Intellektuell process eller varseblivningsprocess, genom vilken en organism förvärvar kunskap.
Störningar i de mentala funktioner som är förknippade med tänkande, resonerande och ömdöme.
"Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, perception, and executive functions, with the aim to evaluate brain-behavior relationships, identify cognitive strengths and weaknesses, and assist in diagnosing and monitoring neurological or psychiatric conditions."
Komplex, mental funktion som utgörs av fyra distinkta faser: 1) memorering eller inlärning, 2) retention eller minnesbehållning, 3) återkallande och 4) igenkännande. Kliniskt brukar man dela in minnet i omedelbart minne, korttidsminne ("närminne") och långtidsminne ("fjärrminne").
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Executive functions (EF) refer to a set of cognitive processes that are necessary for the regulation, control, and management of our thoughts, actions, and emotions, allowing us to interact effectively with our environment and achieve goals. These functions include skills such as:
"Theory of Mind" refers to the ability to understand and attribute mental states, such as beliefs, intents, desires, emotions, knowledge, and intentions, to oneself and others, and to use this understanding to predict or explain behavior. This cognitive skill is essential for social cognition and communication, enabling us to navigate complex social situations and interact effectively with others.
"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.
"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå beteenden, känslor, attitudeer och intentioner hos andra individer i sociala sammanhang. Det inkluderar också förmågan att tolka sociala signaler och koder för att kunna navigera i sociala interaktioner och relationer. Social perception är en viktig del av socialt tänkande och kommunikation, och den påverkar hur vi uppfattar och relaterar till andra människor i vårt vardagsliv.
Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av förändringar i tankar, perceptioner, affekter, motivation och beteende. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis röster), paranoia och förvrängda tankar. Negativa symtom innefattar nedsatt förmåga till planera och fullfölja aktiviteter, nedsatt affektivt uttryck, socialt tillbakadragande och talförmåga. Schizofreni påverkar ofta en persons förmåga att fungera i vardagslivet och kan orsaka stor lidande. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av psykiatrisk utvärdering, intervjuer och observationer av individens symptom och funktion.
Skärpt iakttagelse av eller koncentration på vissa skeenden eller uppgifter.
Ett förvärvat, organiskt, mentalt sjukdomstillstånd med förlust av intellektuell förmåga i så svår grad att sociala och arbetslivsfunktioner störs. Funktionsstörningen är mångfaceterad och omfattar minnesförmåga, beteende, personlighet, omdöme, rymduppfattning, språk, abstraktionsförmåga och andra handlingsfunktioner. Den intellektuella försämringen är oftast progressiv och förskonar inledningsvis medvetandet.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.
En form av presenil demens som vanligen beror på kronisk, nedbrytande hjärnsjukdom. I sjukdomsbilden ingår för tidigt inträdande av senilitet, förvirring och talrubbningar. Förtviningen av nervceller i hjärnan har likheter med för tidigt åldrande. Dubbelt så många kvinnor som män tycks drabbas.
Förmågan att lära sig den rätta vägen genom en labyrint för att nå ett mål. Begreppet används för både människo- och djurpopulationer.
There is no single, widely accepted medical definition of "schizophrenic psychology" as it is not a term that is commonly used in the field of psychiatry or clinical psychology. The term "schizophrenia" refers to a specific mental disorder characterized by hallucinations, delusions, disorganized speech and behavior, and impaired cognitive functioning.
Tillfällig lagring av information under några sekunder till några timmar, i motsats till långtidsminne, som avser lagring i dagar, år eller en livstid.
Ett nootropiskt medel, eller nootrop, är en typ av smart drug eller cognition enhancer som sägs förbättra kognitiva funktioner som minne, koncentration, motivation och uppmärksamhet. Termen "nootrop" myntades ursprungligen på 1970-talet av den rumänska forskaren Corneliu Giurgea och kommer från de grekiska orden nous (hjärna) och trepein (att vända eller böja). En medicinsk definition skulle vara: "En substans som förbättrar kognitiva funktioner som minne, inlärning, eller uppväckande av inaktivt nervsystem utan påtaglig toxicitet eller risk för biverkningar och med låg potential för missbruk." Det är värt att notera dock att det fortfarande inte finns någon allmänt accepterad definition eller konsensus om vilka kriterier som ska uppfyllas för att en substans ska klassificeras
Cognitive reserve refererer til individets evne til at kompensere for skader eller forandringer i hjernen, f.eks. som følge af sygdomme såsom Alzheimers, ved at udnytte alternative netværk eller strategier i hjernen for at opretholde kognitive funktioner. Dette koncept antager, at individet har opbygget en form for "reserve" gennem livet via faktorer som uddannelse, intellektuel aktivitet og socialt engagement, der gør det muligt at kompensere for skader eller forfald.
Störningar i förmågan att registrera ett intryck, att behålla ett upplevt intryck eller att återkalla ett intryck. Funktionsstörningar i minnet hänger samman med demens, skallskador, hjärninflammation, alkoholism, schizofreni och andra tillstånd.
Känsloreaktion i samband med en ide eller mental föreställning. En hastigt påkommen sinnesrörelse som ger uttryck åt instinktivt grundade kroppsliga reaktioner. Affekt.
"Psykomotorisk funktion" refererer til den sammenhæng og koordination mellem psykiske processer (som tanker, følelser, perception) og motoriske handlinger (som bevægelser, reflekser). Den psykomotoriske funktion omfatter evnen til at modtage information fra sin omverden, bearbejde denne information og svare igen med en relevant fysisk respons. Dette er vigtigt for adfærdsmønstre som opmærksomhed, hukommelse, læring, planlægning, koordination og kontrol af bevægelser.
Förmågan att lära och att hantera nya situationer, även sådana som omfattar abstraktioner.
Affektiva yttringstillstånd som kan upplevas och ha upphetsande eller pådrivande (motiverande) egenskaper.
Standardiserade prov som mäter den allmänna, intellektuella prestationsförmågan.
Mild cognitive impairment (MCI) is a neurocognitive disorder where an individual experiences a mild but noticeable decline in cognitive abilities, such as memory or thinking skills, that are greater than what would be expected for their age and education level, but not severe enough to interfere significantly with their daily life activities. MCI is considered a transitional stage between normal aging and dementia, and individuals with MCI have an increased risk of developing dementia, particularly due to Alzheimer's disease, compared to those without cognitive impairment. However, not all individuals with MCI will progress to dementia, and some may even revert to normal cognition.
"Tool use behavior" in medicine typically refers to the ability of a person or animal to use an external object as a means to achieve a goal or complete a task that they would otherwise have difficulty accomplishing due to physical or cognitive limitations. This can include using assistive devices such as wheelchairs, walkers, hearing aids, or communication boards to help with mobility, sensory perception, or communication. The evaluation and treatment of tool use behavior is often addressed in rehabilitation medicine and occupational therapy to help individuals improve their functional abilities and independence in daily activities.
Emotional intelligence (EI) refers to an individual's capacity to understand, use, and manage their own emotions in positive ways to relieve stress, communicate effectively, empathize with others, overcome challenges and defuse conflict. It also involves their ability to recognize, understand and respond to the emotions of others. EI is associated with greater mental health, job performance, and leadership skills.
Förhållandevis permanent beteendeförändring som resultat av tidigare erfarenheter eller övning. Begreppet omfattar förvärvande av kunskap.
Standardiserad klinisk enkät som används för bedömning av en patients psykopatologiska tillstånd utifrån patientens svar på frågorna.
The prefrontal cortex is the anterior portion of the frontal lobe, involved in higher order cognitive functions such as planning complex cognitive behavior, personality expression, decision making, and moderating social behavior. It also plays a significant role in working memory and executive functions.
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
"Problemlösning inom medicin kan definieras som en systematisk process för att identifiera, analysera och hitta lösningar på kliniska problem relaterade till diagnostisering, behandling eller prevention av sjukdomar hos en patient, genom att samla information, ställa hypoteser, testa dessa och till slut implementera den mest troliga lösningen baserad på bästa tillgängliga evidens och klinisk omdöme."
Personal Construct Theory (PCT) is a psychological theory developed by George Kelly that describes how individuals actively construct their own unique perception of the world through the use of personal constructs, which are bipolar mental representations used to predict and understand events or experiences. According to PCT, people continuously test and revise these constructs based on new information and experiences in order to reduce uncertainty and make sense of their social reality.
Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.
"Rumsbeteende" är ett informellt och vardagligt uttryck som inte har en officiell medicinsk definition, men det används ofta för att beskriva beteenden som påverkas av alkoholintag, inklusive fysiska koordinationssvårigheter, störningar i talet och omdömesförmågan, sänkt inhibitionsnivå och emotionella reaktioner som kanske inte visats under nüktre förhållanden.
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
Neurovetenskaper är ett multidisciplinärt forskningsområde som handlar om studiet av nervsystemet, inklusive struktur, funktion, development, skada och sjukdom hos nervceller och signalsubstanser i hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Det innefattar bland annat neurobiologi, neuropsykologi, neurofysiologi, klinisk neurovetenskap och neuroinformatik.
En psykiatrisk status är en bedömning av en persons mentala hälsa som utförs av en psykiater eller annan mentalhälsoexpert, vanligtvis baserad på intervjuer, observationer och kliniska urval, och kan använda standardiserade skattningsskalor för att kvantifiera symtomens svårighetsgrad och varaktighet.
Varje iakttagbar reaktion hos en person i någon situation.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
"Verbal learning" är en form av inlärning som involverar att ta in, bearbeta och komma ihåg information genom att höra och upprepa talad eller skriftlig text, ofta med hjälp av metoder såsom lyssnande, upprepning, repetition och association.
Den kontinuerliga fysiologiska och mentala mognadsprocessen hos barn från födseln upp till tonåren. Hit hör normala reaktioner på och anpassning till situationer, men inte kroppstillväxt (="växt").
Teoretiska framställningar som simulerar psykologiska och/eller sociala processer. I simuleringen kan ingå matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Ett verbalt eller icke-verbalt kommunikationsmedel för utbyte av ideer eller känslor.
En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.
All begrepps- eller tankeförmåga.
Stor, allätande fågel av släktet Corvus i familjen Corvidae och ordningen Passeriformes. Till släktet hör även kajor, skator, nötskrikor och råkor, samt korpar, den art som har de största fåglarna inom släktet.
Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.
Rymduppfattning, eller "space perception", är ett samlingsbegrepp inom neurovetenskapen som refererar till hur människans hjärna tolkar och förhåller sig till information om rumslig orientering och rörelse. Detta inkluderar förmågan att uppfatta avstånd, storlek, form, position och rörelser i tre dimensioner.
"Ett nervnät är ett komplext system av nervceller och deras sammanlänkande nervfibrer, som kommunicerar med varandra och koordinerar kroppens funktioner genom att överföra och bearbeta signalsubstanser."
Vetskapen att någon eller något som man möter har setts tidigare.
Studier av den kognitiva processen, dvs hur olika mentala engagemang bearbetas i hjärnan. Denna vetenskap omfattar delar av psykologin, datavetenskapen, filosofin och lingvistiken.
Association eller ideassociation. Ett psykologiskt fenomen som kännetecknas av att en ide, föreställning eller förnimmelse framkallar en annan tanke.
Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.
"Psykologiska tester är standardiserade och systematiska metoder för insamling och bedömning av information om en persons kognitiva förmågor, personlighet, beteende, intellektuella förmågor eller emotionella tillstånd, använda i diagnostiska, utvärderings- eller forskningssyften."
'Tänkande' kan definieras som den kognitiva processen där information bearbetas för att forma ett omdöme, ta beslut eller lösa problem genom att använda sig av logik, erfarenhet och kunskap.
En individs objektiva och insiktsfulla förståelse för en annan persons känslor och beteende. Begreppet skall skiljas från sympati, som vanligtvis inte är objektiv eller kritisk. Medkänsla innefattar omsorg, ett uttryck för medvetenhet om och bekymmer för andra människors bästa. Syn. empati.
Intellektuell process som innebär upptäckten eller fastställandet av ett objektivt eller egentligt förhållande mellan två ting eller begrepp; en persons förmåga att göra ett omdöme; den process som tydliggör och bekräftar ett begrepps verkliga mening; en kritisk värdering av en person eller situation.
Det tunna lager av grå substans på hjärnhalvornas yta som utvecklas från telencefalon och veckas i vindlingar. Barken har nått sin högsta nivå av utveckling hos människan och ansvarar för den intellek tuella prestationsförmågan och de högre mentala funktionerna.
"Synuppfattning" refererar till den totala uppfattningen eller förståelsen av vad som ser sig för en individ, vilket inkluderar både klarhet och skärpa i synfältet samt tolkningen av det observerade. Det är ett sammanfattande begrepp som beskriver hur vi uppfattar, tolkar och interagerar med vår omgivning baserat på vad vi ser.
Den främre delen av hjärnhalvan.
Arylcyklopentaner som utgör en reducerad (protonerad) form av indener.
I en enkel medicinsk definition kan 'arbetsprestation' (work performance) syfta på en individs förmåga att utöva sin yrkesroll effektivt och effektivt, inklusive kognitiva, fysiska och emotionella aspekter. Detta täcker ofta ett brett spektrum av färdigheter som innefattar kunskaper, minneskapacitet, motoriska förmågor, kommunikationsförmåga, sociala kompetenser och psykologisk hälsa. Arbetsprestation kan påverkas av många faktorer, till exempel medicinska tillstånd, behandlingar, stress, arbetsmiljö och personliga omständigheter.
Apolipoprotein E4 (ApoE4) är ett varianter av apolipoprotein E, som är ett protein involverat i lipidmetabolism, särskilt vid transport och metabolism av kolesterol i centrala nervsystemet. ApoE4-varianten har visats stödja upp en förhöjd risk för Alzheimers sjukdom jämfört med de andra varianterna, ApoE2 och ApoE3. Cirka 10-15% av populationen är bärare av ApoE4-varianten och har en ökad risktagga för att utveckla Alzheimers sjukdom jämfört med dem som inte bär på varianterna. Det är dock viktigt att notera att endast bärande av ApoE4-varianten inte garanterar att en individ kommer att utveckla Alzheimers, men det ökar den relativa risken.
"Verbalt beteende" refererer til sproglige udtryksformer, som en person bruger til at kommunikere tanker, følelser, ønsker og intentioner med andre. Dette kan omfatte både talte og skrevne former for kommunikation.
I en enkel medicinsk definition, betyder "erinring" någonting som hjälper till att komma ihåg eller påminna om något, vanligtvis en behandling eller medicinsk behandling. Det kan vara en fysisk erinring, såsom ett medicinskt armband eller en elektronisk erinring som en läkemedelsapp. Erinringar används ofta för att undvika biverkningar orsakade av överdosering eller glömska om en behandling.
Ett oprecist begrepp avseende demens i samband med cerebrovaskulär sjukdom, inklusive hjärninfarkt (enkel eller multipel), samt tillstånd förenade med kronisk hjärnschemi. Diffusa, kortikala och subkortikala subtyper har beskrivits.
Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.
Utvärdering av den fysiska, fysiologiska och mentala funktionsnivån i den äldre befolkningsgruppen.
Psykotiska störningar är en grupp med allvarliga mentala sjukdomar som kännetecknas av avvikande perceptioner, t tankar, känslor, och beteenden, såsom hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tänkande, starka eller olämpliga känslor, och ovanligt eller oförutsägbart beteende. Dessa symtom stör individens förmåga att fungera i vardagslivet, och kan vara relaterade till affektiva, kognitiva, och sociala funktioner.
De psykologiska särdrag som skiljer individer från varandra.
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
En psykologisk teori är ett systematiserat och sammanhangsbelagt försök att förklara, prediktera och förstå mänskliga tankar, känslor, motivationer, beteenden och erfarenheter, grundat på empiriska observationer och vetenskapliga principer.
Ett enzym i transferasklassen som katalyserar överföringen av en metylgrupp från S-adenosylmetionin till en katekol eller katekolamin, så som dopa, dopamin, epinefrin eller norepinefrin. Enzymet finns i cytoplasman i främst njurar, lever och det centrala nervsystemet. EC 2.1.1.6.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
Wechsler's Scales are a series of standardized tests used clinically to assess various aspects of cognitive ability, including intelligence, memory, and problem-solving skills, in individuals ranging from children to adults.
Iakttagbara förändringar i ansiktsdragen som reaktion på emotionella stimuli.
"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Neuroimaging är en medicinsk term som refererar till användandet av tekniker för att skapa bilder av hjärnan och nervsystemet. Detta kan inkludera användning av olika slags scanning, såsom magnetresonanstomografi (MRT), datortomografi (CT), funktionell magnetresonansimaging (fMRI) och positionemissionstomografi (PET). Neuroimaging används ofta för att diagnostisera sjukdomar eller skador i hjärnan, som stroke, tumörer, epilepsi och neurodegenerativa sjukdomar. Det kan också användas för forskningssyften för att undersöka struktur och funktion i det mänskliga nervsystemet.
Medel som hämmar kolinesteraser. Nervtransmittersubstansen acetylkolin hydrolyseras snabbt och inaktiveras av kolinesteraser. När kolinesteraser hämmas förstärks verkan av endogent acetylkolin vid kolinerga synapser. Kolinesterashämmare har omfattande klinisk användning för sin förmåga att öka den kolinerga effekten på mag-tarmkanalen, urinblåsan, ögat och skelettmusklerna; de används också för sin effekt på hjärtat och det centrala nervsystemet.
Behovet att undersöka en ny omgivning. Denna motivation kan inte tydligt skiljas från nyfikenhet.
Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.
En kognitiv process som inbegriper utformning av allmänna idéer utifrån kunskaper om och erfarenheter av kvaliteter hos, aspekter på och förhållanden mellan föremål.
Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.
"Statistikprinciper är metoder och tekniker för att systematiskt samla, analysera och tolka data med hjälp av matematisk statistik, med syfte att dra slutsatser och göra prognoser om populationer eller processer."
Sociala beteendestörningar (SBD) är en grupp psykiatriska diagnoser som kännetecknas av utvecklingsstörda mönster av social interaktion och kommunikation, ofta i kombination med begränsade, repetitiva intressen och aktiviteter.
"Social anpassning" kan definieras som den process genom vilken en individ lär sig att uppföra sig på ett socialt acceptabelt sätt inom en viss kultur eller sammanhang, och att förstå och följa de normer, värderingar och beteenden som är vanliga och accepterade i den gruppen. Det innebär också förmågan att kommunicera effektivt med andra, att bygga och underhålla sociala relationer och att reagera på sociala signaler och olika situationer på ett lämpligt sätt. Social anpassning kan variera mellan olika kulturer och sammanhang, och den kan utvecklas och förändras över tid genom social interaktion och erfarenhet.
Neuronal plasticity, also known as neuroplasticity, refers to the brain's ability to change and adapt as a result of experience by reorganizing its structure, functions, or connections between neurons. This process involves the formation of new neural connections, strengthening or weakening of existing ones, and even the creation of new neurons in certain parts of the brain. Neuronal plasticity plays a crucial role in learning, memory, cognition, and recovery from brain injuries.
Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.
Amyloid beta-peptides (Aβ) are small protein fragments that accumulate and form amyloid plaques, which are a characteristic feature of Alzheimer's disease in the brain. These peptides are produced through the normal processing of the amyloid precursor protein (APP), but in Alzheimer's disease, an imbalance between production and clearance leads to their accumulation and aggregation into toxic oligomers and larger fibrillar structures. The buildup of Aβ is believed to contribute to neuronal dysfunction and death, ultimately leading to the cognitive decline seen in Alzheimer's disease.
Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.
En direkt form av psykoterapi, baserad på tolkningen av situationer (den kognitiva erfarenhetsstrukturen) som är avgörande för hur en individ känner och uppför sig. Den bygger på förutsättningen att kognition, den process som leder till förvärvande av kunskap och utformning av tankar, är primärt avgörande för sinnesstämning och beteende. Terapin använder sig av beteendevetenskaplig och samtalsteknik för att identifiera och korrigera det negativa tänkande som ligger till grund för det avvikande beteendet.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Sammanfattande uttryck för alla beteendemönster som förvärvas och utvecklas i ett samhälle och förs vidare genom symboler. Kultur omfattar sålunda sedvänjor, traditioner och språk.
Paranoid schizophrenia is a subtype of schizophrenia, a chronic and severe mental disorder characterized by profound disruptions in thought processes, perception of reality, emotional responsiveness, and behavior. The diagnostic criteria for paranoid schizophrenia, as per the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), include:
Atrofi. Minskning eller degenerering av vävnad av olika orsaker.
Iakttagande av ett objekt eller ett skeende. Observansen innefattar inte någon bedömning av det iakttagna.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Den medicinska betydelsen av Trail Making Test kan sammanfattas som en neuropsychologisk test bestående av två kort, A och B, där uppgiften är att koppla samman bokstäver och siffror i rätt ordning genom att teckna en linje mellan dem. Testet mäter förmågan till uppdelad uppmärksamhet, exekutiv funktion och arbetshågkommande minne.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
"Utbildningsnivå" i medicinsk kontext refererar vanligtvis till den högsta formella utbildning som en individ har genomgått inom ett specifikt medicinskt fält, såsom en kandidatexamen, magisterexamen eller doktorsexamen. Detta koncept används ofta för att bedöma en persons kompetens och kunskapsnivå inom sitt område av expertis.
Den övre, mittersta delen av hjärnhalvan.
Vad en person tänker sig göra.
Förhållanden kännetecknade av avsevärd avvikelse mellan den antagna intellektuella förmågan hos en individ och dennes förmåga att tillägna sig nya språkkunskaper eller andra kognitiva färdigheter. Sådana störningar kan ha sin grund i organiska eller psykologiska tillstånd. Ganska vanliga arter av störning är dyslexi, dyskalkyli och dysgrafi.
Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.
"En biomedicinsk förbättring kan definieras som en framsteg eller upp FYND i vår förståelse och behandling av sjukdomar och hälsoproblem, vanligtvis genom forskning på molekylär, cellular och genetisk nivå, vilket kan leda till utvecklingen av nya terapeutiska strategier, diagnostiska metoder eller preventiva åtgärder för att förbättra människors hälsa och livskvalitet."
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
En skala omfattande 18 symtombilder som valts att representera förhållandevis oberoende aspekter av manifesta psykopatiska tillstånd. Skalan var ursprungligen avsedd för bedömning av behandlingsresult at i klinisk psykofarmakologi. Den har dock lätt kunnat anpassas till andra ändamål.
In a medical context, self-perception refers to an individual's own experiences, thoughts, and beliefs about their health status, symptoms, and functional abilities. It is a subjective interpretation of one's own physical and mental condition, which can influence help-seeking behaviors, treatment adherence, and overall health outcomes.
Iakttagbara tecken på störda psykiska funktioner.
Registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen, på hjärnans yta eller i hjärnan.
Teoretiska framställningar som efterliknar nervsystemets aktiviteter, processer eller fenomen. I simuleringarna ingår matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Fotostimulering är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av ljus för att stimulera specifika svar i levande vävnader eller organismen. Detta kan uppnås genom att exponera celler eller vävnader för ljuskällor med specifik intensitet, frekvens och våglängd. Ett exempel på fotostimulering är användning av ljusbehandling, även känt som fototerapi, för att behandla säsongsbunden depression eller sömnstörningar genom att exporsera individen för en speciell typ av ljus.
Ett bensazepin från växten Galanthus. Det är en kolinesterashämmare som används för att motverka muskeleffekterna av gallamintrietiodid och tubokurarin och som provats till behandling av Alzheimers sjukdom och andra CNS-sjukdomar.
Impulser bakom en organisms strävan efter ett visst mål eller viss tillfredsställelse. Impulserna kan påverkas av fysiologiska behov eller yttre stimuli. Syn. motivation.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.
"Visuellt mönsterigenkännande är förmågan att upptäcka, urskilja och kategorisera regelbundna strukturer och återkommande formationer i visuell information, ofta baserat på erfarenheter och inlärda kunskaper."
I en medicinsk kontext kan "uppfattning" definieras som den subjektiva tolkningen eller förståelsen av en given situation, symptom eller sjukdomstillstånd baserat på en individuell persons erfarenheter, kulturella bakgrund och kognitiva förmågor. Det är värt att notera att uppfattning kan variera mellan olika individer, och inte alltid korresponderar med den objektiva verkligheten.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Functional neuroimaging är en samlingsbeteckning för non-invasiva bildtekniker som används för att studera aktiviteten i det levande nervsystemet hos människor och djur. Dessa tekniker innefattar funktionell magnetresonansbildgebning (fMRI), positronemissionstomografi (PET) och magnetencefalografi (MEG). De ger information om olika aspekter av nervcellsaktiviteten, till exempel blodflöde, syreomsättning eller elektrisk aktivitet. Dessa tekniker används ofta för att undersöka hur hjärnan bearbetar känslor, tankar och handlingar, samt för att diagnostisera och övervaka behandling av neurologiska och psykiatriska sjukdomstillstånd.
Myelinated nerve fibers, also known as neurons, are characterized by a fatty insulating sheath called myelin that surrounds the axon, the part of the neuron responsible for conducting electrical signals. This myelin sheath is formed by supportive cells called glial cells (specifically, oligodendrocytes in the central nervous system and Schwann cells in the peripheral nervous system). The myelin sheath facilitates the rapid and efficient transmission of nerve impulses by allowing for "saltatory conduction," where electrical signals jump from one node of Ranvier (gaps in the myelin sheath) to the next, rather than traveling continuously along the axon.
I en mening kan 'Independent Living' definieras som en situation där en person med någon form av funktionsnedsättning eller äldre ålder bor och hanterar sitt liv på egen hand, utan stöd eller vård från anhöriga eller yrkesverksamma vårdpersonal. Denna form av livsföring innebär att individen har full kontroll över sin vardag, har möjlighet att ta egna beslut och är kapabel att hantera sina dagliga behov och aktiviteter, såsom matlagning, rengöring, shopping, personlig hygien och administration av mediciner.
En medicinsk definition av 'Tinninglob' (latin: Glandula timpanica) är en liten endokrin körtel, belägen nära mittöronet inuti skallen. Den producerar ett hormon som kallas kalcitonin, vilket hjälper till att reglera kroppens kalciumnivåer och hinnerns hälsa.
En individs upplevelse av gynnsamma förändringar, antingen rörande individen själv eller förhållandet till omgivningen, vilka leder till anpassning och ändrad mental inställning.
"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."
"Läsning, inom medicinsk kontext, avser vanligen tolkningen och utvärderingen av diagnostiska tester eller undersökningsresultat, såsom laboratorievärden, röntgenbilder eller andra bildstudier, för att ställa en medicinsk diagnos eller övervaka en behandlingsrespons."
Den fortlöpande, sociala utvecklingen från ett enkelt till ett komplext och från ett homogent till ett heterogent samhälle.
Signaler till en handling; det specifika inslag i ett perceptions- eller stimulansmönster som en individ lärt sig att reagera på.
"Borttagningssensibilisering är en hypersensitivitet som utvecklas vid exponering för ett allergen efter att det tidigare har varit undertryckt eller borttaget, vilket orsakar en överdrivet kraftig immunrespons när individen återexponeras för allergenn."
Statistiska modeller, i vilka värdet av en parameter till ett givet värde för en faktor antas vara lika med a+bx, där a och b är konstanter. Modellerna förutsäger en linjär regression.
Framsidan av huvudet, med panna, ögon, näsa, mun, kinder och käke.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Stark oroskänsla inför vad som för ögonblicket upplevs som yttre hot eller fara, men som går över när hotet upphör. Syn. rädsla.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
En histamin H3-blockerare är ett läkemedel som blockerar histamin H3-receptorer, vilket resulterar i ökad release av neurotransmittorer som noradrenalin och serotonin i centrala nervsystemet, och används för behandling av till exempel allergiska reaktioner, sömnsörtsjukan och neurologiska störningar.
Blockering av en beteende- eller verbal reaktion, även om stimulus för en reaktion föreligger. Inom psykoanalys avses ett omedvetet undertryckande av en instinktiv process.
'Vokabulär' refererar till den samling av termer, ord och fraser som används inom ett visst ämne eller fack, såsom medicinen, och som är viktigt att känna till för att kunna kommunicera effektivt och förstå information relaterad till det aktuella området.
Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder characterized by the loss of dopamine-producing neurons in the substantia nigra region of the brain, leading to motor symptoms such as tremors, rigidity, bradykinesia, and postural instability.
Amygdala (corpus amygdaloideum). Mandelformad ansamling av grå substans i främre delen av hjärnans tinningslob. Amygdala utgör en del av det limbiska systemet.
Förmåga att utföra komplexa rörelser.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
I medicinen refererar sidodominans till ett fenomen där två eller flera genetiska varianter (aleler) av samma gene delar upp arvet på ett sådant sätt att de båda alalterna uttrycks i samma individ, men i skilda celler eller i olika typer av celler. Detta står i kontrast till koddominans, där båda varianterna av genen uttrycks i samma cell och ger upphov till en kombinerad fenotyp.
Ett beteende som innebär att en individ tar efter en annans beteende.
Fenylkarbamater är en klassering av kemiska föreningar som innehåller en funktionell grupp bestående av en karbamatstruktur med en fenylgrupp bundet till kolatomen i karbamatfunktionen. Fenylgruppen ger dessa föreningarna specifika egenskaper och användningsområden inom områden som läkemedel, agrokemiska produkter och specialpolymerer.
Läran om djurs beteende.
"Sensory gating" refererar till ett neurofysiologiskt fenomen där det centrala nervösa systemet filtrerar irrelevant eller överflödig sensorisk information för att förhindra överbelastning och fokusera uppmärksamheten på vad som anses vara viktigt. Detta uppnås genom att reducera responsen på repetitiva stimuli, vilket minskar mängden information som behöver bearbetas av hjärnan. Sensory gating kan mätas och studeras med hjälp av elektrofysiologiska tekniker som event-related potentials (ERP) eller magnetoencephalografi (MEG).
Påtagliga försämringar i utvecklingen av motorisk koordinationsförmåga, så att försämringen inverkar på det dagliga livet.
Fattningsförmåga, eller "fat storage capacity", refererar till kroppens förmåga att lagra energikällan lipider (fett) inom cellerna, särskilt i adipocyter (fettceller), för att användas som ett senare stadiums energireserv.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Tillstånd kännetecknade av brister i förståelse eller uttryck av skrivet eller talat språk. Hit hör såväl förvärvade tillstånd som utvecklingsbetingade störningar.
Reaktion på en signal som är avgörande för undvikande av en skadlig händelse.
De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.
Störningar kännetecknade av försenade utvecklingssteg i förhållande till vad som förväntas för en given ålder eller utvecklingsperiod. Dessa störningar eller brister på förmåga uppkommer före 18-årsåldern, kan förväntas att fortgå och utgöra ett avsevärt handikapp. Såväl biologiska som icke-biologiska faktorer ligger bakom dessa störningar.
Förmedling av känslor, idéer och attityder människor emellan med andra medel än genom det talade språket.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Det medvetna, enhetliga i psyket som tjänar som den sammanhållande kraften mellan de primitiva, instinktiva begären, inneboende hämningar eller samvetet, och verkligheten.
Amyloid plaque refers to the abnormal accumulation of misfolded proteins called beta-amyloid peptides in the brain. These peptides can clump together and form plaques that accumulate between nerve cells (neurons) and disrupt normal cell function. This process is a characteristic feature of Alzheimer's disease, which is the most common cause of dementia in older adults. The buildup of amyloid plaques is thought to contribute to the progressive loss of cognitive abilities and memory seen in Alzheimer's disease.
'Matematiska begrepp' är abstrakta idéer och operationer som inte har någon direkt koppling till den fysiska världen, men som kan användas för att beskriva, analysera och förstå fenomen inom medicin, såsom statistik, geometri, algebra och differentiell ekvationsteori, för att nämna några exempel.
Det tillstånd som skiljer organismer från oorganisk materia, kännetecknat av tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning och anpassning. Det omfattar tillvarons förlopp, samlade erfarenheter, livs- och levnadsform, eller varandet i sig. Genom århundraden har frågor om livet varit föremål för engagemang inom filosofi, biologi, rättsmedicin, antropologi osv, i den skapande så väl som den vetenskapliga litteraturen.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
En affektiv störning som visar sig som en dyster sinnesstämning eller förlorat intresse för eller förlorad glädje över vanliga aktiviteter. Dysterheten är framträdande och ganska ihållande.
Principen att ting som upplevs samtidigt förknippas med varandra, så att föreställning om en leder till tanke på de(n) andra.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Ett amantadinderivat med viss dopaminerg verkan. Det har föreslagits som medel mot parkinsonism.
I medicinsk kontext, refererer semantik til studiet af betydning og interpretation av medisinsk terminologi, begreber og information, for at sikre klarhed og præcision i kommunikationen mellem sundhedspersonale, patienter og it-systemer.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Den gradvisa utvidgningen av och förståelsen av symbolers och språkljuds komplexitet och innebörd hos en människa genom perception och tolkning under en mognads- och inlärningsprocess.
Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.
"Brain waves," också kända som "beroende hjärnaktivitet," refererar till de elektriska signalerna som produceras av neuroner (hjärnceller) i hjärnan när de kommunicerar med varandra. Dessa signaler kan registreras och visualiseras med hjälp av en EEG (elektroencefalografi). Brain waves kan kategoriseras baserat på deras frekvens, amplitud och form, och varje typ är associerad med olika medvetandetillstånd och funktioner. Till exempel, alfa-brain waves (8-13 Hz) är vanliga under avslappnade tillstånd och ögonlukts, betasbrain waves (13-30 Hz) är associerade med aktivt tänkande och koncentration, gammabränt waves (30-100 Hz) är involverade i högre kognitiva funktioner som inlärning och minne, och delta-br
"Reversible learning" in medical terms refers to the ability of the brain to temporarily store and retrieve new information or skills that can be forgotten or "reversed" if not reinforced or used over time.
Falska föreställningar om sig själv eller personer eller föremål eller företeelser utanför sig själv, vilka består trots faktiska förhållanden och vilka av omgivningen inte betraktas som hållbara.
"Beteendeforskning är ett interdisciplinärt forskningsområde som undersöker beteenden hos djur och människor, med fokus på att förstå de kognitiva, emotionella, biologiska och miljömässiga faktorerna som påverkar dessa beteenden. Syftet är ofta att utveckla teorier och praktiska tillämpningar för att förebygga eller behandla problematiska beteenden, främja positiva beteenden och förstå mänsklig och djurartad social interaktion."
"Reality orientation testing" är en neuropsychologisk bedömningsmetod som används för att utvärdera en persons förmåga att uppfatta, tolka och interagera med sin omgivning på ett realistiskt sätt. Testet inkluderar frågor och instruktioner som syftar till att avslöja eventuella kognitiva störningar eller förvirring angående person, plats, tid och situation.
"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.
Prodromal symptoms refer to the early, often nonspecific signs and symptoms that occur before the onset of a full-blown disease or disorder. These symptoms can serve as warning signals that a person may be at risk of developing a more serious condition. Prodromal symptoms can vary widely depending on the specific disease or disorder, but they may include changes in mood, energy level, appetite, sleep patterns, and cognitive function. In some cases, prodromal symptoms may be mild and easily dismissed, while in other cases they may be severe enough to interfere with a person's daily activities. It is important to pay attention to any unusual or persistent symptoms and seek medical evaluation if there is concern that they may be indicative of a more serious underlying condition.
I en enda mening kan 'creativity' definieras som:
Perceptionsstörningar är en medicinsk term som refererar till förändringar i sinnesintryck där individen upplever att deras vardagliga perceptioner av sig själv, andra eller sin omgivning är avvikande eller felaktiga, vilket kan påverka tankster, känslor och beteende.
Allt agerande hos barn mellan två och tolv år. För nyfödda och barn under två år används "spädbarns beteende".
Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.
En av vindlingarna (gördelvindlingen) på hjärnhalvans mediala yta. Den omger hjärnans rostrala del och hjärnbalken och utgör en del av det limbiska systemet.
'Pan paniscus', även känd som bonobo, är en art inom släktet schimpanser (Pan) i familjen hominider (Hominidae). Bonobons är nära släkt med människan och delar ungefär 98,7% av sitt DNA med oss. De skiljer sig från den vanliga schimpansen (Pan troglodytes) framförallt genom sin sociala struktur där både honor och hanar har en jämlik status, samt att de är kända för sin fredliga och kooperativa beteende. Bonobons lever endemiskt i den centrala delen av Kongo-Kinshasa i Afrika.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Det elektriska gensvar i det centrala nervsystemet som framkallas av stimulering av känselreceptorer eller någon punkt längs känselbanorna mellan receptor och hjärnbark. Retningen kan ske hörselvägen, somatosensoriskt eller visuellt, men också andra retningsvägar har rapporterats. Ibland används händelserelaterade potentialer synonymt med retningspotentialer, men de är dessutom ofta förknippade med utförande av någon motorisk, kognitiv eller psykofysiologisk uppgift. Syn. reaktionspotentialer.
Kortikal vaksamhet eller tonusberedskap som svar på sensorisk stimulering.
Förvärring av en sjukdom med tiden. Begreppet används mest i samband med kroniska och obotliga sjukdomar, där sjukdomsstadiet är avgörande för behandling och prognos.
Neuropsychology is a branch of psychology that focuses on the study of the relationship between the brain and behavior, specifically looking at how damage or injury to the brain can affect cognitive functions such as memory, attention, language, perception, and problem-solving abilities. It involves the assessment, diagnosis, and treatment of neurological disorders and conditions that impact an individual's cognitive, emotional, and behavioral functioning. Neuropsychologists use various tests and assessments to evaluate brain function and develop interventions aimed at helping individuals with brain injuries or illnesses improve their cognitive abilities and overall quality of life.
Comparative psychology är ett forskningsfält inom psykologin som jämför beteende och kognition hos olika djurarter för att identifiera gemensamma principer och speciella adaptationer, vilket kan ge insikter om den evolutionära utvecklingen av mentala förmågor.
Performance-enhancing substances (PES) are drugs, supplements, or other agents that are used to improve athletic performance or physical abilities beyond normal levels. These substances can include anabolic steroids, human growth hormone, stimulants, and blood doping agents, among others. They work by increasing muscle mass, strength, endurance, or oxygen delivery to the muscles, allowing athletes to train harder and recover faster than they would otherwise.
En degenerativ nervsjukdom kännetecknad av demens, lindrig parkinsonism och variationer i uppmärksamhetsförmågan. De neuropsykiatriska uttrycken har en tendens att föregå inträdandet av bradykinesi, muskelstelhet och andra extrapyramidala tecken. Vanföreställningar och synvillor är förhållandevis vanligt förekommande vid detta tillstånd. Histologisk undersökning avslöjar Lewykroppar i hjärnbarken och hjärnstammen. Senilplack och andra sjukliga särdrag typiska för Alzheimers sjukdom kan också finnas.
Piperidiner är en klass av organiska föreningar som innehåller en sex-ledad kolring, kondensierad med en aminogrupp, vilket ger upphov till en cyklisk sekundär amin. Denna strukturella enhet förekommer ofta i biologiskt aktiva molekyler, inklusive läkemedel och naturliga produkter. Exempel på piperidinder är muskarin, som finns i flugsvamp, och diverse farmaceutiska substanser som loratadin (en antihistamin) och pimobendan (en kardiovaskulär terapi).
Long-term memory refers to the memory system that stores information for long periods of time, from hours to a lifetime. It is responsible for the storage and retrieval of factual knowledge (semantic memory) and personal experiences (episodic memory). Long-term memory has a much larger capacity compared to short-term memory and its contents are more resistant to interference and forgetting. However, the process of consolidating new information into long-term memory can take time and may be influenced by various factors such as attention, emotion, and repetition.
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
I medicinsk kontext, kan 'belöning' referera till den positiva konsekvensen eller ankan som följer ett önskvärt beteende eller handling, ofta använt som motivationsverktyg för att främja patienters samarbete i behandlingsprocessen. Till exempel: "Incentivprogram med belöningar som används för att främja rökfria miljöer har visat sig vara effektiva för att uppmuntra minskad tobaksrökning hos patienter."
Cerebral small vessel diseases (CSVD) refer to a group of conditions that affect the small blood vessels in the brain, typically the arterioles, venules, and capillaries. CSVD is a common cause of age-related cognitive decline and can lead to various neurological symptoms and conditions such as vascular dementia and stroke. The pathological changes associated with CSVD include small infarcts, white matter lesions, lacunes, microbleeds, and cerebral amyloid angiopathy. These changes are often asymptomatic but can also lead to cognitive impairment, gait disturbances, mood changes, and increased risk of stroke. The exact causes and mechanisms of CSVD are not fully understood, but hypertension, diabetes, smoking, and aging are known risk factors.
Familj (hominider) tillhörande underordningen Haplorhini (Anthropoidea) och bestående av tvåfota primatdäggdjur. Hit hör den moderna människan (Homo sapiens) och de stora aporna: gorilla (Gorilla gorilla), schimpans (Pan paniscus och Pan troglodytes) och orangutang (Pongo pygmaeus).
Varierande reaktioner på olika stimuli.

Kognition är ett samlingsbegrepp inom psykologin och neurovetenskapen som refererar till de mentala processer som involveras i att uppfatta, bearbeta, lagra och använda information. Detta inkluderar bland annat perception, uppmärksamhet, learning, minne, språk, problemlösning, tänkande och beslutsfattande. Kognitionen är en central del av hur vi interagerar med vår omvärld och hur vi formar våra tankar, känslor och handlingar.

"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.

Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.

It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.

In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.

'Minne' kan definieras som den kognitiva förmågan att behålla, lagra och återkalla information. Det är en del av vår korttids- och långtidss memory, och inkluderar förmågan att lära oss nya saker och erinra oss om dem. Minnet kan delas upp i olika typer beroende på vad det är som behöver minnas, till exempel verbalt (språk), visuellt (bilder) eller procedurally (rutiner och färdigheter).

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

'Executive function' (EF) is a term used in medicine and psychology to describe a set of cognitive processes that are necessary for the regulation, control, and management of our thoughts, actions, and emotions. These functions enable us to engage in goal-directed behavior, plan and organize tasks, manage time effectively, switch focus as needed, monitor and adjust our behavior, and inhibit irrelevant or inappropriate responses.

The three core executive functions are:

1. Working memory: the ability to hold and manipulate information in mind over short periods of time.
2. Cognitive flexibility: the ability to switch between different tasks or mental sets, and to think about multiple concepts simultaneously.
3. Inhibitory control: the ability to inhibit automatic or impulsive responses, and to resist distractions and interference from irrelevant stimuli.

These functions are closely interrelated and work together to enable us to engage in complex cognitive tasks, such as problem-solving, decision-making, and planning. Deficits in executive function can have significant impacts on daily life, including difficulties with academic performance, job productivity, social relationships, and overall well-being.

"Theory of Mind" (ToM) är ett begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap som refererar till förmågan att förstå och förutsäga andra individs mentala tillstånd, inklusive deras tankar, känslor, intentioner och övertygelser. Det är essentiellt för socialt umgänge och kommunikation, eftersom det möjliggör för oss att tolka och förutse andras beteende baserat på vår förståelse av deras subjektiva upplevelser.

ToM utvecklas hos barn under de första levnadsåren, och störningar i ToM har associerats med olika psykiatriska tillstånd, såsom autism och schizofreni. Forskningen kring ToM har implicerat att det är en förmåga som involverar flera olika delar av hjärnan, inklusive prefrontala cortex, temporoparietal cortex och amygdala.

'Socialt beteende' refererer til individets interaksjon og adferd i forhold til andre mennesker og samfunnsmiljøet rundt om seg. Dette inkluderer følelser, tanker, kommunikasjon, relasjoner og handlinger overfor andre mennesker. Socialt beteende kan variere i forskjellige kulturelle, sosiale og personlige kontekster. Det er en viktig del av menneskelig adferd og er ofte formet gjennom oppdragelse, erfaringer og læring.

"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå sociala signaler och beteenden hos andra individer. Det inkluderar förmågan att uppfatta andras kroppsspråk, tonfall, mimik och andra non-verbala kommunikationssätt, samt att tolka deras intentioner, emotioner, personlighetsdrag och sociala roller. Social perception är en viktig förmåga som hjälper oss att navigera i sociala situationer och bygger på erfarenheter, kultur, sociala normer och kognitiva processer. Förmågan att korrekt tolka sociala signaler är viktig för att upprätthålla sociala relationer, lösa konflikter och förstå sociala kontexter.

'Schizofreni' är ett allvarligt och komplext psykiatriskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av störningar i tankar, perceptioner, känslor, beteende och funktion. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom.

Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis att höra röster), illusioner, desorganiserade tankar och beteende samt störd affektivt tillstånd. Dessa symtom kan vara mycket uppenbara och kan orsaka stor lidande och funktionsnedsättning.

Negativa symtom innefattar avflackning, isolering, brist på motivation, brist på förmåga att känna glädje eller omtanke samt monotoni i tal och mimik. Dessa symtom kan vara mer subtila än positiva symtom, men de kan fortfarande orsaka betydande funktionsnedsättning och lidande.

Schizofreni kan också påverka kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, planering och förmåga att lära sig nya saker. Dessa kognitiva symtom kan vara lika viktiga som de positiva och negativa symtomen när det gäller funktionsnedsättning och livskvalitet.

Det är värt att notera att schizofreni inte innebär en split personality eller flersidighet av personlighet, vilket är två missförstånd som ofta förekommer. Istället är det ett allvarligt och komplext tillstånd som kräver professionell behandling och stöd för att hanteras effektivt.

'Uppmärksamhet' är ett centralt begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap, och refererar till den mentala process där individen aktivt fokuserar sin perception, tankar och handlingar på en viss sak eller händelse. Det kan delas upp i olika komponenter som att orientera sig mot en stimuli, selektiv uppmärksamhet (fokusera borta från distraktioner) och delad uppmärksamhet (hantera flera saker samtidigt). Inom medicinsk kontext kan uppmärksamhetsstörningar vara ett symtom eller en diagnos, som i ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) där svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet är centrala.

Demens är en medicinsk term som används för att beskriva en nedgång i kognitiv funktion och förmåga till tänkande, minne, uppmärksamhet, räknekapacitet, språk och visuell perception, som är så allvarlig att den påverkar en persons vardagliga funktioner och aktiviteter. Demens kan vara orsakad av olika sjukdomar eller skador på hjärnan, exempelvis Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller demens som följd av en traumatisk hjärnskada. Symptomen tenderar att förvärras över tiden och kan leda till betydande funktionsnedsättning och behov av stöd i vardagliga aktiviteter.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Aging, also known as aging or senescence, is a natural, progressive process that occurs over time and affects all living organisms. In a medical context, aging is defined as the accumulation of changes in an individual over time, which includes biological, psychological, and social components. These changes can lead to increased vulnerability to disease, disability, and death.

The biological aspect of aging involves changes at the cellular and molecular level, such as DNA damage, telomere shortening, protein aggregation, and altered gene expression. These changes can affect the function and survival of cells and tissues, leading to age-related diseases such as cancer, heart disease, and neurodegenerative disorders.

The psychological aspect of aging involves changes in cognitive, emotional, and social functioning. Aging can be associated with declines in memory, attention, and processing speed, as well as increased risk for mental health conditions such as depression and anxiety. However, many older adults maintain good cognitive function and emotional well-being throughout their lives.

The social aspect of aging involves changes in roles, relationships, and social participation. Older adults may experience retirement, loss of loved ones, and decreased mobility, which can impact their social connections and sense of purpose. However, many older adults remain active and engaged in their communities, pursuing new interests and maintaining meaningful relationships.

In summary, aging is a complex and multifaceted process that involves changes at the biological, psychological, and social levels. While there are challenges associated with aging, many older adults lead healthy, fulfilling lives and make valuable contributions to their families and communities.

Alzheimer's disease is the most common cause of dementia, which is a continuous decline in thinking, behavioral and social skills that disrupts a person's ability to function independently. The early signs of the disease include forgetting recent events or conversations. As the disease progresses, a person with Alzheimer's disease will develop severe memory impairment and lose the ability to carry out everyday tasks.

In Alzheimer's disease, changes in the brain begin years before symptoms appear. The damage initially occurs in the hippocampus, the part of the brain essential for forming memories. As more neurons (brain cells) die, additional parts of the brain are affected and begin to shrink. By the final stage of Alzheimer's disease, damage is widespread and brain tissue has significantly decreased.

Although there is no cure for Alzheimer's disease, treatments can temporarily slow the worsening of dementia symptoms and improve quality of life. Medications are available to help maintain mental function, control behavioral symptoms, and manage sleep disturbances. Supportive measures, such as ensuring a safe environment, can be helpful for people with more advanced dementia.

Sources: Mayo Clinic och National Institute on Aging.

'Labyrinthine learning' är ett begrepp inom neurootologi och relaterat till vestibulära systemet, som styr balansen och kroppens rörelse. Det refererar till en process där hjärnan lär sig att kompensera för skador eller avvikelser i det vestibulära systemet genom att använda information från andra sinnen, såsom syn och touch.

Genom att upprepa specifika rörelser och öva upp sin balans kan individen hjälpa sin hjärna att skapa nya neuronala banor som kompenserar för den skadade vestibulära funktionen. Detta kallas även för adaptiv neuroplasticitet, där nervsystemet har förmågan att ändra sig och anpassa sig till nya situationer eller skador.

Labyrinthine learning kan vara en viktig del av rehabiliteringen efter en skada eller sjukdom som påverkar vestibulära systemet, såsom labyrintitis, Ménières sjukdom eller en hjärnskakning. Genom att öva upp balansen och kroppens rörelser kan individen förbättra sina symtom och återfå funktion.

Det finns ingen enstaka "schizofren psykologi" som definierar alla personer med schizofreni, eftersom sjukdomen kan variera mycket från person till person. Men jag kan ge dig en allmän beskrivning av några av de psykologiska aspekterna av schizofreni.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som ofta påverkar tankar, känslor och beteenden. Personer med schizofreni kan ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket kan leda till hallucinationer (vanligtvis i form av hörselhallucinationer) och förföljelsemanier. De kan också ha kognitiva problem som påverkar deras minne, uppmärksamhet och förmåga att lösa problem.

Många personer med schizofreni har också affektiva symptom, såsom stora variationer i humör eller en platt affekt, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka känslor på ett normalt sätt. De kan också ha negativa symptom, som inaktivitet, avsaknad av motivation och socialt tillbakadragande.

Det är värt att notera att personer med schizofreni inte alltid upplever alla dessa symptom samtidigt, och att sjukdomen kan variera i svårighetsgrad över tid. Vissa personer kan ha en mild form av schizofreni och leda relativt normalt liv med hjälp av behandling, medan andra kan ha en allvarligare form av sjukdomen som kräver intensivare behandling och stöd.

'Korttidsminnet', eller 'working memory' som det kallas på engelska, är ett sammanfattande begrepp för de mentala processer och mekanismer som gör det möjligt för oss att hålla information aktiv och tillgänglig under en kort period av tid, vanligen uppemot 20-30 sekunder. Detta minne används ofta när vi till exempel läser ett telefonnummer innan vi skriver ner det eller för att lösa enkla matematiska problem i huvudet. Korttidsminnet är också viktigt för att kunna fokusera och hålla uppmärksamheten riktad mot en viss uppgift eller information. Det skiljer sig från långtidsminnet, som kan behålla information under mycket längre perioder av tid.

Nootropa medel, även kända som smarta droger eller cognition enhancers, är en klass av preparat som sägs förbättra kognitiva funktioner som minne, koncentration, motivation och humör. Termen "nootrop" myntades först 1972 av den rumänska neurofarmakologen Corneliu Giurgea och kommer från de grekiska orden "nous", som betyder "sinne" eller "intellekt", och "tropos", som betyder "riktning" eller "böjelse".

Enligt Giurgeas ursprungliga definition bör ett nootropikum uppfylla följande kriterier:

1. Det ska förbättra minnet och läraffekterna.
2. Det ska skydda hjärnan mot fysisk eller kemisk skada.
3. Det ska ha låg toxicitet och biverkningsprofil.
4. Det ska öka den neuronala resistensen mot negativa influenser, såsom sömnbrist och stress.
5. Det ska ha en positiv effekt på corticala funktioner.

Idag används termen "nootrop" mer bredare och inkluderar ofta preparat som inte uppfyller alla dessa kriterier. Exempel på sådana substanser är piracetam, oxiracetam, aniracetam, fenylpiracetam, noopept, modafinil och armodafinil. Dessa preparat har olika mekanismer för hur de påverkar hjärnan, men de flesta av dem verkar genom att påverka neurotransmittorsystem, öka blodflödet till hjärnan eller skydda nervceller mot skada.

Det är värt att notera att effekterna och säkerheten av nootropa medel kan variera kraftigt mellan individer, och det finns fortfarande mycket forskning som behövs för att fullständigt förstå deras mekanismer och potentiala risker. Dessutom kan vissa nootropa medel vara olagliga eller reserverade för medicinskt bruk i vissa länder, så det är viktigt att informera sig om lokala lagar och regler innan man använder dessa preparat.

Cognitive reserve är ett begrepp inom neurovetenskap och neurologi som refererar till individens förmåga att hantera skada eller degeneration i hjärnan, såsom demens, utan att uppleva symtom. Detta beror på den individuella skillnaden i hur väl en persons kognitiva funktioner kan underhållas eller kompenseras för genom olika mekanismer som existerar innan skadan uppstår. Dessa mekanismer kan inkludera högre utbildningsnivå, intellektuell förmåga, livslångt lärande och kognitiva träning. En större kognitiv reserv kan hjälpa en person att klara sig bättre i vardagen trots närvaron av en neurologisk sjukdom eller skada.

Memory disturbances är ett samlingsbegrepp för olika former av minnesproblem som kan vara relaterade till olika neurologiska eller psykiatriska sjukdomar. Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerad av American Psychiatric Association, definieras minnesstörningar som:

1. Övervägande problem med minnet, inklusive både episodiskt (händelser och erfarenheter) och semantiskt (fakta och kunskap) minne, som påverkar sociala funktioner eller arbete betydligt.
2. Minnesproblemen orsakas av en medicinsk sjukdom, ett trauma, substansrelaterat tillstånd eller annan specifik psykiatrisk störning.
3. Minnesproblemen kan inte förklaras bättre av en intelligenstestnedsatthet eller annan lärosvårighet.
4. Om minnesproblemen är relaterade till en annan medicinsk sjukdom, måste de vara klart oproportionerliga i förhållande till den kliniska bild som normalt förväntas med den underliggande sjukdomen eller skada.
5. Minnesproblemen orsakar kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden.

Det är värt att notera att det finns också specifika typer av minnesstörningar som diagnostiseras separat, till exempel Alzheimers sjukdom och andra former av demens, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), amnesi och relaterade tillstånd.

"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.

Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.

'Psykomotorisk funktion' refererer til den sammenhæng og samordning mellem psykiske processer (såsom tanker, følelser og perception) og motoriske handlinger. Det betyder, at det er evnen til at udføre fysiske handlinger, der kræver en vis grad af psykisk kontrol, opmærksomhed og koordination.

Denne funktion kan påvirkes af forskellige faktorer, herunder neurologiske forstyrrelser, psykiatriske lidelser, medicinering, alkohol- eller stofmisbrug, traumer og andre fysiske sygdomme. Psykomotoriske symptomer kan inkludere langsomme reaktioner, ustabile bevægelser, dårlig koordination, forringet opmærksomhed og koncentration, forvirret tænkning og forringet evne til at udføre hverdagshandlinger.

Intelligens är ett komplext begrepp som kan vara svårt att definiera på ett entydigt sätt, men inom psykologin och kognitiv vetenskap betraktas det ofta som en persons förmåga att lära sig snabbt, lösa problem, tänka logiskt, planera, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära sig från erfarenheter och använda språk. Intelligens mäter man ofta med olika typer av intelligenstest, där det vanligaste är IQ-testet (intelligenskvot). IQ-testet mäter olika kognitiva förmågor som exempelvis minnesförmåga, logiskt tänkande och språkförståelse. Det finns dock olika teorier om vad intelligens består av och hur man bäst ska mäta det, till exempel kan man tala om olika sorters intelligens så som kristalliserad intelligens (förmåga att lösa problem med hjälp av redan förvärvat vetande) och flytande intelligens (förmåga att snabbt lära sig nya saker).

Känslor är mentala och fysiska reaktioner på olika intryck, erfarenheter och situationer. De är en naturlig del av mänsklighetens subjektiva upplevelse och hjälper oss att tolka, förstå och svara på världen runt omkring oss. Känslor kan variera i intensitet och varaktighet och kan inkludera en bred skala av affektiva tillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska, undran, förvåning och kärlek. De aktiverar också vissa delar av hjärnan och kroppen, vilket kan leda till fysiska reaktioner såsom ökat hjärtslag, rodnad eller tårfylldhet. Känslor kan påverka tankar, beslut, minnen och interaktioner med andra människor.

Intelligens tester, også kendt som intelligensteste eller intelligensmålinger, er metoder og vurderingsværktøjer, der anvendes til at måle og evaluere en persons intellektuelle evner og færdigheder. Disse tests inkluderer normeret og standardiseret opgaver, som evaluerer forskellige aspekter af intelligenser, såsom sproglige, matematiske, logiske, rumlige og memoryfærdigheder. Intelligens tester gives ofte i form af en papir-og-blyantstest, men de kan også være computerbaserede eller indeholde praktiske opgaver. De er udviklet til at måle forskellige typer intelligenser, herunder kreativitet, problemopklaring, læringsevne og sociale færdigheder. Intelligens tester anvendes ofte i skole-, klinisk- og arbejdsmæssige sammenhænge for at hjælpe med at forstå en persons styrker og svagheder, til at diagnosticere læringsvanskeligheder eller neuropsykiatriske lidelser, og til at støtte beslutninger om uddannelse, træning og beskæftigelse.

Mild cognitive impairment (MCI) er en forringet kognitiv funktion, der er alvorligere enn den normale hukommelses- og tanketab, som ses ved normal aging, men som ikke er alvorlig nok til at påvirke daglige aktiviteter. MCI betegner en overgangszustand mellem normale kognitive funktioner og demens.

MCI inkluderer typisk problemer med:

* Hukommelse
* Sprog
* Visuospatielle evner (evnen til at forstå rumlige relationer mellem objekter)
* Orientering
* Dommede evner (evnen til at bedømme situationer og tage beslutninger)

MCI kan være forud for udviklingen af demens, men det er ikke altid tilfældet. Nogle personer med MCI forbliver stabile, mens andre forværres eller forbedres. Derfor er det vigtigt at have en regelmæssig eftersyn hos en læge for at overvåge ændringer i kognitiv funktion og tilpasse behandlingen dertil.

'Tool use behavior' refererer til brug af et objekt eller en genstand for at opnå et bestemt mål, der ikke kan blive nået uden anvendelsen af dette objekt. I en medicinsk kontekst kan 'tool use behavior' relateres til patienters evne til at anvende forskellige redskaber i deres daglige liv, fx for at klæde sig, spise eller pleje sig selv. Denne form for adfærd er særligt relevant at overveje i forbindelse med neurologiske lidelser, som kan have indvirkning på patienters evne til at planlægge, koordinere og udføre handlinger, herunder anvendelsen af redskaber.

Emotional intelligence (EI) is the ability to accurately perceive, understand, and manage one's own emotions and the emotions of others. It involves several key skills, including:

1. Emotional awareness: The ability to identify and name one's own emotions and the emotions of others.
2. Emotional regulation: The ability to manage and respond to one's own emotions in a constructive way, and to help others do the same.
3. Emotional motivation: The ability to use emotions to motivate oneself and others to achieve goals.
4. Emotional recognition: The ability to accurately perceive and interpret the emotions of others, including their facial expressions, body language, and tone of voice.
5. Emotional facilitation: The ability to create positive social interactions and relationships by using emotions effectively.

Emotional intelligence is an important aspect of overall intelligence and has been linked to a number of positive outcomes, such as better mental health, improved job performance, and stronger social relationships. It can be developed and improved through practice and training.

'Inlärning' är ett begrepp som används inom neurovetenskap, psykologi och pedagogik för att beskriva processen där information eller färdigheter internaliseras och blir en del av ens kognitiva strukturer och förmågor. Det finns olika typer av inlärning, till exempel klassisk betingning, operant betingning och kognitivt lärande. Inlärning kan ske genom direkta instruktioner, erfarenhet eller observation, och den kan vara medveten eller omedveten.

En medicinsk definition av inlärning kan se ut på följande sätt: "Inlärning är en process där information eller förmågor internaliseras och integreras i hjärnan genom upprepad stimulans, erfarenhet eller instruktion. Detta leder till förändringar i kognitiva strukturer och funktioner som påverkar beteende, minne och perception."

"Mental status examination rating scale" är inte en etablerad medicinsk term. Men "Mental Status Examination" (MSE) är en vanlig bedömning som utförs av medicinska professionister för att värdera ett individs kognitiva funktioner och psykiska tillstånd. Det inkluderar bedömningar av:

1. Orientering: patientens förmåga att orientera sig i tid, plats och person.
2. Minnesfunktion: patientens korttids- och långtidsminne.
3. Språkfunktion: patientens förmåga att kommunicera verbalt.
4. Visuell perception: patientens förmåga att uppfatta och tolka visuella stimuli.
5. Kognitiv förmåga: patientens förmåga till logiskt tänkande, resonemang och problem lösning.
6. Uppmärksamhet och koncentration: patientens förmåga att fokusera och hålla sin uppmärksamhet.
7. Mood and affect: patientens känsloliv och stämningsläge.
8. Insikt och omdöme: patientens förståelse av sin sjukdom och förmåga att ta väljda beslut.

Det finns olika skalor och metoder för att bedöma mental status, men det saknas en allmänt accepterad "skattningsskala" för detta ändamål.

Den prefrontala cortexen (PFC) är en region i främre delen av hjärnbarken (cortex cerebri) som är involverad i en rad högre kognitiva funktioner, såsom planering, beslutsfattande, arbetshågkommando, arbetsminne, socialt beteende och personlighetsdrag. Den prefrontala cortexen kan delas in i olika subregioner som är involverade i specifika funktioner.

Den laterala PFC är involverad i att hålla information i arbetsminnet, att uppmärksamma relevant information och att undertrycka irrelevant information. Den mediala PFC är involverad i att ta beslut baserat på belöningsvärden och att koda för socialt beteende. Den orbitofrontala cortexen (OFC) är involverad i att koppla emotionella tillstånd till belöningsvärden och att undertrycka impulser.

Skador på den prefrontala cortexen kan leda till försämrad exekutiv funktion, sämre minne, svårigheter med socialt beteende och personlighetsförändringar.

'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:

1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.

Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.

Problemlösning definieras inom medicinen som ett systematiskt och strukturerat försök att identifiera, analysera och lösa ett specifikt medicinskt problem eller en utmaning. Detta innebär vanligtvis följande steg:

1. Identifiering av problemet: Detta kan ske genom att observera symptom, tecken eller abnormaliteter hos en patient.
2. Samlande av information: Den relevanta informationen samlas in från olika källor, såsom patientspecifik information, medicinsk historia, fysiska undersökningar och laboratoriediagnostik.
3. Analys av informationen: Informationen analyseras för att fastställa orsaken till problemet eller den underliggande diagnosen. Detta kan innebära att använda evidensbaserad medicin, klinisk erfarenhet och medicinsk kunskap.
4. Utformning av en lösning: En lösning formuleras baserat på analysen av informationen. Det kan innebära att välja en behandling, ändra en behandling eller ge råd om livsstilsförändringar.
5. Implementering av lösningen: Lösningen implementeras och patienten får den rekommenderade behandlingen eller rådet.
6. Utvärdering av resultatet: Effekterna av lösningen utvärderas för att fastställa om problemet har lösts eller inte. Om problemet inte har lösts, upprepas processen tills ett acceptabelt resultat uppnås.

ProblemLösning är en central del av den medicinska praktiken och kräver god klinisk bedömning, analytiska färdigheter och kunskap om evidensbaserad medicin.

Personal Construct Theory (PCT) er en teori innen psykologi som ble utformet av den britiske psykologen George Kelly i midten av 1900-tallet. Ifølge PCT ser mennesker verden gjennom sine egne unike konstrukter eller forståelsesmønster, som de bruker til å forutsi, forklare og forholde seg til sine erfaringer.

Ifølge Kelly kan disse personlige konstruktene sammenlignes med et par scope som en person bruker til å se på verden gjennom. Disse konstruktene er ikke fast, men kan endres og utvikles over tid basert på nye opplevelser og informasjon.

PCT understreker individets aktive rolle i skapingen av sin egen verden og betoner viktigheten av å forstå hvordan en person ser på en situasjon fremfor å sette noen et diagnose eller stempel. Denne teorien har blitt brukt i mange forskjellige sammenhenger, inkludert psykoterapi, rådgivning og organisasjonsutvikling.

"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.

Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.

'Rumsbeteende' er en betegnelse for uhensigtsmæssigt forbrug af alkohol, der har negativ påvirkning på individets sociale, arbejds- eller familiesituation. Ifølge Verdens Sundhedsorganisation (WHO) defineres 'rumsbeteende' som en konsuminationsmønster, hvor en person drikker alkohol i en sådan grad at det forårsager sociale, legale eller økonomiske problemer, eller skader vedkommendes sundhed.

Rumsbeteende kan have mange konsekvenser, herunder:

* Fysiske helbredsproblemer som lever- og hjertesygdomme, epilepsi, nerveskader, forstyrrelser i nervesystemet og forringelse af immunforsvaret.
* Psykiatriske problemer som depression, angst, psykoser, alkoholisme og selvmords tanker eller handlinger.
* Sociale problemer som isolation fra familie og venner, vold i nære forhold, tab af arbejde eller skoleproblemer.
* Juridiske problemer som færdselsulykker, voldelige overfald, hjemmevold, seksuelle overgreb og anden kriminalitet.

Det er vigtigt at bemærke, at rumsbeteende ikke altid betyder, at personen er afhængig af alkohol, men det kan være et advarselstegn for en udvikling i den retning. Hvis du eller nogen i din omgangskreds har bekymringer vedrørende rumsbeteende, bør du søge professionel hjælp og vejledning.

Reaktionstid (latin: reactio, 'en handlings eller svarsrörelse') är inom medicinen och fysiologi den tid det tar från att en stimulus uppfattas till det att ett respons eller ett svar registreras. Den mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder, beroende på kontexten.

Reaktionstiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsotillstånd, typen av stimulus och omgivningens faktorer. Vissa läkemedel eller substanser kan också påverka reaktionstiden genom att påverka centrala nervsystemet.

I kliniska sammanhang är reaktionstid en viktig parameter vid bedömning av patienters neurologiska funktion, särskilt efter skador eller sjukdomar som kan påverka hjärnan eller nerverna.

Neurovetenskaper (eller neuroscience) är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker strukturen, funktionen, utveckling och patologi hos nervsystemet. Det inkluderar studier av neuroner, glialceller, cirkulations- och signalsystem i centrala och perifera nervsystemet, samt deras roll i kognition, emotion, perception, beteende, learning, memori, homeostasis och kommunikation. Neurovetenskaper är en tvärvetenskaplig disciplin som innefattar områden som anatomi, biologi, kemi, farmakologi, fysik, matematik, filosofi och psykologi.

"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:

1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).

2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).

3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.

4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.

Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.

'Beteende' er en central begrep innen psykiatri og betyr i medicinsk sammenhengg den måten ein individu viser seg på gjennom sine handlinger, reaksjoner, følelser og tanker i forhold til sin omverden. Beteende kan være villiebestemt eller refleksivt, og innefatter også kommunikasjonsmåtene ein bruker. Abnorme betendeforhold kan være et tegn på psykisk sykdom eller neurologiske skader.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

'Verbal learning' refererar till den typen av inlärning som involverar språkliga eller verbala informationer, ofta genom att höra och upprepa informationen. Det kan handla om att lära sig fakta, listor, begrepp, idéer eller andra typer av information som kan uttryckas med hjälp av språket. Verbal inlärning kan ske aktivt genom att koncentrera sig och upprepa informationen i huvudet eller genom att tala högt, men den kan också ske passivt genom att lyssna på en lärare eller en inspelning.

Verbal inlärning är en viktig förmåga som används i många aspekter av vardagslivet och akademisk utbildning, särskilt inom humaniora och språkvetenskap. Den kan stödjas genom olika metoder såsom att upprepa informationen, använda associationer, skapa minnesvärda bilder eller koppla informationen till redan befintliga kunskaper.

"Barns utveckling" (Child development) är en process där barn förändras och utvecklas fysiskt, kognitivt, språkligt, socialt och emotionellt från födseln till vuxenlivet. Denna process styrs av genetiska faktorer, men påverkas också starkt av miljön runt barnet, inklusive erfarenheter, fostran, relationer och undervisning. Utvecklingen sker inte jämnt, utan är snarare en serie av genomsatta steg och platåer, där vissa färdigheter utvecklas fortare än andra.

Fysiskt kan barns utveckling innebära att de blir större, starkare och mer skickliga i rörelser och koordination. Kognitivt kan det innebära en förstärkning av minnet, uppmärksamheten och lärandet. Språkligt kan barn förbättra sin förmåga att förstå och producera språk, vilket är viktigt för kommunikation och social interaktion. Socialt och emotionellt kan barn utveckla sina förmågor att bygga relationer, hantera känslor och uppfatta sig själva och andra.

Det är viktigt att notera att varje barn utvecklas på ett unikt sätt och att det inte finns någon "normal" standard för utvecklingen. Vissa barn kan ha speciella behov eller utmaningar som kräver extra stöd och hjälp för att uppnå sin fulla potential.

Psykologiska modeller är teoretiska beskrivningar eller förklaringar av olika aspekter av mänskligt beteende och psyke. De utgör ett sätt att föreställa sig och förstå hur olika psykologiska processer, mekanismer och strukturer fungerar och interagerar med varandra samt med den omgivande miljön.

Det finns många olika typer av psykologiska modeller som fokuserar på olika aspekter av psyket, till exempel perception, lärande, minne, motivation, emotioner, personlighet och social interaktion. Några vanliga exempel på psykologiska modeller är:

1. Behaviorism: En radikal empiristisk teori som betonar observationen av objektivt observerbart beteende snarare än subjektiva mentala tillstånd. De viktigaste företrädarna för behaviorismen är John Watson, B.F. Skinner och Clark Hull.
2. Kognitiv psykologi: En teori som fokuserar på inre mentala processer såsom perception, uppmärksamhet, minne, tanke, lärande och problemlösning. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Jean Piaget, Ulric Neisser, George Miller och Herbert A. Simon.
3. Humanistisk psykologi: En teori som betonar individens potential till självförverkligande, fri vilja och personligt ansvar. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Viktor Frankl.
4. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala situationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Stanley Milgram, Muzafer Sherif och Philip Zimbardo.
5. Biopsykologi: En teori som undersöker de biologiska grunderna för beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för biopsykologi är James Gross, Robert Sapolsky och Jaak Panksepp.
6. Evolutionspsykologi: En teori som undersöker hur evolutionen har påverkat människans beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för evolutionspsykologi är Charles Darwin, Robert Trivers, Donald Symons och David Buss.
7. Psykoanalys: En teori som undersöker det omedvetna psyket och dess påverkan på beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för psykoanalys är Sigmund Freud, Carl Jung, Alfred Adler och Melanie Klein.
8. Gestaltpsykologi: En teori som undersöker hur människan uppfattar och tolkar sin omgivning. De viktigaste företrädarna för gestaltpsykologi är Max Wertheimer, Wolfgang Köhler och Kurt Koffka.
9. Humanistisk psykologi: En teori som undersöker människans potential och möjligheter till personlig utveckling. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Rollo May.
10. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker hur människan bearbetar information och lär sig. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, Jean Piaget och Noam Chomsky.
11. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala sammanhang. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
12. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker hur människan utvecklas från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
13. Personlighetspsykologi: En teori som undersöker människans personlighet och karaktär. De viktigaste företrädarna för personlighetspsykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Hans Eysenck.
14. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa och sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Rogers och Aaron Beck.
15. Neuropsykologi: En teori som undersöker hur människans nervsystem påverkar hennes beteende och tankeprocesser. De viktigaste företrädarna för neuropsykologi är Norman Geschwind, Brenda Milner och Antonio Damasio.
16. Socialpsykologi: En teori som undersöker människors sociala interaktioner och relationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
17. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker människans utveckling från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
18. Djurpsykologi: En teori som undersöker djurs beteende, kognition och emotioner. De viktigaste företrädarna för djurpsykologi är Konrad Lorenz, Nikolaas Tinbergen och Jane Goodall.
19. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker människans tankeprocesser, perception, minne och lärande. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, George Miller och Jean Piaget.
20. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa, diagnos och behandling av psykiska sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Aaron T. Beck.

I medicinsk kontext kan "språk" referera till förmågan att tolka och producera språkliga uttryck, vilket inkluderar både förstå och forma meningar genom att använda en kombination av ordförråd, grammatik och syntax. Språkförmågan är en komplex förmåga som involverar flera olika områden av hjärnan och kan påverkas av olika sjukdomar eller skador.

Exempel på medicinska tillstånd som kan påverka språkförmågan inkluderar:

* Aphasia, vilket är en förlust eller nedsättning av förmågan att förstå och använda språk, ofta orsakad av skada på vissa delar av hjärnan.
* Dyslexi, vilket är en specifik läsförsvårighet som kan påverka en persons förmåga att läsa och skriva korrekt.
* Autism, vilket är ett neuroutvecklingsstörning som kan påverka en persons sociala interaktioner och kommunikationsförmåga.

Det är värt att notera att språkförmågan inte bara inkluderar förmågan att tala och förstå talat eller skrivet språk, utan även nonverbala former av kommunikation som gestikulerande, ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Den hippocampus är en del av limbiska systemet i hjärnan som spelar en viktig roll i minnes- och läringsprocesser. Det är ett par strukturer, en i varje hemisfär, som liknar en hästsko i formen och ligger djupt inne i tinningloben. Hippocampus består av flera regioner, inklusive cornu ammonis, dentatgyrus och subiculum, som tillsammans bildar en komplex neural nätverksarkitektur.

Hippocampus är speciellt känslig för skador orsakade av syrebrist, neuroinflammation och neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom. Forskning har visat att förlust av volym och funktion i hippocampus korrelerar med minnesförlust och kognitiva nedsättningar hos äldre vuxna och personer med demenssjukdomar.

'Psykiska processer' refererar till de mentala företeelser och mekanismer som sker inne i oss, ofta omedvetet, och påverkar vår perception, känslor, tankar, minnen, impulskontroll, beslutsfattande och beteende. Exempel på psykiska processer inkluderar perception, uppmärksamhet, inlärning, minnesprocesser, tankeprocesser, känslomässiga processer, motivation och impulskontroll. Dessa processer är komplexa och involverar ofta interaktion mellan olika delar av hjärnan och nervsystemet. Psykiska processer kan påverkas av både genetiska faktorer och miljöfaktorer, inklusive erfarenheter, trauma, sociala interaktioner och kulturella faktorer.

'Kråka' är ett gemensamt namn för flera arter fåglar inom familjen kråkfåglar (Corvidae). Exempel på vanliga kråkor i Sverige är den svarta kråkan (Corvus corone) och den större gråkråkan (Corvus corax).

Kråkor kännetecknas av sin intelligentia, sociala beteende och goda förmåga att lösa problem. De är allätare och har en varierad kost som kan innehålla allt från frukt, frön och insekter till små djur som möss och fågelungar.

Kråkorna är också kända för sin förmåga att imitera ljud, inklusive mänskliga röster och andra djurljud. De lever ofta i grupper och har en komplex hierarki med ledare och underordnade individer.

I medicinsk mening finns inget specifikt som relaterar till kråkor, men de kan vara värdar för olika parasiter och smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor eller andra djur.

Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.

Rymduppfattning, även känd som rymdillusion eller space syndrome, är ett tillstånd där individen upplever en förvrängd perception av sin egen kroppsrelaterade position och rörelse i förhållande till omgivningen. Det kan inträffa under eller efter långvarig exponering för mikrogravitation, som uppstår i rymden.

Tillståndet kännetecknas ofta av symtom som nedsatt balanssinne, svårigheter att uppskatta avstånd och storlekar, illamående, yrsel och desorientering. Rymduppfattning kan vara ett temporärt tillstånd, men det kan också påverka en person under en längre period efter rymdfärden.

Det är viktigt att notera att rymduppfattning inte är samma sak som rymdsjuka (space sickness), även om de två tillstånden kan vara relaterade och förekomma samtidigt. Rymdsjuka orsakas av en konflikt mellan individens balanssinne, medan rymduppfattning beror på förändrade sensoriska signaler som påverkar perceptionen av kroppen i rymden.

'Nervnät' är ett samlingsbegrepp för de nervceller (neuron) och nervbanor (nervefibrer) som bildar ett sammanhängande system i kroppen. Detta system används för att överföra information i form av impulser mellan olika delar av kroppen, till exempel från känselorgan till hjärnan eller från hjärnan till muskler.

Det autonoma nervnätet är ett särskilt slags nervnät som styr automatiska funktioner i kroppen, såsom hjärtslag och andning, utan medveten kontroll. Det sensomotoriska nervnätet är däremot involverat i rörelser och känselupplevelser och innefattar både sensoriska (känsel) och motoriska (rörelse) neuron.

I ett vidare perspektiv kan även det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervbanor och ganglier utanför hjärnan och ryggmärgen) ses som delar av det stora nervnätet i kroppen.

Kognitionsforskning (cognitive research) är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker de mentala processer som underlier tankar, minne, perception, uppmärksamhet, språk, lärande, problemlösning, beslutsfattande och andra kognitiva förmågor hos människor och djur. Forskningen bygger ofta på experimentella metoder och använder sig av olika tekniker som funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), elektroencefalografi (EEG) och andra neurovetenskapliga metoder för att undersöka aktiviteten i hjärnan under olika kognitiva uppgifter. Cognitionsforskning har många tillämpningar inom områden som utbildning, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap och artificiell intelligens.

'Tankeanknytningar' är ett begrepp inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och refererar till automatiska, ofta omedvetna associationer eller reaktioner mellan vissa tankemönster, känslor och/eller fysiska känselintryck. Dessa anknytningar kan vara adaptiva eller maladaptiva, beroende på om de hjälper individen att hantera situationer på ett effektivt sätt eller inte.

I en medicinsk kontext kan tankeanknytningar vara involverade i olika psykiatriska tillstånd, såsom ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Exempelvis kan en person med PTSD ha en maladaptiv tankeanknytning mellan minnen från ett trauma och känslor av rädsla eller ångest. Genom att identifiera och utmana dessa tankeanknytningar kan terapeuten hjälpa individen att hantera sina symtom bättre.

'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.

En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.

'Psykologiska tester' är vetenskapliga verktyg som används för att mäta, utvärdera och förstå olika aspekter av en persons kognitiva förmågor, personlighet, beteende, sociala färdigheter och emotionella tillstånd. De kan vara standardiserade, strukturerade och skriftliga eller praktiska uppgifter, intervjuer, frågeformulär eller observationer. Testernas syfte är att ge objektiva och reliabla data som hjälper psykologer att ställa diagnoser, utveckla behandlingsplaner, bedöma individers förmågor och matcha dem med lämpliga jobb, skolor eller andra aktiviteter. Exempel på psykologiska tester inkluderar intelligenstest, personlighetstest, neuropsykologiska tester och kliniska intervjuer.

'Tänkande' är ett mentalt process där information bearbetas för att nå insikter, ta beslut eller lösa problem. Det finns olika typer av tänkande, inklusive:

1. Descrptivt tänkande: en process där man samlar och organiserar information utan att draga några slutsatser eller dra några konkreta slutsatser.
2. Analytiskt tänkande: en process där man undersöker ett problem eller en situation genom att dela den upp i mindre delar för att kunna förstå och lösa det. Det innebär ofta att jämföra och kontrastera olika aspekter av problemet, hitta mönster och samband och dra slutsatser baserade på bevis.
3. Kreativt tänkande: en process där man skapar nya idéer eller lösningar genom att tänka utanför boxen och ifrågasätta traditionella tankesätt. Det innebär ofta att använda sig av fantasi, metaphorer och associationer för att komma på nya idéer.
4. Kritiskt tänkande: en process där man analyserar information och argumentation kritiskt för att bedöma deras giltighet och tillförlitlighet. Det innebär ofta att ifrågasätta antaganden, undersöka bevisen bakom ett påstående och bedöma dess logik och konsistens.

Medicinskt tänkande involverar ofta en kombination av ovanstående typer av tänkande för att ställa diagnoser, planera behandlingar och besluta om medicinska behandlingsalternativ.

Medkänsla (empathy) är i medicinsk kontext ett begrepp som refererar till förmågan att förstå och dela i en annan persons känslor, erfarenheter och perspektiv. Det innebär att man inte bara lyssnar aktivt på patienten och tar till sig vad de säger, utan också försöker placera sig i deras situation och uppleva deras känslor och tankar.

Medkänsla är en viktig förmåga inom medicinsk praktik eftersom den kan hjälpa läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdare att bygga ett förtroende- och respektfullt förhållande till sina patienter. Det kan också underlätta kommunikationen mellan hälsovårdaren och patienten, vilket i sin tur kan leda till en bättre förståelse av patientens symtom, behov och önskemål.

Empati kan ha positiva effekter på patienternas psykiska och fysiska hälsa, eftersom de känner sig hörda, förstådda och respekterade. Det kan också minska patientens rädsla och stress vid vården, vilket kan leda till en mer positiv upplevelse av sjukvården som helhet.

'Omdöme' är ett begrepp som ofta används inom medicinen, särskilt inom områdena etik och juridik. Det kan definieras som förmågan att bedöma vad som är rätt eller fel, lämpligt eller olämpligt, baserat på kunskap, erfarenhet och värderingar.

Omdöme innebär att man kan väga olika aspekter av en situation, ta hänsyn till konsekvenser och välja den bästa kursen av handling. Det är en subjektiv bedömning som kan variera mellan individer, men som ofta baseras på professionella riktlinjer och standarder.

Exempelvis när en läkare beslutar om en behandling, måste han eller hon använda sitt omdöme för att utvärdera patientens medicinska historia, fysiska tillstånd, preferenser och värden, samt möjliga risker och fördelar med olika behandlingsalternativ. Samma princip gäller när en sjuksköterska beslutar om patientvård eller när en psykiater bedömer om en patients behandling är tillräcklig eller inte.

I allmänhet anses god omdömesförmåga vara en central del av medicinsk kompetens och etik, eftersom den hjälper till att garantera att patienter mottar den bästa möjliga vården baserat på deras individuella behov och preferenser.

'Hjärnbark' är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre vävnadslagern av hjärnan, även känd som cerebral cortex. Den består av nervceller och deras utskott (axoner och dendriter) och är indelad i olika områden med specifika funktioner, såsom sensoriska, motoriska och kognitiva funktioner. Hjärnbarken är den del av hjärnan som är involverad i högre mentala processer, inklusive tankeprocesser, minne, perception, språk och medvetande.

'Synuppfattning' (engelska: 'Cataract') är en medicinsk term som refererar till att linsen i ögat har blivit opak, vilket orsakar synnedsättning. Detta kan vara relaterat till åldrande, men det kan också orsakas av skada, sjukdom eller genetiska faktorer. När linsen blir alltmer opak, minskar mängden ljus som når näthinnan och synen försämras. I vissa fall kan det leda till fullständig blindhet om det inte behandlas. Den vanligaste behandlingen för synuppfattning är kirurgi, där linsen tas bort och ersätts med en konstgjord linse.

Frontallobben är en del av storhjärnan (cerebrum) och utgör ungefär en tredjedel av hjärnbarken. Det är den främsta delen av stora hemisfärerna och är indelad i olika delar som har olika funktioner. Frontallobben är involverad i planering, initiativ, arbetsminne, impulskontroll, socialt beteende, moraliska bedömningar och känslomässiga respons. Skador på frontalloben kan orsaka förändringar i beteende, emotionella svårigheter och kognitiva problem.

Det finns ingen allmänt accepterad medicinsk definition av begreppet "indianer". I vissa historiska eller socialkontexten kan termen referera till ursprungsbefolkningen i Amerika, men användandet av denna term är kontroversiellt och kan uppfattas som missanpassat eller offensivt. Det korrekta och prefererade sättet att referera till den här gruppen är att använda deras specifika stamnamn, om det är känt, eller "ursprungsbefolkning" eller "amerikanska indianer".

"Arbetsprestation" är ett begrepp inom arbshälsa och medicin som refererar till en individ´s förmåga att utföra arbetsrelaterade uppgifter och ansvarsområden. Den medicinska definitionen av "arbetsprestation" kan variera, men ofta inkluderar den följande aspekter:

1. Kognitiv förmåga: innefattar förmågan att tänka klart, lära sig nya saker, ta beslut och lösa problem.
2. Fysiska förmågor: innefattar styrka, uthållighet, rörlighet, balans och koordination.
3. Psykiska förmågor: innefattar emotionell stabilitet, psykisk hälsa och välbefinnande.
4. Sociala förmågor: innefattar kommunikationsförmåga, samarbetsvilja och förmågan att bygga och underhålla relationer på arbetet.
5. Förmåga att hantera stress: innefattar förmågan att klara av arbetsrelaterad stress och andra stressorer i livet.

En läkare eller annan medicinsk expert kan utvärdera en persons arbetsprestation genom att undersöka deras symptom, funktionsnivå, sjukdomshistorik och andra relevanta faktorer. Syftet med en sådan utvärdering är ofta att fastställa om en person har några begränsningar eller funktionshinder som kan påverka deras förmåga att utföra sitt arbete, och om det behövs någon form av anpassning eller stöd för att underlätta deras arbetsprestation.

Apolipoprotein E (APOE) är ett protein som transporterar lipider i kroppen och finns i tre huvudsakliga alleler: APOE ε2, APOE ε3 och APOE ε4. APOE4 är en variant av detta protein, och den förekommer hos cirka 10-15% av den allmänna populationen.

APOE4 är känt för att vara en riskfaktor för flera neurodegenerativa sjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Personer som är heterozygota (har en kopia av APOE4-genen) har ett två till tre gånger högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom jämfört med personer som inte har någon kopia av genen. Personer som är homozygota (har två kopior av APOE4-genen) har ett 8-12 gånger högre risk.

Det är dock viktigt att notera att endast en liten andel av alla Alzheimersfall kan härledas tillbaka till APOE4, och att det finns många andra faktorer som också bidrar till sjukdomens utveckling.

'Verbalt beteende' refererer til måden, hvorpå en person kommunikerer og udtrykker sig gennem sproglige udtryksformer. Dette inkluderer både det, hvad en person siger (inholdet), såvel som den måde, hvorpå det bliver sagt (formen). Verbalt beteende kan være mundtligt eller skriftligt og kan afsløre mange ting om en persons tankegang, følelser, attitude, motivation, selvforståelse og sociale relationer.

I et medicinsk eller psykiatrisk sammenhæng kan verbalt beteende være særligt relevant at observere og analysere, da abnormiteter i verbalt beteende ofte er forbundet med forskellige psykiske lidelser, neuropsykiatriske forstyrrelser eller neurologiske skader. Eksempler på sådanne abnormiteter kan være stammende, snakken i søvn, tankeforvirring, sproglige forstyrrelser, sværhed med at finde de rigtige ord (afasi), gentagelse af ord eller sætninger (palilali) og andet.

In medical terms, "erinring" refers to a memory or recall of information from past experiences. It is the ability to remember and recollect information that has been learned or experienced before. Memory can be categorized into different types such as short-term memory, long-term memory, and sensory memory.

Memory is an essential cognitive function that allows individuals to encode, store, and retrieve information. The process of memory involves several brain regions, including the hippocampus, amygdala, and prefrontal cortex. Memory loss or impairment can occur due to various reasons, such as neurological disorders, aging, trauma, or certain medications.

In summary, 'erinring' is a medical term that refers to the cognitive process of remembering and recalling information from past experiences.

Vaskulär demens är en form av demens orsakad av hjärnskador som beror på otillräcklig blodförsörjning till hjärnan. Det kan bero på små eller stora slag, miniatyrblodproppar eller andra problem med de blodkärl som förser hjärnan med syre och näringsämnen.

Symptomen på vaskulär demens kan variera beroende på vilka delar av hjärnan som är skadade, men de kan inkludera minnesförlust, svårigheter med tänkprocesser, planering och organiseringssvårigheter, personlighetsförändringar, problem med språket och svårigheter att göra sig förstådd.

Vaskulär demens är ofta progressiv, men den kan också ha en mer stegvis utveckling där symptomen förvärras i skov och sedan förbliver relativt stabila under en tid innan de försämras igen. Behandlingen av vaskulär demens fokuserar vanligtvis på att behandla de underliggande sjukdomarna som orsakar blodflödesstörningarna till hjärnan, såsom högt blodtryck, diabetes och höga kolesterolvärden.

'ADL' står för 'Activities of Daily Living', vilket är en term inom medicinen och vårdvetenskapen som refererar till de grundläggande aktiviteter som en person normalt sett behöver kunna utföra på egen hand för att kunna leva oberoende och självständigt i sitt vardagsliv. Detta inkluderar:

1. Personlig hygien: exempelvis duschning, toalettbesök, tändning av cigaretter och skötsel av tänder och tandproteser.
2. Klädsel: att kunna välja, ta på och ta av kläder själv.
3. Matlagning och matintag: att kunna förbereda, tillaga och äta mat på egen hand.
4. Huslig verksamhet: exempelvis städa, tvätta kläder, handla och betala räkningar.
5. Mobilitet: att kunna gå, stiga upp från en stol, kliva in och ut ur sängen, och ta sig fram i sin omgivning på egen hand.

Om en person har svårigheter med att utföra en eller flera av dessa aktiviteter kan det vara ett tecken på att de behöver vård eller omsorg för att kunna leva tryggt och självständigt i sitt hem.

"Assessment of Older Adults" är en medicinsk term som refererar till en systematisk utvärdering av en äldre persons fysiska, kognitiva, psykologiska och sociala behov och funktion. Detta inkluderar en bedömning av deras sjukdomshistoria, aktuella medicinska tillstånd, funktionsnivå, kognitiva förmågor, psykologiska status, sociala stödnetverk och livsvillkor. Syftet med en sådan bedömning är att hjälpa vårdpersonal och äldre vuxna själva att förstå deras behov och styrkor, så att de kan ta del av den vård och de tjänster som passar bäst till deras individuella situation. Detta kan hjälpa till att förbättra deras kvalitet på livet, förebygga komplikationer och underlätta åldrandets process.

Psykotiska störningar är en grupp av allvarliga mentala sjukdomstillstånd som påverkar kognition, perception, emotioner och beteende. De kan orsaka psykos, som innebär upplevelser av avsaknad av kontakt med verkligheten och hallucinationer (se och höra saker som inte finns). Psykotiska störningar kan också leda till förändringar i tankarna, känslor och beteenden. Exempel på psykotiska störningar inkluderar schizofreni, bipolär sjukdom och sällsyntare typer av psykoser. Vissa personer med psykotiska störningar kan ha svårt att sköta sin vardagliga livsföring och behöver professionell hjälp för att hantera sin sjukdom.

'Individualitet' är ett begrepp som ofta används inom medicinen för att beskriva de unika aspekterna på en persons hälsa, sjukdom och behandling. Det kan inkludera genetiska, biologiska, psykologiska, sociala och miljömässiga faktorer som gör varje person unik.

En medicinsk definition av individualitet kan vara: "Den unika kombinationen av genetiska, biologiska, miljömässiga och livsstilsfaktorer som påverkar en persons hälsa, sjukdom och svar på behandling. Individualiteten inkluderar också de personliga preferenser, värderingar och förhållningssätt som påverkar beslut om vården och livsstilsval."

Det är viktigt att ta hänsyn till individualiteten när man utformar en behandlingsplan eftersom varje person kan ha olika svar på behandlingar, biverkningar och förväntade resultat. Genom att förstå den unika individualiteten hos varje patient kan läkare och sjukvårdspersonal erbjuda mer anpassad och effektiv vård.

'Nervbanor' refererar till de fiberrika strukturer som utgör en del av det perifera nervsystemet och som transporterar nervimpulser mellan centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och resten av kroppen. Nervbanor består av axoner, som är långa utskott från nervceller (neuroner) som överför elektriska signaler, och de är omgivna av myelin, ett fettrikt skikt som hjälper till att skydda och isolera axonen så att nervimpulser kan ledas effektivt. Nervbanor kan vara myeliniserade (omgivna av myelin) eller amyeliniserade (utan myelin). De kan också vara grupperade tillsammans med andra strukturer i perifera nerver.

En psykologisk teori är ett systematiskt och sammanhangsbundet försök att förklara och förstå mänskligt beteende, känslor, tankar och erfarenheter. Den bygger på vissa grundläggande antaganden om människans psyke och hur det fungerar i olika situationer. Psykologiska teorier kan vara inriktade på att förklara specifika aspekter av mänskligt beteende, som exempelvis motivation, perception, personlighetsutveckling eller social interaktion. De kan också vara mer omfattande och sträva efter att beskriva hur alla dessa aspekter samverkar för att forma den mänskliga erfarenheten. Psykologiska teorier används ofta som grund för att utforma forskningsfrågor, metoder och tolkningar inom psykologin, men de kan också ha praktisk relevans för att förstå och hantera sociala, kliniska eller pedagogiska situationer.

Katekol-O-metyltransferas (COMT) är ett enzym som spelar en viktig roll i nedbrytningen av katekolaminerna, som är en grupp signalsubstanser i kroppen, däribland dopamin, adrenalin och noradrenalin. COMT katalyserar överföringen av en metylgrupp (-CH3) från S-adenosylmetionin (SAM) till en hydroxylgrupp (-OH) på katekolaminer, vilket leder till bildandet av metoxigrupper (-OCH3). Denna reaktion gör att katekolaminerna blir mindre aktiva och kan elimineras från kroppen.

Det finns två former av COMT: en solubel form som huvudsakligen finns i levern, och en membranbundet form som förekommer i flera olika typer av celler, inklusive hjärnceller. Membranbundna COMT är ansvarig för nedbrytningen av katekolaminer i centrala nervsystemet (CNS). Mutationer i genen som kodar för COMT kan leda till förändringar i enzymets aktivitet och har associerats med olika sjukdomstillstånd, inklusive psykiatriska störningar och neurologiska sjukdomar.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

Wechsler's Scales er en række intelligenstest, der er udviklet af den amerikanske psykolog David Wechsler. De mest kendte skalaer er:

1. Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) - en test designet til at måle intelligens hos voksne over 16 år. Den inkluderer undertests som bl.a. afprøver sproglig forståelse, perceptuel organisation, arbejdshukommelse og procesorienteret løsning af opgaver.
2. Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC) - en test designet til at måle intelligens hos børn i alderen 6-16 år. Den inkluderer undertests som bl.a. afprøver verbalt kendskab, perceptuel organisation, arbejdshukommelse og procesorienteret løsning af opgaver.
3. Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence (WPPSI) - en test designet til at måle intelligens hos børn i alderen 2½-7 år. Den inkluderer undertests som bl.a. afprøver verbalt kendskab, nonverbalt kendskab, arbejdshukommelse og procesorienteret løsning af opgaver.

Målingen af intelligens med Wechsler's Scales giver en samlet IQ-score, men også underindikatorer for de enkelte områder, der kan give mere specifik information om en persons kognitive styrker og svagheder.

'Ansiktsuttryck' kan definieras som de muskulära rörelser och mimiken runt ögonen, munnen och pannan som bildar ett uttryck på ett ansikte. Ansiktsuttryck är en viktig del av icke-verbala kommunikationer hos människor och kan ge information om en persons känslor, tankar eller intentioner. De kan vara medvetna eller omedvetna och påverkas av kulturella, sociala och personliga faktorer.

Exempel på ansiktsuttryck inkluderar att le, skratta, fnissa, sucka, grimasa, bli röd, bli vit som en lilja, etc. Vissa ansiktsuttryck är universella och kan tolkas på samma sätt av människor över hela världen, medan andra kan variera mellan olika kulturer och sammanhang.

'Personliga relationer' är ett samlingsbegrepp för de sociala band och kontakter som en individ har med andra individer i sin omgivning. Dessa relationer kan variera i styrka, art och intensitet och kan omfatta allt från familjemedlemmar, vänner och romantiska partners till arbetskollegor och bekanta.

Personliga relationer kan ha en stor inverkan på individens psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. De kan erbjuda stöd, trygghet, meningsfull interaktion och en känsla av tillhörighet. Samtidigt kan negativa personliga relationer leda till stress, isolation och andra hälsoproblem.

Det är viktigt att notera att personliga relationer kan se olika ut beroende på kulturell, social och individuell kontext. Värden, normer och förväntningar kan variera, vilket kan påverka hur relationer upprättas, underhålls och avslutas.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Neuroimaging är en medicinsk term som refererar till användandet av olika tekniker och metoder för att skapa bilder av hjärnan och nervsystemet. Detta kan inkludera:

1. Magnetresonanstomografi (MRT): Använder starka magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av hjärnans struktur och funktion.
2. Datorsisttomografi (CT/CAT): Använder röntgenstrålning för att producera skiktade, tvådimensionella bilder av hjärnan.
3. Positronemissionstomografi (PET): Använder små mängder radioaktivt material för att följa aktiviteten i hjärnan.
4. Funktionell magnetresonanstomografi (fMRT): En variant av MRT som mäter aktiviteten i hjärnan genom blodflödet till olika områden under olika mentala eller fysiska aktiviteter.
5. SPECT: En typ av skanning som använder radioaktiva ämnen för att producera bilder av hjärnans blodflöde och kärl.
6. Elektroencefalografi (EEG): Använder elektroder placerade på skallen för att mäta hjärnans elektriska aktivitet.
7. Magnetoencefalografi (MEG): Använder magnetfält för att mäta hjärnans elektriska aktivitet.

Neuroimaging används ofta inom forskning och klinisk praktik för att diagnostisera sjukdomar, skada eller avvikelser i hjärnan, som exempelvis stroke, tumörer, demens, epilepsi, multipla skleros och psykiatriska störningar.

En kolinesterashämmare är ett läkemedel som hämmar verksamheten hos kolinesteras, ett enzym som bryter ner signalsubstanser i nervsystemet, kända som acetylkolin. Genom att hindra nedbrytningen av acetylkolin kan kolinesterashämmare öka mängden tillgängligt acetylkolin och förbättra signalöverföringen i nervsystemet.

Dessa läkemedel används ofta för att behandla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, där nivåerna av acetylkolin är låga. Kolinesterashämmare kan också användas för att behandla muskelspasticitet och glaukom. Exempel på kolinesterashämmare inkluderar donepezil, galantamin och rivastigmin.

'Utforskande beteende' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan vara relaterat till olika aspekter av mänskligt beteende som kan studeras inom olika medicinska specialiteter. Ett exempel på när detta koncept kan användas är inom barnpsykiatrin, där det kan syfta på en normal utvecklingsfas hos barn där de utforskar sin omgivning och lära sig genom att undersöka föremål och situationer.

Ibland kan 'utforskande beteende' också användas för att beskriva en persons nyfikenhet eller intresse för att lära känna nya saker, vilket kan vara ett viktigt aspekt av personligheten som kan bidra till personlig utveckling och välbefinnande.

Det är värt att notera att 'utforskande beteende' inte bör förväxlas med sökande efter känslomässig stimulans eller sensationer, som kan vara ett tecken på vissa psykiatriska tillstånd, såsom impulsivitet eller stoffberoende.

Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.

Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.

Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.

'Begreppsbildning' er en kognitiv process där man former, definierar och utvecklar nya begrepp eller förståelse för redan existerande begrepp. Denna process innebär ofta att relatera nya information till befintligt kunnande och skapa strukturer för att organisera och integrera det nya materialet i sitt minne.

I en medicinsk kontext kan begreppsbildning involvera att lära sig om olika sjukdomar, termer, behandlingsmetoder och andra aspekter av hälsa och sjukvård. Exempelvis när en medicinstuderande lär sig om olika typer av cancer kan de bilda ett begrepp om att alla cancerformer innebär obehindrad celldelning, men att de skiljer sig åt i vilka celler som är drabbade och hur snabbt cancern växer.

Begreppsbildning kan ske genom olika typer av lärande, inlärning genom association, förståelse genom analogi eller metakognition. Denna process är viktig för att utveckla kompetens och kunskap inom ett område och är en central del av läroprocessen i medicinska sammanhang.

Anxiety is a normal emotional response to perceived threat or stress and can be characterized by feelings of apprehension, worry, and tension. However, when anxiety becomes excessive, persistent, or interferes with an individual's daily activities, it may be considered a mental health disorder. According to the diagnostic criteria outlined in the fifth edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), anxiety disorders include conditions such as generalized anxiety disorder, panic disorder, social anxiety disorder, phobias, and separation anxiety disorder. These conditions are typically characterized by symptoms such as excessive worry or fear, avoidance behaviors, physical symptoms such as rapid heartbeat, sweating, and trembling, and difficulties with sleep and concentration.

Statistik är ett systematiskt studieområde som involverar insamling, analys och interpreting av data med syfte att utvinna insikter och förståelse för fenomen i världen. I en medicinsk kontext kan statistiska principer användas för att undersöka effekter av behandlingsmetoder, förekomst av sjukdomar, riskfaktorer för ohälsa och andra relevanta frågeställningar inom hälso- och sjukvården. Några viktiga statistiska principer inkluderar:

1. Populationssampling: Den process där en delmängd (en stikprov) av en population väljs för att representera den större gruppen.
2. Deskriptiv statistik: Metoder för att summera och resumera data, inklusive medelvärde, median, modus, andelar, frekvenser och varians.
3. Inferensstatistik: Metoder för att dra slutsatser om en population baserat på ett stikprov, inklusive konfidensintervall och hypotesprövningar.
4. Korrelation: Mätning av samband mellan två variabler, som kan vara positiv (sammankopplad) eller negativ (motsatt kopplad).
5. Regressionsanalys: En metod för att modellera och förutsäga ett numeriskt resultat baserat på en eller flera oberoende variabler.
6. Kontroll av typ I-fel: En metod för att undvika falska positiva slutsatser genom att sätta ett signifikansnivå (vanligtvis 0,05) för acceptans av en hypotes.
7. Multivariabelanalys: Metoder för att analysera data med flera oberoende variabler och deras inverkan på ett beroende resultat.
8. Nonparametrisk statistik: Statistiska metoder som används när data inte uppfyller de antaganden som krävs för parametriska tester, till exempel normalfördelning.

Sociala beteendestörningar (SBD) är en grupp psykiatriska diagnoser som kännetecknas av utvecklingsstörningar i sociala interaktioner och kommunikation, samt av restriktiva och gentekniska intressen eller beteenden. SBD innefattar en rad olika diagnoser, såsom autism, Aspergers syndrom och pervasiv utvecklingsstörning (PDD-NOS).

Autism är den mest kända formen av sociala beteendestörningar. Den kännetecknas av svårigheter i social interaktion, såsom att ha svårt att upprätthålla öga-kontakt, att tolka andras kroppsspråk och att förstå sociala konventioner. Personer med autism har ofta också svårigheter med kommunikation, både verbalt och nonverbalt, och kan ha fördröjda språkutveckling eller tala på ett sätt som annorlunda. De kan också ha restriktiva och gentekniska intressen eller beteenden, såsom att vara fixerade vid specifika rutiner eller objekt.

Aspergers syndrom är en mildare form av autism som kännetecknas av svårigheter i social interaktion och ofta också av restriktiva och gentekniska intressen. Personer med Aspergers syndrom har dock vanligtvis normalt eller nära normalt språkutveckling och inte sällan hög intelligens.

Pervasiv utvecklingsstörning (PDD-NOS) är en diagnos som används när individen uppfyller några, men inte alla, kriterier för autism eller Aspergers syndrom. PDD-NOS kännetecknas av svårigheter i social interaktion och kommunikation samt av restriktiva och gentekniska intressen eller beteenden, men dessa symtom är vanligtvis mindre allvarliga än hos personer med autism eller Aspergers syndrom.

Det är viktigt att notera att alla barn och ungdomar med autism, Aspergers syndrom eller PDD-NOS är unika och har sina egna styrkor och utmaningar. Det finns inga två personer som är exakt lika, och det kan variera mycket mellan individer vad gäller symtom, svårigheter och behov.

'Social anpassning' (engelska: social adaptation) är ett begrepp inom psykiatri och psykologi som refererar till individens förmåga att fungera i samhället och uppfylla de sociala rollerna på ett acceptabelt sätt. Det innebär att en person har förmågan att hantera sociala situationer, bygga och underhålla sociala relationer, följa sociala normer och regler samt förstå och tolka sociala signaler och beteenden hos andra. Social anpassning kan vara nedsatt eller rubbad hos personer med vissa psykiatriska tillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörningar.

Neuronal plasticity, also known as neuroplasticity, refers to the brain's ability to change and adapt as a result of experience. This can involve changes in the connections between neurons (nerve cells), the strength of those connections, or even the structure and function of individual neurons. Neuronal plasticity allows the nervous system to reorganize itself by forming new neural pathways or modifying existing ones, which can happen in response to learning, development, injury, or disease. It is a fundamental property of the nervous system that underlies many aspects of cognition, behavior, and recovery from brain injury.

Autism, also known as Autism Spectrum Disorder (ASD), is a complex neurodevelopmental disorder that affects communication, social interaction, and behavior. According to the World Health Organization (WHO), autism is characterized by:

1. Persistent deficits in social communication and social interaction across multiple contexts, including:
* Deficits in social-emotional reciprocity, such as abnormal social approach and failure of normal back-and-forth conversation.
* Deficits in nonverbal communicative behaviors used for social interaction, such as eye contact, facial expressions, and body language.
* Deficits in developing, maintaining, and understanding relationships, such as difficulties adjusting behavior to suit various social contexts or having trouble sharing imaginative play or interests with others.
2. Restricted, repetitive patterns of behavior, interests, or activities, as manifested by at least two of the following:
* Stereotyped or repetitive motor movements, use of objects, or speech.
* Insistence on sameness, inflexible adherence to routines, or ritualized patterns of verbal or nonverbal behavior.
* Highly restricted, fixated interests that are abnormal in intensity or focus.
* Hyper- or hyporeactivity to sensory input or unusual interest in sensory aspects of the environment.
3. Symptoms must be present in the early developmental period and cause clinically significant impairment in social, occupational, or other important areas of current functioning.
4. These disturbances are not better explained by intellectual disability (intellectual developmental disorder) or global developmental delay.

Autism is a spectrum disorder, meaning that it affects different individuals to varying degrees and with unique combinations of symptoms. Some people with autism may require significant support in their daily lives, while others may need less support and can lead relatively independent lives. Early intervention and appropriate support can significantly improve outcomes for individuals with autism.

Amyloid beta-peptides (Aβ) are small protein fragments that are derived from the larger amyloid precursor protein (APP). APP is a transmembrane protein that is expressed in many tissues, including the brain. In the brain, APP can be cleaved by enzymes called secretases to produce several different peptides, one of which is Aβ.

Aβ peptides can vary in length, but the most common forms are 40 and 42 amino acids long, referred to as Aβ40 and Aβ42, respectively. These peptides have a tendency to misfold and aggregate into beta-sheet structures, forming insoluble fibrils that deposit as plaques in the brain. The accumulation of these plaques is a characteristic feature of Alzheimer's disease (AD), and it is believed that the aggregation and deposition of Aβ play a central role in the development and progression of this disorder.

The exact mechanisms by which Aβ contributes to AD are not fully understood, but it is thought that the accumulation of these peptides leads to neurotoxicity, inflammation, and oxidative stress, which ultimately result in the death of neurons and cognitive decline. Therefore, understanding the biology of Aβ and developing strategies to target its production, aggregation, and clearance are important areas of research in the search for new treatments for AD.

Motorisk aktivitet är en term inom medicinen och hälsa som refererar till rörelser och fysisk aktivitet i kroppen, driven av muskelkontraktioner. Det kan omfatta allt ifrån små rörelser som att blinka eller röra pekfingret, till större rörelser som gång, springa eller cykla. Motorisk aktivitet är viktig för att underhålla fysisk hälsa, stärka muskler och ben, förbättra balans och koordination samt minska risken för ohälsa som övervikt och sjukdomar relaterade till rörelseapparaten.

Kognitiv terapi (CT) är en form av psykoterapi som utvecklades under 1960-talet av psykiatern Aaron T. Beck. CT bygger på kognitiva modeller och teorier om hur individens tankar, känslor och beteenden hänger samman.

CT fokuserar på att identifiera och utmana negativa och irrealistiska tankemönster, sätta igång positiva tankeprocesser och främja emotionell balans och välbefinnande. Metoden innefattar också tekniker för stresshantering, problemlösning och kommunikationsförbättring. CT har visat sig vara effektivt vid behandling av en rad psykiska störningar, bland annat depression, ångeststörningar, personlighetsstörningar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

I medicinsk kontext, kan 'kultur' definieras som en metod för att odla, identifiera och analysera mikroorganismer, såsom bakterier, virus och svampar, i ett kontrollerat laboratoriemiljö. Genom att använda speciella näringsmedier och tillväxtbetingelser kan forskare skapa en miljö där specifika mikroorganismer kommer att kunna växa och multiplicera, vilket gör det möjligt att studera deras egenskaper, beteende och svar på olika typer av behandlingar.

Kulturen är en viktig metod inom både diagnostiskt arbete och forskning, eftersom den kan hjälpa till att identifiera orsakerna bakom infektioner och andra sjukdomar samt utvärdera effekterna av olika typer av behandlingar.

Exempel på olika typer av kulturer inkluderar:

* Bakteriekultur
* Viruskultur
* Svampkultur
* Cellkultur (där man odlar däggdjursceller i laboratoriet)

Paranoid schizophrenia is a subtype of schizophrenia, which is a chronic and severe mental disorder. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), paranoid schizophrenia is characterized by the presence of prominent delusions or auditory hallucinations for a significant amount of time during a one-month period (or less, if successfully treated).

The delusions in paranoid schizophrenia typically involve themes of persecution, grandiosity, jealousy, or suspiciousness. The individual may believe that they are being spied on, plotted against, or harmed by others. These beliefs are usually firmly held and not easily changed even when presented with evidence to the contrary.

Auditory hallucinations in paranoid schizophrenia often involve hearing voices that are critical, threatening, or commanding in nature. The individual may feel like they are being ordered to do something against their will.

It is important to note that individuals with paranoid schizophrenia may have difficulty with social interactions and may exhibit odd or eccentric behavior. However, their cognitive functioning and emotional expression are typically less impaired compared to other subtypes of schizophrenia.

Effective treatment for paranoid schizophrenia often involves a combination of antipsychotic medication and psychosocial interventions, such as cognitive-behavioral therapy and social skills training. With proper treatment and support, individuals with paranoid schizophrenia can lead fulfilling lives and manage their symptoms effectively.

I medicinsk kontext betyder "förtvining" förlusten av ben-, muskel- eller annan kroppsviktsmassa på grund av sjukdom, åldrande, undernäring eller brist på fysisk aktivitet. Det kan också vara relaterat till vissa medicinska behandlingar som kemoterapi eller rökning. Förtvining kan leda till sämre muskelstyrka, balans och koordination, ökad risk för fall och skada, och sämre livskvalitet.

Medicinskt sett betyder ‘medvetenhet’ att en individ har förmågan att vara medveten om och insiktsfull till sin egen mentala tillstånd, kroppsliga känslor, minnen, perceptioner, tänkande och omgivning. Det innebär också att en person har förmågan att fokusera, uppmärksamma, processera information och svara på stimuli från sin omgivning. Medvetenhet är en komplex process som involverar flera olika delar av hjärnan och kan variera i nivå och kvalitet beroende på en persons medvetande-tillstånd, till exempel vid medvetenhet under vakenhet eller under sömn, medvetslöshet eller koma.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Den mest accepterade medicinska definitionen av Trail Making Test (TMT) är en neuropsychologisk test som mäter olika aspekter av kognitiv förmåga, särskilt exekutiva funktioner såsom uppmärksamhet, working memory, och kognitiv flexibilitet. Testet består vanligtvis av två delar (TMT-A och TMT-B):

1. I TMT-A instrueras individen att koppla samman nummer i rätt ordning (t.ex. 1-2-3-4 osv.) genom att teckna en linje mellan dem på ett papper.
2. I TMT-B instrueras individen att alternera mellan att koppla samman bokstäver och nummer i alfabetisk och numerisk ordning (t.ex. A-1-B-2-C-3 osv.).

Den totala tiden det tar för en person att slutföra båda delarna av testet används ofta som ett mått på deras kognitiva förmåga, där längre tid kan indikera svårigheter med exekutiva funktioner. TMT är vanligtvis en del av en komplett neuropsychologisk bedömning och används ofta för att hjälpa till att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och utvärdera rehabiliteringar vid neurologiska sjukdomar eller skador såsom stroke, TBI (traumatisk hjärnskada), MS (multipel skleros) och demens.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

I medicinska sammanhang kan "utbildningsnivå" referera till den utbildning som en vårdpersonal, läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal har genomgått. Detta kan inkludera examina och certifikat på olika nivåer, såsom:

* High school diploma or equivalent (exempelvis studentexamen i Sverige)
* Associate's degree (tvåårig högskoleutbildning)
* Bachelor's degree (tre- till fyraårig högskoleutbildning)
* Master's degree (ett- till tvåårig fortsatt studier efter bachelor)
* Doctoral degree (doktorsexamen, som kräver minst fyra år av forskarutbildning och avhandling)

I vissa fall kan också yrkesexamina och certifieringar som inte är knutna till en högskoleutbildning räknas in som en del av utbildningsnivån, såsom sjuksköterskeexamen eller specialistexamen för läkare.

Det är viktigt att notera att olika länder kan ha olika system och krav för medicinska utbildningar, så det kan variera huruvida en viss examen eller certifiering motsvarar en viss nivå i det svenska systemet.

"Hjässlob" är ett informellt och dialektalt uttryck som inte har någon etablerad medicinsk definition. Det används ofta i vardagligt tal för att beskriva en plats där man kan vila, vila sig eller sova under en kort tid, till exempel en bänk eller en sängplats på en offentlig plats som ett sjukhus.

I medicinska sammanhang kan termen "hjässlob" inte användas för att beskriva någon specifik medicinsk diagnos, behandling eller struktur i kroppen.

I'm happy to help you with that! In a medical context, the term "avsikt" can be translated as "intention" or "purpose." It often refers to the intended therapeutic effect of a medication or treatment. For example, the intention of prescribing a certain medication may be to alleviate pain, reduce inflammation, or cure an infection.

It's important to note that in medical decision-making, it's essential to consider the potential benefits and harms of any intervention, including the patient's values, preferences, and goals. Therefore, understanding the intention behind a particular treatment can help healthcare providers and patients make informed decisions about their care.

En inlärningsstörning (ILS) är en neuroutvecklingsstörning som kännetecknas av svårigheter att lära sig och behålla nya kunskaper och färdigheter, till exempel i anledning av att informationsprocesseringen i hjärnan inte fungerar optimalt. Det kan handla om svårigheter med att läsa, räkna, skriva eller förstå abstrakta begrepp, och det kan vara svårt att generalisera vad man lärt sig till nya situationer. I allmänhet har personer med ILS en normal till hög intelligens, men de har ofta också andra symtom som exempelvis kort Minne, uppmärksamhetsproblem och motoriska svårigheter. För att ställa diagnosen använder man sig av olika tester och observationer, och det är viktigt att utreda om det finns några underliggande orsaker till de symtom som visar sig, som exempelvis hörsel- eller synproblem. Behandlingen består ofta av specialpedagogiska insatser, sociala stödjande insatser och i vissa fall medicinska behandlingar.

"Antipsychotic medication" är en benämning på en grupp mediciner som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, särskilt schizofreni och andra former av psychoser. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer, förvirring, och tankestörningar.

Det finns två huvudsakliga typer av antipsykotiska läkemedel: typiska (äldre) och atypiska (nyare). Typiska antipsykotika har varit i bruk sedan 1950-talet och inkluderar mediciner som chlorpromazin och haloperidol. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att behandla psykoser, men de kan också orsaka obehagliga biverkningar, såsom rörelsestörningar och tardiv dyskinesi.

Atypiska antipsykotika har utvecklats sedan 1990-talet och inkluderar mediciner som olanzapin, risperidon och quetiapin. Dessa läkemedel är ofta mindre sannolika att orsaka rörelsebiverkningar än typiska antipsykotika, men de kan fortfarande orsaka andra biverkningar, såsom viktuppgång och metabola störningar.

I allmänhet preskrivs antipsykotiska läkemedel under tillsyn av en psykiater eller annan medicinskt utbildad specialist inom mentala hälsoområden, efter en noggrann bedömning och utvärdering av patientens behov. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och regelbundet besöka läkaren för att övervaka effekterna och biverkningarna av medicinen.

"Biomedical improvement" är inte en etablerad medicinsk term, men den kan tolkas som en förbättrad förståelse eller behandling av en sjukdom eller skada baserat på biologisk forskning och teknik. Detta kan inkludera utvecklingen av nya läkemedel, terapier, diagnostiska tester eller medicinska tekniker som bygger på insikter om de biologiska mekanismerna bakom en viss sjukdom. Biomedicinska förbättringar kan leda till nya behandlingsalternativ och förbättrad patientvård.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

"Psychiatric Status Rating Scale (PSRS)" är en klinisk bedömningsskala som används för att systematiskt och standardiserat bedöma en persons psykiatriska status. Skalan innehåller olika domäner, såsom symtom, funktion och allmänt välbefinnande, och varje domän bedöms på en skala från till exempel 1-7 där lägre poäng indikerar bättre psykiatriskt tillstånd.

PSRS är användbar inom klinisk praktik, forskning och undervisning för att jämföra och kommunicera patienters psykiatriska tillstånd över tid och mellan olika behandlare. Det är viktigt att notera att PSRS endast är en bedömningsmetod och inte ett diagnostiskt verktyg.

"Självuppfattning" är ett psykologiskt koncept som refererar till individens subjektiva uppfattning om sig själv. Det inkluderar personliga egenskaper, förmågor, attityder, värderingar och mål. Självuppfattningen kan vara statisk eller dynamisk och kan förändras över tid beroende på erfarenheter, utveckling och sociala faktorer. Det är viktigt att skilja på självuppfattning och självkänsla, där den senare refererar till känslan av att vara värd eller icke värd av kärlek, acceptans och värdighet.

"Beteendesymtom" er en betegnelse som ofte brukes innen psykiatri og medicin for å beskrive usædvanlige, abnorme eller uønskede adferdsmønster eller handlinger hos en person. Disse symptomer kan være vilkårlige, repetitive eller stereotypiske, og de kan være forbundet med mange forskjellige psykiatriske lidelser, neurologiske forstyrrelser eller fysiologiske tilstander.

Eksempler på beteendesymptomer innebærer:

* Å være overdrevent redselsslagen eller angstensik (f.eks. å undveie sosial interaksjon)
* At vere aggressiv, voldelig eller selvskadende
* Å ha abnorme tics eller stammende
* At være ufokuserte, hyperaktive eller impulsive
* Å ha forstyrret søvnmønstre (f.eks. insomni eller hypersomni)
* Å ha forstyrret appetitt eller spisevaner (f.eks. anoreksi eller bulimi)
* At være apatisk, avdelt eller uinteressert i sin omgivelse
* Å ha abnorme seksuelle interesser eller adferd
* Å ha hallucineringer eller illusioner
* At oppbevare abnorme overbevisninger eller tankegangsmønster (f.eks. paranoia eller vanvidstanker)

Det er viktig å undersøke beteendesymptomer i sammenheng med andre symptomer og faktorer for å kunne stille en korrekt diagnose og planlegge en effektiv behandling.

Electroencephalography (EEG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. Metoden registrerar de potentialskillnader som uppstår när neuron i hjärnbarken kommunicerar med varandra. Dessa potentialskillnader kan visas som en kurva över tiden, kallad ett elektroencefalogram.

EEG används ofta för att diagnostisera och monitorera olika former av sjukdomar och skador i centrala nervsystemet, till exempel epilepsi, sömnstörningar, hjärnskador, stroke och demens. Den kan även användas under operationer för att övervaka hjärtats funktion och under behandling med elektrochoke för att behandla svår epilepsi.

Neurological models är matematiska eller datorbaserade representationer av olika aspekter av det neurologiska systemet, inklusive hjärnan och nerverna. Dessa modeller kan användas för att simulera olika funktioner och processer i nervsystemet, såsom neurotransmission, neuronal excitation, och nätverksdynamik.

Det finns olika typer av neurologiska modeller, beroende på vilka aspekter av nervsystemet de försöker beskriva. Några exempel är:

1. Enskilda neuronmodeller: Dessa modeller simulerar aktiviteten i en enda neuron, inklusive dess membranpotential och elektriska signaler.
2. Neuronalnätverksmodeller: Dessa modeller simulerar interaktionerna mellan flera neuroner och hur de tillsammans bildar nätverk som utför specifika funktioner.
3. Kognitiva modeller: Dessa modeller försöker beskriva högre kognitiva processer såsom perception, uppmärksamhet, minne och lärande.
4. Systemnivåmodeller: Dessa modeller simulerar större systemnivåfunktioner i nervsystemet, till exempel sömn-vakena cykeln, hunger-sättningssystemet och smärtsystemet.

Neurologiska modeller används inom flera områden av neurovetenskapen, bland annat för att undersöka grundläggande mekanismer i nervsystemet, för att simulera patologiska tillstånd och för att utveckla nya terapeutiska strategier.

Fotostimulering är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av ljus för att stimulera specifika reaktioner i levande vävnad eller celler. Detta kan användas inom olika områden, såsom hudterapi och behandling av vissa neurologiska störningar.

I samband med hudbehandlingar, kan fotostimulering involvera användning av specifika våglängder av ljus för att stimulera cellernas ämnesomsättning och syreförsörjning, vilket kan leda till förbättrad hudstruktur och läkerprocesser.

Inom neurologi kan fotostimulering användas som en icke-invasiv behandlingsmetod för att stimulera nervceller i hjärnan med hjälp av ljus. Detta kallas ofta transkraniell magnetstimulering (TMS) eller transkraniell direkt strömstimulering (tDCS), där en yttre enhet används för att generera ett magnetfält eller elektrisk ström som påverkar nervceller i hjärnan.

Det är värt att notera att fotostimulering kan ha olika mekanismer och effekter beroende på vilket område det används inom, så det är alltid viktigt att konsultera en läkare eller en annan medicinsk expert för att få rätt information och behandling.

Galantamin är ett kirurgiskt preparat och ett kognitivt enhansörpreparat som används för att behandla Alzheimers sjukdom och andra former av demens. Det fungerar genom att öka nivåerna av neurotransmittor i hjärnan, särskilt acetylkolin, vilket kan förbättra minnet, tanken och kognitiva förmågor. Galantamin är en reversibel inhibitor av acetylkolinesteras, ett enzym som bryter ner acetylkolin i hjärnan. Genom att hindra detta enzym från att fungera kan galantamin öka mängden acetylkolin som är tillgängligt för att användas av nervceller i hjärnan.

Preparatet ges vanligen som tabletter eller som en läkemedelslösning som tas oralt, oftast två gånger per dag. Doseringen kan variera beroende på patientens vikt, allmäntillstånd och andra faktorer. Galantamin bör ges under läkarövervakning eftersom det kan orsaka biverkningar som illamående, kräkningar, diarré, förvirring och yrsel.

I den medicinska kontexten kan "drivkraft" översättas till "motivation". Det är en subjektiv känsla eller impuls som driver en person att handla eller uppnå vissa mål. Motivationen kan komma från inre (intern) orsaker, såsom individens egna behov, önskemål och målsättningar, eller yttre (extern) orsaker, som belöning, social påverkan eller tvång.

Exempel: En persons drivkraft att sluta röka kan bero på en intern motivation att förbättra sin hälsa och leva längre, samt en extern motivation att undvika negativa hälsokonsekvenser som rökning kan medföra.

"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.

I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.

Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

'Mönsterigenkännande, visuellt' refererar till förmågan att upptäcka, urskilja och tolka repetitiva eller förutsägbara mönster i visuell information. Det innebär att en individ kan se ett mönster av former, färger, rörelser eller andra visuella stimuli och förstå hur de relaterar till varandra och/eller förändras över tid.

Visuellt mönsterigenkännande är en viktig kognitiv förmåga som hjälper oss att navigera i vår omgivning, uppfatta hot eller möjligheter, lösa problem och lära oss nya saker. Det är också en grundläggande förmåga som används inom många yrken, såsom design, konst, arkitektur, dataanalys, medicinsk diagnostik och forskning.

I medicinsk kontext kan "uppfattning" referera till den subjektiva upplevelsen eller tolkningen av en viss symptom, känsla eller situation. Det kan även handla om en persons förståelse eller kunskap om en viss sjukdom, behandling eller hälsotema. En patients uppfattning om sin egen hälsa och välbefinnande kan vara av stor betydelse för deras behandlingsrespons och livskvalitet.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Functional neuroimaging är en samlingsbeteckning för olika tekniker inom neurologi och psykiatri som används för att undersöka aktiviteten i hjärnan under olika tillstånd, såsom vila, sömn, kognitiva uppgifter eller sjukdomstillstånd. Dessa tekniker innefattar bland annat funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), positronemissionstomografi (PET) och elektroencefalografi (EEG).

I en medicinsk kontext kan definitionen av functional neuroimaging vara:

"En bilddiagnostisk metod som används för att undersöka aktiviteten i hjärnan under olika tillstånd, genom att mäta blodflödet, syreomsättningen eller elektrisk aktivitet i specifika regioner av hjärnan. Metoden använder sig av olika tekniker som fMRI, PET och EEG för att producera bilder som visar aktivitetsnivåerna i hjärnan, vilket kan hjälpa till att diagnostisera och förstå sjukdomar och skador i centrala nervsystemet."

Myeliniserade nervtrådar är nervfibrer som är omgivna av en speciell typ av cellmembran, kallad myelin. Myelin är ett fettrikt och proteinhaltigt material som produceras av glialceller, särskilt oligodendrocyter i centrala nervsystemet (CNS) och Schwannceller i perifera nervsystemet (PNS).

Myeliniseringen av nervtrådar har en viktig funktion för att öka hastigheten på nervimpulserna, eller action potentialen, som leds genom nervsystemet. Myelin skapar isolerande skikt runt axonet och bildar så kallade noder av Ranvier mellan varje myelinskiva. Action potentialen hoppar då från nod till nod istället för att långsamt ledas längs hela nervtråden, vilket ökar konduktionshastigheten och effektiviteten i nervimpulsöverföringen.

Förlust eller skada på myelin kan orsaka neurologiska symtom som exempelvis förlamningar, känselbortfall, smärta och sinnesförändringar, beroende på vilka nervbanor som är drabbade. Några exempel på sjukdomar där myelin skadas inkluderar multipel skleros (MS), Guillain-Barrés syndrom och neuropatier orsakade av diabetes.

Independent living är en filosofi och ett sätt att leva som främjar självbestämmande, autonomi och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Det innebär att en person med funktionsnedsättning bor och hanterar sin vardag på ett sätt som är så självständigt och oberoende som möjligt, ofta i eget boende, men med tillgång till de stöd och serviceer som kan behövas för att underlätta det.

Den medicinska definitionen av independent living kan sammanfattas som: "En persons förmåga att leva självständigt i sin vardag, genom att ta självklara beslut och hantera sina egna aktiviteter, med anpassningar och stöd när det behövs, för att uppnå en maximal autonomi och delaktighet i samhället."

'Tinninglob' er en uttrykk som ikke brukes innenfor medisinsk terminologi. Jeg antar at du sannsynligvis refererer til "tinnitus", som er en bete designert for hørsel av lyd uansett om det finnes en ytre kilde eller ikke. Tinnitus kan oppleves som ringing, brumming, susing, pibbling eller andre typer lyd. Den kan være konstant eller intermittent og kan ha forskjellige intensitetnivåer. Tinnitus er ofte et tegn på et underliggende problem, som kan være relatert til øreproblemer, hoved-hals-sykdommer, høreleskade eller andre medisinske tilstander.

"Psykologisk anpassning" refererer til den proces hvor en individ adaptorer sig til en forandring eller en ny situation i deres liv. Dette kan involvere ændringer i tankemønstre, følelsesmæssige reaktioner og adfærdsmønstre for at håndtere det nye miljø eller udfordringen.

Anpasselse kan ske på mange forskellige måder, alt efter den enkelte persons baggrund, styrker, svagheder og individuelle behov. Nogle typiske eksempler på psykologisk anpassning kan være at lære at håndtere stress, at udvikle nye coping-strategier eller at ændre forventninger til sig selv eller sin omverden.

Det er vigtigt at bemærke, at psykologisk anpassning ikke altid sker hurtigt eller nemt. Det kan være en udfordrende proces, der kræver tid, støtte og arbejde for at opnå. Desuden kan anpassningen have både positive og negative aspekter, afhængig af hvordan den foregår og hvilke ressourcer den enkelte person har til rådighed under processen.

'Nervceller', eller neuroner, är de specialiserade cellerna i nervsystemet som skickar och tar emot signaler, så kallade impulser, från varandra via sina utskott, axon och dendriter. Dessa signaler kan vara kemiska eller elektriska och används för att kommunicera information inom och mellan olika delar av nervsystemet. Nervcellerna är mycket viktiga för alla aspekter av kroppens funktion, inklusive sinnesintryck, rörelse, minne och känslor. De är också specialiserade till att överleva länge och har en hög grad av återbildning efter skada jämfört med andra celltyper i kroppen.

I medicinska sammanhang kan "läsning" (reading) syfta på olika saker, men ett vanligt användningsområde är när det handlar om att tolka och tolka resultat från olika diagnostiska tester eller undersökningar. Det kan till exempel vara när en läkare läser röntgenbilder, EKG-grafiker, laboratorievärden eller symtom för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

Läsning kan också användas när det gäller att tolka forskningsstudier och meta-analyser för att hjälpa till att informera kliniska beslut och praktiska riktlinjer inom medicinen. Det är viktigt att ha en god förståelse av statistik och epidemiologi när man läser forskningsrapporter för att kunna tolka resultaten korrekt och undvika felaktiga slutsatser.

I medicinskt perspektiv kan "kulturell utveckling" referera till förändringar och utvecklingen av kulturella normer, värderingar och praktiker som rör hälsa och sjukvård. Detta kan inkludera förändringar i hur olika kulturer ser på och hanterar hälsotillstånd, smärta, dödlighet, preventiv vård, behandlingsval och patient-läkare relationer. Kulturell utveckling kan också innebära en större medvetenhet och respekt för kulturella skillnader bland hälsovårdspersonal och institutioner, vilket kan leda till förbättrade hälsoresultat och en mer rättvis och inkluderande sjukvård.

I et medicinskt sammanhang kan 'stimuli' definieras som en faktor eller ett tillstånd som påverkar eller utlöser en respons i ett levande väsen. Det kan vara exempelvis en kemisk substans, en ljudsignal, en ljuskälla, en mekanisk påverkan eller en temperaturförändring. Stimuli ledar ofta till en aktivering av sinnesorgan eller andra celler och kan orsaka en nervimpuls som färdas genom nervceller till hjärnan för bearbetning och tolkning. Svaret på stimuli kan vara reflexmässigt, beteendemässigt eller psykologiskt. Medicinska undersökningar och behandlingar bygger ofta på att använda specifika stimuli för att utlösa en önskad respons i kroppen.

'Borttagningssensibilisering' är ett medicinskt begrepp som ofta används inom området allergologi. Det kan också stavas "bortsugningssensibilisering" och översätts till engelska som "desensitization".

Borttagningssensibilisering är en behandlingsmetod där man gradvis utsätter en patient för allt högre doser av ett allergen (ett ämne som orsakar en allergisk reaktion) under kontrollerade former, med syfte att minska persons känslighet och reaktivitet mot det aktuella allergenet.

Behandlingen innebär vanligtvis att patienten ges små doser av allergenet under en längre tidsperiod, ofta i form av injektioner under dermatan (huden). Doserna ökas successivt över tid för att träna immunförsvaret och minska dess reaktivitet.

Borttagningssensibilisering är en etablerad behandlingsmetod vid vissa former av allergier, exempelvis beroende av insektsgift (exempelvis geting- eller humletoxin) eller pollenallergi. Behandlingen kan vara effektiv och minska frekvensen och svårighetsgraden av allergiska symtom hos sensibiliserade individer.

I en medicinsk kontext kan lineära modeller vara statistiska modeller som används för att analysera relationer mellan variabler. I en linear modell antas sambandet mellan variablerna vara linjär, det vill säga att förändringar i en variabel är proportionella med förändringar i en annan variabel.

Ett exempel på en enkel lineär modell är regressionsanalys, där man undersöker sambandet mellan en dependent variabel (den variabel som ska förutsägas) och en eller flera independent variabler (de variabler som används för att förutspå den dependenta variabeln). I regressionsanalysen beräknas en linjär funktion som beskriver sambandet mellan de olika variablerna, och denna funktion kan sedan användas för att göra förutsägelser om värdet på den dependenta variabeln baserat på värdena på de independenta variablerna.

Lineära modeller används inom många olika områden inom medicinen, till exempel för att analysera effekterna av olika behandlingsalternativ, för att undersöka riskfaktorer för sjukdomar eller för att utvärdera kvaliteten på diagnostiska tester.

'Ansikte' är en medicinsk term som ofta används för att referera till det yttre utseendet eller strukturen hos huvudet och övre delen av halsen. Det inkluderar ofta ansiktets hud, muskler, bindevävnad, fettvävnad, blodkärl, lymfkörtlar, nerver, skelett och kraniala suturer. Ansiktet innehåller också viktiga sensoriska organ som ögon, öron, näsa och mun, vilka är involverade i syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Medicinska bedömningar av ansiktet kan användas för att diagnostisera olika medicinska tillstånd eller skador, såsom hudsjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar, neurologiska tillstånd och trauma.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

'Fruktan' är ett naturligt sockerart som finns i vissa matvaror, särskilt i grönsaker och frukter. Det är en polysackarid, vilket betyder att det består av flera enkla sockermolekyler som är kopplade samman. Fruktan är egentligen en kedja av fructoserester, och den kan vara lång eller kort beroende på hur många fructoserester den innehåller.

Fruktan är inte samma sak som fruktose, som är en enkel sockermolekyl som också finns i vissa livsmedel. Även om fruktan och fruktose båda innehåller fructos, så skiljer de sig åt när det kommer till deras kemiska struktur och hur kroppen behandlar dem.

Fruktan är långsammare att absorberas i tarmen än vad fruktose är, och därför orsakar den ofta inte samma blodsockerökning som fruktose gör. Däremot kan vissa människor ha problem med att metabolisera stora mängder fruktan, vilket kan leda till symptom som diarré och magont.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

En histamin H3-blockerare, även känd som H3-antagonist, är ett läkemedel som blockerar effekterna av histamin vid aktivering av H3-receptorer. Histamin är en signalsubstans i kroppen som bland annat kan orsaka allergiska reaktioner och inflammation. Vid aktivering av H3-receptorerna fungerar histaminet som en negativ feed-back-mechanism, vilket minskar frisättningen av histamin från vissa nervceller. Genom att blockera H3-receptorer kan alltså frisättningen av histamin öka, vilket kan vara användbart vid behandling av till exempel allergiska sjukdomar och sömnsörja.

'Vokabulär' är inte en medicinsk term i sig själv, utan istället en term som används för att beskriva det sammanhang av ord och begrepp som används inom en viss kontext, till exempel inom en viss yrkesgrupp eller vetenskap. I medicinsk kontext kan vokabulären bestå av specifika termer och begrepp som används för att beskriva sjukdomar, tillstånd, behandlingar och andra aspekter av hälsovetenskapen. Det är viktigt för medicinska yrkesverksamma att ha en god förståelse av den medicinska vokabulären för att kunna kommunicera effektivt med varandra och med patienter.

Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder that affects movement. It is caused by the death of dopamine-producing cells in the brain, specifically in an area called the substantia nigra. The loss of these cells leads to a decrease in dopamine levels, which in turn causes abnormal functioning of the brain and results in the symptoms of Parkinson's disease.

The symptoms of Parkinson's disease typically include:

* Tremors or shaking of the hands, arms, legs, jaw, or face
* Rigidity or stiffness of the limbs and trunk
* Bradykinesia or slowness of movement
* Postural instability or impaired balance and coordination
* Changes in speech and writing

As the disease progresses, people with Parkinson's may also experience cognitive decline, mood changes, sleep disturbances, and other non-motor symptoms. There is currently no cure for Parkinson's disease, but medications and therapies can help manage the symptoms and improve quality of life.

"Mandelkärna" (tonsillar crypts) refererar till de fåror eller gropar som finns på ytan av tonsillerna, som är lymfatiska strukturer belägna bakom och ovanför tungans bas i munhålan. Mandelkärnorna kan vara ett normalt anatomiskt kännetecken, men de kan även bli infekterade eller inflammerade, vilket kan leda till problem som tonsillit eller mandelinflammation. I vissa fall kan stora och djupa mandelkärnor också vara en indikation på ett tillstånd som kallas chronic tonsillitis eller kryptisk tonsillar hyperplasi.

Motoriska färdigheter är en medicinsk term som refererar till förmågan att planera, kontrollera och utför rörelser med hjälp av muskelaktivitet. Dessa färdigheter kan vara finmotoriska (användning av små muskler, t.ex. i händer och fingrar) eller grovmotoriska (användning av stora muskler, t.ex. i benen och kroppskärnan). Motoriska färdigheter utvecklas ofta under barndomen genom erfarenhet, övning och tillväxt, men de kan också försämras eller förloras på grund av sjukdom, skada eller åldrande. Exempel på motoriska färdigheter inkluderar att gå, springa, hitta balans, klättra, hoppa, skriva, rita och manipulera föremål med händer och fingrar.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

'Sidodominans' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva ett tillstånd där två eller flera genetiskt skilda sjukdomar eller tillstånd förekommer hos samma individ, men var och en av dem påverkar olika kroppsdelar eller system. Det innebär att varje tillstånd har sin egen specifika uppsättning symtom och kan ha olika orsaker, men de förekommer samtidigt hos samma person.

Ett exempel på sidodominans är när en person har neurofibromatosis typ 1 (NF1) i en kroppshalva och tuberös skleros komplex (TSC) i den andra kroppshalvan. I detta fallet kan NF1 orsaka tumörer i huden och nervsystemet på ena sidan av kroppen, medan TSC kan leda till epilepsi och hjärntumörer på den andra sidan.

Det är viktigt att notera att sidodominans inte ska förväxlas med mosaicism, där en enda genetisk mutation orsakar två eller flera fenotypiskt distinkta tillstånd hos samma individ.

"Härmning" är ett medicinskt begrepp som kan ha olika betydelser beroende på kontexten. I allmänhet refererar det till en negativ effekt eller skada på en levande organism eller en del av den, orsakad av externa faktorer såsom miljöförändringar, toxiska ämnen eller fysiska störningar.

Exempel på olika medicinska definitioner av "härmning" inkluderar:

* Skada på celler eller vävnader som orsakas av en giftig substans eller strålning.
* Försämring av funktionen hos ett organ eller system i kroppen, orsakad av sjukdom, skada eller åldrande.
* Negativ effekt på hälsan eller livskvaliteten som orsakas av sociala, ekonomiska eller miljömässiga faktorer.

I allmänhet beskriver "härmning" någon form av skada eller försämring av en levande organism eller dess funktioner.

'Fenylkarbamater' är en grupp organiska föreningar som innehåller en fenylgrupp (en aromatisk ring med en atom kol och sex väteatomer) kopplad till en karbamidgrupp (-NHCO-). Dessa föreningar har en varierande struktur och kan användas som läkemedel, såsom sedativa och muskelrelaxerande medel. Exempel på fenylkarbamater är fenobarbital och meprobamat.

Etologi är ett forskningsområde inom biologin som handlar om att studera djurs beteende i deras naturliga miljö. Ordet etologi kommer från grekiskans "ethos" som betyder vana eller sed och "logia" som betyder läran om. En etolog är alltså en forskare som studerar djurs beteende.

En central aspekt inom etologi är att observera djur i deras naturliga kontext och undvika att påverka dem med mänskliga föreställningar eller förväntningar. Etologer använder sig ofta av jämförande metoder för att förstå likheter och skillnader mellan olika arters beteende, och de strävar efter att hitta allmänna principer som kan förklara hur och varför djur beter sig på det sätt de gör.

Etologin har mycket att tillföra vår kunskap om djurs beteende, men den kan också ge oss insikter om människans eget beteende och evolutionära bakgrund. Genom att studera djur i deras naturliga miljö kan vi lära oss mycket om hur socialt liv, kommunikation, aggression, parning och andra aspekter av beteende har utvecklats hos djur, inklusive människan.

Sensory gating är ett fenomen där det centrala nervösa systemet filtrerar irrelevant information från de sensoriska inputen för att förhindra överbelastning och fokusera på viktigare stimuli. Det kan beskrivas som en mekanism för att reducera svaret på repetitiva eller överflödiga stimuli, så att individen kan koncentrera sig på nya eller relevanta informationer.

I medicinsk kontext, sensory gating mäts ofta med hjälp av elektrofysiologiska tekniker som EEG (elektroencefalografi) och ERP (event-related potentials). Mätningar av sensory gating kan användas för att undersöka olika aspekter av sensorisk information behandling, såsom uppmärksamhet, perception, kognition och psykiatriska tillstånd som schizofreni.

Motoriska störningar är en övergripande term som används för att beskriva problem med planering, kontroll, exekvering och koordination av rörelser. Dessa störningar kan vara relaterade till skador eller sjukdomar i det centrala nervsystemet, inklusive hjärnan och ryggmärgen. Motoriska störningar kan påverka både fina och grova motoriska funktioner, vilket kan leda till svårigheter med att utföra dagliga aktiviteter som exempelvis klädning, skrivande eller att gå.

Det finns olika typer av motoriska störningar, inklusive:

1. Ataxi: Störningar i balans, koordination och rörelsekontroll orsakade av skador eller sjukdomar i cerebellum eller dess förbindelser.
2. Dystoni: En störning som kännetecknas av ofrivilliga, repetitiva och ofta smärtsamma muskelkontraktioner, vilket leder till abnorma kropps- och lemmarpositioner.
3. Hemipares/hemiplegi: En störning som orsakas av en skada på den ena hälften av hjärnan och resulterar i svaghet eller förlamning på motsvarande sida av kroppen.
4. Parkinsonism: En grupp av neurologiska tillstånd karaktäriserade av stela, rigida muskler, långsamma rörelser och tremor.
5. Spasticiтет: En störning som orsakas av skador på pyramidbanorna i hjärnan och kännetecknas av ökad muskeltonus, hyperreflexi och clonus.

Motoriska störningar kan vara primära, vilket betyder att de är huvudsymtomen hos en neurologisk sjukdom, eller sekundära, vilket innebär att de orsakas av en annan underliggande sjukdom eller skada.

Fattningsförmåga (eng. "Fat absorption") är ett medicinskt begrepp som refererar till kroppens förmåga att absorbera och ta upp fettmolekyler från tarmen in i blodomloppet efter matintag. Detta sker genom en process där näringsriktiga lipider (fett) i maten bryts ner till mindre molekyler, så kallade fettsyror och glycerol, av enzymer som kallas lipaser. Dessa små fettsyramolekyler kan sedan transporteras genom tarmens cellmembran och ta sig in i blodet med hjälp av transportproteiner.

En nedsatt fattningsförmåga kan leda till problem med näringsupptag, och orsaka symptom som diarré, buksmärtor och viktminskning. Orsakerna till en nedsatt fattningsförmåga kan variera, men exempel på sådana orsaker är tarmsjukdomar, operationer i mag-tarmkanalen, vissa mediciner och förtäring av fetthalterande läkemedel.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

Språkstörningar är ett samlingsbegrepp för svårigheter att uppfatta, tolka, producera och/eller använda språk på ett normalt sätt. Det kan innebära problem med att förstå eller uttrycka sig verbalt, skriftligt eller gestikt. Språkstörningar kan vara inneboende eller aquired, och de kan vara milda till allvarliga. De kan påverka en persons sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Det finns olika typer av språkstörningar, såsom specifika språkstörningar, störningar i flerviktsfunktioner (som exempelvis dyslexi och dysgrafi), stammning och afasi.

'Undvikande inlärning' (engelska: avoidant learning) är ett begrepp inom beteendeforskning och läringsteori som refererar till en typ av inlärningsprocess där individen undviker att lära sig information eller färdigheter på grund av rädsla för fel, skam, kritik eller negativa konsekvenser. Det kan också handla om att undvika vissa situationer eller stimuli som är associerade med tidigare negativa erfarenheter.

Ibland kan undvikande inlärning leda till begränsad förmåga att hantera nya uppgifter eller utmaningar, och kan på så sätt försvåra personens möjligheter till personlig utveckling och framgång i livet. Det är viktigt att identifiera och behandla undvikande inlärning i tid, exempelvis genom kognitiv beteendeterapi eller andra former av psykologisk behandling, för att hjälpa individen att överbrygga sina rädslor och utveckla mer adaptiva sätt att hantera nya uppgifter och situationer.

'Könskarakteristika' refererar till de fysiska, kroppsliga och biologiska egenskaper som används för att bestämma om en person är man eller kvinna. Dessa karaktäristika inkluderar traditionellt exempelvis könskromosomerna (XX hos kvinnor och XY hos män), könsorganen, könsbekräftande hormonnivåer och sekundära könskarakteristika som till exempel bröstutveckling eller skäggväxt.

Det är värt att notera att könskaraktäristika kan variera mycket mellan olika individer, och att det finns många variationer och avvikelser från de traditionella binära könsnormerna. Vissa personer kan också identifiera sig som icke-binära eller transpersoner, vilket innebär att deras identitet inte nödvändigtvis korresponderar med de könskaraktäristika de har fötts med.

En utvecklingsstörning (developmental disorder) är en benämning på en grupp betingelser som kännetecknas av svårigheter i det kognitiva, sociala och emotionella området samt ofta även i språk- och motorutvecklingen. Dessa svårigheter påverkar personens förmåga att lära sig, kommunicera och umgås med andra på ett normalt sätt. Utvecklingsstörningar har sin grund i avvikande neurologisk utveckling under barndomen och de flesta är livslånga till sin natur. Exempel på olika typer av utvecklingsstörningar inkluderar autismspektrumtillstånd, ADHD, specifik språkstörning och mentala funktionsnedsättning. Det är viktigt att notera att varje person med en utvecklingsstörning är unik och kommer att ha sina egna styrkor och svårigheter.

Icke-verbal kommunikation definieras som den del av kommunikation som inte innefattar ord eller ljud. Det inkluderar aspekter som kroppsspråk, ansiktsuttryck, blickkontakt, beröring och avstånd mellan personer. Icke-verbal kommunikation kan utgöra en stor del av det meddelande som skickas och mottas under ett samtal eller en interaktion, och kan vara speciellt viktig i fall då det inte finns någon annan form av kommunikation tillgänglig, såsom för döva eller stumma personer.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

In medicine, the concept of 'the self' or 'I' (i.e., 'Jaget' in Swedish) is not typically defined as a formal medical term. However, it is often discussed in the context of psychology, neuroscience, and philosophy of mind. In these fields, 'the self' can refer to the unique sense of personal identity and continuity that an individual experiences over time. This can include one's subjective experience of their own thoughts, feelings, memories, and perceptions, as well as their sense of agency and ownership over their actions and experiences.

Disorders of the self are often implicated in various mental health conditions, such as depression, anxiety, personality disorders, and psychosis. For example, individuals with borderline personality disorder may experience a fragmented or unstable sense of self, while those with schizophrenia may have difficulty maintaining a coherent sense of self due to disruptions in their thoughts, perceptions, and emotions.

In summary, while there is no formal medical definition of 'Jaget' (the self), it is a concept that is relevant to various fields within medicine and healthcare, particularly in the context of mental health and neuroscience.

Amyloid plaque refererar till en typ av aggregat som bildas när proteiner viks felaktigt ihop och ansamlas utanför eller inuti celler i vävnader. I synnerhet when we talk about "amyloid plaque" in a medical context, we are usually referring to beta-amyloid plaques that are associated with Alzheimer's disease.

Beta-amyloid är en peptid som bildas när ett större protein, kallat amyloid precursor protein (APP), klipps itu av två olika enzymer. När beta-amyloidet aggregeras utanför neuronerna i hjärnan bildar det insolubla klumpar som kallas amyloid plaque. Dessa plackor kan ansamlas och påverka den normala funktionen hos nervceller, vilket kan leda till neurodegeneration och demens, särskilt i fall av Alzheimer's disease.

Det är värt att notera att amyloid plackor också har påträffats i andra delar av kroppen och i samband med andra sjukdomar, men "amyloid plaque" används ofta som en synonym till beta-amyloid plackor i hjärnan.

I medicinska sammanhang är "matematiska begrepp" ofta relaterade till forskning, statistik och evidensbaserad praktisk applikation. Några exempel på matematiska begrepp som används inom medicinen inkluderar:

1. Statistik: Innefattar koncept som medelvärde, median, modus, standardavvikelse, varians och sannolikhetsfördelningar. Dessa begrepp används ofta för att analysera data från kliniska studier och bedöma effekterna av olika behandlingsalternativ.
2. Epidemiologi: Denna disciplin använder sig av matematiska modeller för att beskriva och förutsäga spridningen av sjukdomar inom populationer. Begrepp som incidens, prevalens, mortalitet och morbiditet är centrala i den epidemiologiska analysen.
3. Biostatistik: Denna disciplin kombinerar biologi och statistik för att analysera medicinska data. Exempel på matematiska begrepp som används inom biostatistik är bayesiansk statistik, regressionsanalys, överlevnadsanalys och screening-testeteori.
4. Farmakologi: Matematiska modeller används för att beskriva läkemedelskoncentrationer i kroppen över tiden, vilket kan hjälpa till att optimera dosering och minska biverkningar. Begrepp som farmakokinetik och farmakodynamik är centrala inom denna disciplin.
5. Bioinformatik: Denna disciplin använder matematiska modeller för att analysera stora datamängder från genetiska studier, såsom genomsekvensering och transkriptomik. Begrepp som maskininlärning, neuronnätverk och systembiologi är exempel på matematiska begrepp som används inom bioinformatiken.

I allmänhet kan sägas att matematiska modeller och metoder är viktiga verktyg för att förstå, analysera och förutsäga biologiska system och processer inom medicinen.

'Liv' är ett komplext fenomen som kan vara vanskligt att definiera på ett entydigt sätt inom medicinen, eftersom det involverar både fysiologiska och filosofiska aspekter. Men en medicinsk definition av liv kan vara:

"Livet är en process som innefattar självständighet, tillväxt, reproduktion, respons och adaptation hos en organism. Det kan också definieras som den elektrokemiska aktiviteten i celler som underhåller homeostas, metabolism och reproduktion."

Det är värt att notera att det finns olika definitioner av liv inom olika områden av medicinen och biologin. Dessutom kan begreppet 'död' vara lika komplext som 'liv', eftersom det finns olika kriterier för att fastställa dödsfall, såsom hjärndöd eller cirkulationsdöd.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Depression, eller depressiv sjukdom, är en allvarlig mental störning som kännetecknas av lågstämdhet, hopplöshet, förlorad interesse för aktiviteter, trötthet, koncentrationssvårigheter, viktförlust eller viktuppgång, sömnsvårigheter eller ökad sömn, känslor av skuld eller vanföreställda tankar om döden eller självmord. För att diagnosticeras med en depressiv sjukdom måste individen ha upplevt dessa symptom under en betydande period av tid och orsaka betydande lidande och funktionsnedsättning i deras vardagliga liv. Det finns också olika typer av depressioner, till exempel bipolär sjukdom och säsongsbundet depressivt syndrom.

"Association learning" är ett begrepp inom neurovetenskap och psykologi som refererar till en typ av inlärning där två eller flera stimuli eller händelser lärs att vara relaterade till varandra. Detta kan ske genom klassisk konditionering, operant konditionering eller social inlärning.

I klassisk konditionering associeras en neutral stimulus (CS) med en omedelbart föregående, biologiskt betydelsefull stimulus (US), till exempel en klocka som ringde (CS) strax innan mat serverades (US). Efter upprepade presentationer av dessa två stimuli kommer individen att reagera på samma sätt på den neutrala stimulansen som på den betydelsefulla.

I operant konditionering associeras en handling med en följdande konsekvens, antingen positiv eller negativ. Exempelvis kan en hund läras att sitta stilla (handling) för att få en godisbit (positiv konsekvens), eller sluta skälla (negativ konsekvens) när en speciell kommando ges.

Social inlärning innebär att en individ lär av och efterliknar andras beteende i sociala situationer, ofta genom observation och imitation. Det kan handla om att lära sig att uppföra sig på ett sätt som anses passande i en viss kultur eller social grupp.

I medicinsk kontext kan association inlärning ha relevans för förståelsen av olika beteendemönster, emotionella reaktioner och symtom hos patienter med neuropsykiatriska tillstånd som exempelvis rädsla, ångest, depression och minnesstörningar.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

Memantin är ett läkemedel som används för att behandla medelsvår till svår Alzheimers sjukdom. Det fungerar genom att blockera glutamatreceptorerna i hjärnan, vilket kan minska skador på nervceller och förbättra symtomen av sjukdomen. Memantin är en NMDA-receptortblockerare och verkar genom att reglera överskottsmängder av glutamat i hjärnan, ett signalsubstanser som kan skada nervceller vid neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

Memantin ges vanligen som en tablett eller en flytande lösning och intas en gång per dag. Vanliga biverkningar inkluderar huvudvärk, förstoppning, yrsel och trötthet. I sällsynta fall kan det orsaka mer allvarliga biverkningar som hallucinationer, förvirring eller aggressivt beteende.

Det är viktigt att använda memantin under en läkares övervakning och följa den föreskrivna dosen och behandlingsplanen noga. Det bör inte användas tillsammans med andra läkemedel som innehåller memantin eller med andra NMDA-receptortblockerare, eftersom detta kan öka risken för biverkningar.

I medically related context, "semantics" refererer til studiet af betydning og forståelse af sprog i kommunikation, særligt indenfor lægevidenskab og andre sundhedsfaglige områder. Det inkluderer forståelsen af patienters beskrivelser af deres symptomer, sygdomme og tilstande, samt effektiv kommunikation mellem sundhedspersonale og patienter.

Semantik i denne kontekst handler om at sikre at alle parter har en fælles forståelse af de begreber, ord og udtryk, der bruges i sundhedsrelaterede sammenhænge, såsom diagnoser, behandlinger, medicinske procedurer og andre relevante emner. Dette er særligt vigtigt for at undgå misforståelser, fejlbeskeder eller dårlig lægepatient-kommunikation, der kan føre til uhensigtsmæssige behandlinger, forværret sundhed og patientskade.

En bedre semantisk forståelse hjælper også med at styrke den empatiske forbindelse mellem læger og patienter, hvilket kan føre til en mere effektiv behandlingsproces og bedre sundhedsresultater.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

Språkutveckling (eller "language development") är ett samlingsbegrepp för den process genom vilken barn och ungdomar gradvis lär sig att förstå, producera och använda språket i olika sociala kontexter. Denna utveckling börjar redan under det första levnadsåret och fortsätter fram till ungefär 18 års ålder, även om den största utvecklingen sker under de första sex åren.

Språkutveckling innefattar flera olika aspekter, såsom:

1. Fonologisk utveckling: Barn lär sig att uppfatta, producera och differensiera olika språkljud (fonem) och lära sig de regler som styr deras kombinationer i ord och meningar.
2. Lexikal utveckling: Barn ökar sin ordförråd och lär sig att associera betydelser med olika ord och fraser.
3. Grammatisk utveckling: Barn lär sig att bilda korrekta meningar genom att använda rätt morfologiska (ordform) och syntaktiska (satsbyggnad) regler.
4. Pragmatisk utveckling: Barn lär sig att använda språket på ett funktionellt sätt i olika sociala kontexter, till exempel att förstå sammanhang, tolka icke-verbala signaler och anpassa sin kommunikation efter mottagaren.
5. Semantisk utveckling: Barn lär sig att förstå och använda språkliga betydelser på ett alltmer subtilt sätt, inklusive metaforer, ironi och andra former av indirekt kommunikation.

Språkutvecklingen är en komplex process som påverkas av många olika faktorer, såsom genetiska förutsättningar, kognitiva förmågor, social interaktion och miljöfaktorer.

"Beslutsfattande" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en läkare eller ett healthcare-team samlar information, värderar alternativ och väljer en kurs av handling för att hantera en patients problem eller situation. Denna process involverar ofta att väga upp potentiala risker och fördelar, ta hänsyn till den enskilda patientens preferenser och värderingar, och fatta ett beslut som är baserat på bästa tillgängliga evidens.

Processen kan involvera flera steg, inklusive:

1. Identifiering av problemet eller situationen
2. Samlande av relevant information
3. Utvärdering av alternativ och möjliga utfall
4. Viktning av olika faktorer som påverkar beslutet, inklusive patientens preferenser och värderingar, behandlingsmål, risker och fördelar, kostnader och tillgänglighet
5. Fattande av ett slutligt beslut om en kurs av handling
6. Genomförande och efterbehandling av beslutet

Beslutsfattandet kan vara en komplex process, särskilt i situationer där det finns osäkerhet eller oenighet angående den bästa kursen av handling. I dessa fall kan deltagande av patienten och/eller deras vårdgivare i beslutsfattandeprocessen vara särskilt viktigt för att säkerställa att beslutet är välgrundat, transparent och i enlighet med patientens preferenser.

"Brain waves," or "brainwaves," refer to the electrical activity produced by the brain's neurons communicating with each other. This activity can be measured and recorded using electroencephalography (EEG) and is typically described in terms of frequency, amplitude, and location on the scalp.

There are several different types of brain waves, which are classified based on their frequency range:

1. Delta waves (0.5-4 Hz): These are the slowest brain waves and are typically associated with deep sleep or unconsciousness.
2. Theta waves (4-8 Hz): These waves are slower than alpha and beta waves and are typically associated with relaxed, meditative states, creativity, and memory recall.
3. Alpha waves (8-12 Hz): These waves are associated with a relaxed, calm state of mind, and are often present when the eyes are closed and the person is not focused on any particular task.
4. Beta waves (12-30 Hz): These waves are associated with active thinking, focus, and concentration. They are typically present during goal-oriented activities or when solving problems.
5. Gamma waves (30-100 Hz): These are the fastest brain waves and are associated with higher cognitive functions, including perception, problem-solving, and consciousness.

It's important to note that these frequency ranges are not absolute and can vary slightly depending on the source. Additionally, it's common for an individual's brain wave patterns to shift throughout the day as they engage in different activities and experience different mental states.

Reversibel inlärning, på scientific latin reversible learning, är ett begrepp inom neurovetenskap och beteendevetenskap som refererar till en typ av inlärning där information kan lättare tas bort eller förändras efter att ha lärts in. Detta står i kontrast till "irreversibel inlärning" (engelska: *irreversible learning*), där informationen är mer permanent och kan vara svårare att ändra eller glömma bort.

Reversibel inlärning kan ske genom olika mekanismer, till exempel konditionering av Pavlov eller through working memory (korttidsminne). Detta betyder att informationen lagras i vår minne under en begränsad tid och kan lätt glömmas bort om den inte används eller förstärks regelbundet.

Det är värt att notera att begreppet "reversibel inlärning" kan ha något olika betydelser beroende på kontexten och det specifika området inom neurovetenskap eller beteendevetenskap som diskuterar det.

Medicinskt sett definieras vanföreställningar som falska, ofta bizarre eller irrationella övertygelser som en person håller fast vid, trots att de står i strid med själva verkligheten och logiska resonemang. Dessa övertygelser är ofta djupt rotade och kan vara svåra att ändra eller ifrånsätta, även när det presenteras övertygande bevis som visar motsatsen.

Vanföreställningar skiljer sig från vanliga felaktiga övertygelser genom sin intensitet, oföränderlighet och påverkan på individens tankeprocesser och beteende. De kan vara en del av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, affektiva störningar eller neurokognitiva sjukdomar, men de kan också förekomma hos friska individer under speciella omständigheter.

Exempel på vanföreställningar kan vara att en person tror att någon försöker förgifta dem, att de är en berömd person eller att deras tankar är kontrollerade av externa krafter.

Beteendeforskning, också känd som beteendevetenskap, är en gren inom psykologin som handlar om att studera, observera och analysera mänskligt och djurs beteende i olika sammanhang. Denna forskningsdisciplin undersöker sambandet mellan individens beteende och deras miljö, erfarenheter, kognitioner och biologiska faktorer.

Beteendeforskning använder sig ofta av experimentella metoder, observationer och statistisk analys för att besvara forskningsfrågor och stödja eller motbeva teorier om beteende. Inom området finns det flera underdiscipliner, såsom socialpsykologi, klinisk psykologi, utvecklingspsykologi och neurovetenskaplig psykologi.

Exempel på forskningsfrågor inom beteendeforskning kan vara: hur påverkar olika typer av belöningar och bestraffningar individens beteende, hur utvecklas socialt beteende hos barn, vilka faktorer påverkar beslutsfattande och risktagande, samt hur påverkar stress och trauma människors beteende.

"Reality testing" är en kognitiv strategi och ett sätt att utvärdera perceptioner och övertygelser om verkligheten, för att se till att de stämmer överens med faktiska eller konsensusbaserade definitioner av verkligheten. Det innebär att en person ifrågasätter sin egen subjektiva upplevelse och jämför den med objektiva kriterier för att avgöra om den är korrekt.

I en medicinsk kontext kan "reality testing" användas som ett terapeutiskt verktyg inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och andra psykologiska behandlingsmetoder för att hjälpa individer med psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, paranoia eller borderline personlighetsstörning, att hantera och minska symtomen på hallucinationer, illusioner och andra kognitiva felaktigheter. Genom att regelbundet ifrågasätta och verifiera sin egen perception av verkligheten kan en person öva upp sin förmåga att skilja mellan det som är verkligt och det som inte är det, vilket kan leda till en förbättrad mentalt hälsa och livskvalitet.

'Social miljö' är ett begrepp som ofta används inom olika medicinska sammanhang och refererar till de sociala faktorerna och omgivningar som kan påverka en persons hälsa och välbefinnande. Det kan inkludera aspekter som socioekonomisk status, utbildningsnivå, boendemiljö, arbetsförhållanden, sociala nätverk och community support systems. Socialt stöd och integration i samhället kan också vara en del av social miljö och ha betydelse för individens psykiska och fysiska hälsa.

Social miljö kan ha både positiva och negativa effekter på en persons hälsa. Exempelvis kan en stödjande och trygg boendemiljö bidra till lägre stressnivåer och bättre psykisk hälsa, medan en fattig och kriminell miljö kan öka risken för ohälsa och sjukdomar.

I medicinska sammanhang är det viktigt att ta hänsyn till social miljö när man utvärderar och behandlar patienter, eftersom det kan påverka både diagnos och behandlingsval.

'Prodromal symptoms' refer to the early warning signs or symptoms that occur before the full manifestation of a medical or psychiatric condition. These symptoms can be physical, cognitive, or emotional and may indicate that a person is at risk of developing a full-blown illness. Prodromal symptoms can vary widely depending on the specific condition, but they often include changes in mood, behavior, sleep patterns, appetite, and energy levels. In some cases, prodromal symptoms may be mild and non-specific, making them difficult to recognize or attribute to a particular cause. However, identifying and addressing prodromal symptoms can help improve outcomes and prevent the progression of illness.

Creativity is not a concept that has a single, universally accepted medical or scientific definition. However, in a broad sense, creativity can be defined as the ability to generate ideas, solutions, or products that are both novel and valuable. This can involve thinking outside of the box, making connections between seemingly unrelated concepts, and approaching problems from new perspectives.

In a medical or clinical context, creativity is sometimes discussed in relation to mental health and well-being. For example, engaging in creative activities such as art, music, or writing has been shown to have various psychological and emotional benefits, including reducing stress, improving mood, and enhancing cognitive function. Additionally, some research suggests that individuals with certain mental health conditions, such as schizophrenia or bipolar disorder, may exhibit higher levels of creativity than the general population.

However, it's important to note that creativity is a complex and multifaceted concept that can be difficult to define and measure objectively. While there are various theories and frameworks for understanding creativity, there is still much that is not fully understood about this fascinating human capacity.

Perception is the process of interpreting and organizing sensory information from our environment. Perceptual disturbances, or perception disorders, refer to difficulties in accurately perceiving and interpreting this information. These disturbances can affect any of the senses (sight, sound, touch, taste, or smell) and can result in experiences that are distorted, exaggerated, or minimized.

Perception disturbances can be caused by various medical and psychological conditions, including brain injuries, neurological disorders, mental illnesses, and substance abuse. They can also occur as a side effect of certain medications.

Examples of perception disturbances include:

* Hallucinations: seeing, hearing, or feeling things that are not present
* Illusions: misinterpreting sensory information, such as mistaking a shadow for a person
* Agnosia: the inability to recognize and interpret sensory information, even though the senses themselves are functioning properly
* Distortions of size, shape, or distance of objects (e.g., macropsia, micropsia, telopsia, pelopsia)
* Difficulty with sound localization or identification
* Tactile disturbances, such as numbness, tingling, or pain in the absence of physical stimuli

Perception disturbances can significantly impact a person's ability to function and interact with their environment. They are often a symptom of more severe underlying conditions, so it is essential to seek medical attention if you or someone else experiences these symptoms.

'Barns beteende' kan definieras som de handlingar och reaktioner som barn utför eller visar i olika situationer. Beteendet kan variera beroende på barnets ålder, utveckling, personlighet, kultur, erfarenheter och miljö.

Beteenden kan delas upp i olika kategorier, till exempel:

1. Fysiskt beteende: innefattar rörelser, gestikulerande, kroppsspråk och andra fysiska aktiviteter.
2. Språkligt beteende: innefattar talat eller skrivet språk som används för att kommunicera med andra.
3. Emotionellt beteende: innefattar känslor, reaktioner och uttryck av glädje, ledsenhet, ilska, rädsla och andra emotionella tillstånd.
4. Socialt beteende: innefattar interaktioner med andra, social kompetens, förmåga att bygga relationer och umgänge med andras feelingar och behov.
5. Kognitivt beteende: innefattar tankeprocesser, lärande, minne, uppmärksamhet, problemlösning och andra kognitiva förmågor.

Det är viktigt att notera att barns beteende kan variera över tid och att det kan påverkas av många olika faktorer. Om man är oroade över barns beteende rekommenderas det att söka professionell hjälp från en läkare, psykolog eller annan specialist inom barn- och ungdomspsykiatri.

Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

Gyrus cinguli är en del av limbiska systemet i hjärnan och betyder på latin "kindad gång". Det är en kontinuerlig, bågbildad struktur som löper runt den coronala planen (från främre till bakre) av hjässloben. Gyrus cinguli är involverad i en rad kognitiva och emotionella funktioner, inklusive smärtkänslor, learning, memory, and ent motivation.

'Pan paniscus' er en art av primater i familien hominider, også kjent som bonoboer eller dyremennesker. De lever naturligvis i regnskogen i Den Demokratiske Republikk Congo i Afrika. Bonoboer deler en nær slæktsskap med mennesket og er kjent for deres fredelige, samfunnsorienterte adfærd og avanserte kommunikasjonsformer. De er også kjent for å ha en matriarkal struktur i sine sociale grupperinger.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Electrical resting potentials refer to the difference in electric potential between the interior and exterior of a cell when the cell is at rest, meaning that it is not undergoing an action potential or other electrical signaling. This potential difference is generated by the uneven distribution of ions, such as sodium (Na+), potassium (K+), chloride (Cl-), and calcium (Ca2+) ions, across the cell membrane. The inside of the cell is typically negatively charged relative to the outside, with the resting potential typically ranging between -60 to -90 millivolts (mV). This electrical gradient is critical for the functioning of excitable cells, such as neurons and muscle cells, as it provides the energy needed for the initiation and propagation of action potentials.

I medicinsk kontext, betyder "uppväckande" ofta samma sak som "stimulerande". Det refererar till en process eller substans som aktiverar och ger energi till celler eller system i kroppen. I vissa fall kan det också användas för att beskriva en behandling som hjälper en person att återfå medvetande efter en period av medvetslöshet eller koma.

Sjukdomsförlopp definieras inom medicinen som den kliniska utvecklingen och tiden från att en sjukdom uppstår till dess att den har löpt sitt fulla skepp, det vill säga från sjukdomens början via diagnostisering, behandling och eventuell komplikation till slutet när individen är återställd eller avlidit. Sjukdomsförloppet kan delas in i tre faser: akut, subakut och kronisk. Under akutfasen uppstår sjukdomen plötsligt och symtomen är ofta allvarliga. I subakuta fasen minskar symtomen men sjukdomen är fortfarande pågående, medan i kroniska fasen kan symtomen vara konstanta under en längre tidsperiod eller återkommande.

Neuropsychology är ett område inom psykologin som undersöker sambandet mellan hjärnan och beteende, kognition och emotioner. En neuropsychologisk utvärdering innebär ofta en systematisk bedömning av en persons kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, exekutiva funktioner, visuospatial förmåga och sensoriska perception.

Denna utvärdering bygger på en kombination av subjektiva beskrivningar från den undersökta personen och observerade prestationer i olika tester och uppgifter. Syftet är att undersöka eventuella förändringar eller skador i hjärnans funktion, vilket kan bero på olika sjukdomar eller skador, såsom neurodegenerativa sjukdomar (till exempel Alzheimers sjukdom), stroke, traumatisk hjärnskada eller psykiatriska tillstånd.

Neuropsychologin används också inom rehabilitering och behandling av personer med neuropsykologiska problem, för att hjälpa dem att kompensera för sina svårigheter och utveckla strategier för bättre funktionsnivå.

'Jämförande psykologi' (eng. comparative psychology) är ett område inom psykologin som studerar beteende och mentala processer hos djur med avseende på att jämföra dessa fenomen mellan olika arter, ofta för att få en bättre förståelse av den mänskliga psyken.

Den jämförande psykologin använder sig ofta av experimentella metoder och jämför resultaten från djurstudier med data från mänskliga studier för att hitta likheter och skillnader i beteende och mentala processer. Denna typ av forskning kan ge värdefull information om evolutionära utvecklingslinjer, kognitiva förmågor och sociala beteenden hos djur, inklusive människor.

Exempel på frågeställningar som jämförande psykologi kan besvara är: Hur skiljer sig minnet hos apor från minnet hos råttor? Är det möjligt att undersöka empati hos hundar genom att jämföra deras beteende med mänskliga barns beteende?

Det är värt att notera att den jämförande psykologin inte enbart handlar om att jämföra djur med människor, utan också kan involvera jämförelser mellan olika arter av djur.

Performance-enhancing substances (PES) are drugs, supplements, or other agents that are used to improve athletic performance or physical abilities beyond their normal limits. These substances can include anabolic steroids, human growth hormone, stimulants, blood doping agents, and various other compounds.

The use of PES is often considered unethical and is banned in many sports organizations, as it can give users an unfair advantage over their competitors. Additionally, the use of some PES can have serious health consequences, including addiction, organ damage, and increased risk of injury. It's important to note that the use of these substances without a prescription from a licensed healthcare provider is illegal in many countries.

En Lewy kropps sjukdom (LBD) är en neurodegenerativ sjukdom, vilket innebär att nervceller i hjärnan bryts ned och orsakar demens. Sjukdomen karaktäriseras av aggregationer av alfa-synukleinproteinet, som bildar så kallade Lewy kroppar inne i nervcellerna. Dessa aggregationer kan påverka och störa cellernas funktion och till slut orsaka deras död.

LBD delas ofta upp i två undergrupper: Parkinson's disease dementia (PDD) och Dementia with Lewy bodies (DLB). Skillnaden mellan dem är främst kronologisk, det vill säga när symtomen visar sig. Vid PDD utvecklas demensen sent i sjukdomsförloppet, medan den hos DLB ofta visar sig tidigare och kan vara en del av diagnosen från början.

Symptomen på LBD kan variera, men de vanligaste inkluderar kognitiva svårigheter som minnesförlust, förvirring, uppmärksamhetssvårigheter och nedsatt förmåga till planera och ta initiativ. Motoriska symtom som rörelsekoordinationssvårigheter, rigiditet och tremor kan också förekomma, särskilt vid PDD. Andra vanliga symtom inkluderar hallucinationer, sömnstörningar, stora fluktuationer i vakenhet och sömnsätt, och autonoma nervsystemsstörningar som blodtrycksfall, svettningar och salivbrist.

LBD är en progressiv sjukdom, vilket betyder att symtomen tenderar att förvärras över tiden. Behandlingen fokuserar vanligtvis på att lindra specifika symtom och kan innefatta mediciner, kognitiv träning, fysisk terapi och stödjande vård.

Piperidiner är en typ av organiska föreningar som innehåller en sex-ledad kolring, där varje kolatom har två väteatomer bundna till sig. Denna struktur kallas även hexahydropyridin, eftersom den kan ses som en cyklisk amin med formeln (CH2)5NH.

Piperidiner är vanliga i naturen och förekommer i många naturliga produkter, såsom alkaloider. De har också ett stort antal användningsområden inom medicinen, där de exempelvis kan användas som läkemedelsbas till att öka lösligheten och absorptionen av vissa substanser i kroppen.

Många läkemedel som innehåller piperidinringar har sedativ, muskelavslappnande, smärtstillande eller antiinflammatoriska effekter. Exempel på sådana läkemedel är hydrokodon, oxykodon och fenylbutazon.

Long-term memory är en typ av minne där information lagras under längre perioder, vanligtvis från dagar till år eller livet ut. Det består av två huvudsakliga system: det explicita (deklarativa) och det implicit (icke-deklarativa) minnet.

Det explicita minnet kan delas upp i episodiskt minne, som handlar om personliga händelser och erfarenheter, och semantiskt minne, som involverar fakta och begrepp utan personlig kontext.

Det implicit (icke-deklarativa) minnet inbegriper procedurminne, klassisk betingning och implicit association. Det implicita minnet påverkar ofta vårt beteende och reaktioner på omedveten nivå.

Information i det långtidsminnet kan lagras som kortvarigt eller långvarigt beroende på hur informationen bearbetas, vilket är relaterat till uppmärksamhet och repetition.

Medical definition of "Biological Evolution" is:

The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.

In a medical context, "belöning" kan översättas till "reward" eller "incentive". Det är något som ges till en person för att uppmuntra till ett önskvärt beteende eller prestation. Exempel på belöningar inom medicinen kan vara lovord, uppmuntran, privilegier eller materiella ting som presenter. Belöningar används ofta i kombination med andra metoder för att stödja beteendemönster som leder till bättre hälsa och välbefinnande.

Cerebral small vessel diseases (CSVD) refer to a group of pathological processes that affect the small blood vessels in the brain, including the arterioles, venules, and capillaries. These diseases are a common cause of age-related cognitive decline and vascular dementia, as well as contributing to the risk of stroke and other neurological disorders.

The pathological changes associated with CSVD include:

1. Small vessel occlusion or stenosis, which can lead to lacunar infarcts (small areas of dead tissue in the brain) and white matter hyperintensities (WMHs) on magnetic resonance imaging (MRI).
2. Blood-brain barrier dysfunction, leading to leakage of blood products into the brain parenchyma and subsequent inflammation and neurodegeneration.
3. Accumulation of toxic proteins such as beta-amyloid and tau, which can contribute to the development of Alzheimer's disease and other forms of dementia.
4. Microbleeds, or small hemorrhages in the brain, which can also lead to cognitive impairment and increased risk of stroke.

CSVD is often asymptomatic in its early stages but can present with a range of symptoms including cognitive decline, gait disturbances, urinary incontinence, and mood changes. The diagnosis of CSVD typically involves MRI imaging and clinical evaluation, and treatment is focused on managing risk factors such as hypertension, diabetes, smoking, and hyperlipidemia.

'Hominidae' är en taxonomisk familj inom ordningen primater, som även kallas för människoapor. Denna familj innefattar arter som människan (Homo sapiens), schimpanser (Pan troglodytes och Pan paniscus), gorillor (Gorilla gorilla och Gorilla beringei), orangutanger (Pongo abelii och Pongo pygmaeus) samt de utdöda arterna inom släktet Australopithecus och flera andra utdöda släkten. Hominidae kännetecknas bland annat av en upprätt gång, stor hjärna i jämförelse med andra däggdjur och hög grad av socialt beteende.

"Anlag" er en tysk medisin termin som direkte kan oversattes til "anlæg" på dansk. Det refererer til de genetiske dispositioner eller arvelige faktorer, en person har fra fødslen, der kan have indvirkning på deres sårbarhed overfor sygdomme og sundhedstilstande.

På engelsk vil man ofte bruge udtrykkene "genetic predisposition" eller "hereditary disposition" for at beskrive det samme koncept. Dette betyder, at en persons genetiske makeup kan gøre dem mere tilbøjelig til at udvikle en bestemt sygdom end andre personer, men det er ikke nødvendigvis skæbne, da miljøfaktorer også kan spille ind.

Eksempelvis kan en person have et anlæg for at udvikle hjerte-kar sygdomme, men hvis de lever sundt og undgår risikofaktorer som rygning, overvægt og stress, kan de reducere deres chance for at opleve symptomer.

Det finns ingen direkt medicinsk definition av "språkvetenskap", eftersom språkvetenskap är en akademisk disciplin som primärt studerar mänskligt språk och dess struktur, funktion och betydelse ur ett vetenskapligt perspektiv. Språkvetenskapliga aspekter kan dock ingå i olika medicinska områden såsom neurovetenskap, psykologi, logopedi och kognitiv vetenskap när det gäller studier av hur människor tolkar, producerar och lär sig språk.

I denna kontext kan man tala om "språkvetenskapliga metoder" eller "språkvetenskaplig analys" som används för att undersöka olika medicinska frågeställningar, till exempel när det gäller att förstå och behandla språkrelaterade sjukdomstillstånd som afasi eller specifika språkstörningar hos barn.

'Pan troglodytes' är den vetenskapliga beteckningen för arten som kallas västlig schimpans. Det är en art i familjen hominider och nära släkt med människan (Homo sapiens). Västlig schimpans lever naturligt i regnskogar i Väst- och Centralafrika. De har en hög grad av fysisk likhet med människor, bland annat går de på två ben när de är i uppriktad ställning. Västlig schimpans är hotad på grund av habitatförlust och jakt.

Brain-Derived Neurotrophic Factor (BDNF) er en type neurotrofin, et slags proteiner, som spiller en viktig rolle i nervecellers vekst, overlevelse og funksjon. BDNF produseres i hjernen og andre deler av nervesystemet og er særlig viktig for udviklingen og funksjonen av de synaptiske forbindelsene mellom nervecellene, som er nødvendig for å overføre informasjon i hjernen. Redusert BDNF-aktivitet har blitt forbundet med flere nevropsykiatriske lidelser, inklusive depression og angstlidelse.

Frontotemporal dementia (FTD) är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som orsakas av skada eller degeneration av främre delarna av hjärnbarken, fram- och tinntarmarnas cortex. Dessa områden i hjärnan är involverade i beteende, personlighet, språk och social interaktion.

FTD kännetecknas vanligtvis av progressiv försämring av kognitiva funktioner, beteende och emotionell förmåga. Symptomen kan variera beroende på vilken del av frontotemporalloben som är mest drabbad. Det finns tre huvudtyper av FTD:

1. Fronto temporal degeneration med beteendestörningar och/eller förändringar i personlighet (beteendestörnings-FTD eller bvFTD)
2. Primär progressiv afasi, som kännetecknas av en progressiv nedsättning av språkförmågan
3. Semantisk demens, som kännetecknas av problem med förstå och använda ord och saknas begreppsmässig förståelse för språket.

FTD är en relativt ovanlig form av dementia, men den är en av de vanligaste orsakerna till dementia hos personer under 65 år. Den orsakas ofta av genetiska faktorer, men kan även vara relaterad till andra sjukdomar som exempelvis neurodegenerativa sjukdomar eller infektioner.

'Pongo' är det vetenskapliga namnet på en art i släktet orangutanger, som tillhör familjen hominider och ordningen primater. Det finns två arter av orangutanger: *Pongo abelii* (sumatranorangutang) och *Pongo pygmaeus* (borneoorangutang). Båda dessa arter är inkluderade i IUCNs rödlista över hotade arter, på grund av habitatförlust och jakt. Orangutanger är de största primaterna efter människan och kända för sin intelligens och sociala beteende.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

'Komorbiditet' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när en individ har två eller flera sjukdomar, tillstånd eller störningar samtidigt. Dessa tillstånd kan vara relaterade eller orelaterade till varandra och kan ha en gemensam orsak eller vara skilda. Komorbiditet kan komplicera behandlingen och leda till sämre prognoser eftersom den kan påverka symptomen, funktionsnivån och livskvaliteten hos individen. Exempel på komorbiditet kan inkludera en persons med diabetes som också har depression eller en person med hjärt-kärlsjukdom som också har kronisk lungsjukdom.

Memory loss, på svenska även känt som "minnesförlust", är ett symptom som innebär att någon har svårt att minnas viktiga informationer eller händelser. Det kan vara en förändring i ens kognitiva funktioner och kan ha olika orsaker, till exempel åldrande, demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom, hjärnskada, depression eller annan psykisk ohälsa.

Det finns också olika typer av minnesförlust, till exempel korttidsminne och långtidsminne. Korttidsminnet är det minne som behövs för att komma ihåg information under en kort period, medan långtidsminnet är det minne som används för att komma ihåg information över en längre tidsperiod.

I allvarliga fall av minnesförlust kan det vara svårt att utföra vardagliga uppgifter och att fungera oberoende i vardagslivet. Om du eller någon annan upplever påtaglig minnesförlust rekommenderar vi starkt att söka medicinsk hjälp och rådgivning hos en läkare eller specialist inom området.

... och perception, det vill säga de psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt ... Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som ... I klassisk psykologi talas det om kognition, emotion och volition, alltså tänkande, känsla och vilja som de tre begrepp som ... Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner, som tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, ...
Begreppet tro används vanligtvis för att beteckna det att hålla ett sakförhållande för sant. Att tro någonting är således att inta en viss attityd till ett givet påstående. Ens trosuppfattning kan ha olika grad av övertygelse, alltifrån en vågad gissning till en stark övertygelse. Tro kan också syfta på den faktautsaga som man tror på ("Det är min tro att..."). Tro är ett centralt begrepp inom medvetandefilosofi, kunskapsteori, kognitionsvetenskap såväl som sociologi. Inom modern analytisk filosofi betraktas tro vanligtvis som en propositionell attityd. En propositionell attityd är ett mentalt tillstånd som innebär ett aktivt ställningstagande i förhållande till en given proposition. Uppslagsordet Belief från Stanford Encyclopedia of Philosophy (Termer inom kunskapsteori, Termer inom medvetandefilosofi, Tro, Sociologi, Kognitionsvetenskap ...
Kognition avser interna representationer av världen och intern informationsbehandling. Ur ett evolutionärt psykologiskt ... Han bygger på idéerna från de kognitiva antropologerna Dan Sperber och Scott Atran, somn hävdade att religiös kognition ... Inklusive personuppfattning, social kognition, attityder, altruism, känslor, gruppdynamik, ledarskap, motivation, fördomar, ... Evolutionär psykologi eller evolutionspsykologi är ett teoretiskt perspektiv inom psykologin som tittar på kognition och ...
Kognition, Utvecklingspsykologi). ...
Personlighet, Kognition). ...
... kognition och kultur. Studentlitteratur. ISBN 91-44-02981-0 Lundh, Lars-Gunnar; Montgomery, Waern. Kognitiv psykologi. ...
... sgrad Vakenhetsterapi (Kognition, Sömn). ...
Kognition, Pedagogik, Lärande, Utvecklingspsykologi). ...
Kognition, Utvecklingspsykologi, Psykologi, Spädbarnstiden). ...
Psykologistubbar, Alla stubbar, Kognition). ...
Kognition är inte "magnetiskt". Att veta och att känna är två helt separata tillstånd, och en person måste känna för att kunna ...
Utvecklingspsykologi, Kognition, Lärande, Pedagogik). ...
spalt 23) (Kognition, Epistemologi, Perception). ...
Dessa signaler är förknippade med kognition. T.ex är N400 förknippad med att läsa ord och P1 med visuell uppfattning. ^ " ...
Reed, SK (2010). Kognition: Teorier och tillämpning (8:e upplagan) ). Belmont, Kalifornien: Wadsworth Cengage Learning. Tulving ...
... är nödvändig för komplex kognition, både för nya och redan bekanta uppgifter." Psykologen Alan Baddeleys modell är den mest ... New York: Cambridge University Press (Minne, Kognition). ...
För icke-religiös tro, se Tro (kognition). För sången, se Tro (sång). Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som ...
http://runeberg.org/nfbt/0478.html (Kognition). ...
Insikt om existens som kärlek uppenbaras i kognition. Kom upp till den, då du står där att vinden är rätt varm på sidorna av ...
... kan orsaka försämrad neurogenes, kognition och hjärnutveckling. Hos män försämras spermiekvaliteten (ogliospermia) ...
Levitin argumenterar mot Pinkers uppfattning om musik och kognition i sin bok, This Is Your Brain On Music. The Language ... Flera teorier om språkets evolutionära ursprung har argumenterat för att språklig kognition kan ha utvecklats ur en tidigare ... Ytterligare ett huvudtema bland Pinkers teorier är att mänsklig kognition till viss del fungerar genom kombinatorisk ... Pinkers akademiska specialiseringar är visuell kognition och psykolingvistik. Hans experimentella ämnen inkluderar mentala ...
Läroplanen består av fem huvudgrenar; perfektionen av visdom, medelvägens filosofi, giltig kognition, fenomenologi- och ...
Tongivande teoretiska perspektiv är social kognition (inklusive attributionsteori) och social identitetsteori. Man kan bland ...
Kognition och perception, det vill säga de psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt ... Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som ... I klassisk psykologi talas det om kognition, emotion och volition, alltså tänkande, känsla och vilja som de tre begrepp som ... Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner, som tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, ...
Innovationsprojekt för kognition i arbetsmiljön. Diarienummer. 2018-02534. Koordinator. ARBETSMILJÖVERKET (AV) - ...
Mina forskningsresultat bidrar med kunskap kring hur kognitiva nedsättningar kan behandlas inom ramen för stressrehabilitering. Problem med exempelvis minne- och koncentrationsförmåga är vanligt förekommande vid utmattningssyndrom, men trots detta så vet vi i dagsläget väldigt lite om hur dessa symptom kan behandlas. Mina forskningsresultat visar att det är möjligt att förbättra kognitiv funktion för den här patientgruppen och vi fann även visst stöd för att det i sin tur kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet. Framförallt kognitiv träning visade sig ha en positiv effekt som kvarstod vid långtidsuppföljning. Resultaten belyser vikten av att ta hänsyn till och behandla kognitiva nedsättningar vid stressrelaterad ohälsa.. ...
Kommunikation, kognition och tillgänglighet: Multimodal information i mottagarperspektiv, 7,5 hp - en kurs för dig som har läst ... Läs mer om kursen Kognition, kommunikation och tillgänglighet här. Sista anmälningsdag är 19 april. ... kognition och tillgänglighetAnmälan och antagningKandidatprogramMasterprogram i kognitionsvetenskapForskarutbildningNationella ... 90 högskolepoäng i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne och är intresserad av textdesign, kognition, visuell ...
Bevisvärdering och kognition i Forskningsportalen Hitta forskning, publikationer och projekt om bevisvärdering och kognition i ...
UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition. Föreläsningar om aktuell forskning kring hörselnedsättning. ...
Doktorandprogrammet i kognition, inlärning, undervisning och kommunikation. *Forskarskolan och doktorandprogram. *Forskarskolan ... Doktorandprogrammet i kognition, inlärning, undervisning och kommunikation - Handledare för doktorandprogram. *Doctoral ... Doktorandprogrammet i kognition, inlärning, undervisning och kommunikation - Handledare för doktorandprogram. *Doctoral ... Doktorandprogrammet i kognition, inlärning, undervisning och kommunikation (CLIC) är ett mångvetenskapligt, translationellt och ...
adhdautismbildstöddemensdowns syndromkalenderkognitionminnenpftidshjäpmedeltidsuppfattningtime timertimstock ...
Vi beklagar, men Skosmos fungerar inte ordentligt utan JavaScript-stöd. Var god och aktivera JavaScript för att fortsätta. ...
Kognition behandlar de grundläggande psykologiska funktionerna som minne, beslutsfattande, emotion, uppmärksamhet och ... Kognition behandlar de grundläggande psykologiska funktionerna som minne, beslutsfattande, emotion, uppmärksamhet och ... Moraliska bedömningar påverkas av bland annat avstånd i tid och rum, där social kognition, minnesprocesser och bedömningar ...
Buy parts for your Stehl Tow dolly online or. Call 1-866-831-2519 Tod Cutler provides a wide range of handmade historical reproduction/replica goods of excellent quality at exceptional prices. They look right, because they are right. Always use a 2" ball rated for 5000 Lb. Verify trailer ball is tight on vehicle tow bar. Hitch ball on the towing vehicle should be 15" to 19" from the Browse our inventory of new and used TORO Skid Steers For Sale near you at MachineryTrader.com.. Yngre generation av koks. tillhör de bästa i världen när det gäller att begränsa utsläppen av kol- dioxid. Vi arbetar Koks - torrdestillerat kol som omvandlats till metalliskt hård och porös har marknadspriserna för kol sjunkit med 17 procent. Efterfrågan Koks - torrdestillerat kol som omvandlats till metalliskt hård och porös form Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en Koks - torrdestillerat kol som omvandlats till metal- liskt hård och porös en stig ...
Kognition på schemat!. Hjärnlära på lärarutbildningen. I december gick regeringen ut med att man vill stärka kvaliteten på ...
Redaktör & skribent: Bodil Malmström [email protected]. Skribent: Pia Romare [email protected]. Illustratör & fotograf: Catrin Jacobsson [email protected]. ...
Kognition handlar om hur människan, djur och maskiner uppfattar, tar emot, bearbetar, lagrar, plockar fram och delar ... Naturlig och artificiell kognition är ett av fem profilområden vid Lunds universitet. ...
Kognition handlar om hur människan, djur och maskiner uppfattar, tar emot, bearbetar, lagrar, plockar fram och delar ... Lunds universitet har en lång tradition av forskning inom fältet naturlig och artificiell kognition. Nedan finns en länk till ... LU profilområde: Naturlig och artificiell kognition. *Profilområden och andra starka forskningsmiljöer. *Lunds universitets ... LU profilområde: Naturlig och artificiell kognition - Profilområdesmedlem. *LU profilområde: Naturbaserade framtidslösningar - ...
Välfärdsteknik inriktning kommunikation och kognition. En utbildning för dig som vill få en inblick i hur vi använder ...
Naturlig och artificiell kognition Genom att undersöka levande varelsers beteendemönster och kombinera det med forskning om ...
Kommunikation, kognition och tillgänglighet 7.5 högskolepoäng Människor kommunicerar i olika syften, använder olika medier och ... PSYE61 är en introduktionskurs till mänsklig och konstgjord kognition. Under kursen lär du dig både om hur artificiell ...
Kognition och migration. Kognition och migration är en fristående strategisk enhet verksam inom hela Region Skåne. Dess ... Kognition och migration vid Region Skåne har gjort en informationsfilm om kognitiv utredning genom tolk. Filmen vänder sig till ... Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE ... Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE ...
Kognition och migration. Kognition och migration är en fristående strategisk enhet verksam inom hela Region Skåne. Dess ... Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE ... Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE ... Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot ...
1: Om genetik, kognition och empati. Introduktion med etikern Göran Bexell och samtal med evolutionsbiologen Jessica Abbot och ... HT-samtal · HT-samtal #117 - Vad är en människa? 1: Om genetik, kognition och empati ... HT-samtal #117 - Vad är en människa? 1: Om genetik, kognition och empati ... HT-samtal #117 - Vad är en människa? 1: Om genetik, kognition och empati ...
... kognition och demens. Inspelat den 17 november 2020 i Wallenbergssalen, Göteborgs universitet. Arrangör: AgeCap - Centrum för ... Sömn, kognition och Alzheimers sjukdom. 20 min · Stämmer det att vi har ett mindre sömnbehov när vi blir äldre? ... 23 min · Hur kan vi förbättra kognition och hjärnhälsa när vi åldras? ... Alzheimers sjukdom, Demens, Geriatrik, Gerontologi, Kognition, Medicin, Psykologi, Sömn, Utvecklingspsykologi, Äldre, ...
Att leva med demens - kommunikation, relationer och kognition. Att leva med demens blir en verklighet för allt fler personer, ...
Biträdande universitetslektor i humaniora med inriktning mot digitala kulturer eller språk/kognition/kultur PA2023/3818. Jag ... Biträdande universitetslektor i humaniora med inriktning mot digitala kulturer eller språk/kognition/kultur PA2023/3818. God ...
Æstetik i markedskommunikation: Delprojekt 4: Kultur og kognition; teori og metode. Thellefsen, T. L., Rasmussen, T. A., ...
Kognition och fysisk aktivitet hos äldre. Kognition och fysisk aktivitet hos äldre. Det finns ännu inte tillräckligt stort ...
Förbättrad kognition hos äldre. Forskare vid Bostons Universitet har arbetat i två decennier på projekt som tittar på visuella ... 10 tips om bättre kognition med bingo. *Spela regelbundet för att ge hjärnan kontinuerlig träning, men i måttliga mängder. ... sensoriska problem och kognition hos personer med demens.. De har bland annat funnit att genom att en kontrast i livsmiljön ...
Kognition och kommunikation. Beställa tolk i Sörmland. Innehållet gäller. Sörmland. Du kan få hjälp med tolkning om du har en ...
901 87 Umeå. Tel: 090-786 50 00. Hitta till oss ...
  • Kommunikation, kognition och tillgänglighet: Multimodal information i mottagarperspektiv, 7,5 hp - en kurs för dig som har läst 90 högskolepoäng i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne och är intresserad av textdesign, kognition, visuell kommunikation och tillgänglighet. (lu.se)
  • Läs mer om kursen Kognition, kommunikation och tillgänglighet här. (lu.se)
  • Doktorandprogrammet i kognition, inlärning, undervisning och kommunikation (CLIC) är ett mångvetenskapligt, translationellt och internationellt doktorandprogram. (helsinki.fi)
  • Naturlig och artificiell kognition är ett av fem profilområden vid Lunds universitet. (lu.se)
  • Nedan finns en länk till forskning inom ämnet, även innan Profilområdet Naturlig och artificiell kognition skapades i januari 2023. (lu.se)
  • Fördjupa i forskningsämnen där LU profilområde: Naturlig och artificiell kognition är aktiv. (lu.se)
  • Våra forskare deltar även i forskningsområdet Naturlig och artificiell kognition, ett av fem profilområden på Lunds universitet. (lu.se)
  • I klassisk psykologi talas det om kognition, emotion och volition, alltså tänkande, känsla och vilja som de tre begrepp som styr psyket. (wikipedia.org)
  • Forskare vid Bostons Universitet har arbetat i två decennier på projekt som tittar på visuella sensoriska problem och kognition hos personer med demens. (lastoffer.net)
  • Författarna konkluderar att det saknas stöd för att rekommendera vårdgivare att uppmuntra någon specifik form av kognitiv träning för att reducera risken för försämrad kognition eller framtida demens. (janusinfo.se)
  • I en översiktsartikel inkluderades elva randomiserade studier som utvärderade effekten av kognitiv träning för att förebygga försämring av kognition och Alzheimers sjukdom samt relaterade demenssjukdomar hos vuxna individer med normal kognition alternativt lindrig kognitiv störning (MCI) vid studiestart. (janusinfo.se)
  • Sammantaget finns visst stöd för att äldre individer med normal kognition kan skyddas mot försämrad prestation i de kognitiva domäner som tränas. (janusinfo.se)
  • Hos äldre vuxna med förmodat normal kognition gav kognitiv träning ett visst skydd mot försämrad prestation i den kognitiva domän som tränades, men ingen bredare kognitiv eller funktionell fördel. (janusinfo.se)
  • Studieförfattarna fann att hos äldre vuxna med förmodat normal kognition verkar kognitiv träning ge ett visst skydd mot försämrad prestation i de kognitiva domäner som tränas, men ger ingen bredare kognitiv eller funktionell fördel. (janusinfo.se)
  • Den vanligaste interventionen för individerna med normal kognition var datorbaserade träningsprogram. (janusinfo.se)
  • Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. (demenscentrum.se)
  • Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. (demenscentrum.se)
  • Hitta forskning, publikationer och projekt om bevisvärdering och kognition i Lunds universitets Forskningsportal. (lu.se)
  • Relevanta aspekter av mänsklig visuell uppfattning och kognition. (uu.se)
  • Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information. (wikipedia.org)
  • Min forskning och undervisning handlar om minne, kognition, språk och grundläggande matematiska kunskaper och träning hos personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller andra funktionsnedsättningar. (liu.se)
  • Hans Liljenström är teoretisk biofysiker, och hans arbetsmetod är teoretiska modeller över sambandet mellan hjärna, kognition och medvetande. (forskning.se)
  • Studiens syfte är att studera sambandet mellan obstruktiv sömnapné och kognition. (uu.se)
  • Kognition är ett samlingsord för förmågan att lära, tänka och bearbeta information. (forskning.se)
  • Dessutom påverkar det centrala funktioner i medvetandet, kognition och sinnesstämning. (holistic.se)
  • Inga studier utvärderade specifikt påverkan på kognition. (janusinfo.se)
  • I en ny studie visar forskare att hormonet irisin, som produceras av muskler under träning, bryter sig in i hjärnan genom blod-hjärnbarriären och förbättrar kognition, minne och hjärnhälsa. (runnersworld.se)
  • Dessa signalsystem är ofta kopplade till beteenden och kognition. (liu.se)
  • Denna process kallas kognition och innefattar allt från att känna igen ansikten och objekt till att planera och förutse händelser. (optikerna.se)
  • Hitta forskning, publikationer och projekt om bevisvärdering och kognition i Lunds universitets Forskningsportal. (lu.se)
  • Denna mognadsprocess drivs av emotioner, inte av kognition eller sociala aktiviteter. (haro.se)
  • Avhandlingen visar med hj lp av det teoretiska perspektivet distribuerad kognition p hur systemiska egenskaper i hem- och n rmilj er formar informationsfl den och d rmed de krav som st lls p individen. (liu.se)
  • Ett av Rorsmans forskningsområden är just MS och dagens fokus är framförallt kognition, emotioner och fatigue hos patientgruppen. (snpf.se)
  • Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information. (wikipedia.org)
  • Kognition och perception, det vill säga de psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt skilda områden utan överlappar varandra. (wikipedia.org)
  • Syn och kognition är två processer som inte kan separeras från varandra. (optikerna.se)
  • Genom att förstå hur dessa processer samverkar och påverkar varandra kan vi förhoppningsvis utveckla nya metoder och tekniker för att förbättra vår kognition och därmed öka vår förståelse och interaktion med världen omkring oss. (optikerna.se)
  • Föremålet för intresse är människans förmåga till kognition och de biologiska processer som gör kognitionen möjlig. (sacf.se)
  • Fokus ligger på den mänskliga hjärnan, och de nervbanor och mentala processer som möjliggör kognition. (sacf.se)
  • Några exempel på sena komplikationer är påverkan på hjärta, hormoner, fertilitet och kognition. (cancercentrum.se)
  • Kognition innebär den process som sker när vi tar emot, bearbetar och förstår information från vår omgivning. (optikerna.se)
  • Kognition sker n r vi agerar utifr n vad vi vet. (psykoterapimassan.se)
  • Därtill visades substansen signifikant förbättra social kognition samt ha antidepressiva egenskaper. (cision.com)
  • Forskning inom social kognition tyder dock på att denna särbehandling skulle kunna ske omedvetet, påverkat av arbetsgivarens omedvetna (implicita) fördomar. (ifau.se)
  • Socialt engagemang hade ingen effekt på kognition. (fof.se)
  • Hur kommer vi som moderna m nniskor med v r kulturellt och socialt inl rda kognition in i ett annat s tt att varsebli och f rst v rlden? (norrshaman.net)
  • Dagens arbetsliv ställer höga krav på vår kognition, men kognitionen har begränsningar både när det gäller kapacitet och resurser. (saco.se)
  • Multipel skleros: Kognition, fatigue och psykisk ohälsa - faktorer avgörande för livskvaliteten hos patienter mitt i livet! (snpf.se)