Kollegial granskning inom hälso och sjukvård. Medicinsk sök. Definitionerna

Granskningsprocess som utförs av en utvald kommitté sakkunniga för att bedöma andras förmåga att leva upp till den standard som deras specialitet kräver. Sådan granskning är bruklig i redaktionskommittéer för bedömning av artiklar och andra bidrag som lämnats in för publicering.

Löpande eller retrospektiv granskning av sjukvårdsrutiners kvalitet och effektivitet, genomförd av sakkunniga, praktiserande medicinska experter på uppdrag av annan sjukvårdspersonal.

Expertgranskning av forsningsprojekts kvalitet och hållbarhet, utförd av sakkunniga inom samma forskningsområde. Förfaringssättet tillämpas av redaktörer vid bedömning av manuskript för publicering, av fonder och stiftelser för beslut om anslagstilldelning, och av vetenskapliga institutioner vid tjänstetillsättningar.

Grupp bestående av personer med ungefär samma yrkes- och intresseinriktningar, av ungefär samma ålder, rang eller sociala ställning.

"Organisationer för kollegial granskning är strukturerade sammanhang där yrkesverksamma inom vården samarbetar och kritiskt granskar varandras praktiker, med syfte att ständigt förbättra patientvården, stimulera lära av varandra och upprätthålla och stärka etisk och professionell kompetens."

Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.

'Skrivande' är ett tillstånd där en persons hand, finger eller penna inte kan kontrolleras noggrant för att kunna forma bokstäver och ord på ett korrekt sätt, ofta orsakad av neurologiska skador eller sjukdomar som exempelvis stroke eller Parkinson.

En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.

"Medicinskt manuskript" refererar till ett skriftligt dokument som författats av en eller flera personer inom medicinsk forskning eller praktik, innan det har undergått peer review och publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Det kan handla om originalforskningsartiklar, systematiska översikter, fallstudier, läroböcker eller andra typer av medicinskt relaterade skrifter.

"Redaktionspolicy" är ett begrepp inom journalistik och publicering som refererar till de riktlinjer och principer som styr hur information produceras, bearbetas och presenteras för publiken. Det kan omfatta aspekter som källkritik, faktateckning, konfliktintresse, etik, diversitet och korrigeringsprocedurer. En tydlig redaktionspolicy bidrar till att upprätthålla förtroende och trovärdighet hos en publikation eller ett mediakanal.

Verk, skrivna för hand, såsom gjordes före tryckerikonstens uppfinning och tillämpning. Ett manuskript kan även avse en handskriven kopia av en tidig författares verk. Manuskript kan vara handskrivna eller maskinskrivna, till skillnad från tryckta arbeten, som t ex en författares originalmanuskript, utifrån vilkjet tryckta kopior framställs.

I en medicinsk kontext kan "publicering" definieras som att dela eller sprida resultat från medicinsk forskning, ofta i form av en vetenskaplig artikel, i en peer-reviewad tidskrift eller på ett preprint-server. Detta gör forskningsresultaten tillgängliga för andra forskare, kliniker, politiker och allmänheten, vilket kan leda till att kunskapsutbytet ökar, forskningsprocessen förbättras och evidensbaserad medicin stärks.

Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.

"Tidskrifter inom medicin är publikationer som regelbundet ges ut med peer-reviewed forskningsartiklar, kliniska rapporter, och recensioner av aktuell forskning och utveckling inom olika områden av medicinen. De följer principer såsom objektivitet, evidensbaserad vetenskap och hög etisk standard för att säkerställa trovärdighet och tillförlitlighet i den publicerade informationen."

Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.

Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.

Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.

Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.

Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.

"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."

Skrivarsyssla, litterärt skapande. Också en författares samlade litterära produktion.

"Primärvård är den första kontakten med sjukvården, som erbjuder grundläggande, kontinuerlig och kompletterande vård till alla individer i en given population, inklusive förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliteringsaspekter, ofta med fokus på att upprätthålla och främja individers hälsa och välbefinnande samt att koordinera vården när mer specialiserad expertis behövs."

"Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård refererar till systematiska processer och strukturer som är designade för att underlätta kontinuerlig förbättring av vården, öka patientens trygghet och minska risker, samtidigt som det upprätthålls en hög standard av evidensbaserad vård och tjänster som är riktade till individuella patienters behov och förväntningar."

Kroppens tillstånd då den fungerar optimalt, utan tecken på sjukdom.

Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.

Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.

Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.

Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.

Behovsbaserad planering av sjukvårdstjänster och -inrättningar.

Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.

Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.

Patologi är en medicinsk specialitet som handlar om studien och diagnosen av sjukdomar genom att analysera cellsamlingar, vävnader och lägre levande organismer som finns i kroppen. Detta görs ofta genom mikroskopisk undersökning efter att ha tagit prov via biopsi eller autopsi. Patologer ger expertis i tolkningen av laboratoriedata och hjälper till att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma prognoser för patienter med olika sjukdomstillstånd.

Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.

Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.

Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.

Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.

Plagiering inom medicin, liksom inom andra akademiska discipliner, refererar till att presentera eller använda någon annans idéer, forskningsresultat, texter eller verk utan att ge den rätta kreditiviteten eller citeringen. Detta är en oacceptabel praktik som kan leda till allvarliga konsekvenser som inkluderar akademisk disciplin och skada på den professionella ryktbarheten.

"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).

Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.

Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.

Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.

Den medicinska betydelsen av "impact factor" är ett mått på hur citerad en vetenskaplig tidskrift är, och beräknas genom att dividera antalet citationer under det senaste tvåårsperiodet med det totala antalet publicerade artiklar under samma tidsperiod. Det används ofta som ett index för en tidskrifts prestige och inflytande inom sitt respektive ämnesområde.

NIH står för National Institutes of Health och är en del av USA:s departement för hälsa och mänskliga tjänster (US Department of Health and Human Services). NIH är världens största biomedicinska forskningsorganisation och har till uppdrag att underlätta, sponsra och finansiera medicinsk forskning för att förbättra folks hälsa och lindra sjukdomar. De driver också en av världens största biomedicinska bibliotek, National Library of Medicine.

Certifiering enligt standard fastställd av oberoende organisationer. Kan sökas på frivillig bas av institutioner, företag, program, serviceinrättningar osv.

Ekonomiskt stöd till forskningsverksamhet.

"Kvalitetskontroll" (engelska: quality control) är inom medicinen ett systematiserat och standardiserat förfarande för att garantera och underhålla en hög och konstant kvalitet på medicinska tjänster, behandlingsprocesser och utfall. Det innebär att etablera, verifiera och övervaka viktiga kvalitetsmått och -indikatorer för att säkerställa att de medicinska interventionerna är säkra, effektiva, patientcentrerade och i enlighet med god praxis och etablerade kliniska riktlinjer. Kvalitetskontroll kan omfatta allt från kontroller av laboratoriemedel, utrustning och teknik till övervakning av klinisk behandling, personalutbildning och patientupplevelser.

Vetenskapen eller filosofin om lag och rätt; även tillämpningen av lag och rättsordning inom hälso- och sjukvård och medicin.

"Vårdplatskapacitet mellan 300 och 499 innebär att det finns plats för mellan 300 och 499 patienter på en vårdavdelning eller i en vårdinrättning, vilket specificerar den tillgängliga resursen för att ge vård och behandling till patienter."

De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.

"Total Quality Development" (TQD) in a medical context refers to a comprehensive approach that aims to continuously improve the quality of healthcare services, patient safety, and overall patient outcomes by integrating evidence-based practices, clinical guidelines, and performance metrics into all aspects of healthcare delivery. TQD involves a culture shift towards data-driven decision making, transparency, and collaboration among healthcare professionals, patients, and other stakeholders to ensure that the healthcare system is safe, effective, patient-centered, timely, efficient, and equitable.

Toxikologi är läran om de giftiga effekterna som kemiska ämnen kan ha på levande organismer, inklusive människor. Det handlar om att studera hur dessa ämnen påverkar kroppen, vilka skador de kan orsaka och under vilka omständigheter de blir farliga. Toxikologi används också för att utveckla metoder för att skydda människor från skadliga kemiska ämnen, till exempel genom att fastställa säkra exponeringsgränser och att utforma effektiva behandlingsmetoder vid förgiftningar.

"Physician services insurance" refererar till en form av försäkring som är utformad för att hjälpa att skydda mot de kostnader som kan uppstå när en person söker vård hos en läkare eller legitimerad medicinsk specialister. Denna typ av försäkring täcker ofta konsultationer, undersökningar, diagnoser och behandlingar som utförs av auktoriserade läkare och andra medicinska yrkesutövare. Det kan också inkludera tjänster som rådgivning, övervakning och efterbehandling. Syftet med physician services insurance är att hjälpa policyhållaren att hantera de kostnader som kan uppstå när de söker medicinsk vård och behandling, vilket kan hjälpa till att minska den ekonomiska belastningen på den enskilde.

Metoder och rutiner för diagnostisering av sjukdom eller funktionsbrist genom undersökning av det sjuka området eller operationsområdet vid kirurgiska ingrepp.

Medverkan av anställda i samarbetsgrupper med ledningspersonal i beslut rörande operationella aktiviteter inom en organisation eller företag.

Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.

Alla organiserade finansieringssätt.

"Miljövård" kan definieras som en aktivitet eller ett samhällsansvar som syftar till att bevara, vårda och skydda miljön från skada, försämring eller överbelastning, genom att minska negativa miljöeffekter och främja hållbar utveckling. Detta kan uppnås genom att förebygga, kontrollera och korrigera påverkan från olika aktiviteter och fenomen som kan ha en negativ inverkan på luft, vatten, mark, biologisk mångfald och naturresurser.

"Hälsoojämlikhet" betecknar ett tillstånd där alla individuer, oavsett bakgrund eller social status, har lika möjligheter att uppnå sin högsta möjliga hälsa och livskvalitet. Det innebär att alla ska ha tillgång till likvärdiga och rättvisa hälsovårdsresurser, samt att sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan ska vara jämnt fördelade i samhället.

"Arbetarskydd" kan definieras som de system, lagar och metoder som används för att förebygga skador, sjukdomar och ohälsa relaterade till arbete, samt skydda och främja arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetslivet. Det inkluderar riskbedömning, arbetsmiljöundersökningar, användande av personlig skyddsutrustning, utbildning och information till arbetstagare, samt arbetsplatsbesök av myndigheter för att kontrollera att lagarna efterlevs.

Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.

Vetenskapsområde vid högskola eller universitet, eller den lärargrupp (professorer och lektorer med högre akademisk examen) som ansvarar för området.

Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.

Detaljerad expertgranskning och bedömning av utvalda kliniska fall för utvärdering av vårdens kvalitet.

I en enkel mening kan 'publikationer' inom medicin definieras som skriftliga arbeten som presenterar originalforskning, systematiska översikter, meta-analys, fallstudier eller andra former av rapportering relaterade till medicinska ämnen. Dessa publikationer kan finnas i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, poster på konferenser eller webbaserade artiklar. Det är viktigt att alla publikationer undergår en granskning (peer review) av experter inom området för att säkerställa att de uppfyller höga kvalitetskrav och att informationen som presenteras är tillförlitlig och relevant.

Planer för rättvis fördelning och placering av tillgängliga hälsovårdsresurser.

Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.

Ett Nationellt Hälso- och Sjukvårdprogram definieras som en sammanfattad strategisk plan, utformad på nationell nivå, som etablerar prioriterade mål, initiativ och resurser för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, främja tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i sjukvården samt minska hälsoekonomiska obalanser, med fokus på att möta de specifika behoven och utmaningarna hos landets befolkning.

"Folkhälsovard, eller offentlig hälsovård, är ett samlingsbegrepp för de preventiva och populärmedicinska insatser som genomförs på ett samhällsnivå med syfte att förbättra och bevara allmänna folkhälsoeffekter, reducera hälsoskillnader och främja jämlika möjligheter till hälsa för alla medborgare."

Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.

Utvärdering av anställds prestationsförmåga i arbetet.

Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.

Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.

Lagar och förordningar gällande sjukhus.

"Hälsotillstånd, glesbygd" refererar till den allmänna hälsan hos de som bor i områden med låg befolkningstäthet, ofta karaktäriserade av svårigheter att få tillgång till grundläggande sociala och medicinska tjänster, lägre ekonomisk status, åldrande befolkningsgrupp och sämre levnadsvillkor jämfört med de boende i tätbefolkade områden.

En privat, frivillig, icke-profitorganisation som fastställer standards för driften av sjukvårdsinrättningar och -tjänster, genomför kartläggningar och utdelar ackrediteringar.

Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.

Den ekonomiska sektor som är inriktad på tillhandahållande, distribution och konsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.

Yrkeskompetens (professional competence) kan definieras som den förmåga och kunskap en legitimerad yrkesutövare har att utöva sitt yrke på ett säkert, effektivt och skötsam sätt, med hänsyn till etik, juridik och de tekniska aspekterna av yrket. Det innefattar också förmågan att reflektera över och utvärdera sin egen praktik kontinuerligt för att förbättra den.

Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.

"Hälsotillstånd, tätort" refererar till det sammanfattade tillståndet av folkhälsa och välbefinnande hos en population som bor i en urbaniserad, tätbefolkad area. Det inkluderar faktorer som livslängd, sjukdomsbörda, levnadsstandard, miljöfaktorer och tillgång till vårdtjänster.

En situation i vilken en individ skulle kunna dra personliga fördelar av sitt officiella eller yrkesmässiga agerande. Hit hör motsättningen mellan en persons enskilda intressen och ansvar i förtroendeställning. Termen är inte begränsad till att omfatta ämbetsmän. Begreppet avser såväl den faktiska intressekonflikten som uppfattning eller förekomst av konflikt.

Health literacy kan definieras som den förmåga som en individ har att hitta, förstå, tolka och tillämpa hälsorelaterad information för att kunna fatta beslut i situationer som rör deras eget eller någon annan persons hälsa. Det innefattar också förmågan att använda dessa kunskaper för att navigera i och utnyttja hälsovården effektivt. En person med god hälsoliteraci har därför tillräckliga kunskaper, färdigheter och resurser för att hantera sina egna hälsoproblem och hälsa i stort.

"Vetenskap" kan definieras som ett systematiskt och disciplinerat sätt att söka, erhålla och förbättra kunskap genom observation, experiment, analys och teoretisk spekulation om naturen och universum, där alla påståenden måste understödjas av empiriska bevis och vara falsifierbara för att accepteras som sanna.

Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.

En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.

Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).

En användningsgenomgång (clinical trial) är en välplanerad, kontrollerad studie av ett eller flera nytt eller existerande medicinska behandlingsalternativ med hänvisning till sin säkerhet, effektivitet, biverkningar, mekanism och andra kliniskt relevanta aspekter i en specificerad patientpopulation.

World Health Organization (WHO) is the specialized agency of the United Nations responsible for global public health and safety, including setting international standards, providing guidance and technical support to countries, and promoting healthier living and equal access to healthcare for all people worldwide.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

"Programmevaluering" kan definieras som en systematisk och oberoende bedömning av ett medicinskt program eller en interventions effektivitet, kvalitet och verksamhet med avseende på förväntade mål och resultat. Det inkluderar ofta en granskning av relevanta data, studier och andra bevis som kan hjälpa till att bedöma programmets effektivitet och efficiens, samt identifiering av möjliga områden för förbättring.

Sjukvårdsplanering med målsättning att förbättra hälsa, tillgänglighet och effektivitet inom samhällets hälso- och sjukvård.

"Hälso- och sjukvård i glesbygd refererar till den organiserade prevention, diagnos, behandling, rehabilitering och omvårdnad av individers och populationers hälsa som ges i mindre tätbefolkade områden, ofta med utmaningar relaterade till begränsad tillgång till resurser, specialistvård och geografisk avstånd."

I en enkel mening kan 'undervisning' inom ett medicinskt sammanhang definieras som den process där medicinsk kunskap, färdigheter och värderingar överförs från en läkare, legitimerad sjukgymnast eller annan medicinsk specialist till en elev, student eller yrkesverksam personal inom hälso- och sjukvården. Undervisningen kan ske genom olika metoder såsom föreläsningar, praktiska övningar, fallstudier, seminarier och klinisk undervisning med patientkontakt. Syftet är att stärka kompetensen hos den som läser och förbättra deras förmåga att tillhandahålla vården på ett säkert, effektivt och kompassionellt sätt.

"Programutveckling" är ett samlingsbegrepp inom datavetenskap och IT som refererar till processen att skapa, designa, testa och underhålla datorprogram eller applikationer. Detta kan omfatta allt från skrivandet av kod till specificering av systemkrav och användargränssnitt. Programutveckling kan ske med hjälp av olika metoder, verktyg och programmeringsspråk beroende på ändamålet och kraven på det slutprodukt som ska skapas.

Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.

"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.

Inrättningar som tillhandahåller medicinska eller hälsorelaterade tjänster.

"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."

Ett universitet är en högre läroanstalt som erbjuder undervisning och forskarutbildning inom ett brett spektrum av akademiska discipliner, ofta med möjlighet till att deltaga i forskningsprojekt och doktorandstudier. Universitet är vanligtvis autonoma institutioner som tilldelar akademiska grader och är kända för sitt engagemang i grundläggande forskning samt för sin roll i att främja intellektuellt ledarskap och livslångt lärande.

En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

"Regional health and medical planning refers to the process of designing and implementing healthcare delivery systems in a specific geographic region, with the aim of improving population health outcomes, ensuring access to quality care, and efficiently allocating resources."

Hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet. Hit hör efterfrågan och rekrytering av såväl medicinsk som paramedicinsk personal, nuvarande och framtida personalstyrka och fördelning, arbetsuppgifter och nyttjande.

"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."

"Evidence-based practice (EBP) in medicine refers to the integration of best research evidence with clinical expertise and patient values to make informed healthcare decisions."

Primärvårdsinrättningar med ansvar för att vårdtjänster erbjuds befolkningen inom ett bestämt upptagningsområde.

Användning av statistiska metoder för analys av utveckling och trender i litteraturen.

"En medicinsk förening eller sammanslutning av licensierade läkare som främjar etisk, professionell och utbildningsmässig excellens inom hälso- och sjukvården genom att dela kunskap, stödja forskning, främja evidensbaserad medicin och förespråka patientsäkerhet och välfärd."

Tillgången till arbetskraft, sjukvårdsinrättningar, budgetmedel, utrustning och material för tillhandahållande av erforderliga hälso- och sjukvårdstjänster.

I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:

Utbildningsprogram avsedda att ge läkare kännedom om den senaste utvecklingen inom deras fält.

Begrepp som används inom såväl reglerteknik som biologi, beteende- och kommunikationsvetenskap och som innebär att information om händelser eller beteende i ett system återförs till systemets styrande funktion och därmed reglerar den fortsatta aktiviteten i systemet.

"Förebyggande hälsovård, även känd som preventiv medicin, är en gren inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att hindra sjukdomar och skador genom att främja och stärka individers och populationers hälsa, skydda dem från hälsorisker samt tidigt upptäcka och behandla sjukdomar innan de ledar till allvarliga komplikationer."

"Quality Improvement (QI) in a healthcare setting is a systematic and continuous process of identifying and addressing gaps in care, with the goal of increasing positive outcomes through the use of evidence-based practices, ongoing monitoring, and evaluation to make data-driven changes."

Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.

Reproductive health är en status av komplett fysisk, mentalt, social och sexuell välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning i reproduktiva systemet. Det innefattar hälsan hos både kvinnor och män genom alla stadier av livscykeln. Reproductivt hälsa omfattar också förmågan att få barn vid eget val, säkert och fri från diskriminering, våld och andra rättsliga och sociala förhindringar. Det innefattar också möjligheten till information och utbildning, prevention och behandling av sexuellt överförbara infektioner (inklusive HIV/AIDS), familjeplanering och åtgärder mot våld i nära relationer. Kärnan i reproducitiv hälsa är att respektera individens rätt till självbestämmande, integritet och autonomi.

"Sociometric methods" in medical research often refer to techniques used to assess social relationships and interactions within a group or community, which involve quantifying the patterns and dynamics of these relationships through numerical measurements. These methods can be used to examine various aspects of social connections, such as interpersonal attraction, friendship choices, communication patterns, and social influence. In a medical context, sociometric methods can provide valuable insights into how social factors impact health outcomes and healthcare delivery, contributing to the field of social medicine or medical sociology.

Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

En läkare är en medically trained and licensed healthcare professional who diagnoses, treats, and helps prevent illnesses and diseases to promote overall health and well-being.

En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.

"Folkhälsa, eller public health, är ett sammanhängande koncept som innefattar prevention, promotion och protection av folkgruppers hälsa och välbefinnande genom att främja sunda levnadsvanor, förebygga sjukdomar och skada, skydda mot hälsorisker samt uppmärksamma sociala determinanter för hälsa."

Yrken vars utövare verkar för behandling och förebyggande av sjukdomar. För icke-medicinska yrkesgrupper, inom t ex medicinsk teknik eller sjukgymnastik, finns termen "hälsovårdsrelaterade yrken".

Electronic Health Record (EHR) refers to a digital, longitudinal record of a patient's health information that is generated and maintained by healthcare providers in various settings. It provides real-time, accurate, and complete information about a patient's medical history, including demographics, medications, allergies, diagnoses, treatment plans, immunization status, laboratory results, radiology reports, vital signs, personal statistics, and billing information. EHR enables healthcare providers to make informed decisions, improve patient care coordination, reduce medical errors, and enhance the overall quality of care. It also facilitates communication between different healthcare providers, promotes patient engagement, and supports public health reporting and research.

I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en

Organiserad hälsovård för blivande och nyblivna mödrar.

"Nederländerna" är ett land i Västra Europa, känt inom medicinen för sitt liberala drogpolitik och tillgängliga vård, samt sin framstående roll inom internationell hälsofrämjande och sjukvårdsforskning.

Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.

"Kollegial granskning" (engelska: peer review) är ett system inom akademisk forskning och publicering där en artikels eller studiens metoder, resultat och konklusioner granskas av andra experter inom samma ämnesområde. Granskningen görs vanligen anonymt, så kallad dubbl blind granskning, där både recensenten och författaren är okända för varandra. Detta görs för att undvika subjektiva bedömningar och för att säkerställa en opartisk granskning.

Syftet med kollegial granskning är att säkerställa hög kvalitet på publicerat forskningsmaterial, att upptäcka eventuella fel eller brister i studien och att förbättra den vetenskapliga integriteten. Granskningen kan leda till efterfråganden om justeringar eller ändringar av artiklarna innan de publiceras. I vissa fall kan artiklarna avslås om de inte uppfyller de krav som ställs på vetenskaplig integritet och kvalitet.

Collegial review, or peer review, in healthcare refers to the process of evaluating and improving the quality of healthcare services and clinical practices by healthcare professionals working together as colleagues. This collaborative approach allows for the sharing of knowledge, expertise, and best practices among peers to ensure that patients receive the best possible care.

The collegial review can take various forms, such as:

1. Clinical peer review: A structured evaluation of a healthcare professional's clinical practice by their colleagues to assess the quality of care provided, identify areas for improvement, and provide feedback. This process may involve reviewing medical records, observing patient encounters, or discussing cases with the healthcare professional.
2. Medical chart review: An examination of a patient's medical record to ensure that appropriate diagnostic tests, treatments, and follow-up care have been provided. This process helps identify potential gaps in care, errors, or deviations from established clinical guidelines.
3. Case conference: A multidisciplinary meeting where healthcare professionals discuss complex cases, share their perspectives, and develop a coordinated plan of care for the patient. This collaborative approach ensures that all relevant specialists are involved in the decision-making process and can contribute their expertise to improve patient outcomes.
4. Quality improvement projects: Collaborative efforts among healthcare professionals to identify opportunities for improving patient care, implementing changes, and measuring the impact of these interventions. These projects often involve the use of data to drive improvements in clinical processes, workflows, or patient outcomes.
5. Continuing professional development: Ongoing education and training activities that enable healthcare professionals to stay current with advances in their field, learn new skills, and maintain their competence. Collegial review can include participating in workshops, conferences, or online learning modules to enhance one's knowledge and expertise.

In summary, collegial review within healthcare is a collaborative process involving healthcare professionals working together to evaluate, improve, and maintain the quality of care provided to patients. This may involve clinical peer review, medical chart review, case conferences, quality improvement projects, and continuing professional development activities.

Collegial review within research, även känt som peer review, är ett system där forskares arbeten granskas och bedöms av andra experter inom samma ämnesområde. Detta görs vanligtvis i syfte att säkerställa forskningens kvalitet, tillförlitlighet och relevans.

Under en kollegial granskning granskar en eller flera peer (jämnåriga) forskares manuskript, experiment, teorier eller andra forskningsresultat. De letar efter fel, brister i metodologi, otillräckliga referenser och andra problem som kan påverka forskningens giltighet och värde. Granskarna ger sedan tillbaka sina kommentarer och rekommendationer till författaren eller forskningsgruppen, som kan antingen justera sitt arbete eller försvara sina metoder och slutsatser.

Collegial granskning är en etablerad praxis inom forskarvärlden och anses vara ett viktigt verktyg för att upprätthålla höga standarder inom akademisk forskning. Det hjälper också till att identifiera och undvika eventuella fel eller osanningar i publicerade studier, vilket kan ha stor betydelse för den vetenskapliga processen som helhet.

I medicinska sammanhangen kan en "kollegial grupp" definieras som en grupp med professionella jämlikar, ofta bestående av läkare och andra vårdpersonal, som samarbetar för att diskutera, besluta och hantera medicinska ärenden eller patientfall. Kollegiala grupper kan vara en del av det dagliga arbetet på en vårdenhet eller bildas för att behandla specifika frågor eller problem. Dessa grupper erbjuder ofta ett forum där medlemmarna kan dela kunskap, upplevelser och expertis, ställa frågor, diskutera och utveckla bättre behandlingsplaner för patienterna. Kollegialiteten innebär att alla medlemmar i gruppen är jämlika och har samma mål, nämligen att ge den bästa vården möjlig för sina patienter.

I medicinska sammanhang är "organisationer för kollegial granskning" (engelska: Peer Review Organizations, PRO) oberoende organisationer som granskar och bedömer kvaliteten på vården och andra tjänster som erbjuds av sjukvårdspersonal och institutioner. Dessa organisationer består ofta av kollegor inom samma område av expertis, vilka är utbildade för att granska och ge feedback om kvaliteten på medicinsk vård, forskning och undervisning.

Syftet med kollegial granskning är att främja kontinuerlig förbättring av vården genom att identifiera styrkor och svagheter i processer, praktiker och utbildningar. Detta kan innefatta granskning av medicinska journalartiklar, kliniska studier, patientjournaler eller direkt observation av klinisk verksamhet. Genom att dela kunskap, erfarenheter och bästa praxis bidrar dessa organisationer till en högre kvalitet på vården, säkrare vårdmiljöer och förbättrade patientresultat.

Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.

Medicinskt sett betyder "skrivande" att en individ har en sjukdom eller tillstånd som kännetecknas av oförmåga att kontrollera sina muskler som styr skrivprocessen. Detta kan bero på en rad olika orsaker, inklusive neurologiska sjukdomar eller skador, muskuloskeletala problem eller medfödda abnormaliteter. I vissa fall kan individen ha begränsad förmåga att skriva, medan andra kan vara totalt oförmögna att göra det. Skrivande kan också påverka en persons förmåga att utföra andra finmotoriska uppgifter. Behandlingen för skrivande kan innebära medicinsk behandling, terapi eller tekniska hjälpmedel för att underlätta kommunikationen.

Folkhälsa definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som:

"Folkhälsan är ett tillstånd av full och komplett hälsa. Full hälsa innebär inte enbart frånvaro av sjukdom eller invaliditet, utan också ett socialt och mentalt välbefinnande."

Denna definition understryker att folkhälsa handlar inte bara om fysisk hälsa, utan även om mental hälsa och socialt välbefinnande. Det innebär också att arbeta för att förbättra folkhälsan innebär att ta itu med bredare samhällsfrågor som socioekonomiska orsaker till ohälsa, som fattigdom, utbildning och diskriminering.

"Medicinskt manuskript" refererar till en text som ännu inte har publicerats och som är under förberedelse för att bli en medicinsk publikation, såsom en artikel i ett peer-reviewed medicinskt tidskrift. Manuskriptet kan vara skrivet av en eller flera forskare och innehålla originalforskningsresultat, systematiska översikter, metaanalyser, fallstudier, redaktionella kommentarer eller andra former av medicinskt vetenskapligt arbete.

Ett medicinskt manuskript följer vanligen en viss struktur, beroende på typen av publikation. För en originalforskningsartikel kan detta inkludera en introduktion, metodbeskrivning, resultatpresentation och en diskussion om resultaten. Manuskriptet ska också innehålla information om alla författare, deras tillhörigheter och eventuella konflikter av intresse.

Innan publicering genomgår manuskriptet ofta en peer-review-process där det granskas och bedöms av oberoende experter inom området för att säkerställa dess vetenskapliga kvalitet, originalitet och relevans. Efter godkännande revideras och formateras manuskriptet enligt tidskriftens riktlinjer och publiceras sedan i tryck eller elektroniskt.

1. Kvalitetssäkring: Garantier för att all information är korrekt, opartisk och baserad på vetenskapliga bevis. Detta kan uppnås genom att använda sig av källkritik, peer review och andra metoder för att säkerställa informationens tillförlitlighet.
2. Transparens: Fullständig och ärlig information om källor, finansiella intressen och eventuella konflikter som kan påverka innehållet.
3. Etik: Respekt för patienternas integritet, skydd av personliga identifikationsuppgifter och en policy för att hantera etiska frågor som kan uppstå i samband med publiceringen av medicinsk information.
4. Aktualisering: En policy för att regelbundet granska och uppdatera informationen för att säkerställa att den är aktuell och korrekt.
5. Utbildning: Säkerställande av att redaktörer och skribenter har tillräcklig kunskap och kompetens inom området de publicerar information om.
6. Jämförbarhet: En policy för att jämföra olika behandlingsalternativ och ge en objektiv bedömning av deras för- och nackdelar.
7. Patientinriktning: En policy för att se till att informationen är lättförståelig, relevant och användbar för patienter och allmänheten.

En redaktionspolicy kan hjälpa till att säkerställa att medicinsk information är tillförlitlig, opartisk och användbar för patienter, läkare och andra intressenter.

"Manuscript principles" i en medicinsk kontext refererar till riktlinjer och rekommendationer för skrivandet och formateringen av vetenskapliga artiklar eller avhandlingar inom medicin. Detta kan inkludera rekommendationer om struktur, innehåll, stil, etik och juridiska aspekter. Exempel på sådana principer kan vara att följa en viss rapportstruktur (t.ex. IMRAD: Introduction, Methods, Results, and Discussion), att använda klar och precis språk, att citera korrekt och att undvika plagiat. Dessa principer kan variera beroende på tidskrift, konferens eller forskningsinstitution.

I medicinsk kontext, betyder "publicering" ofta att publicera forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller på annan sätt göra dem tillgängliga för allmänheten. Det kan handla om artiklar, studier eller andra former av forskningsrapportering. Publiceringen ska ske efter att man har genomfört en granskning av resultaten (peer review) för att säkerställa att de är tillförlitliga och bidrar till den medicinska kunskapens utveckling.

Hälso- och sjukvårdsförsörjning (Healthcare delivery) är den process genom vilken hälso- och sjukvård tillhandahålls till en individ eller population. Det inkluderar prevention, diagnosis, treatment och management av medicinska problem och förbättrande av allmänt hälsostatus. Hälso- och sjukvårdförsörjning kan ske i olika instanser som primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård, och kan levereras av en rad olika yrkesgrupper, inklusive läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra allierade hälsoyrken. Målet med hälso- och sjukvårdförsörjning är att förbättra, underhålla eller återställa individens hälsa och välbefinnande till så hög en nivå som möjligt.

"Tidskrifter, principer" refererer til de grundlæggende retningslinjer og praksisser, der styrer udgivelsen af videnskabelige tidsskrifter. Disse principper søger at garantere kvalitet, troværdighed og transparens i den videnskabelige kommunikation. Nogle vigtige principer inkluderer:

1. Redaktionel uafhængighed: Tidsskriftets redaktionelle team skal have fuld kontrol og ansvar for indholdet, uden indflydelse fra sponsorer, ejere eller andre økonomiske interesser.
2. Peer review: Alle videnskabelige artikler skal gennemgå en proces med dobbeltblind peer review, hvor to eller flere eksperter i det relevante felt anmeldet artiklen for at vurderer dens kvalitet, originalitet og gyldighed.
3. Offenlegelse af interessekonflikter: Alle forfattere skal offentliggøre enhver potentiel interessekonflikt, der kan have indflydelse på deres research eller konklusioner.
4. Transparens og reproducerbarhed: Artikler skal indeholde tilstrækkelig information for at gøre det muligt for andre forskere at replikere resultaterne og metoderne.
5. Integritet i data og research: Forfattere skal overholde de bedste praksisser inden for research-integritet, herunder at korrekt citere andres arbejde, undgå selvplagiat og sikre at data er korrekt og ærligt rapporteret.
6. Retningslinjer for publikation: Tidsskrifter skal følge internationale retningslinjer for publikationspraksisser, herunder Committee on Publication Ethics (COPE) og International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE).
7. Beskyttelse af patientens personlige identifikabelle information: Tidsskrifter skal overholde de bedste praksisser for at beskytte patienternes personlige identifikabelle information og følge de relevante love og retningslinjer.
8. Klar og koncis kommunikation: Artikler skal være klart og koncist formuleret, så det er nemt for læserne at forstå research og konklusioner.
9. Kvalitetskontrol: Tidsskrifter skal have en proces for kvalitetskontrol af indleverede manuskripter, herunder peer-review, redaktionel revision og korrekturlæsning.
10. Adgang til artikler: Tidsskrifter skal sikre at der er adgang til artikler for alle interesserede parter, enten gennem åbne adgang eller gennem abonnementer.

Healthcare policy, also known as health policy, refers to decisions, plans, and actions that are undertaken to achieve specific healthcare goals within a population. It is formulated by governmental and non-governmental organizations with the goal of improving the health and well-being of citizens, reducing health disparities, and increasing access to quality healthcare services.

Healthcare policy can cover a wide range of issues, including:

* Access to healthcare services: This includes policies related to insurance coverage, provider reimbursement, and regulations that affect the availability and affordability of healthcare services.
* Quality of care: Policies may focus on improving the quality of care delivered in various settings, such as hospitals, clinics, and long-term care facilities.
* Public health: This includes policies related to disease prevention, health promotion, and environmental health, such as vaccination programs, smoking cessation initiatives, and food safety regulations.
* Health workforce: Policies may address issues related to the education, training, and deployment of healthcare professionals, including doctors, nurses, and allied health workers.
* Research and innovation: This includes policies that support research and development in healthcare, such as funding for clinical trials and incentives for the development of new treatments and technologies.

Healthcare policy is a complex and multifaceted field that requires collaboration between various stakeholders, including policymakers, healthcare providers, patients, and advocacy groups. It is informed by evidence-based research, best practices, and ethical considerations, with the ultimate goal of improving health outcomes and reducing health disparities for all members of society.

En hälsoundersökning är en systematisk och strukturerad undersökning av en persons hälsa, som vanligen utförs av en läkare eller annan vårdpersonal. Hälsoundersökningen kan omfatta en rad olika moment, beroende på individens ålder, kön, livsförhållanden och eventuella symptom eller sjukdomstillstånd.

Typiska moment i en hälsoundersökning kan vara:

1. Anamnes: En samtal med patienten där man tar reda på deras medicinska historia, livsförhållanden, symtom och eventuella sjukdomar hos nära anhöriga.
2. Kroppslig undersökning: En grundläggande undersökning av kroppen, där man tittar på huden, särskilt ögon, mun, hals, bröstkorgen och buken. Man lyssnar på hjärtat, lungorna och tar pulsen. Man kan också känna efter om det finns några smärtor eller andra avvikelser.
3. Laboratorieundersökningar: Blod- och urinprover som analyseras för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller njursjukdomar.
4. Screeningtest: Undersökningar som utförs för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomar, innan symptomen uppstår. Exempel på screeningtester är mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmsjukdomar.
5. Rådgivning: En hälsoundersökning kan också innebära rådgivning om livsstilsförändringar, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten eller ändra kostvanor.

Syftet med en hälsoundersökning är att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förhindra komplikationer och behandla dem effektivt. Den kan också hjälpa till att förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändringar.

Hälsokampanjer är organized, ongoing efforts med fokus på att främja och stärka folkhälsa genom att öka medvetenheten, förändra beteenden och skapa en miljö som stödjer hälsosamma val. Dessa kampanjer riktar sig ofta till en specifik målgrupp eller population och använder strategier såsom information, kommunikation, utbildning och möjliggörande av positiva sociala och fysiska förändringar. Exempel på hälsokampanjer kan vara anti-rökningskampanjer, kampanjer för att främja fysisk aktivitet eller kampanjer för att förebygga ohälsa orsakad av ohälsosam näring.

En "hälso- och sjukvårdsreform" är ett samlingsbegrepp för politiska förändringsinitiativ som syftar till att reformera och förbättra en nations hälso- och sjukvårdssystem. Definitionen kan variera beroende på kontext och plats, men den innefattar ofta förändringar av systemets finansiering, organisation, leverans och kvalitet.

Exempel på områden som kan täckas av en hälso- och sjukvårdsreform inkluderar:

1. Finansiering: Förändringar i hur hälso- och sjukvården finansieras, till exempel genom att införa nya betalningsmodeller, höja skatter eller avgifter, eller omstrukturera försäkringsprogram.
2. Organisation: Förändringar i hur hälso- och sjukvården är organiserad, till exempel genom att införa nya strukturer för ledning och administration, samordna olika tjänster eller omorganisera vårdgivare.
3. Leverans: Förändringar i hur hälso- och sjukvården levereras till patienter, till exempel genom att öka tillgängligheten till vård, förbättra kvaliteten på vården eller minska väntetider.
4. Kvalitet: Förändringar i hur kvaliteten i hälso- och sjukvården övervakas och förbättras, till exempel genom att införa standarder för vårdkvalitet, utvärdera resultat och patientupplevelser eller stödja forskning och utveckling.
5. Digitalisering: Förändringar i användandet av digital teknik inom hälso- och sjukvården för att förbättra effektiviteten, säkerheten och tillgängligheten till vård.

Psykisk hälsa (mental health) är en del av den övergripande hälsan och välbefinnandet. Det innefattar våra känslor, tankar, beteenden och relationer med oss själva och andra människor. Psykisk hälsa inkluderar att hantera stress, ha positiva sociala förbindelser, kunna arbeta produktivt och bidra till samhället. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan psykisk hälsa definieras som ett "stånd till välbefinnande i vilket individen realiserar sitt potential, hanterar normala livseventualiteter, arbetar produktivt och bidrar till sin gemenskap". Det är också när en person kan hantera stress, anpassa sig till förändringar och hantera besvärande livsupplevelser. Psykisk ohälsa innebär att en persons tankar eller känslor påverkar deras vardagliga funktion negativt och kan leda till sjukdomstillstånd som depression, ångest, psykos eller andra psykiatriska störningar.

'Vårdkvalitet' (eng. healthcare quality) kan definieras som graden av målorienterad, patientcentrerad vård och service som mäter, förbättrar och upprätthåller höga standarder för sjukvården genom att mäta resultat och tillhandahålla relevant information till alla intresserade partier. Denna definition inkluderar aspekter av effektivitet, säkerhet, patientcentreradhet, timeliness, effektivitet och jämlikhet i vården. Målet är att förbättra individuella patientresultat, öka patienternas tillfredsställelse och stärka systemets hållbarhet och prestationer.

Ingen medicinsk definition av begreppet 'Författarskap' finns att hitta, eftersom det hör till ett akademiskt eller vetenskapligt sammanhang snarare än till området för medicin. I ett akademiskt eller vetenskapligt sammanhang betyder författarskap vanligtvis den process där en person eller en grupp av personer skapar och publicerar en originalartikel, rapport, bok eller annan typ av publikation baserat på forskning de har utfört.

I en medicinsk publikation innebär författarskap ofta att ha gjort ett betydande bidrag till studien, som exempelvis att ha designat studien, samlat in data, analyserat data eller tolkat resultaten. Författarna är också ansvariga för att säkerställa att alla delar av publikationen är korrekta och att alla angivna data och metoder stämmer överens med vad som verkligen gjordes under forskningen.

Det är vanligt att författarskapet specificeras i en notis till läsaren där det klart och tydligt anges vilka uppgifter varje författare har bidragit till, så att läsarna kan bedöma författarnas relativa insats i publikationen.

Primärvård är den första kontakten med det medicinska sjukvårdsystemet när en individ eller familj söker vård. Det innefattar ofta preventiv vård, tidig upptäckt och behandling av sjukdomar, samt stöd till sjukdomars förlopp och rehabilitering. Primärvården är vanligtvis den lägsta nivån av sjukvård i ett land och omfattar ofta vårdgiver som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra hälsovårdare. Primärvårdens mål är att ge helhetsskydd till individen eller familjen, ta hand om deras grundläggande medicinska behov och försäkra att de får den rätta vården på rätt plats när det behövs.

Kvalitetssäkring inom vården kan definieras som ett systematiserat arbete med att garantera och förbättra den kliniska vården så att den är säker, effektiv, patientcentrerad och skapar tillfredsställelse hos de behandlas. Det innefattar att fastställa och följa riktlinjer och standarder för vårdens kvalitet, mäta och utvärdera resultatet av vården samt genomföra kontinuerliga förbättringsprocesser. Kvalitetssäkring innebär också att patienter och anhöriga ges information och deltar i beslut om vården. Syftet är att säkerställa att patienter alltid får den bästa möjliga vården, baserad på aktuella vetenskapliga belägg och respekt för individens preferenser och behov.

En allmänt accepterad definition av hälsa är den som ges av Världshälsorganisationen (WHO), som definierar hälsa som: "Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysisk, mental och social välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning."

Denna definition understryker att hälsa är mer än bara frågan om fysiskt tillstånd, utan inkluderar också mentalt och socialt välbefinnande. Det betyder att för att ha bra hälsa behöver en inte bara vara frisk från sjukdomar, utan också ha ett gott psykiskt tillstånd och stödja sig på starka sociala band.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

En 'Hälso- och sjukvårdsundersökning' (HSU) är en systematisk undersökning av en individuals hälsa, som vanligtvis utförs av en legitimerad hälsovårdpersonal såsom läkare eller sjuksköterska. Målet med en HSU är att upptäcka eventuella hälsoproblem i ett tidigt skede, förhindra sjukdomar genom att ge råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, och att uppdatera individens medicinska historia.

En HSU kan innefatta en rad olika procedurer, beroende på individens ålder, kön, familjemedicinsk historia och andra faktorer. Typiska komponenter i en HSU kan vara:

* En medicinsk anamnes, där individen frågas om sin medicinska historia, livsstil, symptom och hälsovärn.
* En fysisk undersökning, där hälsovårdspersonalen utför en grundläggande fysiskt tillsyn av kroppen, inklusive att lyssna på hjärtat och lungorna, titta i ögonen och munnen, och känna efter lymfknutar och andra fysiska tecken på sjukdom.
* Undersökningar som blodprov, urinprover eller avbildande undersökningar som röntgen eller ultraljud, för att få ytterligare information om individens hälsa.
* Råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten, ändra kosten eller ta preventiva mediciner.

HSU:er är viktiga för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede och för att främja en god allmän hälsa. De rekommenderas vanligen regelbundet, beroende på ålder, kön och hälsostatus.

Hälso- och sjukvårdstillgänglighet (i engelska "healthcare accessibility") är ett begrepp som ofta används inom hälso- och sjukvårdssektorn och avser de faktorer som påverkar en persons möjlighet att få tillgång till rätt typ av vård, vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Det kan handla om både fysiska, kulturella, socioekonomiska och administrativa aspekter.

En medicinsk definition av hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan vara: "den grad till which individuals are able to obtain appropriate care when they need it in relation to their health needs." (Levesque, Harris & Russell 2013). Denna definition understryker vikten av att det inte bara handlar om att ha tillgång till sjukvårdstjänster, utan också om att ha möjlighet att använda dem på ett lämpligt sätt.

Det kan vara flera faktorer som påverkar en persons hälso- och sjukvårdstillgänglighet, till exempel:

* Geografisk avstånd till vårdenheter
* Öppettider och väntetider
* Kostnader för vård och läkemedel
* Språk- och kulturbarriärer
* Attityder hos vårdpersonal och organisationer
* Tillgång till information om tillgängliga tjänster och behandlingsalternativ

Det är viktigt att notera att hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan variera mellan olika grupper i samhället, beroende på faktorer som socioekonomisk status, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa aspekter när man utformar och förbättrar hälso- och sjukvårdssystem.

Hälso- och sjukvårdsforskning (eng. Health and medical research) är ett samlingsbegrepp för forskningsaktiviteter som är inriktade på att öka kunskapen om människors hälsa, sjukdomar och vård. Detta kan omfatta allt ifrån grundläggande biomedicinsk forskning där man studerar cellers och molekylers funktion, över klinisk forskning där man utvärderar effekterna av olika behandlingsmetoder hos människor, till populäraffektstudier som undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan.

Hälso- och sjukvårdsforskning kan delas in i flera olika underkategorier beroende på forskningsområde, till exempel:

* Biomedicinsk forskning: studerar de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt ifrån genetik, molekylärbiologi, till neurovetenskap.
* Klinisk forskning: innebär att man studerar effekterna av olika behandlingsmetoder på människor. Detta kan vara allt ifrån läkemedelsstudier, kirurgiska ingrepp, till psykologiska behandlingar.
* Folkhälsoforskning: undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan i stora populationer. Detta kan omfatta allt ifrån studier av levnadsvillkor, livsstilsfaktorer, till miljögifter.
* Hälsoekonomisk forskning: undersöker ekonomiska aspekter av hälsa och sjukvård, till exempel kostnader för olika behandlingsmetoder och effekterna på samhällsekonomin.

Forskningsresultaten från dessa områden kan användas för att utveckla nya behandlingar, förbättra vården, och för att informera beslut om hälso- och sjukvårdspolitik.

Healthcare planning, in a medical context, refers to the process of determining the necessary resources, facilities, and services required to provide quality healthcare to a specific population. It involves analyzing the health needs of the community, establishing priorities, setting goals and objectives, and developing strategies to effectively and efficiently meet those needs within available resources. The ultimate aim is to improve overall community health, prevent diseases, and provide appropriate treatment and care for individuals. This can include planning for hospital and clinic facilities, workforce recruitment and training, public health programs, and healthcare technology infrastructure.

Hälsobeteende (eng. health behavior) är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till individers val och handlingar som har en direkt påverkan på deras hälsa och välbefinnande. Det kan handla om att inta en balanserad diet, regelbundet fysisk aktivitet, undvika tobak och alkoholmissbruk, hantera stress, söka regelbunden preventiv vård samt upprätthålla god personlig hygien. Hälsobeteenden kan också inkludera att undvika riskfyllda beteenden som exempelvis rattfylleri och droganvändning.

Det är värt att notera att hälsobeteende inte bara påverkas av individens personliga val och preferenser, utan också av sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Exempelvis kan en persons socioekonomisk status ha en betydande inverkan på deras möjligheter till att göra hälsosamma val och utöva hälsosamma beteenden.

Health education, eller hälsoupplysning, är en process av undervisning och kommunikation som syftar till att stödja individers och gemenskapers förståelse av hälsa, sjukdomar och hälsovård. Det innebär att ge relevant information, kunskap och färdigheter för att främja, upprätthålla och förbättra folks hälsa samt förebygga ohälsa och sjukdomar.

Hälsoupplysning kan omfatta en mängd olika aktiviteter som till exempel att ge rådgivning, sprida information via olika medier, erbjuda utbildningsprogram, stödja självhjälpsgrupper och delta i politiska processer för att främja hälsa.

Denna typ av upplysning är viktig för alla individer, oavsett ålder eller bakgrund, eftersom den kan hjälpa till att stärka individens förmåga att ta ansvar för sin egen hälsa och göra informade val om sin livsföring. Hälsoupplysning kan också bidra till att minska negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa och sjukdomar, samt stödja ett hälsofrämjande samhällsklimat.

Patologi är en gren inom medicinen som studerar sjukdomars orsaker, mekanismer och utveckling genom att analysera celler, vävnader och kroppsvätskor. Patologer undersöker biopsier, operationsprover och andra laboratorieprover för att ställa diagnoser, bedöma prognoser och rekommendera behandlingsplaner. De specialiserade patologerna kan arbeta med specifika områden som histopatologi, cytopatologi, neuropatologi, nefropatologi, och hematopati. Patologin använder sig av mikroskopi, immunohistokemi, molekylärbiologiska tekniker och andra metoder för att göra sin analys.

Healthcare, eller hälso- och sjukvård, är en term som ofta används för att beskriva systemet av tjänster, institutioner och personal som arbetar med att upprätthålla, vårda och behandla människors hälsa. Det kan omfatta preventiv vård, akut vård, kronisk sjukvård och rehabilitering.

En mer formell definition från World Health Organization (WHO) definierar hälso- och sjukvård som: "Alla offentliga och privata aktiviteter whose primary goal is to promote, restore or maintain health." Det inkluderar också "services provided by clinical professionals and allied health personnel, such as physicians, nurses, dentists, psychologists, social workers, pharmacists, midwives, dietitians, and others."

I vissa länder kan hälso- och sjukvården vara statligt finansierad och erbjudas gratis till medborgarna, medan andra länder har en blandning av offentlig och privat finansiering. Oavsett system är målet att säkerställa att alla människor har tillgång till vård på ett rättvist, effektivt och kvalitetsgaranterat sätt.

Hälso- och sjukvårdspersonal är en samlande beteckning på de olika yrkesgrupper som arbetar inom hälso- och sjukvården, med målet att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos individer eller populationer.

Typiska yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdspersonal är läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare, psykologer, fysioterapeuter, logopeder, dietister, optiker, sjukgymnaster och vårdbiträden. Deras arbetsuppgifter kan variera stort beroende på yrkesgrupp och specialisering, men de har alla en gemensam uppgift att främja och vårda människors hälsa och välbefinnande.

Sjukförsäkring är ett system som erbjuder skydd och finansiell kompensation till en individ som blivit sjuk, skadad eller drabbad av någon form av funktionsnedsättning. Detta kan innefatta kostnader för medicinsk behandling, rehabilitering, läkemedel och eventuellt ersättning för inkomstbortfall. Sjukförsäkringar kan vara offentligt finansierade genom statliga program eller privatfinansierade genom försäkringsbolag. Syftet är att skydda individen ekonomiskt under tiden för sjukdom eller skada och möjliggöra tillgång till nödvändig medicinsk vård.

Global hälsa är ett omfattande och multidisciplinärt koncept som handlar om att förbättra hälsa och välfärd för alla människor i alla delar av världen. Det inkluderar en bred vetenskaplig och politisk agenda med fokus på att minska ohälsosociala orättvisor, bekämpa sjukdomar och epidemier, främja hälsofrämjande livsstilar och miljöer samt stärka hälso- och sjukvårdssystem över hela världen. Global hälsa tar hänsyn till de sociala, ekonomiska, politiska och miljömässiga determinanterna för hälsa och betonar därför samarbete och samverkan mellan länder, organisationer och individer över gränserna.

'Plagiering' inom ett medicinskt sammanhang refererar till att ta andras idéer, forskningsresultat, data eller verk utan att ge dem korrekt attribution och istället framställa dem som egna. Detta är en oacceptabel etisk praktik inom alla akademiska discipliner, inklusive medicin. Plagiering kan ta många former, från direkta kopior av text utan citering till paraphraseringar eller sammanfattningar av andras arbete utan att ge dem kredit.

Plagiering undergräver inte bara den akademiska integriteten och trovärdigheten, utan kan också leda till allvarliga konsekvenser som skadar både den individuella forskarens och hela forskningsgemenskapens reputationsstatus. Konsekvenserna av plagiering kan variera från misskreditering och publicering av fel i akademiska tidskrifter till disciplinära åtgärder som varningar, suspension eller utvisning från utbildnings- eller forskningsprogram.

"Biomedical research" kan definieras som en form av forskning som använder sig av metoder och principer från biologi, kemi och fysik för att studera människans biologiska system på molekylär, cellular och systemnivå. Syftet är ofta att utveckla ett djupare förståelse av de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsoproblem, samt att hitta nya behandlings- och förbyggande strategier.

Exempel på områden inom biomedicinsk forskning kan vara molekylär genetik, neurovetenskap, cellbiologi, immunologi, strukturbiologi, bioinformatik och systembiologi. Biomedicinsk forskning kan också innefatta studier av hur olika miljöfaktorer, livsstilsfaktorer och beteendemönster påverkar hälsan och sjukdomar hos människor.

Det bör poängteras att biomedicinsk forskning ofta är multidisciplinär och kan involvera samarbete mellan forskare från olika akademiska discipliner, såväl som med kliniker och industrin.

'Hälso- och sjukvårdsbehov' refererar till de omsorgstjänster och behandlingar som en individ eller en population behöver för att uppnå, värna och återställa sin fysiska, mentala och sociala hälsa. Det kan inkludera preventiva tjänster, akuta omsorgstjänster, kroniska sjukvårdsbehandlingar och rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsbehovet bestäms av en individuell persons medicinska, psykologiska och sociala status, som kan påverkas av faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status, levnadsvanor och miljö.

'Hälso- och sjukvårdsafterfrågan', däremot, refererar till den mängd hälso- och sjukvård som sökas upp eller används av en individ eller en population. Det kan variera beroende på faktorer som medvetenhet om tillgängliga tjänster, kostnader, geografisk tillgänglighet och preferenser. Hälso- och sjukvårdsafterfrågan kan också påverkas av systemiska faktorer som finansiering, reglering och policybeslut.

I vissa fall kan hälso- och sjukvårdsbehovet överstiga efterfrågan, vilket kan leda till att vissa individers behov inte täcks. Detta kan bero på ojämlika resurser, brist på tillgängliga tjänster eller höga kostnader. I andra fall kan efterfrågan överskrida behovet, vilket kan leda till överanvändning av vården och onödiga kostnader. Det är därför viktigt att försöka matcha hälso- och sjukvårdsbehoven med efterfrågan genom att öka medvetenheten om tillgängliga tjänster, förbättra tillgängligheten och minska kostnaderna.

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

Impact factor (IF) är ett mått på ett vetenskapligt tidskrifts genomsnittliga citeringsfrekvens. Det beräknas genom att dividera summan av antalet gånger artiklar i det aktuella tidskriflet under de två föregående kalenderåren har citerats under det senaste kalenderåret med antalet artiklar som publicerats under samma tvåårspersiod.

Ibland kan impact factor användas som ett grovt mått på en tidskrifts prestige eller inflytande inom sitt vetenskapliga område, men det bör tas med förbehåll eftersom det inte är en perfekt indikator på en tidskrifts kvalitet eller betydelse. Det finns också kritiker som anser att impact factor kan missbrukas och manipuleras, samt att det kan leda till publiceringsbeteenden som kan vara skadliga för vetenskapen.

'NIH' står för National Institutes of Health, som är den federala hälsoorganisationen i USA. De är ansvariga för att bedriva och stödja biomedicinsk forskning och utbildning i landet. Deras uppdrag är att "se till att offentligheten får tillgång till vetenskapliga informationer om hälsan, sjukdomar och toxiner." NIH består av 27 olika institut och centra som specialiserar sig på olika aspekter av hälsa och sjukdom.

Ackreditering inom medicinsk kontext refererar till en process där en sjukvårdsorganisation, en utbildningsprogram eller en vårdgivande institution granskas och bedöms mot etablerade kvalitetskrav och standarder. Detta görs ofta av oberoende, externa organ som specialiserat sig på att utvärdera olika aspekter av sjukvården, såsom patientomsorg, personalutbildning, säkerhet, dokumentation och kvalitetskontroll.

Ackreditering har som syfte att stödja kontinuerlig förbättring och att garantera en viss nivå av kvalitet inom sjukvården. Genom att uppfylla de kraven för ackreditering kan en organisation demonstrera sin kompetens, engagemang och ansvarstagande för att erbjuda högkvalitativ medicinsk vård till patienterna. Ackrediteringen måste regelbundet uppdateras och förnyas för att säkerställa att organisationen fortsätter att uppfylla de aktuella kvalitetskraven och standarderna.

'Forskningsanslag' kan definieras som ekonomiska medel som tilldelats ett forskningsprojekt, en forskare eller en forskargrupp för att stödja och finansiera vetenskapliga undersökningar och studier inom en viss akademisk disciplin eller område. Dessa anslag kan komma från olika källor, till exempel offentliga institutioner som forskningsfinansiärer, universitet, stiftelser eller företag.

Forskningsanslag används ofta för att täcka kostnader som är relaterade till forskningen, såsom lön till forskare och forskarassistenter, utrustning, material, resor, datorsystem och publicering av forskningsresultat. Genom att ge forskningsanslag uppmuntras forskning och innovation, och det kan hjälpa forskare att utveckla nya idéer, metoder och teknologier som kan ha en positiv inverkan på samhället.

Kvalitetskontroll (eng. Quality control) är ett begrepp inom kvalitetsmanagement som refererar till systematiska och regelbundna processer för att kontrollera och verifiera om produkter eller tjänster uppfyller de specificerade kvalitetskraven. Detta kan involvera en rad olika aktiviteter, såsom inspektion av inkommande material, provning av produkter under tillverkningsprocessen och slutlig kontroll av färdiga produkter innan de skickas till kunden.

Syftet med kvalitetskontroll är att säkerställa att produkterna eller tjänsterna som levereras till kunderna är pålitliga, konsekventa och uppfyller deras förväntningar. Genom att genomföra kvalitetskontroll kan företag undvika fel i produktionen, minska returer och klagomål från kunder samt öka kundnöjdheten och lojaliteten.

Kvalitetskontroll skiljer sig från kvalitetsförbättring (eng. Quality improvement), som istället fokuserar på att förbättra processer och system kontinuerligt för att öka kvaliteten över tid.

Rättsvetenskap (latin: ius, 'lag'; scientia, 'vetande') är ett tvärvetenskapligt ämne som utgår från juridikens teori och metod, men som också innehåller inslag av andra vetenskaper såsom sociologi, psykologi, filosofi och ekonomi. Rättsvetenskapen studerar rättssystem, rättsregler och rättsliga institutioner från en bredd perspektiv, med fokus på att förstå hur lagar formas, tillämpas och påverkar samhället.

Rättsvetenskapen undersöker också frågor kring rättssäkerhet, rättvisa, maktfördelning och mänskliga rättigheter. Den kan appliceras inom områden som straffrätt, civilrätt, internationell rätt, familjerätt, arbetsrätt med flera. Rättsvetenskapen är inte enbart teoretisk utan har också en praktisk aspekt då den kan användas för att analysera och föreslå förändringar av rättsliga regler och institutioner.

'Vårdplatskapacitet, 300 till 499' är en medicinsk term som refererar till antalet tillgängliga sjuksängar eller behandlingsenheter inom en vårdinrättning, som ligger mellan 300 och 499. Detta kan avse akutsjukvård, intensivvård, geriatrik, neurologi, psykiatri eller andra specialistområden.

Den exakta betydelsen kan variera beroende på kontexten och platsen där termen används. I allmänhet avser den dock antalet platser som är tillgängliga för patienter som behöver vård och behandling inom en viss tidsperiod. Det är viktigt att notera att en högre kapacitet kan vara ett tecken på god resursallokering och effektiv planering, men kan också indikera en potentialt ökad press på personal och resurser.

Hälso- och sjukvårdsutgifter (HSU) kan definieras som de kostnader som uppstår när en individ eller en population får vård och behandling inom hälso- och sjukvårdssystemet. Detta kan omfatta både direkta och indirekta kostnader.

Direkta HSU är de kostnader som direkt förknippas med diagnos, behandling och eftervård av en sjukdom eller skada. Exempel på direkta HSU innefattar läkarbesök, mediciner, operationer, sjukhusvistelser och rehabilitering.

Indirekta HSU är de kostnader som uppstår som en följd av sjukdomen eller skadan, men som inte direkt förknippas med vård och behandling. Exempel på indirekta HSU innefattar produktivitetsförluster orsakade av sjukdom eller skada, såsom förlorad inkomst när en person inte kan arbeta, samt kostnader för omsorg om barn eller äldre när en vårdgivare är sjuk.

Det är värt att notera att HSU kan variera mycket beroende på flera faktorer, såsom typ och svårighetsgrad av sjukdomen eller skadan, tillgänglighet och kvalitet på vård och behandling, samhälleliga faktorer som levnadsstandard och socialt stöd, och individuella faktorer som ålder, kön och livsstil.

"Total Quality Development" (TQD) är inte en etablerad medicinsk term, men det finns en närstående begrepp inom medicin och vård som kallas "Total Quality Management" (TQM). TQM är en filosofi och metodik för att systematiskt och kontinuerligt förbättra kvaliteten på alla aspekter av en organisation, inklusive administration, personalutveckling, processer och tjänster.

TQM fokuserar på att uppnå hög kundnöjdhet genom att minska fel, förbättra effektiviteten och öka patientens involvering i vården. TQM innefattar alla medlemmar av en organisation, från ledningen till frontlinjen, och betonar kommunikation, teamarbete och kontinuerlig lärande.

I ett bredare perspektiv kan Total Quality Development tolkas som en utvecklingsprocess som inkluderar alla aspekter av kvalitet i en medicinsk organisation eller verksamhet, med fokus på att förbättra patientens vårdupplevelse, kliniska resultat och säkerhet.

Toxikologi definieras som ett forskningsfält och en vetenskap som handlar om de giftiga effekterna av kemiska ämnen på levande organismer, inklusive människor. Toxikologin undersöker hur dessa kemikalier absorberas, distribueras, metaboliseras och elimineras i kroppen, samt deras mekanismer för skada på celler och vävnader. Denna information används ofta för att bedöma riskerna med olika kemikalier och utforma säkerhetsrekommendationer och regleringar för att skydda människor och miljön.

'Physician Services Insurance' refererer til forsikringsområder som dækker lægebehandlinger og relaterede ydelser. Dette kan inkludere lønning af læger for deres medicinske tjenester, behandlingsudgifter, hospitalsindlæggelser, diagnose- og behandlingsudstyr, medicin og andre relevante omkostninger. Formålet med denne type forsikring er at mindske de økonomiske risici og belastninger for patienter, når de søger lægehjælp eller modtager behandling for sygdomme eller skader.

"Diagnostiske teknikker, kirurgiske" er en samling med metoder og procedurer som brukes under kirurgiske inngreb for å stille en diagnose. Disse teknikkene innebærer ofte direkte observering av kroppsstrukturer eller prøving av væv, og kan omfatte fremgangsmåter som:

1. Biopsi: En liten del av vævet enten fjernes for undersøkelse (som en prostata-biopsi) eller blir inspsert i kroppen etterpå for å undersøke om det er noen abnormaliteter (som en finne-biopsi).
2. Bronkoskopi: En fleksibel, bøyel tube med en lyskilde og en kamera på spidsen settes ned i luftveiene for å inspisere dem og eventuelt ta prøver fra dem.
3. Gastroskopi: En fleksibel, bøyel tube med en lyskilde og en kamera på spidsen settes ned i matstrupen for å inspisere den og eventuelt ta prøver fra den.
4. Kolonoskopi: En fleksibel, bøyel tube med en lyskilde og en kamera på spidsen settes inn i tarmene for å inspisere dem og eventuelt ta prøver eller fjerne polypper.
5. Arteriografi: Et kontrastmedium injiseres i blodbanen for å kunne se hvordan blodet flyter gjennom arteriene, ofte brukt for å avdekke blodproblemer som blodpropper eller skader på arterier.
6. Angiografi: Et kontrastmedium injiseres i kranskirtelen for å kunne se hvordan blodet flyter gjennom de koronarartene, ofte brukt for å avdekke blodproblemer som blodpropper eller skader på kranskirtelen.
7. Myelografi: Et kontrastmedium injiseres i ryggraden for å kunne se hvordan ryggmarven og nervesystemet fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på ryggmargen eller nervesystemet.
8. Pleurafluorografi: Et kontrastmedium injiseres i pleuraen (hullet rundt lungene) for å kunne se hvordan lungene fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på lungene eller pleuraen.
9. Ventrikulografi: Et kontrastmedium injiseres i ventriklerne (hjernens huler) for å kunne se hvordan hjernen fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på hjernen eller ventriklerne.
10. Hysterosalpingografi: Et kontrastmedium injiseres i livmoderen og trompene (livmodersleppene) for å kunne se hvordan livmoderen og trompene fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på livmoderen eller trompene.
11. Ureterografi: Et kontrastmedium injiseres i urinveiene for å kunne se hvordan urinveiene fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på urinveiene.
12. Cystografi: Et kontrastmedium injiseres i blæren for å kunne se hvordan blæren fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på blæren.
13. Prostatografi: Et kontrastmedium injiceres i prostataen (mandlens kønsorgan) for å kunne se hvordan prostataen fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på prostataen.
14. Testikulografi: Et kontrastmedium injiceres i testiklerne (mandens kønsorgan) for å kunne se hvordan testiklerne fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på testiklerne.
15. Ovarografi: Et kontrastmedium injiceres i æggelederne (kvindens kønsorgan) for å kunne se hvordan æggelederne fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på æggelederne.
16. Hysterosalpingografi: Et kontrastmedium injiceres i livmoderen og æggelederne (kvindens kønsorgan) for å kunne se hvordan livmoderen og æggelederne fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på livmoderen og æggelederne.
17. Hysterosonografi: Et kontrastmedium injiceres i livmoderen (kvindens kønsorgan) for å kunne se hvordan livmoderen fungerer, ofte brukt for å avdekke skader på livmoderen.
18. Urethrographi: Et kontrastmedium injiceres i urinrøret for å kunne se hvordan urinrøret fungerer, ofte brugt for at diagnosticere urinvejsforstyrrelser.
19. Vaginografi: Et kontrastmedium injiceres i skeden for å kunne se hvordan skeden fungerer, ofte brugt for at diagnosticere skedeforstyrrelser.
20. Cystografi: Et kontrastmedium injiceres i urinblæren for å kunne se hvordan urinblæren fungerer, ofte brugt for at diagnosticere urinblæreforstyrrelser.
21. Myelografi: Et kontrastmedie injiceres i rygmarven for at kunne se hvordan rygmarven fungerer, ofte brugt for at diagnosticere rygsøjleforstyrrelser.
22. Diskografi: Et kontrastmedie injiceres i diskene i rygsøjlen for at kunne se hvordan diskene fungerer, ofte brugt for at diagnosticere rygsøjleforstyrrelser.
23. Arthrographi: Et kontrastmedie injiceres i en led for at kunne se hvordan leden fungerer, ofte brugt for at diagnosticere ledforstyrrelser.
24. Hysterosalpingografi: Et kontrastmedie injiceres i livmoderen og æggelederne for at kunne se hvordan de fungerer, ofte brugt for at diagnosticere kvindelige reproduktive systemforstyrrelser.
25. Sialografi: Et kontrastmedie injiceres i spytkirtlerne for at kunne se hvordan de fungerer, ofte brugt for at diagnosticere spytkirtelforstyrrelser.
26. Bronkografi: Et kontrastmedie injiceres i bronkierne for at kunne se hvordan de fungerer, ofte brugt for at diagnosticere lungeforstyrrelser.
27. Esophagus-gastro-duodenoscopy (EGD): En slank kamera føres ned gennem munden og ned ad spiserøret for at undersøge æsjestokken, mavesækken og tolvfingertarmen.
28. Colonoscopy: En slank kamera føres ind i endetarmen for at undersøge tyktarmen.
29. Sigmoidoscopy: En slank kamera føres ind i endetarmen for at undersøge sigmoidebogen, den nederste del af tyktarmen.
30. Upper GI series: Et kontrastmedie injiceres i munden og gennem spiserøret for at kunne se hvordan æsjestokken, mavesækken og tolvfingertarmen fungerer.
31. Lower GI series: Et kontrastmedie injiceres i endetarmen for at kunne se hvordan tyktarmen fungerer.
32. Virtual colonoscopy: En CT

Det saknas en universell medicinsk definition av "personaladministrativa samverkansgrupper", eftersom detta är ett administrativt koncept snarare än ett medicinskt. Termen refererar vanligtvis till en grupp av personal inom en hälso- och sjukvårdsorganisation som arbetar tillsammans för att hantera personaladministrativa frågor, såsom rekrytering, utbildning, lön, förmåner och yrkesutveckling.

Ett exempel på en personaladministrativ samverkansgrupp inom medicinskt område kan vara en grupp som består av representanter från HR, ledarskap, läkar- och sjuksköterskestaben, och andra relevanta avdelningar. Deras uppdrag är att säkerställa att personaladministrativa processer stöder klinisk verksamhet och patientvård på ett effektivt sätt.

Folkhälsoadministration, eller "Public Health Administration", är ett samlingsbegrepp för de administrativa funktioner och strukturerna som styr och hanterar offentlig hälsovård på olika nivåer, till exempel lokalt, regionalt och nationellt. Det inkluderar planering, implementation, bedömning och kontinuerlig förbättring av offentliga hälsoprogram och tjänster med målet att förbättra och skydda hela befolkningens hälsa och välfärd. Det kan också innefatta övervakning och förebyggande åtgärder för att hantera smittsamma sjukdomar, miljöhälsoproblem och andra folkhälsohot.

"Organized financing" in a medical context typically refers to a system or process of funding healthcare services that is well-planned, structured, and managed. This can include various payment models such as insurance-based systems (e.g., private or government-funded health insurance), fee-for-service arrangements, capitation payments, or bundled payments. The goal of organized financing is to ensure that healthcare services are accessible, affordable, and sustainable for individuals and populations while maintaining a high quality of care. It also aims to promote transparency, accountability, and fairness in the allocation and use of healthcare resources.

Environmental care, även kallat miljövård eller miljöskydd, är ett samlingsbegrepp för aktiviteter och åtgärder som syftar till att skydda, vårda och förbättra miljön. Det innefattar att minska eller eliminera negativa påverkan från mänsklig verksamhet på naturen och hälsan hos levande varelser, inklusive människor.

Miljövård kan omfatta en rad olika aspekter, till exempel att:

* Minska luft-, vatten- och markföroreningar
* Skydda naturresurser som mark, vatten och biologisk mångfald
* Förhindra klimatförändringar genom att minska utsläpp av växthusgaser
* Främja hållbara livsstilar och produktionssätt
* Följa och efterlev miljölagar och regler

Miljövård är en viktig del av den offentliga hälsovården, eftersom en skadad eller utsatt miljö kan ha negativa konsekvenser för människors hälsa.

Hälsoojämlikhet (eng. Health equity) kan definieras som prevention och eliminering av hälsorelaterade skillnader, som är förvrängda, avoidable och orättvisa, genom att fokusera på att minska de sociala orsakerna till hälsoproblem och ojämlikheter. Det innebär att alla individer, oavsett vem de är och var de bor, ska ha möjlighet till en lika bra hälsa och tillgång till hälsovård på lika villkor. Hälsoojämlikhet handlar inte bara om att ge alla samma behandling, utan snarare att ta hänsyn till de individuella och sociala förhållanden som kan påverka en persons hälsa och möjligheter till att leva ett friskare liv. Det innebär också att arbeta aktivt med att minska de negativa effekterna av social determinanter av hälsa, såsom socioekonomiska faktorer, diskriminering och social utsatthet, som kan leda till hälsoproblem och ojämlikheter.

"Arbetarskydd" är ett begrepp inom arbetslivssäkerheten och hänvisar till de åtgärder som vidtas för att förebygga eller minska risker för skada eller sjukdom i samband med arbetet. Detta kan omfatta en rad olika åtgärder, såsom tekniska lösningar, organisatoriska förändringar och användande av skyddsutrustning.

Den medicinska aspekten av "arbetarskydd" handlar främst om att förebygga eller minska exponeringen för faktorer som kan skada hälsa, såsom kemiska ämnen, fysikaliska skadegörare och psykosociala belastningar. Detta kan uppnås genom att utvärdera arbetsmiljön, identifiera risker och vidta lämpliga åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa och trygghet.

Exempel på medicinska aspekter av "arbetarskydd" kan inkludera:

* Användning av andningsskydd för att förebygga exponering för kemiska ämnen eller damm
* Användning av lyftstöd för att minska belastningen på ryggraden under lyft
* Anpassning av arbetsplatsen och arbetet för att undvika repetitiva rörelser eller monotona uppgifter som kan leda till muskel-skeletta problem
* Psykosocialt stöd och resurser för att hantera stress, mobbning eller andra psykosociala risker på arbetsplatsen.

'Forskning' kan definieras som systematisk och strukturerad insamling, analys och tolkning av information, med syfte att utöka kunskapen inom ett visst område. Inom medicinsk forskning fokuserar man ofta på att förbättra hälsa, undvika sjukdomar, utveckla behandlingsmetoder och förstå orsaker till sjukdomar. Detta kan ske genom olika metoder som experiment, kliniska prövningar, observationer och statistisk analys av data. Forskningen bygger ofta på den vetenskapliga metoden, där hypoteser testas och resultaten publiceras för att understödja eller ifrågasätta tidigare forskningsresultat och teorier.

I den medicinska utbildningen i Sverige refererar "fakultet" vanligen till en akademisk enhet inom ett universitet som ansvarar för utbildning och forskning inom medicin. Exempelvis kan man tala om "medicinsk fakultet" eller "hälsovårdsfakultet".

En medicinsk fakultet erbjuder ofta olika utbildningsprogram, såsom läkarutbildning (medicinska fakulteten), sjuksköterskeutbildning (hälsovårdsfakulteten) och andra relaterade hälsovårdprogram. Fakulteten leds vanligen av en dekan som är ansvarig för att garantera kvaliteten på utbildningen och forskningen, samt att samarbeta med andra delar av universitetet och yrkesverksamma inom hälsovården.

Det är värt att notera att betydelsen av "fakultet" kan variera mellan olika länder och kontexter, så det är alltid viktigt att ta hänsyn till specifika definitioner i olika sammanhang.

Patientens acceptans av vård är ett begrepp som ofta används för att beskriva den grad av överensstämmelse eller enighet mellan patienten och deras vårdgivare när det gäller behandlingsplaner, sjukvårdsprocesser och utfall. Det innebär att patienten förstår, är involverad i och stödjer de medicinska besluten som tas av deras vårdgivare. Patientacceptans kan variera från en acceptans av behandlingens nödvändighet till en fullständig överensstämmelse med behandlingsplanen och förväntade utfall.

Enligt forskning kan patientacceptans ha en positiv inverkan på sjukvårdsutgångar, eftersom det kan leda till bättre samarbete mellan patienter och vårdgivare, ökad medicinsk adherens (dvs. att följa behandlingsplanen) och en förbättrad kvalitet på livskvaliteten under sjukdomen.

Det är viktigt att notera att patientacceptans inte nödvändigtvis betyder att patienten är helt nöjd med sin vård eller att de inte har några frågor eller bekymmer kvar. I stället handlar det om en process där patienter och vårdgivare arbetar tillsammans för att förstå varandras behov, preferenser och förväntningar, så att de kan ta beslut som är bäst lämpade för den enskilda patientens situation.

Medicinsk revision (eller genoptagelse) refererer til en systematisk gennemgang og vurdering af en patients medicinbehandling, ofte udført af en læge eller farmaceut. Formålet med en medicinsk revision er at sikre, at patienten modtager den mest hensigtsmæssige og sikre medicinbehandling, der tager hensyn til deres sygdomme, behandlingsmål, bivirkninger, forebyggelse af medicinsk uhensigtsmæssighed og økonomi.

Under en medicinsk revision undersøges følgende:

1. Anvendelighed: Er patientens sygdomme korrekt diagnosticeret, og er de forskellige lægemidler tilstrækkeligt effektive til at behandle dem?
2. Kontraindikationer: Er der nogen modsatrettede virkninger eller kontraindikationer, som bør overvejes i forbindelse med anvendelsen af de enkelte lægemidler?
3. Interaktioner: Kan der forekomme uønskede virkningsforstærkninger eller -svækkelser, når flere lægemidler kombineres?
4. Dosering: Er de anvendte doser af lægemidlene sikre og effektive, og er der brug for justeringer i tilfælde af ændringer i patientens vægt, alder eller nyrengang?
5. Bivirkninger: Har patienten oplevet ubehagelige bivirkninger som følge af lægemidlerne, og hvordan kan disse forbedres eller undgås i fremtiden?
6. Alternativer: Er der andre, mere hensigtsmæssige behandlingsmuligheder til rådighed, herunder ikke-medicinske alternativer?
7. Patientens forståelse og samarbejde: Har patienten forstået anvisningerne til brug af lægemidlerne, og er der behov for yderligere vejledning eller støtte?
8. Overvågning: Hvilke tegn på komplikationer skal overvåges, og hvornår skal patienten søge lægehjælp i tilfælde af uventede problemer?
9. Planlægning af gentagelse: Når skal patienten kontrolleres igen for at evaluere effektiviteten og sikkerheden af behandlingen, og hvornår skal lægemidlene genanbefales eller ophøre?
10. Dokumentation: Er alle beslutninger dokumenteret i patientens journal, herunder anvisninger til brug, overvågning og gentagelse af behandlingen?

I medicinsk kontext, refererar publikationer ofta till professionella artiklar, studier eller böcker som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller andra respekterade källor. Dessa publikationer används ofta för att dela med sig av forskningsresultat, kliniska erfarenheter och nya insikter inom olika medicinska områden. Exempel på sådana publikationer kan vara randomiserade kontrollerade studier (RCT), systematiska litteraturöversikter, meta-analyser, fallstudier eller översiktsartiklar.

Publikationer granskas vanligtvis peer review, vilket innebär att de bedöms och godkänns av experter inom samma område innan de publiceras. Detta process är viktig för att säkerställa kvalitet, trovärdighet och pålitlighet hos forskningsresultaten som presenteras i publikationerna.

Sjukvårdsransonering, även känd som "medical rationing", är ett kontroversiellt koncept där resurser för sjukvård begränsas eller delas ut på ett begränsat sätt till vissa patienter, baserat på olika kriterier som kan inkludera prognos, ålder, funktionsnivå, livskvalitet och andra faktorer. Detta sker ofta i situationer där resurser är otillräckliga eller begränsade, till exempel under en pandemi eller i ett sjukvårdsystem med brist på resurser.

Sjukvårdsransonering kan vara ett mycket etiskt och politiskt känsligt ämne, eftersom det kan innebära att vissa patienter nekas vård som kan rädda deras liv eller förbättra deras hälsotillstånd. Därför är det viktigt att ha etiska riktlinjer och processer i place för att garantera att rationeringen sker på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt.

'Psykiatrisk vård' är en form av sjukvård som riktar sig till personer med psykiatriska störningar, såsom depression, bipolär sjukdom, schizofreni och neurokognitiva störningar. Den kan innebära behandling med mediciner, terapi och andra former av stöd. Psykiatrisk vård kan ges på olika sätt, beroende på personens behov och sjukdomsbild. Det kan vara ambulant vård, dagvård, boenden i specialenhet eller akut vård på psykiatrisk avdelning på sjukhus. Målet är att hjälpa den enskilde att hantera sin sjukdom och förbättra deras livskvalitet.

"Nationellt hälso- och sjukvårdprogram" är ett samlingsbegrepp för en regerings eller en nations officiella policy och strategi angående sitt lands hälso- och sjukvård. Det innefattar ofta mål, prioriteter, strategier och åtgärder som planeras att genomföras på nationell nivå för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, skydda folkhälsa och ge vård till de behövande. Det kan också omfatta reglering av hälso- och sjukvården, planering av resurser och finansiering, samt övervakning och utvärdering av programmets resultat.

Exempel på nationella hälso- och sjukvårdsprogram kan vara policyer för att minska barnadödligheten, bekämpa infektionssjukdomar som tuberkulos eller HIV/AIDS, främja en hälsosam livsstil, förbättra tillgängligheten och kvaliteten på vårdtjänster, samt stärka hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet.

Folkhälsovård, eller befolkningshälsa, är ett område inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att förbättra och skydda helheten av en populations hälsa och välbefinnande. Detta uppnås genom att implementera strategier och program som främjar sund livsstilar, förebygger sjukdomar och skador, och minskar sociala och ekonomiska dispariteter i hälsa. Folkhälsovården inkluderar också att övervaka och utvärdera populationens hälsa, samt att informera och engagera allmänheten och beslutsfattare i frågor som rör befolkningshälsan.

Hälso- och sjukvårdsprioriteringar (eng. Healthcare Priorities) kan definieras som en process där resurser, inklusive tid, personal och finansiella medel, fördelas inom hälso- och sjukvården på ett sätt som ger högsta möjliga samhällsnytta. Det innebär att man tar hänsyn till behov, effektivitet, kostnadseffektivitet och rättvisa när man bestämmer vilka behandlingar och tjänster som ska erbjudas.

Prioriteringar kan göras på olika nivåer, från individuell patientvård till populationsnivå. På individnivå kan prioriteringar handla om att avgöra vilken behandling som är mest lämpad för en specifik patient, medan prioriteringar på populationsnivå kan handla om att avgöra vilka tjänster och behandlingsformer som ska erbjudas i ett helt hälso- och sjukvårdsystem.

Exempel på faktorer som kan påverka prioriteringar inom hälso- och sjukvården är allvarligheten av en sjukdom eller skada, patientens prognos, möjligheterna till att förbättra livskvaliteten, kostnaden för behandlingen och dess effektivitet.

Det är viktigt att prioriteringar inom hälso- och sjukvården görs på ett transparent och rättvist sätt, så att alla intressenter, inklusive patienter, anhöriga och personal, har tillgång till information om hur beslut fattas och kan delta i processen.

"Arbetsprestationsbedömning" är en begrepp inom arbetslivet som refererar till en systematisk utvärdering eller granskning av en individuell medarbetares prestanda och produktivitet i sin yrkesroll. Det innebär att bedöma hur väl en person kan utföra sina arbetsuppgifter, uppfylla sina sysslor och nå de mål som är inställda för deras position.

En medicinsk definition skulle vara: "Arbetsprestationsbedömning är en process där en individuell medarbetares arbetsrelaterade förmågor, funktioner och prestanda granskas systematiskt för att avgöra om de möter de krav som ställs på dem i sin yrkesroll. Detta kan inkludera en utvärdering av fysiska, kognitiva och psykosociala förmågor, samt en bedömning av deras förmåga att arbeta effektivt och produktivt i en arbetsmiljö."

Det är viktigt att notera att en arbetsprestationsbedömning bör utföras på ett rättvist, objektivt och opartiskt sätt, och med hänsyn till individens behov och möjligheter. Syftet är inte bara att bedöma en persons prestanda, utan också att identifiera om det finns några hinder eller begränsningar som kan påverka deras förmåga att arbeta effektivt, och att ta lämpliga åtgärder för att stödja dem i sin yrkesroll.

Den integrerade vård- och sjukvården (eng. "Integrated healthcare") är en modell för att leverera vård och behandling till patienter genom att koordinera alla aspekter av deras vård, inklusive preventiva tjänster, akuta omsorg, kroniska sjukvård och rehabilitering. Den integrerade vården strävar efter att förbättra patientens helhetliga välbefinnande genom att ta hänsyn till deras fysiska, mentala, sociala och emotionella behov.

Den integrerade vård- och sjukvården innebär ofta ett samarbete mellan olika vårdgivare, såsom läkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och socialarbetare, för att ge koordinerad, helhetlig vård till patienten. Denna modell kan även innebära samarbete mellan olika vårdenheter, såsom primärvård, specialistvård och socialtjänster, för att säkerställa en smidig övergång mellan olika nivåer av vård.

Den integrerade vård- och sjukvården kan även innebära användandet av teknik och information för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare, samt ge patienten tillgång till relevant information och stöd för att aktivt delta i sin egen vård. Detta kan leda till bättre resultat för patienten, minskad risk för komplikationer och lägre kostnader för sjukvården.

Kvinnohälsa är ett bredare begrepp som innefattar alla aspekter av kvinnors fysiska, mentala och sociala hälsa under olika livsfaser. Det omfattar specifika ämnen såsom reproduktiv hälsa, men även allmän hälsa, sjukdomsprevention, behandling och rehabilitering av sjukdomar som drabbar både kvinnor och män. Kvinnohälsan inkluderar också att ta hänsyn till de speciella utmaningarna och förhållanden som är unika för kvinnor på grund av deras biologiska och sociala roller, såsom menopaus, graviditet, mammografi, reproduktiv rättighet, våldtäkt, könsbaserad diskriminering och andra former av könsrelaterat våld.

'Sjukhuslagstiftning' refererar till lagstiftning som reglerar sjukvården och verksamheten inom sjukhus. Detta kan omfatta allt ifrån patientsäkerhet, smittskydd, personalens kompetens och arbetsförhållanden, till finansiering, dokumentation och kvalitetssäkring av vården.

Exempel på svensk lagstiftning som berör sjukhusen innefattar Patientsäkerhetslagen, Smittskyddslagen, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område samt olika förordningar och riktlinjer från Socialdepartementet och Socialstyrelsen.

Patientsäkerhetslagen sätter krav på att vården ska vara trygg, effektiv och skapa tillit hos patienten. Smittskyddslagen reglerar hur sjukhus ska hantera smittskyddssituationer och förebygga spridning av smittsamma sjukdomar. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ställer krav på kompetens och utbildning för personalen inom sjukvården.

Samtidigt finns det också europeisk lagstiftning som påverkar sjukhusverksamheten, till exempel EU-direktiv om patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården.

Det finns inga etablerade medicinska definitioner specifika för "hälsa i glesbygd". Men hälsan i glesbygd kan påverkas av olika faktorer som särskiljer den från hälsa i mer urbana områden. Följande är några aspekter som ofta diskuteras i samband med hälsa i glesbygd:

1. Geografisk isolering: Avstånd till vårdcentrum, sjukhus och andra viktiga faciliteter kan vara större, vilket kan leda till sämre tillgång till vårdtjänster och fördröjd diagnostik och behandling.
2. Demografiska faktorer: Befolkningen i glesbygd tenderar att vara äldre, och det kan finnas högre andelar av fattigdom och lägre utbildningsnivåer, vilket alla kan påverka hälsa negativt.
3. Social isolation: Äldre invånare och andra med sämre socialt stöd kan vara mer utsatta för ensamhet och depression.
4. Hälsoförbundna livsförhållanden: Levnadsvillkor som inkluderar bostads- och arbetsmiljö, fysisk aktivitet, kosthållning och tobaksbruk kan vara sämre i glesbygd, vilket kan leda till högre risk för kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
5. Hälsoförbundna beteenden: Alkohol- och drogmissbruk kan vara vanligare i glesbygd, vilket kan leda till sämre hälsoutfall.
6. Tillgång till hälsa- och sjukvårdstjänster: Lägre befolkningstäthet kan resultera i sämre tillgång till specialistvård och andra viktiga tjänster som primärvård, mental hälsa och preventiv vård.
7. Kulturella faktorer: Kultur, traditioner och språkskillnader kan påverka individers tillgänglighet till information om hälsovård och deras villighet att söka vård.
8. Miljöfaktorer: Exponering för skadliga miljöfaktorer som luft- och vattenföroreningar kan vara högre i glesbygd, vilket kan leda till ökade hälsorisker.

"Distriktssjukvård" är ett begrepp som används i vissa länder, inklusive Sverige, för att beskriva den primära och specialistvården som erbjuds på lokal nivå. Det kan definieras som den sjukvård som ges till en viss geografisk population av läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal i samarbete med sociala tjänster. Distriktssjukvården är ofta inriktad på preventiv medicin, tidig behandling och rehabilitering samt att stödja patienter och deras familjer i sjukdoms- eller funktionsnedsättningsprocessen. Den kan också erbjuda akutvård och vissa planerbara operationer på lokal nivå.

Den medicinska termen för "hälso- och sjukvårdssektor" är "healthcare sector" eller "healthcare system". Detta omfattar alla offentliga, privata och ideella institutioner, organisationer, aktörer och resurser som erbjuder medicinska tjänster, produkter och vård till en individ eller population för att främja, upprätthålla och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt behandla och rehabilitera sjukdomar och skador. Det inkluderar läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare, psykologer, specialister, vårdpersonal, kliniker, sjukhus, hälsocentraler, äldreboenden, mentalsjukvård, preventiv vård, folkhälsa, offentlig hälsa, rehabilitering, läkemedel, medicintekniska produkter och tjänster, forskning, utbildning och annan relaterad verksamhet inom hälsovården.

'Yrkeskompetens' (professional competence) är ett samlingsbegrepp som innefattar alla de kunskaper, färdigheter, erfarenheter och personliga egenskaper som en individ behöver ha för att utöva sitt yrke på ett professionellt, etiskt och effektivt sätt. Det inkluderar också förmågan att förstå och tillämpa relevanta lagar, standarder och riktlinjer samt förmåga att reflektera över och utveckla sin egen praktik kontinuerligt. Yrkeskompetens kan variera mellan olika yrken och kan omfatta både kognitiva, fysiska och sociala aspekter.

"Attityd hos vårdpersonal" refererar till de generella inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården kan ha gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan påverka kvaliteten av vården och relationerna med patienter. En positiv attityd kan stödja en trygg och förtroendeingivande miljö, medan negativa attityder kan leda till missförstånd, missnöje och sämre vårdutfall.

En medicinsk definition av "attityder hos hälsovårdspersonal" skulle kunna vara:

"De underliggande inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården har gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan ha en betydande inverkan på den medicinska vården och relationerna med patienter, och det är viktigt att uppmärksamma och hantera negativa attityder för att säkerställa en högkvalitativ och empatisk vårdprocess."

I Sverige används ofta begreppet "hälsotillstånd, tätort" inom folkhälso- och epidemiologisk forskning. Det refererar till den gemensamma hälsan hos en population boende i en tätortsområde. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) definieras en tätort som ett sammanhängande område med minst 200 bostäder och där minst 50 % av de boende arbetspendlar inom detta område.

Hälsotillståndet hos en sådan population kan mätas genom olika indikatorer, till exempel mediana livslängd, dödlighet (mortalitet), sjukdomsbörda (morbiditet) och levnadsstandard. Dessa data samlas ofta in genom folkräkningar, registerdata eller specifika hälsoundersökningar.

Det är viktigt att notera att hälsotillståndet i en tätort kan variera kraftigt beroende på sociala, ekonomiska och geografiska faktorer. Exempelvis kan boenden i socioekonomiskt utsatta områden ha sämre hälsotillstånd än de i mer förmögna områden, även inom samma tätort.

En intressekonflikt inom medicin definieras som en situation där en persons eller en grupps professionella omdöme, kliniska omdömen eller beslut kan påverkas av deras personliga intressen, finansiella vinster eller andra aspekter som kan ifrågasättas. Detta inkluderar situationer där en läkares eller forskares professionella omdöme kan vara beroende av deras relation till läkemedelsföretag, medicinteknisk industri eller andra ekonomiska intressen som kan påverka deras objektivitet och urskiljningsförmåga. Intressekonflikter kan också uppstå när en läkares personliga övertygelse eller preferens påverkar den vård de ger till patienter, istället för att basera beslutet på det bästa vetenskapliga stödet och patientens behov.

Health literacy kan definieras som den förmåga som en individ har att hitta, förstå, tolka och tillämpa information relaterad till hälsan, sjukvården, prevention och behandling i syfte att underlätta och främja sin egen hälsa samt att ta del av beslut som rör hälsan. Det innefattar också förmågan att använda matematiska kunskaper för att jämföra och förstå risker samt kostnader relaterade till hälsa. En person med god hälsoliteraci har därmed möjlighet att ta aktiv del i sin egen vård och göra bättre hälsodecisioner.

'Vetenskap' (av grekiskans 'episteme', vilket betyder 'kunskap') är ett systematiskt sätt att samla, analysera och tolka data och information för att utveckla och stödja teorier, lagar och principer inom olika områden av kunskap. I medicinsk kontext refererar 'vetenskap' ofta till den evidensbaserade metoden för att bedriva forskning och praktisera medicin, där beslut och behandlingar grundas på högkvalitativa bevis från väldesignade studier. Det innebär en kombination av grundforskning (experimentell forskning på cell- och molekylnivå) och klinisk forskning (studier av människor för att utvärdera effekterna av olika behandlingsmetoder). Medicinsk vetenskap fokuserar också ofta på att ständigt ifrågasätta, testa och förbättra kunskapen genom en iterativ process av hypoteser, observationer och slutsatser.

'Samarbetsbeteende' kan definieras som ett samspel mellan två eller flera individer, grupper eller system som arbetar tillsammans för att uppnå gemensamma mål och syften. Det innefattar kommunikation, ömsesidig förståelse, respekt och stöd samt delning av kunskap, kompetens och resurser. Samarbetsbeteende kan manifesteras på olika sätt beroende på kontexten, men det är vanligtvis kännetecken av en positiv och produktiv arbetsmiljö som främjar effektivitet, kvalitet och innovation. I en medicinsk kontext kan samarbetsbeteende handla om att samordna vård- och behandlingsprocesser mellan olika vårdgivare, patienter och anhöriga för att uppnå bästa möjliga utfall för patienten.

'Riktlinjer' och 'principer' är två begrepp som ofta används inom medicinen för att beskriva riktlinjer och grundläggande sanningar som styr klinisk praxis, forskning och etik.

En definition på 'riktlinjer' kan vara:

"Riktlinjer är evidensbaserade rekommendationer som ger vägledning för klinisk praxis, med syfte att underlätta beslut om diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar. Riktlinjerna utvecklas ofta av experter inom ett visst område och baseras på en granskning av den aktuella forskningen och kliniska studier."

En definition på 'principer' kan vara:

"Principer är grundläggande sanningar eller värderingar som styr etisk och professionell praxis inom medicinen. De utgör en grund för beslut om vad som är rätt eller fel i en given situation. Exempel på principer inkluderar autonomi (respekten för den enskildes rätt att ta självständiga beslut), non-maleficence (förpliktelsen att inte skada patienten), beneficence (förpliktelsen att göra gott) och justice (förpliktelsen att behandla alla lika)."

"Barnhälsovård" er en betegnelse for de medisinske tjenestene og forsorgen som fokuserer på barns helse og velbefindende. Dette inkluderer forebyggende tiltak, screening, diagnose, behandling og oppfølging av sykdommer og skader hos barn i alderen fra spædbarn til ungdom. Barnhälsovård omfatter også å ta vare på barns psykiske helse og sociale velbefindende, inkludert støtte til forældre og familier.

En medisinsk definisjon av "barnhälsovård" kan være:

"Barnhälsovård er en gren av helse- og sykepleietjenestene som fokuserer på å forbedre, holde og styrke barns hele velbefindende fra spædbarnsalderen til ungdommen. Dette inkluderer forebygging, screening, diagnostisering, behandling og oppfølging av fysiologiske, utviklingsmessige og psykiske problemer, samt støtte til barns familie og omsorgsgivere."

"Use case" är ett begrepp inom systemutveckling och beskriver en specifik situation där ett system, en tjänst eller en produkt används. En användningsgenomgång (use case) innehåller ofta en beskrivning av aktörernas (användares) mål och handlingar, systemets respons och de oväntade händelser som kan inträffa.

En medicinsk användningsgenomgång skulle därför vara en beskrivning av hur ett medicinskt system, en tjänst eller en produkt används inom en specifik medicinsk situation eller kontext. Detta kan exempelvis vara en beskrivning av hur en läkare använder ett elektroniskt patientjournal för att dokumentera en patients behandling, eller hur en pacemaker fungerar i samband med olika former av fysisk aktivitet.

Med andra ord, en medicinsk användningsgenomgång är en detaljerad beskrivning av hur ett medicinskt system, tjänst eller produkt används för att uppnå specifika medicinska mål och behandlingsresultat.

Själva uttrycket "Världshälsoorganisationen" refererar till den internationella organisationen som kallas World Health Organization (WHO) på engelska. WHO är en specialiserad organisation inom Förenta nationerna (FN) och har som uppdrag att leda och samordna globala hälsofrågor. Deras mål är att bidra till att förbättra folkhälsan och minska sjukdomar och dödlighet världen över, särskilt i låg- och medelinkomstländer.

Enligt deras officiella webbplats definieras WHO som: "Den globala auktoritet inom hälsofrågor. Vi arbeta för att skapa ett världsomspännande samhälle där hälsa är en grundläggande rättighet för alla, genom att leda och samordna hälsoarbete i världen."

WHO:s huvudkontor ligger i Genève, Schweiz, och de har sex regionala kontor runt om i världen. De finansieras av medlemsstaternas årliga bidrag samt av projektbaserad finansiering från olika donatorer, inklusive länder, stiftelser och internationella organisationer.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Programmevaluering (på engelsk ofte kaldet "program evaluation") er en systematisk proces, hvor et sundhedsprogram eller et interventionprogram undersøges for at afgøre, om det opnår sine mål og har den ønskede virkning. Evalueringen kan involvere en vurdering af programmets effektivitet, efficiens, relevans, læringsevne, accept og bæredygtighed.

Evalueringen kan indeholde en række forskellige metoder, herunder kvantitative og kvalitative metoder, som kan involvere data fra observationer, spørgeskemaer, interviews, dokumentanalyser og andre relevante kilder. Evalueringsresultaterne kan anvendes til at forbedre programmet, planlægge fremtidige programmer og informere beslutningstagere om, hvorvidt programmet bør fortsætte, justeres eller afsluttes.

Samhällsmedicinsk planering (eng. Public Health Planning) är ett systematiskt och strukturerat arbete med att utforma, genomföra och evaluera strategier, program och taktiker för att främja och skydda folkhälsa samt förebygga sjukdomar och skador på populationnivå. Det innefattar en analys av befolkningshälsan, identifiering av prioriterade folkhälsofrågor och bestämning av mål och åtgärder för att minska negativa hälsoeffekter och bidra till ett sundare samhälle. Samhällsmedicinsk planering är en intersektell aktivitet som involverar flera sektorer och aktörer, inklusive hälsovård, utbildning, arbete, socialtjänst, miljö och andra relevanta områden.

'Hälso- och sjukvård i glesbygd' refererar till de tjänster och insatser som erbjuds för att möta de medicinska behoven hos den befolkning som lever på landsbygden eller i områden med låg befolkningsdensitet. Dessa områden kan ha särskilda utmaningar när det gäller tillgång till vård, eftersom de ofta är geografiskt avlägsna från större sjukhus och specialistvård.

I en medicinsk kontext kan hälso- och sjukvård i glesbygd innebära en kombination av preventiv vård, primär vård och specialistvård som erbjuds på plats i glesbygdsområdena. Detta kan omfatta allt från läkare, sjuksköterskor och tandläkare till mental hälsoexpertis, fysioterapi och annan rehabilitering.

Ett viktigt mål med hälso- och sjukvård i glesbygd är att försäkra att patienter har tillgång till den vård de behöver, oavsett var de bor. Detta kan uppnås genom att använda digital teknik för telemedicin och e-hälsa, samt genom att utveckla nya modeller för vård och service som möjliggör att patienter behandlas nära hemma.

'Undervisning' er en proces hvor en lærer, instruktør eller underviser overfører viden, færdigheder og værdier til en elev, student eller en gruppe af elever. Målet med undervisningen er at fremme læring hos modtageren, således at de kan udvikle sig akademisk, socialt og personligt. Undervisning kan foregå på mange forskellige måder, herunder gennem forelæsninger, diskussioner, øvelser, demonstrationer, praktiske øvelser, e-learning og andre pædagogiske metoder. Undervisningen kan findes inden for mange forskellige områder, herunder skole, universitet, erhvervsuddannelser, videregående uddannelser, erhvervslivet og i fritidskontekster.

Medicinsk terminologi definierar "programutveckling" som en process för att skapa specifika uppsättningar av instruktioner som gör att datorer kan utföra specifika uppgifter. Detta inkluderar design, utformning, skrivande och testning av programvara eller applikationer som används inom medicinska sammanhang, till exempel elektroniska hälsoregistret (EHR), laboratoriesystem, bildbehandlingssystem och andra digitala hälso- och sjukvårdstjänster. Programutveckling kan också involvera underhåll och uppgraderingar av befintliga system för att förbättra deras funktionalitet, prestanda, säkerhet och kompatibilitet med nya tekniker och standarder inom området.

I medically focused conferences, principles generally refer to the fundamental guidelines or rules that underpin medical practice, research, and education. These principles can include evidence-based practices, ethical considerations, patient autonomy, informed consent, and professional conduct, among others. Conferences often feature presentations, discussions, and workshops that delve into these topics, with the aim of promoting knowledge exchange, fostering critical thinking, and encouraging continuous learning within the medical community. By adhering to and upholding these principles, healthcare professionals can strive to provide high-quality care, protect patient rights, and maintain their professional integrity.

'Personliga relationer' är ett samlingsbegrepp för de sociala band och kontakter som en individ har med andra individer i sin omgivning. Dessa relationer kan variera i styrka, art och intensitet och kan omfatta allt från familjemedlemmar, vänner och romantiska partners till arbetskollegor och bekanta.

Personliga relationer kan ha en stor inverkan på individens psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. De kan erbjuda stöd, trygghet, meningsfull interaktion och en känsla av tillhörighet. Samtidigt kan negativa personliga relationer leda till stress, isolation och andra hälsoproblem.

Det är viktigt att notera att personliga relationer kan se olika ut beroende på kulturell, social och individuell kontext. Värden, normer och förväntningar kan variera, vilket kan påverka hur relationer upprättas, underhålls och avslutas.

"Hälsovårdsinrättningar" är en samlande beteckning för olika typer av faciliteter där medicinska och hälsovårdstjänster erbjuds till allmänheten. Det kan exempelvis innefatta sjukhus, vårdcentraler, specialistkliniker, tandvårdspraktiker, bostadsområdescenter, skolklubbar och andra platser där preventiv vård, akutvård, primärvård, specialistvård eller rehabilitering erbjuds. Syftet med hälsovårdsinrättningar är att främja, upprätthålla och återställa människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet.

Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:

1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.

2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.

3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.

4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.

5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.

6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.

7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.

Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.

Universitet är en högre utbildningsinstitution som erbjuder akademisk undervisning och forskning på avancerad nivå. Universiteten erbjuder ofta flera olika akademiska fält, inklusive konst, humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, medicin och juridik. Studenter kan normalt ta examen på kandidatnivå (bachelors) efter tre till fyra års studier och fortsätta sedan till avancerad forskarutbildning (masters och doktorsexamen). Universitet anses vara viktiga centrum för intellektuell och vetenskaplig framsteg, samt en plats där unga människor kan utvecklas personligen och professionellt.

'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.

Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

Regional hälso- och sjukvårdsplanering ( Regional Health and Hospital Planning ) är ett samordnings- och planeringsarbete som innefattar analys av folkhälsan, sociala behov och tillgänglighet, ekonomi, resurser och struktur för att möta de aktuella och framtida hälso- och sjukvårdsbehoven i en viss region. Det handlar om att utforma strategier, prioriteringar och åtgärder för att säkerställa en effektiv, kvalitativ och rationell hälso- och sjukvård på regional nivå, som är anpassad till de lokala förhållandena och behoven. Det kan också innefatta samarbete med andra relevanta parter som socialtjänster, skolor och ideella organisationer för att stödja en helhetlig och integrerad vård- och serviceleverans.

'Tillgång på vårdpersonal' refererar till den totala mängden utbildad och kompetent personal som är tillgänglig för att ge vård och behandling till patienter inom ett medicinskt system eller en vårdinrättning. Denna personal kan omfatta läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor, legitimerade praktiserande specialistläkare, licensierade praktiserande sjuksköterskor, terapeuter, assistenter och andra stödjande personal.

Tillgången på vårdpersonal kan mätas i olika sätt, inklusive antalet anställda per tusen invånare eller antalet heltidsäquivalenter (FTE) per 100 patienter. En tillräcklig tillgång på vårdpersonal anses vara en viktig faktor för att säkerställa högkvalitativ vård och trygghet för patienterna, samtidigt som det bidrar till att minska arbetsbelastningen och risken för utbrändhet bland personalen.

En otillräcklig tillgång på vårdpersonal kan leda till längre väntetider för vård, sämre kvalitet på vården, ökad risk för komplikationer och missförhållanden samt en högre grad av personalutmattning och utbrändhet. Därför är det viktigt att ha en balanserad och tillräcklig tillgång på vårdpersonal för att möta de aktuella och framtida behoven hos patienterna och förbättra den övergripande hälsoprovinsen inom ett samhälle.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

Evidensbaserad praktik (EBP) inom medicinen är en ansats där beslut om patientvård, behandlingar och interventioner grundas på de bästa tillgängliga vetenskapliga beläggen. Detta innebär att man tar hänsyn till forskningsresultat från kliniska studier, systematiska översikter och meta-analyser för att stödja sina beslut.

Evidensbaserad praktik handlar också om att väga in patientens preferenser, värderingar och individuella behov i beslutsprocessen. Det är en integrerad ansats som kombinerar vetenskapliga belägg med erfarenheter från klinisk praktik och patientens eget input för att uppnå de bästa möjliga utgångarna.

Evidensbaserad praktik har blivit en alltmer accepterad och etablerad filosofi inom medicinen, eftersom den bidrar till att förbättra kvaliteten på vården, minska variationen i behandlingar och öka patienternas tillfredsställelse.

Enligt den svenska socialstyrelsen definieras vårdcentraler som "en typ av primärvårdsenhet där flera olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och rehabilitering arbetar tillsammans i en gemensam organisation. De erbjuder ett brett utbud av preventiva, kurativa och rehabiliterande insatser till en angiven patientpopulation."

I vårdcentralen kan du hitta läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, psykologer, psykiater, arbetsterapeuter, logopeder och andra specialistyrkesgrupper beroende på behovet i den specifika regionen. De erbjuder ofta rutinmässiga hälsokontroller, vaccinationer, sjukdomsbehandlingar, rehabilitering och preventiva tjänster som rådgivning om livsstilsförändringar för att förbättra allmän hälsa.

Vårdcentralen är ofta den första kontaktpunkten för patienter när de söker vård och behandling, och det är där patienterna kan få hjälp med att avgöra om de behöver ytterligare specialistvård eller inte.

Bibliometri är en metod inom forskningsvetenskapen som använder statistiska metoder för att kvantitativt analysera och beskriva publikationer, ofta i form av vetenskapliga artiklar. Det inkluderar mätningar av produktivitet hos forskare eller institutioner genom antal publicerade arbeten, citeringsfrekvens som ett mått på inflytande och kvalitet, samt nätverksanalyser för att undersöka samarbete och struktur inom forskningsfält.

Bibliometriska metoder kan användas för att besvara frågor om forskningens utveckling, struktur och påverkan, samt hjälpa till att identifiera forskningsmönster och trender. Dessa metoder kan också vara användbara när det gäller att bedöma individuell forskares eller institutioners prestationer för syfte som utvärdering, ansökningar om finansiering eller anställning.

Ett vanligt verktyg inom bibliometri är citeringsdatabaser som till exempel Web of Science och Scopus, där man kan hitta information om publikationer och hur ofta de citerats av andra forskare.

Medicinskt sett kan "Läkarsällskap" (i engelska "Medical Society") definieras som en professionell organisation som samlar läkare och andra vårdpersonal inom samma område. Dessa sällskap är ofta inriktade på ett specifikt medicinskt specialområde, men kan också vara mer allmänt utformat.

Läkarsällskapen har ofta som syfte att främja kunskapsutbyte och forskning inom sitt område, stödja etisk praktik och professionell utveckling bland sina medlemmar samt påverka policy och lagstiftning relaterat till medicinen. Dessa sällskap kan också erbjuda möjligheter till fortsatta utbildningar, konferenser och publikationer inom sitt specialområde.

Exempel på välkända läkarsällskap är American Medical Association (AMA) och British Medical Association (BMA), som båda är allmänna medicinska sällskap för läkare i respektive land.

Hälso- och sjukvårdsresurser kan definieras som de tillgångar och kapaciteter som används för att främja, upprätthålla och återställa folkhälsa och välbefinnande samt att minska ohälsa och lidande. Detta inkluderar:

1. Materiella resurser: Exempelvis byggnader, utrustning, läkemedel och teknik.
2. Mänskliga resurser: Innefattar hälso- och sjukvårdspersonal som läkare, sjuksköterskor, specialister, terapeuter med flera.
3. Finansiella resurser: De ekonomiska medlen som används för att finansiera hälso- och sjukvården, till exempel skattemedel, försäkringspremier och privata betalningar.
4. Informationsresurser: Innefattar kunskap, information, forskning och utbildning inom hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvårdsresurserna bör vara tillgängliga, tillgängliga och användbara för alla medborgare oavsett ekonomisk status, etnicitet, kön, ålder eller funktionsnedsättning. Dessutom bör de användas på ett effektivt, rationellt och hållbart sätt för att maximera deras potential att främja folkhälsa och minska ohälsa.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

"Vidareutbildning, läkare" refererar till den process där en utexaminerad läkare utvecklar sina kunskaper och färdigheter inom ett specifikt medicinskt område efter att ha avslutat sin grundläggande läkarutbildning. Detta kan involvera specialisering inom en viss gren av medicinen, såsom kirurgi, internmedicin eller pediatrik, och kräver vanligtvis flera år av klinisk träning och undervisning under handledning av erfarna specialistläkare.

Syftet med vidareutbildningen är att förbättra läkares kompetens och skapa expertis inom sitt valda område, så att de kan erbjuda högkvalitativ vård till sina patienter. Vidareutbildning kan också ge möjlighet till forskning och undervisning inom det specifika området.

Varje lands läkarförbund eller myndigheter har sina egna krav och riktlinjer för hur en läkare ska vidareutbildas, men ofta innebär det att läkaren måste fullgöra ett antal kliniska rotationer, ta kurser, klara teoretiska och praktiska examina samt skriva avhandlingar eller publicera forskningsartiklar.

'Feedback' er en medisinsk betegnelse for den proces, hvor information om den faktiske virkning eller udgang af en behandling gives tilbage til dem, der gav behandlingen. Dette kan hjælpe medicinske fagpersoner med at evaluere effektiviteten af en behandling og foretage ændringer, hvis det er nødvendigt. Feedback kan også hjælpe patienter med at forstå deres tilstand bedre og medvirke til at forbedre deres selvpleje.

Förebyggande hälsovård, även känt som preventiv medicin, är en gren inom medicinen som fokuserar på att förebygga sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar genom att främja och upprätthålla hälsa och förhindra sjukdomar och skador. Detta kan uppnås genom att:

1. Uppmärksamma och minska riskfaktorer som t ex tobaksrökning, fet mat, brist på motion, alkoholmissbruk och psykisk stress.
2. Erbjuda skyddande faktorer som t ex vaccinationer, bra näringsintag, motion och socialt stöd.
3. Identifiera och behandla sjukdomar i ett tidigt stadium för att förhindra komplikationer och skador.
4. Utforma och genomföra program för folkhälsa som t ex screeningsprogram, immunisationsprogram och hälsokampanjer.

Förebyggande hälsovård kan vara primär, sekundär eller tertiär:

* Primär förebyggande hälsovård syftar till att förhindra uppkomsten av en sjukdom hos friska individer. Exempel är vaccinationer och livsstilsförändringar.
* Sekundär förebyggande hälsovård syftar till att upptäcka och behandla en sjukdom i ett tidigt stadium för att förhindra komplikationer och skador. Exempel är screeningsprogram för cancer och diabetes.
* Tertiär förebyggande hälsovård syftar till att minska belastningen av en pågående sjukdom eller funktionsnedsättning och förhindra ytterligare skador. Exempel är rehabilitering och återhämtningsprogram.

'Quality Improvement' (QI) är en systematisk och kontinuerlig process för identifiering, analys och minskning av skilda former av varianter i vården med syfte att reducera negativa utfall och öka positiva. Det innebär att man arbetar aktivt med att förbättra kvaliteten på sjukvårdstjänsterna, till exempel genom att minska felet i diagnoser och behandlingar, förkorta vistelselängder på sjukhus och öka patienternas tillfredsställelse. QI bygger ofta på evidensbaserad medicin och använder sig av olika metoder och verktyg, såsom statistisk processkontroll och Lean-principer, för att mäta och jämföra resultat och driva fram förbättringar. QI är en viktig del av kvalitetsförbättring i sjukvården och bidrar till att säkerställa högkvalitativa tjänster som möter patienternas behov och förväntningar.

Evidensbaserad medicin (EBM) definieras som en systematisk, klar och transparent metod att tillämpa den bästa tillgängliga forskningsbaserade evidensen i kliniska beslut tillsammans med patients preferenser och praktisk erfarenhet. Det innebär att läkare och andra hälso- och sjukvårdspersonal tar hänsyn till de senaste forskningsrapporterna, kliniska riktlinjer och andra relevanta bevis när de beslutar om en patients vård. Detta görs också i samarbete med patienten för att säkerställa att behandlingen är anpassad efter deras individuella behov, önskemål och förväntningar.

Evidensbaserad medicin har som mål att förbättra kvaliteten på vården, minska variationen i praktiken och säkerställa att patienter får den mest effektiva och säkra behandlingen möjlig. Det är en kontinuerlig process som innefattar livslång lärande och forskning för att ständigt förbättra vården.

Reproductive health, som definert av Verdenshelseorganisasjonen (WHO), refererer til "en status av total, fysisk, mental og sosial velbefaring og ikke kun fravær av sykdom eller funksjonsnedsettelse i reproduktive systemet. Reproductive health implies that people are able to have a responsible, satisfying and safe sexlife and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable and acceptable methods of family planning of their choice, as well as other methods of their choice for regulation of fertility which are not against the law, and the right of access to health services that will enable men and women to go through pregnancy and childbirth in a safe and healthy manner."

Så en definisjon av 'Reproductive Health' er: "En tilstand av total fysisk, mental og sosial velbefaring i forbindelse med reproduktive systemet. Dette omfatter evnen til å ha et ansvarlig, tilfredsstillende og trygt seksleve og evnen til å planlegge familie og få barn på en trygg og ønsket måte."

Sociometriska metoder är en grupp psykologiska metoder som används för att mäta sociala interaktioner och relationer inom en grupp. Den sociometriska metoden utvecklades av den amerikanska psykologen Jacob L. Moreno under 1930-talet. Metoden bygger på individers självutvärderingar av sina preferenser och val av sociala kontakter inom en grupp, till exempel genom att fråga ut varje medlem om vem de vill samarbeta eller vänja sig med.

Sociometriska metoder kan användas för att mäta olika aspekter av sociala strukturer och relationer, till exempel popularitet, accepterance, ledarskap, samarbete och konflikt. De kan också användas för att utvärdera effekterna av interventioner som syftar till att förbättra social interaktion och relationer inom en grupp.

Exempel på sociometriska metoder inkluderar sociogram, sociometrisk test, sociometrisk rangordning och sociometrisk analys. Sociogram är ett diagram som visar de sociala kontakterna mellan individer i en grupp, medan sociometrisk test innebär att fråga ut individer om deras preferenser och val av sociala kontakter. Sociometrisk rangordning innebär att ranka individer efter olika kriterier som popularitet eller accepterance, medan sociometrisk analys innebär att analysera de data som samlats in genom sociometriska metoder för att få en bättre förståelse av sociala strukturer och relationer.

Allmänmedicin, även känt som familjemedicin eller primärvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på att ge helhetsvård till individer, familjer och samhällen över åldersspannet. En allmänmedicinsk läkare har utbildning och kompetens inom ett brett spektrum av medicinska områden, inklusive preventiv medicin, kronisk sjukvård, akut vård och äldreomsorg. De arbetar ofta i primärvårdsenheter som family health teams, community health centers eller privata praktiker, och de fungerar ofta som den första kontakten mellan patienter och sjukvården. Deras mål är att främja hälsa, förebygga sjukdomar och behandla både akuta och kroniska tillstånd med en personcentrerad, helhetlig och kontinuerlig vårdfilosofi.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

En läkare är en medically trained and licensed healthcare professional who diagnoses, treats, and helps prevent illnesses and diseases. They have completed a medical degree (MD or DO in the US, MBBS or BMedicine in the UK, etc.) and necessary postgraduate training, including residency and possibly fellowship, to specialize in a particular area of medicine.

Läkare arbetar ofta i sjukhus, kliniker eller privatpraktiker och har till uppgift att ge medicinska råd, skriva ut läkemedel, utföra operationer och andra procedurer, samt övervaka patienters behandling och framsteg. De måste ständigt hålla sig underrättade om de senaste forskningsrön och medicinska teknikerna inom sitt specialområde för att kunna erbjuda sina patienter den bästa möjliga vården.

I'm sorry for any confusion, but "England" is not a medical term or concept. It is a geographical and political term referring to a country that is part of the United Kingdom. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try to help answer them.

Folkhälsa (public health) kan definieras som en gren av medicinen och socialvetenskapen som forskar och arbetar med att förbättra, skydda och underhålla den allmänna populationens hälsa och välfärd genom förebyggande och populationbaserade metoder. Det innefattar bland annat att identifiera och minska hälsorisker i befolkningen, främja sund livsstilar, säkerställa tillgång till god vård och förbättra sociala determinanter av hälsa som bostad, utbildning och inkomst.

Omvårdnad (nursing) kan definieras som en professionell aktivitet som omfattar insatser för att främja, vårda och återställa människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Det innebär bland annat att uppmärksamma, bedöma och hantera individers behov av stöd och vård, samt att arbeta tillsammans med andra hälsoprofessionella för att ge helhetliga och koordinerade vårdtjänster. Omvårdnad kan också inkludera att stötta och rådgiva individer och familjer i sjukdoms- eller krisprocesser, samt att arbeta för att främja sunda livsvillkor och förebygga hälsoproblem.

'Vårdyrken' är ett begrepp inom området vård- och omsorgsprofessioner som beskriver de grundläggande värderingar, principer och praktiker som står i fokus för den professionella omsorgen. Det kan definieras som en etisk och kompetensbaserad attityd och hållning hos vårdpersonal som strävar efter att uppnå det bästa möjliga välbefinnandet och autonomi för den enskilde individen, i samklang med dennes önskemål och behov.

Vårdyrken innefattar principer som respekt för den enskildes självbestämmande rättigheter, non-maleficence ( att inte skada ), beneficence ( att göra gott ) och justice ( rättvisa ). Det handlar också om att ha god kunskap om relevant medicinsk forskning, att vara kompetent i sina färdigheter och att ständigt sträva efter att förbättra sin kompetens genom fortsatt utbildning och reflektion över den egna praktiken.

I Sverige regleras vårdyrkets grundläggande principer och etik i lagstiftningen, till exempel i Patientlagen och i de etiska riktlinjerna för hälso- och sjukvården.

Electronic Health Record (EHR) är en definierad mängd information om ett patients hälsa och vård, som lagras elektroniskt och kan vara tillgänglig på ett säkert sätt för de behandlande leverantörer av vård som har rättigheten att komma åt den. EHR:n innehåller ofta information om patientens medicinska historia, diagnoser, laboratorievärden, bilder, mediciner, terapier och andra dokumentationer relaterade till deras vård. Den kan också innehålla personlig information som kontaktuppgifter och demografiska data. EHR:n är en del av den digitala transformationen av hälso- och sjukvården och är designad för att stödja kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i vården genom att ge behandlande leverantörer tillgång till relevant information när de behövs.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

Mödravård, även känd som obstetrik och gynekologi, är en gren inom medicinen som fokuserar på kvinnors hälsa, speciellt under graviditet, förlossning och efter fostrets födelse. Mödravården omfattar också preventiv vård, diagnos och behandling av sjukdomar och tillstånd som är specifika för kvinnor, såsom menstruationsrubbningar, könssjukdomar, cancer i underlivet och klimakterium. Mödravården kan innefatta också rådgivning och stöd under planeringen av en graviditet och under uppväxttiden hos flickor.

Det søger jeg gerne at hjælpe Dem med, men der er ikke tale om en medicinsk definition af "Holland" eller "Nederlandene", da det er et geografisk navn for et land i Europa. Jeg kan dog fortælle Dem, at Nederlandene består af to deler: den vestlige del, som kaldes Holland, og en østlig del. Holland er delt ind i to provinser, Noord-Holland og Zuid-Holland, og det er kendt for sine store byer Amsterdam, Rotterdam og Haag.

Hvis De ledsager deres spørgsmål med mere kontekst eller information, kan jeg måske hjælpe Dem bedre.

"Utvärderingsstudier" (eng. "Evaluation studies") är en typ av forskningsstudier som utvärderar ett visst fenomen, program, policy eller intervention med syfte att bedöma dess effektivitet, effekt, verkningsmekanismer och eventuella bieffekter. Utvärderingsstudier kan delas in i olika kategorier baserat på deras design och metodologi, men de flesta studier följer principerna för systematiskt review, kontrollerade studier eller kvalitativa studier.

Här är några viktiga principer för utformning och genomförande av utvärderingsstudier:

1. Klart formulerad forskningsfråga: Utvärderingsstudier bör ha en tydlig och specifik forskningsfråga som styr studiens design, metodologi och dataanalys.
2. Val av lämplig studiedesign: Studiedesignen bör vara anpassad till forskningsfrågan och valet av design ska underlätta bedömandet av effekten på det som utvärderas. Kontrollerade studier, såsom randomiserade kontrollstudier (RCT), är ofta idealiska för att bedöma effektiviteten hos en intervention, medan kvalitativa metoder kan vara mer lämpade för att undersöka mekanismer och processer.
3. Representativt urval: Det är viktigt att ha ett representativt urval av deltagare eller sammanhang för att säkerställa att studieresultaten kan generaliseras till en större population eller kontext.
4. Kontroll av bias och systematiska felkällor: Utvärderingsstudier bör ha metoder för att kontrollera och minimera potentialen för bias och systematiska felkällor, såsom slumpmässig tilldelning till grupper, bländning och pålitlighet i mätinstrument.
5. Transparens och rapportering: Studieresultaten ska redovisas på ett transparent och fullständigt sätt, följande riktlinjer för rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
6. Statistisk analys: Använd statistiska metoder för att analysera data på ett korrekt och relevant sätt, följande riktlinjer för statistisk rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
7. Interpretation av resultat: Slutsatserna ska dras på ett försiktigt och balanserat sätt, baserat på de tillgängliga bevisen och med hänsyn till eventuella begränsningar i studien.

Tidskriften tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och publiceras med omedelbar öppen tillgång ... www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Medan-du-vantar/Halso--och-sjukvard.html (hämtningsdatum 24 ... Migrationsverket (2022e) "Hälso- och sjukvård för asylsökande" https:// ...

https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/24453

Vårdförbundet arbetar för att alla människor ska ha rätt till och tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård ... behovsinventering och kollegial samvaro för yrkes.. ...

https://www.hannagoliath.com/category/human-rights/

https://hannagoliath.com/news/

Hälso- och sjukvård. *. Industriell tillverkning. *. Installation, drift, underhåll. *. Kropps- och skönhetsvård. *. Kultur, ... Du agerar utifrån skolans mål och policy och lägger stor vikt vid kollegial samverkan. Givetvis har du en förmåga att se ... Granskning och implementering av standarder och kundspecifika krav. · Certifieringsprocess både för produkter och inom ... Det förekommer sedvanliga arbetsuppgifter inom sjukvård, det är därför viktigt att du har någorlunda erfarenheter sedan innan. ...

https://www.ledigajobbhallstahammar.se/600

Hälso- och sjukvård. *. Industriell tillverkning. *. Installation, drift, underhåll. *. Kropps- och skönhetsvård. *. Kultur, ... Arbetet är självständigt men du har ett team runt dig som du kan samverka med och få kollegial handledning. Arbetsuppgifterna ... granskning, avvikelsehantering, ändringshantering, dokumenthantering och revision). Personliga egenskaper För att lyckas och ... I dina arbetsuppgifter ingår bland annat omvårdnads-, hälso- och sjukvårdsåtgärder, bedömningar och dokumenta... Visa mer ...

https://www.ledigajobbhaparanda.se/500

Det är meriterande med erfarenhet av arbete med innovation och teknik inom hälso-och sjukvård och erfarenhet av forsknings- och ... Vi önskar att ni arbetar som kollegor idag och har en professionell kollegial relation där ni sätter barnet i centrum varje dag ... Ur den friheten kan elevernas självständighet utvecklas, som sen ger självförtroende och förmåga till kritisk granskning. Vi ... Vi söker dig som är legitimerad läkare med specialistkompetens och utbildning i innovation och teknik inom hälso- och sjukvård ...

https://www.ledigajobbboras.se/yrke/pedagogiskt-arbete

Självevaluering av hälsofrämjande hälso- och sjukvård * Patient- och närståendeperspektivet * Levnadsvaneutbildning * ... Hittills har kollegial granskning och lärande använts när det gäller styr- och ledningsperspektivet samt patientperspektivet. ... Manualen för lärande kallades ursprungligen för Kollegial granskning (läs mer under fliken Historik) och den termen kan ...

https://www.hfsnatverket.se/sv/kollegial-granskning-1

Tekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapi11

Psykiatri och psykologi12

Specialiteter och yrken16

Antropologi, utbildning, sociologi och sociala företeelser19

Teknologi, industri, lantbruk3

Humaniora1

Informatik15

Personer3

Hälso- och sjukvård88

Geografiska orter4

Kollegial granskning

Kollegial granskning inom hälso- och sjukvård

Kollegial granskning inom forskning

Kollegial grupp

Organisationer för kollegial granskning

Hälsotillstånd

Skrivande

Folkhälsa

Manuskript, medicinska

Redaktionspolicy

Manuskript, principer

Publicering

Hälso- och sjukvårdsförsörjning

Tidskrifter, principer

Hälso- och sjukvårdspolitik

Hälsoundersökningar

Hälsokampanjer

Hälso- och sjukvårdsreform

Psykisk hälsa

Vårdkvalitet

Författarskap

Primärvård

Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård

Hälsa

Attityder till hälsa

Hälso- och sjukvårdsundersökningar

Hälso- och sjukvårdstillgänglighet

Hälso- och sjukvårdsforskning

Hälso- och sjukvårdsplanering

Hälsobeteende

Hälsoupplysning

Patologi

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdspersonal

Sjukförsäkring

Global hälsa

Plagiering

Biomedicinsk forskning

Hälso- och sjukvårdsbehov och efterfrågan

Munhälsa

Hälsomedvetande, attityder, beteende

Impaktfaktor

NIH

Ackreditering

Forskningsanslag

Kvalitetskontroll

Rättsvetenskap

Vårdplatskapacitet, 300 till 499

Hälso- och sjukvårdsutgifter

Total kvalitetsutveckling

Toxikologi

Insurance, Physician Services

Diagnostiska tekniker, kirurgiska

Personaladministrativa samverkansgrupper

Folkhälsoadministration

Organiserad finansiering

Miljövård

Hälsoojämlikhet

Arbetarskydd

Forskning

Fakultet

Patientacceptans av hälso- och sjukvård

Medicinsk revision

Publikationer

Sjukvårdsransonering

Psykiatrisk vård

Nationella hälso- och sjukvårdsprogram

Folkhälsovård

Hälso- och sjukvårdsprioriteringar

Arbetsprestationsbedömning

Hälso- och sjukvårdsförsörjning, integrerad

Kvinnohälsa

Sjukhuslagstiftning

Hälsotillstånd, glesbygd

Ackrediteringsinstitut inom hälso- och sjukvården (USA)

Distriktssjukvård

Hälso- och sjukvårdssektor

Yrkeskompetens

Attityder hos hälsovårdspersonal

Hälsotillstånd, tätort