Larva migrans
Larva migrans, visceral
Ascaridoidea
Erythema chronicum migrans
Toxocara canis
Toxocara
Tvättbjörnar
Albendazol
Toxocariasis
Ancylostoma
Maskmedel
Glossit, benign migrerande
Masksjukdomar i centrala nervsystemet
Ceremoniellt beteende
Ascaris suum
Lyme-sjukdom
Ascaridia
Akrodermatit
Maskantikroppar
Gnathostoma
Spolmaskinfektion
Ivermektin
Borrelia burgdorferi-gruppen
Allmänna inrättningar
Ancylostomatoidea
Parasitologi
Borrelia burgdorferi
Resor
Hudrodnad
Eye Diseases
Parasitäggantal
Bett och stick
Ankylostomiasis
Duddingtonia
Strongyloides stercoralis
'Larva migrans' är ett medicinskt tillstånd orsakat av infektion med parasitiska maskar som penetrerar huden och migrierar genom vävnader i kroppen. Det finns två huvudtyper:
1. Cutaneus larva migrans (CLM), även kallad 'creeping eruption', orsakas av infektion med hudparasiter som lever på djur, till exempel hund- eller kattmask (*Ancylostoma braziliense* och *Ancylostoma caninum*). Människor kan bli smittade genom kontakt med kontaminerad jord eller sand. Larverna penetrerar huden, orsakar en röd, svullnande, kliande hudreaktion och migrerar långsamt under huden, vilket ger upphov till ett serpentinformat mönster.
2. Visceral larva migrans (VLM) orsakas av infektion med andra maskarter som normalt infekterar andra djur, exempelvis *Toxocara canis* och *Toxocara cati*, som lever i levern och lungorna hos hundar och katter. Människor kan bli smittade genom kontakt med avföring från infekterade djur eller genom att äta ocookat kött eller grönsaker kontaminerade med ägg. Larverna migrerar till olika organ i människokroppen, vilket kan orsaka allvarliga skador och symtom som lever- och lunginflammation, ögoninflammation och neurologiska besvär.
Behandlingen för larva migrans innefattar ofta användning av antihelmintiska läkemedel som dödar parasiterna.
'Visceral Larva Migrans' (VLM) är en parasitär infektion som orsakas av att en vuxen parasit (typically *Toxocara canis* or *Toxocara cati*) från hundar eller katter migrerar genom mänsklig vävnad. Larverna kan då ta sig till olika inre organ, som lever, lungor, hjärna och ögon, vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Symptomen på VLM kan variera beroende på vilka organ som är drabbade, men kan inkludera bland annat hosta, andnöd, magont, diarré, feber och ögoninflammation. I allvarliga fall kan infektionen leda till dödsfall.
Ascaridoidea är en överfamilj av rundmaskar som inkluderar flera parasitiska arter som kan infektera människor och djur. Den mest välkända arten inom denna överfamilj är Ascaris lumbricoides, även känd som människoål. Andra exempel på arter inom Ascaridoidea är Toxocara canis och Toxascaris leonina, som kan orsaka toxokariasis hos hundar och katter respektive.
Infektioner med dessa maskar kan orsaka en rad symtom, beroende på vilken art det är fråga om och hur allvarligt infektionen är. Symptomen kan inkludera illamående, buksmärtor, diarré, viktminskning och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan de också orsaka obstruktioner i tarmen eller lungorna.
För att undvika infektion är det viktigt att ha god personlig hygien, till exempel att tvätta händerna regelbundet och undvika att äta rå matvaror som kan vara kontaminerade med maskägg. Även kokning av matvaror kan döda maskäggen och förebygga infektioner.
Erythema chronicum migrans (ECM) är en hudlösning som oftast ses i samband med en infektion orsakad av bakterien Borrelia burgdorferi, som överförs till människan genom fästingbett. Symptomen inkluderar vanligtvis en expandering, cirkulär, rosa eller röd hudfläck (makula eller papel) som kan bli varm och kliande. Fläcken växer gradvis under flera veckor och kan nå en diameter på upp till 12 tum (ungefär 30 cm).
ECM är ofta det första tecknet på Lyme borreliose, en infektionssjukdom som kan påverka huden, lederna, hjärtat och nervsystemet om den inte behandlas tidigt. Det är viktigt att söka medicinsk vård omedelbart om du misstänker att du har fått en fästingbett eller om du upptäcker tecken på ECM, eftersom antibiotika kan vara effektivt i behandlingen av bakterieinfektionen under den tidiga stadiet av sjukdomen.
'Toxocara canis' är en parasitisk mask som orsakar en infektionssjukdom hos hundar, känd som toxocariasis. Denna roundmask (nematom) lever som vuxen i hundars tarmar och producerar ägg som utsöndras via avföringen. Andra djur, till exempel gnagare, kan bli infekterade genom att äta avföring eller smutsiga födoämnen som innehåller maskarnas ägg. Larverna från äggen kan sedan vandra runt i kroppen hos det nya värddjuret och orsaka skada.
Människor, särskilt barn, kan också bli smittade genom att äta jord eller smutsiga födoämnen som innehåller maskarnas ägg. Larverna från äggen kan sedan vandra runt i människokroppen och orsaka symptom som feber, hosta, andfåddhet, astma, hudutslag och ögoninflammation. I sällsynta fall kan larverna även leda till allvarligare komplikationer, såsom blindhet eller neurologiska skador.
Det är viktigt att hålla hundar avmaskade för att förebygga spridning av 'Toxocara canis' och andra parasiter. Barn bör också uppmuntras till god hygien, som att tvätta händer regelbundet och undvika att äta jord eller smutsiga födoämnen, för att minska risken för infektion.
Ascaridiasis är en infektion orsakad av rundmasken Ascaris lumbricoides, även känd som ascaris. Denna parasitiska infection uppstår när en person accidentally swallows infective eggs from contaminated food or water. Once inside the body, the eggs hatch into larvae that migrate through the tissues and eventually end up in the small intestine, where they mature into adult worms.
Typiska symptom på ascarias är diarré, buksmärtor och hosta, särskilt hos barn. I allvarliga fall kan de fullvuxna maskarna blockera tarmen eller lungorna, vilket kan leda till livshotande komplikationer. Behandlingen av ascarias innebär ofta användning av anti-parasitära läkemedel som albendazole eller mebendazole. Förebyggande åtgärder inkluderar god personlig hygien, till exempel att tvätta händerna efter toalettbesök och före matlagning, samt att undvika att äta rå eller halvråa grönsaker som inte har blivit väl renade.
Toxocara är ett slags parasitärt roundorm (nematod) som kan infektera människor och djur, särskilt hundar och katter. Det finns två huvudsakliga arter av Toxocara: Toxocara canis, som främst infekterar hundar, och Toxocara cati, som främst infekterar katter.
Människor kan bli infekterade genom att inta ägg från ormen som finns i kontaminerad jord eller avsevärd mat, särskilt rå eller halvrå mat som har kommit i kontakt med kontaminerat avföring. När en människa blir infekterad kan ormen migrera till olika delar av kroppen och orsaka en sjukdom som kallas toxocariasis.
Toxocariasis kan vara asymptomatisk eller orsaka milda symtom som mag-tarmsjukdom, hosta, astma och hudutslag. I allvarliga fall kan ormen migrera till ögonen och orsaka synproblem, eller till centrala nervsystemet och orsaka neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel och epilepsi. Behandlingen av toxocariasis innefattar vanligen användning av antihelmintiska läkemedel som dödar ormen.
I am not aware of a medical definition for "tvättbjörnar," which translates to "washing bears" in English. The term is most commonly used to refer to the Procyon lotor species, also known as raccoons, which are small mammals native to North America. Raccoons are not actually bears or related to bears, but their nimble hands and curious nature have led to their being named "washing bears" in some languages.
Raccoons have become increasingly common in urban and suburban areas outside of North America due to intentional introductions and accidental escapes from fur farms. While they are not typically considered a medical issue, raccoons can sometimes be carriers of diseases such as rabies, leptospirosis, and roundworms, which can pose a risk to humans and pets if proper precautions are not taken.
If you have any specific questions related to medical or health aspects of raccoons or other animals, please let me know and I will do my best to provide accurate information based on available scientific evidence.
Albendazole är ett läkemedel som tillhör gruppen antihelmintiska medel, vilket innebär att det används för behandling av infektioner orsakade av parasitära maskar. Det är aktivt mot en bred vätska av maskar, däribland roundworms, tapeworms och flukes.
Albendazole fungerar genom att störa maskarnas förmåga att absorbera glukos, vilket leder till deras död. Det tas vanligen upp oralt i form av tabletten och används ofta för att behandla infektioner såsom neurocysticercosis (infektion av hjärnan med larver av piggmask) och hydatidos (infektion av levern eller lungorna med larver av hundfluga).
Läkemedlet bör endast användas under läkarövervakning på grund av möjliga biverkningar och kontraindikationer. Det är också viktigt att notera att albendazole inte bör användas för att behandla infektioner orsakade av strongyloides stercoralis, eftersom det kan leda till en allvarlig komplikation kallad hyperinfektion.
Toxocariasis är en parasitär infektion som orsakas av roundworm-arterna Toxocara canis och Toxocara cati, som främst förekommer hos hundar och katter. Människor kan smittas genom kontakt med infekterad jord eller förtäring av infekterat kött eller grönsaker.
Infektionen kan leda till två olika sjukdomsbilder:
1. Visceral larva migrans (VLM): Larverna från parasiten migrerar genom kroppen och kan orsaka skador på levern, lungorna, hjärnan och ögonen. Symptomen kan variera beroende på vilka organ som är drabbade, men kan inkludera feber, hosta, andningssvårigheter, magont, illamående, ledvärk och försämrad syn.
2. Ocular toxocariasis: Larverna kan även migrera till ögat och orsaka inflammation och skador på synnerven eller näthinnan. Detta kan leda till symtom som grumlad syn, smärta i ögat och försämrad synskärpa.
Det är värt att notera att många infektioner med Toxocara är asymptomatiska eller ger milda symtom, men allvarliga komplikationer kan uppstå om larverna migrerar till känsliga områden i kroppen.
'Ancylostoma' är ett släkte maskar som tillhör klassen nematoder och orsakar en parasitär infektion som kallas ankylostomi eller hookworm-infektion. De två vanligaste arterna som infekterar människor är Ancylostoma duodenale och Ancylostoma ceylanicum. Larverna från dessa maskar lever i jord och kan penetrera huden när en person går barfota på smittad mark. Infektionen kan också ske via kontaminert mat eller dryck. Symptomen på ankylostomi kan inkludera diarré, magont, trötthet, viktminskning och blodbrist (anemi).
Medicinskt kan ett maskmedel definieras som ett medel som används för att bekämpa eller förhindra spridning av smittsam sjukdom orsakad av maskar, såsom bakterier, protozoer eller viruset responsibelt för COVID-19. Maskmedel kan vara i form av gaser, damm, droppar eller aerosoler som minskar sannolikheten för smitta när de andas in. Exempel på maskmedel inkluderar respiratoriska skyddsmasker och vissa desinfektionsmedel.
'Glossitis, benigne migrerande' (BMS) är en relativt vanlig oralsjukdom som kännetecknas av smärta och stickningar i munhålan. Det är en återkommande tillstånd där smärtan kan vara lokaliserad till tungan eller annorstädes i munhålan, såsom läpparna eller gomlen. Symptomen tenderar att migrera från ett område till ett annat och kan förvärras av konsumtion av starkt smaksatta livsmedel, heta eller kalla drycker, stress eller hormonförändringar.
BMS är oftast obenig (idiopatisk), men det finns också en association med vissa underliggande tillstånd som järnbrist, näringsbrist, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner på livsmedel eller kemikalier.
Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever dessa symtom för en korrekt diagnos och behandling. Behandlingen kan innefatta användning av lokalbedövande gel, kortikosteroider eller antihistaminpreparat beroende på underliggande orsak.
Medicinskt sett refererar "maska sjukdomar i centrala nervsystemet" till en grupp av neurologiska störningar som orsakas av infektion med prionsjukdomar. Prioner är proteiner som normalt förekommer i kroppen, men kan antaga en felaktig konformation och bli infektiösa. När detta händer kan de orsaka en progressiv degeneration av hjärnan och nervsystemet.
Exempel på maska sjukdomar inkluderar Creutzfeldt-Jakob sjukdom (CJD), Gerstmann-Sträussler-Scheinker syndrom (GSS) och kuru. Dessa sjukdomar är mycket sällsynta, men har hög dödlighet och ingen känd botmetod. Symptomen på maska sjukdomar kan variera, men inkluderar ofta demens, muskelkramp, koordinationssvårigheter, tal- och synproblem, och förändringar i beteende och personlighet.
Det är värt att notera att maska sjukdomar inte ska förväxlas med andra infektionssjukdomar som kan påverka centrala nervsystemet, såsom bakteriella eller virala meningit eller encefalit.
"Ceremoniellt beteende" är ett begrepp inom socialantropologi och beteendevetenskap som refererar till de formella, strukturerade handlingar och ritualer som utförs i samband med vissa sociala situationer eller evenemang. Detta kan inkludera allt från högtidliga ceremonier som bröllop, begravningar och religiösa riter till mer vardagliga situationer som möten, föredrag och intervjuer.
Ceremoniella beteenden har ofta en symbolisk betydelse och kan användas för att etablera auktoritet, respekt eller social status. De kan också hjälpa till att skapa en känsla av sammanhang och gemenskap bland de som deltar i dem.
Exempel på ceremoniella beteenden inkluderar att ta bort hatten när man möter en äldre eller mer respektingivande person, att stå upp när en talare går in i ett rum, att klappa händerna efter en framförande eller att böja sig inför en religiös symbol. Dessa beteenden kan variera mellan olika kulturer och samhällen, men de flesta har någon form av ceremoniellt beteende som är accepterat och erkänt inom sin sociala kontext.
'Ascaris suum' är en parasitisk rundmask som orsakar ascariasis hos grisar. Den kan vara upp till 40 cm lång och lever fritt i värddjurets tarmsystem, särskilt tjocktarm och tunntarm. Maskens ägg lämnar värddjuret via avföringen och kan överleva i miljön i upp till ett år. Människor kan också bli smittade av 'Ascaris suum', men det är sällsynt och orsakas vanligtvis av kontakt med infekterad jord eller livsmedel som kontaminerats med äggen. I människan orsakar denna parasit en sjukdom som kallas zoonotisk ascariasis.
Lyme-sjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi och överförs till människan genom bett från smittade fästingar, främst hårda fästingar av arten Ixodes. Sjukdomen är uppkallad efter staden Old Lyme i Connecticut, USA, där den beskrevs första gången på 1970-talet.
Typiska symtom på Lyme-sjukdom inkluderar en röd, inflammerad hudutslag (Erythema migrans) som ofta uppstår runt bettstället ett par veckor efter fästingbettet. Andra tidiga symtom kan vara trötthet, feber, muskel- och ledsmärtor samt svullnad av lymfkörtlar. Om Lyme-sjukdomen inte behandlas korrekt och i tid kan den leda till allvarliga komplikationer, såsom hjärtsvikt, neurologiska symtom och ledinflammationer.
Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, patientens anamnes och serologiska tester som mäter antikroppar mot Borrelia burgdorferi i blodet. I vissa fall kan även PCR-tester användas för att detektera bakteriens DNA i blod, hudbiopsier eller synovialvätska.
Behandlingen av Lyme-sjukdom består vanligen av antibiotikabehandling med doxycyklin, amoxicillin eller cefuroxim för att eliminera bakterien. Prognosen är generellt god om behandlingen påbörjas i tid och de flesta patienter återhämtar sig fullständigt. Vissa personer kan dock utveckla en kronisk form av Lyme-sjukdom, som kan vara svår att diagnostisera och behandla.
'Ascaridia' är ett medicinskt begrepp som står för en genus av rundmaskar som parasiterar i tarmen hos fåglar och däggdjur, inklusive människor. Den art som oftast infekterar människor kallas 'Ascaris lumbricoides', även kallad människot roundworm. Larverna från dessa maskar kan migrera genom kroppen och orsaka allvarliga komplikationer om de inte behandlas. Infektion med Ascaridia diagnostiseras vanligtvis genom att hitta ägg i avföringen med hjälp av mikroskopi. Behandling sker ofta med anti-parasitära läkemedel som albendazole eller mebendazole.
Parasitära hudsjukdomar är sjukdomar som orsakas av parasiter som lever på eller inne i huden hos människor. Det kan handla om en rad olika parasiter, till exempel insekter, spridda djur och encelliga organismer. Några exempel på parasitära hudsjukdomar är skabb, loppor, myiasis (larver som lever i köttet), krampsjuka (orsakad av en amöba) och leishmaniasis (orsakad av ett encelligt protozo). Symptomen på dessa sjukdomar kan variera, men de inkluderar ofta klåda, irriterad hud, sår, inflammation och i vissa fall allvarliga komplikationer som infektion eller dödligt utfall. Behandlingen beror på vilken typ av parasit som orsakar sjukdomen och kan innefatta både lokal behandling med mediciner och systemiska behandlingar.
"Acrodermatitis" er en betegnelse for enten en gruppe af hudsygdomme, der primært angriber hånd- og fodsregionerne (akralt beliggende), eller specifikke hudløsninger, der har akralt beliggenhed.
Der er flere typer af acrodermatitis, men nogen af de mest almindelige inkluderer:
1. Acrodermatitis enteropathica: En arvelig sygdom, der forårsages af en nedsat evne til at absorbere zink fra kosten. Symptomerne omfatter ætsende hudlæsioner på hænder og fødder, samt diarré og vægt tab.
2. Acrodermatitis chronica atrophicans: En sene infektionsstadie af Lyme-borreliose, der forårsages af Borrelia burgdorferi bakterien. Symptomerne omfatter rod hudforandringer på hænder og fødder, samt sveden, smerter og/eller formindsket følelse i de berørte områder.
3. Papulopustuløs acrodermatitis: En hudsygdom, der oftest rammer børn under 2 år, men som også kan forekomme hos voksne. Symptomerne omfatter papler (små, opstrammede knuder) og pustulae (lidt større blærer fyldt med hvidgul væske) på hænder og fødder, samt evt. feber og sveden.
4. Gianotti-Crosti syndrom: En hudsygdom, der oftest rammer børn under 5 år, men som også kan forekomme hos voksne. Symptomerne omfatter papler og pustulae på hænder, fødder, ansigt og lår, samt evt. feber, mugne og/eller diarré.
Det er vigtigt at søge læge, hvis man har mistanke om en af disse sygdomme, da de kan behandles med medicin eller andre terapier.
'Maskantikroppar' är ett immunologiskt begrepp som refererar till speciella former av antikroppsmolekyler, mer konkret IgA-antikroppar, som produceras av vår immunsystem. Dessa antikroppar bildar en täckande skikt (eller 'mask') på ytan av slemhinnor i kroppen, såsom i luftvägar, mag-tarmkanalen och genitourinsystemet. Deras främsta funktion är att skydda dessa ytor från infektion genom att binda till främmande ämnen som virus, bakterier eller andra patogener och förhindra dem från att kolonisera och skada kroppen. Maskantikroppar bidrar också till att neutralisera toxiner och andra skadliga substanser som kan finnas i vår näring eller miljö.
"Nematodmedel" är ett samlingsnamn för läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av parasitiska rundmaskar, även kallade nematoder. Dessa mediciner verkar genom att döda eller störa maskarnas livscykel och utveckling, vilket möjliggör organismens egen kapacitet att rensa bort dem. Exempel på sådana läkemedel inkluderar albendazol, mebendazol och ivermectin. Det är viktigt att använda dessa mediciner enligt en läkares riktlinjer för att säkerställa effektiv behandling och undvika biverkningar.
Gnathostoma är ett släkte av parasitiska rundmaskar som orsakar sjukdomen gnathostomiasis hos människor och andra djur. Larver av Gnathostoma-arter kan infektera olika vävnader i kroppen, vilket kan leda till symptom som svullnad, smärta, och andningssvårigheter beroende på var larven lägger sig. Människor kan bli infekterade genom att äta rå eller halvrå matvaror som innehåller infekterade maskar eller genom att äta kött från djur som inte tillagats ordentligt.
En spolmaskinfektion är en infektion orsakad av bakterien Streptococcus pyogenes, även känd som grupp A streptokocker. Infektionen uppstår när bakterierna tränger in i kroppen genom skador på slemhinnor, ofta i samband med användning av ett spolmaskin under tandläkarbehandling. Symptomen på en spolmaskinfektion kan vara smärta, svullnad, rödhet och feber. I vissa fall kan infektionen leda till allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller hjärtsjukdomar om den inte behandlas adekvat med antibiotika.
Ivermektin är ett anti parasitärt läkemedel som används för att behandla olika parasitsjukdomar, till exempel onchocerciasis (flodblindhet), strongyloidiasis och scabies (skabb). Det fungerar genom att döda eller ställa in parasiternas aktivitet. Ivermektin är också under utvärdering för behandling av Covid-19, men det har ännu inte godkänts av läkemedelsmyndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA för denna användning.
'Borrelia burgdorferi-gruppen' är en grupp av bakterier som orsakar Lyme-borrelios, en infektionssjukdom som överförs till människan via fästingbett. Gruppen innehåller flera olika arter av Borrelia-bakterier, men de två viktigaste är Borrelia burgdorferi sensu stricto och Borrelia afzelii. Dessa bakterier förekommer naturligt hos vissa arter av fästingar och kan orsaka sjukdom hos människan om en infekterad fästing biter.
Typiska symtom på Lyme-borrelios inkluderar röd, expandierande hudutslag kring bettstället (Erythema migrans), trötthet, feber, muskel- och ledsmärtor samt neurologiska symptom som kan vara fördröjda i tiden. Behandlingen består vanligen av antibiotika.
I medicinska sammanhang kan "allmänna inrättningar" ofta referera till olika former av sjukvårdsinrättningar som är öppna för allmänheten och erbjuder vård och behandling till en bred grupp patienter. Det kan exempelvis inkludera offentliga sjukhus, kliniker och hälsocentraler.
Ibland kan termen även omfatta andra former av sociala inrättningar som erbjuder stöd och tjänster till individer med olika typer av behov, såsom äldreboenden, specialskolor och rehabiliteringscenter.
Det är värt att notera att definitionen kan variera beroende på sammanhang och plats, så det är alltid viktigt att ta hänsyn till specifika definitioner som används inom en viss kontext.
Ancylostomatoidea är en superfamilj inom underordningen Strongylida i klassen nässeldjursmaskar (Nematoda). Den innehåller två familjer: Ancylostomatidae och Uncinariidae. Dessa parasiter lever som blodsugare i tarmsystemet hos ryggradsdjur, inklusive människor. De överförs vanligtvis genom kontakt med infekterad jord eller föda. Exempel på arter inom superfamiljen är grisblodmask (*Ascarops strongylina*), hund- och kattblodmask (*Ancylostoma caninum* respektive *A. tubaeforme*) samt människoblodmaskar (*Necator americanus* och *Ancylostoma duodenale*). Infektioner med dessa parasiter kan orsaka sjukdomen ankylostomi, som kännetecknas av diarré, magont och blodförlust.
Eosinofili är ett medicinskt begrepp som refererar till när det finns förhöjda nivåer eosinofiler i blodet. Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar (leukocyter) som hjälper kroppen att bekämpa parasitära orsaker till sjukdom, såsom maskar och amöbor. Normalvärdet på eosinofiler i blodet för vuxna ligger vanligtvis mellan 0,04 och 0,4 x 10^9/L. Nivåer över 0,5 x 10^9/L anses vara ett tecken på eosinofili.
Förhöjda nivåer av eosinofiler kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive allergier, astma, vissa infektioner, autoimmuna sjukdomar och cancer. I vissa fall kan eosinofili vara asymptomatisk, men i andra fall kan det leda till symtom som andningssvårigheter, hosta, hudutslag, ont i magen och diarré. Om du anser att du har tecken på eosinofili bör du kontakta din läkare för ytterligare utvärdering och behandling.
Parasitologi är en gren inom biologi och medicin som handlar om studiet av parasiter, dvs. organismer som lever på eller inne i andra organismer (värddjur) och som ofta orsakar skada eller sjukdom hos värddjuret. Parasitologin undersöker bland annat parasiters systematik, livscykel, epidemiologi, patogenes och kontrollmetoder. Inom klinisk medicin är parasitologin en del av infektionsmedicinen och handlar om diagnostisering, behandling och förebyggande av parasitsjukdomar hos människor.
Lung Einosofilia är ett sällsynt tillstånd där patienten har ökad mängd eosinofiler (en viss typ av vita blodkroppar) i lungorna. Detta kan leda till andningsbesvär, hosta och ibland även astmatliknande symtom. Tillståndet kan vara primärt, det vill säga orsakat av en genetisk defekt, eller sekundärt, det vill säga som ett resultat av andra sjukdomar eller exponeringar, såsom allergier, parasitinfektioner eller exponering för vissa läkemedel. Diagnosen ställs vanligtvis genom att analysera en lungprovsfläck (BAL) och att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen. Behandlingen kan innebära användning av kortikosteroider för att minska eosinofilernas aktivitet och förbättra andningsfunktionen.
'Borrelia burgdorferi' er en spiralformet bakterie som tilhører slægten Borrelia. Denne bakterien er den primære årsag til Lyme-sygen, en infektionssyge som overføres til mennesker gennem bid fra inficerede festsugere (Ixodes spp.). Symptomer på Lyme-sygen kan inkludere rød, kløende hududslag (et kendetegn kendt som "efterlignings erythema migrans"), træthed, feber, muskelsmerter og ledsmerter. Hvis Lyme-sygen ikke behandles korrekt og i tide, kan den resultere i alvorligere komplikationer som neurologiske symptomer eller hjerteproblemer.
'Resor' er ein termin brukt innen medisin for å beskrive hvor ein eller flere celler eller vesener i kroppen brytes ned og fjernes. Dette kan skje naturlig i kroppa som en del av normal funksjon, for eksempel når mensenes menstruasjonskretsløp opphører og endometriet resorteres. Resor kan også være ein del av sjukeprosessen, for eksempel når tumorseller resorteres i en prosess kalt apoptose eller når nekrotisk resorpjon skjer som ein følge av bakterielle infeksjoner eller traumer. Resor kan også være noende som skal behandles med medisin, for eksempel når øyenlægen behandler grøn starr ved å resortere ein del av linsen i øyeappen.
Medicinskt kan "hudrodnad" definieras som en ökning av vätska i huden. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom hjärt- och njurproblem, läkemedelsbiverkningar eller infektioner. Hudrodnad kan vara lokaliserad till en specifik del av kroppen eller generell. Symptomen på hudrodnad kan inkludera ödem (svullnad), spännande känsla i huden och förändringar i hudfärgen. I allvarliga fall kan hudrodnad vara ett tecken på livshotande tillstånd och kräver omedelbar medicinsk vård.
Eye diseases, also known as ocular diseases, refer to a range of conditions that affect the eye or its surrounding structures and impair vision. These may include:
1. Refractive errors: These are common vision problems that can be corrected with glasses, contact lenses, or surgery. Examples include myopia (nearsightedness), hyperopia (farsightedness), astigmatism, and presbyopia.
2. Cataracts: A clouding of the eye's lens that leads to blurry vision and increased sensitivity to light. Cataracts are typically age-related but can also occur due to injury, disease, or medication use.
3. Glaucoma: A group of eye conditions that damage the optic nerve, often due to high pressure inside the eye. Glaucoma can lead to permanent vision loss if left untreated.
4. Age-related macular degeneration (AMD): A progressive eye disease that affects the central part of the retina, called the macula, and impairs sharp, straight-ahead vision. AMD is a leading cause of vision loss in people over 50.
5. Diabetic retinopathy: A diabetes complication that affects the blood vessels in the retina, causing them to leak or bleed and distorting vision. If left untreated, diabetic retinopathy can lead to blindness.
6. Retinal detachment: A serious eye condition where the retina separates from the tissue around it, leading to permanent vision loss if not treated promptly.
7. Amblyopia (lazy eye): A condition that occurs when one eye doesn't develop normal vision, often due to a lack of proper visual stimulation during early childhood.
8. Strabismus (crossed eyes): A misalignment of the eyes where they point in different directions, which can lead to double vision and other vision problems.
9. Conjunctivitis (pink eye): An inflammation or infection of the conjunctiva, the thin membrane that covers the inside of the eyelids and the white part of the eye.
10. Keratoconus: A progressive eye condition where the cornea thins and bulges outward into a cone shape, causing distorted vision.
These are just a few examples of common eye conditions and diseases that can affect your vision. Regular eye exams with an eye care professional can help detect these issues early on and prevent or manage them effectively.
I medicinsk kontext, betecknar "parasitär belastning" antalet parasiter som infekterar och lever på bekostnad av en värdorganism. Det kan röra sig om en mängd olika parasitiska organismer, till exempel protozoer, helmintar eller ektoparasiter.
För att bestämma parasitär belastning utförs ofta laboratorieanalyser av patientens blod, avföring eller andra kroppsvätskor, beroende på vilken typ av parasit som misstänks vara orsaken till sjukdomen.
Det är viktigt att snabbt identifiera och behandla en parasitär infektion, eftersom alltför hög parasitär belastning kan leda till allvarliga komplikationer eller skador på värdorganismens kropp.
Den medicinska termen för "bett och stick" är inkontinens. Inkontinens innebär att en person har svårigheter att kontrollera urinen eller avföringen. Det finns olika typer av inkontinens, till exempel stressinkontinens och urgentinkontinens. Stressinkontinens innebär att man kan ha en "accident" när man skrattar, hostar, springer eller gör annat som ökar trycket i bukhålan. Urgentinkontinens innebär att man känner ett plötsligt, starkt behov av att urinera och kan ha svårigheter att nå toaletten i tid. Inkontinens kan orsakas av flera faktorer, till exempel åldrande, graviditet, förlossning, övervikt, neurologiska sjukdomar eller skador.
Ankylostomiasis är en parasitär infektion som orsakas av rundmaskar i släktet Ancylostoma, vanligtvis Ancylostoma duodenale och Ancylostoma ceylanicum. Infektionen sprids genom kontakt med infektiös avföring från en värdorganism eller genom att gå barfota på mark som är kontaminerad med ägg från maskarna. Larverna i jorden penetrerar huden och migrerar sedan till lungorna, där de andas upp och sväljs ner i mag-tarmkanalen. I tarmen suger sig maskarna fast vid tarmens slemhinna och orsakar blödningar som kan leda till blodbrist och järnbrist.
Symptomen på ankylostomiasis inkluderar trötthet, hosta, magont, diarré och viktminskning. I allvarliga fall kan infektionen orsaka allvarlig blodbrist och anemi, vilket kan leda till andningssvårigheter, hjärtklappning och i värsta fall död. Behandlingen av ankylostomiasis består vanligtvis av att ge antiparasitiska läkemedel som mäklorin (Albendazole) eller pyrantelpamoat. För att förebygga infektionen rekommenderas god personlig hygien, att undvika att gå barfota på kontaminerad mark och att behandla avloppssystem korrekt för att förhindra spridning av maskarnas ägg.
Duddingtonia is a genus of fungi in the order Entomophthorales. It is a group of filamentous fungi that are commonly found in soil and are known for their ability to parasitize and control the populations of various nematode (roundworm) species. The fungus produces specialized structures called adhesoria, which attach to the cuticle of the nematode and then penetrate its body, ultimately killing and consuming it. Duddingtonia has been studied as a potential biological control agent for parasitic nematodes that can affect animals, including livestock and horses.
Strongyloides stercoralis är en parasitisk rundmask som kan infektera människor genom huden, särskilt om den kommer i kontakt med jord kontaminerad med maskens larver. När masken har penetrerat huden tar den sig till lungorna via blodomloppet och fortsätter sedan sin livscykel genom att kasta av larverna i slemhinnan i andningsvägarna, vilka sedan sväljs och når tarmen där de utvecklas till vuxna maskar.
Vissa av dessa vuxna maskar kan sedan lägga ägg som ger upphov till nybildning av larver, medan andra kan utvecklas till infektiösa filarier som kan penetrera tarmens slemhinna och ta sig tillbaka till jorden via avföringen. Detta gör Strongyloides stercoralis unik bland parasitiska maskar eftersom den kan fullborda sin livscykel både inne i värden och utanför, vilket kan leda till en kronisk infektion som kan vara svår att behandla.
Symptomen på Strongyloides stercoralis-infektion kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera diarré, magont, hosta, hudutslag och andningssvårigheter. I vissa fall kan infektionen leda till ett livshotande tillstånd som kallas hyperinfektion eller disseminerad strongyloidiasis, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
Larva migrans
Masksjukdomar
Larva migrans - Wikipedia
Toxocara antistof (R-nr. 377)
Toxocara spp. (Antikroppsbestämning) - Folkhälsomyndigheten
Dödlig tropisk parasit kräver ny läkarkompetens - Vetenskap
Väder östersund
Ocular larva m2
- Serologisk diagnose af human toxocarosis (visceral eller ocular larva migrans syndrom). (ssi.dk)
- korioretinit (ocular larva migrans). (folkhalsomyndigheten.se)