Ett tillstånd som beror på avsaknad av eller brist på enzymet laktas i tarmarnas slemhinneceller, och oförmåga att bryta ned mjölksocker (laktos) för absorption. Bakteriell jäsning av oabsorberat laktos leder till symtom som kan variera från nedsatt matsmältning (dyspepsi) till allvarlig diarré. Laktosintolerans kan vara medfödd eller förvärvad.
Ett läktosbelastningstest (lactose tolerance test) är ett medicinskt undersökningsförfarande där patienten ges en standardiserad mängd läktos (den naturligt förekommande sockerarten i mjölk och derivat) för att undersöka patientens förmåga att t tolerera och metabolisera läktosen. Testet mäter hur mycket acetonsyra och/eller väteioner (protoner) som produceras och absorberas i tarmen efter intagandet av läktos, för att sedan bedöma om patienten har en läktosemalabsorption (laktosintolerans).
Ett enzym av transferastyp som katalyserar överföringen av galaktos från UDPgalaktos till glukos, varvid bildas laktos. Enzymet består av ett komplex av enzymet N-acetyllaktosaminsyntas och alfa-laktalbumin. Detta protein finns i mjölkproducerande mjölkkörtelceller, där det ändrar enzymets vanliga specificitet till att prioritera laktossyntes. EC 2.4.1.22.
Plasmider som avgör bakteriers förmåga att jäsa laktos.
Ett enzym som katalyserar hydrolys av laktos till D-galaktos och D-glukos. Defekter i enzymet leder till laktosintolerans. EC 3.2.1.108.
Tiogalaktosider är en typ av komplexa socker (oligosacharid) molekyler som innehåller svavelatomen (-SH gruppen) i varje monosackarid enhet, vanligtvis bestående av D-galaktozresidor. De förekommer naturligt i vissa bakterier och svampar, och fungerar som viktiga strukturella komponenter i deras cellytor eller som virulensfaktorer som hjälper till att undertrycka immunförsvaret hos värden. Tiogalaktosider spelar också en roll i bakteriers och svampars förmåga att anpassa sig till förändringar i sin miljö, såsom temperatur- eller pH-skiftningar.
I medicinen, är en transportör ett protein som hjälper till att transportera molekyler, såsom läkemedel, näringsämnen och andra substanser, genom cellmembranet. Transportörer kan vara specifika för en viss substans eller klasser av substanser och de kan verka aktivt genom att använda energi för att transportera molekyler uppåt koncentrationsgradienten, eller passivt genom diffusion. Transportörer är viktiga för cellers funktion och homeostasis, och deras störningar kan leda till sjukdomar och medicinska biverkningar.
Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.
Nitrophenylgalactoside är ett kemiskt compound som består av en galaktoz (en sockerart) kopplad till en nitrofenylgrupp (enoftast en kolvätekedja med en nitrogrupp). Det används ofta som en substrat i biokemiska reaktioner för att studera enzymer som är involverade i galaktosemetabolismen.
Glykosider som bildas genom reaktion mellan hydroxylgruppen på galaktosens anomeriska kol och en alkohol till en acetal. De omfattar såväl alfa- som beta-galaktosider.
En familj galaktosidhydrolaser som hydrolyserar föreningar med O-galaktosylkoppling. EC 3.2.1.-.
En stor grupp membrantransportproteiner som för monosackarider genom cellmembran.
Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.
Metylgalaktosider är ett glykolipid som förekommer naturligt i cellmembran hos djur, växter och mikroorganismer. Det består av en galaktosid länkad till en ceramid via en β-glykosidbindning, där den galaktosiden har en metylgrupp som substitueringsgrupp. Metylgalaktosider är involverade i olika cellulära processer, såsom cellytiska signaltransduktion och celldelning.
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Enligt US National Library of Medicine, är yoghurt en fermenterad mjölkprodukt som innehåller levande bakterier, vanligtvis arter av Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus. Dessa bakterier omvandlar laktosen i mjölken till syra under fermentationsprocessen, vilket ger yoghurtens karakteristiska smak och konsistens.
Varje prov utfört på utandningsluft.
En disackarid bestående av en galaktos- och en glukosdel med alfa-(1-6)-glykosidbindning.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Genetisk enhet bestående av tre strukturella gener, en operator och en reglergen. Reglergenen styr syntesen av de tre strukturella generna för beta-galaktosidas, beta-galaktosidpermeas (som medverkar till laktosomsättningen) och beta-tiogalaktosidacetyltransferas.
Proteiner från Escherichia coli.
I en enkel medicinsk definition kan 'puder' definieras som ett torrt, finmaskigt preparat av en substans som används för att behandla huden eller inre ytor i kroppen. Puder kan innehålla en aktiv substans med läkemedelsverkan eller användas som en barriär mot fukt, irriterande ämnen eller bakterier. Exempel på medicinska puder är those som innehåller kalciumkarbonat för att behandla hudirritationer eller zinkoxidpuder som används för att behandla och förebygga nystan i barn.
Rå eller behandlad mjölk och mjölkprodukter. Vanligtvis avses komjölk, men även mjölk och mjölkprodukter från get, får, ren och vattenbuffel hör hit.
Gasfyllnad i tarmen som kan avges genom ändtarmsöppningen. Syn. flatulens.
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som glukos, stärkelse och cellulosa, baksedes, omvandlas och lagras eller oxideras för att frigöra energi i levande organismer. Denna process inkluderar nedbrytning av komplexa kolhydrater till enklare sockermolekyler, glukos, som kan tas upp av cellerna och användas som energikälla eller lagras som glykogen i levern och musklerna. Kolhydratmetabolismen innefattar också syntesen av ny kolhydrater från enklare byggstenar, såsom glukos, för att producera bland annat polysackarider som cellulosa och stärkelse i växter.
Fosforsyraestrar av galaktos.
Oligosackarider bestående av två monosackaridenheter, länkade genom en glykosidbindning.
Näringsrikt protein i mjölkvassla.
"Tioglykosider är sulfonhydroxidderivat av glukoza eller andra sockerarter, vanligtvis använda som fungicida och bacteriedödande medel inom medicin och jordbruk."
The Phosphoenolpyruvate (PEP) Sugar Phosphotransferase System (PTS) is a complex of membrane-bound proteins responsible for the transport and phosphorylation of sugars in bacteria. It is a major mechanism for sugar uptake and regulation in many bacterial species. The system uses the energy from phosphoenolpyruvate (PEP), a high-energy phosphate compound, to drive the active transport of sugars across the cell membrane and their concurrent phosphorylation. This dual function of transport and phosphorylation distinguishes the PTS from other sugar transport systems. The phosphorylated sugars can then be directly used in metabolic pathways for energy production or biosynthesis.
En dextrodisackarid av malt och stärkelse.
Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).
'Lac repressor' är ett protein som förekommer hos bakterien *Escherichia coli* och som reglerar genuttrycket av en grupp gener kända som 'lac-operon'. Lac repressorn binds till operonets promotorregion och förhindrar därmed transkriptionen av de associerade generna. När specifika molekyler, såsom allos, är närvarande i bakteriens miljö, kan de binda till lac repressorn och orsaka en konformationsförändring som får proteinet att släppa loss från DNA-strängen. Detta möjliggör transkription av lac-operonets gener och syntesen av de enzymer som krävs för att bryta ned allos till en form som bakterien kan använda som energikälla. Lac repressorn är ett exempel på ett regulatoriskt protein, vilka ofta fungerar som switche för genuttryck i celler.
En icke-metaboliserbar galaktosanalog som sätter igång uttryck av Lac-operon.
Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.
En icke-patogen art av Lactococcus som finns i mejeriprodukter och gör att mjölk surnar och bildar mjölksyra.
Lactase-phlorizin hydrolase är ett enzym som finns i tjocktarmen hos däggdjur, inklusive människor. Det har två huvudsakliga funktioner:
Vanligtvis inerta ämnen som sätts till ett preparat för att ge lämplig konsistens. Det kan vara fråga om bindemedel, matrix, bassubstans eller spädningsmedel i piller, krämer, salvor osv. Syn. konstituenter.
Allmän benämning för en grupp näringsbristsyndrom, orsakade av bristande förmåga till normalt näringsupptag i tarmarna.
Membrantransportmodulatorer är substanser som modulerar (förändrar eller påverkar) transporten av vesiklar, joner eller molekyler genom cellmembranet, vilket kan ha effekter på celld funktion och homeostas.
Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".
Sakkaros, även känd som sacharos eller sukros, är ett disacharid som består av glukos och fruktosmolekyler som är kemiskt bundna tillsammans.
Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.
'Streptococcus' är ett släkte av grampositiva, kokkalformade bakterier som ofta förekommer naturligt i människans och djurens övre luftvägar samt hud. Vissa arter av Streptococcus kan orsaka infektionssjukdomar hos människor, till exempel streptokockangin, strupledvärksinflammation och reumatisk feber. Dessa bakterier är vanligen lättläkta med antibiotika, men kan i vissa fall leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt eller i tid.
Ett svampsläkte i familjen Hypocreales. Till anamorferna hör Trichoderma.
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
En syntetisk disackarid som används för behandling av förstoppning och hepatisk encefalopati. Den har även använts för diagnos av störningar i mag-tarmkanalen.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En grupp animala lektiner som specifikt binder till beta-galaktosid, oberoende av kalcium. Medlemmarna i denna klass skiljer sig från andra lektiner genom att ha en bevarad domän för kolhydratigenkänning. Flertalet proteiner i denna klass binder till sockermolekyler på ett sulfhydrylberoende sätt och benämns S(-typ)-lektiner, men denna egenskap är inte nödvändig för att ingå i klassen.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
En ascomycetjästsvamp i familjen Saccharomycetaceae och ordningen Saccharomycetales.
Gren av kemin för utformning och framställning av kemiska preparat för användning vid behandling av patienter eller för diagnostiska undersökningar.
Mjölkkörtlar hos andra däggdjur än människan.
Stavformad, grampositiv, syrakänslig, icke sporbildande och icke rörlig bakterie som utgör ett släkte av familjen Actinomycetaceae. Bakterierna finns i tarmarna och i vagina hos människa.
Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.
Ett släkte grampositiva, mikroaerofila, stavformade bakterier med stor spridning i naturen. Olika arter ingår i normalfloran i mun, tarmar och vagina hos många däggdjur, inkl. människor. De är sällan sjukdomsframkallande.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Proteiner med den gemensamma egenskapen att de binder till kolhydrater. Somliga antikroppar och kolhydratomsättande enzymer binder också till kolhydrater, men räknas inte som lektiner. Växtlektiner är kolhydratbindande proteiner som främst identifierats genom sin hemagglutinerande verkan (hemagglutininer). Det finns dock en rad olika lektiner även i djurvärlden med en mängd funktioner förknippade med specifik kolhydratbindning.
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.
Större andelen av proteiner i mjölk utgörs av kaseiner och vassleproteiner som laktalbumin och laktoglobuliner. Immunglobuliner finns i höga halter i kolostrum och ganska låga halter i mjölk.
Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.
Trisacharider är en typ av kolhydrat som består av tre monosackarider (enkelkolhydrater) som kovalent bundna till varandra genom glykosidbindningar.
Uridindifosfatgalaktosa (UDP-galaktosa) är ett nukleotidsugarsalter som består av en molekyl uridindifosfat (UDP) kopplad till en galaktosrest. Det är en viktig aktiv form av galaktos som deltar i olika biokemiska processer, särskilt inom cellsammanhängande och sockermetabolismen. UDP-galaktosa används som substrat vid syntesen av vissa glykoproteiner och proteoglykaner genom att överföra galaktosen till en acceptormolekyl i en galaktosyleringsreaktion.
En disackarid bestående av två glukosenheter med beta-(1-4)-glukosidbindning. Den fås vid partiell hydrolys av cellulosa.
Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.
En art grampositiva, stavformade bakterier i tarmkanalen hos människor och djur, samt i munhåla och vagina hos människor. Denna bakterie används för framställning av acidofilusmjölk, en fermenterad mjölkprodukt.
Tillämpning av teknologisk kunskap i farmaci, farmakologi och i läkemedelsindustrin. Hit hör metoder, teknik och instrumentering för framställning, sammansättning, dispensering, paketering och lagring av läkemedel och andra preparat för diagnostiskt och analytiskt bruk, och för behandling av patienter.
"Bröstmjölk är den modersmjölk som produceras av kvinnan för att föda och ge näring till sitt spädbarn."
Enzyminduktion refererar till processen där aktiviteten hos ett enzym ökar som ett resultat av exponering för en inducerande agent. Detta sker vanligtvis genom att induceringsagenten påverkar genuttrycket och/eller syntesen av enzymet, vilket leder till en ökad mängd fungerande enzym i cellen. Enzyminduktion kan ha kliniskt relevans inom områden som farmakologi och toxicologi, eftersom den kan påverka både farmakokinetiken och toxikokinetiken av olika substanser.
Oligosaccharides are complex carbohydrates consisting of a small number (typically 2-10) of simple sugars, or monosaccharides, linked together by glycosidic bonds. They occur naturally in a variety of foods and also serve important functions in the human body, such as acting as recognition sites for cell-cell communication and promoting the growth of beneficial gut bacteria.
"Avvänjning" är inom medicinen ett kontrollerat och systematiskt tillväntaningssätt för att reducera eller upphöra med en persons beroende av droger, alkohol eller tobak. Detta kan involvera användande av läkemedel, psykologisk stöd och beteendemönsterändringar.
Sammansättning, blandning och tillverkning av ett läkemedel.
Ett sulfhydrylreagens med utbredd användning i experimentella, biologiska studier.
Kalciumföreningar som används som kosttillskott. Kalcium i födan är nödvändigt för benutvecklingen under uppväxttiden och för bibehållande av skelettets egenskaper senare i livet för att förebygga ben skörhet (osteoporos).
Enzymer som katalyserar epimeriseringen av kirala centra i kolhydrater och deras derivat. EC 5.1.3.
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Prebiotics är en typ av dietär fiber som kan nåtma mag-tarmkanalen oskadda och som fungerar som näring för vissa bakterier i tarmen, främst arter av släktet Bifidobacterium och Lactobacillus. Dessa bakterier utgör en del av den normalt förekommande tarmfloran och är kända för att ha potentialen att främja hälsan genom att bidra till ett balanserat tarmmikrobiom, stärka immunförsvaret och förbättra näringsupptaget. Prebiotika definieras som "ett substenst eller en blandning av substanser som kan användas selectivt av värddjurets mikroorganismer confering en hälsoeffekt". Exempel på prebiotiska ämnen inkluderar icke-smålsättliga oligosackarider (NDO) och fiber som inulin, fructooligosackarider (FOS), galaktooligosackar
I medicinsk kontext, är en tablett en form av läkemedel som är formad till en compact, solid dosageform som kan sväljas hel. Tabletterna kan innehålla en aktiv ingrediens, som är den substans som verkar terapeutiskt, och olika hjälpmedel, även kallade bindemedel, som håller tabletten samman och kontrollerar dess release-egenskaper. Tabletter är vanliga eftersom de är lätta att tillverka, transportera och använda, och de kan vara formulerade på så sätt att de ger en förutsägbar och kontrollerad läkemedelsdos.
Ricin är ett starkt biologiskt gift som produceras från fröna hos vissa gurkbuskeväxter, särskilt ricinusveten (*Ricinus communis*). Giftet är ett protein som kan vara dödligt för människor och andra djur vid exponering. Ricin fungerar genom att störa ribosomerna i celler, vilket stoppar proteinsyntesen och orsakar celldöd. Det finns inget känt botemedel mot ricinförgiftning.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Ett galektin som finns i riklig mängd i glatt muskulatur och skelettmuskler, samt i många andra vävnader. Det föreligger som en homodimer med två 14 kD-underenheter.
Samlingsnamn på ett antal enzymer eller enzymkomplex i tarmslemhinnan, som t ex laktas, sukras-isomaltas, trehalas. EC saknas.
Hexosfosfater refererar till organiska föreningar som innehåller en hexos (en sex-kolsyra) grupp som är fosforylerad, det vill säga försedd med en eller flera fosfatgrupper. Dessa föreningar spelar en viktig roll i cellens energimetabolism och signaltransduktion. Ett exempel på en hexosfosfat är glukos-6-fosfat, en viktig intermediär i cellens glukosmetabolism.
Ett enzym som reversibelt katalyserar bildandet av galaktos-1-fosfat och ADP från ATP och D-galaktos. Galaktosamin kan också vara acceptor. Brist på detta enzym leder till galaktosemi. EC 2.7.1.6.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Ett syndrom som beror på svår proteinbrist, kännetecknat av hämmad kroppstillväxt, förändrad hud- och hårpigmentering, ödem och sjukliga leverförändringar, omfattande fettinfiltration, nekros och fibros. Benämningen är av lokalt språkligt ursprung i Guldkusten, Afrika, och betyder "undanträngt barn". Kwashiorkor förekommer dock i tropiska och subtropiska områden i hela världen. Sjukdomen anses vara besläktad med marasm.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Ett flerfunktionsgalektin som ursprungligen påvisades som ett makrofagantigen som binder till IgE och som ett 29-35 kD-lektin som binder laminin. Det ingår i ett antal biologiska händelser, inkl. interaktioner med galaktosbärande glykokonjugat, celltillväxt, celldifferentiering och apoptos.
Fetuin är ett protein som syntetiseras i levern och sekreteras ut i blodet. Det förekommer i två isoformer, fetuin-A och fetuin-B, som båda tillhör albuminfamiljen av protein. Fetuin-A, även känt som alpha-2-Heremans-Schmid glykoprotein (AHSG), är den mest studerade isoformen och har visat sig ha en rad biologiska funktioner, inklusive att agera som en negativ akut fas protein (CRP) och att vara involverat i mineralisering av benvävnad. Fetuin-B har liknande struktur och funktion som fetuin-A, men det finns fortfarande relativt lite känt om dess specifika roller inom organismen.
N-acetyllaktosaminsyntas (GalNT) är ett enzym som katalyserar överföringen av en N-acetyllaktosamin (GalNAc) sockergrupp till en specifik serin eller threonin aminosyrarest i proteiner, en process som kallas O-betingad glykosylering. Detta spelar en viktig roll i cellulär kommunikation och kan påverka proteinernas funktion, stabilitet och transport.
Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Enzymer som katalyserar överföringen av galaktos från en nukleosid-difosfatgalaktos till en annan acceptormolekyl, som oftast är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.
Ett kolhydrat i söta frukter och honung som är lösligt i vatten, alkohol eller eter. Det används som konserveringsmedel och i infusionsvätska för parenteral näringstillförsel (dropp).
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av alfa D-glukos 1-fosfat till alfa D-glukos 6-fosfat. EC 5.4.2.2.
Ett släkte grampositiva, stavformade och icke rörliga bakterier. Eventuella filament är antingen raka eller vågiga.
Den genetiska massan hos bakterier.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Uridindifosfatsugar (UDP-sugar) är ett nukleotidsocker som spelar en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom glykosyleringsprocesser där kolhydrater kopplas till proteiner och lipider. UDP-sugaren består av en uridinmonofosfat (UMP) del som är kopplad till en sockerdel, ofta glukos eller galaktos. Denna molekyl fungerar som en donator av sockergrupper under biosyntesen av olika glykosider och proteoglykaner.
Enkla sockerarter som inte kan brytas ned genom hydrolys. De utgörs av färglösa, kristallina ämnen med söt smak och den allmänna formeln CnH2nOn.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
"En växtlektin är ett protein som produceras naturligt av växter och frisätts vid skador på växtceller, med syfte att attrahera och aktivera försvarsceller för att bekämpa eventuella patogener eller skada."
Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.
I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.
Agglutinin. En giftig lektin från jequiritybönan, Abrus precatorius L. Mycket aktivt gift. Hittills har fem proteiner isolerats: abrusagglutinin, som ger upphov till den hemagglutinerande verkan, samt abriner a-d, där giftkomponenterna består vardera av två peptidkedjor sammanlänkade med disulfidbindningar.
Xylos är ett kolhydrat som är en pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och består av en pentosestruktur som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) i position 5 istället för en Aldehydgrupp (-CHO), vilket gör att det är en sockeralkohol (en polyol). Xylos förekommer naturligt i vissa vegetabiliska material, såsom trä, spannmål och frukt. Det används också kommersiellt inom livsmedelsindustrin som en sockerersättning och som en råvara för framställning av andra kemikalier.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
En stavformad bakterie som isolerats från mjölk, ost och andra mejeriprodukter, mejerimiljöer, surdeg, kogödsel, ensilage, samt munhåla, tarminnehåll och vagina hos människor.
Ett enzym som kan isoleras från svampar och bakterier. Det katalyserar endohydrolys av 1,4-beta-glukosidbindningar i cellulosa, lichenin och beta-glukaner i spannmålsväxter. EC 3.2.1.4.
Ett galektin som finns i såväl tunn- och tjocktarm, som mage. Det är en homodimer med två 36 kD-underenheter och uppträder på platser för celladhesion där det kan ha en roll i uppbyggandet av adherenspunkter.
Tömning av mjölk ur mjölkkörtelns alveolärkanal, som är omgiven av ett skikt mjölkutsöndrande epitelceller och ett nätverk av myoepitelceller. Sammandragning av myoepitelet styrs av neuroendokrina signaler.
Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.
Enzymer som hydrolyserar O- and S-glykosylföreningar. EC 3.2.1.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
'Propionibacterium' är ett släkte av grampositiva, aerotoleranta stavformade bakterier som främst förekommer på huden och i människans tarm. De är normaltflora men kan under vissa förhållanden orsaka infektioner, framför allt akne på grund av produktionen av propionsyra och andra fettsyror som kan påverka hudens pH-värde och leda till inflammation.
"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.
Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.
Parasitväxter som bildar buskiga påväxter på grenarna på värdträden, av ordningen Santalales. Till mistlarna hör bl a julmisteln (familjen Viscaceae), familjen Loranthaceae och familjen Eremolepidaceae. Sammansättningen av mistlarnas toxiner, lektiner, tyramin, fenetylaminer och andra ämnen påverkas av värdplantan.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
En naturlig växtprodukt som erhålls genom reduktion av galaktos. Det är ett vitt, kristallint pulver med sötaktig smak. Vid galaktosemi kan det bildas i överflöd i ögonlinsen, ett tillstånd som följer på galaktokinasbrist.
En polysackarid med glukosenheter, bundna som i cellobios. Den utgör huvudbeståndsdelen i växtfibrer; bomull är den renaste naturligt förekommande formen av cellulosa.
Raffinosa är ett oligosackarid som består av fyra monosackarider (galaktos, glukos och två molekyler fruktos) som finns i vissa grönsaker, som bönor, lök och gröna ärtor. Det kan orsaka mag-tarmsymtom hos människor med en speciell ärftlig sjukdom som kallas hereditärt sukrasemangel (GSDI). Raffinosa är inte brytbar för dem, eftersom de saknar ett enzym som behövs för att bryta ned raffinosan till monosackarider som kan absorberas i tarmen.
Den tunna, gula mjölken som avsöndras från mjölkkörtlarna under graviditeten och förlossningen innan laktationen börjar. Vätskan består av immunologiskt aktiva ämnen, vita blodkroppar, vatten, protein, fett och kolhydrater. Syn. kolostrum.
I medical contexts, the term "Netherlands Antilles" refers to a group of five islands in the Caribbean that were previously part of the Kingdom of the Netherlands and known for their unique medical education system, specifically the Saba University School of Medicine, which was established in 1992 on the island of Saba.
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.
En ganska stor grupp enzymer, omfattande inte bara dem som omvandlar fosfat, utan även difosfat,nukeotidylrester och andra. Dessa har indelats efter acceptorgrupp. EC 2.7.
Propantelin är ett antikolinergt läkemedel som används för att behandla excesiv salivation och syrabetesyndrom hos patienter med neurologiska störningar, såsom cerebral pares. Det fungerar genom att blockera muskarinreceptorer i parasympatiska nervsystemet, reducerande thus salivproduktionen och minskande sekreteror från mag-tarmkanalen.
Ett släkte huvudsakligen tropiska busk- och trädbaljväxter som producerar vissa alkaloider, lektiner och andra användbara föreningar.
Störning i syntesen av ett enzym pga ökad förekomst av något verksamt ämne, oftast en metabolit, som undertrycker den gen som styr enzymsyntesen.
En pentos vars D-isomer har stor utbredning i växtriket, i komplexa polysaccharider. Det används i odlingsmedia.
"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.
Glykosfingolipider som i sin polära grupp har en laktosdel kopplad till ceramidens hydroxylgrupp med glykosidbindning. Ansamling av dessa i vävnader, pga defekt laktosylceramid-beta-galaktosidas, är orsaken till laktosylceramidos.
"Dry powder inhalers (DPIs) are medical devices used to administer medication in the form of dry powder to the lungs of a patient, typically for the treatment of respiratory diseases such as asthma and COPD."
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
En blandning av fosfoproteiner i mjölk och ost. De hör till de allra näringsrikaste mjölkproteinerna, med alla de vanligaste aminosyrorna och många av de essentiella. Syn. ostämne.
Preparatformer bestående av något transportmedium i förening med ett läkemedel för förbättrad distribution i kroppen och förstärkt effekt av läkemedlet. Läkemedelsbärare används för läkemedelsadministration i system för kontrollerad (fördröjd) frisättning, för att förlänga läkemedelsverkan och minska läkemedelsmetabolism och toxicitet. Bärare används också för att förstärka administrationseffekten i målområdena för den farmakologiska verkan. Liposomer, albuminmikrokulor, lösliga, syntetiska polymerer, DNA-komplex, protein-läkemedelskonjugat och bärarerytrocyter, bl a, har använts som nedbrytbara läkemedelsbärare.
Hydroxylerade bensoesyraderivat som innehåller kvicksilver. Några av dessa används som sulfhydrylreaktionsmedel i biokemiska studier.
Saccharomycetales är en ordning av encelliga svampar inom klassen Saccharomycetes, som tillhör divisionen Ascomycota. Dessa svampar kännetecknas av sin förmåga att forma asexuella sporer genom knoppning och ascospor genom sexuell förökning inne i en speciell typ av cell som kallas ascus.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.
"Djurens näringsfysiologi" handlar om studiet av djurs näringsintag, näringsabsorption, metabolism och utsöndring av näringsämnen, samt hur dessa processer påverkar deras fysiologiska funktioner, tillväxt och hälsa.
Enzymer som fixerats på eller i någon form av vattenlöslig eller vattenfast matris, med obetydlig eller ingen förlust av sin katalytiska förmåga. Eftersom immobiliserade enzymer kan återanvändas fortlöpande, har de fått utbredd användning inom industri, medicin och forskning.
'Smörjmedel' är inom medicinen ett samlingsbegrepp för preparat som används för att minska friktion och skapa ett skyddande lager mellan två ytor, exempelvis vid sjukvårdsbehandlingar eller medicinska ingrepp. Smörjmedlen kan innehålla olika aktiva substanser som har avsedd verkan beroende på användningsområde, såsom smärtstillande, antiinflammatoriska eller antibakteriella egenskaper.
Mat framställd för att tillgodose näringsbehovet hos barn under det första levnadsåret.
Hemagglutininer är ett protein som förekommer på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har kapaciteten att fästa sig vid röda blodkroppar och orsaka deras klumpning eller agglutination. Detta är anledningen till att det heter just hemagglutinin. Detta protein spelar en viktig roll i virusets infektionsförmåga, eftersom det underlättar viruset att binde sig till celler i andningsvägarna och på så sätt invadera dem.
UTP-hexos-1-fosfaturidylyltransferas är ett enzym involverat i syntesen av N-glykosylerade proteiner, en typ av posttranslationell modifikation hos proteinmolekyler. Specifikt katalyserar det den första steget i syntesen av dolihofosfatmanosen (DPM), som är ett mellanprodukt i N-glykosyleringen.
Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Ett näringsrikt livsmedel framställt genom koagulering av mjölk och avskiljande av mjölkens vassle.
En autosomalt recessiv fruktosomsättningsstörning som beror på bristande fruktos-1-fosfataldolas-(EC 2.1.2.13)-verkan, vilken leder till ansamling av fruktos-1-fosfat. Det ackumulerade fruktos-1-fosfatet blockerar glykogenolys och glukoneogenes, vilket orsakar svår hypoglycemi efter intag av fruktos (fruktsocker). Fortsatt tillförsel av fruktsocker hos barn medför slutligen leversvikt och död. Dessa patienter utvecklar en kraftig avsmak för söt mat och undviker ett kroniskt sjukdomsförlopp genom att hålla en fruktos- och sukrosfri diet.
I en enda mening kan sukras (eller sucrose) definieras som ett disaccharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, kopplade tillsammans. Det är en vanlig sockertyp som ofta används i livsmedel för sötning.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
Allergiska reaktioner mot mjölk (oftast komjölk) eller mjölkprodukter. Mjölköverkänslighet måste skiljas från laktosintolerans, som beror på mjölkintolerans till följd av medfödd brist på laktas.
Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.
En metod för vävnadspreparering, där vävnadsprovet fryses och därefter dehydreras vid låg temperatur i vakuum. Metoden används även för torkning av läkemedel och livsmedel.
De avdelningar på sjukhusen som ansvarar för kosthållet och att kostsammansättningen blir i enlighet med patienternas varierande behov.
En familj gramnegativa, fakultativt anaeroba, icke sporbildande stavbakterier. Bakterierna finns överallt. Några är saprofyter, andra växt- eller djurparasiter. Många arter är av stor ekonomisk betydelse pga sina sjukdomsalstrande effekter inom jordbruk och djurhållning.
Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.
Löslighet är ett mått på hur mycket av ett ämne som kan lösas i ett visst medium, ofta en vätska som vatten. Det specificerar den maximala mängden av ett ämne som kan fördelas i ett givet volym av medium under specifika betingelser, vanligtvis vid en given temperatur. Lösligheten uttrycks ofta kvantitativt som en koncentration, till exempel i enheter som gram per liter (g/L) eller mol per liter (M). Det är värt att notera att löslighet kan variera beroende på faktorer som temperaturen och påverkan från andra ämnen.
Glukosider är en typ av glykosider där glukos (en enkel sockerart) kovalent binds till ett sekundärt eller tertiärt kolatom i en aromatisk eller alifatisk aglykon. Glukosider förekommer naturligt i växter, djur och mikroorganismer och kan ha diverse biologiska aktiviteter, inklusive medicinska egenskaper som antioksidativa, antiinflammatoriska och antimikrobella effekter.
Fosfoenolpyruvat (PEP) är ett viktigt intermediärt compound i cellens energiproducerande process, glykolys. Det bildas genom att en fosfatgrupp adderas till enolpyruvat med hjälp av enzymet fosfoenolpyruvatkinas (PEP-karboksikinase). Fosfoenolpyruvat kan sedan omvandlas till pyruvat, som i sin tur kan fortsätta genom citronsyracykeln för att producera ytterligare energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADH.
Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.
En hexos eller fermenterbar monosackarid och isomer av glukos från manna (mannaasken, Fraxinus ornus, och besläktade arter).
Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.
Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
"Peptoner är ett medically term för en grupp enzymer, kallas peptidaser, som bryter ned proteiner till mindre peptider och individuella aminosyror under digestionsprocessen."
En söt trihydroxialkohol som utgör ett mellanled i omsättningen av kolväten och fett. Den används som lösningsmedel, mjukgörare, beståndsdel i läkemedel, sötningsmedel, och vid framställning av sprängämnen. Kemisk formel är HOCH2CH(OH)CH2OH.
En underavdelning av genetiken som är inriktad på genetiska mekanismer och processer hos mikroorganismer.
Sorbitol är ett sötningsmedel och kolhydrat som används i vissa livsmedel, läkemedel och hälsoprodukter. Det är en sakaridalcohol som kan tas upp i kroppen utan insulin och används därför som ett sötningsmedel i produkter marknadsförda till diabetiker. Sorbitol fungerar också som fuktbindemedel och kan hjälpa att förlänga produkternas hållbarhet.
'Streptococcus bovis' är en gram-positiv, fakultativt anaerob bakterie som kan orsaka infektioner hos både djur och människor. Den är normalt förekommande i tarmfloran hos nötkreatur, men hos människor kan den kolonisera urinvägar, slemhinnor och hjärtklaffar, vilket kan leda till infektioner som endokardit, meningit och pyelonefrit. Bakterien är också associerad med kolorektal cancer, så förekomsten av 'Streptococcus bovis' i kroppen kan vara ett tecken på en underliggande malignitet.
Neuraminidase är ett enzym som bryter ned sackariden neuraminsyra från glykoproteiner och lipider på cellytan. Det förekommer hos flera olika mikroorganismer, inklusive virus såsom influensavirus och bakterier som exempelvis pneumokocker. Neuraminidashinderstörningen kan förhindra viruset eller bakterien från att sprida sig och infektera andra celler.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
En tiolhaltig, icke-essentiell aminosyra som vid oxidation bildar cystin.
En grupp enkla sockerarter (monosackarider).
Vertikal överföring av arvsegenskaper med DNA från cytoplasmatiska organeller, så som plasmider, mitokondrier, kloroplaster och andra plastider, eller från intracellulära parasiter, som t ex virus. Mitokondriell nedärvning kallas ofta modersarv, men måste skiljas från kromosomalt överfört modersarv.
Fenomenet att antikroppar reagerar med antigen som fastnat på röda blodkroppar.
Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och hämmar transkriptionen av ett visst genetiskt material, vilket leder till nedreglering av genuttrycket för de gener som kontrolleras av dessa repressorproteiner.
"Vätningsförmåga" (oxidative capacity) är ett mått på kroppens förmåga att oxidera substrat, vilket innebär att bryta ned syre till vatten och koldioxid i en cellulär respirationsprocess. Detta är en central process för att generera energi i form av ATP (adenosintrifosfat) i mitokondrier, där elektrontransportkedjan och oxidasen spela nyckelroller. Vätningsförmåga kan variera beroende på individuella skillnader, träning och hälsostatus.
Lektin som renframställs från jordnötter (Arachis hypogaea). Det binder till svagt differentierade celler och slutdifferentierade celler, och används inom cellseparationsteknik.
UDP-glukos 4-epimerasa är ett enzym som katalyserar omvandlingen av UDP-glukos till UDP-galaktos genom att epimerisera (byta ut) en OH-grupp på kolatom nummer 4 i substratet.
Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Ett urindrivande medel och ett hjälpmedel för njurfunktionsdiagnos som är besläktat med sorbitol. Det har lågt energivärde, då det elimineras från kroppen innan det hunnit metaboliseras. Det kan användas för behandling av oliguri i samband med njursvikt eller andra fall av otillräcklig njurfunktion, och har använts för bestämning av glomerulär filtrationshastighet. Mannitol används även ofta som verktyg i cellbiologiska studier, för att reglera osmolaritet.
Glycerylestrar av en eller flera fettsyror. Vanligtvis är de luktfria, färglösa och utan smak i rent tillstånd, men de kan smaksättas. Fetter är olösliga i vatten, men lösliga i de flesta organiska lösningsmedel. De förekommer i djur- och växtvävnad, och kan utvinnas genom kokning eller extrahering under tryck. Matfetter är viktiga energikällor i födan.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
Kolhydrater med kovalent bindning till en icke-sockerdel (lipid eller protein). De viktigaste glykokonjugaten är glykoproteiner, glykopeptider, glykoglykaner, glykolipider och lipopolysackarider.
Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.
'Streptococcus mutans' är en gram-positiv, anaerob bakterie som främst förekommer i munhålan hos människor och är en av de huvudsakliga orsakerna till tandsmutsjukdomar, såsom karies, genom att producera syror som angriper tandemaljen.
Fryst mejeriprodukt, baserad på råvaror som grädde, mjölkfett, mjölk, ägg, socker och smakämnen.
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.

Laktosintolerans är ett tillstånd där individen saknar eller har nedsatt förmåga att metabolisera laktos, en disackarid som finns i mjölk och mjölkprodukter. Det orsakas av brist på enzymet läctas, som bryter ner laktosen till glukos och galaktos. När en individ saknar tillräckligt med läctas orsakar detta symptom som diarré, magkramper, flatulens och illamående efter intag av mjölkprodukter. Tillståndet är vanligt förekommande i vuxen ålder hos många olika populationer runt om i världen.

Laktosbelastningstest är ett medicinskt test som används för att diagnostisera laktosintolerans, en typ av mag-tarmrubbning orsakad av otillräcklig mängd av enzymer som behövs för att bryta ned mjölksocker (laktos) i tarmen.

Under testet får patienten dricka en lösning som innehåller en hög koncentration av laktos. Därefter mäts frekvensen och omfattningen av symtom som magont, kramp, diarré och flatulens, samt blodprover tas för att mäta glukos- och laktosnivåer i blodet vid regelbundna intervaller under en viss tidsperiod.

Om patienten har laktosintolerans kommer de ökade koncentrationerna av laktos i tunntarmen att orsaka symtom och högre nivåer av osmotiskt aktiva sockerarter i blodet, vilket kan ses som en ökning av glukosnivåerna i blodet.

Testets syfte är att fastställa om patienten har laktosintolerans och hur stor belastningen av laktos den tål innan symtom uppstår, för att på så sätt kunna ge råd om en lämplig kosthållning.

Laktossyntas är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos kroppen att producera ett enzym som heter lactase. Detta enzym har en viktig roll i matsmältningsprocessen eftersom det bryter ned laktosen, den naturliga sockerarten i mjölk och mjölkprodukter, till glukos och galaktose, som kan absorberas av kroppen. När individens kropp inte producerar tillräckligt med lactase uppstår en försämrad förmåga att bryta ned laktosen, vilket kan leda till symptom som magont, kramp och diarré – ett tillstånd som kallas laktosintolerans.

Definitionen av Laktossyntas är: "Förmågan att producera lactase-enzymet i kroppen."

Laktos är ett disackarid som består av två monosackarider, glukos och galaktose. Laktos intas främst genom konsumtion av mjölk och mjölkprodukter. För att kunna absorberas i tarmen måste laktosen brytas ner till sina monosackaridbeståndsdelar av ett enzym som heter läctas.

Laktosfaktorer är medicinska faktorer som påverkar personers förmåga att t tolerera laktos i sin diet. Det finns två huvudsakliga typer av laktosfaktorer: primär laktostolerans och sekundär laktosintolerans.

Primär laktostolerans är en ärftlig egenskap som orsakas av en mutation i genen för läctasproduktionen. Personer med primär laktostolerans producerar fortsatt läctas som vuxna, vilket gör att de kan fortsätta att t tolerera laktos i sin diet.

Sekundär laktosintolerans orsakas av skada på tarmslemhinnan eller minskad produktion av läctas, till exempel som en följd av en mag-tarminfektion, operation eller medfödd sjukdom. Sekundär laktosintolerans är vanligare än primär laktostolerans och kan behandlas genom att undvika eller begränsa konsumtionen av laktosrika livsmedel.

I vissa fall kan personer med sekundär laktosintolerans tolerera små mängder laktos i sin diet utan att uppleva symtom, medan andra kan behöva undvika laktos helt. Symptomen på laktosintolerans inkluderar bland annat diarré, buksmärtor, flatulens och illamående.

Laktas er ein enzym som produseres i tarmen, og som spiller en viktig rolle for nedbrytinga av milka sukkeret laktos. Laktosen deles opp i to enheter: glukose og galaktose, som deretter absorberes til blodet. Vid defekt i laktasproduksjonen kan det føre til laktosintoleranse, hvor ein ikke tåler å ta inn større mengder laktos uten å oppleve symptomer som bukens voldsomme påvirkninger og diaré.

Tiogalaktosider är en typ av komplexa socker (oligosacharid) med en tiolsulfat-grupp (-SSO3-) som förekommer i vissa bakteriers cellytmembran. De är unika för acinetobacter-bakterier och kan användas som ett sätt att identifiera och klassificera olika arter inom denna grupp. Tiogalaktosider har visat sig ha potential som möjliga terapeutiska mål, eftersom de verkar vara viktiga för bakteriens överlevnad och virulens.

I medicinen refererar transportörer (engelska: transporters) till specifika proteiner som hjälper till att transportera molekyler, såsom läkemedel och andra endogena substanser, in eller ut av celler eller över cellytan. Dessa proteiner är ofta belägna i celldelar som membran och kan vara specifika för vissa substanser eller ha bredare substratspecificitet. Transportörerna kan vara aktiva, där de använder energi från ATP (adenosintrifosfat) för att transportera molekyler mot deras koncentrationsgradient, eller passiva, där de transporterar molekyler med eller mot deras koncentrationsgradient utan egen energikälla. Transportörer spelar en viktig roll i absorptionen, distributionen, metabolismen och exkretionen (ADME) av läkemedel och har därför stor betydelse för farmakokinetiken och farmakodynamiken hos läkemedel.

Medicinskt sett kan ‘mjölk’ definieras som en vit, näringsrik kroppsfluid som produceras i honors (kommersiell mjölk) eller annan däggdjurs (exempelvis ko-, get- eller fårmjölk) bröst. Mjölken används vanligen som näring för ungar inom samma art, men den kan även konsumeras av människor och användas i olika livsmedelsprodukter.

Mjölk består huvudsakligen av vatten, men innehåller också en rad olika näringsämnen som protein (exempelvis kasein och whey), kolhydrater (laktos), lipider (mättade och omättade fettsyror), vitaminer (A, D, B12 och K) och mineraler (kalcium, magnesium, fosfor, zink och jod).

Det är värt att notera att mjölk kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt barn. I sådana fall bör undvikas konsumtionen av mjölk och mjölkbaserade produkter.

Nitrophenyl galactoside, också känt som p-nitrophenyl-β-D-galaktopyranosid (PNPG), är ett syntetiskt substrat som används inom biokemi och molekylärbiologi. Det består av en galaktosid monomer som är kovalent bunden till en p-nitrofenol grupp via en eterlänkage.

PNPG används ofta som ett substrat i enzymernas aktivitetsmätning, särskilt för β-galaktosidaser. När enzymet katalyserar hydrolysen av PNPG frigörs p-nitrofenol, vilket kan detekteras och mättas med hjälp av spektrofotometri eller kolorimetri. Detta gör att man kan bestämma enzymets aktivitet genom att mäta hastigheten av frisättningen av p-nitrofenol vid specifika reaktionsförhållanden.

"Galaktosid" är ett enzym som bryter ned kolhydrater, specifikt galaktos, från en substans som kallas glykolipid eller glykoprotein. Det finns två huvudtyper av galaktosider: beta-galaktosid och alpha-galaktosid. Dessa enzymer har olika funktioner i kroppen.

Beta-galaktosid, även känt som lactasa, är ett enzym som finns i tunntarmen och bryter ned laktos, en sockertyp som finns i mjölkprodukter, till glukos och galaktose. Många vuxna har en nedsatt aktivitet av beta-galaktosid, vilket kan leda till symptom på laktosintolerans.

Alpha-galaktosid är ett enzym som bryter ned en speciell typ av socker som finns i vissa grönsaker och ämnen från djur, såsom rött kött. En brist på alpha-galaktosid kan leda till en sjukdom som kallas Fabry sjukdom, vilket orsakar symtom som smärta, svullnad och hudförändringar.

'Galaktosidaser' är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som bryter ned specifika kolhydrater, så kallade glykosider, som innehåller galaktos. Galaktos är en sockertyp som ingår i komplexare kolhydratmolekyler, till exempel i vissa slags glykoproteiner och glykolipider.

Det finns olika typer av galaktosidaser, men de flesta bryter ned en speciell typ av galaktosider som kallas för β-galaktosider. Dessa enzymer är viktiga för att cellerna ska kunna metabolisera och bryta ned dessa kolhydrater på rätt sätt.

Mutationer i gener som kodar för galaktosidaser kan leda till olika arvsmassasjukdomar, till exempel Morquio syndrom och Gaucher sjukdom. Dessa sjukdomar orsakas av ett felaktigt eller nedsatt enzymverksamhet, vilket leder till att galaktosider ansamlas i cellerna och kan skada olika organ och vävnader i kroppen.

Monosackaridtransportproteiner är proteiner som hjälper till att transportera monosackarider, det vill säga enkla sockerarter, genom cellmembranet. Dessa proteiner finns vanligen i cellytan och de hjälper till att reglera intaget av olika sorters sockerarter in i cellen. Monosackaridtransportproteiner kan variera i sin specificitet och vissa är specialiserade på att transportera specifika sockerarter, medan andra kan transportera en bredare varierad uppsättning sockermolekyler.

Membrantransportproteiner är proteiner som spänner över cellytans membran och aktivt transporterar molekyler, joner eller vattenmolekyler genom membranet. Dessa proteiner kan vara specifika för en viss substans och kan verka som aktiva transportörer (där energibeslutas används för att pumpa substansen upp- eller nedför ett koncentrationsgradient) eller passiva transportörer (där substansen transporteras med gradienten). Membrantransportproteiner är väsentliga för cellens homeostas och kommunikation med sin omgivning.

Metylgalaktosider är ett glykolipid som förekommer i cellmembranet hos djur, växter och mikroorganismer. Det består av en galaktosidrest som är kovalent bundet till en ceramidrest med en metylgrupp (–CH3) som substituerar en väteatom på den kolatom i galaktosen som är närmast ceramiden.

I människokroppen har metylgalaktosider visat sig spela en viktig roll i cellytkommunikationen och kan vara involverade i olika cellulära processer, såsom celldelning, signaltransduktion och cellytstruktur. Dysfunktion eller förändringar av metylgalaktosider har kopplats till olika sjukdomstillstånd, inklusive neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

'Väte' ( Wasser) är inom medicinen och biologin en viktig och vanlig kemisk förening med formeln H2O. Det består av två väteatomer (H) som är bundna till en syreatom (O). Vatten är en polär molekyl, vilket betyder att den har en positivt laddad sida (väteatomerna) och en negativt laddad sida (syreatomen). Detta gör att vatten har egenskaper som gör det speciellt viktigt för levande organismer, såsom sin förmåga att lösa många olika typer av molekyler och agera som en kylningsvätska i kroppen. Vatten är också ett mycket vanligt beståndsdel i levande vävnader och är nödvändigt för cellers överlevnad och funktion.

Yoghurt är en fermenterad mejeriprodukt gjord på mjölk, vanligtvis ko-, får- eller getmjölk. Den tillverzas genom att tillsätta specifika bakterier, ofta arter av Streptococcus thermophilus och Lactobacillus bulgaricus, som bryter ned laktosen (mjölksocker) i mjölken till lägre sötningsgrad och producerar syra. Detta ger yoghurten dess typiska sura smak och thick consistency.

Det finns olika typer av yoghurt, inklusive vanlig yoghurt, grekisk yoghurt och skyr, som kan variera i fetthalt, konsistens och smak. Vissa yoghurter kan även innehålla tilläggsmedel såsom sötningsmedel, aromer och fruktbitar.

Yoghurt är en rik källa till protein, calcium och probiotika, som kan ha positiva effekter på tarmfloran och allmän hälsa.

En "andningsprov" (i medicinska sammanhang även känt som "blåsluftsprov", engelska: "spirometry") är en undersökningsmetod där man mäter andningens volymer och flöden. Det görs vanligen med hjälp av ett andningsprovskåp, även kallat spirometer.

Under provet blåser patienten in så mycket luft som möjligt i lungsan, och sedan ut again. Spirometern mäter då bland annat hur stor volym luften patienten kan andas in och ut, vilket kallas för forcierad vital kapacitet (FVC). Andra värden som kan mätas är exempelvis andningsvolymen vid full utandning efter maximal inandning (IC), andningsflödet och flödesvariationerna under olika delar av andningen.

Andningsprov används bland annat för att diagnostisera och bedöma allvarlighetsgraden hos lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och restriktiva lungsjukdomar. Det kan också användas för att övervaka effekterna av behandlingar för dessa sjukdomar.

I'm sorry for the confusion, but "Melibios" doesn't seem to be a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there might be a spelling mistake or it could be a term specific to a certain language or field of study. Could you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.

'Lac-operonen' är ett operon i bakterien *Escherichia coli* (*E. coli*) som reglerar nedbrytningen och användandet av laktos (en sockerart) som kol- och energikälla när det saknas andra preferensbart näringsämnen. Operonet består av tre strukturella gener, lacZ, lacY och lacA, som kodar för de enzymer som behövs för att bryta ner laktos till galaktos och glukos, samt två regulatoriska gener, lacI och lacO.

LacI-proteinet är en negativ regulator som binds till operonets promotor/operator-region (lacO) och förhindrar transkription av de strukturella generna när laktos inte är tillgänglig. När laktos finns i närvaro, omvandlas det till alliloaltulos, som binder till LacI-proteinet och inaktiverar dess förmåga att binda till DNA, vilket leder till att strukturella generna kan transkriberas och de enzymer som krävs för nedbrytning av laktos kan produceras.

Lac-operonet är ett exempel på ett regulatoriskt system som möjliggör anpassning till olika näringsrika förhållanden och är välstuderat inom molekylärbiologi.

'Escherichia coli' är en art av gramnegativa, aeroba, encapsulereda, stavformade bakterier som normalt förekommer i människans tarm. Det finns många olika serotyper och stammar av E. coli, varav vissa kan orsaka sjukdom hos människor och djur.

'Escherichia coli-proteiner' refererar till proteiner som produceras eller finns i E. coli-bakterier. Dessa proteiner har en rad olika funktioner och är viktiga för bakteriens överlevnad, tillväxt och patogenicitet. Några exempel på E. coli-proteiner inkluderar:

* Flagellin: ett protein som utgör strukturen i bakteriens flageller (svansar), vilket möjliggör bakteriens rörelse och motilitet.
* Fimbrier: proteiner som bildar små hårstrån på bakteriens yta, vilka underlättar bakteriens adhesion till celler i värden.
* Hemolysin: ett toxin som orsakar celldöd och skador på vävnader.
* Shiga-like-toksin: ett toxin som kan orsaka allvarliga njursjukdomar, blodproppar och till och med dödsfall hos människor.

Escherichia coli-proteiner är viktiga i forskning och utveckling av diagnostiska tester, vacciner och behandlingsmetoder för E. coli-relaterade sjukdomar.

I medicinska sammanhang är puder ett pulverliknande preparat som innehåller en eller flera aktiva substanser, t.ex. läkemedel, och som appliceras på huden eller slemhinnor för att behandla olika sjukdomstillstånd eller lindra symtom. Puder kan användas för att minska irriterad hud, förhindra fuktighet, jämna ut lukt och underlätta slidgång vid förlossning. De kan också innehålla konserveringsmedel, färgämnen och smakämnen. Exempel på medicinska puder är bland annat zinkoxidpuder som används för behandling av hudirritationer och diaper rash, och talgpuder som används för att underlätta slidgång vid förlossning.

Medicinsk definisjon:

Mejeriprodukter er produkter som fremstilles av mælk og andre meieriprodukter som ysteri, hveteost, smør, fløte og tykmelk. Disse produktene inneholder næringsstoffer som protein, calcium, vitamin D og andre næringsstoffer som er viktige for en god helse. Meieriprodukter kan også inneholde bakterier som kan være gavnlige for tarmfloraen.

Medicinskt sett betyder "gasbildning" oftast att gas bildas som en biprodukt inne i kroppen, vanligtvis som ett resultat av någon sorts metabolisk process eller infektion. Gasen kan accumulera och orsaka symptom beroende på var den ansamlas.

Exempel på medicinska tillstånd som kan involvera gasbildning innefattar:

1. Infektioner orsakade av gasproducerande bakterier, såsom lunginflammation (pneumoni) eller bukhinneinflammation (peritonit).
2. Intestinala obstruktioner, där normalt gas och fekalier inte kan passera genom tarmarna på grund av en fysisk blockering.
3. Gasbildande enteropatier, som exempelvis irritabelt tarmsyndrom (IBS) eller kolonpolyper, där ökad gasproduktion orsakas av bakteriell fermentation av mat i tjocktarmen.
4. Några sjukdomar som påverkar levern, såsom cirros och celiaki, kan också leda till ökad gasbildning.

Symptomen på gasbildning kan variera beroende på var gasen ansamlas, men de vanligaste symptomen innefattar buksmärtor, blåslåtande ljud från mag-tarmsystemet, uppblåsthet och onormala avsättningar. I vissa fall kan allvarliga komplikationer som perforation (genombrott) av tarmen eller andningsproblem uppstå ifall gasen ansamlas i lungorna.

Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som är en grupp av organiska föreningar som inkluderar socker, stärkelser och cellulosa, bryts ned eller syntetiseras i kroppen.

Denna process involverar flera olika enzymkomplex och metaboliska steg. När kolhydrater intas genom kosten bryts de ned till sina enklare beståndsdelar, monosackarider som glukos, under en process som kallas digestion. Glukosen absorberas sedan i blodet och transporteras till celler över hela kroppen, där den används som energikälla genom celldygnets glykolysprocess.

I motsatt riktning kan kroppen också syntetisera kolhydrater från andra energikällor, såsom fetter och proteiner, under en process som kallas glukoneogenes. Dessa kolhydrater lagras sedan i levern och musklerna som glykogen, ett polysackarid som kan konverteras tillbaka till glukos när behovet uppstår.

Störningar i kolhydratmetabolismen kan leda till olika sjukdomar, såsom diabetes och hypoglykemi.

'Galaktosfosfater' är ett samlingsnamn för olika typer av fosforylerade kolhydratmolekyler som innehåller galaktos, en söt 6-kolsocker. Dessa molekyler spelar viktiga roller i biologiska processer såsom cellytmembraners struktur och funktion, signaltransduktion och cellkommunikation. Ett exempel på ett galaktosfosfat är galaktos-1-fosfat, som är en viktig byggsten i syntesen av andra kolhydrater, såsom disackariden lactos.

Disaccharides are defined in medicine and biochemistry as carbohydrates that are made up of two monosaccharide units bonded together by a glycosidic linkage. Examples of disaccharides include sucrose (table sugar, which is composed of glucose and fructose), lactose (found in milk, composed of glucose and galactose), and maltose (malt sugar, composed of two glucose units). These saccharides are broken down during digestion into their constituent monosaccharides by enzymes such as sucrase, lactase, and maltase.

Laktalbumin är ett protein som naturligt förekommer i mjölk. Det utgör ungefär 25% av de proteiner som finns i komjölk och cirka 10-15% av proteinet i human mjölk. Laktalbumin är lättsmält och har höga närings- och värde, inklusive alla essentiella aminosyror. Det är också en rik källa till kalcium, fosfor och andra mineraler.

Laktalbumin kan även användas som ett medicinskt supplement för att behandla undernäring och för att stödja näringsintag hos personer med sväljsvårigheter eller vid behandling av kirurgiska sår. Det finns också i speciella formler för spädbarn som har svårigheter med att tillgodogöra sig näring från modersmjölk eller komjölksbaserade formula.

Tioglykosider är en typ av organisk förening som innehåller en sulfhydrylgrupp (-SH) och en glykosidbindning. Tioglykosider är vanligtvis derivat av naturliga sockerarter, såsom glukos eller galaktos, kopplade till en tiolgrupp via en eterbindning.

I medicinskt hänseende är tioglykosider välkända för sin användning som läkemedel mot tyfoidfeber och andra enterobacteriella infektioner, eftersom de har förmågan att inaktivera bakteriers yttre membranproteiner och på så sätt förstöra deras cellmembran. De mest kända tioglykosidläkemedlen är Entero-Vioform® (tidigare känt som Vioform®) och Nitti-Vioform®, som båda innehåller den aktiva substansen nitrofural.

Tioglykosider kan också ha potential som läkemedel mot cancer, neurodegenerativa sjukdomar och andra patologiska tillstånd genom att påverka cellsignalering och antioxidativ stress.

The Phosphoenolpyruvate (PEP) Sugar Phosphotransferase System (PTS) is a complex of membrane-bound proteins that functions as a major transport and phosphorylation system for various sugars in bacteria. It is a unique mechanism for sugar uptake and phosphorylation, which distinguishes it from other active transport systems.

The PTS system consists of two general components: the enzyme I (EI) and histidine-containing phosphocarrier protein (HPr), which form the cytoplasmic part of the system, and the sugar-specific permeases, also known as enzyme II (EII) complexes, that are integrated into the bacterial cell membrane.

The process begins with the phosphorylation of EI by PEP, which is a high-energy phosphate donor. Once phosphorylated, EI transfers its phosphate group to HPr, creating a phospho-HPr intermediate. The sugar-specific EII complex then receives the phosphate group from the phospho-HPr and uses it to phosphorylate and transport the incoming sugar molecule across the cell membrane.

The PTS system plays a crucial role in bacterial metabolism, as it not only facilitates the uptake of sugars but also regulates various metabolic pathways by controlling the activity of key enzymes. Additionally, the PTS system has been implicated in bacterial virulence and pathogenesis, making it a potential target for developing new antibiotics and therapies.

'Maltos' är ett kolhydrat som består av två glukosenheter som är kopplade till varandra med en glykosidbindning. Det är ett disackarid som bildas när stärkelse bryts ned under digestionen eller i livsmedelsindustrin. Maltos förekommer naturligt i vissa frukter och är också vanligt förekommande i matvaror som till exempel malt, socker, bröd och potatis.

Glykosider är en typ av organisk förening som bildas när en socker (en monosackarid) kovalent binds till en sekundär amin eller en fenolgrupp i ett protein eller en lipid. Denna process kallas glykosylering och kan påverka proteins egenskaper, såsom stabilitet, lokalisation och funktion. Glykosider förekommer naturligt i många levande organismer, inklusive människan, och har en rad biologiska funktioner, till exempel som energikälla, strukturell komponent och signalmolekyler.

'Lac' är ett akronym för "lactose" och 'repressor' refererar till ett protein som kan binda till DNA och hämma transkriptionen av specifika gener. Således, en 'Lac repressor' är ett protein som reglerar ned expressionen av gener involverade i nedbrytningen av laktos (sockerarter förekommande i mjölkprodukter) hos bakterier, särskilt E. coli.

Lac repressorn binds till en specifik sekvens av DNA, känd som 'lac operon', när laktos inte är tillgänglig som näringsämne för bakterien. När laktos dock är tillgängligt, det binder till Lac repressorn och orsakar en konformationsförändring i proteinet som får det att släppa loss från DNA:t. Detta möjliggör transkription av gener involverade i nedbrytningen av laktos, så att bakterien kan använda laktos som en källa för energi och kolhydrat.

I medicinsk kontext är Lac repressor viktigt eftersom det är ett exempel på hur genuttryck regleras i celler, och studier av dess funktion har gett insikter i hur genreglering kan störas i sjukdomar som cancer.

Isopropyltiogalaktosid är ett kemiskt compound som tillhör galaktosider, en typ av glycosider. Det består av en isopropylgrupp (CH3CHOHCH3) som är kovalent bundet till en galaktos molekyl via en eterlänkage.

I medicinsk kontext har isopropyltiogalaktosid inte någon specifik användning, men det kan användas i forskningssyfte för att studera biokemiska processer som involverar galaktosider.

Medicinskt talat, kallas en "mjölkbildning" eller "galaktcele" för en avflödesstörning i en kvinnas (ibland även mannens) bröst, där det ansamlas mjölk som inte kan tas ut på naturlig väg. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis hormonella förändringar under graviditet eller äldre ålder, men kan även uppstå till följd av bröstcancer eller andra sjukdomar i brösten. I vissa fall kan en mjölkbildning vara smärtsam och behöva behandlas med mediciner eller kirurgi för att förebygga infektioner eller andra komplikationer.

'Lactococcus lactis' är en grampositiv, kul- eller ovalformad bakterie som normalt förekommer i naturen, särskilt i mjölkprodukter. Den används ofta inom livsmedelsindustrin som starterkultur vid tillverkning av ostar och fermenterade mjölkprodukter, såsom yoghurt och kesella. Bakterien är en homofermentativ laktatproducerare, vilket betyder att den konverterar socker (laktos) till mjölksyra som ett sätt att generera energi.

I medicinsk kontext kan 'Lactococcus lactis' användas inom näringsmedicin och probiotikaterapi, då den har visat sig ha potentialen att bidra till att förbättra tarmfloran och stärka immunförsvaret. Dessutom har forskare upptäckt att vissa stammar av 'Lactococcus lactis' kan producera protein som påverkar cellsignalering, vilket kan ha potentialen i behandlingar för olika sjukdomar, såsom cancer och autoimmuna sjukdomar.

Lactase-phlorizin hydrolase (LPH) er ein forekommende enzym i tarmen til mange dyr, herunder mennesker. Det fungerer som ein disakkaridase, og har to aktive plasser som gjør det mögleg for henne å bryte ned disakkarider (to sukkerenheter) til enkelt sukkerenheter, noe som er viktig for absorpsjon av disse i tarmen.

LPH består av to underenheimer: lactase og phlorizin hydrolase. Lactase-delen bryter ned det speiselige sukkeret laktos til glukose og galaktose, som kan absorberes i tarmen. Phlorizin hydrolase-delen bryter ned phlorizin, et kjemisk stoff som finnes i visst plantemateriale, men denne delen av enzymet spiller ingen rolle for laktosabsorpsjonen.

Mennesker har vanligvis høy aktivitet av LPH i barndommen og tidleg ungdom, noe som gjør at de kan drikke morsmelk utan å oppleve symptomer på laktosintolerans. Men når vi blir voksne, synker aktiviteten av dette enzymet hos mange mennesker, og det kan føre til ubehag og symptomer etterpå konsumering av mælkesaker som inneholder laktos. Disse symptomene kan inkludere blåskje, oppkvalmning, diaré og magkramp.

I svensk medicinsk terminologi refererar begreppet "hjälpämne" till ett ämne som används i kombination med ett läkemedel för att underlätta eller optimera dess farmaceutiska, kemiska eller tekniska egenskaper. Hjälpämnen kan exempelvis vara konserveringsmedel, färgmedel, smakförbättrande medel, sönderdelningsmedel eller hjälpämnen som förbättrar lösligheten eller flytbarheten hos ett läkemedel. De är ofta inaktiva i sig själva och används inte för att utöva en farmakologisk effekt.

Malabsorptionssyndrom är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar och tillstånd som alla påverkar kroppens förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen, vitaminer och mineraler från maten. Det kan orsakas av en rad olika problem, inklusive mag-tarm-sjukdomar, strukturella skador på tarmarna, infektioner eller förlust av mag-tarm-sekreterande celler.

Symptomen på malabsorptionssyndrom kan variera beroende på vilket underliggande tillstånd som orsakar det, men de vanligaste symptomen inkluderar diarré, buksmärtor, viktminskning, trötthet, svullnad i magen och ont i buken. Andra symtom kan vara näringsbrist, vitaminbrist och mineralbrist, som kan leda till ytterligare komplikationer såsom anemi, benvämningar och muskelsvaghet.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, fysiska undersökningar, blodprover och tarmtätningsprov. Behandlingen beror på vilket underliggande tillstånd som orsakar malabsorptionssyndromet och kan innefatta ändringar i kosten, mediciner för att behandla underliggande sjukdomar eller tillskott av vitaminer och mineraler. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att korrigera strukturella skador på tarmarna.

Membrantransportmoduler är en grupp av substanser som modulerar (förändrar eller påverkar) transporten av vatten, joner och andra molekyler genom cellmembran. Dessa kan vara naturligt förekommande ämnen eller syntetiska läkemedel. De kan delas in i olika kategorier beroende på hur de modulerar transporten:

1. Ionoforer: Är ämnen som bildar komplex med joner och underlättar deras diffusion genom membranet.
2. Antiporter: Är transporter som aktivt transporterar två olika joner eller molekyler i motsatta riktningar över membranet.
3. Symporter: Är transporter som aktivt transporterar två liknande joner eller molekyler i samma riktning över membranet.
4. Kanaler: Är proteiner som bildar en passage genom membranet där vatten, joner och andra små molekyler kan diffundera fritt.
5. ATPas: Är enzymer som använder energi från ATP-hydrolys för att pumpa joner eller molekyler över cellmembranet.

Exempel på membrantransportmodulerare inkluderar diuretika, som ökar urinproduktionen genom att modulera salt- och vattenbalansen i njurarna, och kalciumkanalblockerare, som används för behandling av högt blodtryck och hjärtsjukdomar.

'Kolhydrater' er ein samlebetegnelse for organiske stoffer som inneholder kullstoff, brannstoff, oxygen og hydrogen. De er en viktig kilde til energi i menneskers kosthold. Kolhydrater deles vanligvis opp i tre typer: enkeltkolhydrater (som f.eks. glukose og fruktose), dobbeltkolhydrater (som sakkarose, som er sukker) og komplekse kolhydrater (som stivelse og cellulose).

Enkelt- og dobbeltkolhydrater omdannes vanligvis raskt til einkleglukose i kroppen og brukes som brannstoff. Komplekse kolhydrater omdannes langsommere og gir en mer holdbar energileveranse.

Kolhydrater er viktige for å holde blodsukkerne på ein godt nivå, for å gi energi til musklene og hjernen, og for å støtte den gode funksjonen av tarmen.

Saccharose, ofta kallat sackaros, är ett disacharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, som är kopplade till varandra via en glykosidbindning. Saccharose förekommer naturligt i många sockerrika livsmedel, såsom sockerbetor, sockerrör och flera olika frukter. När vi äter livsmedel som innehåller saccharose spjälkas det upp av vår kropp till glukos och fruktos, vilka kan användas som energikälla.

'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.

'Streptococcus' er en slags bakterie som tilhører familien Streptococcaceae. Disse bakterier er gram-positive, kokkoidformede (runde) og ofte forekommer i par eller kæder. Der findes mange forskellige arter af Streptococcus, herunder nogle som kan forårsage infektioner hos mennesker, såsom streptokokkerne A, B, C og G. Disse arter kan forårsage en række forskellige sygdomme, herunder halsbetændelse, lungebetændelse, impetigo (en hudinfektion) og rheumatisk feber. Andre arter af Streptococcus, såsom S. pneumoniae, kan forårsage lungebetændelse og meningitis.

I'm sorry for any confusion, but "Hypocrea" is not a medical term. It is actually the name of a genus of fungi, which includes several species that are commonly found in the environment. Some species of Hypocrea are known to produce secondary metabolites with potential medicinal applications, such as antimicrobial and anticancer compounds. However, it's important to note that these fungi and their compounds are still the subject of ongoing research and have not yet been approved for use in medical treatments.

'Tarmabsorption' er den proces hvor kroppen absorberer næringsstoffer, vand og mineraler fra tarmen. Det sker i forskellige dele af tarmen alt efter hvilken type næring der skal absorberes. Fx sker absorptionen af sukker primært i tolvfingertarmen, mens fedtabsorptionen foregår i tyndtarmen. Under tarmabsorptionen transporteres de absorberede stoffer gennem tarmens vægge og ind i blodet eller lymfen, hvorefter de fordeles til kroppens celler og organer.

Laktulose är ett sönderfallbart kolhydrat som används som läkemedel, framförallt för att behandla constipatio (förstoppning) hos vuxna och barn. När Laktulose tas in, metaboliseras det inte i tunntarmen, utan passerar över till tjocktarmen där bakterierna bryter ned det till syra och gaser. Detta leder till en sänkning av tjocktarmsph-värdet, vilket gör att tarminnehållet blir mer vattendragande och lösligt, och därmed underlättar avföringen.

Laktulose används också för att behandla portosystemisk encefalopati (PSE), ett tillstånd som kan uppstå hos personer med levercirros. I detta tillstånd orsakar höga nivåer av ammoniak i blodet symptom som förvirring, sömnlöshet och minnesförlust. Laktulose konverteras till syra i tjocktarmen, vilket gör att ammoniaken omvandlas till en form som kan tas upp av bakterierna istället för att absorberas in i blodbanan.

I medicinsk terminologi kan Laktulose definieras som: "En icke-absorberbar, sönderfallande kolhydratlösning som används för behandling av constipatio och portosystemisk encefalopati genom att öka osmotiska trycket i tjocktarmen och minska absorptionen av toxiner, såsom ammoniak."

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Galektiner är en typ av proteiner som binder till kolhydrater och har förmåga att påverka celldelningen, cellmotilitet, inflammation och immunresponser. De finns naturligt i djur- och människokroppen och deltar i olika fysiologiska processer såsom embryonal utveckling, tumörbildning och celltillväxt. Galektiner kan indelas i tre grupper baserat på struktur: prototype-, tandem- och chimera-galektiner. Dessa proteiner binder till specifika kolhydratstrukturer som finns på cellytan och kan därmed modulera celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och cellexpansion. Galektiner har också visat sig spela en roll i patologiska processer såsom cancer och autoimmuna sjukdomar.

Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.

En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.

I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.

'Kluyveromyces' är ett släkte av jästsvampar som tillhör divisionen Ascomycota. Denna jästart förekommer naturligt i en rad olika miljöer, såsom växter, frukt, grödor och animaliska avfallsprodukter. Släktet innehåller flera arter, varav de mest välkända är K. lactis och K. marxianus.

Kluyveromyces-jästar är vanligen kända för sin förmåga att fermentera laktos (mjölksocker) och har därför använts inom livsmedelsindustrin, särskilt vid produktion av ost. Dessa jästsvampar producerar också en rad olika enzymer som kan vara användbara inom industriella processer.

I medicinsk kontext har Kluyveromyces-jästar studerats för sin potential att producera bioaktiva molekyler och för deras möjliga användning i terapeutiska tillämpningar, såsom behandling av infektioner. Emellertid börjar man först nu undersöka detta område mer ingående, och det kommer att krävas fortsatt forskning för att fastställa deras eventuella medicinska användningsområden.

Farmaceutisk kemi, også kendt som medicinal kemi, er et forskningsområde der ligger på grænsen mellem kemi og medicin. Disciplinen beskæftiger sig med at forstå de kemiske processer der styrer udviklingen, produktionen og virkningen af lægemidler.

Farmaceutisk kemi dækker over en bred vifte af emner, herunder syntese af nye lægemiddelkandidater, opklaring af deres molekylære mekanismer og farmakologiske egenskaber, design af optimale farmaceutiske formuleringer samt studier af absorption, distribution, metabolisme og ekskretion (ADME) af lægemidler i kroppen.

Formålet med farmaceutisk kemi er at udvikle sikkere og effektive lægemidler, der kan anvendes til forebyggelse, diagnostik og behandling af sygdomme. Disciplinen spiller en central rolle i udviklingen af nye terapeutiske strategier og er et vigtigt redskab i kampen mod sygdomme verden over.

"Bröstkörtlar hos djur" refererar till det komplexa system som producerar, transporterar och sekreterar mjölk vid lägre däggdjurs diande. Även om termen ofta förknippas med kor och andra boskap, förekommer bröstkörtlarna hos flera arter av däggdjur, inklusive människor. Bröstkörtelns anatomiska struktur består av gångar och körtelceller som producerar näringsrika sekreter som transporteras till en central håla, därav det alternativa namnet "mjölkkörtel". Under dräktighet och diandet expanderar bröstkörtlarna under inflytande av hormoner som prolaktin och östrogen, vilket möjliggör mjölkproduktionen och -transporten till ungdjuret.

Bifidobacterium är ett släkte av grampositiva, icke-sporbildande, stavformade bakterier som normalt förekommer i tarmfloran hos däggdjur, inklusive människor. De är en del av den normala mikrobiotaen i tarmsystemet och är viktiga för att underhålla en balans i tarmfloran genom att konkurrera ut patogena bakterier och producera substanser som stödjer immunförsvaret. Bifidobacterium-arter har också visat sig ha potentialen som probiotika, dvs levande mikroorganismer som kan erbjuda en hälsobefordrande effekt när de intas i adekvata mängder.

"Aktiv biologisk transport" refererer til en type transportmechanisme i levende organismer, hvor energikonsumérer (som ATP) bruges for at transportere molekyler mod eller imod et koncentrationsgradient. Dette står i kontrast til passiv transport, hvor molekyler diffunderer langs med et koncentrationsgradient uden behov for energikonsumtion.

Et eksempel på aktiv biologisk transport er natriumpumpen (Na+/K+-pumpen), som findes i cellemembranerne hos mange levende organismer. Denne pump transporterer natrium- og kaliumioner imod deres respektive koncentrationsgradient, hvilket kræver energikonsumtion for at fungere korrekt. Dette er en vigtig proces for at opretholde homeostase i cellen og i organismen som helhed.

'Lactobacillus' är ett släkte grampositiva, icke-sporbildande, stavformade bakterier som normalt förekommer i vissa delar av människokroppen, såsom tarmen och vaginala skölden. Dessa bakterier är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan leva med eller utan syre. De är kända för sin förmåga att producera laktat som en del av sin metabolism, och detta gör dem viktiga i fermentationsprocesser, särskilt vid tillverkning av mejeriprodukter som yoghurt och ost.

Lactobacillus-bakterier är också en viktig del av den normala mikrofloran i kroppen och hjälper till att hålla en balans mellan goda och onda bakterier. De kan konkurrera med onda bakterier om näringsämnen och producera substanser som förhindrar tillväxten av andra bakterier. Vissa Lactobacillus-stammar används också som probiotika, levande mikroorganismer som ges till en varelse med syfte att ge hälsofördelar när de konsumeras eller appliceras.

'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.

Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:

1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.

2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.

3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.

4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.

5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.

6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.

Lektiner är proteiner eller glykoproteiner som förekommer naturligt i många levande organismer, inklusive växter, djur och mikroorganismer. De har förmågan att binda specifikt till kolhydrater på cellytan hos andra celler. Lektinernas funktion kan variera beroende på vilket organism de kommer ifrån, men de kan exempelvis spela en roll i immunförsvaret, blodkoaguleringen och celldelningen.

I vissa fall kan lektiner också ha toxiska effekter på människor och djur. När vi ätter vissa typer av växter eller frön som innehåller höga nivåer av lektiner, kan det leda till symptom som magkramper, diarré och i värsta fall även andningssvårigheter. Därför rekommenderas det att tillaga vissa sorters frön och bönor noggrant innan de ätas, för att neutralisera lektinerna och minska risken för biverkningar.

"Biological transport" refererar till de mekanismer och processer som är involverade i förflyttningen av substanser, såsom näringsämnen, hormoner, syre, koldioxid och avfallsprodukter, inom och mellan levande organismers celler, vävnader och system. Det kan ske genom olika mekanismer som diffusion, osmos, aktiv transport, exocyos/endocytos och cirkulation i blod- eller lymfkärl. Biologisk transport är nödvändig för att underhålla homeostas, cellernas överlevnad och funktion, samt kommunikation mellan celler och organ.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Carbohydrates in diet, också kända som kolhydrater på svenska, är en grupp näringsämnen som inkluderar socker, starches och fiber. De hittas naturligt i många livsmedel som frukt, grönsaker, spannmål och mjölkprodukter. Carbohydrates är en viktig källa till energi för kroppen eftersom de snabbt bryts ner till glukos, eller blodsocker, som kan användas direkt av cellerna i kroppen.

Det finns tre huvudsakliga typer av carbohydrates:

1. Monosackarider: Detta är enkla sockerarter som inkluderar glukos, fruktos och galaktos. De hittas naturligt i frukt, honung och vissa grönsaker.
2. Disackarider: Detta är två monosackarider som har kombinerats tillsammans. Exempel på disackarider inkluderar socker (sackaros), lactos (i mjölk) och maltose (i malt).
3. Polysackarider: Detta är långa kedjor av monosackarider som har kopplats samman. Exempel på polysackarider inkluderar starches (i potatis, bröd och pasta) och fiber (i frukt, grönsaker och helgröna spannmål).

Enligt American Heart Association rekommenderas att vuxna ska begränsa sitt intag av tillagad socker till högst 6 teaspoons per dag för kvinnor och 9 teaspoons per dag för män. Det är också viktigt att välja komplexa carbohydrates, som starches och fiber, framför enkla carbohydrates, som socker, eftersom de tenderar att ge en jämnare energileverans och hjälper till att kontrollera hungern.

Mjölkproteiner är de proteiner som naturligt förekommer i mjölk. De två huvudsakliga typerna av mjölkproteiner är:

1. Kasein (cirka 80% av den totala proteinhalten): Detta är ett samlingsnamn för en grupp proteiner som är kända för att ha en hög halt av aminosyran prolin. Kaseinet koagulerar när mjölken syras upp, vilket gör det möjligt att tillverka olika mejeriprodukter som ost.

2. Whey-protein (cirka 20% av den totala proteinhalten): Detta är ett samlingsnamn för en grupp proteiner som inkluderar både globulära proteiner och albumin. Whey-proteinet löses upp när mjölken syras upp, och det är känt för att ha en hög halt av essentiella aminosyror.

Mjölkproteiner används ofta som ett protein supplement efter träning på grund av deras snabba absorption och höga halt av essentiella aminosyror.

Tunntarm, på latin "intestinum tenue", är en del av matsmältningssystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den består av två segment: duodenum, jejunum och ileum. Tunntarmen är den plats där näringsämnen absorberas till blodomloppet efter att de bryts ned i magen.

Duodenum är det första segmentet av tunntarmen och mäter ungefär 25 cm i längd. Här neutraliseras den sura maten från magsäcken med hjälp av bikarbonat som produceras i bukspottkörteln. Duodenum är också platsen där näringsämnen som protein, kolhydrater och fetter fortsätter sin nedbrytning med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och gallan från levern.

Jejunum och ileum är de två efterföljande segmenten av tunntarmen. Jejunum är ungefär 2,5 meter långt och har en yta som är täckt med fingerliknande utskott kallade villi och mikrovilli. Dessa ökar den inre ytan av tunntarmen, vilket underlättar näringsabsorptionen. Ileum är ungefär 3,5 meter långt och har färre, men större villi jämfört med jejunum. Här absorberas de sista resterna av näringsämnen innan maten passerar vidare till tjocktarmen.

I tunntarmen sker också absorptionen av vatten och elektrolyter, samt produktionen av antikroppar som hjälper till att försvara kroppen mot infektioner.

Trisackarider är en typ av kolhydrat som består av tre monosackarider (enkelkolhydrater) som är kemiskt bundna till varandra genom glykosidbindningar. Var och en av de tre monosackariderna i en trisackarid innehåller fem eller sex kolatomer. Exempel på trisackarider inkluderar raffinosa, maltotrios och erlose. Raffinosa är den vanligaste trisackariden i livsmedel som konsumeras av människor och finns i stora mängder i potatis, bönor, sockerbetor och vissa grönsaker.

Uridindifosfatgalaktos (UDP-galaktos) är ett nukleotidsuger som spelar en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom syntesen av kostaldera kolhydrater. Det är en form av UDP-socker, där den specifika sockern som är kopplad till fosfatgruppen på nukleotiden är galaktos.

UDP-galaktos används som substrat i flera biokemiska reaktioner, bland annat i syntesen av askorbinsyra (vitamin C) hos djur och syntesen av polysackarider som cellulosa hos växter. Det är också involverat i glykosylering, en process där socker molekyler kopplas till proteiner och lipider för att modifiera deras funktioner.

I allmänhet är UDP-galaktos ett viktigt byggblock inom celldelen av kolhydrater och har en central roll i många biologiska processer.

Cellobiose is a disaccharide made up of two glucose molecules bonded together in a way that forms a beta-1,4 glycosidic linkage. It is commonly found in nature as a component of plant cell walls, where it is formed when cellulose is broken down by enzymes called cellobiohydrolases. Cellobiose can be further hydrolyzed into its constituent glucose molecules by the action of beta-glucosidase enzymes. It has a sweet taste and is used in some food and beverage applications as a natural sweetener.

"Matsmältning" är ett samlingsbegrepp för de processer som kroppen genomgår för att bryta ned och ta till sig näringsämnen från det mat vi äter. Detta innefattar mekaniska processer såsom käkarnas och tarmarnas rörelser, samt kemiska processer som ämnesomsättning och andningsprocesser.

Den mekaniska matsmältningen börjar i munhålan där maten tugas sönder av tänderna och blandas med spegelsaft för att underlätta nedbrytningen. Sedan sväljer vi maten och den passerar genom matstrupen ner till magsäcken, där den blandas med magsyra och enzymer som börjar bryta ned proteiner och kolhydrater.

Därefter fortsätter maten sin väg genom tolvfingertarmen, där näringsämnen som kolhydrater, protein och fetter bryts ned till sina grundläggande byggstenar med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och tarmens egna enzymer. Dessa byggstenar absorberas sedan genom tarmslemhinnan och transporteras via blodet till levern, där de omvandlas till energibärande molekyler som glukos, aminosyror och fettsyror.

Slutligen passerar osmält matrester genom tjocktarmen och tarmsäckarna innan de elimineras från kroppen via avföringen.

Lactobacillus acidophilus är en art av grampositiva, stavformade, aerotoleranta bakterier som normalt förekommer i människans tarmflora och slidor. Den är en del av den normala bakteriefloran i munnen, tarmen och vaginan.

Lactobacillus acidophilus producerar en syra som kallas laktat genom nedbrytning av laktos (mjölksocker) och andra sockerarter. Denna syrahaltig miljö hjälper till att förhindra tillväxten av skadliga bakterier i tarmen och slidan.

Denna bakteriestam används också som probiotikum, det vill säga levande mikroorganismer som intas med avsikt för att förbättra den mikrobiella balansen i kroppen, och kan hittas i vissa livsmedel som yoghurt, ost och fermenterade grönsaker. Det finns också tillgängligt som dietary supplement i form av tabletter, kapslar eller pulver.

Lactobacillus acidophilus har visat sig ha potentiala för att hjälpa till med en rad hälsoproblem, inklusive diarré, irritabel tarm, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), vaginos och urinvägsinfektioner. Dock behövs mer forskning för att fastställa effekterna hos olika populationer och under olika förhållanden.

Farmaceutisk teknologi definieras som den vetenskapliga disciplinen som handlar om utformning, utveckling, framställning, kontroll och kvalitetssäkring av läkemedel. Den inkluderar också studiet av hur olika läkemedelsformer påverkar läkemedlets farmakokinetik och farmakodynamik, det vill säga absorption, distribution, metabolism och elimination i kroppen samt verkan på kroppens celler och system. Farmaceutisk teknologi omfattar också att förbättra läkemedelsformernas hållbarhet, stabilitet och säkerhet, samt att utveckla nya leveranssystem som till exempel nanomediciner och andra avancerade terapeutiska system.

'Bröstmjölk' är det näringsrika sekret som produceras i brösten hos kvinnor under och efter graviditet, för att ge näring till ett spädbarn. Den består av vatten, kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, samt antikroppar och celler som hjälper till att stärka barnets immunförsvar. Bröstmjölken produceras i bröstkörtlarna och transporteras genom mjölkgångar till brösten, där den kan tas upp av barnet under amning.

Enzyminduktion är ett fenomen där aktiviteten hos en viss typ av enzymer ökar som svar på exponering för en inducerande substans. Detta sker genom att induceringsmedlet påverkar genuttrycket och/eller stabiliteten hos det enzym du vill studera, vilket leder till en ökad syntes av enzymproteinet och därmed en högre aktivitet.

Denna process är särskilt välstuderad inom farmakologi, där vissa läkemedel kan fungera som inducerande substanser för leverenzymer som metaboliserar dem själva eller andra läkemedel. Detta kan leda till en ökad nedbrytning och eliminering av både det inducerande läkemedlet och andra läkemedel som metaboliseras av samma enzym, vilket kan ha kliniskt signifikanta konsekvenser.

Exempel på vanliga enzymer som kan undergå induktion inkluderar cytochrom P450-enzymer (CYP) i levern, som är involverade i oxidativ metabolism av många läkemedel och toxiner. Andra exempel på enzymer som kan undergå induktion är glukuronosyltransferaser (UGT), sulfotransferaser (SULT) och N-acetyltransferaser (NAT).

I medicinsk kontext är det viktigt att vara medveten om möjligheten av enzyminduktion när man skapar behandlingsplaner för patienter som tar flera läkemedel samtidigt, eftersom det kan påverka farmakokinetiken och farmakodynamiken hos de aktiva substanserna.

Oligosaccharides are a type of carbohydrate that consists of relatively small numbers of simple sugars (monosaccharides) linked together in a chain. The term "oligosaccharide" comes from the Greek words "oligo," meaning "few," and "sacchar," meaning "sugar."

Oligosaccharides are typically made up of 3 to 10 monosaccharide units, although some definitions allow for chains containing up to 20 units. They can be found naturally in a variety of foods, including milk, fruits, vegetables, and legumes.

One important function of oligosaccharides is to serve as a source of energy for the body. However, they also play other roles, such as helping to protect the lining of the gut and promoting the growth of beneficial bacteria in the digestive system.

Some oligosaccharides have been shown to have potential health benefits, including reducing the risk of certain diseases such as diabetes, cancer, and heart disease. They are also being studied for their potential role in improving cognitive function and boosting the immune system.

Overall, oligosaccharides are an important class of carbohydrates that play a variety of roles in maintaining health and preventing disease.

"Avvänjning" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva den process där en individ lär sig att kontrollera och koordinera sina muskler och rörelser efter en skada eller sjukdom som påverkat det centrala nervsystemet. Det kan även ingå i behandlingen av vissa neurologiska tillstånd som stroke, multipla skleros och cerebral pares.

Avvänjning innebär ofta att en person genomgår en kombination av övningar och terapi för att stärka muskler, förbättra balans, koordinera rörelser och återfå funktion i drabbade kroppsdelar. Det kan också innebära anpassningar till miljön och livsförhållanden för att underlätta aktiviteter i vardagslivet.

Syftet med avvänjning är att hjälpa personen att uppnå största möjliga oberoende och kvalitet på livet efter en skada eller sjukdom.

Läkemedelsberedning kan definieras som den process där ett eller flera råvaror (aktiva substanser) och/eller färdiga läkemedel kombineras, formas, tillförs speciella egenskaper eller paketeras för att skapa en individuell dos eller formulering av ett läkemedel, specialdesignad för en viss patient eller grupp av patienter med specifika medicinska behov. Detta kan ske i en apotek, sjukhus, klinik eller under kontrollerade laboratorieförhållanden. Beredningarna kan vara i form av tabletter, kapslar, lösningar, suspensioner, emulsioner, salvor, krämer och andra farmaceutiska former beroende på patientens preferens, läkemedelsformulering och administrationsväg.

Etylmaleimid är en kemisk substans som används inom biokemi och molekylärbiologi. Det är en alkylerande agent som kan reagera med sulfhydrylgrupper (-SH) i proteiner, vilket kan störa proteinernas funktion.

Medicinskt sett används etylmaleimid sällan, men kan användas inom forskning för att studera proteiners struktur och funktion. Preparatet är irriterande för hud, ögon och slemhinnor och bör hanteras med försiktighet. Det rekommenderas att använda skyddshandskar, skyddsočglass och att arbeta under ett aspirationsskydd.

'Calcium in the diet' refererer til den mængde calcium, som findes i de fødevarer, man spiser og drikker. Calcium er et vigtigt mineral, der er nødvendigt for at opretholde en sund kost og styrke knogler og tænder. Det er også essentielt for muskelkontraktioner, nervefunktion, blodklumpning og andre fysiologiske processer i kroppen.

De bedste kilder til calcium i kosten inkluderer:

1. Mælk og mejeriprodukter som yoghurt og ost.
2. Frugter og grøntsager, især de, der er rige på calcium såsom broccoli, grønnsager, bønner, tørre frugter og citrusfrugter.
3. Fisk med ben som sild, tun, torsk og laks.
4. Visse frø og kerner, herunder sesamfrø, solsikkefrø, mandler og amandeler.
5. Visse typer mineralvand kan også være en god kilde til calcium.

Det anbefales at have en daglig calciumindtag på 1000-1200 mg for de fleste voksne, afhængigt af alderen og kønnet. Det er også vigtigt at notere, at nogle fødevarer, som indeholder store mængder oxalsyre eller fosforsyre, kan hæmme calciumoptagelsen i kroppen. Derfor bør man sikre sig en varieret kost for at opnå den optimale calciuminddragelse.

Kolhydratpimeraser är ett enzym som kan katalysera omvandlingen av en kolhydrat till en annan form genom att byta ut en sockergrupp (en monosackarid) med en annan. Detta sker genom en process som kallas pimerisering.

Det finns olika typer av kolhydratpimeraser, men de flesta av dem kräver energi i form av en fosfatgrupp för att kunna katalysera reaktionen. Kolhydratpimeraser är viktiga enzymer inom cellmetabolismen och kan påverka strukturen och funktionen hos olika kolhydrater, till exempel glykoproteiner och glykolipider.

Ett exempel på ett vanligt använt kolhydratpimeras är galaktosyltransferas, som kan katalysera överföringen av en galaktosgrupp från en donator till en acceptor. Detta enzym spelar en viktig roll inom mjölksyrkeproteinernas syntes och kan påverka deras struktur och funktion.

'Avföring' er en medicinsk betegnelse for afføring, altså den proces hvor afføringsmateriale elimineres fra kroppen via endetarmen. Afføring består af uoppløselige rester af mad, bakterier, slim, og celler fra tarmens indvendige overflade. Normal afføring er mørkebrun, formet som en cylinder, og har en blød konsistens. Frekvensen af afføring varierer fra person til person, men normalt er det 1-3 gange om dagen.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

Prebiotics är, enligt World Gastroenterology Organisation (WGO), ett "substrat som selectivt utvecklar och stimulerar tillväxten och/eller aktiviteten hos enskilda eller en grupp av bakterier i kolon, vilket leder till en positiv effekt på värdenes hälsostatus."

Mer specifikt är prebiotika en typ av kostfiber som människokroppen inte kan fördiga själv. I stället blir de föda åt de bakterier som finns i tarmen, särskilt Bifidobakterier och Laktosestreptokocker. Dessa bakterier bryter ner prebiotika till kortkedjiga fettsyror (SCFA) som har visat sig ha en positiv inverkan på vår hälsa, bland annat genom att stärka immunförsvaret, förbättra näringsupptaget och minska risken för inflammatoriska tarmsjukdomar.

Exempel på prebiotika är inulinet som finns i lök, vitlök, artischocker och chicoryrot, samt oligosackarider som finns i brödsorter gjorda på helkornsmjöl.

Medicinskt sett är tabletter ett slags läkemedel som är formade till en compact, solidd form som kan vara cylindrisk, oval, rektangulär eller av annan form. De vanligen sväljs med vatten och innehåller aktiva substanser, fyllnadsmedel, bindemedel, färgämnen och smakämnen. Tabletterna kan vara olika storlekar och färger beroende på vilka ingredienser de innehåller och vilken dos de ger. De kan vara enkel- eller kombinationspreparat, som innehåller en eller flera aktiva substanser. Tabletter är lätta att hantera, transportera och förvara, och de är en vanlig form av orala läkemedel.

Ricin är ett starkt biologiskt gift som produceras från fröna hos vissa arter inom släktet Ricinus, särskilt den vanligaste arten Ricinus communis, även känd som castorolja eller ricinfrö. Giftet utvinns ofta genom att pressa och bearbeta frön för att producera olja, varefter en restprodukt kvarstår – ricinmjöl – som innehåller giftet.

Ricin är ett protein som består av två delar: A-kedjan och B-kedjan. När ricin kommer in i en levande cell binder B-kedjan till membranen på cellens yta, vilket möjliggör att A-kedjan tränger in i cellen. Där utövar A-kedjan sin giftverkan genom att störa och stoppa proteinsyntesen, en process som är livsviktig för cellerna. Detta leder till celldöd och kan orsaka allvarliga skador på olika organ och system i kroppen beroende på dosen och rutinmässiga faktorer hos den exponerade individen.

Det finns inget specifikt motgift till ricins förgiftning, och behandlingen är därför stödkarande och syftar till att lindra symtomen och underlätta cellreparation och återhämtning.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

Galektin-1, också känt som galectin-1, är ett protein som tillhör glykanbindande proteinfamiljen galektiner. Galektiner delas in i tre grupper baserat på deras struktur: prototype, tandem repeat och chimera. Galektin-1 hör till den första gruppen, prototype-galektiner.

Galektin-1 består av en carbohydratbindande domän som binder till specifika sockerstrukturer (glykanner) på cellytan och inre cellulära strukturer. Detta protein spelar en viktig roll i olika cellulära processer, såsom celldelning, cellexpansion, apoptos (programmerad celldöd), angiogenes (bildning av nya blodkärl) och immunresponser.

I immunsystemet kan galektin-1 modulera aktiviteten hos olika immunceller, såsom T-celler, B-celler och naturliga killer (NK)-celler. Det kan både undertrycka och stimulera immunresponser beroende på kontexten. Galektin-1 har också visat sig ha potential som en tumörmarkör och ett terapeutiskt mål i cancerbehandling, eftersom det är involverat i cancercellers överlevnad, tillväxt, migration och invasivitet.

Disaccharidaser är en typ av enzymer som bryter ned disackarider, som är dubbla sockermolekyler, till monosackarider, som är enkel sockermolekyler. Det finns olika typer av disaccharidaser som bryter ner specifika disackarider. Till exempel inkluderar sukras (invertas) disackaridasen brytandet av sackaros, maltas (α-D-glukopyranosidase) bryter ned maltose och lactas (β-galaktosidase) bryter ned laktos. Disaccharidaser finns naturligt i människokroppen, men de kan också tas in exogent som en del av behandlingen för vissa medfödda störningar i sockernedbrytningen, till exempel laktosintolerans.

Hexosфосрат är ett slags organisk fosfat som består av en hexos (en sex-kolsgrupp) och en fosfatgrupp. Det vill säga, det är en typ av kolhydrat (sackarid) som har en fosfatgrupp fogad till sig. Hexosфоsfater spelar en viktig roll i cellens energimetabolism och signaltransduktion.

Ett exempel på en hexosfosfat är glukos-6-fosfat, som är en viktig intermediär i glykolysen (sönderdelningen av glukos till pyruvat för att generera energi). Glukos-6-fosfat bildas när glukos fosforyleras av ett enzym kallat hexokinash som katalyserar den första steget i glykolysen.

I medicinsk kontext kan störningar i hexosfosfatmetabolismen vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel cancersjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar.

'Galaktokinase' er enzym som spiller en viktig rolle i stoffskiftet, og særlig i prosessen med å omdanne sukkeren galaktose til glukose-1-fosfat innen cellemetabolismen.

Galaktokinase katalyserer den første reaksjonen i galaktosemetabolismen, hvor galaktose konverteres til galaktose-1-fosfat ved å bruke energi fra adenosintrifosfat (ATP). Denne reaksjonen er en glykolytisk proces som foregår i cytoplasmaet til celler.

Defekter i galaktokinasen kan føre til medisinske tilstande, for eksempel galaktosemia, som kan være årsaken til forskjellige symptomer og komplikasjoner, inkludert skader på lever, nyrer og hjerne.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

Kwashiorkor är ett allvarligt näringsdeficit som orsätts av proteinbrist i kosten, trots att energibalansen kan vara normal eller till och med överskjuten. Detta beror på att en individ inte får tillräckligt med proteiner för att upprätthålla sin kroppsvävnad, vilket leder till ett antal negativa hälsoeffekter.

Typiska tecken och symptom på Kwashiorkor inkluderar:

* En utbuktande mage (ascites) orsakad av vätskeansamling i bukhålan
* Ödem, som kan vara allvarligt och drabba hela kroppen
* Muskelsvaghet och atrofi
* Hudförändringar, såsom rödaktighet, torrhet, skorvbildning och fjällning
* En förändrad hårstruktur och färg, som kan bli ljust, tunnare och sprött
* Andningssvårigheter
* Försämrat immunförsvar, vilket gör individen mer känslig för infektioner
* Långsam tillväxt hos barn

Kwashiorkor är vanligast i utvecklingsländer där matbristen orsakas av fattigdom, konflikter eller naturkatastrofer. Behandlingen innefattar ofta kosttillskott som är rika på protein och energi, behandling av eventuella infektioner och långsiktiga förändringar i näringsvanorna för att förebygga återkommande fall.

En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikeras separat från det kromosomala DNA:t hos bakterier och andra encelliga organismers celler. Plasmider tenderar att vara relativt små jämfört med värdorganismens kromosomalt DNA och de innehåller ofta gener som ger värden en evolutionär fördel, såsom resistans mot antibiotika eller förmågan att bryta ned föroreningar. Plasmider kan överföras mellan olika individer av samma art eller mellan olika arter genom horisontell genöverföring, vilket gör dem till ett viktigt forskningsobjekt inom molekylärbiologi och genteknik.

Galektin-3 är ett protein som tillhör glykanbindande proteinfamiljen galektiner. Det består av en karakteristisk struktur med en N-terminal subunitet och en C-terminal subunitet, båda innehållande carbohydratbindande domäner som kallas Fucosylated X-tetrasacharide binding (FXB) domäner. Galektin-3 är unikt bland galektiner eftersom det kan polymerisera till högre ordningens komplex, vilket ger det potentialen att vara involverat i en mängd olika cellulära processer som inflammation, immunresponser, celldelning och apoptos.

I medicinsk kontext har galektin-3 visat sig ha potential som ett prognostiskt och terapeutiskt mål i flera sjukdomar, inklusive cancer, hjärt-kärlsjukdomar och fibros. I cancer är höga nivåer av galektin-3 ofta associerade med sämre prognos, eftersom det kan bidra till cellproliferation, migration, invasion och angiogenes. I hjärt-kärlsjukdomar har galektin-3 visat sig vara involverat i fibros och inflammation, vilket kan leda till försämrad hjärtkärlsfunktion.

Även om det fortfarande finns mycket att lära om galektin-3:s specifika roller och mekanismer inom olika sjukdomar, forskningen kring detta protein fortsätter att växa och utvecklas.

Fetuin är ett protein som främst produceras i levern och förekommer naturligt i blodplasma. Det finns två huvudsakliga typer av fetuiner hos människor, nämligen fetuin-A och fetuin-B. Dessa proteiner tillhör en grupp av protein som kallas akutfasproteiner, vilka är involverade i inflammatoriska processer i kroppen.

Fetuin-A, även känt som alpha-2-Heremans-Schmid glykoprotein (AHSG), är det mest studerade av de två fetuinerna. Det har en rad funktioner, inklusive att hjälpa till att reglera mineraliseringen av benvävnad och att modulera immunresponsen. Fetuin-A kan också binda till fettsyror i blodet och transportera dem till levern för nedbrytning, vilket gör det intressant som en möjlig markör för metabola störningar såsom insulinresistens och fetma.

Fetuin-B, även känt som ipsilon-förenat protein (YFP), är också involverat i regleringen av mineraliseringen av benvävnad och kan spela en roll i utvecklingen av metabola sjukdomar. Dock är forskningen kring fetuin-B fortfarande relativt begränsad jämfört med fetuin-A.

I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av fetuiner i blodet vara associerade med ökat risk för metabola sjukdomar, kardiovaskulära sjukdomar och benrelaterade sjukdomar. Därför kan mätning av fetuin-nivåer vara användbart som en del i diagnostiska eller prognostiska utvärderingar av risk för dessa sjukdomar.

N-acetyllaktosaminsyntas (NALS) er ein bakteriell enzym som deltar i syntesen av N-acetyllaktosamin, et karbohydrat som kan forekomme på overflaten til mange slags bakteriar. Dette enzymet er aktivt i flere typer av stafylokocker og streptokocker, og det kan spille en rolle i bakteriens evne til å klæ sig med glykoproteiner fra værtsorganismen, noe som kan føre til økt resistans mot vår immunforsvarsmekanisme. NALS er derfor et mulig mål for utvikling av nye antibakterielle medisiner.

I et genetiskt system hos prokaryota celler, är ett operon en grupp av genar som transkriberas tillsammans som en enhet under kontroll av en enda promotor och terminator. Operonerna innehåller ofta genar som kodar för proteiner som är involverade i samma metaboliska väg eller cellulära process, såsom lactoseoperonet hos E. coli, vilket inkluderar gener som kodar för proteiner involverade i nedbrytningen och transporten av laktos. Operonkonceptet är centralt för regleringen av genuttryck hos prokaryoter.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

"Galaktosyltransferas" är ett enzym som katalyserar överföringen av en galaktosresid från en donorsubstrat, ofta UDP-galaktos (uridindifosfat-galaktos), till en acceptorsubstrat, vanligtvis en oligosackarid eller en glykoprotein. Denna reaktion är en del av processen för att bygga upp komplexa kolhydrater i kroppen och är viktig för cellytfunktioner som cell-cell-igenkänning och signalering. Det finns olika typer av galaktosyltransferaser, var och en med specifika funktioner och substratspecificitet.

Fruktsocker, eller sackaros, är en enkel sockerart som består av monosackarider. Det är en vit, kristallin och lättlöslig substans med den kemiska formeln C12H22O11. Fruktsocker förekommer naturligt i många frukter, bär och grönsaker, men det kan även framställas genom raffinering av sockerrör eller sockerbetor.

I kroppen bryts fruktsocker ned till glukos, som är en viktig energikälla för celler och muskler. Även om fruktsocker kan vara en snabb och lättillgänglig energikälla, kan överkonsumtion leda till ökat risiko för viktökning, karies och andra hälsoproblem.

Substratspecificitet betegner i farmakologi og enzyms biokemi, hvilken type af substrat (den molekyle, der binder til enzymet) et specifikt enzym er i stand til at binde sig til og katalyse en reaktion med. Enzymer er biologiske katalysatorer, der accelererer kemiske reaktioner inden for levende organismer, og hver enzym har typisk en specifik substratspecificitet, der bestemmer, hvilken type af molekyler, den kan arbejde på.

Substratspecificiteten for et enzym kan være meget snæver, så det kun kan binde sig til én specifik molekyletype, eller den kan være bredere, så det kan binde sig til flere relaterede molekyler. Substratspecificiteten af et enzym kan blive fastlagt ved at undersøge, hvilke substrater det kan binde sig til og katalysere en reaktion med under specifikke betingelser.

Det er vigtigt at notere, at substratspecificiteten for et enzym ikke altid er absolut. I nogle tilfælde kan et enzym have en vis grad af fleksibilitet og være i stand til at binde sig til og katalysere reaktioner med substrater, der ikke er helt identiske med dets normale substrat. Dette kaldes undertiden for "promiskuitet" eller "krydsreaktivitet".

Phosphoglucomutase (PGM) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av glukos-1-fosfat till glukos-6-fosfat i cellens glykolytiska väg och glukoneogenes. Det finns olika isoformer av PGM, inklusive muskulär, lever- och röda blodkroppars PGM.

PGM spelar en viktig roll i regleringen av cellens energibalans och glukosmetabolism. Mutationer i genen för PGM kan leda till olika ärftliga metabola sjukdomar, såsom glykogenosen typ V (McArdle sjukdom) och typ VII (Tarui sjukdom).

Strålsvamp, även känt som radiumsjuka eller konstraktsvamp, är en själlös svampart som kan orsaka en ovanlig form av cancer. Denna sjukdom orsakas av att en person utsätts för höga nivåer av radioaktiv strålning över en längre tidsperiod. Strålsvampen har inga kända symptom under de första år av exponering, men kan sedan leda till symtom som trötthet, smärta, sår som inte läker och svullnad i benen. Sjukdomen är mycket ovanlig idag, eftersom användningen av radioaktiva material har minskat kraftigt sedan dess upptäckt under 1920-talet.

"Bacterial generation" is not a standard medical term, but I believe you are asking for a definition of "bacterial growth."

Bacterial growth refers to the reproduction and increase in numbers of bacterial cells over time. Bacteria typically reproduce through a process called binary fission, where a single cell divides into two identical daughter cells. This process can occur rapidly under favorable conditions, such as when there is an adequate supply of nutrients and moisture, and the temperature is within the optimal range for bacterial growth.

Bacterial growth can be measured in various ways, including by counting the number of colonies formed on a culture plate or by measuring the increase in optical density using a spectrophotometer. The rate of bacterial growth can also be affected by several factors, such as pH, moisture, temperature, and the presence of inhibitory substances like antibiotics.

It is important to note that uncontrolled bacterial growth can lead to infections and other health problems, making it essential to maintain good hygiene practices and take appropriate measures to prevent bacterial contamination and proliferation.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Uridindifosfatsocker, även känt som UDP-glukos, är en organisk komponent som spelar en viktig roll inom cellmetabolismen. Det är en ester av fosforsyra, uridinmonofosfat (UMP) och glukos, vilket innebär att det består av två fosfatgrupperingar, en uridinmolekyl och en glukosmolekyl.

UDP-glukos fungerar som en aktiv donator av glukos till olika acceptorer i cellen, vilket är en viktig process för att bygga upp komplexa kolhydrater såsom glykogen och proteoglykaner. Dessa molekyler är viktiga för energilagring, cellytstruktur och intercellulär kommunikation.

I medicinskt hänseende kan störningar i UDP-glukosmetabolismen vara associerade med olika sjukdomstillstånd, såsom lever- och muskelsjukdomar, samt med förhöjd risk för diabetes.

Medicinskt sett, är monosackarider enklaste formerna av kolhydrater. De kallas också enkla sockerarter eller enkel sugar. Monosackarider består av en molekylär enhet och innehåller en kemisk funktionell grupp som kallas aldehyd- eller ketonfunktion.

Exempel på vanliga monosackarider är glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och galaktos (en sockerart som finns i mjölk). Dessa enkla sockerarter kan kombineras för att bilda komplexa kolhydrater, såsom disackarider (två monosackarider som är kemiskt bundna tillsammans) och polysackarider (många monosackarider som är kemiskt bundna tillsammans).

Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.

'Växtlektiner' är ett medicinskt begrepp som refererar till en speciell typ av läkemedel, vanligtvis i form av en salva eller kräm, som innehåller extrakt från cannabisplantan (Cannabis sativa) med hög koncentration av den aktiva substansen tetrahydrocannabinol (THC).

Denna typ av läkemedel används ofta för att lindra smärtor, kramp och spasmer hos patienter med multipel sklerosis, cancer och andra sjukdomar som orsakar kronisk smärta. Växtlektiner kan också användas för att stimulera aptiten hos patienter med cancer eller HIV/AIDS som lider av viktminskning som en följd av sin sjukdom.

Det är viktigt att notera att användningen av växtlektiner är lagligt endast på recept och under kontroll av en läkare i de flesta länder, inklusive Sverige. Användandet av olagliga former av cannabisprodukter kan vara farligt för hälsan och leda till bötes- eller fängelsestraff.

"Buksmärta" är en svensk term som vanligtvis översätts till "abdominal smärta" på engelska inom medicinskt sammanhang. Abdominal smärta avser obehag eller smärta i buken eller mag-tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, från milda problem som gas eller förstoppning till allvarliga tillstånd som appendicit eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är viktigt att undersöka orsaken till abdominal smärta och söka medicinsk behandling om den är intensiv, varar länge, är kombinerad med andra symtom som feber eller blod i avföringen, eller om det finns riskfaktorer för allvarliga tillstånd.

'Proton' är ett begrepp inom atomfysiken och betecknar en subatomär partikel som finns i atomkärnan. Protonen har en positiv elektrisk laddning och tillsammans med neutronerna utgör de atomkärnans kärnmassa. Protonens laddning anges vanligtvis som +1, vilket är den grundläggande enheten för elektrisk laddning inom fysiken. Protonens massa är ungefär lika med 1,67 x 10^-27 kg och är något större än neutronens massa. Protoner spelar en viktig roll inom kemi och fysik, bland annat i samband med kemiska reaktioner och radioaktivt sönderfall.

Abrin är ett starkt giftigt protein som utvinns från fröna till rosenbohus (*Abrus precatorius*). Det är en typ av ribosominaktiverande proteiner (RIP) och fungerar genom att hindra proteinbildning i celler, vilket leder till celldöd. Abrin kan orsaka allvarliga symtom som mag-tarmsymtom, feber, illamående, kräkningar, diarré, yrsel, muskelvärk och i värsta fall dödsfall om det intas eller kommer i kontakt med huden eller slemhinnor. Det saknas behandling för abrinförgiftning och preventiv behandling är att undvika exponering för frön eller andra delar av växten som innehåller giftet.

Xylos er en slags sukker som tilhører en gruppe av stoffer kalt pentoser. Pentoser er en type monosakkarider (enklere sukkerarter) som har fem carbonatomer i deres struktur. Xylos består av fem carbonatomer, fire hydroxylgrupper (-OH), og en ketongruppe (=O). Det forekommer naturligvis i mange forskjellige typer av planter og kan ekstraheres fra trær og andre vegetasjoner. Xylos er også en del av noen komplekse kulhydrater som fungerer som strukturelle elementer i cellværene til planter og svampe.

I medisinsk sammenheng, kan xylos brukes som et utgangspunkt for å produsere visse medisinske produkter, slik som some type av medisinske sulfater eller estrer. Disse produktene kan ha forskjellige medisinske anvendelser, for eksempel som antiinflammatoriske midler eller antikoagulanter.

"Hydrolys" är ett medicinskt eller kemiskt begrepp som refererar till nedbrytning av en molekyl med hjälp av vatten. Detta sker ofta när en kemisk bindning mellan två substanser (som vanligtvis är proteiner, kolhydrater eller ester) bryts ner i två delar med hjälp av en vattenmolekyl. Denna reaktion resulterar i att den ena delen av molekylen får en extra hydroxylgrupp (-OH) och den andra delen får en extra väteatom (H+).

Processen kallas för "hydrolys" eftersom den innebär att en molekyl splittras upp ("lysis") med hjälp av vatten ("hydro"). Hydrolys kan ske spontant under specifika förhållanden, men kan också katalyseras med hjälp av enzym eller starka syror/baser.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

'Lactobacillus casei' är en art av grampositiva, icke-sporbildande, stavformade bakterier som normalt förekommer i vissa kroppsmiljöer hos människor och djur, till exempel i munhålan, tarmen och vaginan. Denna bakterie är också vanligt förekommande i fermenterade livsmedel som yoghurt, ost och fermenterad grönsaker.

'Lactobacillus casei' producerar laktat som en del av sin metabolism och kan hjälpa till att sänka pH-värdet i sin omgivning, vilket kan ha en hämmande effekt på växteväxt av skadliga mikroorganismer. Denna bakterie har också visat sig ha potentialen som probiotisk, det vill säga en levande mikroorganism som intas med avsikt att förbättra den personliga mikrobiota och hälsa.

Det är värt att notera att det finns också andra arter av Lactobacillus som kan förekomma i kroppen och livsmedel, såsom 'Lactobacillus acidophilus' och 'Lactobacillus rhamnosus', och de har olika egenskaper och användningsområden.

"Cellulitis" är en medicinsk term som refererar till en infektion i det djupa hudlagret och underliggande vävnad, oftast orsakad av bakterier. De flesta vanliga orsakarna är Streptococcus pyogenes och Staphylococcus aureus. Cellulitis visar sig ofta som en ömsom varm, ömsom kall, röd, svullen, smärtsam yta på huden som expanderar över tid. Andra symptom kan inkludera feber, trötthet och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen består vanligen av antibiotika för att bekämpa infektionen.

Galektin 4 är ett protein som tillhör glykanbindande proteinfamiljen galektiner. Det består av två sammanlänkade carbohydratbindande domäner, kallas för N-terminal och C-terminal domän. Galektin 4 binder till specifika sockerstrukturer på cellytan och utövar därmed olika cellulära funktioner som exempelvis celldifferentiering, celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och immunmodulering.

Galektin 4 har visat sig spela en viktig roll i flera sjukdomar, däribland cancer och autoimmuna sjukdomar. I cancer kan galektin 4 verka tumörpromotande genom att främja cellproliferation, angiogenes (bildning av nya blodkärl) och metastasering (spridning till andra delar av kroppen). I autoimmuna sjukdomar kan galektin 4 istället ha en immunsuppressiv effekt genom att modulera cytokinresponser och dämpa inflammationen.

Dess specifika funktioner och mekanismer är fortfarande under forskning, men det finns potential för galektin 4 att användas som en biomarkör eller terapeutisk måltavla i framtiden.

'Mjölktömning' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en procedure där läkare eller sjuksköterska tar ut mjölk från bröstet, vanligtvis under kontroll av en stillande persons läkare. Detta görs ofta när det finns risk för att stillande person inte själv kan tömma brösten tillräckligt väl, till exempel om barnet är född för tidigt eller har svårigheter med att suga effektivt.

Mjölktömning kan också användas som ett sätt att lindra smärta i brösten eller avlasta tryck när stillande person har överproduktion av mjölk. Det kan utföras manuellt, med hjälp av en handpump eller med en elektrisk pump.

Den korrekta medicinska termen för mjölktömning är 'bröstmilkextraktion'.

En kolhydratsekvens refererar till en rad av sammanlänkade monosackarider (enkelkolhydrater) som tillsammans bildar ett kolhydratmolekyl. Kolhydrater är organiska föreningar som består av kol, väte och syre, och de kan delas in i enklare enheter som monosackarider (enkelkolhydrater), disackarider (dubbelsocker) och polyoler. När dessa enheter sammanlänkas bildar de kolhydratsekvenser, även kända som oligosackarider eller polysackarider beroende på antalet monosackarider i sekvensen.

Exempel på kolhydratsekvenser inkluderar stärkelse (ett polysackarid bestående av flera hundra glukosenheter), cellulosa (ett polysackarid bestående av tusentals glukosenheter) och dextran (ett oligosackarid bestående av 10-100 glukosenheter). Dessa kolhydratsekvenser kan spela en viktig roll i biologiska processer, såsom energiomsättning, cellytstruktur och cellkommunikation.

En glykosidhydrolas är ett enzym som bryter ned sackarider (socker) i en glykosidbindning. Glykosidbindningen är en speciell typ av kemisk bindning som bildas när en sockergrupp kopplas till en annan molekyl, vanligtvis en organisk förening.

Glykosidhydrolaser katalyserar hydrolysen (avbrytandet) av glykosidbindningarna genom att addera vattenmolekyler till dem. Detta sker i två steg: primär hydrolys och sekundär hydrolys. Under den primära hydrolysen bildas en cyklisk intermediär, som sedan hydrolyseras under den sekundära hydrolysen.

Glykosidhydrolaser finns i naturen överallt, från mikroorganismer till djur och växter. De har en rad praktiska användningsområden inom industriella processer, såsom produktion av socker, stärkelse, papper, textilier och läkemedel. De kan också ha potential som terapeutiska mål för att behandla sjukdomar som diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

'Reglering av genuttryck, bakterier' refererer til den biologiske prosessen hvorved celler kontrollerer hvilke gener som aktiveres og deaktiveres i bakteriers genom. Genuttrykk er den proces hvorved information i DNA-strengen oversatt til proteinsyntese. I bakterier kan regleringen av genuttryck styres ved forskjellige mekanismer, inkludert:

1. Operon-regulering: Her brukes en operon, som er en gruppe relaterte gener som kontrolleres av en enkelt promotor og terminatorsignal. Regulatorproteinet binder seg til operonens promotor for å enten aktivere eller inaktivere transkripsjonen av alle gener i operonen.

2. Repressor-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og forhindrer transkripsjonen av et gener. Når repressoren blir inaktivert, tillates transkripsjonen å skje.

3. Activator-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og aktiverer transkripsjonen av et gener ved å hjelpe RNA-polymerasen til å starte transkripsjonen.

4. Attenuering: Dette er en mekanisme der regulatorproteinet påvirker transkripsjonsprosessen ved å endre strukturen av mRNA-molekylet under transkripsjonen.

5. Bakteriens respons til ytre stimuli kan også regulere genuttrykk, for eksempel ved å aktivere two-component systems der består av en sensor og en responseregulator. Når sensoren oppfanger et ytterlig stimuli, blir den aktivert og aktiverer responseregulatorproteinet som deretter kan påvirke genuttrykk.

Regleringen av genuttrykk er viktig for bakteriers å overleve i forskjellige miljøer og tilpas seg til endringer i omgivelsene.

'Propionibacterium' är ett släkte av grampositiva, aerotoleranta stavbakterier som främst förekommer i huden, munnen och tarmen hos djur och människor. De är obligata anaerober, vilket betyder att de föredrar syrefria miljöer för att växa och reproduceras.

De flesta arterna av Propionibacterium är icke-patogena och lever i symbios med värden. De bryter ned komplexa organiska föreningar som aminosyror, sockerarter och fettsyror till enklare kolhydrater och koldioxid genom en fermentationsprocess.

En speciell art av Propionibacterium, P. acnes, har dock visat sig vara patogen och är den vanligaste bakterien som återfinns i akneförändringar på huden. Dessa bakterier producerar enzymer som bryter ned talg och frisätter fettsyror som kan orsaka inflammation och leda till utslag av akne.

"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.

Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.

I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.

Jejunum är en del av tunntarmen (intestinum tenue) som ligger mellan duodenum (den första delen av tunntarmen) och ileum (den sista delen av tunntarmen). Jejunum är ungefär 2,5 meter långt hos en vuxen människa.

Jejunum har till uppgift att absorbera näringsämnen från maten som passerar genom tarmen. Det har en rik blodförsörjning och ett stort ytväte för att underlätta absorptionen. Jejunums slemhinna är också täckt med små, fingerliknande utskott (villi) som ökar ytan ytterligare.

I jejunum sker också en del av den kemiska nedbrytningen av näringsämnena genom att enzymer från bukspottkörteln (pancreas) och tarmens egen slemhinna bryter ner proteiner, kolhydrater och fetter till mindre molekyler som kan absorberas lättare.

'Mistel' (Viscum album) är en växt som tillhör familjen sandelträdsväxter. Den är en parasitartad epifyt som vanligtvis frodas på träd, som birch, ek och alm. Mistel har använts inom komplementär och alternativ medicin (CAM) för att behandla olika sjukdomar, framför allt cancer.

I CAM-sammanhang används ofta mistelpreparat som extraherats från växtens blad och skott. Dessa preparat innehåller en komplex blandning av kemiska substanser, däribland viscotoxiner, flavonoider och lectiner.

Även om det finns viss forskning som indikerar att mistelextrakt kan ha potentialen att stödja immunsystemet, minska biverkningarna av kemoterapi och förbättra livskvaliteten hos cancerpatienter, är det fortfarande inte klart om dessa effekter är kliniskt signifikanta. Likaså saknas evidens som stödjer användningen av mistel som en kurativ behandling för cancer.

Samtliga former av medicinsk behandling bör diskuteras med en läkare eller annan kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive eventuella risker, fördelar och bevis för effektivitet.

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

'Galaktitol' er også kjent som dulcitol og er en sukrosealkohol som dannes når galaktose, en monosakkarid, blir reduceret. Galaktitol er en sliksubstans som kan forekomme naturlig i visse fødevarer, men kan også oppstå som et resultat av sukrosemetabolisme hos mange levende organismer, inklusiv mennesker.

Hos mennesker med en genetisk defekt i enzymet galaktokinase, som er involvert i galaktosemetabolismen, kan akkumulering av galaktitol føre til et medførtt sykdomstilstand kalt galaktosemi. Denne tilstanden kan resultere i økt risiko for katarakter (grå stær) og neurologiske symptomer som ataksii (ustabil gang) og neuropati (skader på nerver).

Cellulose är ett organisk, icke-vetematerial som består av en lång polymerkedja av glukosmolekyler som är kopplade samman med varandra via syrakopplingar. Det är den mest förekommande organiska polymeren på jorden och hittas i cellväggarna hos växter, alger och svampar. Cellulosa är opetbar, elastisk och motståndskraftig mot nedbrytning av många enzymer, vilket gör den till ett viktigt strukturellt material i växtriket.

Cellulosa används också kommersiellt inom flera industrier, bland annat papper, textil, byggnadsmaterial och för produktion av biobränslen.

Raffinosa är ett kolhydrat som består av fyra sockermolekyler förenade tillsammans: tre molekyler sackaros (socker) och en molekyl galaktos. Det finns naturligt i vissa grönsaker, till exempel bönor, lök och morot, men kan också tillsättas som sockersubstitut i vissa livsmedel.

Många människor har problem med att bryta ner raffinosa på grund av brist på ett enzym som kallas alpha-galaktosidase. Detta kan leda till symptom som gas, buksmärtor och diarré. Personen får då ofta diagnosen med raffinosintolerans.

Det är värt att notera att raffinosa inte bör förväxlas med raffinad socker, som istället är ett övergripande begrepp för olika sorters bearbetade sockerprodukter.

I Sverige används begreppet "råmjölk" ofta för opasteuriserad mjölk direkt från kor, oftast ohomogeniserad så att den innehåller grumlighet i form av fettpartiklar och celler. I medicinska sammanhang kan termen användas på samma sätt som i vanligt språkbruk, men det är viktigt att specificera att råmjölken inte har pasteuriserats, eftersom pasteurisering dödar eventuella patogena bakterier och minskar risken för infektioner orsakade av mjölk.

I vissa andra länder kan "råmjölk" vara en synonym till opasteuriserad mjölk i allmänhet, medan det i andra länderna kan användas för speciella typer av opasteuriserad mjölk som har behandlats på ett särskilt sätt. Det är viktigt att vara medveten om dessa regionala skillnader när man tolkar begreppet "råmjölk" inom medicinska sammanhang.

Det saknas en direkt medicinsk definition av "Nederländska Antillerna". Nederländska Antillerna var ett autonomt kungarike inom Konungariket Nederländerna, bestående av sex karibiska öar: Bonaire, Sint Eustatius och Saba (de så kallade "BES-öarna"), samt Curaçao och Sint Maarten.

Ibland kan man hänvisa till "Nederländska Antillerna" i en medicinsk kontext när det gäller att beskriva specifika sjukdomsfall, folkhälso- eller hälsostatusstatistik som är specifika för denna region före dess upplösning 2010. Men det finns inget unikt medicinskt begrepp eller diagnos relaterad till Nederländska Antillerna.

Stärkelse är ett kolhydrat som består av en lång kedja av glukosmolekyler (en polysackarid). Det är den huvudsakliga energikällan i många livsmedel, särskilt i vegetabiliska källor som potatis, ris och spannmål. Stärkelse är också ett viktigt bindemedel och texturbildare i matlagning. När stärkelse intas bryts den ner till glukos i kroppen för att användas som energikälla.

Fosfotransferaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar överföringen av en fosfatgrupp från en donatormolekyl till en acceptormolekyl. Denna reaktion kallas för fosforylering och är en central mekanism i cellens energihushållning, signaltransduktion och näringsmetabolism.

Det finns olika typer av fosfotransferaser beroende på vilken donator- och acceptormolekyl som är inblandad i reaktionen. Exempel på fosfotransferaser inkluderar:

1. Kinaser: överför fosfatgruppen från ATP till en protein- eller kolhydratmolekyl.
2. Fosfatas: avlägsnar en fosfatgrupp från en molekyl, ofta för att aktivera eller inaktivera en biologisk funktion.
3. Fosfotransferaser som överför fosfatgrupper mellan kolhydrater, lipider och nukleotider.

Fosfotransferasreaktioner är viktiga för cellens homeostas och reglering av olika cellulära processer som celldelning, signaltransduktion, ämnesomsättning och energiproduktion.

Propantelin är ett läkemedel som tillhör kategorin antikolinergika. Det används för att behandla olika typer av mag- och tarmproblem, såsom kramp i mag- tarmsystemet och illamående orsakat av irritabelt tarmsyndrom.

Propantelin fungerar genom att blockera muskarinreceptorerna i muskler och nerver i mag-tarmsystemet. Detta hjälper till att minska spasmer och kramp i musklerna, vilket kan leda till lindring av symtom som diarré, illamående och buksmärtor.

Det är viktigt att notera att Propantelin bör endast användas under medicinsk övervakning och enligt recept från en läkare. Läkaren kommer att besluta om detta läkemedel är lämpligt för dig baserat på dina specifika symtom, medicinska historik och andra faktorer.

'Erythrina' är ett latinskt vetenskapligt namn för ett släkte träd inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det finns omkring 130 arter i släktet, som huvudsakligen förekommer i tropiska och subtropiska regioner över hela världen.

Många arter av Erythrina innehåller alkaloider och andra kemiska substanser som kan ha medicinsk användning, men det finns inte någon allmänt accepterad medicinsk definition av 'Erythrina' som term.

I vissa traditionella mediciner har extrakt från barken eller rötterna på olika Erythrina-arter använts för att behandla diverse sjukdomar, såsom malaria, reumatism, diarré och smärta. Dock bör man vara försiktig med att använda sig av traditionell medicin som inte har undergått vetenskaplig prövning eller godkänts av myndigheter, eftersom det kan finnas risk för skadliga biverkningar eller interaktioner med andra läkemedel.

Enzymrepression är ett sätt för celler att reglera aktiviteten hos specifika enzymer genom att minska syntesen av dessa. Detta uppnås genom att en represserprotein binder till DNA-strängen och förhindrar transkriptionen av genen som kodar för enzymet. När cellen behöver producera mer av enzymet kan den modifiera aktiviteten hos represserproteinet eller på annat sätt frigöra DNA-strängen, vilket leder till återupptagen syntes av enzymet. Enzymrepression är ett exempel på negativ genreglering och är en viktig mekanism som används av celler för att justera sin metabolism i respons på förändringar i miljön eller i cellens tillstånd.

Arabinose is a monosaccharide, or simple sugar, that is commonly found in the cell walls of certain bacteria and plants. It is a pentose, meaning it contains five carbon atoms, and has the chemical formula C5H10O5. Arabinose can exist in both a straight-chain and ring form.

In the body, arabinose can be metabolized by some organisms, including humans, but it is not considered an essential nutrient because it can be synthesized from other sugars. However, arabinose has been studied for its potential health benefits, such as its ability to lower cholesterol levels and improve insulin sensitivity.

Arabinose is also used in the food industry as a sweetener and a source of dietary fiber. It is often found in fruits, vegetables, and grains, and can be extracted for use as a functional food ingredient.

I medicinen kan 'partikelstorlek' referera till storleken på små partiklar, särskilt inom kontexten för läkemedel och andra terapeutiska behandlingar. Partikelstorleken kan ha en betydande effekt på hur ett läkemedel agerar inuti kroppen, inklusive dess absorption, distribution, metabolism och eliminination.

Partikelstorleken mäts vanligtvis i mikrometer (µm) eller nanometer (nm). I vissa fall kan partikelstorleken variera över ett brett intervall, vilket kan resultera i en heterogen population av partiklar.

Exempel på terapeutiska behandlingar där partikelstorlek är viktig inkluderar inhalationssteroider för astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD), nanopartikelbaserade läkemedel och liposomalt encapsulerade läkemedel.

I slutändan kan en korrekt kontrollerad partikelstorlek förbättra effektiviteten och säkerheten hos ett läkemedel, vilket kan leda till bättre kliniska resultat för patienter.

Laktosylceramider är en typ av glycosfingolipid som består av en ceramidkedja och en disackaridstruktur som innehåller galaktoz och glukos. Den kemiska formeln för laktosylceramid är Gal-β(1→4)-Glc-ceramid. Laktosylceramider fungerar som en viktig byggsten i glykolipidernas struktur och har visat sig spela en roll i cellytfunktioner såsom cellytares signalering, adhesion och differentiering.

En "Dry Powder Inhaler" (DPI) är en typ av inandningsapperat som används för att leverera läkemedel i form av ett torrt pulver till lungorna. Denna typ av inandningsapparat kräver att patienten tar en djup andning för att få läkemedlet att lossnas från apteraten och transporteras ner i luftvägarna. DPI:er är vanligen enkelare konstruerade än tryckkammarlægemiddelapparater (pMDIs) eller spraypumpor, eftersom de inte behöver generera ett aerosol för att leverera läkemedlet. Istället använder de sig av patientens egen inandning för att generera den nödvändiga luftströmmen för att få läkemedlet lossnat från apteraten.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

I klinisk och medicinsk kontext, refererar "kaseiner" till proteiner som hittas i mjölk från däggdjur. Det är ett av de två huvudsakliga proteinen som finns i mjölk (det andra är whey), och det utgör ungefär 80% av proteinhalten i komjölk.

Kaseiner är viktiga för att neonatala däggdjur ska kunna få näring, eftersom de hjälper till att bilda en fast struktur som kallas ett "kaseinmjölksammansättning" i mag-tarmkanalen. Denna struktur skyddar kaseinet från nedbrytning av magsaften och gör det möjligt för däggdjuret att ta upp proteinerna effektivt.

I vuxna människor är kaseiner en viktig källa till näringsrikt protein, särskilt för dem som dricker mjölk eller äter produkter gjorda av mjölk. Kaseiner har också visat sig ha potentialen som hälsoförbättrande ingredienser i vissa livsmedel, eftersom de kan bidra till att öka kroppens absorption av mineraler och andra näringsämnen.

En läkemedelsbärare, även kallad en formulering eller en dosageform, är ett preparat som används för att leverera ett aktivt läkemedel till en patient. Bäraren kan vara i olika former beroende på läkemedlets art och hur det behöver tas in i kroppen. Några exempel på läkemedelsbärare är tabletter, kapslar, salvor, lozenges, droppar, injektionsvätskor och transdermala patchar.

Läkemedelsbäraren innehåller ofta olika typer av hjälpämnen som hjälper till att stabilisera, konservera eller förbättra läkemedlets verkan, absorption, distribution och eliminering i kroppen. Dessa hjälpämnen kan vara exempelvis fyllmedel, bindemedel, smakstoff, konserveringsmedel, färgämne och dispersionsmedel.

Det är viktigt att utforma en lämplig läkemedelsbärare eftersom det kan påverka läkemedlets säkerhet, effektivitet och hur länge det behåller sin verkan.

Hydroxikvicksilverbensoat (Chemische beteckning: C~8H7O2HgS) är ett organisk kvicksilverförekomst, mer specifikt en organisk kolvättesyra där kvicksilveret är bundet till en bensenring med en hydroxigrupp (-OH) och en svavelgrupp (-SO3H).

Detta ämne har använts inom medicinen, främst som ett desinfektionsmedel och i vissa medicinska behandlingar. På grund av sina toxiska effekter och miljöpåverkan är det dock numera förbjudet eller starkt restriktivt inom många länder, inklusive Sverige.

Saccharomycetales är en ordning av svampar som traditionellt har definierats genom morfologiska och fysiologiska kännetecken, men som numera oftare definieras genom molekylär systematik. Denna ordning innehåller bland annat jästsvampar av släktet Saccharomyces, vilka är viktiga i bryggeri- och bageriindustrin.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

Medicinsk definition: Mutagen, targeted

A mutagen is a physical or chemical agent that can cause permanent changes in the deoxyribonucleic acid (DNA) sequence of an organism's genetic material. These changes, known as mutations, can potentially lead to various consequences, including cell death, cancer, or heritable disorders.

A targeted mutagen is a specific type of mutagen that is designed to introduce mutations into predetermined locations within the genome. This process is often employed in genetic engineering and molecular biology research to study gene function, generate genetically modified organisms (GMOs), or develop novel therapeutic strategies.

Targeted mutagens typically include engineered nucleases, such as zinc finger nucleases (ZFNs), transcription activator-like effector nucleases (TALENs), and clustered regularly interspaced short palindromic repeats (CRISPR)-associated protein 9 (Cas9) systems. These molecular tools enable precise genome editing by creating double-stranded DNA breaks at specific sites, which are subsequently repaired through cellular mechanisms like non-homologous end joining (NHEJ) or homology-directed repair (HDR). The repair process can result in various outcomes, such as insertions, deletions, or point mutations, thereby altering the function of the targeted gene.

In summary, a targeted mutagen is a deliberate and controlled method to introduce specific genetic changes into an organism's genome using engineered nucleases for various research and therapeutic purposes.

Användning av vetenskapliga termer på svenska kan variera, men en medicinsk definition av "Djurens näringsfysiologi" kan vara:

Den fysiologiska processen och mekanismerna som är involverade i djurs intag, absorption, distribution, metabolism och eliminering av näringsämnen för att upprätthålla homeostas, underhåll, tillväxt och reproduktion. Detta omfattar studiet av olika näringsämnen som kolhydrater, proteiner, lipider, vitaminer, mineraler och vatten, samt deras assimilation och användning i kroppen. Djurens näringsfysiologi undersöker även effekterna av under- och övernäring, näringsbrist och näringsöverskott på djurs hälsa och sjukdom.

"Immobilized enzymes" refer to enzymes that have been fixed or bound to a support material, creating a stable and reusable biocatalyst. The immobilization process typically involves attaching the enzyme to a solid matrix, such as beads, membranes, or fibers, through various methods like adsorption, covalent bonding, cross-linking, or entrapment. This allows for the continuous use of the enzyme in industrial applications, such as biotransformations, biosensors, and diagnostic tools, while facilitating separation and recovery of the enzyme from the reaction mixture. The immobilization can also enhance enzyme stability and resistance to denaturation or deactivation caused by environmental factors like temperature, pH, and organic solvents.

Medicinskt talat är ett smörjmedel (lubricant) ett preparat som används för att minska friktionen och skapa en glidande yta mellan två ytor. Det kan användas inom medicinen för att underlätta rörelser, exempelvis vid artros, eller under operationer för att skydda vävnader från mekanisk skada. Smörjmedel kan också användas som en del av vissa former av medicinsk behandling, till exempel vid insertion av katetrar eller andra medicinska instrument. Det är viktigt att använda lämpliga, kliniskt testade och godkända smörjmedel för att undvika biverkningar och komplikationer.

'Barnmat' er en norsk betegnelse for mat som er tilpasset barns behov og alder. I medisinsk sammenhengg kan 'barnmat' også referere til specielle diæter eller kosthold som anbefales for å hjelpe med spesielle helseproblemer hos barn, så som allergier eller sykdommer i tarmen.

I allmennhet bør barnemat være næringsrig, varieret og tilpasset barnets alder og behov. Det er også viktig å unngå mat som inneholder for mye salt, sukker eller kjemiiske tilsatte stoffer. Barn under 1 år bør får moden moderne mødremsmjø (eller formelen hvis moren ikke kan amme) og ved 6 måneders alder kan de langsomt introduceres til fast mat.

'Hemagglutininer' är ett proteinkomplex som finns på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Det har förmågan att fästa sig vid specifika sockerstrukturer (glykoproteiner) på cellernas yta och orsaka sammanflätning (agglutination) av röda blodkroppar, varav begreppet 'hemagglutinin' härstammar.

Dessa hemagglutininer är viktiga för virusets infektionsförmåga eftersom de möjliggör viruset att binda till och tränga in i värdcellen, vilket leder till infektion och replikation av viruset.

Det finns 18 olika typer av hemagglutininer (H1-H18) som har identifierats hos olika influensavirusstammar, och de är ett viktigt antigen som används för att kategorisera dessa virus. Vidareutveckling av immunitet mot hemagglutininer är en viktig del i skyddet mot infektioner orsakade av influensavirus.

UTP-hexos-1-fosfaturidylyltransferas (EC 2.4.2.9) er en forekommende type enzym i levende organismer, inkludert mennesker. Dette enzymet spiller en viktig rolle i syntesen av nukleotidsugarsyrederivater, som er viktige building blocks i DNA- og RNA-molekyler.

Specifikt katalyserer UTP-hexos-1-fosfaturidylyltransferas en kjemisk reaksjon der det overføres en fosfatgruppe fra UTP (uridin-tri-fosfat) til en hexose (en seks-kols sukker), som f.eks. glukose eller galaktose, for å forme en ny forbindelse kalt UDP-hexose (uridin-difosfat-hexose). Denne reaksjonen kan skrives slik:

UTP + hexose → UDP-hexose + PP~i

Denne typen enzym er vitale for cellulær liv og forekommer i mange biologiske prosesser, inkludert glykogenolysen, galaktosmetabolismen og syntesen av andre nukleotidsugarsyrederivater.

'Blodsocker' er en medisinsk betegnelse for sukkerkoncentrasjonen i blodet, og måles typisk i millimol pr. liter (mmol/L) eller milligram pr. déciliter (mg/dL). Det er også kjent som blodglukosen. Normal verdier for blodsocker ligger vanligvis mellom 4,0 og 5,5 mmol/L etter en 8-timers fasten, men variasjoner kan forekomme alt etter individet og alderen. Høye blodsockerverdi kan være ein indikator for diabetes eller andre medisinske tilstander.

En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.

Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.

Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.

Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.

'Ost' er en generell betegnelse for et klumpet format, fermentert mejeriprodukt som er stivnet til en fast konsistens. Det fremstilles typisk ved at opvarme mælk og tilsætte bakterier, der nedbryder sukkeret i mælken (laktose) til syre og andre stoffer. Denne proces kaldes forsyring. Herefter tilsættes ofte en form for koagulant, som får kaseinet (hvidstoffet) i mælken til at stivne og danne et klumpet format ost.

Der findes mange forskellige typer af ost, der varierer i smag, konsistens, tekstur og oprindelse alt efter hvilke bakterier, koagulanter og andre ingredienser, der er blevet anvendt under fremstillingsprocessen. Nogle typer af ost kan modnes for at udvikle en stærkere smag og aroma over tid.

Fruktosintolerans är ett samlingsnamn för olika former av svårigheter att t tolerera och metabolisera fruktoser, en enkel sockerart som främst finns i frukt och honung men även förekommer i grönsaker, nötter och vissa sädesslag. Det finns två huvudtyper av fruktosintolerans: primär (hereditar) och sekundär (acquired).

Primär fruktosintolerans orsakas av en genetisk defekt i transporterproteinet GLUT5, vilket gör att kroppen har svårt att ta upp fruktoser från tarmen. Detta leder till överskott av fruktoser i tjocktarmen, där bakterier bryter ner dem och producerar gaser som orsakar symptom som diarré, buksmärtor, flatulens och illamående.

Sekundär fruktosintolerans orsakas av skador på tarmen eller tarmslemhinnan, till exempel efter en mag-tarmsjukdom eller infektion, som gör att kroppen har svårt att metabolisera fruktoser. I detta fall kan även andra sockerarter vara svåra att t tolerera, såsom laktos (mjölksocker).

Det är värt att notera att en del människor kan ha en lägre tolerance för fruktoser än andra, men detta behöver inte nödvändigtvis innebära att de har en diagnos av fruktosintolerans. I stället kan de ha en individuell känslighet eller ett ökat svar på fruktoser.

'Sukras' är ett begrepp från ayurvedisk medicin, som härstammar ifrån Indien. Det saknas en direkt motsvarighet inom den västerländska biomedicinska traditionen. I ayurveda anses sukras vara ett av de tre kroppsvätskorna (tri-dosha) och är associerat med eldighet, smidighet och kreativitet. Sukras sägs bildas i mag-tarmkanalen och ha en viktig roll för ämnesomsättningen, näringsupptaget, reproduktionen och immunförsvaret. Det är också associerat med positiva känslor som kärlek och glädje.

I den biomedicinska traditionen finns det inget direkt motsvarande begrepp till sukras, men vissa aspekter av det kan jämföras med olika fysiologiska processer i kroppen, såsom ämnesomsättningen och reproduktionen.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

Diarrhea är en medicinsk term som definieras som tre eller fler lösa eller flytande avföringar per dygn. Det kan också innebära en ökning i avföringens volym, frekvens eller mjukhet jämfört med normalt. Diarré kan ha många orsaker, till exempel infektioner, mag-tarmsjukdomar, livsmedelsförgiftningar, mediciner och andra sjukdomar. I allvarliga fall kan diarré leda till uttorkning och elektrolytochloris.

"Cell membrane," også kjent som plasma membran, er en flexible, semipermeable barriere som omgir alle levende celler. Det består hovedsakelig av lipider og proteiner og har til oppgave å kontrollere pasasjen av molekyler, ions og andre stoffer inn i og ut av cellen. Lipidbilagen i cellmembranen er organiert som en dobbeltlayet med hydrofobe halvballer mot hverandre og hydrofille halvballer vendt ut og inne i cellen. Proteinmolekyler inneholdt i membranen kan fungere som transportproteiner, reseptorer, enzymers eller mekaniske koblinger til cytoskelettet. Cellmembranen er viktig for å opretholde cellens homeostasisme og integritet.

Mjölköverkänslighet, även känd som glutenintolerans eller celiaki, är en autoimmun sjukdom där individens immunsystem reagerar på ett protein som heter gluten, som finns i vete, råg och korn. När en person med mjölköverkänslighet äter gluten, attackerar deras immunsystem tarmen och orsakar skada på den slemhinna som skyddar tunntarmens inre yta.

Denna skada kan leda till en rad symtom, inklusive diarré, magkramper, trötthet, viktminskning, anemi och andrasymtom relaterade till näringsbrist. I vissa fall kan mjölköverkänslighet också orsaka hudutslag, depression och skador på nervsystemet.

Det finns inget botemedel för mjölköverkänslighet, men en strikt glutenfri diet kan hjälpa att hantera symtomen och förebygga ytterligare skada på tarmen. Långvarig exponering för gluten kan öka risken för komplikationer som till exempel benstarknader, infertilitet och cancer i tjocktarmen.

'Fettsyror, flyktiga' (engelska: 'Volatile fatty acids', VFA) är en grupp karboxylsyror med korta kolkedjor som innehålls i vissa levande organismer och kan bildas vid nedbrytning av organiska material. De är flyktiga, det vill säga lätta att förånga, och har vanligtvis mellan 2 och 5 kolatomer. Exempel på fettsyror som räknas till denna grupp är acetat (etherformel CH3COO-), propionat (C2H5COO-) och butyrat (C3H7COO-).

I kroppen produceras dessa fettsyror främst i tarmen som en biprodukt av mikrobiell nedbrytning av kolhydrater och proteiner. De kan ha olika fysiologiska effekter, till exempel på immunförsvaret och energiomsättningen. Förhöjda nivåer av flyktiga fettsyror i blodet kan vara associerade med vissa sjukdomstillstånd, såsom diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar.

'Frystorkning' (engelska: "Cryosurgery") är en medicinsk behandlingsmetod där lägre temperaturer används för att förstöra abnorma eller skadade celler i kroppen. Detta görs vanligtvis genom att frysa ut cellerna med hjälp av ett kylmedel, såsom kväveånga (-196°C), till en temperatur som är dödlig för cellerna.

Frystorkning används ofta för att behandla olika former av cancer, såsom hudcancer och prostatacancer, men det kan även användas för att behandla andra medicinska tillstånd som ärrbildningar och ögonproblem. Under behandlingen appliceras kylmedlet på eller nära den skadade cellen eller tumören, vilket orsakar isbildning i cellerna och en efterföljande celldöd.

Det är viktigt att notera att frystorkning inte alltid är en kurativ behandling, men det kan vara ett effektivt sätt att minska smärta, blödningsrisk och tumörstorlek. Behandlingen kan även användas i kombination med andra typer av cancerbehandlingar, såsom strålterapi och kirurgi.

'Kostavdelningar på sjukhus' (i engelska: 'Foodservice department in a hospital') är ansvariga för att se till att patienter i sjukhus får tillgång till näringsrikt, sund och smaklig mat under deras vistelse. Kostavdelningarna planerar, tillagar och serverar mat som är anpassad efter patienters individuella behov och ätvanor, samt efter eventuella dietrestriktioner eller speciella kostförhållanden som krävs på grund av medicinska skäl.

Exempel på uppgifter som kostavdelningar på sjukhus kan ha är:

1. Att utvärdera patienters dietbehov genom att samarbete med vårdpersonal och diätister.
2. Att tillaga mat som är smaklig, näringsrikt och visuellt attraktiv för att främja patienternas aptit och ätlust.
3. Att erbjuda varierade menyer som inkluderar olika kost- och religionsspecifika valmöjligheter.
4. Att tillgodose speciella dietbehov för patienter med allergier, intoleranser eller sjukdomsrelaterade behov, såsom laktosfri, glutenfri eller sockerfri mat.
5. Att följa strikta hygien- och smittskyddsregler för att minimera risken för födoämnesburen infektion.
6. Att erbjuda råd och stöd till patienter och deras familjer när det gäller kosthållningsvanor och näringsrelaterade frågor.
7. Att undervisa personal inom sjukvården om vikten av god näring och matkvalitet för patienternas hälsa och återhämtning.

Enterobacteriaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier. De flesta arterna förekommer naturligt i människans tarmflora och kallas ofta för coliformbakterier. Många arter kan orsaka infektioner hos människor, till exempel Escherichia coli (E. coli), Klebsiella pneumoniae och Proteus mirabilis. Enterobacteriaceae-bakterier är viktiga patogener som kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, till exempel urinvägsinfektioner, blodförgiftning och mag-tarminfektioner.

"Koli-" är ett prefix som härstammar från grekiskan och betyder "tjocktarm". "Isotop" är ett ord som kommer från både grekiska och engelska, med grekiska "isos" (lika) och engelska "top" (plats), vilket tillsammans betyder "samma plats".

En kolisotop är alltså en radioaktiv isotop som används inom medicinen, oftast för att undersöka funktionen hos tjocktarmen. Den vanligaste kolisotopen som används är koldioxid-14 (C14). Patienten får då dricka en vätska med den radioaktiva isotopen, och sedan kan man följa dess väg genom tjocktarmen med hjälp av en gammakamera. Detta kallas för en kolisotoskopi eller en C14-taggning.

Medicinskt sett betyder löslighet förmågan hos en substans att upplösas i ett visst medium, vanligtvis en vätska som vatten. Lösligheten mäts ofta i koncentrationer, till exempel i tals units per volym unit (t.ex., milligram/milliliter) eller i procent.

Det finns olika grader av löslighet, inklusive fullständigt löslig, delvis löslig och nästan obetydligt löslig. En substans som är fullständigt löslig upplösas fullständigt i lösningsmedlet, medan en substans som är delvis löslig endast upplöses delvis. En substans som är nästan obetydligt löslig upplöses i mycket begränsad omfattning i lösningsmedlet.

Lösligheten av en substans kan påverkas av flera faktorer, inklusive temperaturen, pH-värdet och koncentrationen av andra substanser i lösningsmedlet. Vissa substanser kan också bilda särskilda former av lösningar, såsom kolloider eller emulsioner.

"Glukosid" er en korrekt stavemåte for denne type medisinske begrepet. Jeg vil g bon til å gi en definisjon både av "glukosid" og relaterte begreper slik som "glukosider."

I biokjemisk kontekst, er ein **glukosid** en type kjemisk forbindelse der ein sukker (ofte glukose) er bundet til en annen organisk molekyll. Disse forbindelsene oppstår når en hydroxylgruppe (-OH) på sukkeret blir erstattet med en annen funksjonell gruppe, ofte fra en sekundær aromatisk amin. Glukosider er vanlige i planter og kan ha variasierte biologiske aktiviteter, inkludert som toksiner eller medisinske verdi.

**Glukosider** kan også være ein pluralform av glukosid. I denne sammenhengen, er glukosider ein klasse av kjemisk forbindelse der ein sukker (ofte glukose) er bundet til en annen organisk molekyll ved ein glykosidbindning.

Så, ein medisinsk definisjon av 'glukosider' vil være: "En klasse av kjemiske forbindelser der ein sukker (ofte glukose) er bundet til en annen organisk molekyll ved ein glykosidbindning. Glukosider kan ha variasierte biologiske aktiviteter, inkludert som toksiner eller medisinske verdi."

Fosfoenolpyruvat (PEP) är ett viktigt intermediärt compound i cellens energiproducerande process, glykolys. Det bildas genom att en fosfatgrupp adderas till en pyruvatmolekyl med hjälp av enzymet fosfoenolpyruvatkinas under användning av en ATP-molekyl som energikälla. Fosfoenolpyruvat kan sedan omvandlas till andra komponenter i cellens metabolism, inklusive syra-bas-buffring och glukoneogenes (sockerbildning).

'Grovtarm' är ett slanguttryck och saknar därför en officiell medicinsk definition. I medicinska sammanhang används istället termen kolon, som är den del av tarmkanalen som sträcker sig från blindtarmen till ändtarmen. Kolonet inkluderar också de delar som kallas grovtarm i vardagligt tal, såsom komphållet, kräk- och blindtarmen. Dessa delar av tarmkanalen är specialiserade på att absorbera vatten och elektrolyter samt bryta ned komplexa kolhydrater med hjälp av bakterier som lever där.

'Mannos' är ett kolhydrat som består av en enkel sockermolekyl, även känd som en monosackarid. Mannos är en hexos, vilket betyder att den innehåller sex kolatomer. Det är en viktig beståndsdel i många komplexa kolhydrater, såsom glykoproteiner och glykolipider, som finns hos både djur och växter.

I människokroppen produceras mannos av levern och transporteras via blodet till olika celler i kroppen. Det är en viktig komponent i N-glykosylering, ett posttranslationellt modifieringsprocess där sockermolekyler fogas till proteinmolekyler. Denna process är av stor betydelse för proteinkvalitetskontroll och proteinfunktioner, inklusive cellsignalering, cellytiska processer och immunförsvar.

Mannos kan också användas som en funktionell ingrediens i närings- och hälsoprodukter, där det har visat sig ha potentiala hälsoeffekter, såsom att stödja immunsystemet och minska inflammation.

'Tarmar' er en begrep som oftest refererer til tarmen i det menneskelige eller dyrede digestive system. Tarmen er en del av fordøjelseskanalen, der starter i mavesækken og ender i endetarmen (anus). Der er flere dele af tarmen, herunder tyndtarm, tyktarm og endeligt endetarmen.

Tyndtarmen er den længste del af tarmen og er hvor det meste af næringsupptagelsen sker. Tyktarmen er kortere, men har en større diameter end tyndtarmen og er hvor vand og salt absorberes, og hvor afføringen dannes. Endeligt er endetarmen hvor afføringen udskilles fra kroppen.

Det er viktig å ha en god tarmfunksjon for å sikre en god helse. En ubalansert tarmflora kan føre til fordøjelsesproblemer, inflammatoriske tarmsygdommer og andre helsesvikt. Derfor er det viktig med en balanset kosthold og livsstil for å sikre en god tarmhelse.

'Irritable bowel syndrome' (IBS) er en funksjonell tarmsjukdom som kharakteriseres av bukmor, forstopping eller diarré, eller både av disse sammen med bukpine og endrede tarmvaner. Symptomene varierer i alvorhet og kan komme og gå over tid. IBS er ofte forbundet med psykisk stress og økt känslighet overfor tarmsymptomer, men det saknes klare organiske orsaker til sykdommen. Behandlingen av IBS inkluderer vanligvis ændringer i kosten, fysisk aktivitet, stressreduksjon og medikamentell behandling for å lindre symptomer.

'Struktur-aktivitet-relation' (SAR) är ett begrepp inom farmakologi och läkemedelsutveckling som refererar till sambandet mellan en molekyls kemiska struktur och dess biologiska aktivitet, det vill säga dess förmåga att påverka en viss funktion i ett levande system.

SAR-analys används ofta för att förutse hur en given substans kommer att bete sig biologiskt baserat på dess kemiska struktur, och kan hjälpa forskare att designa nya läkemedel med önskad verkan genom att jämföra strukturer av kända aktiva ämnen med strukturer av potentiella nya substanser.

Genom att undersöka och analysera SAR kan forskare identifiera viktiga strukturella egenskaper som är relaterade till en molekyls biologiska aktivitet, såsom funktionella grupper eller specifika bindningsställen på en molekyl som påverkar dess interaktion med målproteiner. Dessa insikter kan sedan användas för att optimera läkemedelskandidater genom att modifiera deras kemiska struktur för att förbättra deras verkan, specificitet och säkerhet.

"Peptoner" är ett medicinskt begrepp som refererar till en process där proteiner bryts ned till mindre peptider och enskilda aminosyror. Detta sker genom en reaktion med magnålsjuka (gastrisk juice) i magsäcken, där enzymet pepsin spjälkar proteinerna under surt miljöförhållanden. Peptoner är också en benämning på de delvis nedbrutna proteiner som bildas under denna process.

Glycerol, också känt som glycerin, är en organisk förening med formeln C3H5(OH)3. Det är en tjock, söt, klar, odorlös vätska som är starkt hygroskopisk och nästan helt olöslig i etanol men lättlöslig i vatten och aketon.

I medicinsk kontext används glycerol ofta som ett sönderfallsskyddande medel, speciellt för nervsystemet, hjärnan och ögonen under operationer eller skador. Det kan också användas som en laxermedel på grund av dess förmåga att dra vatten till sig i tarmarna och stimulera defekationen. Glycerol är också en del av flera hudpreparat och läkemedelsformuleringar som hjälper till att behålla fuktighet och skydda huden.

Mikrobiell genetik refererer til studiet af arvemåden hos mikroorganismer, såsom bakterier, svampe og virus. Denne disciplin undersøger de genetiske mekanismer, der styrer mikroorganismernes vækst, reproduktion, metabolisme, patogenese og resistance overfor lægemidler. Mikrobiell genetik har været afgørende for at forstå de molekylære mekanismer, der styrer infektioner og sygdomme, samt udviklingen af nye strategier til forebyggelse, diagnostik og behandling af infektionssygdomme.

Sorbitol är ett sötningsmedel och kolhydrat som är ungefär 60 procent så sött som sockersirap. Det förekommer naturligt i vissa frukter, till exempel plommon och äpplen, men sorbitol kan också framställas syntetiskt.

I medicinsk kontext används ofta sorbitol som laxermedel på grund av dess förmåga att hålla kvar vatten i tarmarna och underlätta avskiljningen av fekalier. Det kan också användas som en del av behandlingen för diabetes, eftersom det har en långsammare inverkan på blodsockernivåerna än vanlig socker.

Det är värt att notera att överkonsumtion av sorbitol kan leda till diarré och magont, eftersom kroppen inte fullständigt kan absorbera det.

'Streptococcus bovis' är en art inom släktet Streptococcus, som består av grampositiva kocker. Denna bakterie förekommer naturligt hos nötkreatur och kan orsaka infektioner hos både djur och människor. 'Streptococcus bovis' delas vanligen upp i två grupper: S. bovis biotyp I/II.1 (eller S. gallolyticus) och S. bovis biotyp II.2.

Hos människor kan 'Streptococcus bovis' orsaka en rad olika infektioner, framför allt inälvsmagsinfektioner som exempelvis tarminfektion och abscesser i levern. Den kan också vara associerad med endokardit (hjärtsäcksinflammation) och meningit (hjärnhinnesackinflammation). Infektioner orsakade av 'Streptococcus bovis' är vanligen relaterade till underliggande sjukdomar, som exempelvis tarmsjukdomar eller cancer.

Det är värt att notera att det finns en association mellan kolonisering eller infektion med 'Streptococcus bovis' och kolorektal cancer (CRC). Således kan identifiering av 'Streptococcus bovis' i kliniska prover vara ett tecken på ökad risk för CRC, och patienter med denna bakterie bör screenas för CRC.

Neuraminidase (N-acetylneuraminic acid hydrolase) er ein slags enzym som spjyler siktbarlige kolhydrater (såkalte sialiska kolhydrater) frå overflata av mange forskjellige typer celler, inkludert bakteriar og virusar. I virusar som influensaviruset spiller neuraminidase en viktig rolle i forhold til at viruset skal kunne smitta nye celler. Neuraminidasen klår sialiska kolhydrater frå overflata av infisert celler og på den måten unngår at nyinfiserte viruspartiklar fastnar i sleime som inneholder mange sialiska kolhydrater. På denne måten er neuraminidasen medvirkende til å gjøre influensaviruset mer smittefarlig og vanskeligere å bekjempe med vanlige behandlingsformer.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

Cysteine är en svagt luktande sulfhydrylgrupp (SH)-bärande proteinogen aminosyra. Den har den kemiska formeln HO2CCH(NH2)CH2SH. Cystein kan bilda disulfidbindningar (-S-S-) med andra cysteiner, vilket är viktigt för tredimensionell struktur hos vissa proteiner. I enzymer spelar cystein ofta en roll som nukleofil i katalytiska reaktioner.

'Ketoser' är ett medicinskt begrepp som refererar till när kroppen bryter ner fett för att använda som energikälla, istället för kolhydrater. Detta sker genom en process där kroppen omvandlar fettsyror till ketonkroppar, som kan användas som bränsle i cellerna.

Ketos är ett tillstånd som kan uppstå när kroppen inte får tillräckligt med kolhydrater, till exempel vid långvarig hunger, en ketogen diet eller vid vissa sjukdomar som diabetes. Om ketosen blir allvarlig och varar länge kan det leda till ett tillstånd som kallas ketoacidos, vilket är livshotande om det inte behandlas.

'Extrachromosomal inheritance' refererar till ärftlighetsmönstret där genetisk information inte förs över via de vanliga kromosomerna, utan istället via extrakromosomala DNA-molekyler som plasmider eller mitokondrier. Detta kan leda till en särskild form av ärftlighet som inte följer de traditionella Mendelska reglerna för ärftlighetsmönster på kromosomenivå.

Extrakromosomal nedärvning kan ses i vissa enkelkcelliga organismer, men även hos komplexa eukaryota organismer som djur och växter. Ett exempel på extrakromosomal nedärvning är mitokondriell arftlighet, där genetisk information förvaras i mitokondrier istället för kromosomer. Detta kan leda till att specifika egenskaper eller sjukdomar ärvas på ett icke-Mendelskt sätt, eftersom mitokondriellt DNA inte blandas under meiosen och istället förs över i sin helhet från moder till avkomma.

Hemagglutination är en biologisk reaktion där röda blodkroppar (erytrocyter) fäster sig till varandra och formar klumpar, ofta orsakat av en infektionsagent som virus eller bakterier. Detta sker på grund av att agenten har en yta som kan binda till specifika sockerstrukturer (antigener) på ytan av blodkropparna.

Denna reaktion kan observeras i ett laboratorietest, där en lösning av röda blodkroppar blandas med en prob som innehåller en misstänkt infektionsagent. Om hemagglutination sker, indikerar det att agenten är närvarande och kan vara orsaken till sjukdomen.

'Getter' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan möjligen vara en förkortning eller förvrängning av ett medicinskt begrepp på ett annat språk, men utan ytterligare kontext är det svårt att ge en exakt definition.

Om 'getter' används som en förkortning eller förvrängning av engelska ordet 'getters', kan det syfta på speciella metoder inom programmering som används för att hämta värden från ett objekt. Detta har dock ingenting med medicin att göra.

Molekylär kloning är en biologisk teknik där man skapar exakta kopior av specifika gener eller andra stycken av DNA. Detta görs genom att skapa en rekombinant DNA-molekyl, vilken består av DNA från två olika källor. Denna rekombinanta DNA-molekyl innehåller oftast en önskad gen som är flankerad av kontrollsekvenser, så kallade promotor- och terminatorkärnor, som styr när och hur mycket av genen ska exprimera sig.

Den rekombinanta DNA-molekylen införs sedan i en värdcell, ofta en bakteriecell eller en eukaryot cell, där den kan replikera sig tillsammans med cellens egna gener. På det viset produceras stora mängder av den önskade genen eller DNA-sekvensen.

Molekylär kloning används inom forskning för att studera geners funktion och interaktion, för att producera proteiner i stor skala för medicinska tillämpningar och för att skapa genetiskt modifierade organismer som används inom jordbruk och bioteknik.

Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och på så sätt förhindrar transkriptionen av angränsande gener. De fungerar som del av regulatoriska system i celler, där de kan stänga av genuttrycket när det inte behövs. Repressorproteinens aktivitet kan moduleras av olika signalmolekyler, till exempel sekundära meddelandeämnen (secoeder), för att möjliggöra precisely kontrollerad genuttryck. I prokaryota celler är repressorprotein ofta en del av operonregulatoriska system, medan de i eukaryota celler oftare är involverade i regleringen av enskilda gener.

"Vätningsförmåga" (eng. "moisture retention capacity") är ett mått på hur mycket vatten en viss substans kan hålla på sig. Detta är särskilt relevantt inom områdena jordbruk, trädgårdsodling och materialvetenskap.

Inom jordbruket och trädgårdsodlingen används vätningsförmåga ofta för att beskriva ämnens förmåga att hålla på sig vatten som är tillgängligt för växter, vilket kan variera beroende på ämnes struktur och sammansättning. En högre vätningsförmåga innebär att substansen kan behålla mer vatten, vilket kan underlätta växternas tillväxt och utveckling, särskilt under torkperioder.

Inom materialvetenskapen kan vätningsförmågan ha betydelse för hur materialet uppför sig i olika miljöer och under olika förhållanden. Till exempel kan en hög vätningsförmåga påverka materialets mekaniska egenskaper, elektrisk ledningsförmåga eller korrosionsbeständighet.

Jordnötsagglutininer är en typ av protein som kallas för agglutininer, som förekommer naturligt i vissa livsmedel och kan orsaka immunreaktioner hos människor. I det specifika fallet jordnötsagglutininer, kommer de ifrån jordnötter och kan orsaka allergiska reaktioner hos individer som är känsliga för dem.

Agglutininer är proteiner som orsakar att celler eller partiklar i en vätska fastnar tillsammans när de exponeras för dem. I det specifika fallet jordnötsagglutininer, kan de orsaka att röda blodkroppar fastnar tillsammans när de exponeras för dem, vilket kallas för agglutination.

Det är värt att notera att jordnötssmör och andra produkter som innehåller jordnötter kan också innehålla jordnötsagglutininer, så det är viktigt för personer med jordnötsallergi att vara tydligt med sina kostvanor och undvika dessa livsmedel.

UDP-glukos 4-epimeras är ett enzym som katalyserar omvandlingen av UDP-glukos till UDP-galaktos genom att byta ut en hydroxylgrupp (–OH) vid kolatomnummer 4 i sockermolekylen. Detta enzym spelar därför en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom syntesen av olika typer av sockerarter och glykoproteiner.

I kroppen finns UDP-glukos 4-epimeras huvudsakligen i levern, men det kan även påträffas i andra organ som till exempel bukspottkörteln och tarmarna. Genom att kunna omvandla UDP-glukos till UDP-galaktos kan cellen reglera nivåerna av dessa två sockerarter och på så sätt anpassa sig efter olika behov.

Det är värt att notera att mutationer i genen som kodar för UDP-glukos 4-epimeras kan leda till olika sjukdomstillstånd, exempelvis en sällsynt metabolisk störning vid namn galaktosämia.

"Bakteriologiska tekniker" är en samling metoder och procedurer som används inom bakteriologi, en gren av mikrobiologi som fokuserar på studiet av bakterier. Definitionen kan variera beroende på kontext, men inkluderar ofta:

1. Kultivering: En metod för att odla och frodas bakteriekolonier på en näringsrik medium, såsom agarplatta eller agarlåda. Detta gör det möjligt att identifiera och studera specifika bakteriestammar.

2. Färgningstekniker: Används för att skilja olika typer av bakterier åt baserat på deras morfologi, såsom form, storlek och färg. Exempel på färgningstekniker inkluderar Gram-färgning, som används för att indela bakterier i två grupper - grampositiva och gramnegativa - baserat på skillnader i deras celleväggar.

3. Biokemiska test: Används för att identifiera specifika egenskaper hos en bakteriestam, såsom produktion av enzymer eller toxiner. Exempel på biokemiska test inkluderar katalasreaktionstestet och oxidasreaktionstestet.

4. Genetisk analys: Används för att studera bakteriens genetiska material, såsom DNA och RNA. Detta kan involvera metoder som PCR (polymeraskedjereaktion), DNA-sekvensering och genetisk manipulation med hjälp av plasmider och transfektion.

5. Serologi: Används för att identifiera antikroppar i blodserum som reagerar med specifika bakterieproteiner. Detta kan användas för att diagnostisera infektioner orsakade av bakterier.

6. Bioinformatik: Används för att analysera stora datamängder från genetiska och proteomiska studier av bakterier. Detta kan involvera metoder som sekvensering, strukturförutsägelse och funktionsanalys av gener och protein.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Mannitol är ett slags sugarsubstanser som används inom medicinen. Det är en typ av sockeralkohol som kan användas som en osmotisk diuretikum, vilket betyder att det hjälper till att öka urinproduktionen genom att öka mängden vätska i njurarna som passerar ut i urinen.

Mannitol kan ges intravenöst (via en infusion in i en ven) för att hjälpa att reducera trycket inne i hjärnan (intrakraniellt tryck) hos patienter med allvarliga skalltrauman eller andra tillstånd som orsakar ökat intrakranielt tryck. Det kan också användas för att hjälpa att skydda njurarna under operationer där kontrastmedel används, eftersom mannitol kan hjälpa att förhindra skada på njurarna genom att minska mängden kontrastmedel som absorberas av kroppen.

Vanliga biverkningar av mannitol inkluderar ökad törst, uttorkning och ökad urinproduktion. I vissa fall kan det orsaka allvarligare biverkningar som elektrolytrubbningar eller överdosering, särskilt om det ges i för höga doser eller om patienten har några speciella hälsoproblem som gör dem känsligare för dess effekter.

'Matvaror' kan definieras som födoämnen eller livsmedel som äts av människor för att få näring och energi. Matvaror kan vara av olika slag, till exempel frukt, grönsaker, kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, nötter och kärnor, spannmål, bönor och andra baljväxter. Vissa matvaror kan också vara bearbetade eller förädlade, till exempel bröd, pasta, glass, godis, drycker och konserverade produkter.

Det är viktigt att välja hälsosamma matvaror som innehåller många näringsämnen såsom vitaminer, mineraler, protein, kolhydrater och fleromättat fett. En hälsosam kost består av en varierad blandning av olika matvaror i rätt proportioner för att tillgodose kroppens behov av näring och energi.

Molekylvikt, eller molekylär vikt, är ett begrepp inom kemi och fysik som refererar till det totala antalet gram av en viss substans som motsvarar dess molekylmassa. Molekylmassan är summan av atommassorna för varje atom i en molekyl, och molekylvikten uttrycks vanligtvis i enheten gram per mol (g/mol).

Mer specifikt, molekylvikten är relaterad till Avogadros konstant, som definierar antalet partiklar (i detta fall, molekyler) i en mol av en substans. En mol av en substans innehåller exakt 6.02214076 × 10^23 partiklar, och molekylvikten är massan av en mol av en viss substans.

Sålunda, om du känner till molekylmassan av en given molekyl, kan du beräkna dess molekylvikt genom att multiplicera molekylmassan med Avogadros konstant. Omvänt, om du känner till molekylvikten och Avogadros konstant, kan du bestämma molekylmassan genom att dividera molekylvikten med Avogadros konstant.

Glykokonjugater är en sammanfattande benämning på biomolekyler som består av en kolhydratkedja kovalent bundet till ett annat molekylärt skelett, ofta ett protein eller ett lipid. Kolhydratdelen kallas glykan och kan vara en enkel sockertyp (monosackarid) eller en sammanlänkad serie av flera sockermolekyler (oligosackarid eller polysackarid).

Glykokonjugater delas vanligtvis in i fyra olika kategorier beroende på det molekylära skelett de är bundna till:

1. Glycoproteiner: Kolhydratkedjor är kovalent bundna till protein, vilket bildar en glykoprotein. Dessa förekommer naturligt i cellmembran och i vissa kroppsfluid som blodplasma.
2. Glycolipider: Kolhydratkedjor är kovalent bundna till lipider, vilket bildar en glykolipid. Dessa finns framförallt i cellmembran och har betydelse för cellytan och signalering mellan celler.
3. Proteoglykaner: Polysackarider (glykosaminglykaner) är kovalent bundna till protein, vilket bildar en proteoglykan. Dessa förekommer i extracellulär matrix och har betydelse för struktur och funktion hos bland annat brosk, senor och blodkärl.
4. Peptidoglykaner: Kolhydrater (muraminer) är kovalent bundna till peptider, vilket bildar en peptidoglykan. Dessa finns framförallt i bakteriecellväggar och ger struktur och skydd till cellen.

Glykokonjugater har viktiga funktioner inom biologiska system, bland annat för cellytstruktur, cellytkemi, signalering och immunförsvar.

Svepelektronmikroskopi (SEM) är en typ av elektronmikroskopi som använder en fin stråle av primäre elektroner för att generera en detaljerad och magnifierad bild av ett provs material. När primära elektroner accelereras mot provet skapas sekundära elektroner, backscatterade elektroner och annan signalering som kan användas för att generera en bild.

I SEM-mikroskopi interagerar primära elektronerna med atomer i provet och får atomer att exciteras eller ioniseras, vilket resulterar i emissionen av sekundära elektroner. Antalet sekundära elektroner som emitteras är direkt proportionellt mot den ursprungliga energin hos primära elektronerna och beroende på materialets sammansättning, topografi och andra faktorer.

Sekundära elektroner samlas sedan in med en detektor och omvandlas till en elektrisk signal som bearbetas för att generera en tvådimensionell bild av provet. Bilden visar vanligtvis kontrasterade skuggor och höjdskillnader, vilket gör SEM-mikroskopi användbart för att undersöka ytstrukturen och topografin hos materialprover på nanometer- till mikrometerskalan.

SEM är ett viktigt verktyg inom materialvetenskap, elektronik, biologi och andra forskningsområden där detaljerade bilder av ytor och strukturer behövs för att förstå och analysera materialegenskaper och funktion.

'Streptococcus mutans' är en bakteriestam som tillhör släktet Streptococcus och är en av de huvudsakliga orsakerna till tandsmutsjukan (karies). Denna bakterie producerar en syra som angriper tanden och leder till att tandemaljen bryts ner, vilket kan resultera i hål i tänderna. 'Streptococcus mutans' lever av kolhydrater från maten och drickes, och den föredrar särskilt sockerartade livsmedel som till exempel godis, läskedrycker och fruktjuicer. Denna bakterie kan överföras mellan personer genom direktkontakt eller via droppar i luften när man hostar eller andas ut.

'Glass' är inte en etablerad medicinsk term. Det kan dock referera till olika saker inom medicinen, såsom:

1. Ett symtom hos patienter med neuropati, där de upplever en kittlande eller stickande känsla i huden.
2. En typ av implantat som används inom oftalmologi för att korrigera synfel och ersätta en skadad linse.
3. Glas-like substance, såsom glas-ionomer cement, som används inom tandvården som ett fyllningsmaterial eller som en del av en krona eller bro.

I medicinsk kontext kan "varm temperatur" ofta syfta på en kroppstemperatur som är högre än normalt. Det vanligaste sättet att definiera en normal kroppstemperatur är att säga att den ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius (97,7 till 99,5 grader Fahrenheit). En varm temperatur kan alltså vara en temperatur som är högre än 37,5 grader Celsius.

Det är värt att notera att kroppstemperatur kan variera något under dagen och att det finns olika faktorer som kan påverka den, till exempel fysisk aktivitet, hormonella förändringar och vad du har ätit. Därför bör en enskild temperaturmätning inte alltid tolkas som att du är sjuk. Om du upplever andra symptom eller om din temperatur är mycket högre än normalt, kan det vara ett tecken på sjukdom och du bör söka vård.

I medicinsk kontext, refererar "ytegenskaper" (på engelska: "physical properties") vanligtvis till de observerbara karaktäristika hos ett biologiskt material eller en substans, som kan inkludera färg, lukt, smak, konsistens, densitet, hårdhet, ljusbrytning, ledningsförmåga för elektricitet, etc.

Ytegenskaperna kan vara viktiga att ta hänsyn till när man diagnostiserar eller behandlar sjukdomar, eftersom de kan ge information om vilka substanser eller material som finns i en patient's kropp, hur de beter sig under olika förhållanden, och hur de påverkas av olika terapeutiska interventioner.

Exempelvis, färgen på en persons urin kan ge information om deras hydratationsnivå eller om förekomsten av blod i urinen. Smaken och luften hos en persons andedräkt kan vara viktiga tecken på underliggande sjukdomar, som diabetes eller lungsjukdomar. Konsistensen hos en persons slemhinnor kan ge information om deras allmänna hälsostatus och om förekomsten av inflammation eller infektion.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

Livsmedelsmikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om mikroorganismer och deras roll i livsmedel. Det inkluderar studier av hur mikroorganismer påverkar kvalitet, säkerhet och hållbarhet av livsmedel. Livsmedelsmikrobiologin undersöker också förekomsten och betydelsen av patogena mikroorganismer i livsmedel, samt utveckling och användning av mikroorganismer inom livsmedelsproduktionen, till exempel i fermenteringar och produktion av probiotiska livsmedel.

I den medicinska kontexten refererar "strukturella modeller" till grafiska representationer eller visuella bilder av den anatomiska strukturen hos ett organ, vävnad eller en biologisk molekyl, som kan användas för att undersöka och analysera deras form, storlek, orientering och funktionella egenskaper.

Strukturella modeller kan vara tvådimensionella (2D) eller tredimensionella (3D), beroende på vilket komplexitetsnivå som behöver representeras. De kan skapas med hjälp av olika tekniker, såsom ritningar, diagram, bildbehandlingsprogram och molekylär visualiseringstekniker.

Exempel på strukturella modeller inkluderar:

1. Anatomiska scheman: Dessa är 2D- eller 3D-modeller som visar olika delar av kroppen, såsom skelett, muskler, blodkärl och organ. De används ofta för att illustrera den mänskliga kroppens struktur och funktion i läroböcker, medicinska artiklar och presentationer.
2. Molekylära modeller: Dessa är 3D-modeller av biologiska molekyler, såsom proteiner, DNA, RNA och lipider. De visar deras sekundära, terciära och kvartära strukturer och kan användas för att studera deras funktionella egenskaper, interaktioner med andra molekyler och möjliga terapeutiska mål.
3. Cellstrukturella modeller: Dessa är 3D-modeller av celler och deras olika kompartment, såsom kärnan, mitokondrier, endoplasmatiskt retikulum och golgiapparaten. De används för att studera celldelning, transportprocesser, signaltransduktion och andra cellulära processer.
4. Anatomiska modeller: Dessa är 3D-modeller av kroppsdelar eller organ, som kan vara statiska eller dynamiska. De används ofta inom kirurgi, ortopedi och rehabilitering för att planera operationer, simulera procedurer och utvärdera resultaten.

Samtliga dessa modeller är viktiga hjälpmedel inom forskning, undervisning och klinisk praktik. De underlättar förståelsen av komplexa system och processer och möjliggör simulering och visualisering av olika scenarier och behandlingsalternativ.

Aminosyror är de grundläggande byggstenarna i proteiner. De är organiska kompound som innehåller en amino-grupp (-NH2), en karboxyl-grupp (-COOH) och en sidkedja (R-grupp) som varierar mellan olika aminosyror.

Det finns 20 standardaminosyror som används för att bygga upp proteiner hos däggdjur, men det kan finnas tusentals olika aminosyror i naturen. De 20 standardaminosyrorna kan delas in i essentiella och icke-essentiella aminosyror beroende på om kroppen kan syntetisera dem själv eller inte.

Essentiella aminosyror måste tas in med kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera dem själv i tillräckliga mängder. Dessa inkluderar: isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, threonin, tryptofan och valin.

Icke-essentiella aminosyror kan syntetiseras av kroppen själv och inkluderar: alanin, asparagin, aspartat, cystein, glutamat, glutamin, glycin, prolin, serin och tyrosin.

Aminosyror spela en viktig roll i många cellulära processer, inklusive proteinsyntes, neurotransmission, immunförsvar och metabolism.

'Streptococcus sanguis' är en art av grampositiva, kokoida bakterier som tillhör fasgrupp II i släktet Streptococcus. Dessa bakterier är normalt förekommande i munhålan hos människor och kan vara en del av den normala munfloran. De kan dock även orsaka infektioner när de kommer in i andra kroppsdelar, till exempel vid tandköttsinflammationer eller endokardit (hjärtsäcksinflammation).

Det är viktigt att notera att 'Streptococcus sanguis' inte ska förväxlas med andra bakterier som också kan orsaka infektioner, såsom Group A Streptococcus (GAS), som kan orsaka allvarliga infektioner som exempelvis halsfluss och stafylokockinfektioner.

'Trichoderma' är ett släkte av svampar som tillhör divisionen Ascomycota. De är vanligen saprofyter, vilket betyder att de lever på döda organiskt material och bryter ned det till enklare ämnen. Många arter av Trichoderma förekommer naturligt i marken världen över och kan även hittas i trä, kompost, och andra växtmaterial. Några arter av Trichoderma är kända för sin förmåga att producera en mängd olika enzymer som bryter ned cellulosa, lignin och andra polymerer, vilket gör dem användbara inom bioteknik och bioenergi.

Trichoderma-svamparna är också kända för sin förmåga att producera metaboliter som kan inhibera tillväxten hos andra svampar, vilket gör dem användbara som biologiska kontrollmedel inom jordbruk och skogsbruk. Dessutom har vissa arter av Trichoderma visat sig ha potential som kandidater för att producera nya läkemedel, särskilt mot svampinfektioner.

Det är värt att notera att vissa arter av Trichoderma kan också vara opportunistiska patogener hos människor med nedsatt immunförsvar.

Sekundärstruktur på ett protein refererar till den lokala, geometriska formen som delar av proteinets peptidkedja antar, vanligtvis som en konsekvens av vätebindningar mellan polära funktionella grupper i proteinet. De två vanligaste formerna av sekundärstruktur är alfa-helix och beta-flak (beta-sheet). I en alfa-helix är peptidkedjan vriden runt sig med omkring 3,6 aminosyror per varv, med vätebindningar mellan varje fjärde aminosyra. I en beta-flak ligger de polära delarna av peptidkedjorna parallellt eller antiparallellt bredvid varandra och är stabiliserade av vätebindningar mellan dem. Sekundärstrukturen kan bestämmas genom tekniker som cirkulär differentialskanning (CD) och tvådimensionell nukleär magnetisk resonansspektroskopi (2D-NMR).

'Mag-tarmpassage' er en medisinsk betegnelse for passagen af mad gennem maven og tyndtarmen. Dette inkluderer også den delte funktion mellem mavesækkens muskler, som pumper maden ned i tolvfingertarmen, og de småtarmes muskler, der hjælper med at transportere og absorbere næringsstoffer fra maden.

Mag-tarmpassagen starter, når du spiser og svølger maden, som derefter bevæger sig ned gennem spiserøret og ind i maven. I maven bliver maden blandet med mavesaft for at opløse fedtstoffer og syrer, der hjælper med at bryde proteinerne ned til mindre dele.

Efter dette bevæger maden sig gennem pylorus, en muskelventil mellem maven og tolvfingertarmen, hvor den blandes med galdesaft fra leveren og fedtsyrebrydningsenzym fra bugspytkirtlen for at fortsætte nedbrydningen af fedtstofferne og proteinerne.

I de småtarmsystem bliver de opløste næringsstoffer absorberet gennem tarmvæggen og transporteret til leveren via blodet for videre forarbejdning, inden de distribueres til resten af kroppen.

Hvis mag-tarmpassagen ikke fungerer korrekt, kan det resultere i en række sygdomme og sundhedsproblemer, herunder opstød, forstoppelse, maveonde, vægttab og ernæringsmangel.

Laktat är ett slutprodukt i anaerob metabolism, vilket innebär att det bildas när kroppens celler behöver energiproduktion utan tillgång till syre. Detta sker framförallt under intensiv träning eller när blodflödet inte är tillräckligt för att möjliggöra syretransporten till cellerna.

Laktatet transporteras sedan via blodet till levern, där det kan omvandlas tillbaka till glukos och användas som energikälla igen. Om levern inte kan hålla jämna steg med laktattillförseln kan dock laktatakumulering ske, vilket kan leda till metabola acidos eller lägre pH-värden i blodet.

Det är värt att notera att när människor pratar om "laktatsatta muskler" avser de ofta en situation där musklerna har höga nivåer av laktat som orsakas av intensiv träning, men det är inte samma sak som muskelvätskan blir sur.

'Kolradioisotoper' refererer til isotoper (varianter) av kulstof-atomet som har ustabil nucleus og som sender ut ioniserende stråling, noe som gjør dem anvendelige i medisinsk kontekst. Et velkjent eksempel er kulstoff-14 (^14C), som kan brukes i en type radiokarbondatering. I medisinen kan kolradioisotoper brukes til å merke ut forskjellige organismer eller stoffer, slik at de kan følges opp innen kroppen ved hjelp av en gammakamera etter at de er injiserte, inhalert eller ingestert. Dette kan være nyttig i diagnostisk testing for å avdekke for eksempel skjult blodtapt, infeksjoner, tumorer eller andre abnormaliteter.

Genetisk konjugation är ett fenomen där två bakterieceller av olika sorter interagerar med varandra och utbyter DNA-molekyler. Detta sker när en donatorcell (givare) överför en plasmid, en liten ringformad DNA-molekyl, till en acceptorcell (mottagare). Genetisk konjugation är ett sätt för bakterier att sprida genetiskt material mellan varandra och utveckla resistens mot antibiotika eller andra skadliga ämnen. Detta fenomen upptäcktes av Joshua Lederberg och Edward Tatum år 1946, för vilket de fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1958.

'Batch cell culture' är en teknik inom cellbiologi där celler odlas i en sluten behållare under kontrollerade förhållanden. I en batch-odling får cellerna växa och multiplicera sig under en viss tidsperiod utan tillförsel av näringslösning eller andninggas. När näringsresurserna i behållaren är uttömda, och/eller avfallsprodukter har ansamlat sig, slutar cellerna växa och odlingen avslutas.

Den medicinska definitionen av 'Batch Cell Culture Techniques' kan sammanfattas som:

En kultiveringsteknik där celler odlas i en sluten behållare under kontrollerade förhållanden, utan tillförsel av näringslösning eller andninggas under en viss tidsperiod. När näringsresurserna i behållaren är uttömda, och/eller avfallsprodukter har ansamlat sig, slutar cellerna växa och odlingen avslutas.

... i fast form förekommer i 3 kristallina polymorfer, α-laktos som monohydrat, α-laktos som anhydrat, β-laktos som anhydrat ... Laktos förekommer även som tillsats i vissa öltyper för att få en mer söt smak då laktosen inte kan brytas ner av traditionell ... Laktos utvinns ur mjölk, främst skummjölk, genom att man fäller ut kasein med hjälp av ostlöpe eller syra. Ur den erhållna ... Laktos är ett vanligt fyllnadsmedel i tabletter och används även som hjälpämne i andra läkemedelsberedningar. Det kan också ...
... fermenterar laktos. ^ Madigan M; Martinko J (editors). (2005). Brock Biology of Microorganisms (11th ed.). Prentice ...
"Mjölk och laktos". www.livsmedelsverket.se. http://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/ ... allergener/mjolk-och-laktos/. Läst 31 augusti 2016. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt ...
... miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/mjolk-och-laktos. Läst 18 juli 2022. ^ "Jordbruksaktuellt - Ett ... "Livsmedelsverket - Mjölk och laktos". https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa-- ...
Mjölksocker(laktos) finns i mjölk. Stärkelse är den vanligaste kolhydraten i vår mat och den består av långa kedjor av glukos ...
... är en isomer av laktos. Det är en trögflytande, ljus sirap som smakar sött och har en något kylande arom. Substansen ...
Detta gäller exempelvis gluten och laktos. Sådan överkänslighet är livslång men uppkommer endast som reaktion på födoämnet. ...
Laktos, maltos och cellobios är exempel på att reducerade disackarider, var och en med en hemiacetalenhet, den andra upptagen ... Tre vanliga exempel är sackaros, laktos och maltos. Disackarider är en av de fyra kemiska grupperingarna av kolhydrater ( ... Isomaltos, en Isotyp till Maltos, består av samma molekyler men har en annan bindningspunkt Laktos, eller mjölksocker, består ... laktos) en disackarid tillverkad genom kondensation av en molekyl av var och en av monosackariderna glukos och galaktos, medan ...
Milk Stout eller Sweet stout, med tillsatt laktos. Imperial Stout passar utmärkt till choklad, liksom porter. Den torrare och ...
De vanligaste monosackariderna är glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker). De vanligaste disackariderna är laktos ( ...
... n går även att göra gluten- och laktos/mjölkfri. Vid glutenfri tigerkaka används glutenfri mjölmix istället för ...
... laktos), som består av galaktos och glukos. Dessa har kemiska formeln C12H22O11. Oligosackarider består av kedjor av ett litet ...
Vid brist på enzymet laktas tål man inte mjölksocker, laktos. Tillståndet kallas då laktosintolerans. Det kan även röra sig om ...
... , är en sockeralkohol som framställs via hydrogenering av laktos. Det används som sötningsmedel i vissa livsmedel för ...
Glukos Laktos Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker ^ Cui, X.; Zuo, P.; Zhang, Q.; Li, X.; Hu, Y.; Long, J.; Packer, L ... Galaktos och glukos kan tillsammans bilda disackariden laktos, men finns inte i fri form. Galaktos har god löslighet i vatten ...
Exempel på sådana kan vara: ägg, nötter, laktos och gluten. Avsaknad av sådana ämnen kan även återfinnas i varans namn till ...
Intaget av laktos överskrider då vad laktaset i matspjälkningssystemet klarar av. Laktaspersistens är alltså en mutation och ... Laktas är ett enzym som finns i tarmslemhinnan och har som uppgift att bryta ner disackariden laktos till monosackariderna ...
Deras sojaglass var helt vegetabilisk och fri från mjölk och laktos. Numera säljs sojaglass av systerbolaget GB Glace under ...
Av samma anledning bör man undvika laktos-produkter som även dessa är gasbildande. Om gasbesvär är dominerande bör man tänka på ... Därför innebär FODMAP-kostbehandlingen att bland annat laktos, gluten, fruktos och fibrer från många baljväxter utesluts ur ... FODMAP omfattar kortkedjiga kolhydrater, inklusive laktos, fruktos och sorbitol, fruktaner och galaktooligosackarider. ...
Detta åstadkoms genom att man ser till att övriga kolkällor, inklusive glukos, i denna fas tar slut medan laktos kvarstår. ^ F. ... Aktivering av lac-operonet kräver närvaro av laktos och avsaknad av glukos. Man kan på konstgjord väg inducera lac-promotorn ...
Laktos (mjölksocker) är också en disackarid som består av glukos och galaktos. Det finns inga hälsovinster med att äta socker. ...
Överkänslighet för laktos är ingen allergi, eftersom det inte bildas några antikroppar i blodet mot laktos. Till skillnad från ... Konsekvensen av detta blir att dessa individer kan tåla relativt höga halter laktos i kosten även i vuxen ålder. Nomadiserade ... Många laktosintoleranta upplever att de tål mindre mängder laktos än vanligt i samband med att de dricker alkohol. Även ... Intaget av laktos överskrider då vad laktaset i matspjälkningssystemet klarar av. Primärt laktosintoleranta européer/ ...
Piporna bildas då mjölksyrabakterierna bryter ner laktos och bildar koldioxid som biprodukt. Osten efterbehandlas efter ... laktos) samt en del mineraler och vitaminer. Ko-, get- och fårmjölk är de vanligaste mjölktyperna som används för framställning ...
Jämfört med den mogna mjölken innehåller kolostrum mindre fett, laktos och vattenlösliga vitaminer. Övergången från kolostrum ...
i detta fall laktos närvarande så släpper lac-repressorn operonet och RNA-polymeraset kan binda till promotorn för att sedan ... lac-operonet är ett operon i bakterien E. coli som är specialiserat på att initiera nedbrytningen av laktos (mjölksocker) till ... Operonet består av tre gener som möjliggör E. coli-bakteriens livnäring på laktos. En av generna ger upphov till β-galaktosidas ... finns en hög halt glukos i omgivningen är operonet avstängt eftersom laktos inte längre finns för spjälkning, detta kallas för ...
Vissa bakteriearter som kan bryta ned laktos kan vara behjälpliga för laktosintoleranta personer. Det finns ett antal ...
Milhouse är allergisk mot honung, vete, laktos, icke-laktosmat och sina egna tårar. I tonåren, då Milhouse förvandlades från ...
... sägs vara något sötare än laktos och relativt mindre sött än sackaros. ^ [a b c d e] "maltos". www.ne.se. https://www.ne ...
laktas då laktos behöver brytas ner i E. coli-bakterier (se lac-operon). ^ [a b] Ehinger, Ekenstierna. Bioteknik - från DNA ... coli-bakteriens livnäring på laktos, som möjliggörs av lac-operonet. Ordet operon härstammar från operera, vilket kännetecknar ...
Om laktos finns närvarande kan genen lacZ' uttryckas och α-delen av β-galaktosidas kan uttryckas. Då fås ett funktionellt β- ... β-galaktosidas är ett av enzymerna som bryter ner laktos till glukos och galaktos. I laboratoriemiljö används istället ...
Laktos i fast form förekommer i 3 kristallina polymorfer, α-laktos som monohydrat, α-laktos som anhydrat, β-laktos som anhydrat ... Laktos förekommer även som tillsats i vissa öltyper för att få en mer söt smak då laktosen inte kan brytas ner av traditionell ... Laktos utvinns ur mjölk, främst skummjölk, genom att man fäller ut kasein med hjälp av ostlöpe eller syra. Ur den erhållna ... Laktos är ett vanligt fyllnadsmedel i tabletter och används även som hjälpämne i andra läkemedelsberedningar. Det kan också ...
Fördjupning om laktos. Laktos, mjölksocker, ger mjölken dess söta smak. Laktos finns i all mjölk, i modersmjölk, ko-, buffel-, ... Hur mycket laktos man tål varierar, men de flesta kan få i sig den mängd laktos som finns i en deciliter mjölk dagligen utan ... Den mängd laktos personer med laktosintolerans tål utan besvär varierar. De flesta tål fem gram laktos dagligen vilket ... Även mjölkchoklad och glass innehåller mycket laktos. De små mängder laktos som ingår i smör och margarin, har vanligen ingen ...
N ringsv rde f r Glass veg u laktos fett 11 % Tofuline. Informationen kommer fr n Livsmedelsverkets livsmedeldatabas ... Glass veg u laktos fett 11 % Tofuline. Glasspinne fett 10%. Glasspinne fett ca 25 %. Glasspinne hallon o mj lk fett 5,5% typ ...
Handla mat online från din lokala ICA-butik
Present levererad till din dörr i hela Norge - Samma/nästa dag i de största städerna med Porterbuddy. ...
På en fika som präglas av passion och kärlek ...
One Thought on "FANTASTISK RABARBERDRÖM SOM ÄR ALLERGIVÄNLIG, FRI FRÅN LAKTOS; GLUTEN OCH NÖTTER" * Cupcakesfluffan on maj 24, ... FANTASTISK RABARBERDRÖM SOM ÄR ALLERGIVÄNLIG, FRI FRÅN LAKTOS; GLUTEN OCH NÖTTER. by matsafari ⋅ 1 Comment ... laktos, nötter och faktiskt helt mjölkfri! Jag tänker skicka den här desserten till robust challenge där Melker Andersson, ...
Dienogest Besins innehåller laktos. Om du inte tål vissa sockerarter, bör du kontakta din läkare innan du tar Dienogest Besins. ...
Vad är laktos?. Laktos, eller mjölksocker, är den sockerart som förekommer naturligt i mjölk. Många proteinpulver innehåller ... Det finns även mjölkbaserade proteinpulver, så som Whey-100, som innehåller så små mängder laktos att det räknas som en ... Ett laktosfritt proteinpulver är precis som namnet antyder ett proteinpulver som inte innehåller laktos. Det kan användas av ... Ett laktosfritt proteinpulver är precis som namnet antyder ett proteinpulver som inte innehåller laktos. Det kan användas av ...
Mjölk och laktos. Mjölk och laktos - allergener att tänka på för företag Det är viktigt att skilja på allergi mot mjölkprotein ...
... gluten och laktos och fri från animaliskt ursprung. Gravida rekommenderas ett högre intag av järn och folsyra ... Ledins B12 Folsyra är helt fri från jäst, gluten och laktos och fri från animaliskt ursprung. Gravida rekommenderas ett högre ...
Ebba Lisas äppelkaka - utan laktos, mjölk, soja och ägg. Betyg: 3.8 av 5 ...
Tumme ner: Laktos. Jag är hjärntvättad av kompisar, men ändå. Tror inte det är bra. ...
Laktos- och glutenintolerans. I kaféet finns möjlighet att beställa laktosfria och glutenfria alternativ. ...
... är känslig mig laktos. Laktosintolerans är ingen allergi och är inte farligt - men kan givetvis vara otrevligt. Symptomen ... Hur mycket laktos innehåller våra produkter?. Här hittar du en lista på hur mycket laktos våra produkter innehåller: Laktoshalt ... Laktosintolerans beror på en brist på enzymet laktas, som är nödvändigt för att bryta ner laktos. I Sverige räknar man med att ... Laktosintolerans innebär att man är känslig mig laktos. Laktosintolerans är ingen allergi och är inte farligt och ska inte ...
Fri från laktos.. Gör glutenfri: välj glutenfri pasta.. Gör mjölkproteinfri: uteslut parmesanosten.. Gör äggfri: välj äggfri ...
Fri från laktos.. Gör glutenfri: välj glutenfri pasta.. Gör mjölkproteinfri: uteslut parmesanosten eller byt mot ...
Laktos Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total ... Varje depottablett innehåller 73,2 mg laktos (se avsnitt Varningar och försiktighet). ...
... laktos eller komjölksprotein. Läs mer om olika orsaker till att barn får diarré längre ner i den här texten. ...
Ett allsidigt mjöl för Dig som inte tål gluten och laktos. ... laktos ,0,01g. Fiber 1,6g. Protein ,0,5g. Salt ,0,01g ... Ett allsidigt Glutenfritt mjöl för Dig som inte tål gluten och laktos. Du använder det i stället för vanligt mjöl vid ... 107 Fint naturligt basmjöl utan gluten, laktos & soja. 44.00 kr. inkl. moms Lägg i varukorg ...
Vi öppnade 1994 hoppades vi kunna servera en liten resa till paradiset. Idén föddes på en strand på ön Koh Phangan vid Thailands östkust.
VÅFFLA: Vatten, VETEMJÖL, ÄGG, rapsolja, margarin (rapsolja, salt), socker, bakpulver (E341, E500, E503), MALTEXTRAKT, MJÖLKPULVER med full grädde, salt, naturlig smakämne.. JORDGUBBSSYLT: Jordgubbar, socker, vatten, stabiliseringsmedel (pektin), surhetsreglerande medel (citronsyra), konserveringsmedel (E202, E211). 35 g jordgubbar och totalt 29 g socker (varav 26 g tillsatt) per 100 g sylt.. GRÄDDE: GRÄDDE, emulgeringsmedel: E471; konsistensgivare: karragenan.. Florsocker (socker, 2% potatisstärkelse). ...
De tål inte laktos och ska därför inte dricka mjölk.. • De ligger i dvala på vintern. ...
Mamman heter Laktos. Foto: Pontus Hjelm. Resultat. Dressyrstammade föl (3):. Föl 235172 br hingst e Benefit u Laktos e De Noir ...
Kyckling i tomatsås: Skär kycklingfilé i mindre bitar. Hetta upp olivolja i en stekpanna och stek kycklingen ca 3 min, tills den fått fin färg. Krydda med lite salt och nymald svartpeppar. Tillsätt honung, krossade tomater, vatten, torkad oregano, pressad vitlök, chili flakes och smulad kycklingbuljong. Sjud ca 6 min, tills kycklingen är helt genomstekt (innertemp 72°C ...
Laktos. Laktos har en svag men tydlig sötma, ungefär 20-30 procent av sackarosens. I tarmen sönderdelas sdisackariden laktos ... Laktos kan ge problem i glass eftersom den kristalliseras vid låga temperaturer vilket ger en sandig konsistens. Messmör och ... kan tarmens slemhinna störas och då kan du få en tillfällig laktoskänslighet som förbättras om du för en tid undviker laktos. ...
Rosmarincrunch: Plocka bladen från rosmarin. Finhacka rosmarinbladen. Hetta upp olivolja i en stekpanna. Fräs panko ca 1 min, tills den börjar bli gyllenbrun. Blanda ner hackad rosmarin och salt. Låt bryna ytterligare ca ½ min, blanda hela tiden så det inte blir bränt. Lägg upp i en skål ...
VETEMJÖL, vatten, socker, vegetabilisk olja (raps) Russin, GRAHAMSMJÖL, jäst, druvsocker, emulgeringsmedel (E471), salt, glukossirap, dextros, saffran, VETESTÄRKELSE, aprikoskärnor, rapsolja, potatisfiber, invertsocker, arom, enzym, konserveringsmedel E202, potatisstärkelse, vitamin A och D, MJÖLKPROTEINER.. ...
2st laktos. Cecilia Fochsen. Waxholms OK. Cecilia Fochsen. Waxholms OK. 2. 2. 1. 2. 1. 1. 11. Per Forsberg. IFK Enskede. Pelle ... Laktos x1. Karin Tidevall. Skogsluffarnas OK. Karin Tidevall. Skogsluffarnas OK. 3. 2. 6. 2. 1. 4. 2. 9. 11. 11. Catrine ...
  • Fri från jäst, gluten och laktos. (lifebutiken.se)
  • Ledins B12 Folsyra är helt fri från jäst, gluten och laktos och fri från animaliskt ursprung. (lifebutiken.se)
  • Ett allsidigt Glutenfritt mjöl för Dig som inte tål gluten och laktos. (mixwell.com)
  • Laktosintolerans beror på en brist på enzymet laktas, som är nödvändigt för att bryta ner laktos. (norrmejerier.se)
  • Om du har långvarig diarré kan tarmen få svårt att bryta ner laktos (mjölksocker). (cancercentrum.se)
  • Laktos, eller mjölksocker, är den sockerart som förekommer naturligt i mjölk. (gymgrossisten.com)
  • Ett helt laktosfritt proteinpulver utvinns från proteinkällor som inte naturligt innehåller laktos, till exempel soja eller ärta. (gymgrossisten.com)
  • Det är naturligt fritt från laktos mjölkprotein. (bodystore.com)
  • Många proteinpulver innehåller laktos och för dig som är laktosintolerant är det därför viktigt att hitta proteinpulver som är fritt från laktos. (gymgrossisten.com)
  • Fritt från laktos, fett, kolhydrater och socker. (mmsports.se)
  • Laktos utvinns ur mjölk, främst skummjölk, genom att man fäller ut kasein med hjälp av ostlöpe eller syra. (wikipedia.org)
  • Laktos är ett vanligt fyllnadsmedel i tabletter och används även som hjälpämne i andra läkemedelsberedningar. (wikipedia.org)
  • Varken gluten, laktos eller ägg är tillsatt i receptet. (menigo.se)
  • När celiaki konstaterats och tarmen fått läka efter glutenfri kost tål barnen och ungdomarna oftast laktos igen. (janusinfo.se)
  • Laktosintolerans innebär att man är känslig mig laktos. (norrmejerier.se)
  • Om du kan hantera små mängder laktos kan en låglaktosprodukt, till exempel Whey-100, funka för dig. (gymgrossisten.com)
  • Långvariga besvär med löst och rinnigt bajs kan också bero på att barnet har en överkänslighet eller allergi mot något ämne i maten, som till exempel gluten, laktos eller komjölksprotein. (1177.se)
  • Laktos i fast form förekommer i 3 kristallina polymorfer, α-laktos som monohydrat, α-laktos som anhydrat, β-laktos som anhydrat samt även en amorf form. (wikipedia.org)
  • Allergener: laktos, kan innehålla spår av skalade nötter och gluten. (bluebox.se)
  • Min son har laktosintolerans, men jag har inte fått mycket hjälp från läkaren angående att det finns speciella produkter från apotketet och att det fanns tabletter man kunde ta före måltid som innehåller laktos. (recepten.se)
  • Fakta laktosintolerans Laktosintolerans innebär att tunntarmens slemhinna inte kan bryta ner mjölksocker (laktos). (arla.se)
  • Vid laktosintolerans tolereras en viss mängd laktos. (eda.se)
  • Laktos består av två olika sorters socker - glukos och galaktos - som är sammanbundna med varandra. (celiac.se)
  • Bollarna är fria från laktos, gluten, vitt socker och fullspäckade med näri. (pusha.se)
  • Syrade mjölkprodukter som yoghurt innehåller mindre laktos medan hårdost, smör och bregott nästan inte innehåller någon laktos alls och kan därför ätas av de flesta laktosintoleranta. (recepten.se)
  • Många tål dock fermenterade mjölkprodukter till exempel fil bättre genom att de bakterier som tillförts vid fermenteringen kan bryta ned laktos. (celiac.se)
  • Får du svullen mage efter att du ätit/druckit mat eller dryck som innehåller laktos? (recepten.se)
  • Vid planering av måltider kan rekommendationen om max 2 gram laktos per portion, dryck ej inräknat, användas. (eda.se)
  • Senare såg han flera studier gjorda på djur som injicerats eller matats med galaktos, den ena av de två beståndsdelarna i laktos, och då klarnade sambandet. (svt.se)
  • De allra flesta tål ett intag av 5 gram laktos/dag, vilket motsvarar cirka 1 dl mjölk. (eda.se)
  • Enzymet laktas som spjälkar laktos vid matsmältningen minskar först i tonåren i vissa befolkningsgrupper. (eda.se)
  • Man kan också själv testa sig fram genom att minska ätandet/drickandet av sådant som innehåller laktos - eller prova låglaktos eller laktosfria produkter och se om besvären försvinner. (recepten.se)
  • Laktosfria produkter innehåller ingen laktos alls och kan ätas eller dricka av alla. (recepten.se)
  • En laktosreducerad maträtt (max 3g laktos/portion) serveras när den ordinarie måltiden innehåller mycket laktos (t.ex. (gavle.se)
  • Mjölkprodukter innehåller laktos som är en sockerart. (lchf-kost.se)
  • De små mängder laktos som ingår i smör och margarin, har vanligen ingen betydelse för den laktosintolerante. (celiac.se)
  • Låglaktos produkter innehåller lite laktos och kan ätas eller drickas av de som inte är jättekänsliga mot laktos, vilket gäller majoriteten av de som är laktosintoleranta. (recepten.se)
  • Laktos förekommer även som tillsats i vissa öltyper för att få en mer söt smak då laktosen inte kan brytas ner av traditionell öljäst. (wikipedia.org)
  • Laktos är ett vanligt fyllnadsmedel i tabletter och används även som hjälpämne i andra läkemedelsberedningar. (wikipedia.org)