Konstgjord befruktning
Befruktning, konstgjord, homolog
Befruktning, konstgjord, heterolog
Sädesförvaring
Graviditetstal
Spermier
Spermietransport
Brunstsynkronisering
Graviditet
Sädesvätska
Spermierörlighet
Ovulation Induction
Spermieantal
Provrörsbefruktning
Frysförvaring
Superovulation
Ovulation Detection
Spermie-ägginteraktioner
Klomifen
Nötkreatur
Ovulation
Graviditetsutfall
Embryoöverföring
Kopulering
Progesteron
Livmoder
Koriongonadotropin
Tekniker för fortplantningshjälp
Val av kön
Sexuellt beteende hos djur
Dräktighet
Uppfödning
Fallopian Tubes
Melengestrolacetat
Progesteronsläktingar
Sädesuttömning
Estrus
Menotropiner
Könsorgan, kvinnliga
Oocyter
Gametöverföring till äggledare
Ovum
Ovarian Follicle
Gonadotropiner, häst
Mejeriproduktion
Semenanalys
Intracytoplasmatisk spermieinjektion
Dinoprost
Fortplantningstekniker
Tidsfaktorer
Vägglöss
Gonadotropinfrisättande hormon
Pregnendioner
Ovotesticular Disorders of Sex Development
Blastocysta
Svin
Oviducts
Köldskyddsmedel
Embryo- och fosterutveckling
Läkemedelstillförsel i slidan
Zona pellucida
Gonadotropiner
Spermiekapacitering
Befruktad äggcell
LH
Oocyte Donation
Cleavage Stage, Ovum
Levande födsel
Follikelstimulerande hormon
Spermabanker
Mjölkbildning
Estradiol
Oviparitet
Phascolarctidae
Estrous Cycle
Nedfrysning
Bitestikel
Pregnandiol
Livmoderhalssekret
Oocytaspiration
Ovary
Organgivare
Sperm Retrieval
Astenozoospermi
Delfiner
Ursidae
Får
Embryo Implantation
Slida
Läkemedelsimplantat
Livmoderhals
Endangered Species
Twinning, Monozygotic
Spermiemognad
Ovariellt hyperstimulationssyndrom
Djurens anatomi
Embryo, däggdjur
Retrospektiva studier
Födelsetal
Akrosomreaktion
Könsorgan, manliga
Vitrification
Buserelin
Elefanter
Slumpmässig fördelning
Laparoskopi
Konstgjord befruktning, även känt som assisted reproductive technology (ART), är en metod där ägg och spermier kombineras utanför en kvinna's kropp för att uppnå befruktning. Detta kan ske genom olika tekniker, till exempel in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmatic sperm injection (ICSI).
I IVF-tekniken samlas äggceller från kvinnan's äggstockar efter stimulering med hormoner. Därefter kombineras äggcellerna med spermier i ett laboratorium, och de befruktade äggen (blastocyst) placeras sedan tillbaka in i kvinnans livmoder för att fortsätta utvecklas.
I ICSI-tekniken injiceras en enskild spermie direkt in i varje äggcell med hjälp av en mikropipett, vilket kan öka chanserna för befruktning när spermiekvaliteten är låg.
Konstgjord befruktning används ofta för att behandla infertilitet eller för att förebygga genetiska sjukdomar som kan överföras från föräldrar till barn.
Inseminering är en medicinsk procedure där spermatozoïder placeras in i ett kvinnligt fortplantningssystem, vanligtvis med hjälp av en kateter. Det finns två huvudsakliga typer av insemination: intrauterin insemination (IUI) och intracervikal insemination (ICI). IUI innebär att spermatozoïder placeras direkt in i livmodercammen, medan ICI innebär att de placeras i cervixkanalen. Inseminering kan användas för att behandla infertilitet eller som en metod för assistad reproduktion för par som inte kan bli gravida på naturlig väg. Proceduren kan antingen använda spermatozoïder från en donator eller partners spermatozoïder.
Den medicinska termen "konstgjord, homolog befruktning" refererar till en metod för att behandla infertilitet, där man använder sig av gameter (ägg och/eller spermier) från donatorer som är genetiskt relaterade (homologa) till den mottagande parten. Detta innebär att äggdonation kan ske mellan systrar eller att sperma används från en bror till sin syster, för att skapa ett embryo som sedan placeras in i mottagarens livmoder. Detta skiljer sig från konventionell artificiell befruktning (IVF), där ägg och spermier från samma par används för att skapa ett embryo.
Den medicinska termen "konstgjord, heterolog befruktning" definieras som en metod där en främmande donators (heterolog) spermie används för att befrukta ett ägg (ovum), vanligtvis genom invitrofertilisering (IVF) eller intracytoplasmisk sperminjektion (ICSI). Denna metod används när den manliga partnern har infertilitet orsakad av en brist på livskraftiga spermier eller när han bär på genetiska sjukdomar som inte ska överföras till avkomman.
Sädesförvaring är ett medicinskt begrepp som refererar till att män lagrar sperma, ofta med hjälp av kryogen konservering, för senare användning i reproduktionssyfte. Detta kan vara användbart för män som kommer att genomgå behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandlingar, eller för par som vill skjuta upp barnandet av olika anledningar. Sperman konserveras vanligtvis i en sädesbank och kan vara lagrad under mycket låga temperaturer (-196°C) under en längre tid utan att förlora sin vitalitet eller fertilitet.
'Graviditetstal' eller 'graviditetstid' är ett begrepp inom medicin som används för att ange antalet veckor sedan den sista menstruationen (LMP) hos en gravid kvinna. Detta används ofta som en standardmåttenhet för att följa utvecklingen hos fostret och schemalägga rutinmässiga undersökningar under graviditeten.
Graviditetstalet är vanligen ett helt tal som representerar antalet kompletta veckor plus ett extra dagar (från 0 till 6) för att uppnå nästa fulla vecka. Således, om en kvinna är i sin sjunde vecka och två dagar av graviditeten, kommer hennes graviditetstal vara 7 + 2 = 9.
Det är värt att notera att det kan finnas små skillnader mellan olika länder och kulturer när det gäller hur graviditetstal räknas, men den vanligaste metoden är att räkna från den sista menstruationen.
Befruktning är en medicinsk term som refererar till processen där en spermie tränger in i och befruktar ett ägg, vilket resulterar i bildandet av ett zygot, som kan utvecklas till ett foster. Denna process sker vanligtvis i livmodern under sexuell reproduktion hos däggdjur, inklusive människan.
Spermier är den hos mannen producereda reproduktiva cellen, även kallad spermatozoon. Den bildas i Hodis tubuli seminiferi genom en process som kallas spermatogenes. Spermien består av ett huvud, en midje och en svans. Huvudet innehåller arvsmassan (DNA) och är täckt av en skyddande hölje kallad akrosom. Midjan innehåller mitokondrier som ger energi till spermiernas rörelse. Svansen består av 9 + 2 mikrotubuli och är ansvarig för spermiernas rörelse genom kvinnan livmodercervix, livmodern och äggledare till ägget där befruktning kan ske.
Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Spermietransport är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där spermier transporteras från epididymis (en tunn, krökt rörformad struktur där spermier mognar och lagras) via vas deferens (ett rör som leder urinen från njuren och spermierna från epididymis till urinblåsan) och ejakuleringsvägen (inklusive prostata och sammanflöden) till vaginala kanalen hos en sexuellt aktiv partner. Denna process är en nödvändig del av reproduktionen, eftersom det endast är i vaginala miljön där spermierna kan befrukta ett ägg och leda till en graviditet.
"Brunstsynkronisering" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den fysiologiska process där äggstockarna (ovarierna) i en kvinna samordnar sin produktion och utsöndring av ägg (ovulation). Denna process sker vanligtvis varje månad under en fertil tidsperiod, även kallat den menstruella cykeln.
Under brunstsynkronisering använder sig veterinärmedicinska specialister av hormonell behandling för att koordinera ägglossningen hos flera djur, ofta för att underlätta konstgjord befruktning eller insemination. Detta är vanligt inom boskapsindustrin, där flera djur kan behandlas samtidigt för att öka chansen till en framgångsrik reproduktion.
I motsats till detta används termen sällan inom människomedicinen, eftersom fertilitetshantering hos kvinnor vanligtvis fokuserar på att stödja och reglera den naturliga menstruationscykeln snarare än att synkronisera ägglossningen hos flera kvinnor.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
Den motsvarande medicinska termen på svenska för "brunstkontroll" är "östruscykelkontroll". Östruscykeln är den fysiologiska process som honungsbin genomgår för att producera ägg (ovulation) och bli fertila. Under kontrollen av hormoner, alternerar bin mellan två olika faser: brunstfasen (östrus), då de är receptiva för parning, och icke-brunstfasen, då de inte är receptiva.
En brunstkontroll innebär att regelbundet observera och dokumentera beteendet hos honungsbina för att fastställa när de befinner sig i brunstfasen. Detta kan göras genom att titta på deras beteende, utseende och produktion av feromoner. Syftet med en brunstkontroll är att avgöra den bästa tidpunkten för att para dem med drönare (hanbin) för reproduktion.
Sädesvätska, även känd som seminal fluid eller ejakulat, är en blandning av olika sekretioner från de körtlar som ingår i det manliga reproduktionssystemet. Den primära funktionen för sädesvätskan är att transportera och skydda spermier på deras väg genom kvinnans fortplantnings tract mot äggcellen för befruktning.
Sädesvätska består av följande komponenter:
1. Spermier: De mobila mänskliga spermierna utgör ungefär 5% av ejakulatvolymen. Varje portion sädesvätska kan innehålla upp till 500 miljoner spermier, även om en normalt fungerande man producerar cirka 100-300 miljoner spermier per milliliter (ml) av sädesvätska.
2. Prostata-sekrett: Prostatasekretet utgör ungefär 20-30% av ejakulatvolymen och innehåller enzymer, vitaminer, mineraler och vissa hormoner som stödjer spermiernas överlevnad och rörlighet. Prostatasekretet ger även sädesvätskan sin typiska konsistens och färg (lätt grumlig och vitaktig till gulaktig).
3. Samenblåse-sekrett: Samenblåssekrets är den mest förekommande komponenten i sädesvätskan, med en andel på ungefär 65-75%. Det består av sockerarter (främst fruktosa), som är en energikälla för spermierna, och bicarbonatjoner, vilka hjälper till att neutralisera den sura miljön i kvinnans vagina. Samenblåssekretset ger även sädesvätskan sin lätt skummiga konsistens.
4. Bulbouretrala-körtlar-sekrett: Detta sekrett utgör den minsta komponenten i sädesvätskan, med en andel på mindre än 5%. Det innehåller proteiner och slutligen ger det sädesvätskan sin lätt genomskinliga färg.
Sammanfattningsvis är sädesvätskan ett komplext kemi- och näringsrikt medium som skyddar, transporterar och underhåller spermierna på deras väg mot äggcellen i kvinnan.
Spermierörlighet, även känd som spermiomotilitet, är ett mått på spermiers förmåga att simma och röra sig framåt. Det är en viktig faktor för fertilitet hos mannen eftersom spermier med normal rörlighet har större chans att nå och befrukta ett ägg.
Spermierrorligheten bedöms vanligen genom att analysera ett seminogram, en undersökning av mannens sädesvätska. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) klassificeras spermierörlighet som:
* Normal rörlighet (progressiv rörelse): Spermier som simmar framåt med en hastighet på 25 mikrometer per sekund eller snabbare.
* Långsam rörlighet (slow progression): Spermier som simmar framåt med en hastighet på mindre än 25 mikrometer per sekund, men fortfarande har en koordinerad rörelse.
* Ofördelaktig rörlighet (non-progressive movement): Spermier som rör sig, men inte framåt eller gör det så långsamt att de inte kan nå ett ägg.
* Oförändrad rörlighet: Spermier som inte rör sig alls.
En normal spermierörlighet definieras av WHO som att minst 40% av spermierna ska ha normal rörlighet och max 30% ska vara oförändrade eller ofördelaktigt rörliga.
'Ovulation Induction' er en betegnelse for behandlinger, der stimulerer ægløsningen (ovulation) hos kvinder med ovulationsforstyrrelser eller ufruchtbarhed. Behandlingen består typisk i at give hormonelle lægemidler, som f.eks. klomifen eller gonadotropiner, for at stimulere østrogenproduktionen og udviklingen af ægceller i æggestokkene (ovarier). Dette kan føre til at flere ægceller modnes samtidigt og eventuelt frigives fra æggestokken, hvilket øger sandsynligheden for at en kvinde bliver gravid.
Målet med ovulation induktion er typisk at behandle anovulatorisk ufruchtbarhed (dvs. ufrugtbarhed pga. manglende ægløsning) eller at synkronisere ægløsningen, når par forsøger at blive gravide ved hjælp af metoder som kunstig insemination (IUI) eller invitrofertilisering (IVF).
Det er vigtigt at understrege, at ovulation induktion bør overvåges nøje af en læge med erfaring i behandlingen af ufruchtbarhed, da der er risiko for at flere ægceller frigives samtidigt (polyovulation), hvilket kan føre til komplikationer som multipla graviditeter eller ovarialhyperstimulationssyndrom (OHSS).
'Spermiogram' är ett medicinskt begrepp som refererar till en undersökningsmetod där man analyserar mannens sädesvätska (semen) för att utvärdera spermiernas kvantitet, rörlighet och morfologi (form). Det görs vanligen genom att insamla en prov av mannens sperma efter masturbation eller med hjälp av ett speciellt kondom som inte innehåller spermiedödande substanser under samlag.
Den insamlade proven analyseras sedan under mikroskop för att avgöra:
1. Spermiernas koncentration (antal per milliliter): Detta mäts vanligen i miljoner per milliliter och ger en indikation på hur många spermier det finns i varje droppe sperma.
2. Spermiernas rörlighet: Rörelseförmågan hos spermierna är viktig för att de ska kunna nå och befrukta äggcellen. Spermier delas in i olika kategorier baserat på deras rörlighet, från snabbt rörliga till stillastående.
3. Spermiernas morfologi: Morfologin hos spermierna kan ge en indikation på deras fertilitet. En normal spermie har en lång, smal huvud och en lång, tunn svans. Abnormaliteter i formen kan påverka spermiernas förmåga att befrukta äggcellen.
En spermiogram används ofta som ett diagnosverktyg för mannens infertilitet och hjälper läkaren att avgöra om ytterligare behandlingar behövs, till exempel med hjälp av assistad reproduktionstekniker som in vitro-fertilisering (IVF) eller intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI).
'Barnlöshet' kan definieras som ett tillstånd där en kvinna inte kan bli gravid och föda barn, vanligtvis på grund av att hon saknar fungerande äggstockar, äggledare eller livmoder. Detta kan orsakas av olika faktorer som genetiska avvikelser, sjukdomar, operationer eller ålder. I medicinsk terminologi kallas barnlöshet ofta 'infertilitet'.
'Provrörsbefruktning' eller 'in vitro-befruktning' (IVF) är en metod för konstlig befruktning där ägg och spermier blandas utanför kroppen, i ett provrör eller en petriplatta i ett laboratorium. När ägget blir befruktat och cellerna börjar dela sig, överförs det till livmodern på den väntande kvinnan, där det fortsätter att utvecklas.
Denna metod används ofta när andra former av behandling inte har varit framgångsrika, eller när det finns en speciell medicinsk anledning till att använda sig av den, som exempelvis vid problem med spermiernas rörlighet eller äggstockens funktion. Provrörsbefruktning kan också användas i kombination med tekniker som intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), där en enskild spermie placeras direkt in i ett ägg för att öka chansen till befruktning.
'Frysförvaring' (frysbehandling) är ett sätt att bevara livsmedel och andra varor genom att sänka temperaturen till under fryspunkten, vanligtvis -18°C eller lägre. Detta förhindrar bakteriell tillväxt och nedbrytning av materialet. Frysförvaring kan förlänga hållbarheten av livsmedel betydligt och är en viktig metod inom livsmedelsindustrin, restauranger och hemmaköken.
Superovulation är en medicinsk term som refererar till den process där en kvinna ges hormonbehandling med syfte att stimulera flera folliklar i äggstockarna att utvecklas och släppa fler än ett ägg under en cykel, istället för det vanliga ett ägg som normalt sett sker under en naturlig menstruationscykel. Detta ökar sannolikheten för att flera ägg befruktas och utvecklas till embryon, vilket kan vara användbart inom fertilitetsbehandlingar som konstgjord befruktning (IVF) eller insemination.
Superovulation uppnås vanligtvis genom att ge patienten hormonpreparat som innehåller gonadotropiner, till exempel follikelstimulerande hormon (FSH) och/eller luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner hjälper till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera folliklar samtidigt. Superovulation övervakas vanligtvis genom ultraljud och hormonnivåmätningar för att minimera riskerna för komplikationer som ovanstimulering och multipel graviditet.
Ovulationsdetektion (OD) är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker som används för att identifiera den specifika dagen under en menstruationscykel då ägglossningen sker, det vill säga när en äggcell frisläpps från en kvinnas äggstock. Detta är viktigt att känna till eftersom det är under de få dagarna runt ägglossningen som en kvinna är fertil och kan bli gravid om hon har samlag med en man.
Det finns flera olika metoder för ovulationsdetektion, bland annat:
1. Urinbaserade ovulationskits: Dessa kits mäter ökningar i urinen av luteinerande hormon (LH), som är ett hormon som styr ägglossningen. När LH-nivåerna stiger, närmar sig ägglossningen. Kits innehåller ofta en teststav som används för att mäta LH-nivåerna i urinen varje dag under en menstruationscykel. När en ökning i LH-nivåerna upptäcks, kan detta indikera att ägglossningen kommer snart.
2. Basaltemperaturmätning: Detta är en metod där kvinnan mäter sin basala kroppstemperatur varje morgon med ett termometer. När ägglossningen sker, ökar kroppstemperaturen något. Genom att spåra dessa temperaturförändringar över tid kan en kvinna avgöra när hon har ägglossat.
3. Kvinnlig fertilitetsmonitoring: Detta är en metod där kvinnan använder sig av både urinbaserade ovulationskits och basaltemperaturmätning för att spåra sina hormonnivåer och temperaturförändringar under en menstruationscykel. Denna metod kan ge mer exakta resultat än användandet av enbart en metod, men den kan också vara mer tidskrävande.
4. Cervixmätning: Detta är en metod där kvinnan inspekterar sin cervix för att avgöra när hon har ägglossat. När ägglossningen närmar sig, blir cervixen mjukare, öppnadare och lägre placerad i slidan. Genom att spåra dessa förändringar över tid kan en kvinna avgöra när hon har ägglossat.
Det är viktigt att notera att alla metoder för att spåra ägglossning inte är 100% exakta och att det finns andra faktorer som också kan påverka hormonnivåer och kroppstemperatur, såsom stress, sjukdom och medicinering. Om en kvinna vill bli gravid rekommenderas det därför att hon söker rådgivning hos en läkare eller specialist inom reproduktionsmedicin för att få individuell vägledning och stöd.
Spermie-ägginteraktioner refererar till de komplexa processer som sker när spermier och ägg, även kända som sperma och ova, möts och interagerar med varandra under befruktningen. Denna process inkluderar en serie händelser som leder till att spermien kan penetrera ägget och leda till bildandet av ett zygot, vilket är den första cellen i ett embryo.
När en spermie närmar sig ett ägg, attraheras den av äggvitan som omger ägget. Äggvitan innehåller speciella proteiner som binder till spermier och hjälper dem att navigera mot ägget. När en spermie träffar äggets yta, aktiveras ett membranfusionsevent som leder till att spermiens kärna kan släppas in i ägget.
Efter att spermien har penetrerat ägget, sker en serie av biokemiska reaktioner som förhindrar andra spermier från att penetrera samma ägg. Detta skyddar mot polyspermi, vilket är när flera spermier tränger in i samma ägg och kan leda till abnorma embryoutveckling.
I slutet av denna process har befruktningen skett och en zygot bildats, vilket är början på en ny individ. Spermie-ägginteraktioner är därför en mycket viktig del av reproduktionen hos många djur, inklusive människor.
Clomifen är ett fertilitetsmedel som används för att behandla infertilitet hos kvinnor med ovulationsstörning orsakad av oregelbunden ägglossning. Det är en selektiv estrogenreceptormodulator (SERM) som verkar genom att binda till estrogenreceptorer i kroppen.
Clomifen fungerar genom att blockera estrogenreceptorerna i hjärnan, vilket leder till en ökning av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) som produceras av hypotalamus. Detta i sin tur stimulerar produktionen och frisättningen av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen. FSH och LH är viktiga för att utveckla och lossa äggceller från äggstockarna (ovulation).
Clomifen ges vanligen som tablettor och tas under en cykel om fem dagar, oftast från den femte till den nionde dagen efter början av menstruationen. Om behandlingen är framgångsrik kan ägglossning inträffa inom 5-10 dagar efter slutet på behandlingen.
Det är viktigt att notera att användning av clomifen kan öka risken för multipla befruktningar och därför bör användas under tätt medicinskt övervakning.
Fertilitetsmedel för kvinnor, även kända som fertilitetshormoner eller fertilitetsbehandlingar, är läkemedel som används för att behandla fertilitetsproblem hos kvinnor. Dessa medel kan på olika sätt hjälpa till att stödja kvinnans naturliga menstruationscykel och öka chanserna att bli gravid.
Det finns flera olika typer av fertilitetsmedel för kvinnor, bland annat:
1. Klomifen citrat: Detta är ett vanligt förekommande fertilitetsmedel som används för att behandla oregelbunden menstruation och ovulation. Klomifen citrat fungerar genom att blockera estrogenreceptorer i hjärnan, vilket leder till en ökad produktion av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), vilket kan leda till en ökad ägglossning.
2. Gonadotropiner: Gonadotropiner är hormoner som stimulerar äggstockarna att producera fler äggceller under en menstruationscykel. De används ofta i kombination med intrauterin insemination (IUI) eller in vitro fertilisation (IVF). Gonadotropiner kan ges som injektioner och omfattar läkemedel som follitropin alfa, follitropin beta och human chorionic gonadotropin (hCG).
3. Letrozol: Letrozol är ett aromatashämmande medel som används för att behandla bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Letrozol fungerar genom att blockera enzymet aromatas, vilket omvandlar östrogen till dess aktiva form. Detta kan leda till en ökad produktion av FSH och LH, vilket i sin tur kan leda till en ökad ägglossning.
4. Bromocriptin: Bromocriptin är ett dopaminreceptoragonist som används för att behandla Parkinsons sjukdom, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Bromocriptin fungerar genom att blockera prolaktinet, ett hormon som produceras i hypofysen och kan påverka ägglossningen och menscykeln.
Det är viktigt att notera att alla dessa läkemedel har en rad biverkningar och ska endast användas under övervakning av en läkare. Dessutom kan de vara kostsamma och kräver ofta flera cykler för att uppnå ett resultat. Det är därför viktigt att diskutera alla alternativ med din läkare innan du bestämmer dig för att använda någon av dessa behandlingar.
'Barnlöshet hos kvinnor', även känt som infertilitet, definieras av World Health Organization (WHO) som "en sjukdom av reproduktionssystemet definierad av oförmågan att uppnå en graviditet efter 12 månaders regelbunden samlag utan användning av preventivmedel." Detta inkluderar både oförmåga att bli befruktad och oförmåga att upprätthålla en graviditet till full term. Det är värt att notera att infertilitet kan drabba båda män och kvinnor, och i ungefär hälften av fallen är orsaken kombinerad.
Medicinskt sett definieras "barnlöshet hos män" som oförmåga att föda barn på grund av ett problem med spermierna eller med reproduktionssystemet. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel:
1. Oligozoospermi: För få spermier i ejakulatet (mindre än 15 miljoner spermier per milliliter).
2. Azoospermi: Ingen spermie i ejakulatet alls.
3. Teratozoospermi: För många missformade spermier.
4. Asthenozoospermi: Lågt spermiernas rörlighet.
5. Genetiska avvikelser eller kromosomavvikelser.
6. Problem med hormonella systemet som påverkar produktionen av spermier.
7. Förvärrade infektioner i reproduktionssystemet.
8. Anatomiska avvikelser i reproduktionsorganen, såsom obstruktioner eller frånfällen.
Det är viktigt att notera att många män med barnlöshet kan behandlas med hjälp av metoder som in vitro-fertilisering (IVF), intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) eller medicinsk behandling för att korrigera hormonella oregleringar.
I medicinska sammanhang kan "kullstorlek" (engelska: grain size) användas för att beskriva storleken på partiklar i ett preparat, till exempel inom patologi när man studerar celler under mikroskop. Kullstorleken kan ha betydelse för hur effektivt ett läkemedel eller ett diagnostiskt verktyg fungerar. I vissa fall kan en mindre partikelstorlek leda till bättre absorption och därmed verkan i kroppen.
Ibland används termen "nanokullstorlek" (engelska: nanograin size) för att beskriva mycket små partiklar, med en diameter på mindre än 100 nanometer. Dessa kan ha unika egenskaper jämfört med större partiklar och används inom områden som nanomedicin och diagnostik.
I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.
Ovulation är den process då ett ägg mognar och friges från en kvinnas äggstock (ovarium) under hennes menstruationscykel. Detta sker vanligtvis mitt i cykeln, ungefär 14 dagar före nästa menstruation börjar. Ett gång utfrisat ägg kan sedan bli befruktat av spermier om det finns några tillgängliga i kvinnans kropp. Om befruktning sker kommer ägget att fästa sig i livmoderns (endometriet) inre vägg och utvecklas till ett foster. Om inte befruktning sker kommer ägget att upplösas och lämna kroppen genom menstruationen.
Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.
'Embryoöverföring' är en medicinsk term som refererar till processen då ett eller flera embryon placeras i livmodern hos en kvinnlig mottagare, med syfte att uppnå en graviditet. Detta är en del av infertilitetsbehandlingar såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).
Embryona skapas vanligtvis genom att befrukta äggceller med spermier i laboratoriemiljö, varefter de utvecklas under några dagar. När embryonerna har nått en viss utvecklingsgrad väljs de ut för överföring till moderslivmodern. Antalet embryon som överförs kan variera och bestäms ofta i samråd mellan läkare och patient. Överflödiga embryon kan frynas och lagras för framtida användning.
In a medical context, "kopulering" refererar vanligtvis till den sexuella aktiviteten mellan två individer som innebär penetration av en persons genitalier av den andres. Detta kan inträffa under samlag, där en penis penetrerar vaginalt, analt eller oralt. Kopulering är en naturlig och viktig del av mänsklig sexualitet och reproduktion. Emellertid kan det också vara kopplat till risker för sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskad graviditet, om den inte sker på ett säkert sätt.
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.
Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.
Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.
'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.
Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras under graviditeten. Det produceras av den syncytiotrofoblastala cellen i moderkakan och har till uppgift att underhålla graviditeten genom att stimulera äggstockarna att fortsätta producera progesteron, som håller liv i corpus luteum och därmed förhindrar menstruation. Hormonet kan mätas i blodet eller urinen och används bland annat som markör vid graviditetstester.
En 'tekniker för fertilitetsbehandling' (engelska: 'fertililty technician') är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART) inom medicinsk behandling av ofrivillig barnlöshet. Deras huvudsakliga uppgifter innefattar att hantera, preparera och bevara gameter (ägg och/eller spermier), utför ultraljud under oocyte retrieval ( ägg-punktion) procedurer, och utföra laboratorieprocedurer såsom insemination, intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) och embryokultur. De arbetar vanligtvis under läkares övervakning i en fertilitetsklinik eller ett reproduktionsmedicinskt centrum.
Fluorogestone Acetate är ett syntetiskt gestagen, som används i vissa länder som ett hormonellt medel för att behandla svåra former av endometrios och ibland även för att behandla tyngdblödningar. Det verkar genom att minska aktiviteten hos kvinnans reproduktiva system, vilket kan hjälpa att lindra symtom som kronisk smärta och överdrivet menstruationsflöde.
Fluorogestone Acetate är inte tillgängligt i alla länder, inklusive USA, på grund av bristen på tillräckliga studier och bevis för dess säkerhet och effektivitet jämfört med andra behandlingsalternativ. Liksom med alla läkemedel bör det endast användas under övervakning av en läkare och efter en noggrann bedömning av patientens individuella behov och risker.
'Val av kön' (eng. 'Gender choice') är ett samhällsvetenskapligt begrepp som hänvisar till individens frihet att välja och identifiera sin egen könsidentitet, oavsett deras biologiska kön eller tilldelade kön vid födseln. Det innebär att en person kan välja att identifikationen av sitt kön matchar deras biologiska kön (cisgender), eller att den inte gör det (transperson). Valet av kön kan vara en självupplevd, subjektiv upplevelse och kan inkludera könsuttryck, roller, identitet och sexuell orientering. Det är viktigt att notera att val av kön inte är samma sak som biologiskt kön eller sexuell orientering.
Sexuellt beteende hos djur definieras som beteenden som direkt eller indirekt leder till parning och reproduktion. Detta kan inkludera en rad olika handlingar, beroende på art och individ, såsom flirtande, uppvaktningsbeteende, parningslekar, kopulation och andra former av intim kontakt. Många djurarter har också specifika ritualer eller beteenden som är associerade med parningstiden, till exempel revirdränande hos älgar eller hästbockarnas strider om honorna.
Det är värt att notera att sexuellt beteende hos djur kan också inkludera icke-reproduktiva handlingar, såsom homosexualitet och självupplevelse. Dessa former av beteende har observerats hos en rad olika djurarter och kan ha en rad olika funktioner och syften, till exempel att stärka sociala band eller reducera stress.
'Dräktighet' är medicinsk terminologi för ett tillstånd där en graviditet har etablerats och en foster har befruktat ägget och har börjat utvecklas inne i livmodern hos en kvinna. Dräktighetens längd mäts vanligtvis från den första dagen av den senaste menstruationen och varar ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar. Under dräktigheten stöder kroppen fostrets tillväxt och utveckling genom att leverera näring och syre via moderkakan och navelsträngen.
En graviditetstest är ett diagnostiskt verktyg som används för att fastslå om en kvinna är gravid eller inte. Det fungerar genom att upptäcka spår av hCG (human chorionic gonadotropin), ett hormon som produceras av den befruktade äggcellen efter befruktning, i urinen eller blodet.
Det finns två huvudsakliga typer av graviditetstester: urinvägs-test och blodtest. Urinvägs-testet är det mest vanliga och kan köpas över derät i butiker och apotek. Det fungerar genom att en liten mängd urin placeras på ett teststreck, där den kommer i kontakt med speciella antikroppar som reagerar med hCG om det finns närvarande. Resultatet visas vanligtvis som en linje eller ett plus-tecken och kan läsas efter några minuter.
Blodtest för graviditet, som vanligtvis utförs av en vårdgivare i en klinisk setting, är mer exakt än urinvägs-testet och kan upptäcka graviditet på ett tidigare stadium. Det finns två typer av blodtester för graviditet: kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ test mäter mängden hCG i blodet, medan kvalitativ test endast fastställer om hCG är närvarande eller inte.
Det är viktigt att notera att graviditetstester inte är 100% tillförlitliga och att det kan finnas falska positiva eller falska negativa resultat. I fallet med ett osäkert resultat rekommenderas det därför att upprepa testet efter några dagar eller kontakta en vårdgivare för ytterligare utvärdering.
I medicinsk kontext, betyder "uppfödning" oftast reproduktiv teknik eller metoder som används för att skapa liv. Detta inkluderar assisted reproductive technology (ART) såsom in vitro fertilisation (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och surrogatmammanskapsavtal. Uppfödning kan även innebära användning av donorsperm, donoregg eller embryoadoption.
I vissa fall kan "uppfödning" också syfta på processen att ta hand om och uppfostra ett barn efter födseln, men detta är vanligare i allmän kontext än i medicinsk.
'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.
Fallopian tubes, på svenska även kända som eileiter, är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. De två fallopiska tuberna sträcker sig från äggstockarna och mynnar ut i livmoderns (matris) slemhinna. Deras främsta funktion är att transportera den befruktade ägcellen, det vill säga befruktat ägg, till livmodern där den kan utvecklas till ett foster. Fallopian tuberna innehåller cilier och muskulatur som hjälper till att transportera ägcellen genom rörelser och luftströmmer.
Melengestrol acetate (MGA) är ett syntetiskt gestagenprogestin som används inom djurmedicinen, främst för att kontrollera fortplantningen hos nötkreatur. Det agerar genom att hämma utvecklingen av gonadotropinförlängda releasehormon (GnRH) i hypotalamus och därmed också produktionen av könshormoner som könsceller kräver för att mogna och mognas.
MGA används ofta i kombination med ett annat hormonellt preparat, trenbelone acetat (TBA), för att skapa en kombinerad kontraceptiv effekt som är mer effektiv än var och en av substanserna på egen hand. Denna kombination marknadsförs ofta under namnet "Melengestrol plus" eller "Trenbelone-Melengestrol".
Det är värt att notera att Melengestrol acetate inte är godkänt för användning inom människomedicinen och det finns inga etablerade medicinska tillämpningar för det hos människor.
En flerbördsgraviditet, även känd som multipel graviditet, är en medicinsk term som används när en kvinna är gravid med två eller flera foster samtidigt. Det kan delas in i två kategorier: tvillinggraviditet (två foster), och tretalig graviditet eller trillinggraviditet (tre foster) och så vidare.
Flerbördsgraviditeter kan inträffa på naturlig väg, men är också vanligare som komplikation till fertilitetsbehandlingar som exempelvis in vitro-fertilisering (IVF). Risken för flerbördsgraviditet ökar med åldern och kan även vara genetiskt betingad.
Flerbördsgraviditeter kan vara högrisksituationer både för moder och foster, och kräver därför extra uppmärksamhet och vård under graviditeten. Vanliga komplikationer inkluderar födelseskador, låg födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för fosterdöd.
Progesteron är ett steroidhormon som spelar en viktig roll i reproduktiva funktioner hos kvinnor. Progesteronsläktingar, även kända som progestagen eller gestagen, är syntetiska eller naturliga substanser som har en liknande hormonell verkan som progesteron. De används ofta i hormonbehandlingar för att efterlikna effekterna av progesteron i kroppen. Progestagen kan användas för att behandla åkommor som menstruationsrubbningar, endometriosrelaterade smärtor och för att förhindra östrogen-relaterad cancer i bröstvävnaden. Det finns också progestagenhaltiga p-piller som används för preventiv behandling.
Sädesuttömning, även känd som ejakulation eller "komma", är en fysiologisk process där mannen utsöndrar sädesvätska från penis. Detta händer vanligtvis under sexuell stimulans och orgasm, men kan också inträffa spontant under sömnen (nocturnal emission eller "nattlig polning").
Sädesvätskan består av flera komponenter, inklusive spermier, som produceras i de bakre delarna av testiklarna, och sekret från prostata glanden och sammanflödet av Cowper, två körtlar belägna under urinblåsan. Under sexuell stimulans pumpas blod till penis, vilket orsakar en erektion, och när den slutliga nivån av excitation uppnås leds spermierna och sekretet ut från penis via uretra, en tunnel som går genom penis.
Det är värt att notera att det inte behöver finnas en direkt koppling mellan sädesuttömning och samlag; det kan också ske vid självstimulering eller i samband med drömmar om sexuella aktiviteter.
Estrus, även känt som "löpare" eller "hetta", är ett begrepp inom djurmedicin och beteendeforskning. Det refererar till den fas i en honas menstruationscykel då hon är sexuellt receptiv och kan bli befruktad. Under estrus uppvisar honan ofta specifika beteendemönster, såsom ökat flirtande med hannar eller ett ökat uttryck av sin genitalöppning. Den exakta varaktigheten och frekvensen av estrus kan variera mellan olika djurarter. I människor motsvaras estrus av den så kallade "ovulationscykeln", under vilken kvinnan är fruktsam, men i motsats till de flesta andra djurarter uppträder det inga tydliga beteendemönster som visar att en kvinna befinner sig i denna fas.
Menotropiner är ett hormonpreparat som består av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Det används vanligtvis för att behandla infertilitet hos både män och kvinnor.
För kvinnor kan menotropiner användas för att stimulera äggstockarna att producera fler ägg (ovulation), vilket kan öka chansen för en graviditet. För män kan det användas för att behandla lägre spermieradie och förbättra spermiekvaliteten.
Menotropiner är vanligtvis tillgängliga som injektionspreparat och ska endast användas under medicinsk övervakning.
'Könsorgan, kvinnliga' refererar till de primära och sekundära könsorganen hos en biologisk kvinna. De primära könsorganen är inre organ som utgör reproduktivsystemet, till exempel äggstockarna (ovary), äggledare (fallopian tubes), livmodern (uterus) och slidan (vagina). De sekundära könsorganen är yttre genitalier som skiljer sig morfologiskt mellan könen, till exempel de stora läpparna (labia majora), de små läpparna (labia minora), klitoris och bartholins körtlar.
En oocyte, även känd som en äggcell, är en stor, ofullständigt utvecklad cell hos en kvinna som kan utvecklas till ett ägg under den ovulatoriska cykeln. Oocyten bildas i äggstockarna (ovarier) och innehåller halva av den genetiska informationen i form av 23 unika kromosomer, medan de flesta andra celler i kroppen har 46 kromosomer fördelade på två uppsättningar. När en mannens spermie befruktar oocyten bildas en zygot, som kan utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster under graviditeten.
Medicinskt sett betyder "gametöverföring till äggledare" att människans spermier överförs till kvinnans äggledare, vanligtvis genom penetrativ sex. Detta sker under ovulationen när ett ägg har lossnat från äggstocken och befinner sig i äggledaren för möjlig befruktning. Om en spermie träffar och förenas med ägget kan det leda till en befruktning och slutligen en graviditet.
'Ovum' är den biologiska termen för ett kvinnligt könscell, även känt som en äggcell. Det är den mogna, haploida cellen som produceras i äggstockarna (ovarierna) och kan bli befruktad av en spermie för att bilda en zygote, vilket är startpunkten för embryogenesen hos däggdjur. Ovum innehåller halva mängden kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell i kroppen och har potentialen att utvecklas till ett nytt individuellt organism om det blir befruktat och utvecklas till en fertil ägg.
En ovariell folikel är en liten struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett enda äggcell (oocyten) omgivet av ett lagringsskikt av celler som kallas granulosa cells och en yttre membran som kallas teka.
Under en kvinnas fertila år finns det många ovariala foliklar i ovarierna, men bara en eller ett fåtal utvecklas till mogna äggvarv (Graafs folliklar) varje månad under hennes menstruationscykel. Den mogna follikeln släpper sedan ett ägg som kan bli befruktat om det möter en spermie. Om inte befruktning sker, kommer follikeln att degenerera och menstruationen kommer att inträffa.
Ovariala foliklar är viktiga för kvinnors reproduktiva hälsa och kan påverkas av ålder, hormonella störningar och andra faktorer som kan leda till infertilitet eller andra reproduktiva problem.
"Gonadotropiner" är ett samlingsnamn för två hormoner som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. De två hormonerna kallas för folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Gonadotropiner har en viktig roll för reproduktionssystemet eftersom de reglerar produktionen av könsceller och könshormoner.
I samband med hästar, refererar "gonadotropiner" ofta till hormonpreparat som används inom djurhälsovården för att påverka reproduktionscykeln hos ston (hopp och stontyper). Dessa preparat kan bestå av syntetiska former av FSH, LH eller en kombination av båda. Genom att ge dessa hormoner till ett sto kan man påverka ägglossningen och öka chanserna för graviditet. Det är dock viktigt att notera att användning av gonadotropiner ska ske under veterinärövervakning och med hänsyn till djuret och ägarens specifika behov och mål.
'Mejeriproduktion' refererer til den proces, hvor mælk fra dyr som køer, får og geder behandles og forarbejdes til forskellige mejerivarer som ost, smør, yoghurt og fløde. Processen inkluderer typisk opfangning af råmælk, filtrering, pasteurisering (varmebehandling for at dræbe bakterier), homogenisering (for at fordele fedtpartikler jævnt i mælken) og derefter formning og modning af specifikke mejeriprodukter.
En semenanalyse, även känd som spermaanalys, är en typ av laboratorietest som mäter olika aspekter av mannens reproduktiva hälsa. Den inkluderar vanligtvis mätningar av:
1. Spermiekoncentration: Antalet spermier per milliliter (ml) semen.
2. Spermimobilitet: Hur väl spermierna kan röra sig och simma framåt.
3. Spermiomorfologi: Formen och storleken på spermierna.
4. Semenvolym: Hur mycket semen produceras vid ejakulationen.
5. pH-värde: Hur sur eller basiskt semenet är.
6. Fructos: En sockerart som förekommer naturligt i semen och används för att avgöra om sädesledarna fungerar korrekt.
Denna typ av tester kan användas för att undersöka orsakerna till infertilitet, för att kontrollera effekterna av behandlingar som påverkar reproduktiv hälsa och för att screena för genetiska sjukdomar.
Intracytoplasmatic Sperm Injection (ISCI) är en metod inom assistad reproduktion där en enskild spermie injiceras direkt in i ett äggs cytoplasma med hjälp av en fin glasspruta. Detta görs vanligtvis under kontrollerade laboratorieförhållanden i samband med in vitro-fertilisering (IVF).
ISCI används ofta när man vill öka chanserna att befrukta ägget hos par där manligan har problem med spermiekvalitet eller rörlighet, eftersom det eliminerar behovet av att spermierna själva kan penetrera äggets yttre skal (zona pellucida). Det kan även användas när man vill undvika överföring av genetiska defekter från den manliga partnern.
Behandlingen innebär att ägg och spermier hämtas från båda parterna, varefter en enda livskraftig spermie väljs ut och placeras in i varje ägg med hjälp av mikromanipulationsteknik. Därefter kan befruktade ägg kultiveras och omvandlas till embryon som kan överföras till livmodern för att möjliggöra en graviditet.
Dinoprost är ett syntetiskt prostaglandin E1-analog, som används inom medicinen. Det är tillgängligt under varunamnen Cervidil och Prostin E2, och används vanligen för att inducera förlossning eller avbryta en oönskad graviditet.
Dinoprost fungerar genom att stimulera kontraktioner i livmodern, vilket kan hjälpa till att starta förlossningen eller att avsluta en tidig graviditet. Det kan också användas för att behandla postpartumblödningar och för att förebygga efterbörd.
Som med alla läkemedel, bör dinoprost användas under en läkares övervakning och de specifika anvisningarna och rekommendationerna från läkaren ska följas noga.
En fortplantningstekniker (engelska: fertility technician) är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART), såsom in vitro fertilization (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och andra metoder för att hjälpa till att behandla infertilitet. Deras uppgifter kan omfatta att hantera och sköta reproduktiva celler, som ägg och spermier, att genomföra procedurer relaterade till fertilisation och embryokultur, samt att dokumentera och spåra resultaten av dessa procedurer. Fortplantningstekniker arbetar ofta i fertilitetskliniker under övervakning av gynekologer med specialistutbildning inom reproduktiv medicin.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
Medicinskt talat är 'vägglöss' (pediculus humanus capitis) små ektoparasitiska insekter som lever och livnär sig på människans hår och skinn. De flesta vanligtvis förekommande arterna av vägglöss är specialiserade till att suga blod från mänskliga värdar, och de föredrar huvudhåren där de kan vara särskilt svåra att upptäcka. Vuxna vägglöss är cirka 2-4 millimeter långa och har en platt, asymmetrisk kroppform. De är ofta bruna till färgen men kan vara nästan transparenta när de inte har ätit på någon tid.
Vägglöss lägger sina ägg (nits) i små vita behållare som fastnat vid basen av hårstrån, och det tar ungefär en vecka innan äggen kläcks. Nymferna som kläcks från äggen är mycket mindre än vuxna vägglöss men liknar dem i utseende och beteende. De behöver äta blod för att överleva och kan bli fullvuxna inom ungefär en vecka efter kläckningen.
Vägglöss sprider sig vanligtvis genom direktkontakt mellan människor, men de kan också spridas via gemensamma saker som hattar, mössor, handdukar och sängkläder. De kan orsaka klåda, irriterad hud och infektioner om de inte behandlas tillräckligt snart.
'Gonadotropin-releaseing hormone' (GnRH) är ett neuroendokrint hormon som produceras i hypotalamus i hjärnan. Det reglerar frisättningen av gonadotropiner, luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), från adenohypofysen i hypofysen. GnRH verkar via sin specifika receptor, GnRH-receptorn, som finns i adenohypofysen.
GnRH frisätts i en pulsatil modell och påverkar därmed frisättningen av LH och FSH, vilket i sin tur reglerar reproduktiva funktioner såsom äggstockarnas (ovaries) och testiklarnas (testes) hormonproduktion och ägglossning (ovulation). Vidare kan GnRH-analoger användas terapeutiskt för att behandla tillstånd som beror på störda nivåer av könshormoner, såsom prostatacancer hos män och endometrios hos kvinnor.
I'm happy to help you with a medical definition of "pregnancy discriminator"! However, I noticed that there might be a small typo in your question. I assume you meant to ask for the definition of "pregnancy discrimination" instead. Here it is:
Pregnancy discrimination refers to the unfair or unfavorable treatment of an individual based on pregnancy, childbirth, or related medical conditions. This form of discrimination can occur in various aspects of employment, including hiring, promotions, training, pay, benefits, and termination. Pregnancy discrimination is prohibited in many countries, including the United States, under laws such as Title VII of the Civil Rights Act of 1964 and the Pregnancy Discrimination Act of 1978. Employers are required to provide reasonable accommodations for pregnant employees, similar to those provided for individuals with disabilities, to enable them to perform their job duties safely and effectively.
'Ovotesticular Disorders of Sex Development' (DSD) är ett medicinskt tillstånd där individen har både äggstock och testikelvävnad i kroppen. Detta är en sällsynt form av DSD, som förekommer hos cirka 1 av 20 000 nyfödda barn.
I allmänhet har personer med ovotesticular DSD också både könskromosomer X och Y (kallas även karyotypen 46,XX/46,XY). De kan ha en kombination av könsorgan som är typiska för båda könen, såsom en klitoris och en skenbenet eller en penis och en testikel.
Detta tillstånd kan vara komplext och kräver vanligtvis ett multidisciplinärt team av specialister inom endokrinologi, genetik, kirurgi, psykologi och andra områden för att ge den drabbade individen den bästa möjliga vården. Behandlingen kan inkludera hormonbehandling, kirurgi och psykosocialt stöd.
Det är viktigt att poängtera att personer med ovotesticular DSD kan ha en normal livslängd och livskvalitet, men de kan också ha en ökad risk för könscellcancer och andra hälsoproblem. Det är därför viktigt att de får en korrekt diagnos och behandling så tidigt som möjligt i livet.
En blastocyst är en embryon i ett tidigt stadium av utveckling, vanligtvis dagen 5 eller 6 efter fertilisationen. Den består av två delar: en yttre cellager som kallas trofoblast och en inre cellmassa. Trofoblasten kommer att bilda moderkaka och moderkanal, medan den inre cellmassan kommer att bilda fostret. Blastocysten är den stadium då embryot börjar fastna i livmoderns slemhinna och utvecklas till en begravd foster.
En hysteroskop är ett medicinskt instrument som används för att undersöka och behandla problem i livmodern (uterus). Det består av en tunn, böjlig tub med en lins på änden, genom vilken läkaren kan se in i livmodern. Tuben fylls ofta med ett lättflytande, transparent medium, som hjälper till att utvidga livmodercaviteten och förbättra siktet. Hysteroskopi är en minimalinvasyv procedure som vanligtvis utförs under lokalbedövning eller kortvarig narcos. Den kan användas för att diagnostisera orsakerna till abnorma mensblödningar, upptäcka fibromer eller poliper i livmodern och hjälpa till att fastställa orsaken till infertilitet.
'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.
'Oviducts' er den medisinske betegnelsen for de to tuber, som hos kvinder transporterer æg fra ovarierne til livmoderen. De kendes også som 'ovductus' eller 'fallopian tuber'. Oviducterne har fingerlignende udvækster, kaldet fimbriae, der hjælper med at transportere æg fra ovarierne til ægløsningen. De er en del af den kvindelige reproduktive anatomi og spiller en vigtig rolle i fertiliteten.
Köldskyddsmedel, även känt som värmeisolering eller termoisolering, är ett medel som används för att minska värmeförlusten och hjälpa till att hålla en varm kroppskroppstemperatur i kyla. Det kan vara i form av kräm, spray eller klädesplagg gjorda av isolerande material som till exempel dun eller syntetfiber. Köldskyddsmedel verkar genom att fördröja värmetransfer mellan kroppen och den kalla omgivningen, vilket hjälper till att hålla kroppsvärmen inne under längre tid. Det är viktigt att använda rätt typ av köldskyddsmedel beroende på aktivitet och temperaturförhållanden för att uppnå maximal effektivitet och säkerhet.
'Könskvot' är ett begrepp som ofta används inom medicinen och hänsyftar på ett system där antalet män och kvinnor i kliniska prövningar av läkemedel försöker balanseras. Det vill säga, målet är att ha ungefär lika många deltagare av varje kön i en studie.
Detta görs främst för att säkerställa att effekterna och biverkningarna av läkemedlen är jämförbara mellan könen, eftersom det kan finnas skillnader i hur olika läkemedel påverkar män och kvinnor. Genom att ha en jämn fördelning av könen i kliniska prövningar kan forskarna få en mer representativ bild av hur läkemedlet fungerar i olika populationer.
Det är värt att notera att det inte alltid är möjligt eller etiskt acceptabelt att ha en perfekt könsbalans i en studie, men syftet med ett könskvot-system är att så långt som möjligt sträva efter att uppnå en jämn fördelning.
Enligt medicinskt perspektiv är embryots och fostrets utveckling en process som sträcker sig från befruktningen av ägget till födelsen. Denna process kan delas in i olika faser:
1. Fertilisation (befruktning): Den första steget i embryots och fostrets utveckling är fertilisationen, då en spermie tränger in i ägget och deras arvsmassor kombineras. Det resulterande äggcellen kallas zygot.
2. Cell division and blastulation: Zygoten börjar dela sig genom mitos och bildar en klump av celler som kallas morula. Morulan fortsätter att expandera och differensiera, vilket resulterar i en hålighet i mitten av cellklumpen som kallas blastocyst.
3. Implantation: Blastocysten fäster sig till livmoderhalsens slemhinna och börjar ta upp näring från moderns kropp. Detta är den första kontakten mellan embryot och modern, och inträffar ungefär 6-10 dagar efter befruktningen.
4. Organogenes: Embryots celler differensieras till olika typer av celler som bildar de grundläggande organen i kroppen, såsom hjärtat, lungorna och levern. Denna fas varar från ungefär vecka 3 till vecka 8 efter befruktningen.
5. Fetal development: Efter att de grundläggande organen har bildats fortsätter fostret att växa och utvecklas. Under denna fas blir fostret allt mer likt ett spädbarn, med hud, hår och fungerande sensoriska system.
6. Birth: När fostret är tillräckligt stor och utvecklad för att överleva utanför moderns kropp, börjar den gå in i arbetsfasen och födas.
Under hela graviditeten genomgår embryot och sedan fostret en rad olika faser av utveckling och tillväxt. Varje fas är viktig för att säkerställa ett friskt och normalt foster vid födseln.
"Akrosom" är en term inom cellbiologi och refererar till den del av en spermiecell som innehåller enzymer. Akrosomet är ett membran-klädd organell på spermiehuvudet hos däggdjur, som innehåller akrosin, ett enzym som kan bryta ner proteiner i den yttre höljet (zona pellucida) som omger äggcellen under befruktningen. När spermien närmar sig ägget aktiveras akrosomen och detsamma gör akrosin, vilket möjliggör för spermien att penetrera zona pellucida och befrukta ägget.
"Animal care" är en medicinsk term som refererar till den vård och omsorg som föräldralösa, sjuka eller skadade djur behöver. Detta inkluderar att ge dem mat, vatten, skydd och medicinsk behandling när det behövs. Animal care kan också innebära att förhindra smärta och lidande genom att förebygga sjukdomar och skador, samt att upprätthålla en ren och hälsosam miljö för djuren.
Denna form av vård kan utföras av veterinärer, djurvårdare eller andra personer som är ansvariga för djurens välbefinnande. Det är också viktigt att notera att animal care inte bara handlar om fysiska behov, utan även om att tillgodose djurens sociala och psykologiska behov.
Läkemedelstillförsel i slidan, även känd som vaginal tillförsel av läkemedel, innebär att ett läkemedel appliceras direkt i slidan med hjälp av en speciell applikator eller med hjälp av en pessary (en liten plastsplint). Detta görs ofta när ett läkemedel behöver ges lokalvt, till exempel för att behandla infektioner som vaginit eller vulvovaginit, eller för att lindra symptom som sårbarhet och irritation i slidan.
Det är viktigt att följa instruktionerna från läkaren eller apotekaren när man ska använda läkemedel i slidan, eftersom felaktig användning kan orsaka obehag eller minska effektiviteten av behandlingen.
'Zona pellucida' är ett membran som omger ovarialceller och ägg (oocyter) hos däggdjur, inklusive människor. Det består av en speciell grupp glykoproteiner och har flera viktiga funktioner under befruktningen.
Zona pellucida skyddar ägget från mekaniska skador och bakterieinfektioner, samt hjälper till att reglera interaktionen mellan spermier och ägg vid befruktningen. Spermier måste penetrera zona pellucida för att kunna befrukta ägget, och detta process kräver en speciell reaktion som kallas akrosomreaktionen. Efter befruktningen hjälper zona pellucida också till att förhindra att flera spermier kan penetrera samma ägg.
Icke-befruktade ägg kan lagras i ovarierna under en period med hjälp av zona pellucidas skyddande egenskaper, och det kan också spela roll i att initiera embryots utveckling efter befruktning.
'Gonadotropiner' är ett samlingsnamn för två hormoner som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen), nämligen follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner har en viktig roll i regleringen av könskörtlarnas (gonadernas) funktion. FSH stimulerar till exempel äggstockarnas folliklar att utvecklas och mognas, medan LH initierar ägglossningen hos kvinnor. Hos män stimulerar LH testikelns Leydigceller att producera testosteron, ett viktigt manligt könshormon. Gonadotropinerna kontrolleras i sin tur av hypothalamus, som producerar releasinghormoner (GnRH) som frisätts i blodet och når adenohypofysen där de påverkar sekretion av FSH och LH.
Spermiekapacitering är en process som spermier genomgår för att bli kapabla till att befruкта ett ägg. Denna process inkluderar en rad biokemiska och morfologiska ändringar i spermien, såsom att den blir mer rörlig, får en förändrad form och utsöndrar enzymer som hjälper till att penetrera ägget. Capacitering sker naturligt i kvinnans bäcken under samlag och kan också efterbildas i laboratoriemiljö för assistad reproduktion, såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).
En befruktad äggcell, även kallat zygot, är den cell som bildas när en spermie och ett ägg (ovulum) förenas under processen som kallas fertilisation. Den befruktade äggcellen har 46 kromosomer, 23 från varje förälder, och är startpunkten för embryots utveckling.
'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.
Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.
Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.
Oocyte donation är en fertilitetsbehandlingsmetod där äggceller (oocyter) ges från en donor till en mottagare som inte kan producera eller använda egna fungerande äggceller. Detta kan vara orsakat av ålder, tidig menopaus, genetiska störningar eller på grund av behandlingar som skadat äggstockarna, till exempel cancerbehandling.
I oocyte donation är donatorn oftast en ung, fertil kvinna som genomgår stimulering och sedan operativt tas bort äggceller från hennes äggstockar. Därefter kan äggcellerna antingen befruktas med spermier i ett laboratorium (in vitro fertilisation, IVF) och överföras till mottagarens livmoder (embryotransfer), eller så kan de direkt överföras till mottagaren om hon har en partner vars spermier ska användas för befruktning.
Oocyte donation är en teknik som används när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga och när det inte finns några andra alternativ för att uppnå graviditet. Det är viktigt att notera att oocyte donation är styrd av lagar och etiska riktlinjer som varierar mellan länder, och därför kan det finnas restriktioner och krav som måste uppfyllas för att kunna delta i en sådan behandling.
The "cleavage stage" refers to the series of rapid and consecutive cell divisions that occur in an early embryo, starting from the time of fertilization. The term "ovum" is used to describe a mature female gamete or egg cell, which is released from the ovary during ovulation and can be fertilized by sperm to form a zygote.
Therefore, the term "cleavage stage, ovum" specifically refers to the developmental stage of the fertilized ovum (zygote) after it has undergone one or more cell divisions during the cleavage stage. At this point, the cells are called blastomeres and are arranged in a solid ball known as a morula. The morula continues to divide and compact, eventually forming a blastocyst, which is composed of an outer layer of cells (the trophoblast) and an inner cell mass (ICM). The ICM will give rise to the fetus, while the trophoblast will contribute to the formation of the placenta.
In summary, "cleavage stage, ovum" is a term used to describe the developmental stage of a fertilized egg after it has undergone one or more cell divisions during the cleavage stage, resulting in a morula or early blastocyst.
Postpartum period, även känt som den efterfödsela perioden, är den tidsperioden direkt efter en kvinnas graviditet och förlossning. Denna period varar vanligtvis i sex veckor, men kan variera från kvinna till kvinna. Under postpartumperioden genomgår kvinnans kropp en rad fysiska och emotionella förändringar medan den återgår till ett icke-gravidt tillstånd.
Under denna tid kan kvinnan uppleva diverse symptom som blödningsflöde, smärtor i underlivet, svullnad, trötthet, humörsvängningar och bröstvadersvulstningar. Det är också en viktig tid för modern att etablera ett starkt band med sitt nyfödda barn och lära sig om dess behov.
Det är viktigt att kvinnor får tillgång till professionell vård under postpartumperioden, så att de kan få stöd och råd kring vård av sig själva och sitt nyfödda barn. Detta inkluderar regelbundna kontroller hos läkare eller barnmorska för att övervaka både moderns och barnets hälsotillstånd, samt information om preventiva åtgärder som kan vidtas för att förebygga komplikationer under den postpartumperioden.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras en levande födelse som "den fullständiga utdelningen eller extraktionen av en fetus, som, efter separationen från modern, visar tecken på liv, oavsett tiden levde utanför moderns kropp, även om fetusen dör senare."
Detta innebär att ett barn anses vara fött levande om det andas, hostar, urinerar, grimaserar, har hjärtslag eller en annan tydlig tecken på liv efter att ha skiljts från modern. Det är viktigt att notera att en fetus som inte visar några tecken på liv efter födelsen räknas inte som en levande födelse, utan snarare som en död födsel eller en missfall.
Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).
Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.
Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.
I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.
En spermabank (eller spermbank) är en facilitet där man kan donera och/eller lagra sädesceller (spermier). Det används ofta av personer som vill behålla sin fertilitet för framtida användning, till exempel innan de genomgår behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandling. Det kan också användas av par där den ena partnern har problem med att producera eller transportera sädesceller.
Spermierna lagras i flaskor i stora frysboxar som hålls vid mycket låga temperaturer, ofta kring -196 grader Celsius, för att bevara deras livskraft så länge som möjligt. När de ska användas tinas de upp och placeras i en kvinnas livmoder eller i en fertiliseringsbehandling, beroende på behandlingsvalet.
Det är viktigt att notera att det finns strikta regler och kvalitetskontroller för spermabanker för att garantera säkerhet och effektivitet. Alla donatorer måste genomgå en rigorös screeningprocess för att undvika överföring av sjukdomar eller genetiska avvikelser till barn som kan födas genom användning av donerade spermier.
Medicinskt talat, kallas en "mjölkbildning" eller "galaktcele" för en avflödesstörning i en kvinnas (ibland även mannens) bröst, där det ansamlas mjölk som inte kan tas ut på naturlig väg. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis hormonella förändringar under graviditet eller äldre ålder, men kan även uppstå till följd av bröstcancer eller andra sjukdomar i brösten. I vissa fall kan en mjölkbildning vara smärtsam och behöva behandlas med mediciner eller kirurgi för att förebygga infektioner eller andra komplikationer.
I medicinsk kontext, betecknar termen "köttätaresyndrom" eller "köttätare" en person som är beroende av att äta kött i onormalt stort antal eller till den grad att det orsakar skada på deras kropp. Detta beteende kallas även "makrofagi" och kan leda till allvarliga hälsoeffekter som övervikt, fetma, högt blodtryck, hög kolsterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det är viktigt att notera att det inte finns någon medicinsk diagnos med beteckningen "köttätaresyndrom", men termen används ibland informellt för att beskriva detta beteende.
Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.
Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.
Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.
I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.
Oviparitet är ett biologiskt begrepp som refererar till fortplantningssätt hos djur där ägget (ovum) befruktas utanför moderns kropp och sedan läggs i en yttre miljö, såsom vatten eller på land, för att utvecklas och kläckas. Exempel på ovipara djur inkluderar grodor, ödlor, fåglar och många fiskar.
Det bör noteras att det finns två andra typer av fortplantningssätt hos djur: vivipari (där embryot utvecklas inuti moderns kropp och föds levande) och ovovivipari (där embryot utvecklas inuti ett obefruktat ägg som kläcks innanför moderns kropp eller strax efter att ha lagts).
Phascolarctidae är en familj i ordningen diprotodontia bland pungdjur. Den innehåller endast ett nu levande släkte, *Phascolarctos*, med en enda art, koala (*Phascolarctos cinereus*). Koalan lever i Australiens östra delstater och på sydöstra delen av Kap Yorkhalvön. Phascolarctidae kännetecknas bland annat av att de har en robust kropp med kraftiga framtänder och en motsättlig tumme. De är växtätare som huvudsakligen livnär sig på eucalyptusblad.
The estrous cycle is the reproductive cycle in certain mammals, including many non-primate placental mammals, that involves periodic changes in the reproductive tract and behavior of the female. It is often referred to as the "heat" cycle. The estrous cycle is regulated by hormonal changes and can be divided into several stages:
1. Proestrus: This stage lasts for a few days and is characterized by the development of follicles in the ovaries, which produce estrogen. As a result, the female may show signs of sexual receptivity, such as increased vocalization and attraction to males. However, she is not yet ready for fertilization.
2. Estrus: This stage marks the peak of sexual receptivity in the female. The levels of estrogen are at their highest, and the female will actively seek out a mate. Ovulation occurs during this stage, making it possible for fertilization to occur.
3. Metestrus: After ovulation, the levels of estrogen begin to decline, and progesterone starts to rise. The female may lose interest in mating and become less receptive to males.
4. Diestrus: This is the final stage of the estrous cycle, during which the corpus luteum (a temporary endocrine structure formed from the ruptured follicle) produces progesterone. The female is no longer sexually receptive, and the uterus prepares for potential pregnancy or menstruation (in primates).
The length of the estrous cycle varies between species, ranging from a few days to several weeks. In some animals, such as dogs and cats, the estrous cycle is polyestrous, meaning that it occurs multiple times throughout the year. In other animals, such as cows and sheep, the estrous cycle is seasonal and closely tied to environmental factors like day length.
It's important to note that humans do not have an estrous cycle; instead, they have a menstrual cycle, which involves shedding of the uterine lining (menstruation) if fertilization does not occur.
"Nedfrysning" er en proces where ein død kropp bevarast ved bruk av kjemisker løsningar, ofte basert på formeldahydd (formaldehyd) eller andre konserveringsmidler. Dette gjør at kroppen forblir tilseende uendret i en lang tid etter døden, som kan være nyttig i medisinske sammenhenger slik som undervisning, forsking eller autopsi. Nedfrysning reduserer også risikoen for bakterielle og svampeinfeksjoner som kunnn gå til grunne for dekomposisjon av kroppen.
"Bite mark" er en medicinsk terminologi som refererer til mærker eller sår som fremkaldes ved et dyr eller et menneskes bid. Biteteskel kan variere i størrelse, form og alvorlighed alt efter hvad slags dyr der har bist, hvor meget kraft det har brugt under bittet, og hvilken del av kroppen som er berørt.
I retsmedicinsk sammenhæng kan bite markers analyse være viktig for å identifisere slags dyr eller menneske som har foråsad skaden, og kan også brukes som bevis i retssaker.
Pregnandiol är ett steroidhormon som produceras i äggstockarna och placentan under graviditet. Det är ett metaboliskt avfallsprodukt av progesteron, som är ett viktigt hormon för underhåll och stödjande av graviditeten. Nivåerna av pregnandiol ökar i urinen under senare skeden av graviditet och kan användas som en indikator på graviditet eller för att följa graviditetens gång. Efter förlossningen minskar nivåerna av pregnandiol snabbt.
Livmoderhalssekret, även kallat cervikalt sekret, är ett slimet sekret som produceras i livmoderhalsen (cervix uteri) hos kvinnor. Det består främst av vatten, salt, proteiner och slemhinnessubstanser. Livmoderhalssekretet har en skyddande funktion genom att förhindra infektioner från att nå livmodern och äggstockarna.
Under olika delar av menstruationscykeln kan sekretets konsistens och mängd variera. Under fertil perioden blir sekretet mer tunnflytande, klart och lätt att strömma, vilket underlättar spermiernas rörlighet och möjliggör befruktning. Under icke-fertil perioden blir sekretet mer trögflytande och tar sig svårare att strömma, vilket gör det svårt för spermier att nå livmodern.
Ändringar i livmoderhalssekretets kvalitet och kvantitet kan vara ett tecken på olika gynekologiska tillstånd, såsom infektioner eller hormonella störningar.
Oocyte aspiration, oocytaspirering eller äggcellsaspirering är en teknik inom reproduktiv medicin där äggceller tas ut från äggstockarna hos en kvinna för att användas i assisterad befruktning (IVF) eller in vitro-fertilisering.
Under ett oocyte aspiration-förfarande placeras en tunn, slangformad kateter genom slidväggen och in i äggstockarna med hjälp av ultraljudsledning. Sedan skapas ett undertryck i katetern för att dra ut vätskan som omger äggcellerna från små blåsor (folliklar) i äggstockarna. Äggcellerna tas sedan ut från vätskan och förbereds för befruktning i laboratoriet.
Oocyte aspiration är en relativt smärtfritt procedur som vanligtvis utförs under medveten sedering eller mild bedövning. Det är en viktig del av IVF-behandling och kan också användas för att diagnostisera äggstockscancer eller andra äggstockssjukdomar.
Masturbering är enligt Merriam-Webster Medical Definition: "the sexual stimulation of one's own genital organs, usually to the point of orgasm." Det är en naturlig och hälsosam form av sexuell uttryck för de flesta människor.
"Fostrets livsduglighet" (fetal viability) är ett medicinskt begrepp som refererar till den gestationella åldern då ett foster kan överleva utanför moderns kropp med hjälp av modern medicinsk teknik och vård. Detta tenderar att variera mellan 24 och 28 veckor av graviditet, beroende på tillgängliga medicinska resurser och fosterets hälsotillstånd. Före denna tidpunkt anses fostret normalt inte vara levnadsdugligt. Det är värt att notera att det finns undantag från detta, där vissa foster kan överleva vid en lägre gestationell ålder, men detta är ovanligt och tenderar att vara associerat med högre risk för komplikationer.
'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.
"Fertilitetshöjande medel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel och andra substanser som används för att öka chansen för en graviditet hos par som har svårt att bli naturally fertila. Dessa medel kan verka genom att på olika sätt påverka reproduktiva funktioner hos kvinnor och män, till exempel genom att stimulera ägglossning, förbättra spermiekvalitet eller förlänga livslängden på spermier.
Exempel på fertilitetshöjande medel inkluderar klomifen (som stimulerar ägglossning hos kvinnor), gonadotropiner (som kan användas för att stimulera ägglossning eller produktion av spermier) och androgener (som kan användas för att förbättra spermiekvalitet hos män).
Det är viktigt att notera att användandet av fertilitetshöjande medel bör övervägas som en del av en helhetlig behandlingsplan och under medicinsk övervakning, eftersom det kan finnas risker och biverkningar associerade med deras användning.
Organpålägg (engelska: organ graft) är inom transplantationsmedicin ett kirurgiskt ingrepp där man överför en eller flera organ från en donator till en mottagare. Organen som tas bort från den avlidne donatorn kallas för organdonation och det organ som läggs till patienten kallas för organgivare.
Organpålägg kan vara livräddande för dem som har organ failure, såsom lever- eller njurfailure. Andra exempel på organtransplantationer inkluderar hjärt-, lung- och bukspottkörteltransplantationer. För att organgivare ska vara lämplig måste de uppfylla vissa kriterier, till exempel ha en kompatibel blodgrupp och vara fri från infektioner som kan spridas till mottagaren.
Organgivare kan vara antingen levande eller avlidna. Levande donationer är möjliga för vissa organ, såsom levern och ena nieren, där en del av organet kan tas bort från den levande donatorn utan att skada deras hälsa. Avlidna donatorer är oftast de som har avlidit i olyckor eller av sjukdomar som inte påverkat deras organ.
Organgivare måste ge sitt samtycke till donationen och det är viktigt att respektera deras önskemål och familjs önskemål angående organdonation. I många länder finns lagar som reglerar organdonation och transplantation för att säkerställa att processen är etisk, rättvis och trygg för både donatorer och mottagare.
'Sperm retrieval' är en medicinsk term som refererar till metoder och tekniker för att erhålla spermier från en man, oftast används inom fertilitetsbehandling när mannen har problem med att producera eller transportera spermier normalt. Det finns olika typer av spermiehintrasättningsmetoder, till exempel:
1. Testikulär spermieextraktion (TESE): En kirurgisk procedur där en liten bit vävnad tas bort från testikeln för att leta efter spermier.
2. Mikro-TESE: En modifierad form av TESE där en mikroskop används för att undersöka vävnaden under högre förstoring, vilket kan öka chansen att hitta levande spermier.
3. Percutan epididymal spermieaspiration (PESA): En icke-kirurgisk metod där en tunn nål används för att suga upp spermier direkt från epididymis, den del av reproduktionssystemet där spermier mognar.
4. Mikro-epididymal spermieaspiration (MESA): En metod som liknar PESA, men där en mikroskop används för att underlätta identifieringen och insamlingen av spermier från epididymis.
5. Testikulär spermi biopsi (TSB): En kirurgisk procedur där en liten bit vävnad tas bort från testikeln för att leta efter spermier, och denna metod kan användas när man vill undersöka orsaken till infertilitet.
Spermier som har hämtats med hjälp av dessa metoder kan användas i olika typer av fertilitetsbehandlingar, såsom in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI).
Astenozoospermi är en medicinsk term som betyder att spermierna har nedsatt rörlighet. Det innebär att ett eller flera typer av spermier inte kan simma normalt, vilket kan påverka fertiliteten negativt. Astenozoospermi kan orsakas av en rad olika faktorer, till exempel infektioner, miljöfaktorer eller genetiska avvikelser. I allvarliga fall kan det behövas assisterad reproduktion som invitrofertilisering (IVF) eller intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) för att uppnå en graviditet.
'Embryoutveckling' refererar till den process där ett befruktat ägg (zygota) utvecklas till en embryo under de första 8 veckorna av graviditeten. Under denna period sker snabba och komplexa förändringar, inklusive celltillväxt och differentiering, organogenes och systemisk differentiering. Den resulterande embryon utvecklas sedan till ett fostret och sedan till en fullt utvecklad fötus. Embryoutvecklingen styrs av genetiska och epigenetiska faktorer, som interagerar med miljöfaktorer för att producera den slutliga fenotypen.
Faderskap (paternity) är enligt medicinsk terminologi den process att fastställa om en man är biologisk far till ett barn. Det kan ske genom genetiska tester, som jämför individens DNA med det hos barnet. Om en viss andel av arvsanlag delas mellan dem, anses man normalt sett vara biologisk far. Det finns också andra metoder för att fastställa faderskap, men de är mindre pålitliga än genetiska tester.
Delfiner är en grupp av sjölevande däggdjur som tillhör familjen delfiner (Delphinidae) inom underordningen tandvalar (Odontoceti). De flesta arter av delfiner har en slank och hydrodynamisk kropp, en lång och spetsig nos samt en uppåtriktad ryggfena. De är intelligenta djur som lever i sociala grupper och är kända för sin akrobatiska förmåga att hoppa och spy ut vatten. Delfiner livnär sig främst på fiskar och bläckfiskar.
Det finns flera olika arter av delfiner, som exempelvis den vanliga flaskdelfinen (Tursiops truncatus), gangesdelfinen (Platanista gangetica) och den sällsynta kinesiska floddelfinen (Lipotes vexillifer). Många arter av delfiner är hotade eller starkt hotade på grund av överfiskning, habitatförstöring och andra mänskliga aktiviteter.
'Ursidae' är ett vetenskapligt taxonomiskt namn för den zoologiska familjen som inkluderar alla björnar. Detta innefattar arter såsom brunbjörn, isbjörn, kodiakbjörn, lunnebjörn, malajbjörn, panda, rasbjörn och svartbjörn. Ursidae-familjen tillhör ordningen Carnivora, som inkluderar flera arter av köttätande djur. Björnar är dock ofta allätare i praktiken, med en diet som kan sträcka sig från frukt och vegetabilier till smådjur och as.
I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.
Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.
Embryo implantation är en del av den normale befruktningsprocessen hos däggdjur, inklusive människan. Det sker när ett befruktat ägg, även kallat zygot, fästs och växer fast i livmoderslemhinnan, eller endometriet.
Denna process börjar cirka 6-10 dagar efter att en spermie har träffat och befruktat ägget i eootern, en del av kvinnans äggstockar. Under den här tiden förflyttar sig zygoten genom livmodertappen och utvecklas till en morula och sedan en blastocyst. Blastocysten är en liten kula med ett yttre skal, som innehåller celler som kommer att bli delar av fostrets hud, muskler och ben, och en innersta cellmassa, som kommer att bli fostret självt.
När blastocysten når livmoderslemhinnan börjar det att se efter om den är redo för implantation. Detta sker genom att det utsöndrar speciella signalsubstanser som får slimhinnan att bli mer genomsläpplig och välkomnande för blastocysten. Om livmoderslemhinnan är redo för implantation kommer blastocysten att tränga igenom den och fastna i slutet på två veckor efter befruktningen.
Det är värt att notera att implantation kan orsaka en lätt blödning, som kan vara förväxlad med menstruation. Om en graviditet inte implanteras korrekt kan det leda till missfall.
'Slida' er ein begrep i medisin som refererer til den ytre, beskyttende barriren mellom kroppens innekjøtt og omgivende verden. Slidan består av to hovedkomponenter: huden og de slimhinner som liner de internale overflater i kroppen, så som i munn, nasalhule, øyene, urinblåsan og tarmen.
Huden er det største organet i kroppen og fungerer som en barrier mot bakterier, vira, gifter og fysisk skade. Den hjelper også med å regulere kroppens temperatur og forhindre vannforlust. Huden inneholder sinnene for berøring, varme og kald, som er viktige for å oppfatte stimuli fra omgivelsene.
De internale slimhinner i kroppen er også viktige for å beskytte kroppen mot skade og infeksjon. De inneholder sekreterte sleimelegger som hjelper med å fange og avlevere bakterier, vira og andre frammedlere av sykdom. Disse slimhinnene er også viktige for å lette pasasje av luft og mat gjennom kroppen.
I tarmen er slidan spesielt viktig for den digestive funksjonen, der den sekreterer enzymer som hjelper med nedbryting av mat og absorbsjon av næringsstoffer. Slidan i tarmen inneholder også et rikt mikrobiom av bakterier som er viktige for helse og funksjon.
Ett läkemedelsimplantat definieras som ett medically defined as a device that is placed inside the body to deliver a medication. It is designed to provide a controlled and sustained release of a drug over a period of time, often to maintain therapeutic levels of the medication in the body or to target specific areas of the body.
Läkemedelsimplantaten kan vara av olika typer beroende på deras funktion och hur de levereras. Några exempel är:
1. Hormonimplantat: Dessa implantat innehåller hormoner som frisätts långsamt över en period av tid, ofta upp till ett år eller mer. De används vanligen för att behandla hormonsjukdomar såsom familjär bröstcancer, endometrios och utebliven menstruation.
2. Nervstimuleringsimplantat: Dessa implantat använder elektriska impulser för att påverka nervsystemet och lindra smärta eller störningar i rörelseförmågan. De kan också användas för att behandla neurologiska sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom och epilepsi.
3. Konträceпtiva implantat: Dessa små, flexibla stavar innehåller konträceпtiva hormoner som frisätts långsamt över en period av tid, ofta upp till tre år. De placeras vanligen under huden i överarmen och används för att förebygga graviditet.
4. Infusionspumpar: Dessa implantat innehåller en reservoar med läkemedel som frisätts kontinuerligt eller på begäran till en specifik plats i kroppen. De används ofta för att behandla smärta, cancer och andra sjukdomar som kräver kontrollerad läkemedelsadministration.
Läkemedelsimplantaten är vanligen reversibla och kan tas bort när de inte längre behövs. De är ofta en effektiv alternativ till traditionella läkemedelsbehandlingar, särskilt för patienter som har svårt att ta mediciner oralt eller som behöver kontrollerad läkemedelsadministration.
La definición médica de "cuello uterino" (equivalente al término en inglés "cervix") es el área inferior y más estrecha de la matriz o útero que se extiende hacia la vagina. El cuello uterino tiene dos partes principales: el endocérvix, que está cubierto por mucosa y se conecta al interior del útero, y el exocérvix, que es la parte más externa y está revestida por epitelio escamoso estratificado.
El cuello uterino desempeña un papel importante en la reproducción femenina, ya que permite el paso del esperma hacia el útero durante la ovulación y el ascenso de los espermatozoides hasta el óvulo para la fertilización. Además, después de la fecundación, el cuello uterino se suaviza y dilata gradualmente para permitir el paso del feto a través del canal del parto durante el parto.
El cuello uterino también es un sitio común de infección y enfermedad, como la displasia cervical y el cáncer de cuello uterino. Por lo tanto, se recomienda a las mujeres que se realicen pruebas regulares de detección del VPH y del Papanicolaou para detectar cambios precancerosos en el cuello uterino y prevenir la aparición de cáncer.
En "endangered species" är enligt medicinsk terminologi en art eller population av djur, växter eller andra levande organismer som är hotade av utrotning i ett visst geografiskt område. Detta kan bero på många olika orsaker, till exempel habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, överexploatering eller konkurrens med invasiva arter.
I flera länder, inklusive USA och Sverige, använder man sig av en officiell lista över hotade arter som förvaltas av myndigheterna. I USA är det Fisk-och Viltjägarnas Departement (US Fish and Wildlife Service) som ansvarar för att administrera och uppdatera den federala listan över hotade och hotade arter, medan Sveriges motsvarighet är ArtDatabanken.
Det är viktigt att bevara hotade arter eftersom de ofta har en viktig funktion i sina ekosystem och kan vara ett tecken på ett hälsosamt miljö. Dessutom kan de ha ett vetenskapligt, kulturellt eller ekonomiskt värde för människan.
Monozygotic twinning, även känt som identiska tvillingar, är en typ av fostrets utveckling där en enda zygote (ett befruktat ägg) delar sig till två individuella embryon under ett tidigt stadium av graviditeten. Detta resulterar i två foster med identiska genetiska uppständer, vilket innebär att de har samma arvsmassa och är därför genetiskt identiska. Monozygotiska tvillingar delar alltså samma DNA-sekvens och ser ofta mycket lika ut, även om det kan finnas små skillnader i utseende på grund av olikheter i fostrens miljö och livsförhållanden efter födelsen.
Spermiogenese är den process där spermatozoides, de fullyttiga manliga könscellerna, mognar från tidigare former i sädescellerna. Denna process involverar morfologiska och funktionella förändringar av sädescellen, inklusive kondensation av dess kromatin, utveckling av en flagell (svans) för rörelse och eliminering av cytoplasma. Spermiogenesen är den sista fasen i spermieproduktionen, som kallas spermatogenes, och sker inne i de speciella tubstrukturerna i testiklarna, kallade seminiferöa tubuler.
Hysteroskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder en hysteroskop, ett slags tunn teleskop, för att titta in i livmodern genom slidans cervix (hals). Hysteroskopet är utrustat med en ljuskälla och ofta även en kamera som visar bilder på en skärm.
Denna metod används vanligen för att undersöka orsakerna till abnorma menscykler, blödningar efter menopaus, eller för att diagnostisera och behandla problem relaterade till livmodern som exempelvis myomer (livmoderskörtlar), polyper (svullnader i livmoderslemhinnan) eller äggledarkanaler.
Under en hysteroskopi kan även mindre kirurgiska ingrepp genomföras, till exempel avlägsnande av godartade tumörer eller polyper. Detta görs genom att man inför ett verktyg via samma tunnel som hysteroskopet använder sig av.
I svensk medicinsk terminologi används inte begreppet "homosexualitet, kvinnlig". Istället använder man sig av termen "lesbianism" för att beskriva en romantisk eller sexuell attraktion mellan två kvinnor. Homosexualitet är en äldre och nu i stor utsträckning förlegad term som användes för att beskriva en person med en exklusiv romantisk och/eller sexuell attraktion till personer av samma kön. Den moderna preferensen är att använda termerna lesbisk, gay eller HBTQ (homosexuell, bisexuell, transperson, queer) för att beskriva en persons sexuella orientering.
Ovariellt hyperstimulationssyndrom (OHSS) är ett tillstånd som kan uppstå som en komplikation till fertilitetsbehandlingar som innebär stimulering av äggstockarna med hormoner för att frambringa flera ägglossningar samtidigt. Syndromet karaktäriseras av en överdriven reaktion i äggstockarna, vilket leder till en ökad permeabilitet hos kapillärerna i bukhålan, och som följd en accumulering av vätska i bukhålan.
Symptomen på OHSS kan variera från milda till allvarliga, och inkluderar bland annat buksmärta, ökad mage, nästelvätskor med högre än normalt proteinhalt, viktminskning, andfåddhet, yrsel, snabb hjärtslag och i vissa fall akut lungödem eller njurskada. I allvarliga fall kan OHSS vara livshotande och kräver intensivvårdsbehandling.
"Djurens anatomi" refererar till studiet av djurs kroppsstruktur, inklusive deras organ och system. Det inbegriper ofta en detaljerad undersökning av skelett, muskler, hjärta, lungor, lever, njurar, mag-tarmkanalen och reproduktiva system. Anatomin kan variera mycket mellan olika arter, så studiet innefattar ofta jämförelser mellan olika djurgrupper, som ryggradsdjur (vertebrater) och ryggradslösa djur (inverterbrater). Den medicinska anatomin fokuserar särskilt på människans kroppsstruktur.
En embryo hos däggdjur är den tidiga utvecklingsfasen av ett foster, vanligtvis från befruktningen till omkring 8 veckor. Under denna period sker snabba förändringar och differentiering av cellerna, vilket leder till att de grundläggande organen och systemen bildas. Embryots utveckling kännetecknas av celldelning, migration, differensiering och interaktion mellan celler, vilket kräver en precis kontroll av genuttryck och signalsubstanser för att garantera en normalt embryonal utveckling.
Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.
Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.
Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.
Födelsetal är ett epidemiologiskt mått som används för att beskriva antalet levande födda barn per 1000 invånare i en population under en given tidsperiod, oftast per år. Det kan även kallas fertilitetsmått och ger en indikation på den reproduktiva livsföringen hos en population. Ett högt födelsetal kan vara ett tecken på en ung population eller en hög grad av barnbördsvilja, medan ett lågt födelsetal istället kan tyda på en äldre population eller en lägre grad av barnbördsvilja.
"Acrosome reaction" är en medicinsk term som refererar till den process där spermier aktiveras och deras akrosomer – membranpåsar fyllda med enzymer på spermiehuvudet – exploderar för att möjliggöra penetration av äggcellens hårda yttre skal, kallat zonapellucida, under befruktning. Detta är en nödvändig del i fertiliteten och befruktningen hos däggdjur, inklusive människor.
Medicinskt sett definieras de manliga könsorganen som de primära och sekundära karaktärsdragen hos en biologisk man. De primära könsorganen inkluderar testiklarna, som producerar spermier och den manliga könshormonen testosteron, samt den tillhörande scrotum-sakken. De sekundära könsorganen innefattar penis, prostata, blygdben och bröstkörtlarna. Dessa organ utvecklas under fostertiden under inflytande av könshormoner.
'Vitrification' er en teknik innen kryopreservasjon (fryselagring) av biologiske værsler, som for eksempel æggceller, sperma og embryoer. Teknikken består i å omsatte væsken rundt om de biologiske værslene til en «glaslignende» tilstand ved ekstremt lave temperaturer, typisk ved -196°C ved bruk av flydende kviksølv.
Vitrification skiller seg fra tradisjonell kryokonservering (som vanligvis foregår ved -196°C med flydende kviksnit) ved at den unngår bilding av iskristaller i de biologiske værslene under frysningen. Iskristallbildning kan skade eller ødelage celler og strukturer, så vitrifisering er en fordel for å sikre overlevelse og funksjon etter opptining av de kryopreservede værslene.
For å oppnå vitrifisering brukes ofte høye kontraksonstoffer, såkalt «kryoprotektanter», som forhindrer bilding av iskristaller og stabiliserer cellerne under den hastige frysningen. Vitrifisering krever også en rask nedfrysningstaktiske (typisk på mindre enn en minut) for å unngå iskristallbildning.
I allianse med riktig valg av kryoprotektanter og fremgangsmåte kan vitrifisering være en effektiv metode for å bevare livskraft og funksjon hos mange typer biologiske værsler under lagrring ved lave temperaturer.
Buserelin är ett syntetiskt analog av hormonet GnRH (gonadotropin-releasing hormone), som används inom medicinen för att behandla prostatacancer, bröstcancer och endometrios. Buserelin verkar genom att ställa in produktionen av könshormoner i kroppen, vilket kan hjälpa att bromsa tillväxten och spridningen av cancerceller. Preparatet ges ofta som injektion eller intramuskulärt implantat.
'Elefanter' er en generell betegnelse for de største landdyr i verden, som tilhører familien Elephantidae. Der er to levende arter af elefanter: den afrikanske elefant (Loxodonta africana) og den asiatiske elefant (Elephas maximus). Disse to arter adskiller sig fra hinanden i flere henseender, bl.a. pga. forskellige slags øreform og størrelsesforskelle.
Den afrikanske elefant er den største art med en gennemsnitlig skulderhøjde på omkring 3,5 meter hos hannerne og 2,5 meter hos hunnerne. De har typisk store, næsten lodrette øreflager, der kan være så store som et menneskevoksen barns armspænd.
Den asiatiske elefant er lidt mindre med en gennemsnitlig skulderhøjde på omkring 3 meter hos hannerne og 2,5 meter hos hunnerne. De har typisk smallere og mere afrundede øreflager sammenlignet med den afrikanske elefant.
Begge arter er kendt for deres lange, fleksible trunk (eller snabel), som anvendes til at rive planter op, drække vand og have fat i genstande. Elefanter har også store, stærke hjørnetænder, der kaldes Stovbøffer, som bruges til at fjerne bark fra træer, forsvare sig mod rovdyr og konkurrerende elefanter samt til at løfte og flytte genstande.
Elefanter er intelligente dyr med et kompleks socialt system, hvor de lever i grupper ledet af en dominant hun (eller kalv). De er også kendt for deres emotionelle udtryk, herunder glæde, sorg og stress. Elefanterne er truede af tab af levesteder, jagt og konflikter med mennesker, hvilket har ført til en betydelig nedgang i deres bestande. De er nu beskyttet af international lov, og der arbejdes på at bevare dem for efterverdenen.
Inom medicinen refererar "slumpmässig fördelning" eller "randomisering" till ett sätt att tilldela deltagare till olika behandlingsgrupper i en klinisk studie på ett slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Detta metod är viktigt för att minimera systematiska fel, så kallade bias, som kan påverka studiens resultat.
Slumpmässig fördelning innebär att varje deltagare har lika stor chans att bli tilldelad till en viss behandlingsgrupp som någon annan deltagare. Detta gör det möjligt att jämföra effekterna av olika behandlingar på liknande grupper av deltagare, och därmed öka sannolikheten för att studiens resultat är representativa för den population som studien undersöker.
Det finns olika metoder för slumpmässig fördelning, till exempel slumptalstabeller, slumpmässiga nummergeneratorer eller blockrandomisering. Slumpmässig fördelning bör utföras av en person som är oberoende av studien och inte känner till deltagarnas identitet eller karaktäristika.
Laparoskopi är en metod för att undersöka eller operera på bukhålan genom små snitt istället för ett stort snitt. Denna metod kallas även minimalinvasyvård (MIV) eller bukspiegellösning.
Under en laparoskopi innehåller vanligen snitten en diameter på 0,5 till 1 centimeter. En tunn, belyst tub, kallad ett laparoskop, sätts in genom ett snitt i buken. Genom detta instrument kan läkaren se in i bukhålan och undersöka organen där. Gas, oftast koldioxid, pumpas in i buken för att skapa mer utrymme och underlätta synen. Om en operation behöver utföras, så använder läkaren speciella instrument som också sätts in genom små snitt.
Laparoskopi används ofta för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till:
* Ändtarmscancer
* Blindtarmsinflammation
* Buksår
* Gallstensoperaton
* Graviditetsförlopp
* Inre blödningar
* Kvävgasemboli
* Mag- tarmsjukdomar
* Ödem i buken
Fördelarna med laparoskopi jämfört med traditionell kirurgi innefattar mindre smärta efter operationen, snabbare återhämtning, mindre blodförluster och lägre risk för infektioner. Dessutom kan patienten få en bättre kosmetisk effekt eftersom de små snitten ofta är lätta att dölja.
I medicinsk kontext, betecknar "moderna tiden" eller "den moderna eran" ofta perioden från 1500-talet till nutid. Detta är en relativt bred definition och kan inkludera många olika aspekter av medicinsk utveckling och förändring.
Under den moderna tiden har det skett enorma framsteg inom medicinen, bland annat tack vare utvecklingen av mikroskopi, bakteriologi, immunologi, genetik och molekylärbiologi. Detta har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och deras orsaker, vilket i sin tur har möjliggjort utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder och preventiv åtgärder.
Exempel på viktiga medicinska framsteg under den moderna tiden innefattar upptäckten av antibiotika, vaccinering mot smittosamma sjukdomar som smittkoppor och mässling, utvecklingen av kirurgiska tekniker och anestesi, samt framsteg inom diagnostik med hjälp av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI).
Det är värt att notera att definitionen av "modern tid" kan variera beroende på sammanhang och perspektiv. Inom vissa akademiska discipliner kan den moderna tiden definieras på ett annat sätt än inom medicinen.
'Kalkoner' er en medisin terminologi som refererer til en type klumpet blod i hjertet, som oftest i højre underkammer (højre ventrikel). Disse kalkoner dannes over tid som resultat af forstyrret blodcirkulation og øget tryk i hjertet. De kan være asymptomatiske eller føre til symptomer som træthed, benhoste og åndenød. Kalkoner er ofte forbundet med hjertesygdomme som hjertekarsvaghed (kardiomyopati) og lungeemboli.
Relaxin
Lazzaro Spallanzani
2004
Gepard
Vetenskapsåret 2007
Robert Edwards
Sex and the City
Yvonne Herløv Andersen
Sexualitet
Marianne Jelved
Diskriminering
Birte Weiss
Gambusia gaigei
Relaxin - Wikipedia
Avelsfunktionär | Svenska Kennelklubben
Nyheter - Institutionen för geovetenskaper - Uppsala universitet
Klinefelters syndrom - rubbning i könskromosomerna | Doktorn.com
Föränderliga familjen - Fokus
Vårt Charkuteri-arkiv - Ängavallens Webbutik
När storken störtat - villhabarn.se - för dig som är ofrivilligt barnlös
Ivf örebro väntetid
Min bästa väns fru - Breakfast Book Club
Ogifta pr
Om SwimCount - 15 års erfarenhet inom fertilitetsbehandling
Apanage: Kungen betalade för att undvika blodiga fejder | varldenshistoria.se
Handels vill förhandla las med arbetsgivare - Handelsnytt
Barns rättigheter och surrogatmödraskap
Riksdagen: Kammarens protokoll
Lediga jobb Kemiingenjör Gävle ledigajobbgavle.se
Hur fryser man ner ägg? | ivfpappan.se
2001/3 Arkiv | Forskning & Framsteg
Fler vårdgivare föreslås få utföra assisterad befruktning - Respekt
frysa embryon | Vimedbarn - Topplistor för influencers
Hur man odlar ett persika och får en riklig skörd - coastlinesurfsystem.com
Integrationsstaten - Fristad
Växtfakta | Biologiska institutionen
Är cystisk äggstocksförändring alltid farlig?? - Undersökning
Saker att se i Qatar - (2023 Guide) - Av Travel S Helper
Ordlista - FASS Allmänhet
Emellertid1
- Detta sker emellertid inte vid konstgjord befruktning. (wikipedia.org)
Kvinnor2
- Tre IVF-försök för alla kvinnor under 40 år är förslaget, skriver Dagens IVF-kliniken CuraÖresund i Malmö är ett exempel på hur den offentliga och Trots lagändringen dröjde det innan många landsting, däribland Reglerna för assisterad befruktning ska nu bli likadana över hela landet. (netlify.app)
- Tre IVF-försök för alla kvinnor under 40 år är förslaget, skriver Dagens Vi har tidigare berättat om Anne Lagrén som inte får göra fler försök med konstgjord befruktning. (netlify.app)
Insemination1
- Konstgjord befruktning, så kallad artificiell insemination, AI, kan under vissa omständigheter användas i avel. (skk.se)
Barn2
- Elise Ottesen-Jensen, grundaren av Riskförbundet för sexuell upplysning, RFSU, skrev redan 1933 i boken »Människor i nöd« om hur hon ledde en kvinna som ville ha barn, men inte såg någon möjlighet att leva med en man, till en tysk kvinnoläkare specialiserad på konstgjord befruktning. (fokus.se)
- der är en rimlig väntetid, medan man på kliniker ansåg ytterligare en Eskilstuna och Örebro: Barn födda efter konstgjord befruktning (IVF) (2000), nr 147. (web.app)
Spermier1
- Normalt tinar vi 2-3 äggceller åt gången för att få fram ett riktigt bra embryo efter befruktning med din partners spermier. (ivfpappan.se)
Kroppen2
- 13,5 månader IVF-behandling innebär en befruktning utanför kroppen och kan ske med egna eller Linköping universitetssjukhus och Örebro universitetssjukhus. (web.app)
- Att genomgå IVF är en mindre vetenskap och man fashineras ständigt av hur kroppen fungerar och hur man när den inte fungerar kan lura kroppen att fungera ändå på konstgjord väg. (ivfpappan.se)
Assisterad2
- Kapitlet "Assisterad befruktning, embryon och kloning" i boken Twittra med Gud (KPN, med svenskt imprimatur 2017) går också klart och begripligt igenom den katolska positionen i frågan. (katolsk-horisont.net)
- Vi kan här nämna två områden som är positiva till assisterad befruktning. (katolsk-horisont.net)
Exempel1
- Med konstgjord befruktning innebär det injicering av sperma i kvinnans livmoder genom specifika tillvägagångssätt) Svar: Det finns många forna exempel på konstgjord befruktning/pollinering när det gäller djur och växter och många växter och djur är ympade för att ge frukt. (islamportalen.se)
Sperma1
- Den relaxin som finns i sperma har troligen också till funktion att underlätta befruktning. (wikipedia.org)