Koppar
Kopparsulfat
Katjontransportproteiner
Hepatolentikulär degeneration
Menkes Kinky hair-syndrom
Zink
Kopparradioisotoper
Metallämnesomsättningsrubbningar, medfödda
Metallotionein
Azurin
Peroxiddismutas
Spårämnen
Järn
Kelatkomplexbildare
Atomabsorptionsspektrofotometri
Adenosintrifosfataser
Lakkas
Fenantroliner
Plastocyanin
Bristsjukdomar
Trientine
Oxidation-reduktion
Elektrontransportkomplex IV
Elektronspinnresonansspektrografi
Aminoxidas, kopparhaltigt
Tungmetaller
Molekylära chaperoner
Metaller
Silver
I medically related context, 'copper' refererar vanligtvis till det kemiska grundämnet med atomnummer 29 på periodiska systemet. Copper är ett metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och har en karakteristisk röd-orange färg. Det används ofta inom medicinen, till exempel som en del av vissa enzymer i kroppen eller som ett koagulant i vissa medicinska behandlingar. Copper kan också förekomma i vattenleveranser och kan orsaka en sjukdom vid långvarig exponering, känd som 'copper toxicity'.
Copper sulfate, med den kemiska formeln CuSO4, är ett salt av koppar och svavelsyra. Det förekommer naturligt i mineralet brochantit men produceras också syntetiskt för kommersiell användning. Copper sulfate är blågrönt till vitaktigt och lösligt i vatten, med en bitter smak. Det används inom många olika områden, bland annat som fungicid, algicid och pesticid, samt inom medicinen för behandling av vissa parasitsjukdomar.
Ceruloplasmin är ett protein som förekommer i blodplasma och har en viktig roll i kroppens kopparmetabolism. Det binder till och transporterar majoriteten av kopparjonerna i blodet. Ceruloplasmin har också en oxidativ funktion, då det kan oxidera tvåvärt järn (Fe2+) till tresvält järn (Fe3+), vilket är en nödvändig process för att järnet ska kunna transporteras av transferrin i blodet.
Lägre än normalt ceruloplasminnivåer kan vara associerade med Wilson's sjukdom, en genetisk störning som orsakar kopparansamling i kroppen. Ökat ceruloplasmin kan ses vid akut inflammation och levercirros.
Katjonttransportproteiner, även kallade cationtransportproteiner, är proteiner som hjälper till att transportera katjoner (positivt laddade joner) genom celldelar eller cellmembran. Dessa proteiner är viktiga för att underhålla jonbalansen i celler och organeller, och de spelar också en viktig roll i signaltransduktion och homeostas.
Exempel på katjonttransportproteiner inkluderar natrium-kalciumutbytare (NCX), som hjälper till att pumpa ut exciterade calciumjoner från cellen efter en aktionspotential, och sodium-kloridsymporter (NCC), som hjälper till att reglera saltbalansen i kroppen.
Felaktigheter i katjonttransportproteiner kan leda till olika sjukdomar, såsom neurologiska störningar, muskelsjukdomar och hjärtsjukdomar.
Hepatolenticular degeneration, även känt som Wilson's sjukdom, är en genetisk störning som orsakas av en mutation i genen ATP7B. Denna gen är ansvarig för produktionen av ett protein som transporterar koppar in i leverceller och ut från dem. När denna gen är defekt kan kroppen inte reglera kopparhalten korrekt, vilket leder till en ansamling av koppar i lever, hjärna och ögon.
Den hepatolentikulära degenerationen orsakar skada på leverceller (hepatocellular) och även på gliala celler i hjärnan (lencticular). Dessa skador kan leda till en rad symtom, inklusive leverinflammation, levercirros, rörelsekoordinationsproblem, tremor, psykiatriska symptom och ofta grön-gulaktiga ögon (Kayser-Fleischer ringar). Behandlingen av Wilson's sjukdom innebär vanligtvis livslång medicinsk behandling med kopparhämmande läkemedel, såsom penicillamin eller trientine, samt en strikt kosthållning med lågt kopparinnehåll. I vissa fall kan levertransplantation vara ett alternativ för allvarliga fall av sjukdomen.
Menkes syndrom, även känt som Menkes kinks hår syndrom eller Steely hair syndrome, är ett sällsynt genetiskt sjukdomstillstånd som beror på nedsatt upptagning av koppar i kroppen. Det orsakas av en mutation i ATP7A-genen, vilket leder till att kroppens förmåga att transportera koppar från tarmlumen till blodbanan påverkas negativt.
Sjukdomen drabbar främst spädbarn och yngre barn, ofta pojkar mer än flickor. Symptomen kan variera i allvarlighetsgrad men inkluderar vanligen:
* Krulligt, ljust och sprött hår (därav namnet "kinks hår syndrom")
* Progressiv neurologisk skada med muskelhypotoni, spasticitet, ataxi och epilepsi
* Utvecklingsstörning
* Känslighet för infektioner
* Missbildningar av skelettet, hjärtat och blodkärlen
Sjukdomen är dödlig och de flesta barn överlever inte längre än till tre års ålder. Det finns inget botemedel för Menkes syndrom, men tidig diagnos och behandling med kopparpreparat kan hjälpa att fördröja eller mildra vissa symtom.
'Zink' er ein elemtar metallisk stoff som er nødvendig for menneskelig helse. Det forekommer naturlig i mange matvarer, særlig i kjøtt, fisk, mølje, nøtter og visse grønnsaker som bønner og spinnaker. Zink er en viktig del av mange enzymer og proteiner i kroppen og bidrar til å styrke immunsystemet, repariere DNA-skade, og hjelpe med sårhealing. Det er også viktig for vår sans for smak og luktestørrelse.
Mennesker trenger vanligvis mellom 8 og 11 milligram zink om dagen, men denne behovet kan variere alt etter alder, kjønn, graviditet og amning, samt andre faktorar som stress og sykdom. Et defisitt av zink kan føre til en rekke helseproblemer, inkludert større risiko for infeksjoner, langsomme vekst hos barn, svingende smak- og luktestørrelse, og sårhealing.
Copper radioisotopes refer to unstable forms of the element copper that emit radiation as they decay into more stable elements. These isotopes are often used in medical imaging and treatment due to their ability to be detected by medical equipment and their emission of therapeutic radiation. Common copper radioisotopes used in medicine include copper-64 and copper-67, which have half-lives of approximately 12.7 hours and 2.5 days, respectively. Copper-64 is often used in positron emission tomography (PET) scans to visualize the distribution of the isotope within the body, while copper-67 has been explored as a potential therapeutic agent for cancer treatment due to its emission of beta particles and gamma rays.
I medicinsk kontext refererar "kopparspiral" till en typ av intraúterin device (IUD) som används för preventiv medel och familjeplanering. Den består av ett T-format tubformat nät av polyetylen, som är viktat med koppar. Kopparen frisätter joner kontinuerligt, vilket skapar en lokal miljö i livmodern som är giftig för spermier och ägg, och förhindrar därmed befruktning. Kopparspiralen kan vara effektiv i upp till 10 år efter placering.
Medicinskt kan 'Metallämnesomsättningsrubbningar, medfödda' definieras som ärftliga störningar i kroppens förmåga att hantera och metabolisera vissa metallioner, såsom järn, koppar, zink och mangan. Dessa störningar kan orsaka överskott eller brist av dessa metallioner i kroppen, vilket kan leda till allvarliga hälsoeffekter och skador på olika organ och system. Exempel på medfödda metallämnesomsättningsrubbningar inkluderar:
* Wilson's sjukdom (kopparöverskott)
* Hemokromatos (järnbrud)
* Menkes sjukdom (zinkbrist)
* Disturbans i manganomsättningen (för höga eller för låga nivåer av mangan)
Dessa tillstånd kan vara väldigt varierande i sin svårighetsgrad och symptom, men de kan leda till skador på levern, hjärtat, hjärnan och andra organ. De behandlas vanligen med hjälp av kostförändringar, näringsbristfyllning och mediciner som reglerar metalljonernas nivåer i kroppen.
Metallothioneiner (MTs) är en familj av låga molekylvikt, cystein-rika proteiner som förekommer hos flera olika djurarter, inklusive människor. De har kapacitet att binda metallioner såsom koppar (Cu), zink (Zn), järn (Fe) och kadmium (Cd). MTs har en viktig roll i homeostasen av dessa metallioner, skyddar cellerna från toxiska effekter av tungmetaller och hjälper till att reglera vissa cellulära processer som relaterade till oxidativ stress. Dessa proteiner är också involverade i immunförsvaret och kan ha en skyddande effekt mot cancer.
"Azurin" er en type protein som inneholder kobber (copper) og har blå farge. Det dannes naturlig i visse bakterier, og det antas at azurin spiller en viktig rolle i bakteriens elektrontransportkjede. Azurin har også vist seg å ha potentiale som en effektiv behandling for kreft, fordi det kan hjelpe til å generere frie radikaler som ødelegger kreftceller.
Peroxiddismutas är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av väteperoxid (H2O2) till vatten (H2O) och syrgas (O2). Reaktionen kan skrivas som:
2H2O2 -> 2H2O + O2
Detta enzym är viktigt för att skydda celler från skadan orsakad av väteperoxid, som kan vara toxiskt i höga koncentrationer. Peroxiddismutas förekommer naturligt i många levande organismer, inklusive människor. Det finns också artificiella peroxiddismutaser som används i industriella tillämpningar, till exempel för att avlägsna väteperoxid från avloppsvatten eller för att skydda material från korrosion orsakad av väteperoxid.
Medicinskt sett är spårämnen (eng. "trace elements") mineraler som endast behövs i mycket små mängder, ofta under 100 milligram per dag, för att uppfylla viktiga kroppsliga funktioner hos människor. Dessa ämnen är nödvändiga för en rad olika biokemiska processer, inklusive andning, tillväxt och utveckling, immunförsvar och hormonproduktion.
Exempel på spårämnen innefattar järn, koppar, zink, mangan, selen, krom, molybden och jod. Ett undantag är fluor, som inte är ett essentiellt spårämne men som ändå har en viktig roll för tänder och ben.
Det är viktigt att ha rätt balans av dessa spårämnen eftersom både brist och överskott kan leda till hälsoproblem. En kostriktad diet eller speciella medicinska tillstånd kan orsaka spårämnesbrist, medan för höga nivåer kan uppstå genom miljöexponering, näringsintag från livsmedel eller dietary supplements.
I medicinsk kontext, betyder "järn" ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner. Järn är en viktig komponent i hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till celler i kroppen. Det är också en del av myoglobin, ett protein som lagras syre i musklerna.
Järn finns i två former i kroppen: den hemiska järnformen, som används för att transportera syre, och den icke-hemiska järnformen, som deltar i en rad biokemiska processer, inklusive andningsprocessen och immunförsvaret.
Järnbrist är en vanlig näringsbrist som kan orsaka anemi, trötthet, svaghet och andningssvårigheter. Överdriven järnutgång kan också vara skadligt för hälsan och leda till skador på lever, hjärta och endokrina systemet.
En Kelatkomplexbildare är ett läkemedel eller en biokemisk substans som kan bilda stabila komplex med vissa metallioner, vilket underlättar deras utschelningsprocess från kroppen. Detta är särskilt användbart vid förgiftningar orsakade av tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium, där kelatkomplexbildarna hjälper till att minska absorptionen och öka elimineringen av dessa toxiner. Exempel på kelatkomplexbildare inkluderar dimerkaprol (BAL), edetat (CaNa2EDTA) och pennicillamin.
Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer och sedan exciteras med elektromagnetisk strålning av en viss våglängd. När atomen absorberar ljuset blir dess elektroner exciterade till ett högre energitillstånd, och när de sedan återgår till sitt grundtillstånd avges energin i form av ljus med samma våglängd som det ursprungliga exciterande ljuset. Genom att mäta den absorberade strålningen kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS är en mycket känslig metod och används ofta för att bestämma mycket låga koncentrationer av metaller i bland annat miljöprover, livsmedel och biologiska preparat.
Metalloproteiner är proteiner som innehåller en eller flera metallioner, vilka ofta är viktiga för proteinets funktion. Metallionen kan vara bundet till proteinets aktiva sida och delta i kemiska reaktioner, eller den kan ha en strukturell roll och bidra till att stabilisera proteinet. Exempel på metallproteiner inkluderar hemoglobin (järn), katalas (koppar) och superoxiddismutas (koppargrupp).
Adenosintriphosphataser (ATPas) er ein type enzym som kan omdanne kjemisk energi til mekanisk arbeid. Disse enzymane aktivitetene foregår i alle levande celler og er nødvendig for flere cellulære prosesser, blant annet transport av ioner over cellemembraner, muskelkontraksjon og fotosyntese.
ATPasen består av to deler: F-delen (fra det engelske ord "folde") som er beliggende inni cellen, og A-delen (fra det engelske ord "arm") som er beliggende på cellens overflate. F-delen inneholder et aktivt sted der ATP omdannes til ADP og en fosfatgruppe, samtidig som energi frigjores. Denne energien brukes deretter av A-delen for å pumpe ioner over cellemembranen mot ein gradient.
Det finst flere typer av ATPaser, men de to mest viktige er:
1. F-type ATPase (F-ATPase): Dette er den type ATPase som forekommer i mitokondrien og kloroplasten. I mitokondrien brukes den til å generere elektrisk potentiale over mitokondriens indre membran, noe som igjen brukes for å produsere ATP. I kloroplasten brukes den til å pumpe protoner (H+) ut av thylakoidmembranet under fotosyntesen.
2. P-type ATPase: Dette er en type ATPase som forekommer i cellemembranen og pumper likevel ioner over membranen, men den gjør dette ved å bruke energi fra ATP for å endre konformasjonen sitt. Den mest viktige P-type ATPasen er Na+/K+-ATPase som pumper natrium (Na+) ut og potassium (K+) inn over cellemembranen, noe som er viktig for å holde cellefluida i balanse.
I tillegg til disse to typene finst det også andre typer av ATPasar, som V-type ATPase og A-type ATPase, men de er mindre viktige enn de to overnævnte.
I medically related context, 'lakkas' refererar till ett ämne som hämmar en biologisk reaktion eller process. Ordet kommer från grekiskan och betyder 'hämmare'. I vardagligt tal kan man tala om att något har en lakkande effekt, vilket betyder ungefär samma sak.
Exempel på substanser som kan ha en lakkande effekt inkluderar läkemedel som används för att behandla hyperaktivitet, såsom Ritalin och Adderall. Dessa mediciner fungerar genom att hämma nedbrytningen av neurotransmittor i hjärnan, vilket orsakar en ökning av koncentrationen av dessa signalsubstanser i synapsklyftan och därmed en förlängd aktivitet hos de neuronala cellerna.
Lakkas kan också syfta på substanser som hämmar enzymatiska reaktioner, till exempel när man talar om att en viss substans har en lakkande effekt på en specifik enzymreaktion.
Fenantroliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en fenantrolin-struktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk ring med två nitrogens atomer. Fenantroliner används ofta som intermediärer i organisk syntes och har också visat sig ha vissa farmakologiska egenskaper. De kan fungera som monoaminoxidas (MAO) inhibitorer, vilket betyder att de hämmar enzymet MAO som bryter ner neurotransmittorerna noradrenalin, serotonin och dopamin i hjärnan.
I vissa länder har fenantroliner använts som läkemedel för behandling av depression och ångest, men på grund av risk för biverkningar såsom blodtryckshöjning, sömnlöshet, yrsel och humörsvängningar har de i allmänhet ersatts av andra typer av MAO-hämmare. Idag används fenantroliner främst inom forskning och utveckling av nya läkemedel.
Plastocyanin är ett kopparprotein som deltar i den biologiska elektrontransportkedjan i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det agerar som en mobil elektrondonor mellan två komplexa proteiner, cytochrom b6f och photosystem I, under oxidativ fosforylering i thylakoidmembranet i kloroplasten. Plastocyanin består av en enda polypeptidkedja som innehåller två kopparjoner och har en molekylvikt på cirka 10-11 kilodalton. Proteinet är riktat med sin kopparbindande sida mot vatten, så att den kan undergå reduktion av syre till vatten i fotosystem I. Plastocyanin är ett viktigt protein i fotosyntesen eftersom det hjälper till att transportera elektroner effektivt och specifikt mellan de två proteinkomplexen under låga syrehalter.
"Bristsjukdomar" refererar till en grupp med endokrina störningar som kännetecknas av för höga nivåer testosteron och/eller dihydrotestosteron (DHT) hos kvinnor. Den mest vanliga orsaken till bristsjukdomar är polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), men andra orsaker kan inkludera tumörer i hypofysen eller äggstockarna, Cushings syndrom och congenital adrenal hyperplasia. Symptomen på bristsjukdomar kan vara menstruationsstörningar, hirsutism (övervuxande kroppsbehåring), akne, och infertilitet. Behandlingen av bristsjukdomar beror på orsaken, men kan inkludera mediciner som minskar testosteronnivåerna eller östrogenbehandling. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell.
Trientine är ett läkemedel som används som kopparbinder för att behandla Wilson's sjukdom, en genetisk störning som orsakar höga nivåer av koppar i kroppen. Trientine fungerar genom att bilda komplex med överskottet av koppar i kroppen och hjälper till att eliminera det från kroppen via urinen. Det är vanligtvis receptbelagt och bör användas under en läkares övervakning.
Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.
Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.
I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:
2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)
I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.
Elektrontransportkomplex IV, också känd som cytochrom c oxidase, är ett enzym i mitokondriernas inre membran i celler. Det är den sista komponenten i den elektrontransportkedja som genererar ATP (adenosintrifosfat) genom cellegensis. Elektrontransportkomplex IV katalyserar oxidationen av reducerad cytochrom c och reduktionen av syre till vatten. Detta steg är kritiskt för den cellulära andningen eftersom det är här där de sista elektronerna överförs till syre, vilket leder till bildandet av vatten istället för farliga och reaktiva syrgasradikaler.
Electron Spin Resonance Spectroscopy (ESR or EPR) er en teknisk metode i fysikken og kjemien som brukes for å studere et materiales elektronspinn. Denne teknikken er spesiell nyttig for å identifisere radikaler, defekter i faststoffer, metallioner med ufullt fylt d-skal, og andre systemer med en uendreidig antall elektroner.
I ESR spektroskopi, et magnetisk felt appliceres til et prøvemateriale plassert i en resonanskavitet. Dette fører til at elektronspinnene i materialet oppdelt seg i to separate tilstander med forskjellige energi. Elektromagnetisk stråling, vanligvis i form av mikrobølger, sendes inn i kaviteten og får noen av elektronspinnene til å endre tilstand. Denne overgangen kan detekteres og måles for å produsere et ESR-spekterum som inneholder informasjon om materialets egenskaper, inkludert størrelsen og typen av elektronspinnsystemet, samt andre parametre som avstanden mellom spinne og andre defekter i faststoffet.
ESR spektroskopi er en viktig teknisk metode innenfor flere områder av fysikk og kjemi, blant annet materialvitenskap, kjemisk syntese, biofag, geofag og astronomi.
Copper-containing amine oxidase (aminooxidas kopparhaltig) är ett enzymsystem som finns hos djur och växter. Det innefattar enzymkomplexet bestående av två underenheter: en aktivt centrum med en kopparion och en reaktiv tyrosinrest, samt en reduktasunderenhet.
Amineoxidasen katalyserar oxidationen av primära aminer till aldehyder, väteperoxid och ammoniak, medan reduktasen reduceras från en flavincoenzym (FAD) till en flavinhydroxid (FADH2). Därefter överförs elektroner från FADH2 tillbaka till kopparjonen i aktivt centrum, vilket regenererar amineoxidasen till dess ursprungliga form.
Denna reaktion är viktig för cellulär metabolism och har en roll i regleringen av neurotransmittor-nivåer, signalöverföring och celldelning. Copper-containing amine oxidase förekommer också som ett komponent i det kroppsäga immunförsvaret, där den hjälper till att eliminera patogena mikroorganismer genom att oxidera deras yttre membranproteiner.
Askorbat oxidas är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av askorbinsyra (vitamin C) till deoxikoronat och väteperoxid. Detta enzym förekommer naturligt i vissa växter, djur och människor. Hos människor finns det främst i levern och något i njurarna.
Enzymet har även en funktion som ett slags antioxidativt skydd för celler, eftersom väteperoxiden som bildas av askorbat oxidas kan vara skadligt för cellmembranen om den inte omvandlas till vatten och syre med hjälp av katalas. I höga koncentrationer kan askorbat oxidas orsaka oxidativ stress, eftersom det då producerar för mycket väteperoxid som kan skada cellerna.
'Tungmetaller' är ett begrepp som används inom kemi och miljömedicin för att beskriva metaller och metalloider med hög atommassa. Det finns dock ingen universellt accepterad definition på vilka grundämnen som skall ingå i denna kategori, men ofta inkluderas ämnen som kvicksilver (Hg), bly (Pb), kadmium (Cd), arsenik (As) och koppar (Cu).
Tungmetaller kan vara skadliga för levande organismer, inklusive människor, vid höga koncentrationer. De kan akkumuleras i levande vävnader och orsaka toxiska effekter som påverkar nervsystemet, immunförsvaret, reproduktionen och andningsorganen. Långvarig exponering för tungmetaller kan också öka risken för cancer.
Molekylära chaperoner är proteiner som hjälper till att folda andra proteiner korrekt i cellen. De gör detta genom att binda till de nyss syntetiserade, ofullständigt foldeda proteinerna och hjälper dem att följa den naturliga foldningsvägen så att de kan bilda sin tredimensionella struktur korrekt.
Molekylära chaperoner finns i alla levande celler och är speciellt viktiga under stressförhållanden, då cellen utsätts för högre temperaturer eller andra faktor som kan störa proteinernas foldning. Chaperonerna skyddar också proteiner från att aggregera eller klumpa ihop sig till icke-funktionella aggregerat strukturer.
Exempel på molekylära chaperoner inkluderar Hsp70, Hsp90 och GroEL/GroES i bakterier. Dessa proteiner har olika mekanismer för att hjälpa till med proteinfoldning, men de arbetar alla tillsammans för att säkerställa att cellens proteiner är korrekt foldeda och funktionella.
I medicinen refererer "metaller" til en gruppe af kemiske elementer som inkluderer bl.a. jern, kobber, zink og bly. Disse metaller er ofte vigtige for legemets funktion, enten som strukturelle komponenter eller som kofaktorer i enzymer. Nogle metaller kan også være skadelige eller giftige i større mængder, såsom bly og kviksølv.
'Silver' är ett grundämne med symbol 'Ag' och atomnummer 47 i periodiska systemet. Det är ett övergångsmetall som naturligt förekommer i sitt renodlade tillstånd samt i legeringar med andra metaller, såsom guld och koppar.
I medicinsk kontext används silver ofta på grund av dess antibakteriella egenskaper. Det kan finnas i olika former, som till exempel silvernanosilver eller kolloidalt silver, som har visat sig kunna eliminera eller reducera bakterier, svamp och vissa virus. Silverpreparat används ofta inom vården för att behandla sår, brännskador och andra infektioner. Dock bör man vara försiktig med överdriven exponering för silver, eftersom det kan leda till en blåaktig hudfärg som kallas argyria.
Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:
Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.