Läkemedelsutveckling kan definieras som den process där nya läkemedel konstrueras, skapas, testas och registreras för att till slut marknadsföras och användas i klinisk praktik för att förbättra hälsa och behandla sjukdomar hos människor.
Den molekylära utformningen av läkemedel för specifika ändamål (såsom DNA-bindning, enzymhämning, verkan mot tumörer osv), baserad på kännedom om molekylära egenskaper, som t ex funktionella gruppers aktivitet, molekylgeometri, elektronstruktur och information om analoga molekyler. Läkemedelsdesign bygger på datorstödd molekylär modelleringsteknik och omfattar inte farmakokinetik, dosanalys eller analys av läkemedelsadministrering.
Preklinisk prövning av läkemedel på laboratoriedjur eller in vitro för undersökning av deras biologiska och toxiska effekter, och möjliga kliniska tillämpningar.
A small molecule library is a collection of chemically synthesized, low molecular weight (up to approximately 900 daltons) compounds that are used in drug discovery and development research. These libraries typically contain hundreds to thousands of diverse and structurally distinct molecules, which can be screened against specific targets or diseases to identify potential lead compounds with therapeutic activity. Small molecule libraries may include natural products, synthetic compounds, or a combination of both, and are often used in high-throughput screening (HTS) assays to quickly and efficiently identify promising hits for further development.
High-throughput screening (HTS) assays are a class of biochemical or cellular assays that are performed in a high-throughput format, allowing for the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules. These assays are typically automated and miniaturized, enabling the simultaneous testing of thousands to millions of compounds in a single experiment. The goal of HTS assays is to identify hit compounds that modulate a specific biomolecular target or pathway, which can then be further optimized and developed into lead compounds for drug discovery and development.
Läkemedel för humant eller veterinärt bruk, i sin bruksfärdiga form. Hit räknas också de ämnen som används i framställningen av den färdiga preparatformen.
Farmaceutiska ämnen eller föreningar av organiskt ursprung och vanligen framställda med biologiska metoder, och som för sin verkan är beroende av immunologisk aktivitet. De används för både diagnos oc h behandling (t ex pollenextrakt och vacciner).
Den kommersiella företagsbransch som utvecklar och tillverkar kemiska produkter för diagnos och behandling av sjukdomar och funktionshinder eller -brister.
A pharmaceutical database is a comprehensive and organized collection of information related to drugs and medications. This can include data on drug properties, indications, contraindications, dosages, interactions, side effects, clinical trials, and regulatory information. Pharmaceutical databases may be used by healthcare professionals, researchers, and pharmaceutical companies to support research, patient care, and drug development. Examples of pharmaceutical databases include the FDA's Drug Database, the World Health Organization's International Drug Price Indicator Guide, and commercial databases such as Micromedex and Lexicomp.
Kemisk teknik som utnyttjar reaktionsuppsättningar, för lösningar eller fastfassyntes, för att skapa molekylära bibliotek för analys av kemiska föreningar i stor skala.
"Drug repositioning, also known as drug repurposing, refers to the process of discovering new therapeutic uses for approved or investigational drugs that are outside the scope of their original medical indication."
A chemical database is an organized collection of data or information about chemicals, including their properties, structures, reactions, and hazards. These databases can be used for various purposes such as research, drug discovery, toxicology, environmental monitoring, and regulatory compliance. They may contain experimental data, computational predictions, or a combination of both. Examples of chemical databases include PubChem, ChemSpider, and the Physical and Chemical Properties Database maintained by the National Institute of Standards and Technology (NIST).
Dynamiska och kinetiska mekanismer vid absorption, biologisk omvandling, distribution, frisättande, transport, upptag och utsöndring av tillförda kemiska ämnen eller läkemedel som funktion av dosering, samt omfattning och hastighet av det metaboliska förloppet. Hit hör även toxikokinetiken, den farmakokinetiska mekanismen av ett ämnes toxiska effekter.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Läran om läkemedels ursprung, natur, egenskaper och verkningsmekanismer, samt deras effekter på levande organismer.
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
Quantitative Structure-Activity Relationship (QSAR) är en metod inom toxicologi och farmakologi där man matematiskt korrelerar kemiska strukturegenskaper hos en molekyl med dess biologiska aktivitet, såsom toxiska eller terapeutiska effekter. Metoden används för att förutsäga den biologiska aktiviteten hos nya, opåvisade kemikalier baserat på deras kemiska struktur. QSAR-modeller utvecklas genom att analysera en datamängd med kända kemikaliers strukturer och deras relaterade biologiska aktiviteter, för att sedan använda statistiska metoder för att hitta korrelationer mellan strukturella egenskaper och aktivitet. Dessa modeller kan sedan användas för att förutsäga effekterna av nya kemikalier utan att behöva experimentellt testa dem, vilket kan spara tid, pengar och djurliv.
System för distribution av läkemedel i kroppen till målområden för den farmakologiska verkan. Systemen baseras på teknik för läkemedelsberedning, administrationsvägar, val av målområden och hänsynstagande till metabolism och toxicitet.
En grupp läkemedel med såväl fysiologiska som psykologiska effekter via en rad olika verkningsmekanismer. De kan delas in i specifika medel, som påverkar någon identifierbar molekylär mekanism, unik f ör målceller med receptorer för just det medlet, och ospecifika medel, med verkan på olika målceller och olika molekylära mekanismer. De senare klassificeras ytterligare beroende på om de har depressi v eller stimulerande effekt på beteendet. De specifika klassas bl a beroende på verkningsställe.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Tillämpning av teknologisk kunskap i farmaci, farmakologi och i läkemedelsindustrin. Hit hör metoder, teknik och instrumentering för framställning, sammansättning, dispensering, paketering och lagring av läkemedel och andra preparat för diagnostiskt och analytiskt bruk, och för behandling av patienter.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
Neglected diseases, ofta också kända som försummade tropiska sjukdomar, definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som sjukdomar som primärt drabbar världens fattigaste och mest marginaliserade befolkningsgrupper och som har fått liten kommersiell incitament för forskning, utveckling och produktion av effektiva vaccin, läkemedel och diagnosverktyg. Dessa sjukdomar tenderar att ignoreras eller försummas av den globala hälsoframstegsagendan på grund av deras förekomst i fattiga länder med låg politisk prioritet, vilket gör dem till en av de största hinderen för att uppnå de hälsorelaterade målen för utvecklingen (MDG). Exempel på försummade sjukdomar inkluderar schistosomiasesjukan, filariasis, onchocerciasis, lepra, trakom och m
Molecular targeted therapy in cancer treatment refers to the use of drugs or other medical treatments that are designed to specifically target and block the action of certain molecules (such as proteins or genes) that are involved in the growth, progression, and spread of cancer. By targeting these specific molecules, molecular targeted therapies aim to interfere with the underlying biological processes that drive the development of cancer, thereby reducing the growth and survival of cancer cells while minimizing harm to normal cells. This approach is in contrast to traditional cancer treatments such as chemotherapy and radiation therapy, which often have a broader effect on both cancerous and normal cells.
Användning av datorer för utveckling och/eller tillverkning av någon metod eller produkt, inklusive läkemedel, kirurgiska metoder, ortoser, proteser m m.
Läkemedel som godkänts för användning på patienter efter särskild prövning, men som ännu inte godkänts av Läkemedelsverket (eller motsvarande myndighet i annat land) för försäljning. Hit räknas även medel som används för behandling under pågående kliniska prövningar.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Läran om beredning av läkemedel från naturliga råvaror, så som växter, djur, mineral och andra ämnen som ingår i "materia medica". Terapeutiskt bruk av växter är fytoterapi (växtterapi).
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Den koncentration av en förening som behövs för att reducera tillväxten av en bakteriekoloni eller population av eukaryota celler in vitro med 50%. Standarden används såväl för att ange antibakteriell verkan in vitro som cytotoxicitet mot eukaryota celler i odling.
Gren av kemin för utformning och framställning av kemiska preparat för användning vid behandling av patienter eller för diagnostiska undersökningar.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Det systematiska studiet av organismers kompletta uppsättning av DNA-sekvenser.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Den gren av farmakologin som är speciellt inriktad på läkemedelseffekter och -tolerans hos människor.
"Molecular docking simulation" refers to the computational method used in molecular biology and drug discovery to predict and analyze the binding interactions between two molecules, such as a small molecule (like a potential drug) and a protein or other macromolecular target. This process involves simulating the three-dimensional structures of the molecules and their relative orientations, also known as poses, in order to identify the most stable and energetically favorable binding conformation. The resulting docking complex can provide valuable insights into the molecular recognition processes that underlie biological functions and can aid in the design and optimization of therapeutic agents.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Proteomik är ett område inom biomedicin som handlar om studien av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner, funktioner och reglering i ett levande system, såsom en cell, vävnad eller organism. Proteomiken inkluderar identifiering och karakterisering av proteiner, deras struktur, funktion och interaktion med andra molekyler, samt förändringar i proteinuttryck och aktivitet under olika fysiologiska och patologiska tillstånd. Proteomiken använder sig ofta av högthroughput-tekniker såsom masspektrometri och proteinkromatografi.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.
G-protein-kopplade receptorer (GPCR) är en typ av proteiner som spänner över cellytan och fungerar som sensorers för olika signalmolekyler, såsom hormoner, neurotransmittorer och luktämnen. När en signalmolekyl binder till GPCR aktiveras den och startar en signalkaskad inne i cellen genom att interagera med ett G-protein, som består av tre underenheter: α, β och γ.
Euglenozoa infections refer to diseases caused by parasites that belong to the Euglenozoa supergroup, which includes several genera of protozoan flagellates such as Trypanosoma and Leishmania. These organisms have complex life cycles involving different hosts and vectors, and can cause a range of human diseases, including:
"Drug-related side effects and adverse reactions" refer to unintended or harmful consequences that occur when a medication is taken, despite being administered at the correct dosage and for its intended purpose. These terms are often used interchangeably, although some professionals may use "side effect" to describe more common and less severe reactions, while "adverse reaction" refers to more serious and potentially life-threatening consequences.
"Systembiologi är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar systemteknik, datavetenskap och biologi för att studera och förstå komplexa biologiska system som celler, vävnader och organismer på en systemnivå. Det innebär att man ser på interaktionerna mellan olika delar av ett system, såsom gener, proteiner och metaboliter, för att få en helhetlig förståelse av systemets funktion och beteende."
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
En gren av genetiken som omfattar studier av genetiska variationer bakom individuella reaktioner på och metabolism (biotransformation) av läkemedel.
Trypanocides are a type of medication used to treat trypanosomiasis, which is a parasitic disease caused by various species of the protozoan genus Trypanosoma. The two main forms of human trypanosomiasis are African trypanosomiasis (sleeping sickness) and American trypanosomiasis (Chagas disease).
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
Metoder för undersökning av effektiviteten hos cellgifter och biologiska hämmare. Hit hör modeller för celldödande in vitro och cytostatiska färguteslutningstester, samt mätning av tumörtillväxtparametrar hos försöksdjur in vivo.
Tiden från 1901 till 2000.
Läkemedel för behandling av parasitsjukdomar.
Sociology is the scientific study of human social behavior, institutions, and societies as a whole, with an emphasis on patterns and systematic relationships among individuals, groups, and societies. It seeks to understand and explain how and why people are organized into various groups and social structures, how they interact and behave within these groups, and how their actions shape and are shaped by larger social forces and institutions such as culture, power, and social change.
Undersökningar av fysiska och kemiska egenskaper hos läkemedel och deras doseringsformer vad avser anslag, varaktighet och intensitet av deras verkan.
Ett peptidbibliotek är en samling av ett stort antal olika syntetiska peptider, som tillsammans bildar en resurs för forskning inom områden såsom strukturell biologi, biokemi och medicinsk kemi. Peptidbiblioteken kan vara specialdesignade för att undersöka specifika frågeställningar, till exempel hur olika peptider interagerar med proteiner eller andra molekyler i levande system. Varje peptid i biblioteket är unik och består av en kedja av aminosyror som är kovalent bundna till varandra. Peptidbiblioteken kan användas för att hitta nya ledtrådar om hur olika biologiska processer fungerar, och de kan också vara värdefulla vid utvecklingen av nya läkemedel och terapeutiska behandlingsmetoder.
Metod för att mäta effekterna av biologiskt verksamma ämnen i in vivo- eller in vitromodeller under kontrollerade forhållanden. Syn. bioassay eller biologiska metoder.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
En specific plats, annan än substratbindningsplatsen, på ett enzym eller annat protein, som, när den binds till någon effektor, ger upphov till konformationsförändringar och ändrade katalytiska eller bindningsegenskaper hos proteinet.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Laboratory automation refers to the use of technology and machinery to automatically perform routine tasks or procedures in a laboratory setting, with the goal of increasing efficiency, reducing human error, and improving reproducibility and standardization of results. This can include automated equipment for liquid handling, sample preparation, data analysis, and robotic systems for high-throughput screening and testing. Laboratory automation is widely used in various fields such as clinical diagnostics, pharmaceuticals, biotechnology, and research to enhance productivity, reduce costs, and enable faster turnaround times for laboratory results.
Organisationer, såväl offentliga som fristående, med specialiserad kunskaps- eller forskningsinrikting, och ofta med speciell expertis, som t ex Vetenskapsakademien, Karolinska institutet osv.
Egendom som är resultatet av intellektuell prestation. Hit hör t ex patent, varumärken, litterära och konstnärliga verk, fotografisk konst, växtförädlingsprodukter osv. Genom immaterialrätten tillförsäkras upphovsperson eller uppfinnare ensamrätt till sitt verk under en av internationell konvention eller nationell lagstiftning fastställd tidsperiod. Immaterialrättens organisation administreras av FN-organet World Intellectual Property Organisation (WIPO).
"Parasitologisk resistensbestämning" refererar till en laboratorieundersökning för att fastställa om ett parasitsamhälle, såsom en protozoisk eller helminisk population, är resistent mot en viss antiparasitär behandling. Detta involverar att exponera parasiter för olika koncentrationer av ett specifikt läkemedel och sedan observera deras överlevnad och reproduktiva kapacitet. Genom att analysera dessa resultat kan man avgöra om parasitpopulationen har utvecklat resistens mot det aktuella läkemedlet, vilket är viktigt för att optimera behandlingsval och förebygga vidare spridning av resistens.
Neurofarmakologi är ett forskningsområde som undersöker hur läkemedel och andra kemiska ämnen påverkar nervsystemet. Det inkluderar studier av hur dessa substanser påverkar neurotransmission, receptoraktivitet, signaltransduktion och neuronal plasticitet i hjärnan. Neurofarmakologin har viktiga tillämpningar inom områden som smärta, psykiatri, sömn, drogberoende och neurologiska sjukdomar som Parkinson och Alzheimers sjukdom.
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.
Läran om bruk och effekter av läkemedel, ffa växtmediciner, som är speciella för en viss folkgrupp eller etnisk grupp.
"Toxicity testing refers to the scientific study and evaluation of the harmful effects of chemicals or drugs on living organisms, typically performed in a controlled laboratory setting. These tests aim to determine the dose at which a substance becomes toxic, as well as the nature and severity of the adverse effects. The data obtained from toxicity testing is essential for assessing potential health risks associated with exposure to various substances and guiding regulatory decision-making, product development, and safety guidelines."
Styrning av operativa processer med mekanisk eller elektronisk teknik istället för med den mänskliga faktorn.
Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.
Preparat för behandling av malaria. De indelas vanligtvis efter sin verkan mot plasmodier i olika stadier av deras livscykel i människan.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Induced pluripotent stem cells (iPSCs) are a type of adult stem cells that have been genetically reprogrammed to exhibit similar characteristics to embryonic stem cells. This means that iPSCs have the ability to differentiate into any cell type in the body, making them a promising tool for regenerative medicine and drug development.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
Proteininteraktionskartläggning refererar till den systematiska undersökningen och visualiseringen av de interaktioner som sker mellan olika proteiner inom en cell, vilket hjälper forskare att förstå hur proteiners funktioner påverkar varandra och regulerar cellulära processer under normala och patologiska förhållanden.
Vetenskapsgren med inriktning på utnyttjande av organismer, celler eller celldelar för utveckling av tekniskt och kliniskt användbara produkter. Av central betydelse är s k genetisk ingenjörskonst, dv s manipulation av biologiska funktioner på molekylär nivå. De metoder som tillämpas kan omfatta transfektion, kloning, algoritmer för sekvens- och strukturanalys, databaser och analys och förutsägelse av gen- och proteinstrukturfunktioner.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.
I en enkel medicinsk kontext kan "data mining" definieras som den process där systematiska metoder används för att analysera och utvinna information eller kunskap från stora datamängder, ofta inkluderande elektroniska hälsodata. Det handlar om att upptäcka mönster, korrelationer och trender som kan användas för att stödja klinisk beslutsfattning, forskning, population hälsa, kvalitetssäkring och andra avdelningar inom medicinen. Data mining är en delmängd av den större disciplinen biostatistik och använder sig ofta av tekniker som maskininlärning, statistik och datavisualisering.
Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.
Tillverkning av tekniska produkter i mikroskala (1-100 mikrometer), som t ex kretskort eller MEMS. Processen omfattar vanligtvis massframställning av hundratals eller miljontals identiska strukturer med hjälp av tunnfilmsteknik i utrymmen med kontrollerad atmosfär.
Tiden från 2001 till 2100.
Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."
"Farmakologiska processer" refererar till de biokemiska interaktionerna som sker mellan ett läkemedel och ett levande system, vanligtvis en cell eller en organism, vilket resulterar i en farmakologisk respons. Denna respons kan vara therapeutisk, toxisk eller biverkningsrelaterad, beroende på dosen, farmakokinetiken och farmakodynamiken hos läkemedlet samt individens speciella egenskaper.
Embryonal stem cells are a type of pluripotent stem cell that are derived from embryos that are typically 3-5 days old. These stem cells have the ability to differentiate into any cell type in the body, making them a promising area of research for regenerative medicine and the treatment of various diseases and conditions. However, there are ethical concerns surrounding the use of embryonic stem cells due to the fact that their derivation requires the destruction of a human embryo.
Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.
Behandling av sjukdomar, funktionsrubbningar, bristtillstånd osv med läkemedel.
Translational medical research refererar till den process där forskningsresultat från laboratoriemiljö och grundläggande vetenskap överförs och appliceras i klinisk praktik, för att förbättra människors hälsa och behandlingsmetoder. Det innebär att översätta forskningsrön från molekylär nivå till patientvård, genom att stödja sig på multidisciplinära team och kliniska prövningar. Syftet är att snabbt och effektivt förbättra diagnoser, behandlingar och prevention av sjukdomar, samtidigt som man strävar efter en bättre förståelse av biologiska mekanismer och patofysiologiska processer.
Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.
Luciferaser från eldflugor, vanligtvis Photinus, som oxiderar eldflugeluciferin, varvid avges fotoner. EC 1.13.12.7.
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Neuropsychiatry är ett medicinskt område som studerar och behandlar sambandet mellan neurologiska (relaterade till nervsystemet) och psykiatriska (relaterade till sinnessjukdomar) störningar. Det inkluderar studiet av neurobiologiska mekanismer bakom mentala sjukdomstillstånd, såsom schizofreni, affektiva störningar och demenssjukdomar, samt neurologiska tillstånd med psykiatriska symtom, som exempelvis Parkinsons sjukdom och depression. Neuropsykiatri kombinerar kunskaper från både neurologi och psykiatri för att förstå och behandla dessa komplexa tillstånd.
En proteinkinashämmare är ett ämne som hämjar verksamheten hos en proteinkinas, en typ av enzym som fosforylerar (och därmed aktiverar eller inaktiverar) andra proteiner och som spelar en viktig roll i cellsignalering och reglering av cellulära processer. Proteinkinashämmare används som läkemedel för att behandla olika sjukdomar, exempelvis cancer och autoimmuna sjukdomar.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
Individualized medicine, also known as personalized medicine, refers to a medical model that incorporates both genetic and environmental information to prevent, diagnose, and treat diseases on a person-specific basis. This approach takes into account variability in genes, environment, and lifestyle to customize medical treatment for each individual, with the goal of achieving better outcomes and reducing adverse effects.
"Molecular Dynamics Simulation" är en beräkningsmetod inom molekylär modellering där man studerar system av atomar partiklar och deras rörelser över tiden. Metoden bygger på att lösa Newtons rörelselagar för varje partikel i simulerade volymer, vilket möjliggör en detaljerad analys av systemets dynamiska egenskaper, inklusive struktur, konformation och termodynamisk beteende. Detta används ofta för att undersöka biokemiska processer på molekylär nivå, till exempel proteiners flexibilitet, ligandbindning och kemiska reaktioner.
En aktivators eller hämmares inverkan på t ex ett enzyms aktivitet genom att binda till annan plats på enzymet än dess aktiva centrum.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Blandningar av många beståndsdelar i oexakta proportioner, vanligtvis naturliga, så som växtextrakt, gifter och gödsel. Dessa särskiljes från läkemedelskombinationer, som innehåller ett fåtal komponenter i givna proportioner.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
En bestämd patologisk process med typiska kännetecken och symtom. Den kan omfatta hela kroppen eller någon del av den, och dess etiologi, patologi och prognos kan vara kända eller okända.
Speciella databaser för fakta om gener och genprodukter.
Läkemedel för behandling av tuberkulos. De kan indelas i två kategorier: förstahandspreparat, med god effekt och acceptabla toxicitetsnivåer för de allra flesta fall; andrahandspreparat, för läkemedel sresistenta fall eller fall där den primära terapin av annan anledning inte har effekt på patienten.
Proteom refererar till det totala settet av proteiner som uttrycks eller förekommer i ett visst celltyp, vävnad, eller organism under specifika förhållanden och tidpunkter. Det inkluderar studiet av proteinfunktioner, interaktioner, struktur, och reglering på generell nivå samt särskilt i samband med olika sjukdomszustånd. Proteomet är en dynamisk disciplin som undersöker proteiner och deras roll i biologiska system.
14-α-demethylase inhibitors are a class of antifungal medications that work by inhibiting the activity of the cytochrome P450 enzyme 14-α-demethylase, which is essential for the synthesis of ergosterol, a critical component of fungal cell membranes. By inhibiting this enzyme, the drugs disrupt the synthesis of ergosterol and cause an accumulation of toxic sterol intermediates, leading to fungal cell death. Examples of 14-α-demethylase inhibitors include fluconazole, itraconazole, posaconazole, and voriconazole.
Cell biology is the scientific study and examination of the structure, function, and processes of cells, which are the basic units of all living organisms. It involves understanding the interactions between various cellular components such as organelles, membranes, genes, proteins, and other molecules that contribute to the growth, development, reproduction, and maintenance of life. Cell biology also investigates how cells respond to external stimuli, communicate with each other, and undergo programmed death when necessary. Overall, cell biology aims to reveal fundamental principles in biology and medicine, contributing to advancements in areas like gene therapy, regenerative medicine, and disease diagnostics and treatments.
Cytostatika är en grupp av läkemedel som används inom cancerbehandling för att hämma celldelningen och celltillväxten i tumörer. De verkar genom att störa DNA-syntesen eller mitosen, vilket resulterar i att cellerna inte kan dela sig eller växa normalt. Cytostatika används ofta i kombination med andra behandlingsmetoder som strålbehandling och kirurgi för att minska tumörstorleken och förhindra spridning av cancerceller i kroppen.
Ett Nobelpris är ett prestigefyllt internationellt pris inom olika vetenskapliga och litterära kategorier, instiftat genom den svenske industrielle magnaten Alfred Nobels testamente efter hans död 1895. Prisen delas ut årligen i följande kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred, samt ett ekonomipris tillägnat Alfred Nobel. Priset innebär en stor heder och erkännande för de mottagares insatser som bidragit till mänsklighetens välfärd och framsteg inom sina respektive områden.
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).
Komplexa samlingar av enzymreaktioner som är förenade med varandra genom sina produkt- och substratmetaboliter.
Toxikologi är läran om de giftiga effekterna som kemiska ämnen kan ha på levande organismer, inklusive människor. Det handlar om att studera hur dessa ämnen påverkar kroppen, vilka skador de kan orsaka och under vilka omständigheter de blir farliga. Toxikologi används också för att utveckla metoder för att skydda människor från skadliga kemiska ämnen, till exempel genom att fastställa säkra exponeringsgränser och att utforma effektiva behandlingsmetoder vid förgiftningar.
Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Kryoanestesi är en tillfällig och reversibel nedsättning av nervaktivitet som uppnås genom att sänka kroppstemperaturen till under 0°C, vilket orsakar ett djupt medvetandelös tillstånd. Detta används i vissa medicinska sammanhang, exempelvis vid kirurgi på hjärtat och storhirntumörer. Kryoanestesi skiljer sig från vanlig narkos eftersom det inte använder läkemedel för att induceras, utan istället utnyttjar den extremt låga temperaturen för att frysa nervcellerna och på så sätt blockera deras funktion. När patienten värms sedan upp återhämtar de medvetandet gradvis.
"Partiell läkemedelsagonism" refererar till en farmakologisk effekt där en viss dos av ett läkemedel orsakar delvis motsatt verkan jämfört med högre doser av samma läkemedel, istället för att helt blockera eller stimulera målproteinet. Detta innebär att läkemedlet kan ha både agonistiska (stimulerande) och antagonistiska (blockerande) effekter beroende på dosen.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
Herbal medicine refers to the use of plants and plant extracts to treat illnesses and improve overall health. This practice has been used for thousands of years in various cultures around the world and is still widely practiced today. Herbal medicines can be consumed in many forms, including teas, capsules, powders, and tinctures. While some herbs have been shown to have medicinal properties, it's important to note that their effectiveness and safety may vary depending on several factors, such as the quality of the product, the dosage used, and individual health conditions. It is always recommended to consult with a healthcare provider before starting any new herbal medicine regimen.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Preparat som dödar protozoer eller motverkar deras tillväxt och reproduktion.
Plasmodium är ett släkte inom Protozoa, som är känt för att orsaka malaria hos människor och andra djur. Det är en typ av encellig eukaryot parasit som har en komplex livscykel och sprids genom myggbett från infekterade myggor till värddjuren. Plasmodium-arterna har en dubbelmembranös cytoplasma och ett distinkt, membranomgivet organellsystem. De reproducerar sig asexuellt inne i värden genom att dela sig och bilda flera generationer av parasiter, vilket kan leda till allvarliga sjukdomssymptom som feber, trötthet, kräkningar och i vissa fall död.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.
Det område i ett enzym som genom verkan på sitt substrat utlöser en enzymreaktion.
Stem cell research is a branch of medical science that focuses on the study and manipulation of stem cells, which are undifferentiated cells with the ability to develop into various specialized cell types in the body. This research aims to understand their unique properties, such as self-renewal and differentiation, to potentially treat or cure diseases and injuries by replacing damaged or malfunctioning cells. The ultimate goal is to harness the potential of stem cells to regenerate tissues and organs, providing new therapeutic options for conditions like neurodegenerative disorders, heart disease, diabetes, and cancer.
"Farmakologiska biomarkörer är molekylära entiteter, som kan mätas i kroppsfluid eller vävnad, och som avspeglar effekten av ett läkemedel eller en farmakologisk behandling på kroppen, vilket möjliggör för objektiv bedömning av läkemedlets säkerhet, tolerans och effektivitet under utvecklingsprocessen."
Samlingar av fakta, antaganden, tro och heuristik som utnyttjas i kombination med databaser för att erhålla önskade resultat, som t ex en diagnos, en tolkning, eller en lösning till ett problem.
Sammanslutningar eller föreningar för farmaceuter.
Peptidomimetics are synthetic molecules that mimic the structure and/or function of a peptide, but with improved properties such as stability, bioavailability, or potency. They are designed to interact with the target protein in a similar way as the original peptide, but they often have modified side chains, backbone, or other structural features that enhance their drug-like properties. Peptidomimetics are used in drug discovery and development as potential therapeutic agents for various diseases, including cancer, cardiovascular diseases, and neurological disorders.
Tandem-masspektrometri, även kallat MS/MS eller dual mass spectrometry (DMS), är en teknik inom masspektrometri där ett joniserat molekylärt jonförband sönderdelas i två steg för att identifiera och karakterisera dess komponenter. I första steget separeras jonen av sin massa till charge-förhållande (m/z) och det resulterande jonspektrumet används för att välja en specifik jon som sedan fragmenteras i andra steget. Denna process ger ett fragmentjonspektrum som kan hjälpa till att bestämma strukturen av den ursprungliga molekylen genom att identifiera dess unika fragmentationsmönster.
'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.
Inom virusfysiologi refererar "processer" till de olika biokemiska och molekylära aktiviteterna som en virus utför under sin livscykel. Dessa processer inkluderar bland annat anl lagring, replikation, sammansättning och frigivande av virala genomer och proteiner, vilka alla är nödvändiga för att virus ska kunna infektera och reproducera sig i värdcellen. Exempel på specifika processer inom virusfysiologi är transkription (skapandet av RNA-kopior av virala genomer), translation (syntesen av proteiner från RNA-kopier), encapsidation (paketering av virala genomer och protein i en viruskapsel) och budding (frigivande av nya viruspartiklar från värdcellen).
Sjukdom i någon del av hjärnan eller ryggmärgen.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.
En teknik som omfattar morfometri, densitometri, neurala nätverk och expertsystem som har många kliniska och forskningstillämpningar och som är särskilt användbar inom anatomisk patologi för undersökning av elakartade förändringar. De för tillfället vanligaste tillämpningarna är inom DNA-analys och immunfärgningskvantifiering.
Olika metoder för att med en biologisk sond eller sensor mäta halten av något visst (organiskt) ämne. Biokemiska reaktioner mellan sensorns känselkropp, bestående av biologiskt material, och det ämne man vill mäta omvandlas till kvantifierbara signaler.
Kromatografimetoder som bygger på vätska som rörlig fas.
Bioengineering, även känt som bioteknik eller genetisk engineering, är en gren inom teknik och naturvetenskap där man använder sig av principer och metoder från ingenjörsvetenskapen för att lösa problem relaterade till biologiska system, såsom celler, vävnader och organismer. Detta kan involvera design, konstruktion och användning av biologiskt material, system och processer för att skapa nya produkter och tekniker inom områden som medicin, jordbruk, miljö och energiproduktion. Exempel på bioengineering inkluderar utvecklingen av genmodifierade organismer, artificiella vävnader och proteser, biosensorer och biobränslen.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Sebrafisk, Scientifically known as Danio rerio, is a small tropical fish species commonly used in biomedical research due to its genetic similarity to humans and easy cultivation in a laboratory setting.
Teknik för bevarande eller odling av djurceller in vitro. Den avser cellkulturer av dispergerade celler hämtade från ursprungsvävnad, från primär odling, eller från någon cellinje eller cellstam genom enzymatiskt, mekaniskt eller kemiskt avskiljande.
Biomimetik (ibland även stavat biomimikry) är ett interdisciplinärt forskningsområde som fokuserar på att efterlikna, ta inspiration från och imitera naturen och dess processer för att utveckla lösningar på mänskliga problem. Detta kan innebära att studera strukturer, funktioner, system och processer hos levande organismer och deras ekosystem för att applicera detta kunna till design av material, strukturer och tekniksystem. Biomimetik använder sig ofta av insikter från biologi, fysik, kemi, matematik, ingenjörsvetenskap och andra discipliner för att skapa innovationer som är hållbara, effektiva och anpassningsbara. Exempel på biomimetiska innovationer kan vara självrättande ytor inspirerade av hajhuden eller högeffektiva vindkraftverk inspirerade av valfena.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Protein Interaction Maps, också kända som Protein-Protein Interaction Networks (PPIN), är grafiska representationer av proteiner och deras inbördes interaktioner inom ett cellulärt system. De visar hur proteiner binder till varandra och arbetar tillsammans för att utföra olika cellulära funktioner. Protein Interaction Maps kan hjälpa forskare att förstå komplexa biologiska processer, identifiera nyckelproteiner som är involverade i sjukdomar och utveckla nya terapeutiska strategier.
Tiden från 1801 till 1900.
Patologi är en medicinsk specialitet som handlar om studien och diagnosen av sjukdomar genom att analysera cellsamlingar, vävnader och lägre levande organismer som finns i kroppen. Detta görs ofta genom mikroskopisk undersökning efter att ha tagit prov via biopsi eller autopsi. Patologer ger expertis i tolkningen av laboratoriedata och hjälper till att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma prognoser för patienter med olika sjukdomstillstånd.
Metoder baserade på principerna för mikroflödesprocesser för provhantering, reagensblandning, separering och påvisande av specifika beståndsdelar i vätskor.
Neurovetenskaper är ett multidisciplinärt forskningsområde som handlar om studiet av nervsystemet, inklusive struktur, funktion, development, skada och sjukdom hos nervceller och signalsubstanser i hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Det innefattar bland annat neurobiologi, neuropsykologi, neurofysiologi, klinisk neurovetenskap och neuroinformatik.
En samling atomer eller molekyler som fästs vid andra molekyler eller cellstrukturer för att undersöka deras egenskaper. Radioaktiva DNA- eller RNA-sekvenser används inom molekylär genetik för att påvisa förekomst av komplementära sekvenser med hjälp av nukleinsyrahybridisering.
'Plasmodium falciparum' är ett protistiskt encelligt parasitärt djur, som orsakar den allvarligaste formen av malaria hos människor, vid namn malaria tropica. Det överförs vanligtvis genom myggstick från en infekterad mygga till en mänsklig värd och kan leda till allvarliga komplikationer och i värsta fall död, om det inte behandlas i tid.
En omfattande samling DNA-fragment som klonats från en viss organism, vävnad, visst organ eller viss celltyp. Biblioteket kan innehålla fullständiga genomsekvenser eller sekvenser av komplementärt DNA; de senare är bildade av mRNA och saknar intronsekvenser.
Protein array analysis är en teknik inom proteomik som används för att simultant undersöka interaktioner, aktivitet och koncentration av stora mängder proteinmolekyler i biologiska system. Detta görs genom att fastspänna tusentals olika proteiner på en solid yta, såsom en glasslid eller en mikrochip, och sedan exponera dem för ett prov innehållande målproteiner. Genom att använda fluorescerande markörer eller andra detekteringsmetoder kan forskaren sedan mäta och jämföra hur mycket av varje målprotein som binds till de olika fastspända proteinskaparna. Protein array-analys kan användas för att studera allt från protein-proteinbindningar, posttranslatoriska modifieringar och signaltransduktionsvägar till att identifiera nya biomarkörer och molekylära mekanismer bakom sjukdomar.
Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.

Läkemedelsutveckling (eller "drug development") är ett systematisk process där nya läkemedel skapas, testas och godkänns för användning i klinisk praktik. Processen inkluderar flera faser:

1. Grundforskning (basic research): Den första fasen av läkemedelsutvecklingen involverar att identifiera och utveckla en molekylär substans som kan ha potentialen att behandla en viss sjukdom eller störning.
2. Förklinisk forskning (preclinical research): I denna fas testas läkemedlet i laboratoriemiljö och på djur för att utvärdera dess säkerhet, farmakologi och toxicitet.
3. Klinisk prövning (clinical trial): Denna fas involverar mänskliga deltagare och är indelad i fyra olika faser. Fas I testar läkemedlets säkerhet på en liten grupp friska volontärer, medan fas II utvärderar läkemedlets effektivitet och biverkningar på en större grupp patienter. Fas III är en randomiserad, kontrollerad studie som jämför läkemedlet med befintliga behandlingar eller placebo hos en stor grupp patienter. Om fas III-studien visar att fördelarna överväger riskerna godkänns läkemedlet av myndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA eller EMA (European Medicines Agency) i Europa. I fas IV utvärderas läkemedlets säkerhet och effektivitet efter marknadsföringen.
4. Registrering och övervakning: När läkemedlet har godkänts av myndigheterna registreras det och marknadsförs för användning i klinisk praktik. Läkemedelsverket övervakar kontinuerligt läkemedlets säkerhet och effektivitet under hela dess livscykel.

Det är viktigt att notera att inte alla läkemedel som utvecklas når marknaden. Utvecklingen av ett nytt läkemedel kan ta många år, ibland upp till 15 år, och kostar miljarder dollar. Endast en liten andel av de läkemedel som börjar utvecklas når slutligen marknaden.

Läkemedelsdesign (eller "drug design") är ett samlingsbegrepp för de processer och metoder som används för att utveckla nya läkemedel med önskad farmakologisk verkan mot en given sjukdom eller störning. Det inkluderar identifiering av potentiala målproteiner eller molekyler i kroppen som kan påverkas för att få den önskade effekten, syntes och utveckling av potentiella läkemedelskandidater som kan binda till dessa mål, samt optimering av deras farmakologiska, toxikologiska och farmaceutiska egenskaper. Läkemedelsdesign innefattar ofta användning av datorbaserade simuleringar, laboratorieforskning och kliniska prövningar för att utveckla en fullständig förståelse av hur ett läkemedel fungerar på molekylär nivå och hur det kan användas säkert och effektivt som en terapi.

Prekliniska läkemedelstester är en typ av forskning och utvärdering som utförs innan ett läkemedel testas på människor. Dessa tester utförs vanligtvis in vitro (i laboratoriemiljö) eller in vivo (på levande djur). Syftet med prekliniska läkemedelstester är att undersöka läkemedlets säkerhet, farmakologi och toxicitet.

De vanligaste typerna av prekliniska tester inkluderar:

1. Farmakodynamik: Studier som undersöker läkemedlets mekanism och effekt på celler eller djur.
2. Farmakokinetik: Studier som undersöker hur läkemedlet absorberas, distribueras, metaboliseras och utsöndras i kroppen.
3. Toxikologi: Studier som undersöker läkemedlets toxicitet och säkerhet, inklusive akuta och kroniska effekter på olika organ och system i kroppen.
4. Farmakokinetisk-farmakodynamisk modellering (PK/PD): Studier som undersöker sambandet mellan läkemedlets farmakokinetik och farmakodynamik för att förutse dess effekt på människor.

Prekliniska tester är en viktig del av läkemedelsutvecklingen, eftersom de hjälper till att fastställa läkemedlets säkerhet och effektivitet innan det testas på människor. Dessa tester bidrar också till att fastställa den optimala dosen och frekvensen av behandling för kliniska prövningar.

'Small molecule libraries' refer to collections of a large number of chemically synthesized, low molecular weight (typically under 900 Daltons) compounds. These libraries are used in scientific research, particularly in the field of drug discovery, to screen for potential therapeutic candidates that can interact with specific biological targets, such as proteins or genes, involved in various diseases.

The small molecules in these libraries are often diverse, representing a wide range of structural classes and chemical properties. They can be obtained through various means, including commercial sources, natural product extracts, or synthetic chemistry approaches. The use of small molecule libraries enables high-throughput screening assays, where thousands of compounds can be tested simultaneously for their ability to modulate the activity of a target of interest.

The hits identified from such screens can then be further optimized and developed into lead compounds, which can eventually become drugs if they prove to be safe and effective in clinical trials. Small molecule libraries are thus an essential tool in modern drug discovery research.

High-throughput screening (HTS) assays are a class of biochemical or cellular assays that are performed in a high-throughput format, which allows for the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules. These assays are typically automated and miniaturized, enabling the simultaneous testing of thousands to millions of compounds in a single experiment.

HTS assays are used in various fields, including drug discovery, chemical biology, and toxicology, to identify small molecule modulators or inhibitors of specific biological targets, such as proteins or genes. The goal of HTS is to quickly and accurately identify hit compounds that can be further optimized and developed into lead candidates for drug development.

HTS assays can be based on various detection methods, including fluorescence, luminescence, radioactivity, or absorbance. They can also be performed in different formats, such as plate-based assays, flow cytometry, or microfluidics. The choice of assay format and detection method depends on the specific biological target and the desired readout.

In summary, high-throughput screening (HTS) assays are automated and miniaturized biochemical or cellular assays that enable the rapid and efficient testing of large libraries of chemicals or biological molecules in a high-throughput format to identify hit compounds for drug development.

Ett farmaceutiskt preparat är en formulerad substans eller en kombination av substanser för therapeutisk eller prosaiskt bruk, som är framställd enligt god farmaceutisk praxis (GFP) av en auktoriserad och regleringsmyndighetsgodkänd farmaci. Preparatet kan vara i olika farmaceutiska formuleringar, såsom tablettform, kapslar, salvor, lozenges, droppar eller injicerbara lösningar. De aktiva ingredienserna och eventuella excipienter (tillsatsmedel) är specificerade i en farmakopé, som innehåller standardiseringskrav för läkemedelskvalitet. Preparatet kan vara receptbelagt eller över-the-counter (OTC), beroende på dess indikation och potentiala risker och biverkningar.

Biologiska produkter definieras av World Health Organization (WHO) som produkter som är “utvunna från levande organismer, deras produkter eller derivat, vilka innefattar vacciner, bloodprodukter, allergener, cell- och vävnadsterapeutiska produkter, gentekniskt modifierade produkter, monoklonala antikroppar och andra produkter som är baserade på bioteknik.”

Denna definition inkluderar alla produkter som utvecklas med hjälp av levande organismer eller deras delar, såsom bakterier, virus, celler, DNA och protein. Biologiska produkter används ofta inom medicinska behandlingar för att förebygga, diagnostisera eller behandla sjukdomar och skador. Exempel på biologiska produkter är insulin, vacciner, blodtransfusioner och cellterapeutiska behandlingar.

Läkemedelsindustrin definieras som den industriella sektorn som är involverad i forskning, utveckling, produktion och marknadsföring av läkemedel och farmaceutiska produkter. Detta inkluderar stora multinationella företag, men även mindre bioteknikföretag och universitet som bedriver forskning och utveckling av nya läkemedel. Läkemedelsindustrin arbetar ofta tätt samman med regeringar, myndigheter och akademiska institutioner för att säkerställa att nya läkemedel är säkra, effektiva och uppfyller de regulatoriska kraven innan de ges marknadsföringstillstånd.

A pharmaceutical database is a collection of organized data related to drugs and medications. These databases typically contain information about a drug's chemical properties, therapeutic uses, side effects, interactions with other substances, dosage recommendations, and clinical trial results. They may also include details on the drug's manufacturer, regulatory status, and availability in different countries.

Pharmaceutical databases are used by healthcare professionals, researchers, and pharmaceutical companies to make informed decisions about patient care, research, and drug development. Examples of pharmaceutical databases include the FDA's Drug Database, the World Health Organization's (WHO) International Drug Price Indicator Guide, and the National Library of Medicine's DailyMed database.

Kombinatorisk kemi är ett område inom den molekylära skapandeteknologin som handlar om att systematiskt och högthroughput-screena (d.v.s. på hög genomströmning) stora libraries (samlingar) av potentiella kemiska föreningar för att hitta de med önskade egenskaperna.

Den grundläggande idén bakom kombinatorisk kemi är att skapa libraries av molekyler genom att kombinera en liten uppsättning byggstenar (även kallade "monomerer" eller "building blocks") på systematiska sätt. Varje byggsten har ofta en distinkt funktionell grupp, och när de kombineras kan de forma en stor mängd olika molekyler med varierande struktur och egenskaper.

Genom att automatisera syntesprocessen och använda högthroughput-screeningmetoder för att snabbt testa de skapade föreningarna kan forskare identifiera potentiala ledkandidater för läkemedelsutveckling eller andra tillämpningar på ett mycket snabbare sätt än traditionella metoder.

Det är värt att notera att kombinatorisk kemi inte bara används för att skapa nya molekyler utan kan också användas för att optimera befintliga molekyler genom att systematiskt modifiera deras struktur och testa effekterna på deras egenskaper.

'Drug Repositioning', också känt som 'Drug Repurposing', är en strategi inom läkemedelsforskning där ett redan existerande läkemedel används för behandling av en annan sjukdom än det ursprungligen var tänkt för. Detta kan ske genom att man upptäcker nya farmakologiska egenskaper hos ett läkemedel som kan vara användbart för behandling av en annan sjukdom.

Denna strategi har flera fördelar jämfört med utvecklingen av helt nya läkemedel, bland annat kortare tid och lägre kostnader för att få godkännande från myndigheter, mindre risk för oväntade biverkningar eftersom läkemedlet redan har visat sig vara säkert i viss utsträckning, och möjlighet att återanvända kommersiella rättigheter till existerande läkemedel.

Exempel på existerande läkemedel som har repositionerats innefattar aspirin, som ursprungligen användes som smärtstillande medel men nu också är godkänt för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke, och sildenafil (Viagra), som ursprungligen utvecklades som ett blodtrycksmedel men sedan visade sig vara användbart för behandling av erektil dysfunktion.

A chemical database is a type of scientific database that contains information about chemical compounds, including their structures, properties, reactions, and biological activities. These databases can be used for various purposes, such as drug discovery, toxicology research, and environmental monitoring. Examples of chemical databases include PubChem, ChemSpider, and the Protein Data Bank. They are essential tools in the field of medicinal chemistry and related areas, allowing researchers to access, share, and analyze large amounts of chemical data in a standardized format.

Farmakokinetik (PK) är ett område inom farmakologi som handlar om hur kroppen hanterar och metaboliserar läkemedel efter att de har tagits in i kroppen. Det inkluderar studier av absorption, distribution, metabolism och elimination (ADME) av läkemedlet.

* Absorption: Hur snabbt och effektivt läkemedlet absorberas från mag-tarmkanalen eller andra administrationvägar till blodomloppet.
* Distribution: Hur snabbt och jämnt läkemedlet fördelas i kroppen, inklusive hur mycket som kommer att bindas till proteiner i blodet och hur mycket som kommer att nå olika vävnader och organ.
* Metabolism: Hur snabbt och hur läkemedlet bryts ned till mindre, ofta mer vattenlösliga, metaboliter i levern eller andra organ.
* Elimination: Hur snabbt och effektivt läkemedlet och dess metaboliter tas bort från kroppen genom avskiljande organ som njurarna eller levern.

Farmakokinetiska studier kan användas för att optimera dosering, förutsäga möjliga biverkningar och interaktioner mellan läkemedel, och för att utveckla nya läkemedel med önskade farmakokinetiska egenskaper.

Molekyler är de minsta beståndsdelarna av ett rensat, rent ämne och består vanligtvis av två eller flera atomer som är kemiskt bundna tillsammans. Molekylstruktur refererar till den specifika positionen och orienteringen av varje atom i en molekyl, inklusive de kemiska bindningarna mellan dem. Denna struktur kan ha stor betydelse för molekylets egenskaper och funktion, eftersom små förändringar i molekylstrukturen kan leda till stora skillnader i dess fysikaliska och kemiska karaktär.

Exempel: Vatten (H2O) är en enkel molekyl med en molekylstruktur som består av två väteatomer (H) bundna till en syreatom (O) genom kovalenta bindningar. Denna specifika molekylstruktur ger vattnet unika egenskaper, såsom dess höga brytningsindex och dess förmåga att agera som ett polärt lösningsmedel för många olika ämnen.

Farmakologi är ett medicinskt begrepp som refererar till läran om läkemedel och deras verkan på levande organismer. Farmakologin undersöker hur olika substanser, vanligtvis kallade aktiva substanser eller läkemedelsmolekyler, interagerar med olika mål i kroppen, såsom receptorer, enzymer och kanaler. Dessa interaktioner kan leda till en biologisk respons, som kan vara både önskvärd, som vid behandling av sjukdom, eller oönskvärd, som vid biverkningar eller skadliga effekter. Farmakologin undersöker också hur läkemedel metaboliseras och elimineras från kroppen, samt hur farmakokinetiska och farmakodynamiska faktorer påverkar läkemedelsverkan.

I en biokemisk kontext refererar en ligand till ett molekylärt ämne som binds till ett specifikt receptorprotein eller en enzymatisk aktivitetssida. Denna binding orsakar ofta en konformationell förändring hos receptorn eller enheten, vilket leder till en biologisk respons, såsom cellsignalering eller nedbrytning av substratet.

Ligander kan vara mycket små molekyler som läkemedel eller naturligt förekommande signalsubstanser, men de kan också vara större biologiska makromolekyler såsom protein-protein-interaktioner. Ligandbindning är en central mekanism i många cellulära processer och är av stor betydelse inom farmakologi, toxikologi och medicinsk forskning.

Quantitative Structure-Activity Relationship (QSAR) är en metod inom toxicologi och farmakologi där man matematiskt försöker korrelera ett kemisk compound's struktur till dess biologiska aktivitet, vanligtvis i form av en potent bioaktivitet eller toxicitet. Detta görs genom att kombinera information om compounds molekylära egenskaper med data om deras biologiska aktivitet och sedan använda statistiska metoder för att hitta korrelationer mellan dem.

QSAR-modeller kan användas för att förutsäga en okänd compound's toxicitet eller farmakologiska effekter baserat på strukturella likheter med kända compounds, vilket kan vara användbart inom områden som läkemedelsutveckling, kemisk säkerhet och miljöskydd. Det är viktigt att notera att QSAR-modeller inte är perfekta och bör användas tillsammans med andra typer av toxicologiska data för att få en så komplett bild som möjligt av en compounds potentiala risker.

Ett läkemedelsadministrationssystem (LAS) är ett datorsystem som används för att hantera, spåra och kontrollera administrationen av läkemedel till patienter, särskilt inom sjukvården. Detta inkluderar ofta funktioner för att dokumentera patientinformation, skapa och hantera medicinska order, övervaka läkemedelsbehov och inventering, och generera rapporter och analyser. Läkemedelsadministrationssystem används vanligen i kombination med elektroniska patientjournaler och andra datorsystem inom sjukvården för att underlätta säkerheten, effektiviteten och kvaliteten av läkemedelsbehandlingar.

'CNS-aktiva medel' refererar till läkemedel eller andra substanser som påverkar Centrala Nervösa Systemet (CNS), inklusive hjärnan och ryggmärgen. Dessa medel kan antingen stimulera eller hämma nervcellernas funktion, beroende på deras mekanism av verkan. Exempel på CNS-aktiva medel är sedativa, stimulanter, antidepressiva, antipsychotiska läkemedel och opiater.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

Farmaceutisk teknologi definieras som den vetenskapliga disciplinen som handlar om utformning, utveckling, framställning, kontroll och kvalitetssäkring av läkemedel. Den inkluderar också studiet av hur olika läkemedelsformer påverkar läkemedlets farmakokinetik och farmakodynamik, det vill säga absorption, distribution, metabolism och elimination i kroppen samt verkan på kroppens celler och system. Farmaceutisk teknologi omfattar också att förbättra läkemedelsformernas hållbarhet, stabilitet och säkerhet, samt att utveckla nya leveranssystem som till exempel nanomediciner och andra avancerade terapeutiska system.

Bioinformatik är en multidisciplinär forskningsgren som kombinerar biologi, datavetenskap och teknologi för att analysera och tolka stor datamängd biologisk information, särskilt inom genetik och genomik. Det inkluderar utvecklingen och användningen av databaser, algoritmer, statistiska metoder och artificiell intelligens för att lösa biologiska problem, såsom att förstå genstruktur och funktion, proteinstruktur och -funktion, genuttryck och reglering, evolutionära relationer mellan organismer och systembiologi.

Neglected diseases, även kända som neglected tropical diseases (NTDs), är en grupp infektionssjukdomar som främst drabbar fattiga och marginaliserade befolkningsgrupper i länder med låg och medelinkomst. De försummade sjukdomarna tenderar att ignoreras eller få liten uppmärksamhet från forskningssamfundet, läkemedelsindustrin och politiska beslutsfattare, vilket resulterar i en brist på effektiva behandlingar, vacciner och preventiva strategier.

Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat 20 neglected diseases, inklusive:

1. Buruli ulcer
2. Chagas sjukdom
3. Dracontiasis (ödema av Guineamuskel)
4. Echinococcus (hydatidos)
5. Filarios (lymfatisk filarias)
6. Leishmaniasis
7. Leddaggmasksjukan
8. Loiasis (ölövad filarias)
9. Mycetom
10. Onchocerciasis (flodblindhet)
11. Rabies
12. Schistosomiase (bilharzia)
13. Soil-transmitted helminthiases (intestinal maskinfektioner)
14. Trypanosomiasis i Västafrika (sömnsjuka)
15. Yaws
16. Zoonotisk visceral leishmaniasis
17. Dengue och svår feber
18. Snäckfeber
19. Rabbies
20. Tyfusfeber och andra bakteriella zoonoser

Dessa sjukdomar orsakas av parasiter, virus, bakterier och maskar och kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive dödlighet, skador på organ och funktionsnedsättning. De försummade sjukdomarna har gemensamma drag som fattigdom, brist på tillgång till rent vatten, sanitet och hälsovård samt brist på information och medvetenhet. Globala insatser är nödvändiga för att kontrollera och eliminera dessa sjukdomar.

Molecular targeted therapy är en form av cancerbehandling som utnyttjar information om den genetiska och molekylära makeupen hos cancerceller för att utveckla behandlingsmedel som riktar sig direkt mot dessa specifika mål, eller molekyler, som är involverade i cancerutvecklingen och tillväxten.

Detta kontrasterar med traditionell cellgift (cytotoxisk) behandling, som ofta är mindre selektiv och kan orsaka skada på både cancer- och normalkroppsceller. Molekylärt riktad terapi har potentialen att vara mer effektivt och ha färre biverkningar än traditionell cellgiftbehandling, eftersom det är designat för att påverka en specifik molekylär väg som är avvikande hos cancerceller.

Exempel på molekylära mål inkluderar onkogener (genetiska mutationer som orsakar oreglerad celldelning), signalsubstanser och receptorer som styr celltillväxt och överlevnad, angiogenesfaktorer som bidrar till blodkärlsutveckling i tumörer, och metaboliska enzymer som är överaktiva hos cancerceller.

Behandlingsmedel för molekylärt riktad terapi kan vara små molekyler, såsom kinaser inhibitorer eller monoklonala antikroppar, som binder till och blockerar målmolekylen, vilket stoppar dess onkogena funktion. Andra typer av molekylärt riktad terapi inkluderar RNA-interferens, immunterapier och cellterapi.

Den medicinska termen för "datorstödd tillverkning" är "Computer-Aided Manufacturing" (CAM). CAM används inom medicinen, särskilt inom tandvården och kirurgin, för att skapa precisa 3D-modeller och delar baserat på data från bildgivande procedurer som datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Dessa modeller används sedan för att tillverka individanpassade implantat, proteser eller andra medicinska enheter. CAM-systemen kan styras av specialiserad mjukvara och kan vara kopplade till datorstyrda maskiner som fräsar, skärande laser eller 3D-skrivare för att producera de fysiska delarna.

'Läkemedel, oregistrerade' refererar till läkemedel som inte är godkända och registrerade hos ett landets tillsynsmyndighet för marknadsföring och användning inom sjukvården. Det kan handla om läkemedel som ännu inte har genomgått kliniska prövningar eller fått godkänt av en myndighet, men också om läkemedel som är godkänta och marknadsförs i andra länder, men inte i det aktuella landet.

Användning av oregistrerade läkemedel kan vara kontroversiellt eftersom deras säkerhet, effektivitet och kvalitet inte har undergått den noggranna granskningen som krävs för att få marknadsföringstillstånd. Det kan också vara olagligt i vissa jurisdiktioner. Därför bör användning av oregistrerade läkemedel ske under kontrollerade förhållanden och med stor försiktighet, vanligen inom ramen för kliniska prövningar eller särskilda program för kompassionerell behandling.

'Struktur-aktivitet-relation' (SAR) är ett begrepp inom farmakologi och läkemedelsutveckling som refererar till sambandet mellan en molekyls kemiska struktur och dess biologiska aktivitet, det vill säga dess förmåga att påverka en viss funktion i ett levande system.

SAR-analys används ofta för att förutse hur en given substans kommer att bete sig biologiskt baserat på dess kemiska struktur, och kan hjälpa forskare att designa nya läkemedel med önskad verkan genom att jämföra strukturer av kända aktiva ämnen med strukturer av potentiella nya substanser.

Genom att undersöka och analysera SAR kan forskare identifiera viktiga strukturella egenskaper som är relaterade till en molekyls biologiska aktivitet, såsom funktionella grupper eller specifika bindningsställen på en molekyl som påverkar dess interaktion med målproteiner. Dessa insikter kan sedan användas för att optimera läkemedelskandidater genom att modifiera deras kemiska struktur för att förbättra deras verkan, specificitet och säkerhet.

Farmakognosi är ett begrepp inom medicinen och farmaceutiken som refererar till studiet av läkemedelsväxter och andra biologiska preparat av naturlig härkomst. Det inkluderar identifiering, insamling, bearbetning, konservering och kemi av dessa material. Farmakognosin är en del av farmaceutisk biologi och är viktig för att förstå hur olika naturliga läkemedel påverkar kroppen och hur de bör användas i terapeutiska syften. Termen innefattar numera ofta även studiet av läkemedel som har en syntetisk eller halvsyntetisk ursprung, så länge de är baserade på naturliga föreningar.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

"50% hämningar koncentration" (IC50) är en typ av koncentrationsvärde som används inom farmakologi och toxikologi för att beskriva effekten av ett ämne, till exempel ett läkemedel eller en toxin, på en given biologisk process.

IC50-värdet representerar koncentrationen av ämnet som behövs för att reducera den aktiviteten hos den biologiska processen till 50% jämfört med kontrollgruppen, som inte har utsatts för ämnet. IC50-värdet är ett sätt att kvantifiera effekten av ett ämne och används ofta när man undersöker huruvida ett läkemedel binder till en given receptor eller enzym, eller när man studerar toxiciteten hos olika kemikalier.

Det är värt att notera att IC50-värdet kan variera beroende på experimentella förhållanden, såsom pH, temperatur och saltkoncentration, och därför bör jämföras med försiktighet mellan olika studier.

Farmaceutisk kemi, også kendt som medicinal kemi, er et forskningsområde der ligger på grænsen mellem kemi og medicin. Disciplinen beskæftiger sig med at forstå de kemiske processer der styrer udviklingen, produktionen og virkningen af lægemidler.

Farmaceutisk kemi dækker over en bred vifte af emner, herunder syntese af nye lægemiddelkandidater, opklaring af deres molekylære mekanismer og farmakologiske egenskaber, design af optimale farmaceutiske formuleringer samt studier af absorption, distribution, metabolisme og ekskretion (ADME) af lægemidler i kroppen.

Formålet med farmaceutisk kemi er at udvikle sikkere og effektive lægemidler, der kan anvendes til forebyggelse, diagnostik og behandling af sygdomme. Disciplinen spiller en central rolle i udviklingen af nye terapeutiske strategier og er et vigtigt redskab i kampen mod sygdomme verden over.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

'Genomik' (eller 'genomics' på engelska) är ett område inom molekylärbiologi och genetik som handlar om studiet av organismers genom, dvs. deras fullständiga arvsmassa. Genomen innehåller all information som behövs för att bygga och underhålla en levande organism, inklusive gener, regulatoriska sekvenser, icke-kodande DNA och andra strukturella element.

Genomik kan delas upp i flera underområden, såsom komparativ genomik (jämförande studier av genomer mellan olika arter), funktionell genomik (studier av geners funktioner och interaktioner) och strukturell genomik (bestämning av DNA-sekvenser och deras tredimensionella struktur). Genomik använder sig ofta av högthroughput-tekniker, såsom nästgenerationssekvensering och DNA-mikroarrayer, för att samla in stora mängder data om genomer. Dessa data kan sedan analyseras med hjälp av bioinformatiska metoder för att besvara biologiska frågor och få insikt i hur levande organismar fungerar på molekylär nivå.

Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.

Läkemedelsgodkännande är ett beslut som tas av en regleringsmyndighet, vanligtvis efter en utvärdering av säkerheten, effektiviteten och kvaliteten av ett läkemedel. Det innebär att läkemedlet har bedömts vara säkert och effektivt för vissa medicinska användningsområden och att det uppfyller de krav som ställs på kvalitet och etikett. Läkemedelsgodkännande ger läkemedelsföretaget rätten att marknadsföra och sälja läkemedlet inom ett visst geografiskt område, ofta under övervakning av eftermarknadsövervakning. Det är värt att notera att godkännandeprocessen kan variera något mellan olika länder och regioner.

'Mjukvara' (svenska) eller 'software' (engelska) är en samling instruktioner som tellas en dator att följa för att utföra specifika uppgifter. Det kan vara allt från operativsystem som styr datorn till programvaror som används för att skapa dokument, spela spel eller navigera på internet. Mjukvaran är inte en fysisk entitet utan snarare en samling data och information som lagras i minnet och på hårddisken i datorn.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

Clinical pharmacology är ett medicinskt specialområde som handlar om läkemedels behandling och effekter på människokroppen. Det inkluderar studiet av hur läkemedel absorberas, distribueras, metaboliseras och exkreteras (ADME) i kroppen, samt hur de påverkar olika cellulära mål för att producera sin terapeutiska effekt.

Clinical pharmacology innefattar även studiet av läkemedels säkerhet, biverkningar och interaktioner med andra läkemedel eller hälsokosttillskott. Detta område är viktigt för att optimera läkemedelsbehandlingen och minska risken för biverkningar och komplikationer hos patienter.

Clinical pharmacologists kan vara verksamma inom akademiska forskningsmiljöer, sjukvård, läkemedelsindustrin eller myndigheter som reglerar läkemedel. Deras arbete kan omfatta att utforma och genomföra kliniska prövningar av nya läkemedel, tolka data från dessa studier, ge råd om optimal dosering och användning av läkemedel samt övervaka farmakovigilans, det vill säga att identifiera, bedöma och förebygga biverkningar av läkemedel.

Molecular docking simulation är en beräkningsmetod inom strukturbaserad design av läkemedel. Den simulerar interaktionen mellan två molekyler, till exempel ett protein och ett potentiellt läkemedelsmolekyl (ligand), när de binder till varandra. Syftet är att förutse bindningsstället och bindningsaffiniteten mellan de två molekylerna, vilket kan ge information om hur effektivt läkemedlets aktiva substans binder till sitt målprotein och utövar sin farmakologiska verkan.

I en molecular docking simulation placeras liganden in i proteins bindningsställe och roteras för att hitta den optimala orienteringen och positionen som resulterar i den starkaste bindningen mellan de två molekylerna. Detta görs genom att beräkna deras interaktionsenergi, till exempel via scoringfunktioner som utvärderar van der Waals-interaktioner, hydrogenbindningar och elektrostatiska krafter.

Molecular docking simulation kan användas för att screena stora datamängder med potentiella läkemedelsmolekyler för att hitta de mest lovande kandidaterna för fortsatt utveckling och testning, vilket kan spara tid och resurser jämfört med traditionell experimentell metodik.

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

Informatik är ett akademiskt och vetenskapligt område som handlar om studiet av tekniker för att behandla, hantera och kommunicera information. Det inkluderar koncept som datalagring, databehandling, algoritmer, programvara, databaser, webbteknologi, artificiell intelligens och mänsklig-datorinteraktion. Inom medicinen kan informatik användas för att hantera och tolka patientdata, stödja kliniska beslut, underlätta kommunikation mellan vårdpersonal och patienter, och för att utveckla nya tekniker för att förbättra vården.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Proteomik är ett forskningsområde inom biomedicin som handlar om studiet av proteomer, det vill säga den totala mängden proteiner och deras interaktioner i ett levande system, till exempel en cell, ett vävnadsprov eller en organism. Proteomiken innefattar identifiering och karakterisering av olika proteiner, deras funktioner, interaktioner med varandra och förändringar i uttryck under olika fysiologiska och patologiska tillstånd.

Proteomik använder sig ofta av högthroughput-tekniker som tvådimensionell gelélektrofores, masspektrometri och proteinkromatografi för att separera och identifiera proteiner. Dessa metoder kombineras ofta med bioinformatiska verktyg för att tolka de genererade data och hitta samband mellan olika proteiner och deras funktioner.

Proteomik har potentialen att ge insikt i komplexa sjukdomar som cancer, neurodegenerativa sjukdomar och infektionssjukdomar, genom att undersöka förändringar i proteomet och hitta nya mål för terapiutveckling.

Röntgenkristallografi är en teknik inom strukturbiologi och fysikalisk kemi som används för att bestämma tre-dimensionella strukturer av molekyler, ofta proteiner och andra biologiska makromolekyler. Den bygger på att utnyttja diffraktionen av röntgenstrålning när den passerar genom en kristall av det ämne vars struktur ska bestämmas.

I en kristall är atomer och molekyler ordnade i ett periodiskt mönster, vilket gör att de agerar som en diffraktionsgitter när de utsätts för röntgenstrålning. Genom att mäta intensiteten och fasen på de diffraktionerade strålarna kan forskaren rekonstruera den elektroniska densitetsfördelningen i kristallen, vilket ger information om var atomerna befinner sig i förhållande till varandra. Genom att analysera denna information kan man bestämma molekylens tresidiga struktur på atomnivå.

Röntgenkristallografi är en mycket kraftfull metod inom strukturbiologin och har haft en stor betydelse för vetenskapens förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Metoden används bland annat för att studera proteiner som är involverade i sjukdomar, för att utveckla läkemedel och för att undersöka materialegenskaper hos oorganiska material.

"Cellular engraftment" refers to the process by which cells or tissues are transplanted into a patient's body and establish themselves within the recipient's tissue. This is an important concept in regenerative medicine, where cells such as stem cells may be used to replace or repair damaged or diseased tissues.

During cellular engraftment, the donor cells must migrate to the site of injury or damage, adhere to the extracellular matrix, and differentiate into the appropriate cell type. They must also establish a blood supply to receive nutrients and oxygen, and evade the recipient's immune system to avoid rejection.

The success of cellular engraftment depends on various factors, including the type and quality of the donor cells, the method of delivery, and the condition of the recipient's tissue. Efficient and safe cellular engraftment is a critical challenge in regenerative medicine, as it can have significant implications for the treatment of various diseases and conditions, such as cancer, diabetes, heart disease, and neurological disorders.

G-protein-kopplade receptorer (GPCR) är en typ av proteiner i cellmembranet hos eukaryota celler som spelar en viktig roll i signalsignaltransduktion. De tillhör den största familjerna transmembrana receptorer och utgör målet för uppemot 30-50% av alla läkemedel på marknaden idag.

GPCR består av en enkel polypeptidkedja som sträcker sig genom cellmembranet sju gånger, med ett extracellulärt bindningsområde för ligander (signalerande molekyler) och ett intracellulärt område som interagerar med G-proteiner. När en ligand binder till det extracellulära bindningsområdet induceras en konformationsförändring i receptorn, vilket aktiverar dess förmåga att interagera med G-proteinet.

G-proteinet består av tre underenheter: α, β och γ. När G-proteinet är inaktivt är guanosindifosfat (GDP) bundet till α-underenheten. När GPCR aktiveras fungerar den som en GTP-växel, vilket leder till att GDP ersätts av guanosintrifosfat (GTP) på α-underenheten och att underenheterna skiljs från varandra. Den aktiverade α-underenheten interagerar sedan med effektorproteiner som utlöser en intracellulär signalsignal, medan β- och γ-underenheterna stannar kvar i membranet och kan aktivera andra signaltransduktionsvägar.

Efter att signalsignalen har utlöst returnerar α-underenheten till sin inaktiva form genom hydrolys av GTP till GDP, vilket leder till att den återförenas med β- och γ-underenheterna och signaltransduktionsvägen avslutas.

Euglenozoa is a supergroup of unicellular organisms that includes several genera of parasites capable of causing infections in humans. The most well-known Euglenozoa pathogens are those belonging to the genera Leishmania, Trypanosoma, and Giardia.

Leishmaniasis is a vector-borne disease caused by various species of Leishmania protozoa. It can affect different organs and tissues, causing cutaneous, mucocutaneous, or visceral forms of the disease. The parasites are transmitted to humans through the bite of infected female sandflies.

Trypanosomiasis, also known as sleeping sickness in Africa and Chagas disease in the Americas, is caused by various species of Trypanosoma protozoa. African trypanosomiasis is transmitted through the bite of tsetse flies, while Chagas disease is transmitted through the feces of infected triatomine bugs.

Giardiasis is a gastrointestinal infection caused by Giardia intestinalis (also known as G. lamblia or G. duodenalis) flagellated protozoan. The parasite is transmitted through the fecal-oral route, often through contaminated water or food.

In summary, Euglenozoa infections refer to diseases caused by various species of Leishmania, Trypanosoma, and Giardia protozoa, which can affect different organs and tissues in humans and are transmitted through insect vectors, contaminated water, or the fecal-oral route.

A "drug-related side effect" refers to any unintended effect of a medication that occurs in addition to its intended therapeutic action. These effects can be beneficial or harmful, but they are typically considered undesirable and may cause the patient discomfort or harm. Side effects are often related to the dose of the medication and may go away as the body adjusts to the drug.

On the other hand, "adverse reactions" refer to harmful and unintended effects that occur as a result of taking a medication. These reactions can be severe and even life-threatening in some cases. Adverse reactions are usually dose-dependent, but they may also be idiosyncratic, meaning that they occur only in certain individuals and are not related to the dose of the medication.

Both side effects and adverse reactions are important considerations when prescribing medications, as they can impact a patient's quality of life and overall health. Healthcare providers must weigh the potential benefits of a medication against its possible risks and side effects to ensure that it is safe and effective for their patients.

'Systembiologi' (eller 'systems biology') är ett område inom bio- och medicinvetenskap som handlar om att studera levande system, till exempel celler eller organismar, på ett integrerat sätt. Det innebär att man ser på alla delarna av systemet samtidigt och hur de interagerar med varandra, istället för att isolera och studera enskilda delar. Systembiologi använder sig ofta av matematiska modeller och datorsimuleringar för att försöka förstå de komplexa interaktionerna mellan olika delar av systemet. Målet är ofta att få en bättre förståelse av hur systemet fungerar som helhet, vilket kan användas för att utveckla nya behandlingsmetoder eller för att förutse systemets beteende under olika förhållanden.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

Enzyminhibitorer, också kända som enzymhämmare, är molekyler som binder till enzym och minskar dess aktivitet. Denna bindning kan vara reversibel eller irreversibel och påverkar ofta den katalytiska funktionen hos enzymet genom att förhindra substratets bindning till aktivt centrum eller att störa den kemiska reaktionen som sker inne i enzymet. Enzyminhibitorer kan vara naturligt förekommande, till exempel i vissa giftiga substanser, eller syntetiskt framställda, och används ofta inom medicinen för att behandla olika sjukdomar.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

Farmakogenetik är ett forskningsområde som undersöker hur genetiska variationer hos individen kan påverka effekten och biverkningarna av läkemedel. Genetiska variationer i gener som kodar för proteiner som deltar i läkemedelsmetabolism, transport eller målproteininteraktion kan leda till att samma dos läkemedel ger olika effekt hos olika individer.

Genom att förstå dessa genetiska variationer och hur de påverkar läkemedelseffekten kan man utforma personligare behandlingsstrategier, vilket kallas för personligt medicinskt behandling (Precision Medicine). Detta innebär att man kan välja rätt läkemedel och dosering baserat på patientens genetiska profil, med målet att öka effektiviteten och minska biverkningarna av läkemedlen.

"Trypanocider" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av parasiter i släktet Trypanosoma, såsom Chagas sjukdom och de två formerna av sömnsjuka (västafrikansk sömnsjuka och östafrikansk sömnsjuka). De två vanligaste typerna av trypanocider är pentamidin och suramin, som används för att behandla de tidiga stadierna av respektive sjukdom. Andra läkemedel som används i behandlingen inkluderar melarsoprol, eflornithin och nifurtimox. Dessa läkemedel fungerar genom att döda parasiten eller hindra dess reproduktion.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

Medicinskt kan 'screening av antitumörmedel' definieras som ett systematisk och standardiserat sätt att undersöka verkan av olika läkemedel eller kombinationer av läkemedel mot cancer. Syftet är att hitta de mest effektiva behandlingarna med minsta möjliga biverkningar för en viss typ av cancer eller en specifik patientgrupp.

I ett screeningprogram för antitumörmedel kan olika metoder användas, till exempel:

1. In vitro-tester: Dessa är laboratorietester som utförs på celler i provrör. De kan användas för att undersöka hur väl cancerceller tål olika läkemedel och vilka doser som behövs för att döda dem.
2. Djurmodeller: Dessa är studier där man ger djur med cancer olika läkemedel för att se effekten på tumörväxten och överlevnaden.
3. Kliniska prövningar: Detta är studier som utförs hos människor. De kan vara fas I, II eller III-prövningar där man testar läkemedlets säkerhet, verkan och biverkningar hos allt fler patienter.

Screening av antitumörmedel är en viktig del i cancerforskningen och utvecklingen av nya behandlingsalternativ för cancerpatienter.

"1900-talshistorien inom medicinen" refererar till den historiska utvecklingen av medicinen och hälsovården under 1900-talet. Under denna period skedde många banbrytande förändringar och upptäckter som har haft en stor inverkan på hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och förebyggs idag.

Några av de viktigaste händelserna under 1900-talets medicinska historia inkluderar:

* Upptäckten av antibiotika: Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming år 1928 och började användas kliniskt under 1940-talet. Antibiotika revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar och har räddat många liv.
* Utvecklingen av vacciner: Under 1900-talet utvecklades effektiva vacciner mot en rad olika sjukdomar, inklusive smittkoppor, polio, mässling och röda hund. Vaccinering har varit en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att förebygga sjukdomar och skydda folkhälsa.
* Genetiska upptäckter: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom genetiken, vilket ledde till en bättre förståelse av arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Denna kunskap har haft stor betydelse för diagnostik, behandling och rådgivning kring ärftliga sjukdomar.
* Utvecklingen av läkemedel: Under 1900-talet utvecklades ett stort antal effektiva läkemedel mot olika sjukdomar, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska tillstånd.
* Framsteg inom diagnostik: Under 1900-talet utvecklades nya metoder för att diagnostisera sjukdomar, inklusive bilddiagnostik, laboratoriediagnostik och molekylärbiologiska metoder. Dessa metoder har möjliggjort tidigare upptäckt och behandling av sjukdomar.
* Utvecklingen av kirurgiska tekniker: Under 1900-talet utvecklades nya kirurgiska tekniker, inklusive minimalinvasiv kirurgi, transplantation och regenerativ medicin. Dessa tekniker har möjliggjort mer effektiva behandlingar av olika sjukdomar och skador.

Sammanfattningsvis har under 1900-talet gjorts stora framsteg inom medicinen, vilket har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och möjliggjort effektivare behandlingar. Dessa framsteg har också möjliggjort längre livslängd och högre livskvalitet för många människor.

Medicinskt kan ett parasitmedel definieras som en substans eller läkemedel som används för att behandla eller förebygga infektioner orsakade av parasiter, såsom protozoer, maskar och loppor. Dessa medel fungerar genom att döda eller hämma utvecklingen av parasiten, vilket i sin tur hjälper till att bota eller förhindra sjukdomen. Exempel på vanliga parasitmedel inkluderar antiprotozoiska läkemedel som metronidazol och tinidazol, samt anthelmintika läkemedel som albendazol och mebendazol.

Sociologi är ett akademiskt ämne som studerar samhälle och sociala fenomen. Det inkluderar analyser av institutioner, maktstrukturer, sociala rörelser, sociala konflikter, sociala förändringar och individers beteende i sociala kontexter. Sociologin använder sig ofta av kvantitativa och kvalitativa metoder för att samla in och analysera data.

En medicinsk definition av sociologi skulle vara: "Sociologi är ett akademiskt ämne som studerar de sociala aspekterna av hälsa, sjukdom och vård. Det inkluderar analyser av sociala determinanter för hälsa, socialt stöd, patient-leverantörsrelationer, sociala konsekvenser av sjukdom och behandling, samhällets strukturering av vården och hur sociala faktorer påverkar individers hälsa och sjukdom."

"Biofarmaceutika" är en term som används för att beskriva läkemedel som utvinns eller produceras från levande organismer, till exempel bakterier, växter eller djur. Dessa läkemedel kan innefatta protein, DNA, RNA, virus, vacciner och andra biologiskt aktiva substanser.

Exempel på biofarmaceutika är monoklonala antikroppar som används för att behandla cancer och autoimmuna sjukdomar, insulin som används för att behandla diabetes, och vacciner mot olika smittsjukdomar.

Biofarmaceutika skiljer sig från traditionella läkemedel, som oftast är kemiska substanser som syntetiseras i laboratorium. Biofarmaceutika kan variera mellan varandra på ett mer subtilt sätt än traditionella läkemedel, och deras effekter och biverkningar kan också vara mer komplexa att förutsäga och studera.

Ett peptidbibliotek är en samling av peptider med olika sekvenskompositioner, vanligtvis syntetiserade och används som ett verktyg inom forskning. Det kan vara strukturerat så att det täcker alla möjliga kombinationer av aminosyror inom en viss längd och sammansättning, eller fokuserat på specifika regioner eller sekvenser av intresse. Peptidbiblioteken används ofta för att undersöka interaktioner mellan peptider och målproteiner, screena för potentiella läkemedel eller studera strukturella och funktionella egenskaper hos peptider.

'Bioanalyse' er en overordnet betegnelse for metoder, som anvendes til at undersøge og måle biologiske prøver, herunder bl.a. prøver fra levende organismer, celler eller molekyler. Dette kan omfatte en række forskellige teknikker, herunder:

1. Biokemi: Metoder, der anvendes til at analysere biologiske prøver på molekylært niveau, herunder bl.a. metoder til at bestemme koncentrationen af forskellige biomolekyler som proteiner, lipider og nukleinsyrer.
2. Cytometri: Metoder, der anvendes til at tælle og klassificere celler i en prøve, herunder bl.a. flow cytometri, hvor celler passerer gennem et lysfelt, så de kan identificeres på grundlag af deres optiske egenskaber.
3. Genetisk analyse: Metoder, der anvendes til at analysere DNA og RNA, herunder bl.a. PCR (polymerase chain reaction), som anvendes til at kopiere specifikke sektioner af DNA, og DNA-sekvensanalyse, som anvendes til at bestemme den præcise sekvens af nukleotider i en given DNA- eller RNA-prøve.
4. Proteomik: Metoder, der anvendes til at analysere proteiner og deres interaktioner i levende organismer, herunder bl.a. 2D-elektroforese, masspektrometri og proteinmicroarray.
5. Immunologi: Metoder, der anvendes til at undersøge immunforsvaret og dets respons på forskellige antigener, herunder bl.a. ELISA (enzyme-linked immunosorbent assay) og Western blotting.

Bioanalyse er en vigtig del af mange forskningsområder, herunder medicin, biologi, farmakologi, miljøvidenskab og nanoteknologi.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

I medicinen kan "signalomvandling" definieras som den process där celler eller molekyler omvandlar inkommande signaler till en biologisk respons. Detta sker ofta genom en kaskad av reaktioner, där en initial signal aktiverar en receptor, som sedan aktiverar andra molekyler i en signalkedja. Den slutliga responsen kan vara en genetisk aktivering eller enzymatisk aktivitet, beroende på vilken typ av cell och signal som är inblandad. Signalomvandling är en central mekanism för cellkommunikation och koordinering av cellulära processer som tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

I'm happy to help you with a medical definition of an "allosteric site"!

An allosteric site is a distinct and separate binding site on a protein, typically an enzyme or a receptor, that is different from the active site where the substrate or ligand normally binds. When a molecule, known as an allosteric modulator, binds to this site, it can cause a conformational change in the protein's structure, which in turn affects the protein's function.

Allosteric regulation is an important mechanism for controlling many biological processes, such as enzyme activity and signal transduction. Allosteric modulators can either enhance (allosteric activator or agonist) or inhibit (allosteric inhibitor or antagonist) the protein's function, depending on the nature of the conformational change they induce.

Overall, allosteric sites play a crucial role in regulating various physiological processes and are important targets for drug discovery and development.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

Laboratory automation in a medical context refers to the use of technology and machinery to automate routine or repetitive tasks in a laboratory setting. This can include the use of automated analyzers for chemical or biological testing, robotic systems for sample handling and processing, and software systems for data management and analysis. The goal of laboratory automation is to increase efficiency, reduce errors, and improve the overall quality of laboratory tests and analyses. It allows for standardization of processes, increased throughput, and faster turnaround times, which can ultimately lead to better patient care.

"Academies" and "institutes" are broad terms that refer to organizations dedicated to the advancement of knowledge and learning in specific fields. Here are their medical definitions:

1. Academies: In a medical context, academies typically refer to prestigious societies or associations of healthcare professionals who share a common mission to promote education, research, and evidence-based practice. Medical academies often publish guidelines, recommendations, and position statements that help shape clinical practice and policy. Examples include the National Academy of Medicine (US), the Royal College of Physicians (UK), and the German National Academy of Sciences Leopoldina.

2. Institutes: In healthcare, institutes are organizations focused on research, education, and patient care in specialized areas of medicine. They can be affiliated with universities, hospitals, or other academic institutions. Medical institutes often conduct cutting-edge research, provide advanced training to healthcare professionals, and offer highly specialized clinical services. Examples include the National Institutes of Health (US), the Karolinska Institutet (Sweden), and the Max Planck Institute for Biological Cybernetics (Germany).

It is important to note that these definitions can vary depending on the country and context, and some organizations may use the terms "academy" and "institute" interchangeably.

"Intellektuell egendom" är ett juridiskt begrepp som omfattar skydd för skapelser av intellektuell art, såsom litterära och konstnärliga verk, musik, filmer, fotografier, design, uppfinningar och teknik. Skyddet ges genom olika former av immaterialrättsliga rättigheter, till exempel upphovsrätt, varumärkesrätt, patent och designskydd. Dessa rättigheter ger skaparen eller rättsinnehavaren exklusiva rättigheter att använda, föröka och utnyttja sin intellektuella egendom på ett sätt som inte inkräktar på deras rättigheter eller skadar deras ekonomiska intressen. Syftet med immaterialrättsligt skydd är att främja innovation, kreativitet och konstnärlighet genom att ge skaparna möjlighet att dra ekonomisk nytta av sina verk och uppmuntra fortsatt skapande.

'Parasitologisk resistensbestämning' refererar till laboratorieprocessen där man testar och fastställer om ett parasitsamhälle har utvecklat resistens mot vissa läkemedel. Detta görs genom att exponera parasiter för olika koncentrationer av ett eller flera läkemedel och sedan observera deras växt- och förökningsmönster. Om parasiterna fortsätter att överleva och föröka sig i närvaro av vissa koncentrationer av läkemedlet kan man dra slutsatsen att resistens har utvecklats.

Det är viktigt att regelbundet genomföra parasitologisk resistensbestämning eftersom det kan hjälpa till att identifiera resistensutveckling i tid och därmed möjliggöra anpassning av behandlingsstrategier för att optimera patientbehandlingen. Detta är särskilt viktigt inom områden som malaria, där resistens mot vanliga läkemedel har identifierats i olika delar av världen och på så sätt påverkat behandlingsrekommendationerna.

Neurofarmakologi är ett forskningsområde som undersöker hur läkemedel och andra kemiska ämnen påverkar nervsystemet. Disciplinen kombinerar principer från både neurologi och farmakologi för att studera de biokemiska processerna i nervceller (neuron) och deras kommunikation med varandra via signalsubstanser, även kallade neurotransmittorer.

Neurofarmakologin undersöker hur olika läkemedel påverkar dessa signalsubstanser och deras receptorer i hjärnan och nerverna, vilket kan leda till insikter om hur läkemedlen fungerar och hur de kan användas för att behandla neurologiska sjukdomar och störningar, såsom depression, ångest, smärta, sömnstörningar, Parkinsons sjukdom och epilepsi.

Den medicinska definitionen av neurofarmakologi kan vara: "Neurofarmakologi är en vetenskap som studerar hur läkemedel och andra kemiska ämnen påverkar nervsystemet, inklusive de biokemiska processerna i neuron och deras kommunikation med varandra via signalsubstanser. Disciplinen undersöker också effekterna av läkemedel på nervcellers elektrofysiologi och struktur samt deras användning för att behandla neurologiska sjukdomar och störningar."

Medicinsk definition av "Användare-datorgränssnitt" (User-Computer Interface) är inte vanligt förekommande, eftersom detta oftast faller under området datavetenskap och ingenjörsvetenskap. Men alltså, ett användar-datorgränssnitt (UI) är den plats där människa och dator möts, vilket innebär det visuella designade miljö där en användare kan interagera med en dator, webbplats, program eller applikation via hårdvara och/eller mjukvara.

UI:s är viktiga för att underlätta och förbättra användarupplevelsen (UX) genom att skapa enkelhet, tydlighet och tillgänglighet i interaktionen mellan människa och dator. Detta kan inkludera allt från grafiska användarmiljöer (GUI), kommandoradsgränssnitt (CLI) eller virtuella realitetsmiljöer (VR).

Inom medicinsk kontext kan ett användar-datorgränssnitt vara till exempel en webbplats där patienter kan boka termin, ett program för att övervaka vitala tecken eller en applikation för att skriva och spara elektroniska journalposter.

Masspektrometri är en analytisk teknik som används för att bestämma massan och relativa mängden av molekyler eller joner i en provblandning genom att mäta deras massa-till-laddning (m/z) förhållande.

I masspektrometri separeras jonerna baserat på deras differentiella acceleration i ett elektriskt fält, som är relaterad till deras massa-till-laddning (m/z) förhållande. Därefter detekteras och räknas antalet joner med olika m/z värden upp, vilket ger upphov till ett masspektrum som visar relativa intensiteterna av de joner som har detekterats i förhållande till deras m/z värden.

Masspektrometri används inom en rad olika områden, såsom kemisk analys, biologisk forskning, miljöanalys och forensisk vetenskap, för att identifiera och cuantifiera olika substanser i komplexa blandningar.

Etnofarmakologi är ett forskningsfält som undersöker hur olika kulturer och etniska grupper använder sig av olika växter och naturliga substanser i medicinskt syfte. Disciplinen kombinerar metoder och kunskaper från antropologi, farmakologi, biokemi, botanik och andra relaterade områden för att förstå de aktiva ämnena i dessa traditionella läkemedel och hur de påverkar människokroppen.

Etnofarmakologin har en lång historia som sträcker sig tillbaka till forntiden, då folk ofta använde sig av lokal växtlighet för att behandla olika sjukdomar och hälso tillstånd. Genom att studera dessa traditionella medicinska system kan etnofarmakologer få en unik insikt i mänsklighetens användning av naturliga resurser för att främja hälsa och välbefinnande, samtidigt som de också kan upptäcka nya farmaceutiska ledtrådar och möjliga läkemedel.

Toxicitetstester (eller toxicologiska tester) är metoder för att utvärdera hur skadliga eller farliga kemikalier, läkemedel, livsmedelsadditiv och andra ämnen kan vara för levande organismer, inklusive människor. Detta görs genom att utsätta levande celler, djur eller andra modellorganismer för olika koncentrationer av substansen under kontrollerade förhållanden och sedan observera och mäta effekterna på deras funktion och överlevnad.

Det finns olika typer av toxicitetstester, inklusive akut toxicitetstestning (som mäter effekterna av en enda exponering), subakut toxicitetstestning (som mäter effekterna av flera exponeringar över en kort period) och kronisk toxicitetstestning (som mäter effekterna av långvarig exponering). Toxicitetstester används ofta för att uppfylla regleringar och lagar som kräver att företag testar sina produkter för att se till att de är säkra för användning.

Det är värt att notera att det finns en allmän trend inom toxicologin att minska användningen av djur i toxicitetstester och istället använda alternativa metoder som cellodlingar, datorsimuleringar och studier av mänskliga celler. Dessa metoder kan vara mer etiska, kostnadseffektiva och relevanta för mänsklig toxicitet än traditionella djurtestningar.

"Automation" in a medical context refers to the use of technology and machinery to automatically perform tasks or processes that would otherwise be done by humans. This can include various types of equipment, such as laboratory analyzers, imaging machines, and robotic surgical systems. The goal of automation in healthcare is to improve efficiency, accuracy, and safety while reducing costs and the potential for human error. It can also help to free up healthcare professionals' time so that they can focus on more complex tasks and patient care.

Clinical trials are research studies that involve human participants and are designed to answer specific questions about new or existing interventions, such as drugs, vaccines, devices, or procedures. The main principles of clinical trials include:

1. Voluntary Informed Consent: Participants must be informed about the purpose, risks, benefits, and alternatives of the trial before giving their consent to participate. They should also have the right to withdraw from the study at any time without penalty.
2. Scientific Design: Clinical trials should be designed based on sound scientific principles and should address specific research questions or hypotheses. The design should include appropriate controls, randomization, and blinding to minimize bias and ensure valid results.
3. Ethical Conduct: Clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, such as those outlined in the Declaration of Helsinki and the Belmont Report. This includes respecting participants' autonomy, protecting their privacy and confidentiality, and ensuring that they are not exposed to undue risks or harms.
4. Independent Review: Clinical trials should be reviewed and approved by independent ethics committees or institutional review boards to ensure that they meet ethical and scientific standards.
5. Transparency and Data Sharing: The results of clinical trials should be reported transparently, regardless of whether the findings are positive, negative, or inconclusive. This includes publishing trial protocols, methods, and results in peer-reviewed journals and sharing data with other researchers.
6. Risk Management: Clinical trials should have a risk management plan to identify and mitigate potential risks to participants, including adverse events, serious adverse events, and unexpected serious adverse reactions.
7. Monitoring and Oversight: Clinical trials should be monitored and overseen by qualified personnel to ensure that they are conducted in accordance with the protocol, regulatory requirements, and ethical principles. This includes conducting regular audits and inspections of trial sites and data.
8. Post-Trial Follow-Up: Clinical trials should include a plan for post-trial follow-up to monitor the long-term safety and efficacy of interventions and to provide participants with relevant information about their health status.

Enligt ICD-11, den internationella klassifikationen av sjukdomar och hälsoproblem, definieras "antimalariamedel" som:

"Mediciner som används för att behandla, förebygga eller kontrollera malaria. Dessa inkluderar bland annat kloroquin, hydroxiklorokin, quinin, mefloquin, artemisininkombinationsterapi (ACT) och primaquine."

Så enligt den medicinska definitionen är antimalariamedel alla läkemedel som används för att behandla, förebygga eller kontrollera malaria.

Det finns ingen officiell medicinsk definition av "Internet", eftersom det är ett allmänt begrepp som inte är specifikt relaterat till medicinen. Men för att ge dig en bred förståelse av vad Internet är:

Internet är ett globalt nätverk av datorer och andra enheter, som är sammanlänkade för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan dem. Det bygger på standardiserade protokoll och består av en rad olika tjänster och tekniker, såsom webb, e-post, filuppladdning/-nedladdning, chatt, videokonferenser och sociala medier. Internet ger användarna möjlighet att snabbt och enkelt komma i kontakt med information, kunskaper och andra människor över hela världen.

Induced pluripotent stem cells (iPSCs) är artificiellt framställda stamceller som har kapaciteten att differensiera till alla celltyper i ett organism' kropp. De erhålls vanligtvis genom att omprogrammera ospecialiserade celler, såsom hud- eller blodceller, till en pluripotent stadium med hjälp av genetiska manipulationer.

I allmänhet involverar processen att införa fyra specifika gener in i adulta celler, vanligtvis använder man virus för att transportera generna in i cellerna. Dessa gener kodar för proteiner som kallas KLF4, SOX2, OCT3/4 och c-MYC, vilka tillsammans aktiverar ett genuttryck som är karakteristiskt för embryonala stamceller. När dessa gener har införts i adulta celler kan de omprogrameras till en pluripotent stadium och börja bete sig likadant som embryonala stamceller, det vill säga att de kan differensiera till alla olika celltyper i kroppen.

iPSCs har potentialen att användas inom regenerativ medicin för att ersätta skadade eller dysfunktionella celler och därmed behandla en rad olika sjukdomar, inklusive neurologiska tillstånd, diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Dessutom kan de användas för att studera sjukdomsprocesser och utveckling av nya läkemedel i laboratoriemiljö.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.

Proteininteraktionskartläggning (PPI, Protein-Protein Interaction mapping) är ett samlingsbegrepp för de metoder och tekniker som används för att undersöka och beskriva hur proteiner interagerar med varandra i cellulära system. Detta är en viktig del av molekylärbiologi och cellulär biokemi, eftersom proteininteraktioner spelar en central roll i nästan alla cellulära processer, inklusive signaltransduktion, reglering av genuttryck, DNA-replikering, och cellcykelkontroll.

Genom att kartlägga dessa interaktioner kan forskare få en bättre förståelse för hur proteiner fungerar tillsammans i nätverk och hur de styr cellulära processer. Detta kan hjälpa till att identifiera potentiala terapeutiska mål och utveckla nyare och effektivare behandlingsmetoder för sjukdomar som cancer, neurodegenerativa sjukdomar och infektionssjukdomar.

Det finns olika tekniker och metoder för att kartlägga proteininteraktioner, inklusive two-hybrid screening, affinitetschromatografi, masspektrometri, fluorescensresonansenergitransfer (FRET), bioluminiscensresonansenergiöverföring (BRET) och krosskärmstekniker. Varje metod har sina egna fördelar och begränsningar, och ofta används flera tekniker i kombination för att verifiera och validera resultaten.

Bioteknologi definieras som användning av biologiska system, levande organismer, eller derivat derav, för att skapa eller ändra produkter, processer eller tjänster i nästan alla industriella sektorer. Detta kan inkludera exempelvis genteknik, cellodling och andra tekniker som använder sig av biologiska system för att lösa praktiska problem eller skapa nya möjligheter inom områden som medicin, jordbruk, miljövård och industri.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

A protein database is a type of biological database that contains information about proteins and their structures, functions, sequences, and interactions with other molecules. These databases can include experimentally determined data, such as protein sequences derived from DNA sequencing or mass spectrometry, as well as predicted data based on computational methods.

Some examples of protein databases include:

1. UniProtKB: a comprehensive protein database that provides information about protein sequences, functions, and structures, as well as links to other related resources.
2. PDB (Protein Data Bank): a database of three-dimensional structural data for proteins and nucleic acids, obtained through experimental methods such as X-ray crystallography and nuclear magnetic resonance (NMR) spectroscopy.
3. Pfam: a protein family database that provides information about the evolutionary relationships between different protein sequences and domains.
4. InterPro: a database of protein families, domains, and functional sites, which integrates data from multiple sources, including Pfam, PROSITE, and HAMAP.
5. MINT, IntAct, and STRING: databases that provide information about protein-protein interactions, based on experimental data or computational predictions.

Protein databases are essential tools for researchers in fields such as structural biology, proteomics, systems biology, and drug discovery. They enable scientists to analyze and compare protein sequences and structures, identify functional domains and motifs, predict protein-protein interactions, and design experiments to study protein function and regulation.

"Data Mining" er en begrepsdefinisjon som oftest brukes innen området for datavitenskap og statistikk. Det kan definieres som:

"Den procesen av utokting og automatisering av skjult, nyttig og tidligere ukjent mønster, kausalitet eller struktur i store datasett, ved bruk av metoder fra maskinlæring, statistikk og systemteori."

Data Mining kan også være definert som en slags "kunnskapsutvinning" fra data, der man søker etter mønster, forstår relasjoner og foretar generell analyse av store datamengder for å støtte beslutningstaking i forretnings- eller medisinske sammenhenger.

'Molekyler konfiguration' refererer til den rumlige fordeling og orienteringen av atomer eller grupper av atomer i en molekyl. Det inkluderer også bondslengder, vinklar mellom bindinger og stereokemiske egenskaper. Molekyler kan ha ulik konfigurasjon selv hvis de har samme kjemisk formel, noe som kan ha betydning for deres fysisk-kemiske egenskaper og biologiske aktivitet.

Mikroteknologi definieras som användning av tekniker och principer inom mikro- och nanoteknik för att utveckla små, precisa och effektiva komponenter och system inom områden som diagnostik, terapi och forskning. Detta kan inkludera till exempel mikrofluidiska enheter, lab-on-a-chip, biosensorer och nanomedicin. Mikroteknologi används ofta för att skapa små, integrerade system som kan utföra komplexa funktioner på en enda chip eller platta, vilket kan underlätta och förenkla processer inom medicinska tillämpningar.

"2000-talshistoria" är ett begrepp som refererar till de historiska händelser, utvecklingar och tendenser som har skett under 2000-talet inom området medicin. Detta inkluderar framsteg inom forskning, behandlingsmetoder, medicinsk teknik, offentlig folkhälsa, global hälsa och etik.

Under 2000-talet har det skett betydande framsteg inom medicinsk forskning, exempelvis upptäckten av flera nya läkemedel och terapier för olika sjukdomar som cancer, HIV/AIDS och neurodegenerativa tillstånd. Genetisk forskning har också utvecklats kraftigt, med möjligheter att diagnostisera och behandla genetiska sjukdomar på ett nytt sätt.

Inom medicinsk teknik har det under 2000-talet skett en snabb utveckling av digitala hälso- och sjukvårdslösningar, såsom elektroniska patientjournaler, telemedicin och personlig vårdteknik. Dessa tekniska innovationer har förbättrat tillgängligheten till vård och underlättat övervakning och behandling av sjukdomar.

Offentlig folkhälsa och global hälsa har också varit viktiga områden under 2000-talet, med fokus på att förbättra hälsoresultaten över hela världen. Detta har inkluderat insatser för att minska spridningen av smittsjukdomar som SARS, H1N1 och Ebola, samt arbete med att bekämpa negativa hälsoeffekter av klimatförändringar och andra miljöfaktorer.

Slutligen har etiska frågor varit en viktig del av diskussionerna under 2000-talet, särskilt med hänsyn till framsteg inom områden som genetisk forskning, reproduktiv medicin och artificiell intelligens. Dessa etiska frågor har krävt en balans mellan skydd av individuella rättigheter och möjligheterna till innovation och framsteg inom hälso- och sjukvården.

"Chemical models" är en benämning på de teoretiska beskrivningar och representationer som används för att förutsäga, tolka och förstå kemiska fenomen och processer. Det kan handla om matematiska ekvationer, diagram, grafiska representationer eller datorbaserade simuleringar som förenklar eller efterbildar beteendet hos atomers och molekylers interaktioner.

Exempel på olika typer av kemiska modeller innefattar:

1. Molekylär mekanik (MM): Använder enkla potentialenergi funktioner för att approximera de potentiella energierna hos atomgrupper i molekyler, vilket möjliggör simulering av deras rörelser och interaktioner.
2. Kvantkemi: Använder Schrödingerekvationen för att beräkna elektronstrukturen hos atomer och molekyler, vilket ger information om deras bindningsegenskaper, reaktivitet och spektroskopiska egenskaper.
3. Kinetisk modellering: Använder differentialekvationer för att beskriva hur snabbt en kemisk reaktion sker som funktion av temperaturen, trycket och koncentrationen av reaktanter.
4. Statistisk termodynamik: Använder statistiska metoder för att relatera makroskopiska egenskaper hos ett system, såsom temperatur, tryck och volym, till mikroskopiska egenskaper hos dess beståndsdelar, som atomers och molekylers energi- och positionella fördelningar.
5. QSAR (Quantitative Structure-Activity Relationship): Använder matematiska modeller för att korrelera kemiska strukturer med biologisk aktivitet, vilket möjliggör förutsägelser av farmakologiska egenskaper hos nya läkemedelskandidater.

Dessa olika typer av modellering kan användas för att besvara olika frågor inom kemi och relaterade områden, som att förstå hur en reaktion sker, hur ett material beter sig under olika förhållanden eller hur ett läkemedel fungerar på molekylär nivå. Genom att använda dessa modeller kan forskare göra hypoteser om systemens beteende och sedan testa dem genom experimentella observationer, vilket leder till en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna och möjligheter att förutse hur systemen kommer att uppföra sig under olika förhållanden.

Medicinskt sett är peptider korta aminosyrakedjor som består av två eller flera aminosyror som är kedjebundna med peptidbindningar. Peptider bildas när en aminosyraförening reagerar med en annan aminosyraförening och bildar en dipeptid, vilket kan fortsätta genom att ytterligare aminosyror adderas till kedjan. När antalet aminosyror i peptiden överstiger cirka 50-100 är den inte längre klassificerad som en peptid, utan istället som ett protein. Peptider har många olika funktioner i kroppen och kan agera som hormoner, neurotransmittorer eller en del av strukturella proteiner.

Farmakologiska processer (ibland också kallat farmakodynamik) handlar om de biologiska effekter som ett läkemedel eller en drog har på kroppen. Det inkluderar interaktionerna mellan läkemedlet och dess målmolekyler, såsom receptorer, enzymer eller kanaler, i celler och vävnader. Farmakologiska processer omfattar också signaltransduktion, homeostasreglering och andra biokemiska processer som påverkas av läkemedlet. Dessa processer styr läkemedlets farmakologiska verkningsmekanism, effektivitet, biverkningar och säkerhet.

Embryonal stem cells are a type of pluripotent stem cell that are derived from embryos that are typically 3-5 days old. These stem cells have the ability to differentiate into any cell type in the body, making them a valuable tool in research and regenerative medicine. Embryonal stem cells are obtained from blastocysts, which are early stage embryos that consist of an outer layer of cells called the trophoblast and an inner cell mass (ICM) from which the embryo will develop. The ICM contains embryonal stem cells, which can be isolated and grown in culture.

It's worth noting that the use of human embryonic stem cells is a subject of ethical debate due to the destruction of the embryo during the cell isolation process. Therefore, there is ongoing research into alternative sources of pluripotent stem cells, such as induced pluripotent stem cells (iPSCs), which can be generated from adult cells without the need for embryos.

'Forskning' kan definieras som systematisk och strukturerad insamling, analys och tolkning av information, med syfte att utöka kunskapen inom ett visst område. Inom medicinsk forskning fokuserar man ofta på att förbättra hälsa, undvika sjukdomar, utveckla behandlingsmetoder och förstå orsaker till sjukdomar. Detta kan ske genom olika metoder som experiment, kliniska prövningar, observationer och statistisk analys av data. Forskningen bygger ofta på den vetenskapliga metoden, där hypoteser testas och resultaten publiceras för att understödja eller ifrågasätta tidigare forskningsresultat och teorier.

Läkemedelsterapi (eller farmakoterapi) är användandet av läkemedel för att behandla, lindra, förebygga eller diagnostisera sjukdomar, skador eller andra medicinska tillstånd. Det innebär att en läkare (eller annan auktoriserad hälsovårdsperson) prescriberar ett läkemedel som är specifikt utformat för att påverka kroppens funktioner och hjälpa till att återställa balansen i kroppen när den är störd av en sjukdom eller skada.

Läkemedelsterapi kan vara akut, det vill säga att det används för att behandla en plötslig och akut sjukdom eller skada, eller kronisk, vilket innebär att det används för att hantera en långvarig sjukdom som kräver kontinuerlig behandling under en längre tidsperiod.

Det är viktigt att notera att läkemedelsterapi bör alltid övervakas och skötas av en auktoriserad hälsovårdsperson, eftersom alla läkemedel kan ha biverkningar och interagera med andra läkemedel eller livsmedel som patienten kan ta.

"Translational medical research" refererar till den process där forskningsresultat från grundläggande biomedicinsk eller molekylär forskning appliceras och utvecklas för att användas i klinisk praktik, såsom diagnostiska verktyg och behandlingsmetoder. Detta innebär att översätta vetenskapliga upptäckter från laboratoriet till patienten, därav begreppets namn "translational". Denna typ av forskning kräver en nära samarbete mellan forskare, kliniker och andra experter för att säkerställa att de nya behandlingsmetoderna är säkra, effektiva och praktiska att använda i den kliniska vården.

DNA-mikroarrayanalyser, även känd som DNA-chip eller genexpressionsprofilering, är en teknik inom genomik och proteomik som används för att simultant undersöka aktiviteten hos tusentals gener i ett enda experiment. Denna metod bygger på hybridisering av fluorescentmärkta DNA-prover till komplementära DNA-prober som är fysiskt fäst på en glasslid eller en silikonplatta.

I en DNA-mikroarrayanalys används ofta prover från två olika biologiska tillstånd, exempelvis frisk och sjuk, för att jämföra deras genuttrycksmönster. Genom att mäta intensiteten av fluorescensen på varje punkt i arrayet kan forskaren fastställa relativa nivåer av genaktivitet för varje gener i de två proverna. Detta kan hjälpa till att identifiera olikheter i genuttryck som kan vara associerade med en viss sjukdom eller biologisk process.

DNA-mikroarrayanalys är ett kraftfullt verktyg inom forskning och har använts för att studera allt från cancer till neurovetenskap, immunologi och utvecklingsbiologi. Den kan också användas för att undersöka genuttrycket hos patogener såsom bakterier och virus, vilket kan hjälpa till att identifiera nya mål för läkemedelutveckling.

Luciferase är ett enzym som katalyserar bioluminescensreaktionen hos vissa levande organismer, såsom certaina arter av eldflugor (Lampyridae). Reaktionen involverar en substratmolekyl, vanligtvis luciferin, som oxideras till ett exciterat tillstånd och sedan sönderfaller, vilket resulterar i ljusemission. Luciferasreaktionen är en ATP-beroende process och producerar ljus utan att generera värme, till skillnad från vanlig termisk strålning eller elektrisk belysning.

Det finns olika typer av luciferaser som förekommer hos olika arter, men de flesta har en hög specificitet för sitt respektive substrat. Luciferasreaktionen är ett exempel på en biokemisk process där energi frigörs i form av ljus istället för värme. Denna unika egenskap gör luciferasen och andra relaterade enzymkomplex till användbara verktyg inom biomedicinsk forskning, diagnostik och bioingenjering.

'Klusteranalys' är en typ av statistisk analys som används för att identifiera grupper (kluster) med hög similaritet inom en datauppsättning. Syftet är att hitta naturliga grupperingar eller mönster i data utan att ha några förutfattade idéer om vilka de skulle vara. Varje grupp består av observationer som är mer lika varandra än de är till observationer i andra grupper.

I en medicinsk kontext kan klusteranalys användas för att undersöka olika typer av data, såsom demografiska data, kliniska data eller genetiska data. Exempel på användningsområden inom medicinen är:

1. Identifiering av subtyper av en sjukdom baserat på symptom, genetisk information eller andra relevanta variabler.
2. Studier av epidemiologi och spridning av infektionssjukdomar genom att klustra tillsammans fall med liknande spridningsmönster.
3. Utveckling av personligat vård baserat på individuella patientegenskaper och behandlingsrespons.
4. Farmakogenetik, för att undersöka genetiska variationer som kan påverka effekten eller biverkningarna av läkemedel.
5. Utveckling av riskmodeller för att förutse sjukdomsutveckling, respons på behandling eller andra relevanta utfall.

I allmänhet är klusteranalys ett kraftfullt verktyg inom medicinsk forskning och praktisk vård, då det möjliggör en djupare förståelse av komplexa mönster och relationer i stora datamängder.

En tumörcellinje är en population av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och karaktäristika, och som har potentialen att växa, sprida sig och forma nya tumörer. När en cancercell delar sig och bildar nya celler kan dessa celler ärva de genetiska mutationerna från den ursprungliga cellen. Om en av dessa celler utvecklar ytterligare mutationer och börjar växa oberoende av den ursprungliga tumörcelllinjen, kan detta leda till en ny tumörcelllinje med nya karaktäristika och potentialen att respondera olikartat på behandlingar.

Tumörcelllinjer kan studeras i laboratorier för att undersöka cancercellers biologi, respons på behandlingar och möjliga terapeutiska mål. Genom att jämföra skillnader mellan olika tumörcelllinjer kan forskare få insikt i de genetiska och epigenetiska förändringarna som leder till cancerutveckling och progression.

Neuropsykiatri (eller neuropsychiatry) är ett medicinskt specialfält som undersöker och behandlar sambandet mellan nervsystemet och psykiska störningar. Det innebär studier av neurologiska orsaker till psykiatriska symtom och tillstånd, såsom hjärnsjukdomar eller skador som kan leda till depression, rastlöshet, minnesförlust eller andra psykiska besvär. Specialisterna inom området är ofta utbildade både inom neurologi och psykiatri.

En proteinkinashämmare (PKI) är ett ämne som hämmar verksamheten hos en specifik proteinkinas, en typ av enzym som fosforylerar (lägger till en fosfatgrupp på) proteinmolekyler och på så sätt reglerar deras funktion. Proteinkinaserna spelar en viktig roll i cellulära signaltransduktionsvägar, och deras överaktivitet kan leda till olika sjukdomszustånd, till exempel cancer. Därför är proteinkinashämmare ett aktivt forskningsområde inom läkemedelsutveckling, där syftet är att hitta effektiva behandlingsmetoder för olika sjukdomar genom att modulera proteinkinasernas verksamhet. Proteinkinashämmare finns tillgängliga på marknaden som läkemedel mot cancer och andra sjukdomar, men deras användning är ofta kopplad till viss biverkningsrisk.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Medicinalväxter, även kända som medicinalplantor eller farmakologiska växter, är växter som innehåller biologiskt aktiva ämnen som kan användas i medicinska syften. Dessa ämnen kan vara effektiva mot olika sjukdomar och hälso tillstånd när de används på rätt sätt. Medicinalväxter har använts i många kulturer under tusentals år för att behandla en rad medicinska problem, från smärta och inflammation till psykiska störningar och infektioner.

Exempel på vanliga medicinalväxter inkluderar:

* Läkeört (Valeriana officinalis) - används för att behandla sömnsjuka, oro och spasmer.
* Kamomill (Chamomilla recutita) - används för att lindra smärta, irriterad hud och mag-tarmproblem.
* Ginkgo (Ginkgo biloba) - används för att förbättra minnet och kognitiva funktioner.
* Knappte (Capsicum frutescens) - används för smärtlindring och ökad blodcirkulation.
* Echinacea (Echinacea purpurea) - används för att stärka immunförsvaret och behandla infektioner.

Det är viktigt att notera att medicinalväxter inte ska ses som en ersättning till konventionell medicinsk behandling, utan snarare som ett komplement. Det är också viktigt att alltid konsultera en läkare eller farmaceut innan man börjar använda någon form av medicinalväxt, eftersom de kan interagera med andra läkemedel och orsaka biverkningar.

Individualized medicine, also known as personalized medicine, refers to a medical model that incorporates both genetic and environmental information to prevent, diagnose, and treat diseases on a patient-by-patient basis. This approach takes into account each person's unique genetic makeup, lifestyle, and environment to tailor medical treatments to their specific needs.

In individualized medicine, healthcare providers use various tools such as genomic testing, biomarker analysis, and other diagnostic tests to identify the underlying causes of a patient's symptoms or disease risk. Based on this information, they can develop targeted therapies that are more likely to be effective and less likely to cause adverse reactions.

Individualized medicine has the potential to improve healthcare outcomes by reducing unnecessary treatments, minimizing side effects, and increasing the chances of successful treatment. It is an emerging field that holds great promise for transforming the way we approach medical care.

Molecular Dynamics (MD) simulation är en numerisk metod inom beräkningskemi och biofysik, som används för att simulera rörelserna hos atomer och molekyler över tiden. Den bygger på lösning av Newtons rörelselagar för ett stort antal partiklar, vanligen atomkärnor, under periodiska gränser och krafter som representerar intramolekylära och intermolekylära växelverkningar. Dessa växelverkningar kan vara kovalenta bindningar, Van der Waals-krfter, elektrostatiska krafter eller andra specifika interaktioner som finns mellan atomer och molekyler.

I en MD-simulering beräknas successivt positionen, hastigheten och impulsen för varje atom under en given simuleringsperiod med hjälp av ett time step, vilket är typiskt i fematussekunder till en picosekund (10^-12 s) beroende på systemets komplexitet. De beräknade koordinaterna kan användas för att studera systemets dynamiska egenskaper, inklusive konformationsförändringar, diffusion, reaktionskinetik och termodynamiska egenskaper som temperatur, tryck och entalpi.

MD-simuleringar är värdefulla verktyg för att förstå komplexa fenomen på molekylär nivå inom olika områden, till exempel materialvetenskap, biokemi, farmakologi och nanoteknik.

"Allosterisk regulering" refererer til en biokemisk mekanisme hvorved en molekyl (såsom et protein eller en enzym) kan have sin funktion ændret ved binding af en anden molekyl på en anden del af samme molekyl end den aktive site, som kaldes for den allosteriske site. Denne form for regulering kan enten hæve (aktivere) eller sænke (hæmme) den katalytiske aktivitet af et enzym, afhængigt af typen af molekyle der binder til den allosteriske site.

I praksis betyder det at en allosterisk reguleret enzym kan have sin funktion ændret af forskellige signaler indenfor cellen, såsom koncentrationen af bestemte metabolitter eller andre molekyler. Dette gør at cellen kan justere sin aktivitet i forhold til de krav der stilles til den på et givent tidspunkt, og er en vigtig del af mange biologiske processer.

Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.

"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).

I medicinen, kan termen "komplexa blandningar" avse en kombination av två eller fler substanser som interagerar på ett komplext sätt med varandra och/eller med kroppen. Dessa blandningar kan vara svåra att studera och förstå, eftersom de ofta innehåller många olika aktiva ingredienser som kan påverka varandra och också påverkas av individuella variationer i genetik, miljö och hälsostatus.

Exempel på komplexa blandningar inkluderar kosttillskrivningar, näringsdrycker, traditionell medicin och droger som kan innehålla både läkemedel och andra aktiva ingredienser. Dessa produkter kan vara särskilt riskabla om de används utan medical supervision, eftersom det kan vara svårt att förutsäga deras effekter och interaktioner.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

Substratspecificitet betegner i farmakologi og enzyms biokemi, hvilken type af substrat (den molekyle, der binder til enzymet) et specifikt enzym er i stand til at binde sig til og katalyse en reaktion med. Enzymer er biologiske katalysatorer, der accelererer kemiske reaktioner inden for levende organismer, og hver enzym har typisk en specifik substratspecificitet, der bestemmer, hvilken type af molekyler, den kan arbejde på.

Substratspecificiteten for et enzym kan være meget snæver, så det kun kan binde sig til én specifik molekyletype, eller den kan være bredere, så det kan binde sig til flere relaterede molekyler. Substratspecificiteten af et enzym kan blive fastlagt ved at undersøge, hvilke substrater det kan binde sig til og katalysere en reaktion med under specifikke betingelser.

Det er vigtigt at notere, at substratspecificiteten for et enzym ikke altid er absolut. I nogle tilfælde kan et enzym have en vis grad af fleksibilitet og være i stand til at binde sig til og katalysere reaktioner med substrater, der ikke er helt identiske med dets normale substrat. Dette kaldes undertiden for "promiskuitet" eller "krydsreaktivitet".

Sjukdom (eller illness) är en beteckning på ett tillstånd av nedsatt hälsa eller funktion hos en individ, orsakad av en skada, en infektion, en genetisk defekt eller ett störande fysiologiskt tillstånd. En sjukdom kan vara kortvarig (akut) eller varaktig (kronisk), och den kan variera i allvarlighetsgrad från milda symptom till livshotande tillstånd. Sjukdomar kan klassificeras på olika sätt, beroende på orsaken, lokalisationen i kroppen eller typen av symptom. Exempel på olika typer av sjukdomar inkluderar infektionssjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsjukdomar och lungsjukdomar.

"Genetic databases" er en samling av data relatert til gener og arvemasse. Disse databasene kan inneholde informasjon om forskjellige typer genetisk materiale, som kan være brukt i forskning, medisinsk behandling eller annen type av anvendelser.

Det kan eksempelvis være databaser som inneholder sekvensdata for gener og andre dele av DNA, strukturdata for proteiner, informasjon om varianter i genetisk materiale som er relatert til bestemte sykdommer eller egenskaper, familjehistorikk og annen slags klinisk informasjon.

Genetic databases kan være offentlige eller private, og de kan være tilgjengelige for forskere, medisinske fagpersoner, industri og andre interessenter. Anvendelsen av genetiske databaser er omstridt på grunn av etiske, lovmessige og privatsspersmal, derfor er det viktig å ha god kjennskap til reglene og retningslinjene for bruk av slike databaser.

"Antituberculosis medication" er en samling av lægemidler som brukes til å behandle tuberkulose, en infeksjons sykdom som primært angriper lungene. Disse medisinene virker ved å dræbe eller hindre vekst og formultiplisering av den bakterielle agens som forårsaker sykdommen, som er *Mycobacterium tuberculosis*.

De mest vanlige typeren av antituberculosis medisiner inkluderer:

1. Isoniazid (INH): Dette er en first-line behandling for tuberkulose og virker ved å hindre bakteriens evne til å syntetisere sin cellevæg.
2. Rifampicin (RIF): Dette er også en first-line behandling for tuberkulose og virker ved å inaktivere bakteriens RNA-polymerase, hvilket stopper produksjonen av proteiner som er nødvendige for bakteriens vekst og overlevelse.
3. Ethambutol (EMB): Dette er en andre-line behandling for tuberkulose og virker ved å forhindre bakteriens evne til å syntetisere sin cellevæg.
4. Pyrazinamid (PZA): Dette er også en first-line behandling for tuberkulose og virker ved å støre bakteriens metabolisme og fører til dens død.

Disse medisinene kan enten brukes alene eller i kombinasjon med andre medisiner for å sikre en maksimal behandlings effektivitet og for å redusere risiko for bakteriens utvikling av resistans mot ein eller flere av de enkelte medisinene.

Behandlingen av tuberkulose kan vare fra seks måneder til et år, avhengig av typen og alvorligheten av sykdommen, samt pasientens svar på behandlingen. Det er viktig å følge behandlingsplanen tett for å sikre en fullstendig heiling og for å redusere risiko for spredning av bakterien til andre.

Proteom refererar till den totala uppsättningen proteiner som produceras eller finns i ett levande cellsystem, såsom en celldel, cell, vävnad eller organism, under specifika förhållanden och tidpunkter. Proteomet består av alla de olika typerna av proteiner som uttrycks av generna i genomet, deras interaktioner med varandra och andra molekyler, och hur de är modifierade och regleras under olika fysiologiska tillstånd eller sjukdomszustånd. Studiet av proteom innefattar identifiering och karakterisering av proteiner, deras funktioner, interaktioner och roll i cellulära processer och sjukdomar. Proteomstudier kan användas för att förstå hur proteiner arbetar tillsammans för att utföra specifika uppgifter inne i cellen, och hur dessa processer störs vid sjukdom.

14-α Demethylase inhibitors are a class of antifungal medications that work by inhibiting the activity of the enzyme 14-α demethylase, which is essential for the synthesis of ergosterol in fungal cell membranes. Ergosterol is a crucial component of fungal cell membranes and plays a similar role to cholesterol in human cells.

By inhibiting the activity of 14-α demethylase, these medications prevent the conversion of lanosterol to ergosterol, leading to an accumulation of toxic sterol intermediates and disruption of fungal cell membrane function. This results in fungal cell death and inhibition of fungal growth.

Examples of 14-α Demethylase inhibitors include:

* Fluconazole
* Itraconazole
* Voriconazole
* Posaconazole

These medications are commonly used to treat a variety of fungal infections, including candidiasis, aspergillosis, and cryptococcosis. However, they can also have significant drug-drug interactions and potential toxicities, so it is important to use them under the guidance of a healthcare provider.

Cell biology is a branch of biology that deals with the study of cells, their structures, functions, and processes. It involves understanding the behavior of individual cells as well as how they interact and organize to form tissues, organs, and organ systems in living organisms. Cell biology encompasses various areas such as cellular structure and organization, membrane transport, signal transduction, gene expression, cell cycle regulation, DNA replication and repair, chromosome segregation, cell division, cell death, and cell-cell communication. The field of cell biology has made significant contributions to our understanding of basic biological processes and has important implications for human health and disease.

Cytostatika är en grupp läkemedel som används inom medicinen för att behandla cancer. De verkar genom att hämma celldelningen och celltillväxten i cancerceller, vilket bidrar till att förhindra cancerns vidare spridning och tillväxt. Cytostatika kan användas ensamma eller i kombination med andra behandlingsmetoder, såsom kirurgi och strålbehandling.

Vanliga biverkningar av cytostatika inkluderar trötthet, illamående, kräkningar, håravfall och försämrad immunförsvar. Dessa biverkningar beror på att cytostatika inte bara påverkar cancerceller utan också andra snabbt delande celler i kroppen, som till exempel blodceller och hårfollikelceller.

Det Nobelpriset är ett antal internationella priser som delas ut varje år till personer som har gjort viktiga bidrag inom olika vetenskapliga och humanitära områden. Prisen instiftades av Alfred Nobel, uppfinnaren av dynamiten, i sitt testamente från 1895. Det delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Priset inom medicin eller fysiologi delas ut av Karolinska Institutet i Stockholm, Sverige.

Det Medicinska Nobelpriset delas ut till den person eller de personer som har gjort "den viktigaste upptäckten inom fysiologi eller medicin". Priset består av en medalj, ett diplom och en cashsumma. Cashbeloppet varierar från år till år, men är alltid minst 9 miljoner svenska kronor (cirka 870 000 euro eller 1,1 miljoner dollar). Priset delas ut i Stockholm under en ceremoni som hålls varje år den 10 december, Alfred Nobels dödsdag.

Artificiell intelligens (AI) definieras vanligtvis som förmågan för en dator eller ett datorprogram att simulera mänsklig intelligens i olika grader. Detta kan innebära att programmet har kapaciteten att lära sig från erfarenheter, anpassa sitt beteende baserat på omgivningen och göra beslut som en människa skulle göra i samma situation. AI-system kan vara specialdesignade för att lösa specifika problem eller ha generell intelligens som är mer lik mänsklig intelligens.

En annan definition av AI är "en dator eller ett datorprogrammedvetande som har förmågan att förstå, lära sig och använda kunskap i sitt arbete, såsom att tolka data från sin omgivning, lösa problem och göra beslut."

Det är värt att notera att det inte finns en allmänt accepterad definition av AI, och olika experter kan ha olika uppfattningar om vad som innefattas i begreppet.

"Biomedical research" kan definieras som en form av forskning som använder sig av metoder och principer från biologi, kemi och fysik för att studera människans biologiska system på molekylär, cellular och systemnivå. Syftet är ofta att utveckla ett djupare förståelse av de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsoproblem, samt att hitta nya behandlings- och förbyggande strategier.

Exempel på områden inom biomedicinsk forskning kan vara molekylär genetik, neurovetenskap, cellbiologi, immunologi, strukturbiologi, bioinformatik och systembiologi. Biomedicinsk forskning kan också innefatta studier av hur olika miljöfaktorer, livsstilsfaktorer och beteendemönster påverkar hälsan och sjukdomar hos människor.

Det bör poängteras att biomedicinsk forskning ofta är multidisciplinär och kan involvera samarbete mellan forskare från olika akademiska discipliner, såväl som med kliniker och industrin.

Metaboliska nätverk och banor refererar till de komplexa interaktionerna mellan olika kemiska reaktioner i levande celler som leder till nedbrytning (katabolism) och syntes (anabolism) av molekyler. Dessa processer är nödvändiga för att celler ska kunna fungera, växa och reproduceras.

Ett metaboliskt nätverk består av en mängd olika enzymatiska reaktioner som är sammankopplade genom gemensamma substrat och produkter. Varje reaktion katalyseras av ett specifikt enzym och kräver ofta energibärare som ATP, NADH eller FADH2 för att kunna ske. Genom att kombinera flera olika reaktioner kan cellen producera komplexa molekyler från enklare prekursorer eller bryta ner komplexa molekyler till enklare byggstenar.

Metaboliska banor är specifika vägar genom metaboliska nätverk som leder till syntesen eller nedbrytningen av specifika klasser av molekyler, såsom kolhydrater, lipider, aminosyror och nukleotider. Varje bana består av en serie sammankopplade reaktioner som katalyseras av olika enzymer och regleras av specifika signalsubstanser och mekanismer.

Metaboliska nätverk och banor är mycket dynamiska och kan variera beroende på cellens behov och den miljö den befinner sig i. De kan också vara störda av genetiska mutationer, toxiner, infektioner eller andra stressfaktorer, vilket kan leda till sjukdomar och patologiska tillstånd.

Toxikologi definieras som ett forskningsfält och en vetenskap som handlar om de giftiga effekterna av kemiska ämnen på levande organismer, inklusive människor. Toxikologin undersöker hur dessa kemikalier absorberas, distribueras, metaboliseras och elimineras i kroppen, samt deras mekanismer för skada på celler och vävnader. Denna information används ofta för att bedöma riskerna med olika kemikalier och utforma säkerhetsrekommendationer och regleringar för att skydda människor och miljön.

'Human genome' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i hvert menneskes celler. Det består af DNA-molekyler, der indeholder næsten 20.000 gener og andre sekvenssekvenser, der koder for proteiner og regulerer cellernes funktioner.

Den Humane Genome Project (HGP) var en internationalt samarbejde, der blev iværksat i 1990 med det formål at bestemme den komplette sekvens af det humane genom. I 2003 blev det offentliggjort, at HGP havde fuldført sit mål, og at de fleste menneskelige gener var identificeret og sekventeret.

Kendskabet til den humane genome har haft en stor betydning for vores forståelse af menneskelig genetisk variation, arvelige sygdomme, evolution, og potentialet for personlig medicin og genteknologi.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

Kryoanestesi är en term som inte används inom medicinen. Det existerar dock ett närbesläktat koncept som kallas Kryosedering (engelska: Cryosedation), vilket är en metod för att orsaka kontrollerad local hypotermi (sänkning av temperaturen) i vävnader eller ben med syfte att underlätta kirurgiska procedurer.

Under en kryosedering-procedur appliceras ett lågvarmt kryogenisk medium, till exempel kvävegas, på området som ska opereras. Temperaturen sänks gradvis till ungefär -160°C till -196°C under en period av 20-40 minuter. Denna metod orsakar en reversibel isbildning i vävnaderna, vilket leder till att blodflödet i området minskar och nervbanorna desaktiveras, vilket gör det möjligt att utföra kirurgiska ingrepp med mindre smärta och blödningar.

Efter operationen värms vävnaderna gradvis upp igen för att återställa normal blodcirkulation och nervfunktion. Kryosedering används ofta vid kirurgiska ingrepp på ben, men kan även användas i andra sammanhang.

Läkemedelsagonism, partial (partial drug agonism) är en farmakologisk term som beskriver ett läkemedel eller en substans som binder till och aktiverar en receptor, men inte i samma utsträckning som en full agonist. En partiell agonist kan utöva en viss effekt på receptorn, men denna effekt är mindre än vad en full agonist skulle ha orsakat.

I vissa fall kan en partiell agonist verka som en agonist i en del delar av kroppen och som en antagonist i andra delar, beroende på receptorernas koncentration och aktivitetsnivå. Detta kan göra att ett läkemedel har olika effekter beroende på dosen och den individuella patientens situation.

Exempel på partiella agonister inkluderar buprenorfin (som används för behandling av opiatberoende), buspiron (som används för behandling av alkoholberoende) och aripiprazol (som används för behandling av schizofreni).

Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett proteinmolekyl som resulterar från de specifika interaktionerna mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-flakor. Den tertiära strukturen av ett protein bestäms av den sekvensordningen (primär struktur) av aminosyror som utgör proteinet och de krafter som verkar mellan dem, såsom vätebindningar, dispersion-krafter och elektrostatiska attraktioner. Den tertiära strukturen är viktig för ett proteins funktionella aktivitet och kan vara stabil eller dynamisk beroende på proteinets roll i cellen.

Herbal medicine, also known as botanical medicine, refers to the use of plants and plant extracts for therapeutic purposes. This practice has been used for thousands of years in various cultures around the world, and it is still widely practiced today.

Herbal medicines can be taken in many forms, including teas, capsules, tablets, powders, and liquid extracts. They contain a variety of active compounds, such as alkaloids, flavonoids, and tannins, which are believed to have medicinal properties. Some herbs are used to treat specific conditions, while others are used to support overall health and well-being.

It is important to note that herbal medicines are not subject to the same regulatory standards as conventional medications, and their safety and efficacy have not been thoroughly studied in clinical trials. Therefore, it is recommended to consult with a healthcare provider before using herbal medicines, especially if you are taking other medications or have underlying health conditions.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

Jag kan ge dig en definition på engelska, som är vanligare att använda inom den medicinska terminologin:

A protozoal medication is a type of drug that is used to treat diseases caused by protozoa, which are single-celled microorganisms. These medications work by killing or inhibiting the growth of the protozoa, thereby eliminating or reducing the symptoms of the infection. Examples of protozoal diseases include malaria, giardiasis, and amoebic dysentery. Some common protozoal medications include metronidazole, tinidazole, and chloroquine.

'Plasmodium' är ett släkte inom protozoer som orsakar sjukdomen malaria hos människor och andra djur. Det finns flera olika arter av Plasmodium, men de fyra huvudsakliga arterna som orsakar malaria hos människor är P. falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae.

Malaria orsakas när en infekterad mygga stucker en person och injektar Plasmodium-parasiterna in i blodomloppet. Parasiterna tar sig sedan till levern där de förökar sig och sprider sig sedan till de röda blodkropparna. Det är i röda blodkropparna som parasiterna förökar sig ytterligare, vilket orsakar deras bristning och frigörandet av toxiner som kan leda till feber, trötthet, illamående och andra symtom.

Malaria är en allvarlig sjukdom som kan vara dödlig om den inte behandlas korrekt. Det finns inget vaccin mot malaria, men det finns effektiva läkemedel för att behandla den. För att förebygga malaria rekommenderas skydd mot myggstick och eventuellt profylax med läkemedel om man planerar resa till en malariagebied.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

Biologiska markörer, även kända som bio markörer eller biomarkrar, är en mätbar och objektiv utväg att uppskatta normala biologiska processer, patologiska processer eller farmakologiska respons på ett läkemedel, enligt definitionen från Förenta staternas livs- och medicinesäkerhetsverket (FDA).

Biologiska markörer kan vara olika typer av molekyler, såsom proteiner, gener, metaboliter eller celler, som finns i kroppen och kan mätas för att ge information om en persons hälsa, sjukdomstillstånd eller respons på behandling. Exempel på biologiska markörer inkluderar blodprover som hemoglobin A1c för diabetes, troponiner för hjärtinfarkt och PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

I medicinsk forskning används biologiska markörer ofta för att utvärdera effekterna av en behandling, diagnostisera sjukdomar eller övervaka sjukdomsförlopp. De kan också användas för att screena populationer för riskfaktorer för sjukdomar och för att utveckla personligare och precisionsmedicinska behandlingsmetoder.

Stereoissomerisme er en type isomeri, hvor to eller flere molekyler har samme kemiske formel men forskellige rumlige arrangementer af deres atomer. Disse forskelle i rumlig placering fører til forskelle i de fysiske og kemiske egenskaber hos de enkelte isomere, herunder smeltepunkt, kogepunkt, polaritet, reaktivitet og andre faktorer.

I speciel kan stereoissomerisme forekomme i molekyler med dobbeltbindinger eller cykliske strukturer, hvor de kan eksistere som enten cis-trans (eller E/Z) isomere eller som enantiomerer. Cis-trans isomeri opstår når der er to forskellige substituenter på hver side af en dobbeltbinding, og de kan være placeret enten i en cis-konfiguration (hvor de er på samme side) eller en trans-konfiguration (hvor de er på modsatte sider). Enantiomerer opstår når der er et chiral center i molekylet, hvilket betyder at det har fire unikke substituenter. Disse to enantiomerer er spejlvendte billeder af hinanden og kan ikke overlægges.

Stereoissomerisme har stor relevans inden for farmakologi, da de forskellige stereoisomere former af et molekyle ofte har forskellige farmakologiske effekter. For eksempel kan en stereoisomer have ønskværdige terapeutiske effekter, mens den anden isomer kan være uvirksom eller endda skadelig. Derfor er det vigtigt at have en forståelse af stereoissomerisme og hvordan det påvirker de farmakologiske egenskaber af et molekyle.

I en biokemisk kontext refererar "katalytisk domän" till den del av ett enzym (eller ett annat kataltiskt protein) som innehåller de aktiva sidorna och är ansvarig för den kemiska reaktionen som sker. Den katalytiska domänen består ofta av sekundär-, teritiär- och/eller kvartärstruktur, vilket ger den en specifik form och laddning som möjliggör bindning och omvandling av substratet till produkt. Det är värt att notera att enzym ofta kan innehålla flera olika katalytiska domäner, var och en ansvarig för en specifik reaktion eller steg i en mer komplex biokemisk process.

Stamcellsforskning (Stem Cell Research) refererar till studier och experiment som utförs med hjälp av stamceller, vilka är speciella celler i kroppen som har kapaciteten att dela sig och differensiera till olika typer av specialiserade celler. Det finns två huvudtyper av stamceller: embryonala stamceller (som hämtas från embryon) och vuxna stamceller (som finns hos vuxna individer).

Stamcellsforskning har potentialen att revolutionera behandlingar av en rad medicinska tillstånd, såsom cancer, Parkinson, Alzheimers sjukdom, diabetes, skador på ryggrad och hjärt-kärlsjukdomar. Forskningen kretsar kring att förstå hur stamceller fungerar, hur de kan stimuleras att växa och differensiera till specifika celltyper, samt hur de kan användas för att ersätta skadade eller döda celler i kroppen.

Emellertid är stamcellsforskning omgärdad av etiska frågor, särskilt när det gäller användningen av embryonala stamceller, som kan kräva destruktionen av embryon. Dessa etiska frågeställningar har lett till kontroverser och restriktioner på forskningen i vissa länder.

"Farmakologiska biomarkörer" är en term som används inom medicinen och forskningen för att beskriva mätbara indikatorer på ett kroppsligt svar eller effekt av en viss farmakologisk behandling. Det kan till exempel vara en genexpression, ett protein, ett metabolit eller en cellart som ändras i samband med medicineringen och som kan användas för att spåra effekterna av läkemedlet, för att övervaka dess säkerhet och verkan, samt för att individualisera behandlingen för varje patient.

Exempel på farmakologiska biomarkörer inkluderar:

* Genexpressionsnivåer som ändras i samband med medicineringen
* Proteiner som binder till läkemedlet eller som aktiveras/inhibiteras av det
* Metaboliter som bildas när kroppen bryter ned läkemedlet
* Cellart som påverkas av läkemedlet, exempelvis vitamin D receptor (VDR) expressionsnivåer som kan förutsäga responsen på glukokortikoidbehandling vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD).

Farmakologiska biomarkörer är viktiga verktyg inom translational medicin och personligat läkemedelsutveckling, då de kan hjälpa till att förutsäga effekt och biverkningar hos en viss patient, vilket i sin tur kan leda till en mer anpassad och effektiv behandling.

Kunskapsdatabas (engelska: Knowledge base) är inom medicinen en databas som innehåller systematiskt sammanställda och strukturerade informationer om olika medicinska ämnen, till exempel sjukdomar, diagnoser, behandlingar, läkemedel och forskningsresultat. Denna typ av databaser används ofta som ett hjälpmedel inom klinisk praktik och forskning för att underlätta beslut om patientvård, undervisning och utveckling av nya behandlingsmetoder.

Exempel på vanliga kunskapsdatabaser inom medicinen är:

1. UpToDate: En evidensbaserad klinisk kunskapsresurs som ger läkare, sjuksköterskor och andra hälso- och sjukvårdspersonal stöd för att tillhandahålla den bästa möjliga vården.
2. DynaMed: En evidensbaserad klinisk kunskapsresurs som ger snabb, tillförlitlig och relevant information för beslut om patientvård.
3. MedlinePlus: En webbplats som erbjuder information om sjukdomar, diagnoser, behandlingar, läkemedel och kliniska prövningar för allmänheten på ett lättförståeligt sätt.
4. Cochrane Library: En samling av systematiska översikter, primärforskningsrapporter, forskningsöverblickar och andra typer av information som är relaterad till hälso- och sjukvården.

Dessa kunskapsdatabaser underhålls ofta av experter inom respektive område och uppdateras regelbundet för att säkerställa att informationen är aktuell och relevant.

Farmaceutiska sällskap är en organisation eller ett forum där farmaceuter och andra hälsovårdspersonal inom fältet farmaci samlas för att dela kunskap, diskutera forskningsresultat, utveckla praktiska riktlinjer och främja etisk och professionell kompetens. Dessa sällskap kan också arbeta med att stärka de yrkespolitiska intressena för farmaceuter och främja höga standarder inom farmaceutisk utbildning, forskning och praktik. Syftet är ofta att främja patientvälfärden genom att underlätta tillgången till effektiva och säkra läkemedel samt att stödja en rationell användning av dessa.

'Peptidomimetics' är ett begrepp inom farmakologi och läkemedelsutveckling som refererar till syntetiska molekyler som efterliknar eller har en liknande struktur och biologisk aktivitet som naturliga peptider, men som har modifierats för att öka stabiliteten, minska immunogeniciteten och/eller förbättra farmakokinetiska egenskaper.

Peptidomimetiska substanser kan ha en del eller alla av de aminosyror som finns i naturliga peptider bytts ut mot andra funktionella grupper, vilket gör att de är mer resistanta mot nedbrytning av proteaser och har därmed längre halveringstid i kroppen. Dessa molekyler kan designas för att binda till specifika receptorer eller enzymer med högre affinitet än deras naturliga motsvarigheter, vilket gör dem till effektiva läkemedelskandidater.

Exempel på peptidomimetiska substanser inkluderar proteasomblockerare som används för att behandla cancer och HIV-proteashämmare som används för att behandla HIV-infektion.

Tandem-masspektrometri (MS/MS) är en typ av masspektrometri som innebär att ett joniserat molekyler genomgår två steg av massanalys. Det första steget består av att jonerna separeras baserat på deras massa-till-laddning (m/z) värden, och i det andra steget kolliderar de selekterade jonerna med ett inert gas, vilket resulterar i fragmentering av jonerna. Dessa fragment joner analyseras sedan i det tredje masspektrometriska steget för att generera en fragmentationsspektrum som kan användas för att identifiera och bestämma strukturen på den ursprungliga molekylen.

Denna teknik är mycket kraftfull när det gäller att analysera komplexa blandningar av molekyler, till exempel i proteomik och metabolomik studier, eftersom den möjliggör en hög grad av specifitet och känslighet vid identifiering och karakterisering av olika typer av biologiska molekyler.

'Mycobacterium tuberculosis' är en bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande, aerobisk grampositiv bakterie som har en unik celldelning och en mycket speciell cellvägg som innehåller ett högt lipidinnehåll, vilket gör den motståndskraftig mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika. Bakterien sprids främst via luften när en smittad person hostar eller nyser ut bakterier i form av droppar som kan andas in av en annan person.

Många människor som infekteras med M. tuberculosis visar inga symtom alls och har inte någon sjukdom, ett tillstånd som kallas latent TB-infektion (LTBI). Men om bakterien aktiveras och börjar växa i kroppen kan den orsaka en rad symtom, ofta på lungorna, men även på andra ställen i kroppen. Symptomen på tuberkulos kan inkludera hosta som varar länge (vanligtvis tre veckor eller mer), utslag i huden, feber, viktförlust, trötthet och nattsvett.

Tuberkulosen är en behandlingsbar sjukdom, men den kan bli livshotande om den inte behandlas korrekt. Behandlingen av tuberkulos kräver ofta flera olika antibiotika under en lång tidsperiod, vanligtvis under sex månader eller mer.

I medicinsk kontext refererar processer inom virusfysiologi till de olika steg som en virus genomgår under sin livscykel. Detta inkluderar:

1. **Adsorption:** Viruset binder till specifika receptorer på värdcellens yta, vilket gör att det kan närmare sig och binda starkare till cellen.
2. **Penetration:** Viruset tar sig in i värdcellen genom att ta sig igenom cellytan eller via endocytos.
3. **Uppackning:** Virusets genetiska material frisläpps från viruskapsiden, så att det kan användas för att producera nya virioner.
4. **Replikation:** Virusets genetiska material replikeras med hjälp av värdcellens egna proteinsyntesmaskineri.
5. **Assemblering:** Nybilda virusgenomer och kapsidproteiner sammanfogas till nya virioner.
6. **Liberation:** De nya virionerna friges från värdcellen, ofta genom att cellen dör eller genom att viruset orsakar cellytan att spricka upp.

Dessa processer är mycket specifika för varje typ av virus och kan variera kraftigt mellan olika virusstammar. Förståelsen av dessa processer är viktig för att utveckla effektiva antivirala behandlingar och vacciner.

"Diseases of the central nervous system" refer to a group of medical conditions that affect the brain and spinal cord, which together make up the central nervous system (CNS). These diseases can be caused by various factors, including genetics, infections, injuries, tumors, and degenerative processes.

Examples of CNS diseases include:

1. Multiple sclerosis: a chronic autoimmune disease that affects the myelin sheath surrounding nerve fibers in the brain and spinal cord.
2. Alzheimer's disease: a progressive neurodegenerative disorder that causes memory loss, cognitive decline, and behavioral changes.
3. Parkinson's disease: a degenerative disorder of the central nervous system that affects movement and coordination.
4. Epilepsy: a chronic neurological condition characterized by recurrent seizures.
5. Amyotrophic lateral sclerosis (ALS): a progressive neurodegenerative disease that affects nerve cells in the brain and spinal cord, leading to muscle weakness, paralysis, and respiratory failure.
6. Meningitis: an infection of the membranes surrounding the brain and spinal cord.
7. Brain tumors: abnormal growths of cells in the brain that can be benign or malignant.
8. Stroke: a sudden interruption of blood flow to the brain, causing damage to brain tissue.
9. Huntington's disease: a genetic disorder that causes progressive degeneration of nerve cells in the brain, leading to cognitive decline and movement disorders.
10. Spinal cord injuries: damage to the spinal cord caused by trauma or injury, resulting in loss of motor function, sensation, or both.

'Sequencing' är ett begrepp inom genetiken som refererar till metoder för bestämandet av raka rader (sekvenser) av nukleotider, de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA. 'Sequencing' används ofta för att undersöka gener och andra delar av DNA för att få information om deras struktur, funktion och evolutionära utveckling.

'Sekvensinpassning' (engelska: sequence alignment) är en metod inom bioinformatiken som används för att jämföra två eller flera DNA- eller proteinsekvenser för att hitta likheter och skillnader mellan dem. Genom att jämföra sekvenser kan forskare identifiera konserverade regioner, mutationer, evolutionära relationer och möjliga funktionella roller.

Sekvensinpassning kan användas för att undersöka olika aspekter av DNA- eller proteinsekvenser, till exempel struktur, funktion, evolutionärt ursprung och släktskap. Det är en viktig metod inom komparativ genetik, molekylär evolution och strukturell biologi.

I sekvensinpassning jämförs två eller flera sekvenser med varandra genom att lägga till luckor (gaps) i sekvenserna för att matcha upp dem så bra som möjligt. Det finns två huvudtyper av sekvensinpassning: global och lokal. Global inpassning jämför hela sekvenserna med varandra, medan lokal inpassning endast jämför delar av sekvenserna där likheter finns.

Sekvensinpassning kan användas för att hitta homologa sekvenser (sekvenser som har gemensam evolutionärt ursprung), identifiera mutationer och andra variationer, och studera evolutionära relationer mellan olika arter eller populationer. Det kan även användas för att förutsäga struktur och funktion hos okända sekvenser genom att jämföra dem med kända sekvenser med liknande egenskaper.

Antivirala medel är en typ av läkemedel som används för att behandla eller föventionellt förhindra infektioner orsakade av virus. De fungerar genom att hindra viruses reproduktion och spridning inne i kroppen. Exempel på antivirala medel inkluderar läkemedel som används för att behandla HIV/AIDS, herpes, influensa (vanlig hosta och mag-tarmlopp), hepatit B och C samt vissa former av cancer. Det är viktigt att notera att antivirala medel inte bör användas för att behandla infektioner orsakade av bakterier, svamp eller parasiter, eftersom de inte kommer att vara effektiva mot dessa typer av patogener.

Bildcytometri är en metod för att kvantitativt analysera och mäta celler och kromosomer med hjälp av digitala bilder. Metoden kombinerar tekniker inom mikroskopi, digital bildbehandling och datalogi för att automatisera och objektivisera cytometrinanalys. Bildcytometri används bland annat för att studera celldelning, celldifferentiering, apoptos och proteinexpression i celler. Metoden kan också användas för att diagnostisera och klassificera olika sjukdomar, till exempel cancer, genom att analysera kromosomstruktur och -antal hos celler.

Biosensorteknik (eller biosensorer) är en gren inom analytisk biokemi och teknik, där man utvecklar och använder sig av sensorer som omfattar en biologisk komponent, exempelvis en cell, en antikropp, en DNA-sträng eller en enzym, kombinerat med en transducer. Den biologiska komponenten reagerar specifikt med ett visst ämne (target) och den efterföljande signalomvandlingen som sker i transducern konverterar den biokemiska signalen till en elektrisk signal, som kan mätas och analyseras.

Biosensorer används inom ett brett spektra av applikationer, bland annat inom miljöövervakning, klinisk diagnostik, livsmedelsanalys, processkontroll och säkerhet. De kan ge snabba, känsliga och specifika resultat, vilket gör dem till användbara verktyg inom många olika områden.

Liquid chromatography (VC) är en typ av kromatografisk metod inom analytisk kemi där ett lösningsmedel (den mobila fasen) används för att transportera ett analytdosage genom en stationär fas. Stationära fasen kan bestå av olika material, såsom kol, silika eller polymerer, beroende på vilken typ av ämnen som ska separeras.

I vätskekromatografi delas den stationära fasen vanligen upp i små partiklar, för att öka ytan och därmed också effektiviteten hos separationen. Denna metod kallas då högprestationsvätskekromatografi (HPLC).

Under processen kommer olika ämnen i analytdosaget att interagera olika starkt med den stationära fasen, beroende på deras kemiska och fysiska egenskaper. Ämen som har en starkare interaktion kommer att förflytta sig långsammare genom kolonnen jämfört med ämnen som har en svagare interaktion. På så sätt kan olika ämnen skiljas åt och detekteras separat när de lämnar kolonnen.

Vätskekromatografi används ofta för att analysera komplexa blandningar av organiska och oorganiska ämnen, till exempel i farmaceutisk forskning, miljöanalys, livsmedelsanalys och kvalitetskontroll inom industrin.

Bioengineering, also known as biological engineering, is a field of study that combines principles from biology and engineering to develop solutions to medical and biological problems. It involves the application of engineering principles to analyze, design, and manufacture biological systems, devices, and products. Bioengineers may work on developing new medical technologies such as artificial organs, prosthetics, diagnostic tools, and drug delivery systems. They may also work on understanding and modeling complex biological systems, such as cells, tissues, and organ systems, to gain insights into their function and develop new therapies for diseases.

In summary, bioengineering is a multidisciplinary field that applies engineering principles and techniques to solve medical and biological problems with the goal of improving human health and quality of life.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Sebrafisk (latin: Danio rerio) er en liten, tropisk ferskvannsfisk som også brukes som modellorganisme innenfor biomedisinsk forskning. Den tilhører familien kyertfisker (Cyprinidae) og stammer fra de søyrker i Syd-Asia. Sebrafisken er en populær akvariefisk på grunn av sin lette holdbarhet og lave krav til akvariet. Den blir vanligvis mellom 3,5 til 4,5 cm lang og lever opp til tre år i fangenskap. Sebrafisken har en sidelengtre stribet kropp med røde farver på de siste skalerene i hver stribe. Den er ikke giftig eller skadelig for mennesker.

"Cell culturing methods" refer to the various techniques used to grow and maintain cells in a laboratory setting. These methods allow researchers to study cellular behavior, function, and interactions outside of a living organism. Here are some common cell culturing methods:

1. Two-dimensional (2D) culture: Cells are grown on flat surfaces, usually plastic or glass, allowing them to form a monolayer. This method is simple and cost-effective but may not accurately represent the cells' natural three-dimensional environment.
2. Three-dimensional (3D) culture: Cells are grown in a 3D structure, such as hydrogels, scaffolds, or spheroids. This method provides a more realistic representation of the cells' natural environment and allows for better study of cell-cell interactions, tissue organization, and drug responses.
3. Primary culture: Cells are directly isolated from living tissues and grown in a laboratory. These cells retain their original characteristics and functions but may have a limited lifespan.
4. Immortalized or continuous cell lines: Cells are genetically modified to proliferate indefinitely, making them useful for long-term studies. However, these cells may not represent the natural behavior of their originating tissue.
5. Co-culture: Two or more different cell types are grown together to study their interactions and communication.
6. Conditioned media culture: Cells are grown in media that has been conditioned by other cells, allowing for the study of paracrine signaling and soluble factor release.
7. Organoid culture: Stem cells are grown in a 3D structure to form mini-organs or organoids, which can be used to model organ development, function, and disease.
8. Differentiation culture: Cells are cultured under specific conditions to promote their differentiation into specialized cell types.
9. Suspension culture: Cells are grown in a liquid medium without attachment to a solid surface, allowing for large-scale production of cells or biomolecules.
10. Microfluidic culture: Cells are cultured in microfabricated devices that mimic the physical and chemical properties of specific tissue environments, enabling high-throughput screening and analysis of cell behavior.

"Biomimetics" (alternativt stavat "biomimicry") är ett interdisciplinärt forskningsområde som fokuserar på att efterlikna och tillämpa principer, former, mekanismer och funktioner hos biologiska system i tekniska lösningar. Målet är ofta att skapa hållbara, effektiva och miljövänliga innovationer genom att inspireras av naturen. Biomimetiken kan tillämpas inom många olika områden, såsom materialvetenskap, design, arkitektur, medicin och robotik.

Exempel på biomimetiska lösningar är:
- Lotuseffekten i ytbehandlingar som efterliknar lotusbladens hydrofoba yta för självrensande egenskaper
- Velcro, som är baserat på hakremmar mekanismen hos vissa växter
- Biologiskt inspirerade robotar och proteser som efterliknar rörelsemönster hos djur eller människor

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Protein Interaction Maps, också kända som Protein-Protein Interaction Networks (PPIN), är grafiska representationer av proteiner och deras interaktioner med varandra. De visar hur proteiner i en viss cellulär miljö eller organism binds till varandra och formar komplexa nätverk som reglerar cellulära processer som signaltransduktion, DNA-replikation, transkription och homeostas.

I en Protein Interaction Map representeras proteiner som noder eller hörn i grafen, medan interaktionerna mellan dem visas som kantar eller linjer som förbinder noderna. Varje interaktion kan vara reversibel eller irreversibel och kan ha en viss styrka eller affinitet.

Protein Interaction Maps kan användas för att studera cellulära processer på systemnivå, för att identifiera nyckelproteiner i dessa processer och för att förstå hur störningar i proteininteraktionerna kan leda till sjukdomar. De kan också användas för att utveckla nya terapeutiska strategier som riktar sig mot specifika proteiner eller deras interaktioner.

"1800-talshistoria" är inte en medicinsk term, utan snarare en historisk beteckning. Det refererar till den perioden i historien som sträcker sig från år 1800 till år 1899. I medicinskt sammanhang kan det dock vara relevant att diskutera de medicinska framsteg och utvecklingarna som skedde under denna tid.

Under 1800-talet gjordes stora framsteg inom medicinen, bland annat genom upptäckten av mikroorganismer och deras roll i sjukdomar (t.ex. Louis Pasteur och Robert Koch), utvecklingen av vacciner (t.ex. Edward Jenner och smallpox-vaccinet) och framsteg inom kirurgin (t.ex. Joseph Lister och antiseptiska metoder). Dessa uppfinningar och upptäckter har haft en stor påverkan på den medicinska vården och har räddat många liv.

Patologi är en gren inom medicinen som studerar sjukdomars orsaker, mekanismer och utveckling genom att analysera celler, vävnader och kroppsvätskor. Patologer undersöker biopsier, operationsprover och andra laboratorieprover för att ställa diagnoser, bedöma prognoser och rekommendera behandlingsplaner. De specialiserade patologerna kan arbeta med specifika områden som histopatologi, cytopatologi, neuropatologi, nefropatologi, och hematopati. Patologin använder sig av mikroskopi, immunohistokemi, molekylärbiologiska tekniker och andra metoder för att göra sin analys.

Mikroflödesanalyser (engelska: Microflow analysis) är en samling analytiska metoder som används för att studera små volymer vätskor, ofta i nanolitervolym eller mindre. Dessa metoder inkluderar ofta känsliga detektorer och preparativa tekniker för att hantera de små volymerna. Mikroflödesanalys används ofta inom områden som klinisk diagnostik, genomflödessedimentation, kapillär elektrofores och masspektrometri.

Neurovetenskaper (eller neuroscience) är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker strukturen, funktionen, utveckling och patologi hos nervsystemet. Det inkluderar studier av neuroner, glialceller, cirkulations- och signalsystem i centrala och perifera nervsystemet, samt deras roll i kognition, emotion, perception, beteende, learning, memori, homeostasis och kommunikation. Neurovetenskaper är en tvärvetenskaplig disciplin som innefattar områden som anatomi, biologi, kemi, farmakologi, fysik, matematik, filosofi och psykologi.

"Molekylära sonder" är ett begrepp inom genetik och molekulärbiologi som refererar till små, stabila strukturer av nukleinsyra (DNA eller RNA) som kan överföras mellan celler. De är kända för att spela en viktig roll i arvsprocessen och genuttrycket.

Det finns huvudsakligen två typer av molekylära sonder:

1. Plasmider: Små, cirkulära DNA-molekyler som kan replikera sig oberoende av kromosomalt DNA och kan förekomma i bakterier och archaea. De kan innehålla gener för antibiotikaresistens och andra egenskaper som kan överföras till andra celler genom horisontell genöverföring.

2. Transposoner (hoppande gener): DNA-sekvenser som kan kopieras och flytta sig från en plats till en annan i genomet, både inom och mellan olika arter. De kan orsaka mutationer och påverka genuttrycket när de hoppar in i eller ut ur gener.

Molekylära sonder har stor betydelse inom forskning och medicin, särskilt inom genteknik och genmodifiering, där de används för att klona, sekvensera och modifiera DNA. De kan också spela en roll i sjukdomar som cancer och genetiska defekter när de påverkar celldelning, cellcykelkontroll och genuttryck.

'Plasmodium falciparum' är en art inom protozoiska parasiten Plasmodium och orsakar den allvarligaste formen av malaria, som kan vara livshotande. Den överförs till människan genom stickmyror av arten Anopheles under deras blodsugande. Parasiten invaderar därefter leverceller (hepatocyter) hos den infekterade individen och förökar sig där. Efter en vecka eller två sprids parasiterna till den cirkulerande blodbanan och invaderar sedan de röda blodkropparna (erytrocyterna).

I de röda blodkropparna förökar sig Plasmodium falciparum asexuellt genom schisontidering, vilket leder till att blodkroppen spricker och frisläpper nya parasiter som kan invadera andra röda blodkroppar. Det är under denna fas av livscykeln som de typiska symptomen på malaria utvecklas, såsom feber, trötthet, muskelvärk och kräkningar.

Plasmodium falciparum kan också bilda gametocyter, som är könsmogna stadium av parasiten som kan överföras till en ny värd via en stickmyra. När mygan suger blod från en infekterad individ kan de ta upp gametocyterna, som sedan kan utvecklas till sexuella stadium i mygans mag-tarmsystem och producera nya sporozoiter, vilka kan överföras till en ny mänsklig värd när mygan stickar igen.

Plasmodium falciparum är ansvarig för de flesta dödsfall orsakade av malaria och förekommer främst i tropiska och subtropiska regioner, särskilt i Afrika söder om Sahara.

'Genbibliotek' (engelska: genomic library) är ett sätt att lagra och organisera DNA-sekvenser från ett eller flera organizmer i form av kloner i värdarceller, ofta bakterier eller jäst. Genombiblioteken innehåller kompletta uppsättningar av genomet organismens DNA-fragment, vilket gör det möjligt att studera och analysera dessa sekvenser på ett systematiskt sätt. Denna teknik används ofta för att identifiera specifika gener eller andra intressanta DNA-sekvenser inom ett helt genome. Genombiblioteken kan också vara värdefulla resurser för att studera evolutionära relationer mellan olika arter och för att utveckla nya molekylära biologiska verktyg och metoder.

Protein array analysis är en teknik inom proteomik som används för att simultant undersöka interaktioner och aktivitet mellan ett stort antal proteinmolekyler i biologiska system. Denna metod bygger på att ett stort antal kopior av olika proteiner immobiliseras på en solid yta, till exempel en glasslid eller en mikroarraychip. Dessa proteiner kan vara specifika antikroppar, receptorer, kinaser, fosfataser eller andra proteinmolekyler av intresse.

I en protein array-analys tillsätts en biologisk provblandning, till exempel en celllysat, serum eller plasma, på arrayen. Provblandningen innehåller olika proteiner som kommer att binda till de immobiliserade proteinerna om det finns en specifik interaktion mellan dem. Efter inkubation och tvättning av arrayen kan de bundna proteinerna detekteras och identifieras med hjälp av fluorescens- eller radioaktivmarkeringar, kamerabaserad bildanalys och datorsoftvara.

Protein array-analys används för att studera olika aspekter av proteomiken, till exempel protein-proteininteraktioner, posttranslatoriska modifikationer, aktivitetsnivåer och uttryckmönster hos tusentals proteiner samtidigt. Denna teknik är användbar inom forskning och diagnostik inom områden som cancer, autoimmuna sjukdomar, infektionssjukdomar och neurovetenskap.

En läkemedelsinteraktion är ett samspel mellan två eller flera läkemedel som kan påverka deras farmakologiska effekter när de används tillsammans. Detta kan resultera i ökad eller minskad verkan av något eller alla preparaten, förändrad tidsrymd för verkan, eller uppstående biverkningar. Interaktioner kan ske när läkemedel ges samtidigt, eller när ett läkemedel ges inom en viss tid efter att ett annat har tagits. Interaktioner kan också inträffa mellan läkemedel och mat, drycker, närings- eller illiknande substanser. Kroppens egna enzymer och proteiner som påverkar läkemedlets farmakokinetik (till exempel leverns leverans, distribution, metabolism och utsöndring) kan också ingå i interaktioner med läkemedlen.

Läkemedelsinteraktioner kan vara kliniskt betydelsefulla och orsaka allvarliga hälsoproblem, särskilt hos äldre patienter som ofta använder flera läkemedel samtidigt. Därför är det viktigt att identifiera potentiella interaktioner och hantera dem genom att justera doser, ändra behandlingsschema eller välja alternativa läkemedel när det behövs.

... sker i tre steg, vilka utgör en lång och kostsam process som ibland kallas "den linjära modellen". På ...
Företagets verksamhetsområden är läkemedelsutveckling och kromatografi. Om oss på Nanologica AB:s webbplats, läst den 31 mars ...
Han har arbetat med läkemedelsutveckling på Astra Zeneca. Mellan 2013 och 2016 var han landstings-, senare regiondirektör, i ...
... är ett svenskt diabetesbolag verksamt inom läkemedelsutveckling. Diamyd Medicals aktie handlas på Nasdaq ...
1999 blev läkemedelsutveckling och kliniska försök en internationell organisation inom Johnson & Johnson. Huvudartikel: Ad26. ...
Företaget tillhandahåller lösningar för effektivare läkemedelsutveckling, analytisk testning samt vatten- och miljöanalys. ...
... , född 1977 i Åbo, är en finlandssvensk professor i farmaci och läkemedelsutveckling vid Åbo Akademi. ... År 2015 blev hon professor i farmaci företrädesvis läkemedelsutveckling vid Åbo Akademi. Rosenholm är också docent i ...
Framtida (2022) läkemedelsutveckling kan dock potentiellt kombineras med mindre procedurer för att förstärka resultatet. Den ...
... är ett samarbetsprojekt startat för att stödja och accelerera tidig läkemedelsutveckling i Europa. ...
Läkemedelsutveckling är en viktig företeelse inom medicinsk vetenskap, men har även starka ekonomiska och politiska drivkrafter ...
Hon började arbeta inom läkemedelsutveckling innan hon sen flyttade till Los Angeles, Kalifornien, för att göra karriär inom ...
Biomarkörer som dessa är till för att underlätta läkemedelsutveckling och på ett objektivt vis fastställa om ett läkemedel har ...
... och studieinformation för att underlätta och effektivisera läkemedelsutveckling, regulatoriska beslut och rationell ...
I klinisk läkemedelsutveckling är en sponsor en individ, en akademisk eller kommersiell verksamhet som står för initiering, ...
... samt translationell forskning inom läkemedelsutveckling. KEGG har som mål att representera alla celler, organismer och ...
... masterstudenter i läkemedelsutveckling, masterstudenter i läkemedelsmodellering, masterstudenter i biologiska läkemedel, ...
... och läkemedelsutveckling samt det av Joe Biden ledda Cancer Moonshot och NCI Blue Ribbon Pane. Han var medordförande med NIH- ...
2015: Recipharm - ett svenskt företag som hjälper till med utveckling och tillverkning i läkemedelsutveckling 2014: Orexo - ett ...
... i synnerhet under tidig läkemedelsutveckling såsom validering och identifiering av läkemedels målstruktur. DECL-teknologin går ...
Det forskas även om CoA med inblick på att den biosyntetiska vägen är ett mål för antibakteriell läkemedelsutveckling samt från ...
... biologiska sonder eller naturliga produkter i samband med läkemedelsupptäckt och läkemedelsutveckling (en process som kallas ...
... bakteriologi farmakologi farmaci fysiologi genomik neurovetenskap epidemiologi och biostatistik läkemedelsutveckling neurokemi ...
Läkemedelsutveckling sker i tre steg, vilka utgör en lång och kostsam process som ibland kallas "den linjära modellen". På ...
Kursplan för Läkemedelsutveckling. Kursplanen är giltig från och med höstterminen 2017. ... Farmaceutisk vetenskap A1N, Läkemedelsutveckling A1N. Betygsskala. Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG). Fastställd av ... Kursen behandlar de olika faserna i läkemedelsutveckling: Identifiering och optimering av aktiv substans mot vald ... Antagen till masterprogrammet i läkemedelsutveckling, masterprogrammet i läkemedelsmodellering eller till masterprogrammet i ...
Kursplan för Klinisk läkemedelsutveckling. Kursplanen är giltig från och med höstterminen 2012. ... Kursens målsättning är att ge de studerande en bred och djup kunskap omfattande de flesta stegen i ett läkemedels utveckling ...
Etikett: Dermatologisk läkemedelsutveckling. 17 dec 2021 Pressmeddelande Lipidor utökar det kliniska programmet - offentliggör ...
Datorbaserad läkemedelsutveckling. Med hjälp av datorbaserade metoder för läkemedelsutveckling är det möjligt att inom loppet ... Per-Erik Olsson håller på att etablera en enhet för datorbaserad läkemedelsutveckling vid Örebro universitet efter att ha ... Det är tack vare nyinstallerade datorbaserade verktyg för läkemedelsutveckling som Per-Erik Olsson kan scanna bland miljontals ...
Kemisk biologi med inriktning mot läkemedelsutveckling. *Medicinska fakulteten. *Institutionen för experimentell medicinsk ... Kemisk biologi med inriktning mot läkemedelsutveckling - Forskare, Kursansvarig. *MultiPark: Multidisciplinary research focused ...
Visa mer om Artificiell intelligens inom läkemedelsutveckling Visa mindre om Artificiell intelligens inom läkemedelsutveckling ... Artificiell intelligens inom läkemedelsutveckling. 7,5 högskolepoäng, Uppsala universitet, Studieort: Ortsoberoende Öppnar för ... Spara favorit för Artificiell intelligens inom läkemedelsutveckling Ta bort favorit för Artificiell intelligens inom ...
Finlands Center för Läkemedelsutveckling Ab är ett bolag med specialuppgifter som helt ägs av finska staten och hör till arbets ... Maarit Merla blir verkställande direktör för Finlands Center för Läkemedelsutveckling Ab 8.12.2023 13.00 ... Maarit Merla har utsetts till verkställande direktör för Finlands Center för Läkemedelsutveckling Ab. Merla tillträder posten ... Maarit Merla blir verkställande direktör för Finlands Center för Läkemedelsutveckling Ab. ANM ...
Oncopeptides förstärker den prekliniska forskningen och tar över Kanceras laboratorium i Solna för läkemedelsutveckling från ... som möter de behov av spetskompetens som vi har när det gäller preklinisk läkemedelsutveckling", säger Fredrik Lehmann, EVP ... över Kanceras laboratorium i Solna för läkemedelsutveckling från den 1 juli ... över Kanceras laboratorium i Solna för läkemedelsutveckling. ...
Post-graduate utbildning i klinisk läkemedelsutveckling. Kursansvarig är Håkan Melhus, kursledare är Carina Alvfors och Gunneli ...
Forskningsområden: Beräkningskemi och läkemedelsutveckling. Ewing Andrew. Analytisk, oorganisk och fysikalisk kemi. ...
Slutligen utforskas användningsområden för Markovtillståndsmodeller inom läkemedelsutveckling. Denna avhandling bidrar således ...
Läkemedelsutveckling Klassrum Stockholm Maskininlärning inom bioteknik Distans Distans Miljöbioprocessteknik Klassrum Stockholm ...
Läkemedelsutveckling inklusive forskning och utveckling. Läkemedelsbranschens forskningsportföljer - kommande läkemedel. Hälso ...
Det innebär att fler sjuka får hjälp snabbare och till en avsevärt lägre kostnad för läkemedelsutveckling. Dock behövs mer ...
bioteknik, medicinteknik och läkemedelsutveckling.. Utbildningsminister Jan Björklunds kommentar lyder:. "Vi ökar statens ...
... läkemedelsutveckling och produktionsbortfall. Ett aktuellt hälsoekonomiskt exempel är att en minskning med bara 10 procent av ...
Att vi ska kunna tillhandahålla spjutspetskompetens inom läkemedelsutveckling.. Vad kommer du att sakna? ...
Dina kunskaper kan du använda inom exempelvis läkemedelsutveckling, utveckling av hållbara industrier, IT, bank och finans ...
Seriens övriga delar berör algoritmers roll inom läkemedelsutveckling samt hur man kan göra algoritmerna mindre diskriminerande ... Seriens övriga delar berör algoritmers roll inom läkemedelsutveckling samt hur man kan göra algoritmerna mindre diskriminerande ...
Denna struktur är viktig att känna till vid läkemedelsutveckling.. Den metod som idag används för att förstå hur receptorerna ...
Bioteknikbranschen i Skåne tillhör de största vinnarna när Vinnova delar ut sina Forska&Väx-pengar. Av de 59 bolag som sammanlagt delar på 66 miljoner finns 11 i Skåne, däribland AcouSort, Nattaro Labs och Simris Alg. De övriga bolagen som får mellan 220.000 och 2,35 miljoner kronor vardera är Bioglan, Exini Diagnostics, Genovis, In Vitro Plant-Tech, Qlucore, Alnarp Cleanwater Technology, och Truly Translational Sweden. Vinnova stödjer forsknings- och utvecklingsprojekt i tidiga skeden genom programmet Forska&Väx och riktar sig till innovativa små och medelstora företag. Elisabet Ottosson. ...
Kemiska aspekter på struktur/funktionsamband för bland annat läkemedelsutveckling och proteindesign.- Bio- och nanomaterial - ...
Detaljkunskap om proteinernas form kan användas även för annan läkemedelsutveckling. Läkemedel fungerar ofta genom att hämma ...
Helena Danielsson, Molekylära interaktioner, enzymer och läkemedelsutveckling. 14.15-15.00. Gerrit Boschloo, Kemin i solceller. ...
Inom läkemedelsutveckling kan matematisk modellering användas för att bättre förstå ett läkemedels egenskaper och effekter. ...
Introduktion till klinisk forskning och läkemedelsprövning, som inkluderar medicinsk etik, klinisk läkemedelsutveckling, budget ...
Under 2018 har vi fortsatt vårt arbete med att skapa ett världsledande bolag med fokus på tidig läkemedelsutveckling. Att vi ...
Epilepsifonden riktar sig därför inte till läkemedelsutveckling - det är en uppgift för läkemedelsföretagen. Däremot är fonden ...
  • Sara Thuresson har en magisterexamen i biomedicin från Karolinska Institutet samt en utbildning inom läkemedelsutveckling från Uppsala universitet och är diplomerad i klinisk prövning. (guardtherapeutics.com)
  • Jag är mycket glad över att vi fått möjlighet att rekrytera högkvalificerad personal och ta över laboratorielokaler, som möter de behov av spetskompetens som vi har när det gäller preklinisk läkemedelsutveckling", säger Fredrik Lehmann, EVP Research & CMC på Oncopeptides. (oncopeptides.com)
  • Peter Gilmour är expert inom preklinisk läkemedelsutveckling omfattande bland annat utvecklingsfarmakologi, molekylär biologi och toxikologi. (guardtherapeutics.com)
  • God kunskap om och erfarenhet av läkemedelsutveckling. (varbi.com)
  • Tillsammans har de också lång erfarenhet av innovationsprojekt, läkemedelsutveckling, startups och börsnoterade bolag. (lu.se)
  • Undervisning och administrativt stöd sker framförallt på det internationella masterprogrammet för läkemedelsmodellering men även för läkemedelsutveckling och biologiska läkemedel samt fristående kurser inom läkemedelsutveckling och molekylär galenisk farmaci. (varbi.com)
  • Kursen behandlar de olika faserna i läkemedelsutveckling: Identifiering och optimering av aktiv substans mot vald makromolekylär måltavla, ADME-Tox-profilering, in vivo och in vitro farmakologi, farmaceutisk utveckling, biomarkörer och sjukdomsmodeller, kliniska prövningar, registreringsprocessen, kommersialisering. (uu.se)
  • Per-Erik Olsson håller på att etablera en enhet för datorbaserad läkemedelsutveckling vid Örebro universitet efter att ha spenderat fyra månader vid University of California San Diego för att lära sig mer om dessa metoder. (oru.se)
  • Det resulterar i stort lidande samt höga kostnader för sjukvård, läkemedelsutveckling och produktionsbortfall. (lakartidningen.se)
  • De sista årens mänskliga utmaningar har också satt fokus på betydelsen av den nära kopplingen mellan vetenskap, verksamhet och läkemedelsutveckling, produktion, försörjning samt läkemedelshantering. (invitepeople.com)
  • Kursutvecklingen har starkt fokus på datorbaserad farmaceutisk modellering, virtuella laborationer och AI-baserad läkemedelsutveckling samt livslångt lärande inom dessa ämnesområden. (varbi.com)
  • Innehavaren av befattningen förväntas undervisa inom datorbaserad farmaceutisk modellering, molekylär biofarmaci, patientcentrerad läkemedelsformulering, virtuella laborationer och handledning av masterprojekt inom läkemedelsutveckling och farmaceutisk modellering. (varbi.com)
  • Vi hjälper en målkund inom biovetenskap att använda generativ AI, för att påskynda läkemedelsutveckling och förkorta marknadsledtider genom virtuella assistenter och förbättrad design för klinisk prövningar. (cognizant.com)
  • Rapporten kan vidare användas som underlag för strategiska arbeten kring beredskapslager och i diskussioner om behov av satsningar på läkemedelsutveckling. (janusinfo.se)
  • Är du intresserad av att lära dig mer om läkemedelsutveckling och design ur ett molekylärt perspektiv och samtidigt lära dig mer om organsik kemi och biokemi? (lu.se)
  • Denna struktur är viktig att känna till vid läkemedelsutveckling. (forskning.se)
  • STOCKHOLM - 29 juni 2020 - Oncopeptides AB (Nasdaq Stockholm: ONCO) tillkännager idag att bolaget slutit ett avtal med Kancera som innebär att Oncopeptides tar över Kanceras laboratorium i Solna för läkemedelsutveckling. (oncopeptides.com)
  • Marknaden för forskningsinstrument inom läkemedelsutveckling präglas av vetenskaplig evidens och trovärdighet. (biostock.se)
  • Antagen till masterprogrammet i läkemedelsutveckling, masterprogrammet i läkemedelsmodellering eller till masterprogrammet i biomedicin. (uu.se)
  • Med hjälp av datorbaserade metoder för läkemedelsutveckling är det möjligt att inom loppet av bara några veckor hitta molekyler med hög potential för användning i både läkemedel och grundforskning. (oru.se)
  • SDS erbjuder konsulttjänster inom alla faser av läkemedelsutveckling, bortsett från genomförandet av kliniska studier, och utmärker sig framför allt inom statistik. (rapidus.se)
  • Tillämpningen av AMPELs maskininlärningsmetod kan också hjälpa läkemedelsföretag i läkemedelsutveckling och kliniska prövningar. (eturbonews.com)
  • Riktlinjer för medicinsk behandling baseras ofta på läkemedelsutveckling och forskning som är relaterad till västvärlden. (ki.se)
  • Forska Utan Djurförsök är en forskningsstiftelse som stödjer forskning som kan ersätta djurförsök med bättre metoder inom medicinsk forskning, läkemedelsutveckling och tester av kemikalier. (forskautandjurforsok.se)
  • Exempelvis syntes av komplexa molekyler, material för katalys, medicinsk användning inom läkemedelsutveckling och förståelse för hjärnans sjukdomar. (uu.se)
  • Efter sin apoteksutbildning avslutade han en magisterexamen i medicinsk vetenskap (läkemedelsutveckling) och certifierade sig i geriatrisk farmaci (BCGP). (lymphoma.org.au)
  • Denna föreläsning ingår i klinisk läkemedelsutveckling (CDD). (uu.se)
  • Vår önskan är givetvis att Sverige även fortsättningsvis ska vara attraktivt för klinisk forskning och patientnära läkemedelsutveckling. (pharma-industry.se)
  • Finansieringen är betydelsefull för oss och den planerade nationella centret för läkemedelsutveckling kommer att vara en viktig samarbetspartner, säger Sahlgren. (abo.fi)
  • Därför är det viktigt att identifiera nya mål för läkemedelsutveckling för behandling av akuta och långvariga inflammationssjukdomar. (abo.fi)
  • Målen för doktorandprojektet är att utveckla beräkningsmetoder som kan effektivisera läkemedelsutveckling och tillämpa dessa tekniker för att identifiera enzymhämmare. (varbi.com)
  • Genom att studera proteiner i friska och sjuka individer kan vi få en bättre inblick om de bakomliggande molekylära processer som orsakar sjukdom, samt identifiera målprotein för läkemedelsutveckling. (kth.se)
  • Läkemedelskemi, Läkemedelsutveckling i biologiska system samt Läkemedelsformulering och tillverkning. (pharmada.se)
  • Farmaceutiska fakulteten erbjuder sedan tidigare två internationella masterprogram med fokus på läkemedelsutveckling och läkemedelsmodellering. (uu.se)
  • I dagens läkemedelsutveckling sorteras ju omkring 90 procent av alla läkernedelskandidater bort, och i bästa fall blir 'den bästa substansen för de flesta' slutligen ett godkänt läkemedel. (lakemedelsvarlden.se)
  • Genterapi är sett till antalet godkända behandlingar fortfarande ett relativt litet fält inom dagens läkemedelsutveckling. (biostock.se)
  • 2023 har vi valt att bidra till forskning och läkemedelsutveckling inom Alzheimer's , närtrygghet i Stockholms län och brottsförebyggande organisationer. (vectorsecurity.se)
  • Anna Fahlgren och Lasse Jensen vill ta fram system för snabbare och bättre läkemedelsutveckling. (liu.se)
  • Nu har hon tid att engagera sig bland annat i utbildning för patienter inom området läkemedelsutveckling för den Europeiska Patientakademin (EUPATI). (sallsyntadiagnoser.se)
  • Som med all läkemedelsutveckling är dock den höga potentialen också förknippad med hög risk. (lipigon.se)
  • Programmet leder till en farmacie masterexamen (Master of Pharmaceutical Science, 120 credits) med läkemedelsutveckling som huvudområde. (uu.se)