Antibiotisk katjonjonofor från Streptomyces lasaliensis som, bl a, kopplar bort kalciumflödet i muskelfibrer. Den används mot coccidier i ffa fjäderfä.
"Livsmedelstillsatser" är en samlande beteckning på alla ämnen som tillförs eller tillsätts livsmedel under tillverkningsprocessen, med syfte att förbättra produkternas kvalitet, hållbarhet, smak, utseende eller näringsinnehåll. Detta kan inkludera konserveringsmedel, sötningsmedel, färgämnen, aromatillskott och emulgeringsmedel.
Ett medel mot protozoer som alstras av Streptomyces cinnamonensis.
Kemiska ämnen som ökar genomsläppligheten för specifika joner hos biologiska eller konstgjorda lipidmembran. De flesta jonoforer är förhållandevis små organiska molekyler som verkar som rörliga bärare inom membranen eller som sammansmälter till att bilda jonkanaler genom membranen. Många är antibiotika, och många verkar som frikopplande medel genom att kortsluta protongradienten över mitokondriemembran.
I medicinsk terminologi, refererer "rumen" til den første del af mavesækken hos visse dyr, herunder køer og andre græssende dyr. Det er en del af deres fordøjelsesmekanisme, hvor fedt og fedtopløselige vitaminer opløses og forberedes til optagelse i kroppen. Rumenet fungerer som en fermentationskammer, hvor mikroorganismer bryder ned cellulosen fra græs og andre plantefødevarer, hvilket gør næringstofferne lettere tilgængelige for dyret.
Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.
Föreningar med femgrenad ring av fyra kol och en syreatom. De är aromatiska heterocykliska föreningar. Den reducerade formen är tetrahydrofuran.
Metoder för att fastställa brunststatus.
Naturliga, oorganiska eller fossila organiska ämnen med en given kemisk sammansättning och bildade genom oorganiska reaktioner. De kan förekomma som enskilda, enhetliga kristaller eller kristallmassor, eller ingå som beståndsdel i heterogena mineral- eller bergartsbildningar.
En klass av protozoer som vanligen lever som parasiter i tarmkanalens epitelceller, men som även påträffas i lever och andra organ. Organismerna finns hos såväl lägre som högre ryggradsdjur och omfatt ar två ordningar: Eimeriida och Eucoccidiida.
Poloxamer är ett typ av blockkopolymer med en hydrofila poly(etoxi)propylen (PEO) del och två hydrofoba poly(propylen oxid) (PPO) delar. Poloxalen är ett specifikt poloxamer med en molekylär formel som kan skrivas som PEO-PPO-PEO, där den totala molmassan och förhållandet mellan PEO och PPO blocken varierar beroende på olika poloxamertypers specifika egenskaper. Poloxalen är vattenlöslig och används inom medicinen som ett surfaktant, uträdningsmedel och/eller penetrationsförbättrare i en mängd olika farmaceutiska formuleringar, inklusive tableter, kapslar, creams, geler och injicerbara lösningar.
En "magsäck, idisslare" är en del av ett idisslande djurs matspjälkningssystem, som består av ett pannband och tre magsäckar (kamrar) med var sin funktion i kosteners nedbrytning och förberedelse inför ämnesomsättningen.
Scatol, eller specifikt 3-metylindol, är ett organisk förening som produceras naturligt i kroppen som en biprodukt vid nedbrytningen av aminosyran tryptofan. Det kan påträffas i höga koncentrationer i fetma personers urin och feces, och har ansetts vara en orsak till illaluktande lukter hos vissa medicinska tillstånd som exkrétionssjukdomar.
"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.
Grundämne, tillhörande de sällsynta jordartsmetallerna, med kemiskt tecken Dy, atomnummer 66 och atomvikt 162.50. Det är en silvervit metall som ffa används i saltform.
En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Lasalocid är ett jonoforiskt läkemedel som tillhör gruppen polyether-ionoforer och används som en antibiotikatillsats i djurfoder för att förebygga och behandla kokcidios, en parasitär sjukdom orsakad av kokcidier hos både små- och stora husdjur. Lasalocid fungerar genom att störa den energiproducerande processen i kokcidierna, vilket resulterar i deras död. Det är viktigt att använda lasalocid enligt riktlinjerna och under veterinärövervakning, eftersom överdosering kan vara skadlig för djuren och orsaka problem som diarré, mag-tarmlindring och i värsta fall död.

"Livsmedelstillsatser" är ett samlingsbegrepp för alla de ämnen som förekommer i livsmedel och som har en påverkan på livsmedlets egenskaper eller kvalitet. Detta kan inkludera både naturligt förekommande substanser såväl som tillagda tillsatser.

Exempel på naturligt förekommande livsmedelstillsatser är socker, salt och fettsyror. Dessa kan variera i mängd och typ beroende på vilket livsmedel det handlar om.

Tillagda livsmedelstillsatser kan ha olika funktioner, till exempel:

* Konserveringsmedel: används för att förlänga hållbarheten av livsmedlet. Exempel är natriumbenzoat och Kalciumpropionat.
* Färgämnen: används för att ge livsmedlet en specifik färg. Exempel är Tartrazin och Brilliantblå.
* Smakförstärkare: används för att öka smaken hos livsmedlet. Exempel är Natriumglutamat och Inosinmonofosfat.
* Sötningsmedel: används istället för socker för att ge sötma till livsmedlet. Exempel är Aspartam och Sackarin.
* Emulgeringsmedel: används för att blanda vattenlösningar och oljor. Exempel är Lecitin och Polysorbat.

Det är viktigt att notera att användningen av livsmedelstillsatser regleras strikt av myndigheter världen över för att säkerställa att de är säkra för konsumenter och inte missvisande.

Monensin är ett polyetertiorganofosfat (polyether) som är ett typiskt representant för en grupp av antibiotika som kallas ionoforer. Monensin har förmåga att bilda komplex med natrium- och potasiumjoner, vilket stör celldelningen hos mikroorganismer och därmed dödar dem. Det används främst som tillskott i djurfoder för att förhindra coccidios, en typ av parasitär sjukdom orsakad av protozoer, hos boskapsdjur.

I medicinskt hänseende har monensin undersökts för möjligheten att användas som ett antimikrobiellt medel mot olika bakterier och svampar, men det är inte vanligt förekommande inom mänsklig medicin på grund av dess toxicitet och begränsade spektrum.

En jonofor är ett molekyllärt transportprotein eller en kanal i celldelningen som transporterar joner, såsom natrium (Na+), kalium (K+), kalcium (Ca2+) och klorid (Cl-), genom cellmembranet. Jonoforer kan vara specifika för en viss jontyp eller kunna transportera flera olika joner. De kan vara passiva, vilket betyder att de endast tillåter diffusion av joner nedför ett koncentrationsgradient, eller aktiva, vilket betyder att de använder energi för att transportera joner uppåt mot ett koncentrationsgradient. Jonoforer är viktiga för cellers homeostas och signalering.

'Rumen' er ein del av en dyrs måltaksystem, som primært forekommer hos gressetende dyr som f.eks koer, får og antiloper. Det er den foerstegradige mage i en flervagsmage, og har en viktig rolle i fermenteringen av cellulose og andre komplekse karbohydrater i dyrets foret. Rumenet inneholder en rektisk mikrobflora som bryter ned føden til enklere fordøielige stoffer, som dyret deretter kan absorbere og bruke som energi og byggestoffer.

'Fettsyror, flyktiga' (engelska: 'Volatile fatty acids', VFA) är en grupp karboxylsyror med korta kolkedjor som innehålls i vissa levande organismer och kan bildas vid nedbrytning av organiska material. De är flyktiga, det vill säga lätta att förånga, och har vanligtvis mellan 2 och 5 kolatomer. Exempel på fettsyror som räknas till denna grupp är acetat (etherformel CH3COO-), propionat (C2H5COO-) och butyrat (C3H7COO-).

I kroppen produceras dessa fettsyror främst i tarmen som en biprodukt av mikrobiell nedbrytning av kolhydrater och proteiner. De kan ha olika fysiologiska effekter, till exempel på immunförsvaret och energiomsättningen. Förhöjda nivåer av flyktiga fettsyror i blodet kan vara associerade med vissa sjukdomstillstånd, såsom diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Furaner är en grupp organiska föreningar som innehåller ett heterocykliskt fem-ledat aromatiskt ringsystem, bestående av fyra kolatomer och en syreatom. Furan kan betraktas som en reducerad variant av pyrrol, där en kolatom har ersatts med en syreatom.

Furaner förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel rökta och stekta livsmedel, kaffe och alkoholhaltiga drycker. Vissa furaner kan också bildas under matlagning vid höga temperaturer, särskilt när fetter och socker smälter samman.

Det finns även syntetiska furaner som används inom industrin, till exempel som lösningsmedel eller för att producera plaster och gummi. Några furaner är kända för sin toxicitet och kan orsaka skada på levern och DNA vid höga koncentrationer.

Den motsvarande medicinska termen på svenska för "brunstkontroll" är "östruscykelkontroll". Östruscykeln är den fysiologiska process som honungsbin genomgår för att producera ägg (ovulation) och bli fertila. Under kontrollen av hormoner, alternerar bin mellan två olika faser: brunstfasen (östrus), då de är receptiva för parning, och icke-brunstfasen, då de inte är receptiva.

En brunstkontroll innebär att regelbundet observera och dokumentera beteendet hos honungsbina för att fastställa när de befinner sig i brunstfasen. Detta kan göras genom att titta på deras beteende, utseende och produktion av feromoner. Syftet med en brunstkontroll är att avgöra den bästa tidpunkten för att para dem med drönare (hanbin) för reproduktion.

'Mineral' er en medisinsk betegnelse for et uorganisk stof som er nødvendig for kroppens funksjoner. Mineraler er essensielle for mange biologiske prosesser, herunder opbygning av knogler og tænder, muskel- og nervesystemets funktion, blodets sammensætning og regulering af hjertets aktivitet.

De vigtigste mineraler for mennesker inkluderer calcium, magnesium, fosfor, svovl, jern, kobber, zink, mangan og iod. Disse mineraler findes naturligt i mange fødevarer som grøntsager, frugt, nødder, frø, kød, fisk og mejeriprodukter.

Mangel på essensielle mineraler kan føre til forskellige sundhedsproblemer, herunder svækkelse af knoglerne, anæmi, muskelkramp, hjertesvigt og neurologiske problemer. Derfor er det vigtigt at have en balanceret kost som dækker behovet for alle essensielle mineraler.

Coccidia är en grupp encelliga parasiter som tillhör fylumet Apicomplexa. Dessa parasiter orsakar sjukdomen kokcidios hos djur, inklusive människor. Coccidia-arter infekterar främst tarmsystemet och kan orsaka diarré, viktminskning, illamående och i vissa fall död, särskilt hos unga eller immunförsvaga individer. Infektionen sprids vanligtvis genom kontaminering av föda, vatten eller ytor med fekalier från infekterade djur.

Poloxaler är en typ av nonionisk surfaktant, som består av en central hydrofob (vattenavvisande) block av polypropylenoxid (PPO) flankerat av två hydrofila (vattenlösliga) block av polyetylenglykol (PEG). Den kemiska formeln för poloxaler är (PEO-PPO-PEO).

Poloxalers amfipila egenskaper, som kommer från dess hydrofoba och hydrofila delar, gör att det har förmågan att bilda miceller i vattenlösningar. När koncentrationen av poloxaler i en vattenlösning överskrider kritisk micellkoncentration (CMC) kommer de att spontant forma miceller med hydrofoba PPO-delar inne i centrum och hydrofila PEG-delar på ytan.

Poloxalers förmåga att bilda miceller används ofta inom farmaceutisk forskning för att öka lösligheten och biodisponibiliteten av vissa läkemedel. Det kan också användas som uträdningsmedel i kromatografi, emulgeringsmedel i livsmedelsindustrin och som ett smidigt medium i hudvårdsprodukter.

Den medicinska termen för "magsäck, idisslare" är "Rumino-jejunum". Rumino-jejunum är den del av mag-tarmsystemet hos idisslande djur, som består av magsäcken och en del av tunntarmen. Magsäcken hos idisslare är mycket större än hos människan och är indelad i flera kompartment, däribland rumin, reticulum, omasum och abomasum. Dessa kompartment har olika funktioner och arbetar tillsammans för att bryta ned cellulosarika i födan med hjälp av mikroorganismer. Efter att födan har bryts ned i rumino-jejunum absorberas näringsämnena i tunntarmen.

Scatol, också känt som 3-metylindol, är en organisk förening som produceras i kroppen som en biprodukt vid nedbrytningen av aminosyran tryptofan. Det kan påträffas i höga koncentrationer i fetma, levercirros och koloncancer, och har en stark, obehaglig lukt som påminner om fesknölar eller exkrement. Scatol är ett av de ämnen som gör att avföring luktar illa.

"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.

Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.

I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.

Dysprosium är ett grundämne med atomnummer 66 och kemisk beteckning Dy. Det tillhör lantanoiderna och är ett sällsynt förekommande jordartsmetall. Dysprosium har inga kända biologiska funktioner hos människor och är inte nödvändigt för livets underhåll. Det används främst inom elektronik- och high-tech industrier på grund av dess magnetiska egenskaper och förmåga att absorbera neutroner.

'Medicago sativa' er kjent på engelsk som "alfalfa" eller "lucerne", og det er en art i familien Fabaceae (bønnevegetasjon). Det er en flerårig, urteagtig plante som vanligvis vokser til en høyde av 30 til 120 cm. Den har trelappet blade og blå til lilla blomster i små klaser.

Medicago sativa er også kjent som en viktig fôrplante på grunn av sine høye næringsinnhold og evne til å fikse kvælstoffet i jorden. Den inneholder også et antall aktive komponenter som har potensielt medisinske egenskaper, slik som saponiner, flavonoider og kumariner.

I medicinsk sammenheng kan Medicago sativa brukes som en diuretikum, for å reducere høyt blodtrykk, for å reducere kolesterolnivået og for å lindre symptomer ved reumatisme og artrose. Det er også vært påmerket at den har antioksidative egenskaper og kan være nyttig i behandlingen av diabetes, men det trenger fortsatt å bli bedre undersøkt.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.