Kolisotoper
Kol
Isotopmärkning
Syrgasisotoper
Kväveisotoper
Koldioxid
Metylklorid
Fossiler
Geologiska sediment
Etylendiklorider
Paleontologi
Xanthobacter
Vulkanutbrott
Pinus taeda
Peptococcaceae
Fotosyntes
Kolmonoxid
Karbonater
Växtblad
Carbon Cycle
Nanotuber, karbon
Kolföreningar, oorganiska
Epitestosteron
Växttranspiration
Flaveria
Rhamnus
Biomassa
Myrtus
Hyphomicrobium
Dopning inom idrott
Saltvatten
Biologisk nedbrytning
Kväve
Oceaner och hav
Vatten
Zinkisotoper
Masskromatografi-Masspektrometri
Plant Stomata
Fosfoenolpyruvatkarboxylas
Regn
Svavelisotoper
Biologisk utplåning
Ribulosdifosfatkarboxylas
Tungt väte
Poaceae
Tid
Träd
Järnisotoper
Acetater
Växter
Sulfater
Geografi
Strontiumisotoper
Koltetraklorid
Bakterier
Carbon Sequestration
Flödesmätning med radioisotop
Koldisulfid
Seasons
Kost
Kolradioisotoper
Modeller, biologiska
Masspektrometri
Biological Evolution
Koltetrakloridförgiftning
Flödesmätning med indikator
Väte
Carbon Footprint
Oxidation-reduktion
Kvicksilverisotoper
Tungt vatten
Evolution, planetär
Syrgas
Radioisotoper
Meteoroider
Magnetisk resonansspektroskopi
Glukos
Geologiska fenomen
Sot
Katalys
"Koli-" är ett prefix som härstammar från grekiskan och betyder "tjocktarm". "Isotop" är ett ord som kommer från både grekiska och engelska, med grekiska "isos" (lika) och engelska "top" (plats), vilket tillsammans betyder "samma plats".
En kolisotop är alltså en radioaktiv isotop som används inom medicinen, oftast för att undersöka funktionen hos tjocktarmen. Den vanligaste kolisotopen som används är koldioxid-14 (C14). Patienten får då dricka en vätska med den radioaktiva isotopen, och sedan kan man följa dess väg genom tjocktarmen med hjälp av en gammakamera. Detta kallas för en kolisotoskopi eller en C14-taggning.
Medicinskt sett betyder "kol" ofta kolmonoxid (CO), ett gasformigt ämne som saknar färg, lukt och smak. Kolmonoxid orsakas vanligtvis av ofullständig förbränning av kolhaltiga material, till exempel i rök, träeld, fordon eller generatorer som används inomhus.
Kolmonoxid är mycket farligt eftersom det har en hög affinitet till hemoglobin, den protein i röda blodkroppar som transporterar syre till kroppens celler. När kolmonoxid binder till hemoglobin bildas karboxihemoglobin (COHb), vilket förhindrar att syre transporteras korrekt i kroppen. Detta kan leda till syrebrist, hypoxi och i allvarliga fall döden.
Andra medicinska användningar av "kol" inkluderar kolbehandling (till exempel aktiverat kol), som är ett sätt att behandla förgiftning genom att ge patienten en substans med kol som absorberar toxiner i mag-tarmsystemet.
Isotoper är atomer av samma grundämne, det vill säga med samma antal protoner i kärnan, men med olika antal neutroner. Detta ger upphov till att isotoperna har olika massa, eftersom neutronerna bidrar till atomkärnans totalmassa. Isotoper kan vara stabila eller instabila (radioaktiva), där de senare sakta avsänder energirika partiklar och/eller strålning för att nå en stabilare kärnnivå.
Isotopmärkning är en teknik inom kemin och fysiken där ett visst grundämne ersätts med en isotop av samma grundämne. Isotoper är varianter av ett grundämne som har samma antal protoner, men skiljer sig åt i antalet neutroner och därmed också i massa.
I medicinsk kontext används isotopmärkning ofta för att studera olika biologiska processer in vivo, till exempel genom att märka läkemedel eller andra substanser med en radioaktiv isotop. Dessa kan sedan följas upp med hjälp av olika tekniker som gammakameror eller PET-skanning för att få information om hur de distribueras och metaboliseras i kroppen. Isotopmärkning används också inom diagnostiska och terapeutiska syften, till exempel genom att märka celler eller proteiner med en radioaktiv isotop för att kunna på så sätt följa deras aktivitet och interaktioner i kroppen.
Syrgasisotoper är isotoper av syre (O) som finns i atmosfären och andas in i kroppen när vi andas. De vanligaste syrgasisotoperna är ^{16}O, ^{17}O och ^{18}O. Isotopen ^{16}O är den mest förekommande och utgör ungefär 99,76% av allt syre i atmosfären. Isotoperna av syrgas kan ha en betydelsefull roll inom områden som medicinsk diagnostik och forskning, exempelvis vid studier av ämnesomsättning och andningsfunktion.
Kväve (symbol: N) är ett grundämne med atomnummer 7 och ingår i den kemiska periodiska systemets p-block. Kvävet har två stabila isotoper, nämligen kväve-14 och kväve-15. Dessa är de vanligaste isotoperna som förekommer naturligt.
Kväve-14 (^14N) är den vanligaste isotopen av kvävet och utgör cirka 99,634% av allt kväve i naturen. Den har 7 protoner och 7 neutroner i kärnan, vilket ger den en atommassa på ungefär 14,003 atomic mass units (amu).
Kväve-15 (^15N) är den andra stabil isotopen av kvävet och utgör cirka 0,366% av allt kväve i naturen. Den har 7 protoner och 8 neutroner i kärnan, vilket ger den en atommassa på ungefär 15,000 amu.
Utöver dessa två stabil isotoper finns det även en rad instabila isotoper av kväve, därav de mest kända är kväve-12 och kväve-13. Dessa har kortare halveringstider och sönderfaller till andra grundämnen.
Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.
Metylklorid, som också kallas metanolklorid, är en enkel eter med den kemiska formeln CH3Cl. Det är en färglös, giftig och mycket brandfarlig gas vid rumstemperatur och tryck. Metylklorid används främst inom industrin för att producera andra kemikalier, till exempel metylmetakrylat som används i hushållspolymerer och färger.
'Atmosfär' är ett begrepp som primärt används inom området fysik och kemi, snarare än inom medicin. Det refererar till en enhet för tryck, som definieras som det tryck som utövas av en atmosfär av gas, vanligtvis jordens atmosfär, vid havsytan. 1 atmosfär är ungefär lika med 101 325 Pascals eller 760 millimeter kvicksilverkolumn.
I medicinsk kontext kan begreppet 'atmosfär' användas för att beskriva tryckförhållanden inom en behandlingsapparat, till exempel i samband med hyperbarisk syreterapi, där patienten placeras inuti en tryckkammare och utsätts för högre än normalt lufttryck. I detta fall används ofta enheten atmosfär som ett mått på det totala trycket inne i kammaren, vilket kan variera beroende på behandlingens syfte.
'Fossil' er en medicinsk term som primært brukes innenom palynologi, et grensefag mellom geologi og biologi. Fossile betegner rester eller spor etfer organismer som har levd i fortid og som er bevart i jordens skal eller i andre geologiske lag over en periode på millioner av år. Disse fossile restene kan inneholde informasjon om slagsen til den utdøde organismen, dens fysiologi, og dens plassert i det tidlige livets historie.
I palynologi brukes termen 'fossil' spesielt til å referere til mikroskopiske rester av planter som pollen, sporer og kutikuler (et ytre lag på planters celler). Disse fossile partiklene kan være vitale for å forstå historien om planetens klima og økosystemer over tid.
'Geologiska sediment' är en benämning på material som accumulerats över tid, ofta under långa geologiska perioder, och består av fragment eller partiklar från olika bergartsorigin. Dessa sediment kan ha transporterats och deponerats genom naturliga processer såsom vatten-, luft- eller isförflyttningar. Exempel på geologiska sediment inkluderar lera, sand, grus, skiffer och kalksten. Sedimenten kan undergå diagenetiska processer som kompaktion och cementering, vilket kan leda till att de omvandlas till sedimentära bergarter.
I medicinen, betyder fraktionering ofta något som är delat upp i mindre delar eller komponenter. Ett exempel är "blodfraktionering", vilket innebär att blodet delas upp i olika beståndsdelar, till exempel plasma, thrombocyter och erytrocyter (röda blodkroppar).
Ett annat exempel är "fraktionerad behandling", vilket innebär att en behandling delas upp i flera mindre doser istället för att ges i en enda stor dos. Detta kan användas för att minska biverkningar eller öka effektiviteten av en viss behandling.
Etilendiklorid (EDC) er en organisk forbindelse som ofte brukes som et industrielt oksidationsmiddel og som en building block i syntesen av andre kjemiske forbindelser. Det er en klar, farveløs væske med en svak, sødlike lukt.
Etylendiklorid defineres medicinsk som en kjemisk stoff som kan føre til toksisk skade ved inhalasjon, kontakt med huden eller øyene, eller ingestion. Symptomer på for giftig eksposisjon kan omfatte irritasjon av øyne, hals og lunger, hodepine, svimmelhet, yrring, oppkvalmning, kvalme og diaré. Høye koncentrasjoner kan føre til alvorlige skader på nerver, leveren, nyrene og andre organer, samt vanskeligheter med å koordinere sine bevegelser og forstyrrelser i bevisstheten. Lengre tids eksposisjon kan føre til kronisk toxicitet, inkludert skader på leveren og nervsystemet.
I tillegg kan etylendiklorid være krebserregende for mennesker ved inhalasjon og kan forårsake økt risiko for livmoderhalskreft hos kvinner som er utsat for stoffet over en lengre periode. Derfor bør eksposisjon mot etylendiklorid holdes på et minimum for å redusere risikoen for skade.
Paleontologi är ett forskningsfält som handlar om studiet av fossila växter, djur och deras spår, samt den geologiska kontext de hittats i. Det inkluderar bland annat studiet av hur livet har utvecklats och förändrats över tid, vilka miljöer och klimat som funnits under olika perioder, samt massutdöenden och andra stora händelser i jordens historia. Paleontologin använder sig av metoder från flera andra discipliner såsom geologi, biologi, fysik och kemi för att tolka de fossila lämningarna och få svar på de frågor som ställs.
Jag kan hjälpa till med att leta efter information om Xanthobacter, men det är viktigt att notera att jag inte kan ge en "medicinsk definition" eftersom Xanthobacter är ett släkte av bakterier och inte en medicinsk term.
Xanthobacter är en genus av proteobakterier som ingår i familjen Xanthobacteraceae. Dessa bakterier är vanligen aeroba och har förmåga att fotasyntetisera, vilket betyder att de kan producera sin egen näring med hjälp av solljus. De flesta arter av Xanthobacter lever i markmiljöer och är kapabla till att bryta ned olika organiska föroreningar, inklusive vissa typer av kolväten och polycykiska aromatiska kolväten (PAK). På grund av deras förmåga att bryta ned dessa föroreningar har Xanthobacter studerats för möjligheter att använda dem i bioremedieringsprocesser.
Enligt Mayo Clinic definieras en vulkanutbrott som "när magma (smält jord) trycks upp genom jordskorpan och når ytan." Under ett utbrott kan det frigöras stora mängder av het gas, lava, pyroklastiska material (heta blandningar av gas, aska och fragment av lava), lavabomber (massiva klumpar glödande lava) och aska. Vulkanutbrott kan variera i storlek och intensitet, från små, explosiva utbrott till stora, flöden av lava som kan täcka stora områden.
'Pinus taeda', vanligen känd som lodjonsgran, är en art inom släktet *Pinus* och familjen tallväxter. Det är en snabbväxande, upp till 30-40 meters hög, städsegrön trädart som är ursprunglig i sydöstra USA, från Virginia till östra Texas.
Lodjonsgranen har långsträckta, nålformade blad (kottar) som sitter i buntar om två eller tre stycken och kan bli upp till 15-20 centimeter långa. Trädet producerar också stora, cylindriska kottar som är bruna när de mognat och som innehåller frön som används för kommersiella syften, såsom tillverkning av papper och träprodukter.
Lodjonsgranen är en viktig trädart inom den kommersiella skogsbruket i sydöstra USA på grund av sin snabba tillväxt och lätta att sköta odlingsegenskaper. Den används också som prydnadsväxt och för att återställa skadade markområden, eftersom den är tolerant mot en bred variation av jordmån och klimatförhållanden.
Metan är ett enatomigt, färglöst gasmolekyl som består av en kolatom och fyra väteatomer (CH4). Det är den enklaste hydrokarbonen och är ett naturligt förekommande gas som bildas genom anaerob bakteriell nedbrytning av organiskt material, såsom djurspillning eller vegetabiliskt material, i sumpmarker, träsk och tarmar hos djur, inklusive människor.
I medicinsk kontext kan metan vara av intresse på grund av dess roll som en del av den normala mikrobiella floran i människans tarm. En ökning av tarmmetangasnivåer kan dock vara ett tecken på en underliggande mag-tarmsjukdom, till exempel irritabel tarmsyndrom eller malabsorption. Dessutom kan metan i andningsluften vara ett tecken på en bakteriell överväxt i lungorna eller i blodbanan (bakteriemi).
Peptococcaceae är en familj av grampositiva, anaeroba bakterier som tillhör ordningen Clostridiales. Dessa bakterier förekommer naturligt i människans tarmflora och kan orsaka infektioner i sällsynta fall, framför allt hos immunosvaga individer. Peptococcaceae-bakterier är icke-rörliga, kokoida eller sfäriska celler som ofta förekommer i par eller små kluster. De är normalt icke-patogena och spelar en viktig roll i nedbrytningen av proteiner och andra komplex kolhydrater i tarmen.
Fotosyntese er en biokemisk proces, hvor organismer som planter, alger og visse batterier omdanner lysenergi, typisk fra solen, til kemisk energi i form af organisk stof, samtidig med at de omsætter kuldioxid og vand til ilt og vand. Denne proces kan skrives som en kemisk ligning:
6 CO2 + 6 H2O + lysenergi -> C6H12O6 + 6 O2
Det vil sige at der dannes et molekyle glukose (C6H12O6) og seks molekyler ilt (O2) for hvert seks molekyler kuldioxid (CO2) og seks molekyler vand (H2O) der bliver omdannet. Glukosen kan derefter anvendes som energikilde for cellens processer, mens ilten frigives til atmosfæren.
Kolmonoxid (CO) är ett gasformigt ämne som saknar färg, lukt och smak. Det är ett mycket giftigt ämne som bildas när kol eller kolbaserade bränslen (till exempel trä, kol, olja, gasol och bensin) inte fullständigt oxideras under förbränningsprocessen. Kolmonoxid har en mycket hög affinitet till hemoglobinet i röda blodkroppar, vilket resulterar i att syretransporterna störs och syretillförseln till kroppens celler minskar. Detta kan leda till hypoxi (syrebrist) och i allvarliga fall död. Symptomen på kolmonoxidförgiftning kan variera från huvudvärk, yrsel, svimning och besvärlig andning till koma och hjärtstopp.
In medicine, karbonater refererer til salte af carbonisk syre (H2CO3). Disse salte indeholder ionen hydrogenkarbonat (HCO3-), der også kaldes bikarbonat. Karbonater spiller en vigtig rolle i kroppens bufferingkapacitet og hjælper med at opretholde en normal pH-værdi i blodet. De findes naturligt i mange fødemidler, herunder grøntsager og mælkeprodukter, og de kan også gives som medicin for at behandle forskellige sygdomstilstande, såsom syre-base-forstyrrelser og magens suret indhold.
I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.
Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.
The carbon cycle is a biogeochemical cycle that describes the movement of carbon between the Earth's various reservoirs, including the atmosphere, oceans, biosphere, and lithosphere. Carbon is a fundamental element for life, and it moves continuously through these reservoirs in both short-term and long-term cycles.
In the short-term cycle, carbon is exchanged between the atmosphere and the biosphere through processes such as photosynthesis, respiration, and decomposition. Plants absorb carbon dioxide from the air during photosynthesis, converting it into organic compounds that are used for growth and development. When plants and animals respire, they release carbon dioxide back into the atmosphere. Decomposition of dead organisms also returns carbon to the atmosphere through the process of decay.
In the long-term cycle, carbon is stored in rocks and sediments for millions of years before being released back into the atmosphere through geological processes such as volcanic activity or tectonic plate movements. Carbon can also be stored in fossil fuels such as coal, oil, and natural gas, which are formed from the remains of ancient organisms that have been buried deep within the Earth's crust over millions of years.
Human activities, particularly the burning of fossil fuels for energy, have significantly disrupted the carbon cycle by releasing large amounts of carbon dioxide into the atmosphere. This has led to an increase in atmospheric concentrations of carbon dioxide and other greenhouse gases, contributing to global warming and climate change. Efforts to reduce greenhouse gas emissions and promote sustainable practices are essential for mitigating the impacts of climate change and restoring balance to the carbon cycle.
En nanotub, karbon (Carbon Nanotube, CNT) är en cylindrisk nanostruktur baserad på ett endimensionellt karbongitter. Den består av rolled-up graphenplan med diameterer i nano skala (typiskt mellan 1 och 50 nanometer) och längder upp till flera millimeter.
Karbonnanotuber delas vanligtvis in i två huvudkategorier: enkelväggade (SWCNT) och flerväggade (MWCNT). SWCNT har en enda graphenlager runt om cylindern, medan MWCNT består av flera sammansatta graphenlager.
Karbonnanotuber är kända för sin exceptionella mekaniska styrka, elektrisk ledningsförmåga och termisk ledningsförmåga. Dessa egenskaper gör dem intressanta för en rad olika tillämpningar inom materialvetenskapen, elektroniken och biomedicinen.
'Kolföreningar, oorganiska' refererar till föreningar som innehåller kolatom och andra grundämnen utom koldioxid (CO2) och karbonater (salter av karbonsyra). Dessa föreningar är vanligen opurna, lösliga i vatten och kan vara farliga för miljön. Exempel på oorganiska kolföreningar inkluderar cyanider (CN-), kreosot och tjära.
Epitestosterone är ett steroidhormon som produceras i kroppen, mer specifikt i binjuremärgen och testiklarna. Det är en biologisk variant av testosteron, men har inte samma effekter på kroppen som testosteron gör.
Epitestosteron tros ha en liten andel anabola effekter, men dess främsta funktion verkar vara att agera som en kompetitiv inhibitor av aromatasen, ett enzym som konverterar androgena hormoner till östrogener. Detta kan hjälpa till att reglera nivåerna av östrogen i kroppen.
Det är värt att notera att förhållandet mellan epitestosteron och testosteron används som ett markör för dopningkontroll inom idrotten, eftersom en hög koncentration av epitestosteron kan vara ett tecken på att testosteron har injicerats illegalt.
Växttranspiration är den process där växter absorberar vatten genom rötterna, transporterar det upp till bladen via xylemvävnad och avger det till atmosfären som vattenånga genom hålarna (stomata) i bladens undersida. Denna process hjälper växterna att transportera näringsämnen från jorden till olika delar av växten, kyla bladen och underlätta strukturmässiga funktioner. Växttranspiration påverkas av faktorer som ljusintensitet, temperatur, luftfuktighet och vindhastighet.
I'm sorry for any confusion, but "Flaveria" is actually not a medical term or concept. It is a genus of plants in the sunflower family (Asteraceae). These plants are native to the Americas and are commonly known as American ironweeds or false yellowtop. If you have any questions about a medical term, I would be happy to help with that!
I'm sorry for any confusion, but "Rhamnus" is not a medical term or concept. It is actually the name of a genus of plants, also known as buckthorns, which are part of the Rhamnaceae family. These plants have been used in traditional medicine in various cultures, but "Rhamnus" itself does not have a specific medicinal definition. If you have any questions about the use of specific plants or their extracts in medical contexts, I'd be happy to try to help with those!
Ekologi är en gren inom biologin som studerar djurs, växters och mikroorganismernas förhållande till varandra och deras gemensamma miljö. I medicinskt sammanhang kan begreppet "ekosystem" användas för att beskriva de interaktioner som sker mellan olika levande varelser (biota) och deras fysiska omgivning inom en specifik miljö, till exempel i en människokropp.
Ett ekosystem inom en människokropp kan bestå av olika arter som samverkar, såsom bakterier, svampar och celler, tillsammans med deras fysiska miljö, till exempel olika typer av vävnader och kemiska signaler. Exempel på ekosystem inom människokroppen är matsmältningssystemet, andningssystemet och huden. Dessa ekosystem har en viktig roll för att underhålla homeostas, det vill säga att hålla kroppens olika system i balans och funktionsdugliga.
I medicinsk kontext kan studiet av ekosystem inom människokroppen vara viktigt för att förstå hur olika sjukdomar och hälsotillstånd påverkar interaktionerna mellan levande varelser och deras miljö, och hur man kan utveckla terapeutiska strategier för att behandla dessa tillstånd.
"Biomassa" er en fagterminologi som brukes innenfor biokjemisk og miljøvitskap. Det refererer til det totale mengden av organiske stoffer i et levende system, såsom en organisme, en population eller et økosystem. Biomassa kan også referere til det samlede vektet av alle levende organismer i et bestemt område, vanligvis målt i tørr vekt. I energiforeninger og miljømessige sammenhenger, kan "biomassa" også referere til organiske materialer som er produsert av levende organismer og som kan bli brukt som en energikilde, såsom trær, planter, avfall eller dyrlegemer.
'Forntidshistoria' är ett begrepp som används inom historieskrivningen och arkeologin för att beskriva den tidigaste historiska perioden, före skriftliga källor blev tillgängliga. Denna period sträcker sig från mänsklighetens ursprung upp till ungefär 3000-5000 år före vår tideräkning, beroende på olika kulturers utveckling och kontakter med varandra.
Forntidshistoria delas ofta in i stenåldern, bronsåldern och järnåldern, baserat på de tekniker som användes för att tillverka verktyg och vapen. Under stenåldern användes huvudsakligen stenar och ben för att skapa redskap, medan brons- och järnåldrarna kännetecknas av alltmer sofistikerade tillverkningstekniker för dessa material.
Det är viktigt att notera att forntidshistoria inte bara handlar om Europa, utan även om alla andra kontinenter och deras kulturer. Arkeologiska fynd och metoder används ofta för att rekonstruera händelser och livsvillkor under denna tid, eftersom det saknas skriftliga källor.
'Myrtus' är ett latinskt namn på ett släkte växter inom myrtenfamiljen (Myrtaceae). Det viktigaste arten inom detta släkte är Myrtus communis, även känd som den vanliga myrtenen. Denna växt är ursprungligen hemmahörande i medelhavsområdet och har länge använts inom medicinen för sina läkemedelsverkningar.
Myrtus communis har flera aktiva ämnen, däribland myrtenol, verbascosid, tanniner och flavonoider. Den har traditionellt använts som ett medel mot hosta, för att lindra mag- och tarmsymtom samt som ett antibakteriellt och antiseptiskt medel.
Det är värt att notera att medicinsk forskning kring Myrtus communis fortfarande pågår, och det finns begränsade vetenskapliga bevis för dess effektivitet inom många av de traditionella användningsområdena. Dessutom kan myrtenol, ett av de aktiva ämnena i växten, ha en negativ påverkan på hjärtat och cirkulationssystemet vid höga doser.
Samtidigt som forskningen fortgår är det viktigt att vara försiktig när man använder myrtenbaserade produkter och alltid konsultera en läkare eller farmaceut innan man börjar använda nya naturläkemedel.
Hyphomicrobium är ett släkte av aeroba, strikt filamentösa bakterier som tillhör familjen Hyphomicrobiaceae. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att utföra olika typer av metabolism, inklusive några former av den anaeroba respirationen och fotosyntesen. De flesta arterna av Hyphomicrobium lever som sapprofyter i vattenmiljöer och bryter ned organiska ämnen som cellulosa och klorofyll. Släktet karaktäriseras av sin unika livscykel, där en endosporbildande cell (hifa) växer ut från en vegetativ cell och bildar en akinet (en speciell typ av spor), vilken kan överleva under dåliga levnadsförhållanden.
Doping inom idrott definieras som användandet av förbjudna substanser, metoder eller praktiker med syfte att enhålla, öka eller på annat sätt manipulera prestanda under idrottsutövning. Detta kan omfatta en bred väg av preparat såsom anabola steroider, stimulantia, opioider, maskeringsmedel och blodtransfusioner. Dopning kan också innebära att manipulera urin- eller blodprover för att dölja användandet av förbjudna substanser. Dopning är strikt förbjudet inom idrott på grund av de potentiella hälsorisker som är associerade med användandet och det moraliska och etiska aspekten av att få en konkurrensfördel genom olagliga metoder.
Medicinskt sett betyder "saltvatten" oftast vatten som har en högre salthalt än vanligt dricksvatten. Detta innebär att saltvatten innehåller mer än 0,5% dissocierade salter, vilket motsvarar ungefär 5 000 milligram/liter (mg/L) eller 5 gram per liter (g/L).
Saltvatten förekommer naturligt i hav och oceaner, där salthalten kan variera beroende på flera faktorer som nederbörd, utflöde av floder och avdunstning. Genomsnittlig salthalt i haven är omkring 3,5%, men det kan variera mellan cirka 3-4%.
Saltvatten har också medicinska tillämpningar, framför allt inom balneoterapi (havsvattsbehandling) och hyperton saltbad. Dessa behandlingsmetoder använder sig av högre koncentrationer än det naturliga havsvattnet för att behandla olika sjukdomar och skador, såsom hudåkommor, muskuloskeletala problem och värkar.
"Biologisk nedbrytning" refererer til processer hvor organiske stoffer brytes ned til mindre enheder af microorganismer, såsom bakterier, svamp eller insekter. Den biologiske nedbrytning er en vigtig del af naturens kredsløb og hjælper med at omdanne organisk materiale til grundlæggende stoffer, der kan genbruges af økosystemet.
Den biologiske nedbrytning sker ofte gennem en række forskellige stadier, hvor de oprindelige organiske stoffer brydes ned til mindre molekyler, såsom sukker, aminosyrer og fedtsyrer. Disse mindre molekyler kan derefter absorberes af mikroorganismerne og anvendes som energikilde eller byggesten for at producere nye celler.
Den biologiske nedbrytning er særligt vigtig i miljøet, da den hjælper med at bortskaffe affald og døde organismer, såsom planter og dyr. Denne proces er også essentiel for at regulere kulstof- og kvælstofkredsløbene i naturen.
Det er vigtigt at bevare en balance i den biologiske nedbrytning, da for store mængder af organiske stoffer kan føre til overpopulation af mikroorganismer og skabe ubalance i økosystemet. Samtidig kan for lidt biologisk nedbrytning resultere i en akkumulering af affald, der kan have negative konsekvenser for miljøet.
'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.
I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
'Oceaner och hav' är två begrepp som ofta används för att beskriva de stora vattenmassorna som täcker ungefär 71% av jordens yta. En medicinsk definition av dessa termer kan vara något svårdefinierad, eftersom de vanligtvis är relaterade till områdena inom ekologi, geografi och oceanografi snarare än medicin. Men för att ge en bred förståelse av begreppen:
- Oceaner: De är de största kropparna av vatten på jorden och är sju till antalet - Indiska, Atlanten, Stilla havet, Södra Ishavet, Nordatlanten, Norra Pacifiken och Arktis. Oceanerna innehåller cirka 97% av jordens vattenvolym och har en stor påverkan på klimatet, vädret och den globala ekologin.
- Hav: Detta är ett större samlingsbegrepp för alla stora vattenmassor, inklusive oceaner, men kan också omfatta mindre, mer inneslutna vattenkroppar som exempelvis Medelhavet och Japanska havet. Hav kan också ha en kustnära betydelse och referera till vattenmassor nära kontinentala kuster eller öar.
Det är viktigt att notera att havsmiljöer har en stor inverkan på mänsklig hälsa, både positivt och negativt. De kan vara rika i resurser som mat, mediciner och syre, men de kan också utgöra en källa till sjukdomar och miljöföroreningar.
'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.
I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).
I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.
'Zinkisotoper' refererer til forskjellige former (isotoper) av grundstoffet zink. Zink har 25 kjente isotoper, hvorav fire er stabile og forekommer naturlig i naturen. Disse er zink-64, zink-66, zink-67 og zink-70. De øvrige 21 isotopene er radioaktive og har korte halveringstider, noe som betyr at de sakner praktisk betydning i naturen. Radioaktive zinkisotoper kan imidlertid produseres i laboratoriet for å bli brukt i forskningsøsninger og medisinske tillinne.
Masskromatografi-Masspektrometri (MS/MS) är en analytisk teknik som kombinerar masskromatografi (MS) och masspektrometri för att identifiera och karaktärisera molekyler, vanligtvis biologiska ämnen såsom proteiner och peptider.
I första steget, masskromatografin, separerar man en komplex blandning av molekyler baserat på deras massa och laddning. Detta sker genom att leda den komplexa blandningen genom ett kolonnpackat med en stationär fas, där varje molekyl interagerar olika starkt beroende på sin massa och laddning.
I det andra steget, masspektrometrin, ioniseras de separerade molekylerna och accelereras genom ett elektriskt fält, vilket resulterar i att de färdvasas genom ett analysrum där de sorteras baserat på deras massa till laddning (m/z) förhållande.
I en MS/MS-analys, utsätts de intressanta jonerna från masskromatografin för en ytterligare rund av fragmentering i masspektrometern, vilket ger upphov till fragmentjoner som kan användas för att identifiera och karaktärisera den ursprungliga molekylen.
MS/MS är en mycket kraftfull teknik inom proteomik, farmakologi och toxikologi, då den möjliggör höggradig specificitet och känslighet vid identifiering av olika typer av molekyler.
Stomata är en typ av struktur på växters blad och stjälkar, som består av två celler runt en liten öppning. Dessa celler kallas stomatceller och öppningen kallas stomataporus. Stomatan tillåter gasutbyte mellan växten och atmosfären, så att växten kan ta upp kol dioxid för fotosyntesen och avge syre som en biprodukt. Vattenånga kan också avges genom stomatan, vilket kan leda till vattenförlust från växten. Stomatans öppning och stängning regleras av turgescensförändringar hos de omgivande cellerna.
Fosfoenolpyruvatkarboxylas (PEPCK) er ein enzym som spiller en viktig rolle i kroppens stoffskifte. Det katalyserer reaksjonen der en molekyl fosfoenolpyruvat (PEP), en slags organisk syre, kombineres med en molekyl koldioxid (CO2) og en molekyl ATP for å forme en molekyl oxalacetat. Oxalacetat er en viktig del av citronsyrecykelen, som spiller en sentral rolle i cellens energiproduksjon.
PEPCK finnes i to former, en som er lokaliserte i mitokondriene (PEPCK-M) og en som er lokaliserte i cytoplasmaet (PEPCK-C). Disse to formerne har forskjellige funksjoner. PEPCK-M deltar i glukoneogenesen, en prosess der kroppen produserer nytt glukose fra ikke-karsikkelle kilder når blodsukkeret er lågt. PEPCK-C deltar i regulating av søvn-vesen-rytmen og musklens energiproduksjon.
Forskjellige faktorar kan påvirke aktiviteten til PEPCK, inkludert hormoner som glukagon, adrenalin og steroidhormoner. Disse hormonene stimulerer produksjonen av PEPCK for å øke cellens energiproduksjon og regulere blodsukkeret.
I den medicinska kontexten refererar "jord" ofta till ett medicinskt preparat som består av en blandning av naturliga mineraler och jordartade substanser. Det kan användas som en kräm, paste eller puder för att behandla olika hudåkommor som irritationer, inflammationer eller infektioner.
Exempel på substanser som kan ingå i en jordblandning är lera, kaolin, bentonit och fullers earth. Dessa substanser har traditionellt använts inom medicinen på grund av deras absorbanta, adstringerande och antiinflammatoriska egenskaper.
Det är värt att notera att användningen av jord som ett medicinskt preparat inte är lika vanligt förekommande idag som det har varit historiskt sett. I modern medicin finns det ofta syntetiska alternativ som kan ge liknande effekter men med bättre kontrollerade och standardiserade doseringsformer.
'Regn' er ikke et term med direkte medisinsk betydning, men det kan have relatert betydning til fysiologi og miljømessig påvirkning. Regn kan forstås som nedbør i form av vannsdroper fra skyer over 0,5 millimeter i diameter.
I noen situasjoner kan regn ha en effekt på helse og sykdom. For eksempel kan tungt regn føre til oversvømmelser som kan resultere i skader på infrastruktur, tab av eiendeler og liv, samt mulighet for infeksjoner og sykdommer som følge av kontaminert vann.
I tillegg kan regn ha en effekt på luftkvaliteten ved å rense luften fra støv, rus og andre luftforureninger. Dette kan føre til forbedringer i respirasjonsrelaterte helsesymptomer for noen personer, men det kan også føre til økt spredning av visse luftbårne bakterier og svampar som kan skape helsetrisser for andre.
Samtidig kan regn være en viktig ressurs for landbruk og skogbrug, da det bidrar til å holde jorden fugtig og støtter vekst av planter. I noen områder kan mangel på regn føre til tørke og negative konsekvenser for landbruket og lokale økosystemer.
I allianse, med mindre det er brukt i en specifik medisinsk sammenheng, vil 'regn' være mer relatert til fysiologi og miljømessig påvirkning enn direkte medisinske betydninger.
Svavelisotoper är varianter av grundämnet svavel, som har olika antal neutroner i kärnan. Svavel har fem naturligt förekommande isotoper: ^{32}S, ^33^S, ^34^S, ^35^S och ^36^S. Den mest vanliga isotopen är ^32^S, som utgör ungefär 95% av all naturligt förekommande svavel. De andra isotoperna är mindre vanliga och har kortare halveringstider. Utöver de naturliga isotoperna finns det också ett stort antal syntetiska isotoper som kan skapas i laboratorier, men dessa används sällan utanför forskningssyfte.
"Biologisk utplåning" (engelska: "biological extinction") är en term inom biologin och ekologin, och refererar till att en art eller en population av organismer har minskat så mycket i antal att de inte längre kan spela någon signifikant ecologisk roll, och/eller att de inte längre är förmångliga nog för att kunna överleva som en självständig genetisk enhet. Detta innebär att artens population har blivit så liten och fragmenterad att den inte kan reproducera sig tillräckligt fort eller i tillräcklig omfattning för att kunna behålla en hållbar population, och därmed är hotad av att utplånas permanent. Biologisk utplåning kan orsakas av många olika faktorer, inklusive habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, sjukdomar och konkurrens med invasiva arter.
I medicinsk kontext kan 'sötvatten' definieras som vatten med låga halter av salter och mineraler, till skillnad från saltvatten. Sötvatten är vanligtvis drickbart och utgör huvudsakligen källan till mänsklig vattenförsörjning. Det kan härstamma från ytvattentäcket som floder, sjöar och insjöar, eller det kan vara grundvatten som lagras under jordens yta. Sötvatten kan också innehålla små mängder naturligt förekommande mineraler och organiskt material.
Ribulose-1,5-bisfosfatkarboxylas (RuBisCO) er et enzym som spiller en viktig rolle i fotosyntesen hos planter, alger og visse bakterier. Det katalyserer den karboxylasereaksjonen der kARBONDIOXID blir fiksert til ribulose-1,5-bisfosfat for å starte bildet av en ny organisk carbonforbindelse i Calvin-cykelen. RuBisCO er et av de mest abundante enzymer i naturen og er viktig for livet på jorda som vi kjenner det, siden det er involvert i assimilationen av kultveksleringsgasen kARBONDIOXID til organisk carbon.
Carbon monoxide (CO) poisoning är en form av förgiftning som orsakas av att en person andas in för mycket kolmonoxid. Kolmonoxid är ett färglöst, luktlöst gas som kan komma från bränsleburnande enheter och kan byggas upp i rum där det inte finns tillräcklig ventilation.
När en person andas in kolmonoxid, binds gasen till hemoglobinet i deras röda blodkroppar snabbare än syre gör, vilket förhindrar att syret når de delar av kroppen som behöver det. Detta kan leda till syrebrist, andningsstillestånd och hjärtstopp.
Symptomen på kolmonoxidförgiftning kan variera beroende på graden av exponering, men de kan inkludera huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, svimning och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan kolmonoxidförgiftning leda till koma, hjärtstillestånd och död.
Om du misstänker att du eller någon annan har blivit utsatt för kolmonoxidförgiftning behöver du få luft och kontakta en läkare omedelbart.
"Tungt väte", även känt som deuterium eller isotop 2 av väte, är en variant av väteatomen där neutronen i atomkärnan har ersatts av en deuteron (en proton och en neutron). Detta gör att atomen är ungefär dubbelt så tung jämfört med vanligt väte. Den kemiska symbolen för tungt väte är D, istället för H som används för vanligt väte. Tungt väte förekommer naturligt i små mängder i vatten och andra organiska ämnen.
'Poaceae' er ein familie i plantekatalogen, som også kallas Gräsfamiljen. Denne inneholder for det meste græsser og bambusarter. Poaceae-familien har verdensspredt utbredning og innehar mange viktige nytte- og fødeplanter, som f.eks. hvetevet, ris, majs, sukkerroer og hør. Familien kjennetegnes ved blant annet at de har lange, smalle blade med paralelle nerver, og enkarne stivelsesrik korn i sine frø.
In a medical context, ‘time’ kan defineres som the duration or interval between two events, or the point at which something occurs. It is used to monitor the progression of diseases, measure the effectiveness of treatments, and schedule appointments and procedures. Time is also an important factor in the administration of medications, with certain drugs requiring precise timing for optimal efficacy and safety. Additionally, time-sensitive conditions such as stroke or heart attack necessitate immediate medical attention to prevent further damage or death. Overall, time is a critical component in the delivery and evaluation of healthcare services.
I medical terms, 'Tree' refererar vanligtvis till en benämning på ett vävnadsstrukturellt eller morfologiskt begrepp, snarare än en botanisk definition. En "tree" i medicinsk kontext är en struktur som har grenar och noder, vilket kan användas för att beskriva något som liknar ett träd, såsom:
1. En nervcell (neuron) med dess dendriter (grenarna) och axonen (stammen).
2. En arterioventrikulär (A-V) knut i hjärtat där blodkärlen delar sig (grenar) för att försörja olika delar av hjärtmuskeln.
3. En lungvägg med bronki (stammen) och bronkioler (grenarna).
4. Ett kärl i njuren som delar upp sig i mindre kärl (trädstruktur).
Det är viktigt att notera att den medicinska användningen av "tree" inte direkt syftar till en levande trädbild, utan snarare på något som har en liknande struktur med grenar och noder.
"Järnisotoper" refererar till isotoper (varianter) av grundämnet järn (Fe). Det finns totalt 27 kända isotoper av järn, men endast två av dem är stabila och förekommer naturligt: Fe-56 och Fe-54. De andra isotoperna är instabila och sönderfaller spontant till andra grundämnen. Järnisotoper används inom medicinen för olika syften, exempelvis som kontrastmedel inom magnetresonanstomografi (MRT) eller i behandlingen av vissa cancerformer med hjälp av strålterapi.
Fladdermöss är en grupp av flying mammals, eller flugdjur, som tillhör ordningen Chiroptera. De är kända för sin förmåga att flyga och har utvecklat ett unikt skelett och muskulatur som gör det möjligt. Fladdermöss finns över hela världen, förutom i de allra kyligaste områdena, och de varierar mycket i storlek, från några få gram till mer än ett kilogram. De flesta arter av fladdermöss livnär sig på insekter, men vissa arter äter frukt, nektar, blod eller andra djur. Fladdermöss spelar en viktig roll i ekosystemen som pollinerare och fröspridare av växter, samt som naturliga predatorer av insekter.
'Climate' er ikke direkte en medicinsk term, men det refererer til den gjennomsnittlige veather- eller væromstendighetsforhold i et område over en lengre periode av tid (typisk over 30 år). I en bredere sammenheng kan klima ha en betydelig effekt på helse og sykdom. For eksempel kan varme temperaturetter føre til opphav til termisk stress, som kan forværre eksisterende helsesertifikater hos einige befolkningsgrupper, særlig eldre mennesker og barn. Andre klimefaktorer som ultraviolet stråling, luftkvalitet og allergener kan også ha en betydelig effekt på helse. I takt med at klimaendringene forverrer, forventes det at noen av disse effektene vil bli værre og at nye helsesrisikoer vil oppstå.
'Acetate' er en organisk forbindelse der består af en carbonatom, to syregrøruppementer (-COOH) og tre hydroxylgrupper (-OH). Det er også kendt som et 'surt esther', da det har egenskaber fra både en carboxylsyre og en alkohol.
I medicinsk sammenhæng, kan acetat henvise til forskellige ting, herunder:
1. Et salt eller ester af eddikesyre (acetic acid).
2. En intravenøs løsning af natriumacetat, der bruges til at behandle syre-base-forstyrrelser i kroppen.
3. En type kontaktlinseløsningsmiddel, der indeholder en acetatbuffer for at hjælpe med at regulere pH-værdien på øjet.
4. Et lokalbedøvelsesmedie, der anvendes før små kirurgiske indgreb.
5. En type bindemiddel, der bruges i operationssuturer til at lukke sår.
Det er vigtigt at notere, at betydningen af 'acetat' kan variere alt efter konteksten, så det er altid en god ide at undersøge specifikt hvad der menes i en given medicinsk sammenhæng.
I medicinsk kontext kan 'växter' (plants) definieras som organismer som tillhör domänen *Eukarya* och kungörer riket *Plantae*, vilka karaktäriseras av celldelning genom mitos och meios, cellkärnor med en definitiv dubbelmembran, och en plastid (chloroplast) som innehåller gröna fotosyntetiska pigment. Dessa egenskaper gör att växter kan producera sin egen näring genom fotosyntes, vilket är en process där de omvandlar solljus till kemisk energi i form av socker (glukos).
Det bör noteras att den taxonomiska gruppen Plantae är något omstridd och kan inkludera olika arter beroende på vilken taxonomisk skola man följer. En vanlig definition inkluderar mossor, levermossor, ormbunkar, barrträd och blommor som del av Plantae, medan andra forskare kan exkludera vissa grupper som mossor och levermossor till andra taxonomiska grupper.
'Sulfater' är ett medicinskt begrepp som refererar till en grupp enzymer som hjälper till att bryta ned (metabolisera) specifika substanser i kroppen. Dessa enzymer är involverade i sulfatering, en process där en svavelgrupp (SO42-) adderas till en molekyl.
Sulfater deltar i en rad olika biologiska processer, inklusive nedbrytningen av vissa hormoner, neurotransmittorer och giftiga substanser. Dysfunktion eller nedsatt aktivitet hos sulfater kan vara associerat med olika sjukdomstillstånd, såsom certainarvliga metaboliska störningar och neurologiska förhållanden.
I medically related context, the term 'geography' does not have a specific or unique definition. In general, it refers to the study of locations and the distribution of phenomena across Earth's surface, including cultural, physical, and political features. However, in some cases, medical professionals might use the term 'medical geography' or 'health geography,' which focus on the spatial aspects of health, healthcare access, and disease patterns. These fields investigate how factors like location, environment, and social determinants influence health outcomes and disparities.
Strontiumisotoper är varianter av grundämnet strontium (Sr) som har samma antal protoner (48 protoner) men olika antal neutroner i kärnan. Det vanligaste isotopen av strontium, strontium-88, har 48 protoner och 40 neutroner. Andra naturligt förekommande isotoper inkluderar strontium-86, strontium-87 och strontium-89. Strontiumisotoper kan också skapas syntetiskt genom kärntekniska processer.
Strontiumisotoper har olika halveringstider och kan användas inom medicinen för att behandla sjukdomar som cancer. Till exempel, strontium-89 är en radioaktiv isotop som används för palliativ behandling av benmetastaser hos patienter med cancer. När strontium-89 injiceras i kroppen accumulerar det sig i benvävnad och utsänder strålning som dödar cancerceller och lindrar smärtan orsakad av metastaser.
Koltetraklorid är ett samlingsnamn för kolsubstanser som består av kolatomer bundna till fyra kloratomer, med formeln KCl4. Det vanligaste isotopiska komplexet är tetrafenylkol-tetraklorid (C6H5)4CCl4, men det finns också andra varianter som inkluderar kolklatrater och fullerener bundna till klor.
Det är värt att notera att koltetraklorid inte är en medicinsk term i sig själv, utan snarare en kemisk beteckning för en specifik typ av kol-klor-förening. Det kan dock användas inom medicinen som ett reagens eller lösningsmedel vid vissa typer av kemiska analyser eller tillämpningar, men det är inte någon substans som normalt används direkt i mänsklig medicin.
Bakterier är en grupp encelliga, prokaryota mikroorganismer som saknar ett definierat cellkärnhus. De flesta bakterier består av en enda cell, men vissa former kan bilda filament eller kolonier. Bakterier har en stor variation i form och storlek, och de kan vara spiralformade, stavformade eller sfäriska (kallade cocci). De flesta bakterier är små, med en diameter på cirka 0,2-2 micrometer.
Bakterier har ett enkelt cellmembran som omger deras cytoplasma och en celldelningvävnad (septa) som delar cellen i två under celldelningen. De saknar också de komplexa organellerna som hittas i eukaryota celler, såsom mitokondrier, kloroplast och endoplasmatiskt retikulum.
Bakterier har en enkel genomorganisation med en cirkulär kromosom och ofta plasmider, små ringformade DNA-molekyler som kan överföras mellan bakterier. De reproducerar sig vanligtvis asexuellt genom celldelning, men vissa arter kan också använda sexuell reproduktion genom konjugation, transformation eller transduktion.
Bakterier förekommer överallt i naturen och är en del av de mikrobiella församlingar som finns på levande växter och djur, i jord, vatten och luft. De spelar en viktig roll i näringsomsättningen i ekosystem och kan också orsaka sjukdomar hos både människor och djur.
'Anaerobic' er en medisinsk betegnelse for noen organismer, celler eller prosesser som ikke trenger ilt for å overleve eller foregå. Det kan også referere til miljøer uten ilt. I biologisk sammenhenging, innebærer 'anaerobios' vanligvis bakterielle vækster i en iltfattig omgivelse, som resulterer i fermentering av organiske stoffer for å produsere energi i form av ATP (Adenosintrifosfat).
Der er to typer anaerobe prosesser: obligate anaerobe prosesser og fakultativt anaerobe prosesser. Obligate anaerobe organismer kan ikke overleve i iltrikende miljø, mens fakultativt anaerobe organismer kan tolerere ilt og kan vokse både i iltfattige og iltrende miljø.
Carbon sequestration refers to the process of capturing and storing atmospheric carbon dioxide (CO2), a greenhouse gas, in order to mitigate its negative effects on the climate. In a medical context, carbon sequestration can be relevant in discussions about public health and environmental impacts.
Carbon sequestration can occur naturally through processes such as photosynthesis in plants, algae, and some bacteria, which convert CO2 into organic compounds. These organisms serve as carbon sinks, storing carbon in their tissues and releasing oxygen. When these organisms die and decompose, some of the carbon is stored in soil or sediment for long periods of time.
Carbon sequestration can also be achieved through technological means, such as:
1. Carbon capture and storage (CCS): This process involves capturing CO2 emissions from industrial sources, such as power plants, and storing them deep underground in rock formations or abandoned oil and gas reservoirs.
2. Ocean fertilization: This controversial method involves adding nutrients to the ocean surface to stimulate phytoplankton growth, which absorbs CO2 during photosynthesis. The increased phytoplankton biomass then sinks to the ocean floor, taking the absorbed carbon with it.
It is important to note that while carbon sequestration can help reduce the amount of CO2 in the atmosphere, it should be considered as one component of a comprehensive climate change mitigation strategy, alongside reducing greenhouse gas emissions and promoting energy efficiency and renewable energy sources.
Flödesmätning med radioisotop, även känd som radiokärnflödesmätning, är en teknik för att mäta volymflödet i olika typer av medicinska tillämpningar. Denna metod innebär att man inför ett radioaktivt isotopmärkt ämne (radioisotop) i blodomloppet eller annat vätskeflöde och sedan mäter dess koncentration med hjälp av en gammakamera eller en annan typ av detektor.
I denna metod används ofta radioisotoper som krypton-85, xenon-133 eller teknetsium-99m. Dessa ämnen har kort halveringstid och avger gamma-strålning när de sönderfaller. När de införs i blodomloppet eller ett annat vätskeflöde kan man mäta deras koncentration med en gammakamera, som registrerar de utsända gammastrålningarna. Genom att känna till koncentrationen och hur snabbt isotopen försvinner från området kan man beräkna flödet i det aktuella området.
Flödesmätning med radioisotop används ofta inom medicinska specialiteter som kardiologi, neurologi och radiologi för att diagnostisera och bedöma olika sjukdomstillstånd, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och neurologiska störningar. Det är en icke-invasiv metod som inte kräver någon operation eller injektion av kontrastmedel.
I klinisk kontext, kan "koldisulfid" referera till en läkemedelsformulering som innehåller natriumtiol-sulfonat (sodium polysulfide), som är en blandning av polysulfider med variabelt antal svavelatomer. Natriumtiol-sulfonat används ibland i medicinen, särskilt inom dermatologi, för behandling av vissa hudåkommor som eksem och psoriasis.
Natriumtiol-sulfonat har potentialen att fungera som reducerande medel, vilket kan hjälpa till att minska inflammation och modulera immunresponsen. Vissa studier har också visat att det kan ha en viss antioxidativ effekt.
Det är viktigt att notera att användning av koldisulfid eller natriumtiol-sulfonat bör övervakas av en licensierad läkare, eftersom dessa ämnen kan ha biverkningar och inte rekommenderas för allmän användning utan medicinsk recept.
'Seasons' är inget medicinskt begrepp, utan istället ett naturligt fenomen som vanligtvis refererar till de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Varje årstid har sin unika kombination av temperatur, nederbörd och dagsljus som påverkar miljön och levande varelsers beteende och livscykel.
I medicinsk kontext kan årstider ha en viss relevans när det gäller säsongsbundna sjukdomar eller fenomen, såsom säsongsrelaterade allergi, smittsjukdomar som flu eller andra infektionssjukdomar som kan vara vanligare under vissa årstider. Dessutom kan årstiderna ha en effekt på människors fysiska och mentala hälsa, till exempel kan många människor uppleva säsongsbundna depressioner eller känslor av tristess under de mörkare vintermånaderna.
'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:
1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.
2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.
3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.
4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.
5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.
En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.
'Kolradioisotoper' refererer til isotoper (varianter) av kulstof-atomet som har ustabil nucleus og som sender ut ioniserende stråling, noe som gjør dem anvendelige i medisinsk kontekst. Et velkjent eksempel er kulstoff-14 (^14C), som kan brukes i en type radiokarbondatering. I medisinen kan kolradioisotoper brukes til å merke ut forskjellige organismer eller stoffer, slik at de kan følges opp innen kroppen ved hjelp av en gammakamera etter at de er injiserte, inhalert eller ingestert. Dette kan være nyttig i diagnostisk testing for å avdekke for eksempel skjult blodtapt, infeksjoner, tumorer eller andre abnormaliteter.
Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.
Masspektrometri är en analytisk teknik som används för att bestämma massan och relativa mängden av molekyler eller joner i en provblandning genom att mäta deras massa-till-laddning (m/z) förhållande.
I masspektrometri separeras jonerna baserat på deras differentiella acceleration i ett elektriskt fält, som är relaterad till deras massa-till-laddning (m/z) förhållande. Därefter detekteras och räknas antalet joner med olika m/z värden upp, vilket ger upphov till ett masspektrum som visar relativa intensiteterna av de joner som har detekterats i förhållande till deras m/z värden.
Masspektrometri används inom en rad olika områden, såsom kemisk analys, biologisk forskning, miljöanalys och forensisk vetenskap, för att identifiera och cuantifiera olika substanser i komplexa blandningar.
Medical definition of "Biological Evolution" is:
The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.
"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.
Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.
I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.
Koltetraklorid (KCl4) är ett ämne som används inom industrin, men som kan vara skadligt och till och med dödligt om det kommer in i kroppen. Koltetrakloridförgiftning orsakas av att en person andas in, äter eller kommer i kontakt med huden med koltetraklorid.
Vid en koltetrakloridförgiftning kan följande symptom uppstå:
* Andningsbesvär, hosta och yrsel
* Brännande känsla i ögon, hud och slemhinnor
Vid allvarligare förgiftningar kan följande symptom uppstå:
* Krampanfall
* Nedsatt medvetande eller koma
* Lungödem
* Hjärtarytmier
* Död
Om du tror att du eller någon annan har blivit utsatt för koltetraklorid bör du genast söka vård på en akutmottagning och undvika att andas in ytterligare gaser eller damm.
I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:
1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.
Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.
Flödesmätning med indikator, även känd som indikatortest, är en metod för att mäta volymen blodflöde genom ett organ eller en kärl i kroppen. Denna metod använder en substans, kallad indikator, som injiceras in i blodomloppet och följs sedan med hjälp av olika tekniker för att bestämma flödet.
Indikatorn är ofta en substans som har en specifik egenskap, till exempel en speciell färg eller radioaktivitet, vilket gör det möjligt att lätt identifiera och mäta dess koncentration i blodet. När indikatoren injiceras in i kroppen cirkulerar den med blodflödet och når till slut målområdet, där flödesmätningen ska utföras. Genom att mäta koncentransen av indikatorn i det område där flödesmätningen ska utföras och kombinera det med information om tiden det tar för indikatorn att nå målområdet, kan volymen blodflöde beräknas.
Det finns olika tekniker för att mäta koncentrationen av indikatorn och tidpunkten då den når målområdet, inklusive spektrofotometri, fluorimetri och gammakameror för radioaktiva indikatorer. Flödesmätning med indikator används ofta i forsknings- och kliniska sammanhang för att undersöka blodflöde i olika organ som hjärtat, levern, njurarna och hjärnan.
'Väte' ( Wasser) är inom medicinen och biologin en viktig och vanlig kemisk förening med formeln H2O. Det består av två väteatomer (H) som är bundna till en syreatom (O). Vatten är en polär molekyl, vilket betyder att den har en positivt laddad sida (väteatomerna) och en negativt laddad sida (syreatomen). Detta gör att vatten har egenskaper som gör det speciellt viktigt för levande organismer, såsom sin förmåga att lösa många olika typer av molekyler och agera som en kylningsvätska i kroppen. Vatten är också ett mycket vanligt beståndsdel i levande vävnader och är nödvändigt för cellers överlevnad och funktion.
Carbon footprint refers to the total amount of greenhouse gas emissions generated directly and indirectly by a person, organization, event, or product over a specified period of time, usually expressed in equivalent metric tons of carbon dioxide (CO2e). It includes direct emissions from sources that are owned or controlled by the entity, such as fuel combustion from vehicles, heating systems, or industrial processes. Additionally, it also considers indirect emissions from other sources that are not directly owned or controlled but are related to the entity's activities, such as emissions from purchased electricity, transportation of goods, and waste disposal.
In a medical context, carbon footprint can be used to assess the environmental impact of healthcare services, facilities, and practices. By measuring and reducing their carbon footprint, healthcare providers can contribute to mitigating climate change and improving public health outcomes.
Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.
Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.
I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:
2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)
I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.
Kvicksilver, även kallat metallisk kväve, är ett giftigt ämne med kemisk beteckning Hg. Det finns sex stabila isotoper av kvicksilver, men det finns också över 30 instabila isotoper som kallas för kvicksilverisotoper. En isotop är en variant av ett grundämne som har samma antal protoner i sin atomkärna, men olika antal neutroner.
Kvicksilverisotoper är radioaktiva, vilket betyder att de sakta sönderfaller över tid genom att avge joniserande strålning. Varje kvicksilverisotop har en specifik halveringstid, som är den tid det tar för hälften av atomkärnorna i en given mängd isotop att sönderfalla till en stabil form.
Exempel på vanliga kvicksilverisotoper inkluderar Hg-194, Hg-201 och Hg-203. Dessa isotoper används ofta i medicinska sammanhang för att skapa bilder av kroppens inre strukturer och funktioner med hjälp av tekniker som Positron Emission Tomography (PET) och Single Photon Emission Computed Tomography (SPECT).
Det är värt att notera att kvicksilver och dess isotoper är skadliga för människors hälsa och miljön, så de bör hanteras med omsorg och säkerhet.
"Tungt vatten" är ett begrepp som används inom kärnkraft och betecknar en isotop av väte, deuterium, där en neutron har lagts till i atomkärnan. Den kemiska formeln för tungt vatten är D2O istället för det vanliga vattnets H2O. Detta gör att tungt vatten har ungefär dubbelt så hög atomvikt som vanligt vatten, och därför också andra fysikaliska egenskaper som lägre neutroninfångning och en lägre kritisk massa för kedjereaktioner.
Planetary evolution refers to the processes that have shaped the formation, development, and changes of a planet over time. This can include geological, chemical, atmospheric, and biological processes that have contributed to the formation of the planet's interior, surface, and atmosphere, as well as the emergence and development of life on the planet.
Planetary evolution is driven by various factors such as the planet's distance from its star, the composition and size of the planet, the presence or absence of a magnetic field, and the impact of celestial bodies. The study of planetary evolution involves the integration of various scientific disciplines, including geology, physics, chemistry, biology, and astronomy.
In the context of Earth's planetary evolution, it is understood to encompass the development of the planet from its formation about 4.6 billion years ago to its current state, including the emergence and evolution of life on Earth. This includes major events such as the formation of the oceans, the development of an oxygen-rich atmosphere, the emergence of complex life forms, and the impact of human activities on the planet's environment.
Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.
En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.
I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.
Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.
Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.
Radioisotoper, även kända som radioaktiva isotoper eller radionuklider, är varianter av grundämnen där atomkärnan har för få eller för många neutroner jämfört med den stabila formen. Detta gör att de är instabila och sönderfaller genom radioaktivt sönderfall, under vilket de emitterar ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar eller gammastrålning. Radioisotoper används inom en rad olika områden, till exempel medicin (till exempel för diagnostiska och terapeutiska syften), industri, forskning och militärt bruk.
Enligt NASA är meteoroider små partiklar i rymden som är mindre än 10 meter i diameter. De består ofta av sten eller metall och kan vara rester av kometer, asteroider eller andra kosmiska kroppar. När en meteoroid träffar jordens atmosfär vid höga hastigheter kommer den att förbrännas delvis eller helt och bilda en ljusbana över himlen som kallas meteor eller stjärnfall. Om en meteoroid inte fullständigt förbrinner och når jordens yta kallas det för en meteorit.
Magnetisk resonansspektroskopi (MRS) är en icke-invasiv teknik som används inom medicinen för att mäta och kartlägga metaboliska förekomster i levande vävnad. Den bygger på principen om magnetisk resonans, där atomkärnor, vanligtvis vätekärnor (protoner), exciteras med hjälp av en stark magnetisk fält och radiofrekventa vågor. När atomen återvänder till sin grundtillstånd ger den ifrån sig en signalsignal som kan analyseras för att ge information om de kemiska föreningarna i närheten. I en MRS-undersökning fokuserar man på metaboliter, det vill säga små molekyler som är involverade i cellens metabolism.
MRS kan användas för att diagnostisera och monitorera olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, demens, epilepsi, stroke och neuropsykiatriska störningar. Den kan ge information om förändringar i metabolismen som kan vara specifika för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd. MRS används ofta tillsammans med magnetresonanstomografi (MRT) och kan ge kompletterande information om strukturella och funktionella aspekter av vävnaden.
'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.
Geologiska fenomen är naturliga processer och händelser som skapas eller formas över geologisk tid, ofta med hjälp av de fysiska och kemiska förändringarna i jordens litosfär (jordskorpan och manteln). Exempel på geologiska fenomen inkluderar bergskedjeformning, vulkanutbrott, jordbävningar, erosion, sedimentation, metamorfos och fossilisering. Dessa processer skapar och formar de geologiska formationerna som vi ser i landskapet runt omkring oss, såsom berg, dalgångar, öknar, korallrev och flodbäddar. De kan också påverka människors liv genom att forma naturresurser och geologiska risker som jordskred, tsunamier och vulkanutbrott.
'Sot' er en betegnelse for et tilstand hvor lungene er skadet og funksjonen ødelagt som følge av årevis av rygning. Symptomer på sot kan inkludere hoste, produktiv hoste, tranghet, brune sputum, kortåndethet, hjertebesvær og vekttap. Sot kan også øke risikoen for andre medisinske tilstander som lungekreft, hjerteinfarkt og slagtilfelle.
Kolmonoxidhemoglobin (COHb) refererar till hemoglobin i blodet som bundit sig till kolmonoxid (CO) istället för syre (O2). Kolmonoxid har en mycket högre affinitet till hemoglobin än syre, vilket betyder att det kan ersätta syret och orsaka en minskad syresättning i kroppen.
När kolmonoxid binds till hemoglobin bildas karboxihemoglobin (COHb), som är ett stabiliserat komplex som inte kan transportera syre till celler och organ i kroppen. Detta kan leda till hypoxi, eller syrgasbrist, eftersom syret inte kan frislussas från blodet till de celler som behöver det för att producera energi.
Kolmonoxidförgiftning orsakas av exponering för höga nivåer kolmonoxid i luften, vilket kan ske genom rökning, bränder, eller exponering för utsläpp från fordon och industriella processer. Symptomen på kolmonoxidförgiftning inkluderar huvudvärk, yrsel, andfåddhet, illamående, och i allvarliga fall medvetslöshet eller död. Behandlingen av kolmonoxidförgiftning innebär vanligtvis att patienten placeras i en hyperbarisk syrebehandlingskammare för att öka syresättningen i blodet och bryta ned COHb-komplexet.
En katalys är ett molekyul eller jon som ökar hastigheten på en kemisk reaktion genom att sänka energibarriären för reaktionen, men själv inte förändras i antal eller typ under processen. Katalytiska reagens deltar alltså inte i reaktionen och produceras inte som ett produkt av den heller. Istället fungerar de genom att sänka den aktiveringsenergi som behövs för att starta reaktionen, vilket gör att fler molekyler kan reagera under givena förhållanden. Katalysatorer är mycket viktiga inom biologin och industrin eftersom de gör det möjligt att effektivt producera en mängd olika kemikalier och material.
Liquid chromatography (VC) är en typ av kromatografisk metod inom analytisk kemi där ett lösningsmedel (den mobila fasen) används för att transportera ett analytdosage genom en stationär fas. Stationära fasen kan bestå av olika material, såsom kol, silika eller polymerer, beroende på vilken typ av ämnen som ska separeras.
I vätskekromatografi delas den stationära fasen vanligen upp i små partiklar, för att öka ytan och därmed också effektiviteten hos separationen. Denna metod kallas då högprestationsvätskekromatografi (HPLC).
Under processen kommer olika ämnen i analytdosaget att interagera olika starkt med den stationära fasen, beroende på deras kemiska och fysiska egenskaper. Ämen som har en starkare interaktion kommer att förflytta sig långsammare genom kolonnen jämfört med ämnen som har en svagare interaktion. På så sätt kan olika ämnen skiljas åt och detekteras separat när de lämnar kolonnen.
Vätskekromatografi används ofta för att analysera komplexa blandningar av organiska och oorganiska ämnen, till exempel i farmaceutisk forskning, miljöanalys, livsmedelsanalys och kvalitetskontroll inom industrin.
Kolisotoper
Foraminiferer
Kol
Amazonas regnskog
Klimatförändring
Lista över isotoper i period 2
Kväveisotoper
Biosfär
Jorden
Växternas evolution
Kolisotoper - Wikipedia
Expeditionsrapport från U/F Argos vecka 20, 2006 | SMHI
Dinosauriernas tidevarv slutade på våren - Uppsala universitet
Förändringar i näringsväven påverkar miljögifter i torsk | Sveriges vattenmiljö
Anders Ajaxon Persson - Uppsala universitet
Hasselnöten - en välsmakande tidskapsel som skvallrar om landskapets förändring | Naturvetenskapliga fakulteten
Foraminiferer
Nyheter - Tekniska sektionen - Uppsala universitet
Filipsson, H. L.<...
Nyheter
Nyheter
Nyheter - Institutionen för organismbiologi - Uppsala universitet
Nyheter - Institutionen för organismbiologi - Uppsala universitet
Nyheter - Institutionen för organismbiologi - Uppsala universitet
CO2-rekord - är detta det lägsta våra barn får uppleva? - thefuture
Foraminiferer
Nyheter
Hur fungerar teacch metoden
Nyheter - Institutionen för organismbiologi - Uppsala universitet
Stabila1
- Stabila kolisotoper i skalfragment vittnar bland annat om jordbrukets intåg för cirka 6 000 år sedan. (lu.se)