Häft- eller klammerapparater av stål-tantallegeringar för tillslutning av operationssår, särskilt i huden. Förfarandet minimerar risken för infektion genom att kroppen genom såret inte utsätts för främmande föremål.
En teknik för tillslutning av operationssår eller för att förena kroppsvävnader med hjälp av klammer som suturmedel.
Kirurgiskt anlagd öppning till tolvfingertarmen.
Rectal prolapse är ett tillstånd där en del eller hela rektum (slutet av tjocktarmen) stänger sig och sticker ut genom analöppningen, ofta under defekation (avföring). Det kan orsaka obehag, smärta, blödning och andra besvär.
Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.
Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.
En medicinsk definition av 'stygn' är: En metod för att approximera och förena vävnader genom att använda ett igensatt, oftast metalliskt föremål som träs igenom vävnaderna för att hålla ihop dem medan de läker.
En suturtekniker är en kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal som specialiserat sig på att utföra precisionella syttningar av vävnader under operationer för att främja läkandet och återställa funktionen efter skada eller sjukdom.
Kirurgiskt anläggande av en öppning utifrån i matstrupen.
Anastomotic leak är ett komplikation efter en kirurgisk operation, där det sker en oönskad förbindelse mellan två luft- eller vätskefyllda kompartment i kroppen, oftast som ett resultat av en felställning eller en bristning av en anastomos, det vill säga den konstgjorda sammanlänkningen mellan två organ, t.ex. efter en tarmresektion. Denna komplikation kan leda till att tarminnehåll läcker ut i omgivande vävnad eller i bukhölen, vilket kan orsaka infektioner, inflammation och i värsta fall livshotande situationer.
En medicinsk definition är en rectocele när det förekommer en sackformad utbuktning av rektumväggen genom den bakre väggen i slidan (vagina). Detta orsakas vanligtvis av att de muskler och bindväv som håller rektum och slidan på plats blir slappa eller skadade, ofta som en följd av viss former av trauman, åldrande eller repetitivt tryck, till exempel vid förstoppning eller svår hosta. Rectocele kan orsaka besvär som smärta, tryck i underlivet, obehag och/eller svårigheter att tömma tjocktarmen fullständigt under avföring.
Ett förfarande där ett laparoskop förs in genom ett litet snitt nära naveln i syfte att undersöka buk- eller bäckenorganen i bukhinnehålan. Om nödvändigt, kan biopsier eller kirurgiska ingrepp utföras i samband med laparoskopi.
En konstart inriktad på att förklara biomedicinska begrepp med hjälp av illustrationer, som t ex diagram och teckningar. Illustrationerna kan framställas för hand, som fotografier, med datorer, eller genom andra elektroniska eller mekaniska tillvägagångssätt.
Anläggande av yttre öppning till magen för näringstillförsel eller tryckbehandling av mag-tarmkanalen.
Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.

Kirurgiska häftmaskiner, även kända som såddmaskiner eller suturmaskiner, är medicinska instrument som används under kirurgiska ingrepp för att mekaniskt sy ihop vävnader med hjälp av nålar och suturmaterial. Maskinerna förenklar och standardiserar den manuella syrprocessen, vilket kan minska operationstiden, öka precisionen och reducera operationsskador.

Det finns olika typer av kirurgiska häftmaskiner som används beroende på typen av operation och vävnad som ska sys ihop. Några exempel är:

1. Manuella häftmaskiner: Dessa maskiner styrs manuellt av kirurgen under hela suturprocessen.
2. Automatiska häftmaskiner: Dessa maskiner kan automatisera vissa aspekter av suturprocessen, till exempel kan de driva nålen genom vävnaden och dra igen suturen på ett förutbestämt avstånd.
3. Computeriserade häftmaskiner: Dessa maskiner är utrustade med datorstyrda system som möjliggör mer avancerad automatisering och precisionssyning, till exempel kan de användas för att skapa speciella suturmönster eller sy komplexa vävnader.

Kirurgiska häftmaskiner är viktiga redskap inom många områden av kirurgin, inklusive allmänkirurgi, ortopedisk kirurgi, kardiovaskulär kirurgi och neurokirurgi.

'Kirurgisk häftning' (også kaldet 'sutur' eller 'sting') er en metode, der anvendes i kirurgi for at lukke et sår eller en skade i vævene. Denne teknik involverer at anvende specielle nåle og tråde (suturer) for at bringe de skadede kanter sammen, så de kan hele korrekt. Der findes forskellige typer af häftninger alt efter stedet i kroppen, størrelsen på sårerne og typen af væv.

Häftninger kan være absorberbare eller ikke-absorberble, beroende på om de er designet til at blive opløst af kroppens egne enzymer over tid eller ej. Absorberbare suturer anvendes ofte i indre organer og hjerne, mens ikke-absorberbale suturer typisk anvendes i områder, der er lettere tilgængelige for fjernelse efter helingen.

Kirurgiske hæftninger bør udføres af en kvalificeret sundhedsperson, da fejlagtig udførelse kan medføre komplikationer som infektioner, blødninger eller dårlig heling.

En duodenostomi är en kirurgisk procedure där en öppning skapas från den andra delen av tunntarmen, eller duodenum, till bukhålan. Detta görs vanligtvis för att underlätta utflödet av maginnehåll när det finns en obstruktion någonstans längre upp i matspjälkningssystemet. Öppningen kan vara permanent eller temporär, och den kan stängas med en klaff för att förhindra att maginnehåll läcker ut. Duodenostomi används också som en del av vissa typer av levertransplantationer.

Rectal prolapse är ett tillstånd där en del eller hela rektum (slutet av tjocktarmen) stänger sig och sticker ut genom analöppningen, ofta under defekation. Det kan orsaka symptom som obehag, smärta, blödning och oregelbunden defekation. Rectal prolapse kan vara relaterat till försvagad muskulatur eller skada i bäckenbottenområdet, eller på grund av långvarig förstoppning eller diarré. I vissa fall kan kirurgi behövas för att korrigera tillståndet.

Roux-en-Y anastomose (også kendt som Roux-anastomose) er en type af maves operation, der oftest udføres for at forebygge gastroesofageal refraktær refluxsyge (GERD) eller behandle fedme. Under denne procedure skaber kirurgen to separate forbindelser mellem maven og tarmlederen, hvoraf den ene forbinder magens øverste del med en lille del af tyndtarm (den såkaldte Roux-limb), mens den anden forbinder den resterende del af mavesækken med det nedre led af tarmlederen. Dette resulterer i at mad og magens indhold ikke længere kan flyde tilbage op i spiserøret, hvilket reducerer refluxsymptomerne.

Roux-anastomosen er også en del af andre typer af mavesoperationer, herunder duodenal switch-procedurer og biliopancreatic diversion med duodenal switch (BPD/DS), som ofte anvendes til behandling af svær fedme. I disse tilfælde skaber kirurgen en Roux-anastomose for at adskille mavesækken fra tarmlederen og redusere den mængde mad, der kan absorberes i tarmene.

En kirurgisk anastomose är en sammanbindning mellan två hålrum, som skapas genom att två luktartade ytor (slemhinnor) sys eller fästes ihop. Det kan exempelvis vara en förbindelse mellan två rörformiga strukturer, till exempel två tarmar, två blodkärl eller två luftvägar. Anastomosen skapas ofta under kirurgiska ingrepp, exempelvis när en del av en struktur tas bort och de kvarvarande ändarna måste sammanfogas för att återställa funktionen hos organet.

'Stygn' er en medisinsk behandlingsmetode som innebærer å lukke sammen to sårde vevler i kroppen ved hjelp av ein tråd (stygget). Stygget sitser i de to vevløypa og trekker sammen disse løypane når det tirslar seg. Dette hjelper til å stoppe blodet fra å flyte ut og stenger av området for infeksjon. Eit stygn kan også holde de to vevløypa på plass mens de heiler saman.

Ei vanleg metode er å bruke ein nål for å trekke tråden gjennom kroppen og si tråden i de to vevløypa som skal sys. Når stygget sitter fast, klippes tråden av og limas inn mot huden slik at det ikke skal påleggje eller forstyrre heileprosessen. Eit stygn bør fjernast etter at sårn er lukket og har vokst sammen, noe som vanlegvis tar ein til to uker.

En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.

Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:

* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer

For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.

Esofagostomi är en medicinsk term som refererar till en procedure där en konstgjord öppning skapas mellan matstrupen (esofagus) och huden, oftast i nacken eller bröstet. Detta görs vanligtvis för att etablera en permanent väg för näring till magsäcken när matstrupen inte fungerar korrekt. Den konstgjorda öppningen kallas en stoma och kan användas för att ge enteral nutrition via en feeding tube. Proceduren utförs vanligtvis av en kirurg eller en specialist inom gastroenterologi.

En anastomotisk leak är en komplikation efter kirurgi, där det sker en oönskad förbindelse (leak) mellan två sömlinor eller lumina (håligheter) som har återförenats under operationen. Detta kan inträffa till exempel efter en tarmresektion, då två ändar av tarmsystemet återansluts.

En anastomotisk leak kan leda till diverse komplikationer som infektion, inflammation och i värsta fall sepsis. Symptomen på en anastomotisk leak kan variera, men inkluderar ofta buksmärtor, feber, ökad hjärtfrekvens och tecken på peritonit (inflammation av den tunna membran som tapper tarmsystemet). Behandlingen av en anastomotisk leak kan omfatta antibiotikabehandling, dränering av eventuella abscesser och i vissa fall ytterligare kirurgi.

Enligt Mayo Clinic definieras en rektocel (även stuhlbulas eller rektusprolaps) som nedstigning av tjocktarmen genom den bakre väggen i slidan. Detta orsakas vanligtvis av svaghet eller skada i de muskler och bindväv som håller tjocktarmen på plats. Rektocel är en form av kvinnlig pelvisk organsänkning (POP) och kan orsaka symtom som obekvämligheter, tryck eller smärta i underlivet, svårigheter att tömma tjocktarmen fullständigt eller störd tarminnehåll. Rektocel behandlas ofta med livsstilsförändringar, mediciner eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen hos den enskilda patienten.

Laparoskopi är en metod för att undersöka eller operera på bukhålan genom små snitt istället för ett stort snitt. Denna metod kallas även minimalinvasyvård (MIV) eller bukspiegellösning.

Under en laparoskopi innehåller vanligen snitten en diameter på 0,5 till 1 centimeter. En tunn, belyst tub, kallad ett laparoskop, sätts in genom ett snitt i buken. Genom detta instrument kan läkaren se in i bukhålan och undersöka organen där. Gas, oftast koldioxid, pumpas in i buken för att skapa mer utrymme och underlätta synen. Om en operation behöver utföras, så använder läkaren speciella instrument som också sätts in genom små snitt.

Laparoskopi används ofta för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till:

* Ändtarmscancer
* Blindtarmsinflammation
* Buksår
* Gallstensoperaton
* Graviditetsförlopp
* Inre blödningar
* Kvävgasemboli
* Mag- tarmsjukdomar
* Ödem i buken

Fördelarna med laparoskopi jämfört med traditionell kirurgi innefattar mindre smärta efter operationen, snabbare återhämtning, mindre blodförluster och lägre risk för infektioner. Dessutom kan patienten få en bättre kosmetisk effekt eftersom de små snitten ofta är lätta att dölja.

Medicinsk illustration är en typ av konst och design som används för att klart och korrekt visa anatomiska, fysiologiska eller medicinska koncept, processer och strukturer. Den kan användas inom områden som läkarutbildning, forskning, patientinformation, läkemedelsmarknadsföring och juridik. Medicinska illustrationer kan vara handritade eller digitala, och de måste vara exakta, detaljerade och visuellt anspelande för att underlätta förståelse av komplexa medicinska ämnen.

Gastrostomy är ett medico-kirurgiskt ingrepp där en konstgjord öppning skapas genom magsäcken och ut till buken. Detta görs vanligtvis för att ge en person möjlighet till långvarig enteral nutrition, det vill säga näring via mag- eller tarmkanalen.

En gastrostomi kan vara aktuell när en patient har svårt att svälja eller inte orkar äta tillräckligt mycket för att täcka sitt dagliga näringsbehov, exempelvis på grund av neurologiska sjukdomar som multipel skleros eller amyotrofisk lateralskleros.

Det vanligaste sättet att utföra en gastrostomi är genom perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), där en slang placeras i magsäcken under kontroll av en endoskop. Detta görs oftast på kliniskt avdelning med lokalbedövning och/eller sedering. Efter operationen kan patienten få näring via den konstgjorda öppningen, antingen genom en slang eller en speciell gastrostomi-butelj.

Det är svårt att ge en precis medicinsk definition på "matsmältningssystem, kirurgiska tekniker" eftersom det kan syfta på en mängd olika operationstekniker och procedurer relaterade till mag-tarmkanalen. Några exempel på kirurgiska tekniker som används vid behandling av problem med matspjälkningssystemet innefattar:

1. Gastroskopi/Ösoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
2. Kolonoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera tjocktarmen och rektum.
3. Chirurgisk resektion: En del av mag-tarmkanalen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller polyper.
4. Fundoplikation: En operation där man fäster livremmens övre del runt magsäcken för att förhindra syrefattig luft (luft som inte innehåller syre) från att tränga in i matstrupen, vilket kan orsaka symptom som syrera och illamående.
5. Magnetsammandragning: En magnetisk ring fäst vid livremmens yttersta del och en annan vid tolvfingertarmen används för att dra ihop livremmen runt magsäcken, vilket kan hjälpa till att lindra symptomen av gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).
6. Magbypass: En operation där man skapar en ny förbindelse mellan magsäcken och tarmen för att behandla fetma och diabetes.
7. Stentimplantation: En rörlig, metalliska tub placeras i matstrupen eller tarmen för att hålla den öppen och underlätta sväljning.
8. Hernieoperation: En operation där man reparerar en hernia (ett sönderat muskel- eller bindvävslager) i mag-tarmkanalen.
9. Analkanalrekonstruktion: En operation där man återställer normal struktur och funktion efter att analkanalen skadats, exempelvis vid cancerbehandling.
10. Tjocktarmsresektion: En del av tjocktarmen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller inflammatorisk tarmsjukdom.