Parasympatomimetika
Kolinerga medel
Metastrongyloidea
Karbakol
Angiostrongylus
Neostigmin
Atropin
Muskarinblockerare
Kolinesterashämmare
Receptorer, kolinerga
Muskarinreceptorer
Acetylkolin
Nikotin
Nikotinreceptorer
'Parasympatomimetika' är ett samlingsbegrepp för substanser som efterliknar eller förstärker den parasympatiska nervsystemets verkan i kroppen. Det parasympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och ansvarar för att reglera kroppens homeostas under vila, till exempel sänkning av hjärtslaget och andningsfrekvensen, samt stimulering av mag-tarmkanalen.
Parasympatomimetika verkar genom att aktivera muskarinreceptorer i det parasympatiska nervsystemet, vilket orsakar en ökning av signalsubstansen acetylkolin i synapsen mellan nerverna. Detta leder till en ökad aktivitet hos de organ som styrs av det parasympatiska nervsystemet.
Exempel på parasympatomimetika inkluderar pilocarpin, acetylkolin och muskarin. Dessa substanser används ofta i medicinska sammanhang för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel glaukom, refluxösad och urinvägsbesvär.
'Kolinerga medel' är en farmakologisk term som refererar till substanser som aktiverar muskarinreceptorer i kolinacetylkolinesteras-systemet i kroppen. Kolin, acetylkolin och dess syntetiska derivat räknas alla till kolinerga medel. De används inom medicinen för att behandla olika sjukdomstillstånd som involverar muskarinreceptorerna, såsom glaukom, myasthenia gravis och urinvägsproblem. Kolinerga medel kan också användas som läkemedel för att behandla demens och Alzheimers sjukdom.
Metastrongyloidea är ett överfamiljsskap inom stammen rundmaskar (Nematoda) och innehåller flera släkten som orsakar parasitiska infektioner hos djur, inklusive människor. Dessa parasiter lever vanligtvis i lungorna eller tarmsystemet hos värddjuren.
Infektionerna uppstår ofta när värddjuret sväljer maskarnas larver, som kan finnas i vatten, föda eller på ytor kontaminerade av djurspillning. Larverna tar sig sedan till sina målorgan och utvecklas där till vuxna maskar som lägger ägg, vilka kan föröka sig och orsaka skada på värddjuret.
Exempel på släkten inom Metastrongyloidea är Angiostrongylus, Metastrongylus och Strongyloides. Infektioner med dessa parasiter kan orsaka olika symtom beroende på vilket organ som är drabbat, men vanliga symtom inkluderar hosta, andnöd, diarré och buksmärtor.
Carbachol är ett läkemedel som tillhör gruppen parasympatomimetika, vilka aktiverar muskarinreceptorerna i parasympatiska nervsystemet. Det används för att behandla glaukom och utgör en form av kolinerg agonist. Carbachol orsakar kontraktion av muskler i ögat, vilket leder till minskad intraokulär tryck.
Läkemedlet fungerar genom att imitera acetylkolin, en signalsubstans som överför impulser mellan nervceller och från nervceller till muskler och andra typer av celler. Carbachol binder till muskarinreceptorerna på ögonmusklerna och utlöser en kontraktion av musklerna, vilket i sin tur leder till att pupillen minskar (mios) och ögats främre kammare töjs ut. Detta medför en ökad ackommodationsförmåga och minskat intraokulärt tryck.
Carbachol kan ges som ögon drops eller injiceras direkt i ögat beroende på behandlingsindikationen.
'Angiostrongylus' er en slags parasittisk orm som lever i blodkar i lungene hos dyr, særligt rotter. Den mest almindelige art af Angiostrongylus er Angiostrongylus cantonensis, også kendt som den hjerneædende rævrotteorm. Disse ormer kan inficere mennesker gennem indtagelse af vand eller fødevarer kontaminerede med de infektiøse larver. Infektionerne kan forårsage en sygdom hos mennesker kaldet angiostrongyliasis, som kan resultere i neurologiske symptomer såsom hovedpine, svimmelhed og til tider sværere symptomer som lammelse eller synsforstyrrelser.
Det er vigtigt at bemærke, at selvom Angiostrongylus-ormene normalt ikke inficerer mennesker, kan de stadig forårsage alvorlige sygdomme hos dem. Derfor bør man altid søge medicinsk behandling, hvis man formoder at være inficeret med disse ormer.
Neostigmin är ett läkemedel som tillhör kolinesterasinhibitorerna och används för att behandla neuromuskulär svaghet eller muskelslapphet, exempelvis efter operationer eller vid neurologiska sjukdomar som myasthenia gravis. Neostigmin fungerar genom att hämma enzymet kolinesteras, vilket i sin tur ökar nivåerna av den signalsubstans (acetylkolin) som behövs för att musklerna ska kunna kontrahera korrekt.
Läkemedlet ges vanligen som intramuskulär injektion eller som intravenös infusion och bör övervakas noga av en läkare eftersom det kan orsaka biverkningar som exempelvis buksmärtor, illamående, kräkningar, sänkt hjärtfrekvens och svårigheter att andas.
Atropine är ett t.ex. i belladonna förekommande alkaloid, som blockerar parasympatiska nervsystemet och används vid kolika, bradykardi, astma med mera. Det verkar utöver detta avspändande på glatt muskulatur och pupiller samt hemmar svettningar. Atropin kan orsaka torkad mun, hals, och ögon, förvirring, hallucinationer, okej hälsorörelser, snabb hjärtslag, rödaktig hy och feber vid överdosering.
En muskarinblockerare är ett läkemedel eller substans som blockerar effekterna av acetylkolin på muskarinreceptorerna i kroppen. Acetylkolin är en signalsubstans som spelar en viktig roll i nervsystemet och muskelaktiviteten.
Muskarinreceptorerna finns i flera olika typer, och muskarinblockerare kan ha olika effekter beroende på vilken typ av receptor de blockerar. De vanligaste användningsområdena för muskarinblockerare är att behandla certainty medicinska tillstånd som överaktiv blasser, glaukom, Parkinson sjukdom och muskelspasmer.
Det finns två huvudsakliga typer av muskarinblockerare: antikolinergika och antimuskarinergika. Antikolinergika blockerar både muskarin- och nicotinreceptorerna, medan antimuskarinergika bara blockerar muskarinreceptorerna.
Exempel på muskarinblockerare inkluderar atropin, scopolamin, ipratropium och tolterodine.
En kolinesterashämmare är ett läkemedel som hämmar verksamheten hos kolinesteras, ett enzym som bryter ner signalsubstanser i nervsystemet, kända som acetylkolin. Genom att hindra nedbrytningen av acetylkolin kan kolinesterashämmare öka mängden tillgängligt acetylkolin och förbättra signalöverföringen i nervsystemet.
Dessa läkemedel används ofta för att behandla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, där nivåerna av acetylkolin är låga. Kolinesterashämmare kan också användas för att behandla muskelspasticitet och glaukom. Exempel på kolinesterashämmare inkluderar donepezil, galantamin och rivastigmin.
'Kolinerga receptorer' är en grupp av receptorproteiner som aktiveras av signalsubstanser som acetylkolin och andra kolinerga neurotransmittorer. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer, såsom hjärt- och muskelfunktion, samt kognitiva funktioner som minne och uppväckning.
Det finns två huvudtyper av kolinerga receptorer: nicotiniska receptorer (nAChR) och muskariniska receptorer (mAChR). Nicotiniska receptorer är jonkanaler som öppnas när de aktiveras, vilket leder till inflöde av natrium- och kaliumjoner och excitering av den cell som receptorn finns på. Muskariniska receptorer är G-proteinkopplade receptorer som aktiverar olika intracellulära signaltransduktionsvägar när de aktiveras.
Kolinerga receptorer kan vara postsinaptiska, presynaptiska eller autoreceptorer. Postsynaptiska receptorer finns på den cell som neurotransmittorn verkar på och orsakar en exciterande eller inhibiterande effekt beroende på receptortyp. Presynaptiska receptorer finns på den neuron som skickar signalsubstansen och kan modulera frisättningen av neurotransmittor. Autoreceptorer är receptorer som finns på samma neuron som signalsubstansen verkar på och kan reglera själva releasen av signalsubstanser.
Felet i kolinerga receptorfunktion har kopplats till olika sjukdomar, såsom neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, samt psykiatriska störningar som schizofreni.
Muskarinreceptorer är en typ av receptor som binder acetylkolin, en signalsubstans i nervsystemet hos djur. Det finns fem huvudsakliga subtyper av muskarinreceptorer, betecknade M1 till M5. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer som hjärt- och andningsfunktion, smärta, minnesbildning, samt kognitiva och emotionella funktioner.
Muskarinreceptorerna är metabotropa receptorer, vilket betyder att de verkar genom att aktivera signalsubstanser som modulerar andra proteiner i cellen istället för att direkt öppna eller stänga jonkanaler. När acetylkolin binder till muskarinreceptorerna utlöses en kaskad av intracellulära händelser som leder till aktivering eller inaktivering av olika enzymer och andra proteiner, vilket i sin tur påverkar cellens funktion.
M1-receptorer finns främst i centrala nervsystemet och är involverade i kognitiva processer som minnesbildning och inlärning. M2-receptorer återfinns huvudsakligen i hjärtat och andningssystemet, där de reglerar hjärtats frekvens och styr andningen. M3-receptorer finns i bland annat glatt muskulatur, slemhinnor och blodkärl, och är involverade i kontraktion av muskler, sekretion av vätskor och reglering av blodflödet. M4- och M5-receptorer återfinns huvudsakligen i centrala nervsystemet, där de deltar i reguleringen av dopaminutsläpp och andra neurotransmittorprocesser.
Acetylcholin (ACh) er ein neurotransmitter, det vil si en type signalstoff som overfører informasjon mellom nervesystemet og andre deler av kroppen. ACh er involvert i mange forskjellige funksjoner i kroppen, blant annet:
1. Muskelaktivitet: ACh er viktig for å aktivere skeletmuskler og hjerte musclesammenspilling. Når ein nervesignal kommer til en muskel, setter det av en reaksjon som frigir ACh fra nerveendingen (den delen av nerven som er nærmest muskelen). ACh binder seg deretter til reseptorer på muskelcellen og får muskelen til å kontraherast.
2. Kognisjon: ACh spiller en viktig rolle i kognisjon, inkludert opmerksomhet, hukommelse og læring. Det er involvert i flere aspekter av kognisjonen, blant annet å holde informasjon i arbeidshukommelsen og å skifte fokus mellom forskjellige oppgaver.
3. Sansning: ACh er involvert i visse typer sansing, som syn og hørsel. I øynene finnes det en type nerveceller som bruker ACh for å overføre informasjon fra øyet til hjernen.
4. Emosjon: ACh er også involvert i emosjonelle prosesser, blant annet frykt og vrede. Det kan påvirke humør og adferd ved å påvirkte hjerneområdene som er involvert i disse prosessene.
ACh binder seg til to hovedtyper av reseptorer: nicotinisk og muskarinisk. Nicotinske reseptorer finnes i muskler og nervesystemet, mens muskarinske reseptorer forekommer i hjernen og andre deler av kroppen. ACh-antagonister, som for eksempel kurare, blokerer nicotinistiske reseptorer og brukes som relaksanter for å løsne musklene under kirurgiske operasjoner. ACh-agonister, som for eksempel pilokarpin, aktiverer muskarinske reseptorer og brukes til å behandle grøn stær eller å stimulere svedkjertene for å redusere feber.
Nikotin är ett alkaloid som förekommer naturligt i tobaksväxter och är den primära aktiva substansen i tobak. Det är en psychoaktiv drog som orsakar beroende och kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar. Nikotin stimulerar nervsystemet och ger en kortvarig känsla av eufori eller avspannning, men det kan också orsaka ökad hjärtfrekvens, blodtryck och andningsfrekvens.
I medicinskt bruk används nikotin ibland som en hjälpmedel för rökavvänjande, då i form av plåster, kapslar eller tuggtabletter. Dessa produkter ger kontrollerade doser av nikotin till kroppen under en längre period, vilket kan hjälpa att reducera tillbakadragningssymptomen som ofta uppstår när man slutar röka.
Nikotinreceptorer är en typ av receptor i nervsystemet som påverkas av signalsubstanser som inkluderar neurotransmittorn acetylkolin och även den psykoaktiva drogen nikotin. Dessa receptorer spelar en viktig roll i bland annat regleringen av neurologiska funktioner såsom minne, inlärning, och humör.
Nikotinreceptorerna är transmembrana proteiner som består av fem underenheter som bildar en pore genom cellmembranet. Det finns två huvudtyper av nikotinreceptorer: den muskarinska typen och den nicotiniska typen. Den nicotiniska typen är den som påverkas av både acetylkolin och nikotin.
När acetylkolin eller nikotin binds till nikotinreceptorerna öppnas kanalen i receptorn, vilket leder till inflödet av natriumjoner (Na+) in i cellen och utflödet av kaliumjoner (K+) ut från cellen. Detta skapar en depolarisering av cellmembranet och kan leda till en aktionspotential, vilket är en nervimpuls som ger upphov till kommunikation mellan nervceller.
Nikotinreceptorerna kan bli desensibiliserade eller desaktiverade vid långvarig exponering för nikotin, vilket kan leda till tolerans och beroende. Desensibilisering innebär att receptorn inte svarar på signalsubstanser längre, medan desaktivering innebär att receptorn slutar att fungera helt.