Bristande näringsupptag till följd av kirurgiskt avlägsnande av stor del av tunntarmen, som utgör den absorptiva delen av mag-tarmkanalen.
Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring.
Glucagon-like peptide-2 (GLP-2) is a hormone that is produced in the intestines in response to food intake. It plays a role in promoting intestinal growth and increasing nutrient absorption by stimulating the proliferation of intestinal cells, inhibiting apoptosis (programmed cell death), and enhancing the function of the intestinal barrier. GLP-2 also has anti-inflammatory effects on the intestines and may help to protect against gut injury and inflammation. It is a promising therapeutic target for the treatment of various gastrointestinal disorders, including short bowel syndrome and inflammatory bowel disease.
Parenteral näring är en form av kosthalt som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodomloppet, istället för via magsystemet. Detta används ofta när någon inte kan äta eller dricka på det vanliga sättet, till exempel på grund av svårigheter att smälta eller absorbera näringsämnen i tarmen. Parenteral näring innehåller alla de nödvändiga näringsämnena som kroppen behöver för att fungera korrekt, såsom kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineraler. Den administreras vanligen genom en intravenös kateter, som placeras i en ven i arm, ben eller bröstkorgen.
Allmän benämning för en grupp näringsbristsyndrom, orsakade av bristande förmåga till normalt näringsupptag i tarmarna.
Medfödd obliteration av tarmhåligheten, där ileum omfattas i hälften av fallen, och jejunum och duodenum i lägre frekvens. Det är den vanligaste orsaken till tarmobstruktion hos nyfödda.
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Funktionella tjocktarmssjukdomar är en grupp medicinska tillstånd som påverkar tjocktarmens muskelaktivitet och förmåga att transportera och utsöndra avfallsprodukter, utan synliga strukturella skador eller sjukdomar i tarmen.
Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.
Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.
Parenteral nutrition in home care refers to the administration of nutrients directly into a patient's vein through an intravenous (IV) catheter, which is performed outside of a hospital setting, typically in the patient's own home. This therapy is used when a patient is unable to meet their nutritional needs through oral or enteral feeding due to conditions such as gastrointestinal tract disorders, malabsorption, or chronic illnesses. The parenteral nutrition solutions are customized to meet each patient's unique nutritional requirements and are administered using a sterile technique to minimize the risk of infection. Proper training, monitoring, and follow-up by healthcare professionals are essential to ensure safe and effective home parenteral nutrition therapy.
Näringstillförsel via matstrupen eller annan förbindelse med mag-tarmsystemet. Hit hör munmatning, sugrörsmatning eller slangmatning via näsan, gastrostomi eller jejunostomi.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Parenteral näring, total (PN) är en form av medicinsk behandling som innebär att all näringsbehov tas om hand genom att direkt tillföra näringsämnen i blodomloppet, vanligtvis genom en intravenös kateter. Detta används när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring via mag-tarmkanalen, till exempel på grund av obstruktion, enterit eller efter en bukomläggning. Total parenteral näring innefattar alla essentiella näringsämnen som kolhydrater, fetter, proteiner, vatten, mineraler och vitaminer.
Medfödda strukturella missbildningar i matsmältningssystemet.
Utbredd sårbildning och nekros i ileum och tjocktarm hos barn, orsakad av Pseudomonas aeruginosa. Ett liknande tillstånd kan förekomma hos cancerpatienter med neutropeni.
Sjukliga förändringar i någon del av tarmsystemet, från tolvfingertarmen till ändtarmen.
En glukagonliknande polypeptid som utsöndras i tarmkanalen. Den delar inte receptorer med pankreasglukagon. Peptiden har glykogenolytisk verkan.
Acidos orsakad av mjölksyreöverskott i blodet. Kan förekomma spontant eller i samband med sjukdomar såsom diabetes, leukemi eller leversvikt.
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.
Oregelbunden eller trög tarmtömning.
Färdigdifferentierade celler som utgör större delen av tarmepitelets yttre yta. Till skillnad från bägarceller producerar de inte muciner, och heller inte kryptdiner (a-defensiner), så som panethceller gör.
Kroniska, icke-specifika inflammationer i mag-tarmkanalen. Orsaken kan vara genetisk eller miljöbetingad. Hit hör Crohns sjukdom (morbus Crohn) och ulcerös kolit.
Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).
Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.
Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Läkemedel med verkan på mag-tarmsystemet och som används för att reglera magsyran, systemets rörelser och vätskeflöde, och för att underlätta matsmältningen.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Brist på ett eller flera livsnödvändiga vitaminer.
Ett tillstånd som uppstår till följd av förlust av stora mängder kroppsvätska.

Korttarmssyndrom, også kjent som kortbowelsyndrom eller short gut syndrome (SGS), er en samlebegrep for en rekke medforandringer som kan oppstå etter en del av tarmen er fjernet eller ikke fungerer normalt. Dette kan skyves av mange årsakene, inkludert kirurgiske ingreps som fjerner en del av tarmsystemet, medfødte defekter eller skader på tarmen.

Hovedsymptomet ved korttarmssyndrom er at kroppen har vanskeligheter med å absorbere nok næring og vann fra maten på grunn av den reduserte mengden tarmskjelett som er tilgjengelig for absorpsjon. Dette kan føre til diarré, viktstørrelsesendringer, opptrekning, flatulens og andre tegn på mangel på næringsstoffer.

Behandlingen av korttarmssyndrom vil typisk inkludere endokrinologisk overvåking for å sikre at pasienten får nok næring og elektrolyter, samt eventuell bruk av enterale feeding (matløsning som gis via en sonde) eller parenteral feeding (matløsning som gis direkte inn i blodet). I tillegg kan pasienten ha behov for å ta supplerende vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer.

I noen tilfeller kan kirurgisk behandling være aktuell for å forlengse resten av tarmskjelettet eller for å korrigere anatomiske defekter som kan påvirke absorpsjonen.

'Irritable bowel syndrome' (IBS) er en funksjonell tarmsjukdom som kharakteriseres av bukmor, forstopping eller diarré, eller både av disse sammen med bukpine og endrede tarmvaner. Symptomene varierer i alvorhet og kan komme og gå over tid. IBS er ofte forbundet med psykisk stress og økt känslighet overfor tarmsymptomer, men det saknes klare organiske orsaker til sykdommen. Behandlingen av IBS inkluderer vanligvis ændringer i kosten, fysisk aktivitet, stressreduksjon og medikamentell behandling for å lindre symptomer.

Glucagon-like peptide-2 (GLP-2) är ett hormon som utsöndras från enteroendokrina celler i tarmen, särskilt efter att man har ätit. Det stimulerar tillväxt och regeneration av tarmslemhinnan samt minskar tarmens permeabilitet. Dessutom påverkar GLP-2 negativt gallans sekretion och motilitet i tjocktarmen. Preparat med syntetiskt GLP-2 används inom medicinen för behandling av kortikalt tarmsyndrom, där patienter har en förkortad tarm som orsakar problem med näringsupptag och/eller diarré.

'Parenteral näring' är en form av künstlig näring som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodbanan. Detta skiljer sig från enteral näring, där näring givs via mag-tarmkanalen. Parenteral näring används ofta när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring oralt eller enteralt, till exempel vid svårigheter med att äta, dricka eller absorbera näringsämnen genom mag-tarmkanalen.

Parenteral näring innehåller vanligtvis en blandning av kolhydrater, proteinhydrolysat, lipider, elektrolyter, vitaminer och mineraler, anpassad efter patientens behov. Den administreras ofta kontinuerligt via en infusionspump under flera timmar eller dagar.

Det är viktigt att parenteral näring ges under medicinsk övervakning, eftersom det kan öka risken för komplikationer såsom infektioner, elektrolytbrist och leverfunktionsstörningar.

Malabsorptionssyndrom är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar och tillstånd som alla påverkar kroppens förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen, vitaminer och mineraler från maten. Det kan orsakas av en rad olika problem, inklusive mag-tarm-sjukdomar, strukturella skador på tarmarna, infektioner eller förlust av mag-tarm-sekreterande celler.

Symptomen på malabsorptionssyndrom kan variera beroende på vilket underliggande tillstånd som orsakar det, men de vanligaste symptomen inkluderar diarré, buksmärtor, viktminskning, trötthet, svullnad i magen och ont i buken. Andra symtom kan vara näringsbrist, vitaminbrist och mineralbrist, som kan leda till ytterligare komplikationer såsom anemi, benvämningar och muskelsvaghet.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, fysiska undersökningar, blodprover och tarmtätningsprov. Behandlingen beror på vilket underliggande tillstånd som orsakar malabsorptionssyndromet och kan innefatta ändringar i kosten, mediciner för att behandla underliggande sjukdomar eller tillskott av vitaminer och mineraler. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att korrigera strukturella skador på tarmarna.

'Tarmatresi' er en medisinsk betegnelse for en tilstand hvor tarmen ikke kan udføre sin normale peristaltiske bevægelser, der transporterer indholdet gennem fordøjelseskanalen. Dette resulterer i en ophobning af afføring i tarmen, som kan føre til opkast, mave-tarmsmerter, vægttab og i værste fald en akut livstruende tilstand kaldet megacolon. Tarmatresi kan have mange årsager, herunder neurologiske forstyrrelser, elektrolytforstyrrelser, sygdomme i muskulaturen i tarmen eller som komplikation af visceralchirurgisk behandling.

En jejunostomi är en artificiell öppning (stoma) som skapas i tunntarmen, vanligen i jejunum delens mitt. Den används ofta för kort- eller långvarig enteral nutrition (när patienten inte kan äta via munnen), mediciner och dränering.

Jejunostomi kan placeras under operation eller med hjälp av endoskopi, beroende på patientens behov och läkares bedömning. Det finns olika typer av jejunostomier, men de flesta består av en yttre del som leds genom buken (extern stoma) och en inre del som leder till tunntarmen (intern stoma).

Det är viktigt att patienter med jejunostomi får rätt medicinsk behandling, undervisning och stöd för att hantera sin stoma korrekt och förebygga komplikationer som till exempel infektioner eller obstruktioner.

Funktionella tjocktarmssjukdomar (IBD) är ett samlingsbegrepp för en grupp av mag-tarmsjukdomar som primärt påverkar tjocktarmen och karakteriseras av kronisk inflammation i tarmslemhinnan. Dessa sjukdomar innefattar ulcerös kolitis och Crohns sjukdom.

Ulcerös kolitis är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som primärt påverkar tjocktarmen (colon) och endast sällsynt utbredning i tunntarmen. Sjukdomen karakteriseras av kontinuerlig, symmetrisk inflammation i tarmens slemhinna, vilket leder till bildandet av sår (ulcus) och skador på tarmslemhinnan.

Crohns sjukdom är också en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba alla delar av tarmkanalen, från mun till ändtarm, men vanligtvis påverkar den nedre delen av tunntarmen (ileum) och/eller kolon. Crohns sjukdom skiljer sig från ulcerös kolitis genom att inflammationen kan vara discontinuerlig (skiftande), vilket innebär att det kan finnas normala områden mellan de inflammerade områdena.

Båda dessa funktionella tjocktarmssjukdomar kan leda till en rad symtom, såsom diarré, buksmärtor, trötthet, viktminskning och blod i avföringen. Symtomen kan variera från milda till allvarliga och kan ha en påtaglig inverkan på patienternas kvalitet på livet.

Tunntarm, på latin "intestinum tenue", är en del av matsmältningssystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den består av två segment: duodenum, jejunum och ileum. Tunntarmen är den plats där näringsämnen absorberas till blodomloppet efter att de bryts ned i magen.

Duodenum är det första segmentet av tunntarmen och mäter ungefär 25 cm i längd. Här neutraliseras den sura maten från magsäcken med hjälp av bikarbonat som produceras i bukspottkörteln. Duodenum är också platsen där näringsämnen som protein, kolhydrater och fetter fortsätter sin nedbrytning med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och gallan från levern.

Jejunum och ileum är de två efterföljande segmenten av tunntarmen. Jejunum är ungefär 2,5 meter långt och har en yta som är täckt med fingerliknande utskott kallade villi och mikrovilli. Dessa ökar den inre ytan av tunntarmen, vilket underlättar näringsabsorptionen. Ileum är ungefär 3,5 meter långt och har färre, men större villi jämfört med jejunum. Här absorberas de sista resterna av näringsämnen innan maten passerar vidare till tjocktarmen.

I tunntarmen sker också absorptionen av vatten och elektrolyter, samt produktionen av antikroppar som hjälper till att försvara kroppen mot infektioner.

Det är svårt att ge en precis medicinsk definition på "matsmältningssystem, kirurgiska tekniker" eftersom det kan syfta på en mängd olika operationstekniker och procedurer relaterade till mag-tarmkanalen. Några exempel på kirurgiska tekniker som används vid behandling av problem med matspjälkningssystemet innefattar:

1. Gastroskopi/Ösoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
2. Kolonoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera tjocktarmen och rektum.
3. Chirurgisk resektion: En del av mag-tarmkanalen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller polyper.
4. Fundoplikation: En operation där man fäster livremmens övre del runt magsäcken för att förhindra syrefattig luft (luft som inte innehåller syre) från att tränga in i matstrupen, vilket kan orsaka symptom som syrera och illamående.
5. Magnetsammandragning: En magnetisk ring fäst vid livremmens yttersta del och en annan vid tolvfingertarmen används för att dra ihop livremmen runt magsäcken, vilket kan hjälpa till att lindra symptomen av gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).
6. Magbypass: En operation där man skapar en ny förbindelse mellan magsäcken och tarmen för att behandla fetma och diabetes.
7. Stentimplantation: En rörlig, metalliska tub placeras i matstrupen eller tarmen för att hålla den öppen och underlätta sväljning.
8. Hernieoperation: En operation där man reparerar en hernia (ett sönderat muskel- eller bindvävslager) i mag-tarmkanalen.
9. Analkanalrekonstruktion: En operation där man återställer normal struktur och funktion efter att analkanalen skadats, exempelvis vid cancerbehandling.
10. Tjocktarmsresektion: En del av tjocktarmen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller inflammatorisk tarmsjukdom.

'Parenteral nutrition in homecare' refererar till metoden där näringsriktiga lösninger ges direkt till blodomloppet hos patienter som inte kan få tillräcklig näring via matsmältningssystemet, och som kan behandlas hemma istället för på sjukhus.

Den parenterala nutritionen innehåller alla nödvändiga näringsämnen såsom kolhydrater, fetter, aminosyror, vitaminer och mineraler. Lösningarna administreras ofta genom en central venkateter eller en port-a-cath, som är en liten plastkateter som implanteras under huden i en central ven.

Behandlingen planeras och övervakas av en läkare med erfarenhet av parenteral nutrition, och patienten eller vårdgivaren i hemmet får utförlig instruktion och träning i hur man ska hantera behandlingen på ett säkert sätt. Regelbundna kontroller och besök av hälsovårdspersonal är också en del av vården för att se till att patienten får den bästa möjliga vården och att komplikationer undviks så mycket som möjligt.

'Sondmatning' är ett medicinskt begrepp som refererar till att ge en patient en vätska eller näring via en sonda, vilket oftast är en slangliknande tub som leds in i kroppen genom mun, näsan eller bukväggen. Detta används vanligtvis när en patient inte kan svälja normalt på grund av sjukdom, skada eller operation. Sondmatning kan vara både kort- och långvarig beroende på patientens behov och hälsotillstånd.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

Parenteral näring, total (PNT) är en form av medicinsk behandling där all näringsbehov tas in via en injektion i blodbanan, istället för via munnen. Detta görs vanligtvis genom en central venkateter, som placeras i en stor vena i bröstet eller halsen. PNT används ofta när någon inte kan få tillräcklig näring oralt eller enteralt (dvs. via mag-tarmkanalen) på grund av sjukdom, skada eller operation.

PNT innehåller alla de nödvändiga näringsämnen som kroppen behöver för att fungera korrekt, inklusive kolhydrater, protein, lipider, vitaminer och mineraler. Lösningarna är speciellt formulerade för att matcha patientens individuella behov och kan variera över tid beroende på deras hälsotillstånd och behandling.

PNT kräver noggrann övervakning av patienten och deras laboratorievärden för att säkerställa att de får rätt mängd näring och att deras kroppar hanterar det på rätt sätt. Det kan också öka risken för komplikationer såsom infektion, blodproppar och lever- eller njurskador, om det inte administreras korrekt.

En missbildning i mat- och näringsupptagande- och/eller tarmkanalen kallas gastrointestinala missbildningar. Detta kan omfatta en rad olika tillstånd som varierar från milda till allvarliga. Några exempel på vanliga gastrointestinala missbildninger inkluderar:

1. Duodenalatresi: En fullständig eller delvis igennemgående obstruktion i duodenum (tarmens första del).
2. Esofagealt atresi/tracheo-esofageal fistel: En missbildning där esofagus saknar en del av sin längd eller har en förbindelse med luftstrupen.
3. Gastroschisis och ondodiplomelia: Missbildningar där tarmsystemet sticker ut genom buken eller ryggen.
4. Hirschsprungs sjukdom: En missbildning där nervceller saknas i tarmens slutdel, vilket orsakar en obstruktion.
5. Meckels divertikel: En liten ficka eller utbuktning av tarmslemhinnan som kan vara belägen någonstans längs med tjocktarmen.
6. Pylorosten: En obstruktion i magmunnen (pylorus) som förhindrar mat från att rinna genom till tarmlumen.

Dessa missbildningar kan leda till symptom som illamående, kräkningar, buksmärtor, svullnad och problem med näringsupptagningen. Behandlingen beror på typen och allvarlighetsgraden av missbildningen, men den kan innefatta kirurgi, mediciner eller andra terapeutiska ingrepp.

"Nekrotiserende enterokolitis" (NEC) är en allvarlig mag-tarmsjukdom som främst drabbar för tidigt födda spädbarn. Sjukdomen karaktäriseras av nekros (död) och slitage av tarmslemhinnan, ofta i tarmarna ileum och kolon.

NEC kan vara orsakad av en kombination av faktorer som inkluderar för tidig födsel, nedsatt blodförsörjning till tarmarna, infektion och skada på tarmslemhinnan. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer såsom sepsis, tarmlösa tillstånd och död.

Det är viktigt att upptäcka NEC i ett tidigt stadium för att kunna behandla det effektivt. Behandlingen kan innebära antibiotika, operation och underhåll av vätske- och näringsbehovet.

'Tarmsjukdomar' är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som drabbar tarmarna, det vill säga den del av matspjälkningssystemet där näringsabsorptionen sker. Tarmarna kan delas in i två huvudgrupper: tunntarm och tjocktarm.

Tarmsjukdomar kan vara kroniska eller akuta, med olika orsaker och symtom beroende på vilken del av tarmen som är drabbad. Några exempel på tarmsjukdomar inkluderar:

1. Irritabelt colon (IBS): En funktionell tarmsjukdom som orsakas av störningar i tarmfunktionen utan synliga strukturella skador. Symptomen kan vara smärta, värk eller obehag i magen, förstoppning, diarré eller både och, flatulens och buksvullnad.

2. Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmen som helst, men ofta påtar sig i tunntarmen eller ileum (den sista delen av tunntarmen). Symptomen kan vara diarré, buksmärtor, trötthet, viktminskning och blod i avföringen.

3. Ulcerös kolit: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmen (colon) och endast sällan tunntarmen. Symptomen kan vara diarré, blodig avföring, buksmärtor, trötthet och viktminskning.

4. Tjocktarmsinflammation (divertikulit): En akut tarmsjukdom som orsakas av inflammation i tjocktarmens divertiklar (små utbuktningar i tjocktarmens vägg). Symptomen kan vara plötsliga, starka buksmärtor, förstoppning, feber och blodig eller vattnig avföring.

5. Tjocktarmsförträngning (kolonstenos): En kronisk tarmsjukdom som orsakas av en förträngning i tjocktarmen, vilket gör att avföringen har svårt att passera. Symptomen kan vara buksmärtor, trötthet, viktminskning och förstoppning.

6. Tarmcancer: En allvarlig tarmsjukdom som orsakas av oregelbunden celldelning i tarmvävnaden. Symptomen kan vara blod i avföringen, trötthet, buksmärtor, förstoppning och viktminskning.

Det är viktigt att söka läkarvård om man upplever några av dessa symtom eller har andra oroande symptom från mag-tarmkanalen.

Glukagonliknande peptider (GLP) är en typ av hormoner som produceras i tarmen och utsöndras i samband med matintag. De hjälper till att reglera blodsockernivåerna genom att stimulera insulinutsöndring från bukspottkörteln och hämmar utsöndringen av glukagon, ett hormon som ökar blodsockernivåerna. GLP-1 är den mest studerade av dessa peptider och används som läkemedel för behandling av typ 2-diabetes.

'Mjölksyraacidos' är ett tillstånd där mjölksyran (laktat) ansamlas i blodet på grund av otillräcklig syreförsörjning till musklerna under intensiv träning eller andra former av högintensivt arbete. Detta orsakas av en process som kallas anaerob glykolys, där glukos bryts ned för att producera energi utan syre. En biprodukt av denna process är mjölksyra.

När mängden mjölksyra i musklerna ökar, kan det leda till en syrabasförskjutning och ett lägre pH-värde i blodet, vilket kallas metabola acidos. Detta kan orsaka symtom som yrsel, andfåddhet, muskelkramper och i allvarliga fall kan leda till koma eller död.

Det är viktigt att notera att mjölksyraacidos inte ska förväxlas med laktatacidos, som är ett annat medicinskt tillstånd där också höga nivåer av mjölksyra kan påträffas i blodet, men orsakas av andra mekanismer än otillräcklig syreförsörjning.

'Tarmabsorption' er den proces hvor kroppen absorberer næringsstoffer, vand og mineraler fra tarmen. Det sker i forskellige dele af tarmen alt efter hvilken type næring der skal absorberes. Fx sker absorptionen af sukker primært i tolvfingertarmen, mens fedtabsorptionen foregår i tyndtarmen. Under tarmabsorptionen transporteres de absorberede stoffer gennem tarmens vægge og ind i blodet eller lymfen, hvorefter de fordeles til kroppens celler og organer.

Jejunum är en del av tunntarmen (intestinum tenue) som ligger mellan duodenum (den första delen av tunntarmen) och ileum (den sista delen av tunntarmen). Jejunum är ungefär 2,5 meter långt hos en vuxen människa.

Jejunum har till uppgift att absorbera näringsämnen från maten som passerar genom tarmen. Det har en rik blodförsörjning och ett stort ytväte för att underlätta absorptionen. Jejunums slemhinna är också täckt med små, fingerliknande utskott (villi) som ökar ytan ytterligare.

I jejunum sker också en del av den kemiska nedbrytningen av näringsämnena genom att enzymer från bukspottkörteln (pancreas) och tarmens egen slemhinna bryter ner proteiner, kolhydrater och fetter till mindre molekyler som kan absorberas lättare.

Fysiologisk anpassning (eng. "physiological adaptation") refererar till de mekanismer och processer som inträffar inom en organisms kropp för att möjliggöra överlevnad och optimal funktion i en viss miljö. Detta kan involvera ändringar på cell-, vävnads- eller systemnivå, och kan ske som svar på både kortvariga och långvariga stimuli. Exempel på fysiologisk anpassning inkluderar reglering av kroppstemperatur, blodtryck, andning, och metabolism.

'Tarmar' er en begrep som oftest refererer til tarmen i det menneskelige eller dyrede digestive system. Tarmen er en del av fordøjelseskanalen, der starter i mavesækken og ender i endetarmen (anus). Der er flere dele af tarmen, herunder tyndtarm, tyktarm og endeligt endetarmen.

Tyndtarmen er den længste del af tarmen og er hvor det meste af næringsupptagelsen sker. Tyktarmen er kortere, men har en større diameter end tyndtarmen og er hvor vand og salt absorberes, og hvor afføringen dannes. Endeligt er endetarmen hvor afføringen udskilles fra kroppen.

Det er viktig å ha en god tarmfunksjon for å sikre en god helse. En ubalansert tarmflora kan føre til fordøjelsesproblemer, inflammatoriske tarmsygdommer og andre helsesvikt. Derfor er det viktig med en balanset kosthold og livsstil for å sikre en god tarmhelse.

Förstoppning, även känd som obstipation, är ett tillstånd där en person har svårt att evacuera sitt tarmsystem och ofta ledsagas av hårda eller klumpiga avföring. Det kan orsakas av många faktorer, inklusive lågt fiberintag, brist på fysisk aktivitet, vissa läkemedel, medicinska tillstånd och psykiska faktorer som stress. Långvarig förstoppning kan leda till komplikationer som analfissurer, hemorrojder och inkontinens.

En enterocyt är en typ av cell som liner vår tarm (intestin) vägg, specifikt den del som kallas tunntarm (ileum). Dessa celler är ansvariga för att absorbera näringsämnen från maten vi ätter. De är specialiserade epitelceller med mikrovilli på sin apikala yta, vilket ökar deras absorptionsyta och effektivitet. Enterocyter bildar också en tätt packad barriär som förhindrar inträngande av skadliga bakterier och toxiner från tarmen till kroppen.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IT) är en grupp av kroniska tarmsjukdomar som karaktäriseras av inflammation i tarmens slemhinna. Det finns två huvudsakliga typer av IT: ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Ulcerös kolit drabbar endast tunntarmen och/eller rectum och kolon, medan Crohns sjukdom kan drabba alla delar av tarmarna, från mun till anus. IT kännetecknas av symtom som diarré, buksmärta, trötthet och viktminskning. Andra symtom kan inkludera blod i avföringen, feber och sår i tarmarna (ulcerationer).

IT orsakas av en kombination av genetiska, miljömässiga och immunologiska faktorer. Behandlingen av IT består ofta av mediciner som reducerar inflammationen, såsom aminosalicylater, kortikosteroider och biologiska läkemedel. I vissa fall kan kirurgi behövas om medicinska behandlingar inte är tillräckligt effektiva eller om komplikationer uppstår.

Tarmslemhinna, också känd som kolonslemhinna eller colonmucosa, är den inre ytan av tjocktarmen (colon) som är tapetformad av epitelceller och underliggande bindväv. Den består av tunna, cylindriska epitelceller som sitter tätt intill varandra och bildar ett slags skyddande skikt. Dessutom innehåller tarmslemhinna blodkärl, lymfkärl och nervceller som hjälper till att absorbera näringsämnen, transportera bort avfall och reglera tarmfunktionerna. Tarmslemhinnan är också viktig för immunförsvaret eftersom den innehåller celler som producerar antikroppar och andra substanser som hjälper till att bekämpa infektioner.

"Buksmärta" är en svensk term som vanligtvis översätts till "abdominal smärta" på engelska inom medicinskt sammanhang. Abdominal smärta avser obehag eller smärta i buken eller mag-tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, från milda problem som gas eller förstoppning till allvarliga tillstånd som appendicit eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är viktigt att undersöka orsaken till abdominal smärta och söka medicinsk behandling om den är intensiv, varar länge, är kombinerad med andra symtom som feber eller blod i avföringen, eller om det finns riskfaktorer för allvarliga tillstånd.

Ileum är den tredje och sista delen av tunntarmen i människans gastrointestinala system. Det följer på duodenum och jejunum och fortsätter till colon (tjocktarm). Ileum är ungefär 3-4 meter långt och har en diameter på cirka 2,5 centimeter.

Ileum har huvudsakligen tre funktioner:

1. Absorption: Ileum är ansvarig för absorptionen av näringsämnen som vitaminer, mineraler och särskilt fettsyror. Det innehåller en mycket stor yta med många små plik (Mikrovilli) som ökar absorptionsytean.

2. Immunförsvar: Ileum innehåller ett stort antal lymfatiska vävnader, så kallade Peyers plackar, som är en del av immunsystemet och hjälper till att försvara kroppen mot infektioner.

3. Motilitet: Ileum har en stark muskelaktivitet (motilitet) som hjälper till att transportera matmassan genom tarmen och vidare till colon.

Ileum avslutas med en struktur som kallas ileocecalvinkeln, där ileum möter colon.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Medicinskt kan 'Mag-tarmmedel' (gastrointestinalt preparat) definieras som ett läkemedel eller en behandling som används för att städa ut, lindra symptom eller bota sjukdomar i mag-tarmsystemet. Det kan vara avsett att användas för att:

1. Förbereda patienten inför en kolonoskopi eller annan undersökning av tarmarna. I detta fall innebär behandlingen ofta att dricka en stor mängd en speciell lösning som hjälper till att rensa ut tarmsystemet, så att läkaren kan se tarmarnas insida klart under undersökningen.

2. Lindra symptom orsakade av irritabelt tarmsyndrom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (ITD) eller andra mag-tarmsjukdomar, till exempel genom att minska diarré, smärta, illamående eller kräkningar.

3. Behandla parasitiska infektioner i mag-tarmkanalen med hjälp av antihelmintiska läkemedel som dödar parasiter och hjälper till att bota infektionen.

4. Lindra symptom orsakade av akut gastroenterit (magsjuka) genom att minska illamående, kräkningar och diarré.

5. Behandla eller förebygga förstoppning (obstipation) med hjälp av laxermedel som verkar genom att öka tarmtarmens peristaltik (kontraktioner) och/eller öka vattnets innehåll i tarminnehållet.

Exempel på olika typer av mag-tarmmedel inkluderar laxermedel, antispasmodika, antiacider, prokinetiska läkemedel, antihelmintiska medel och antibiotika. Det är viktigt att använda dessa läkemedel enligt receptbelagda instruktioner eller som angett på produktens etikett för att undvika biverkningar och komplikationer.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Crohn's disease is a type of inflammatory bowel disease (IBD) that can affect any part of the gastrointestinal tract, from the mouth to the anus. It is a chronic condition characterized by inflammation, which can lead to symptoms such as abdominal pain, diarrhea, fatigue, weight loss, and malnutrition.

The exact cause of Crohn's disease is not fully understood, but it is believed to involve a combination of genetic, environmental, and immune system factors. The condition often presents with skip lesions, which means that areas of normal tissue are interspersed between areas of inflammation. This can make the diagnosis and treatment of Crohn's disease challenging.

There is currently no cure for Crohn's disease, but various treatments can help manage symptoms and reduce the frequency and severity of flare-ups. Treatment options may include medications such as anti-inflammatory drugs, immunosuppressants, and biologic therapies, as well as surgery in some cases.

If you suspect that you or someone you know may have Crohn's disease, it is important to seek medical attention from a healthcare professional for proper diagnosis and treatment.

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

'Vitaminbrist' refererer til et tillstand hvor kroppen mangler nødvendige mængder af en eller flere vitaminer for at fungere korrekt. Vitaminer er organisk forbindelser, der er essentielle for mange af kroppens biologiske processer, herunder stofskifte, cellulær respons og immunfunktion.

Der findes to typer vitaminbrist: primær vitaminbrist og sekundær vitaminbrist. Primær vitaminbrist opstår når kroppen ikke får nok af et bestemt vitamin fra kosten, enten fordi personen spiser for lidt af det pågældende vitamin eller fordi deres kost mangler diversitet. Sekundær vitaminbrist opstår når kroppen ikke kan absorbere, fordele eller bruge et bestemt vitamin korrekt, selvom personen får tilstrækkelige mængder af det fra kosten.

Vitaminbrist kan have mange negative virkninger på helbredet, alt efter hvilket vitamin der mangler. Fx kan en alvorlig brist på vitamin C føre til skørbug, mens en brist på vitamin D kan føre til rakitis og osteomalacie.

Det er vigtigt at have en varieret kost for at undgå vitaminbrist. I visse tilfælde kan supplementer være nødvendige for at sikre, at personen får tilstrækkelige mængder af de essentielle vitaminer. Det anbefales imidlertid at tale med en læge eller en diétist inden man begynder at tage supplementer, da for høje doser af visse vitaminer kan være skadelige for helbredet.

"Uttorkning" refererer til en tilstand hvor kroppen mister for meget væske, enten gennem sved, urin eller afføring. Denne tilstand kan føre til en øget koncentration af salte og andre stoffer i blodet, som kan have alvorlige konsekvenser for ens helbred. Uttorkning kan skylles på mange forskellige ting, herunder diarré, opkast, intensiv fysisk aktivitet, varme vejrforhold eller mangel på væskeindtag. Symptomer på uttorkning kan inkludere tør mund, hårdt at svælge, forstyrret søvn, koncentrationsbesvær, hovedpine og forvirring. I alvorlige tilfælde kan det føre til koma eller død.

Så kallad korttarmssyndrom, när en del av tunntarmen bortopererats, är en orsak. Medfödd tarmsvikt kan uppkomma av exempelvis ...
Pankreasinsufficiens, korttarmssyndrom, Whipples sjukdom, glutenintolerans och missbruk av laxermedel kan också övervägas. ...
Partiella som vid abetalipoproteinemi Totala som vid celiaki Blind tarmslynga-syndrom Celiaki Laktosintolerans Korttarmssyndrom ...
Så kallad korttarmssyndrom, när en del av tunntarmen bortopererats, är en orsak. Medfödd tarmsvikt kan uppkomma av exempelvis ...
Aktiva processteg är gröna. Om processteget är grått är det i nuläget inte aktuellt för det här läkemedlet. ...
Detta har i det långa loppet resulterat i att hon fått korttarmssyndrom. Hon har svårt att ta upp näringsämnen, vilket har ...
... eksempelvis korttarmssyndrom mv), betydeligt øget clearance (fx hos intensive patienter med brandsår eller hyperdynamisk ...
Vid snabb tarmpassage (kort tarmssyndrom) kan. mixtur prövas.. (Kaliumcitrat mixtur 1 mmol/ml, 500 ml. Dos: 10 ml x 3 dagligt.) ...
... till exempel korttarmssyndrom och vid andra sjukdomar som kräver extra energi, såsom exempelvis kronisk njurinsufficiens. Det ...
Korttarmssyndrom. *Mikroskopisk kolit. *Gallsyremalabsorption eller gallsyrediarré. *Vardagen som åldrande*Tarmsjukdomar vid ...
Korttarmssyndrom symptom. *Kolmonoxid bilavgaser. *Täljare nämnare kvot. *Flashback lärare tioåring. Observera att det är ...
Korttarmssyndrom ernæring. *Lagfart pantbrev fritidshus. *Ps auktioner sverige. *Alibaba import fees. *Undersköterska ...
Korttarmssyndrom symptom. *Wes bentley jacqui swedberg. Presentera dig, skriv vilka områden du är intresserad av och med vilka ...
Korttarmssyndrom symptom. 15 mar 2019 barn-A-HLR-instruktörer, instruktörer i intraosseös infart samt instruktörer i LUCAS ( ...
Korttarmssyndrom behandling. Läs anvisningar om webbläsaren på dess supportwebbplats. Därför är cookies Safari on iPhone is a ...
Korttarmssyndrom hvad er. *Malou von sivers siduri poli. *Potenslagar roten ur. *Skate designer clothing ...
Om NEC orsakar kirurgiskt avlägsnande av tarmvävnaden kan det resultera i korttarmssyndrom och påverka spädbarns utveckling och ...
Korttarmssyndrom. *Mikroskopisk kolit. *Gallsyremalabsorption eller gallsyrediarré. *Vardagen som åldrande. *Toapass ®. * ...
Korttarmssyndrom ernæring. Arbetsmiljölagen reglerar också Det finns säkert någon regel i hur många timmar man får plugga, men ...
Kort tarmssyndrom. *Konto clearingnummer seb. På svenska har vi lyckas och färdas. På latin finns t.e.x. admīrari = 5 jul 2000 ...
  • I særskilte situationer, så som ønske om peroral fluconazol behandling hos patient med invasiv infektion og formodet nedsat tarmabsorption (eksempelvis korttarmssyndrom mv), betydeligt øget clearance (fx hos intensive patienter med brandsår eller hyperdynamisk kredsløb), tvivl om korrekt dosering hos patient med nedsat nyrefunktion, tvivl om compliance, risiko for betydende interaktioner m.m., kan der være behov for at verificere, at peroral behandling giver et sufficient plasmaniveau. (ssi.dk)
  • Resource ® Energipulver är avsett för kostbehandling av patienter med malabsorptionstillstånd orsakat av till exempel korttarmssyndrom och vid andra sjukdomar som kräver extra energi, såsom exempelvis kronisk njurinsufficiens. (nestlehealthscience.se)