Luftstrupsförträngning
Trakeostomi
Struphuvudförträngning
Intubering, intratrakeal
Luftstrupstumörer
Inhalationsbrännskador
Luftstrupe
Trakeotomi
Adningssystemetsmissbildningar
Papio cynocephalus
Trakeoesofageal fistel
Silikoner
Halsartärförträngning
Aortaklafförträngning
Luftstrupssjukdomar
Stentar
Ryggradsförträngning
Laserterapi
Luftstrupsförträngning (eng. Tracheal compression) är ett medicinskt tillstånd där någonting trycker på luftstrupen (trakean), vilket kan orsaka andningssvårigheter eller andnöd. Orsakerna kan variera, men de vanligaste är abnorma vävnads- eller kärlväxtar i halsområdet, såsom tumörer, cystor eller förtjockad vävnad. Andra möjliga orsaker kan vara struphuvudscancer, förstorade lymfknutor, goitre (förstoring av sköldkörteln) eller anatomiska avvikelser som födda missbildningar. Symptomen på luftstrupsförträngning kan inkludera hosta, stridor (ett pipande eller vispande ljud under andningen), andnöd, yrsel, svimning eller i värsta fall andningsstopp. Diagnostiseringen av luftstrupsförträngning innebär vanligtvis en kombination av medicinsk historia, fysiska undersökningar och bilddiagnostiska tester som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen beror på orsaken till luftstrupsförträngningen, men kan innefatta kirurgiskt avlägsnande av abnorma vävnader eller kärl, strålbehandling, medicinsk behandling eller andningsstöd.
En trakeostomi är ett chirurgiskt ingrepp där man skapar en permanent öppning (stoma) i halsen, för att få tillgång till luftstrupen (trachean). Detta görs vanligen när luftvägen är blockerad eller störd på något sätt, till exempel vid struma, missbildningar, skador eller sjukdomar som cancer.
Efter operationen får patienten bära en speciell andningsmask (trakeostomitub) i öppningen för att underlätta andningen. Trakeostomi kan vara permanent eller tillfällig, beroende på orsaken till behandlingen och patientens hälsotillstånd.
Struphuvudförträngning, även känd som epiglottiditt, är ett tillstånd där struphuvudet (epiglottis) i samband med en infektion blir inflammerat och svullt, vilket kan leda till att det förtränger luftvägen. Struphuvudet är en platt, skålformad structure som finns bakom tungan och skyddar luftvägarna när vi sväljer. När struphuvudet blir inflammerat och svullt kan det blockera luften från att nå lungorna, vilket kan vara livshotande om det inte behandlas omedelbart. Symptomen på en Struphuvudförträngning kan inkludera stridor (snabba andetag som låter som ett sus eller pip), andnöd, sväljningssvårigheter och feber.
Bronkoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel, belyst tub som kallas bronkoskop leds ner i luftvägarna (bronker) genom näsan eller munnen. Bronkoskopi används för att inspektera luftvägarnas inre ytor, t.ex. för att söka efter skador, inflammationer, tumörer eller andra abnormaliteter. Metoden kan också användas för att ta prover (t.ex. kroppsvätskor eller vävnadsprover) eller utföra vissa behandlingar direkt i luftvägarna, såsom att avlägsna främmande föremål eller tarmera varsemliganden.
Intubering, intratrakeal, refererar till insertering av en endotracheal tube (ETT) genom munnen och ned i luftstrupen (trakean). Detta görs vanligtvis under allmänbedövning eller med lokalbedövning och sedering. Intuberingen används oftast för att underhålla och skydda luftvägen under behandlingar som involverar mekanisk ventilation, som vid allvarlig lungsvikt eller under allmänbedövning i samband med kirurgi. ETT:n sitter fast i luftstrupen och leder inandningsluften till lungorna samt avleder utandningsluften. Intuberingen måste utföras korrekt för att undvika skador på struphuvudet eller lungorna, och patientens syrgasmättnad och andning måste övervakas kontinuerligt under proceduren.
Luftstrups tumörer, även kända som trakeala eller laryngotracheala tumörer, är sällsyna cancerformer som utgår från luftstrups epitelgeväv. De kan vara både godartade och elakartade.
Elakartade luftstrups tumörer delas vanligtvis in i två kategorier: squamösa cellkarzinom och adenoid cystisk karzinom. Squamös cellkarzinom är den vanligaste typen av elakartad luftstrups tumör och utgår från platta, skivformade celler i luftstrups slemhinnan. Adenoid cystisk karzinom är en ovanlig typ av cancer som ofta växer långsamt men kan vara invasiv och sprida sig till andra delar av kroppen.
Symptomen på luftstrups tumörer kan inkludera hosta, halsont, andnöd, rörelsebegränsning i struphuvudet, sväljningsbesvär, blodiga slemharkorn och hesa röst. Behandlingen av luftstrups tumörer kan innefatta kirurgi, strålbehandling och kemoterapi beroende på typen och utbredningen av cancern.
Inhalationsbrännskador är skador på luftvägar och/eller lungor som orsakas av inandning av heta gaser, rök eller kemikalier. Det kan delas in i varma-gasbrännskador, där heta gaser direkt skadar slemhinnan i luftvägar och lungor, och kemiska brännskador, där kemikalier i röken orsakar skada. Symptomen på inhalationsbrännskador kan variera beroende på allvarligheten och typen av exponering, men kan inkludera hosta, andningssvårigheter, bröstsmärta, syrgasmangel och svullnad i ansiktet och halsen. Vid allvarliga fall kan inhalationsbrännskador leda till komplikationer som lungödem, lunginflammation och andningsstillestånd.
Luftrören (latin: Trachea) är en rörformad, muskulös och slitygig struktur i andningssystemet hos däggdjur. Det förbinder näshålorna och munhålan med de två lungornas bronker via stämbanden. Luftrörens främsta funktion är att leda luft till och från lungorna under andningen.
Luftrören börjar vid det nedre delarna av halsen, omedelbart under stämbanden, och sträcker sig ner till broncherna som delar upp sig i vardera lunga. Det är omgivet av brosk, vilket ger strukturen styrka och flexibilitet för att möta de mekaniska kraven under andningen och hostning.
Tracheotomi är ett medicinskt ingrepp där man skapar en öppning genom halsen och skiljer trakean (luftstrupen) från matstrupen. Detta görs vanligen genom att skära ett hål i framsidan av struphuvudet och sedan in i luftstrupen.
Denna procedure utförs oftast när en patient har svårigheter med andningen på grund av någon form av luftvägsobstruktion eller när det behövs långvarigt mekaniskt stöd för andning, till exempel vid användning av respirator.
Efter en trakeotomi får patienten en så kallad trakeostoma, vilket är den konstgjorda öppningen i luftstrupen där en trakeostomisk tub kan placeras för att underlätta andningen och bortledning av slem eller sekret.
Luftvägshinder är ett medicinskt begrepp som refererar till någonting som förhindrar luften från att flöda fritt genom andningsvägar, vilket kan orsaka andnöd eller andningssvårigheter. Detta kan bero på olika anatomiska avvikelser, strukturella skador, inflammation eller funktionella störningar i luftvägarna.
Exempel på luftvägshinder inkluderar, men är inte begränsade till:
1. Struma (en förstorad sköldkörtel som trycker på luftstrupen)
2. Epiglottit (inflammation eller svullnad av struphuvudet)
3. Obstruktion i näsan, svalget eller luftstrupen (till exempel orsakat av en tumör, polyper, främmande kropp eller andningsvägssekret)
4. Astma (kramp i de muskler som omger de små luftvägarna i lungorna)
5. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) (förträngning av de små luftvägarna orsakad av tobaksrökning eller andra skador)
6. Anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion som kan orsaka svullnad i svalget och andningsvägarna)
7. Åldersrelaterade förändringar i strukturen och funktionen av de övre luftvägarna.
'Adningssystemets missbildningar' kan översättas till 'congenital malformations of the immune system' på engelska. Det är en medicinsk term som refererar till strukturella och funktionella avvikelser i det immunologiska systemet som förekommer vid födseln. Dessa missbildningar kan vara orsakade av genetiska faktorer, infektioner under graviditeten eller exponering för teratogener (substanter som kan orsaka fetal missbildningar).
Det immunologiska systemet har en viktig roll i att beskydda kroppen mot främmande ämnen, såsom bakterier, virus och andra patogener. Adningssystemets missbildningar kan leda till ett ökat risk för infektioner, autoimmuna sjukdomar och cancer. Exempel på olika typer av adningssystemets missbildningar inkluderar primära immunbristtillstånd, kombinerad immunbrist, svårigheter med antikroppssyntes och kompromitterade cellulära immuniteter.
Det är viktigt att upptäcka adningssystemets missbildningar så tidigt som möjligt för att ge adekvat behandling och övervakning, vilket kan hjälpa till att förebygga komplikationer och förbättra prognosen.
'Papio cynocephalus' er en art av primater som også kjentes under navnet jøkullape. Denne aben tilhører familien cercopithecidae og er også kjent som den grønne eller stammeabena. De er kjente for deres størrelse, styrke og aggressivitet, især hannene. Disse abene lever i øst- og sør-Afrika, oftest i savanner og bjergrige områder. De lever i grupper med flere hanner og hunner, og kommuniserer ved hjelp av en rekke lyde og kroppssignaler. Jøkullaper er allesmatiske og har en variert kost som inkluderer både planter og dyr. De er også kjente for deres intelligens og evne til å lære.
En trakeo-esofageal fistel (TEF) är en abnormal anatomisk förbindelse eller kanal mellan luftstrupen (trachea) och matstrupen (esofagus). Denna sjuklig tillstånd orsakas vanligtvis av en komplikation efter en traumatisk skada, sjukdom eller kirurgiskt ingrepp.
TEF kan vara inneboende (kongenital) eller förvärvad. De kongenitala formerna förekommer oftast hos spädbarn och orsakas av felaktig embryonal utveckling. De förvärvade formerna är vanligare hos vuxna och kan uppstå till följd av sjukdomar som cancer, tuberkulos eller granulomatos sjukdomar, eller efter trauma orsakat av exempelvis en tub med slang eller en kirurgisk proceduren.
TEF kan leda till allvarliga komplikationer såsom lunginflammation (pneumoni), andningssvårigheter och undernäring på grund av sväljningssvårigheter. Behandlingen innefattar ofta kirurgiskt stängning av fisteln, ibland i kombination med andra behandlingsmetoder som antibiotika, näringsstöd och andningsstöd.
'Silikoner' refererar till en grupp av syntetiska polymerer som innehåller silicium- och syreatomer. De är kända för sin termostabilitet, elastomeriska egenskaper och resistens mot höga och låga temperaturer, kemikalier och väderförhållanden.
I medicinsk kontext används silikoner ofta inom områden som bröstimplantat, läkemedelskapslar, katetrar och andra medicinska enheter där flexibilitet, biokompatibilitet och kemiell stabilitet är viktiga. Silikoner används också som hudsalva för att behandla torrhet, irritation och vissa hudtillstånd.
Medicinskt sett kan "utvidgning" (dilatation) innebära saker som:
1. Ökad storlek eller tömhet på ett hål, kärl, hålighet eller en organs del, ofta orsakad av funktionell eller strukturell relaxation eller av fyllnad med luft, vätska eller annat material.
2. En procedure där man aktivt ökar storleken på ett kärl eller en passage, exempelvis genom att använda sig av en bredare sondering under endoskopi.
3. Förändringar i blodkärlen som orsakas av sjukdomar, såsom utvidgning av artärer (arterioskleros) eller venor (venös dilatation).
Ordet "utvidgning" används också för att beskriva en symptom i form av smärta orsakad av en organs ökade storlek, till exempel vid gallstensbesvär eller njurinflammation.
Lungkirurgi, eller pneumonologisk kirurgi, är en specialitet inom kirurgi som fokuserar på diagnostisering och behandling av sjukdomar i lungorna och mediastinet (det del av brösthålan där de stora blodkärlen, luftstrupen, matstrupen och esofagus passerar). Lungkirurgiska tekniker innefattar en rad olika procedurer som utförs för att behandla olika lungrelaterade tillstånd. Några exempel på lungkirurgiska tekniker är:
1. Lobektomi: En operation där en lob, eller ett segment, av lungan tas bort. Detta används ofta för att behandla lungcancer.
2. Segmentresektion: En operation där en del av en lob avlägsnas istället för hela loben. Denna teknik används när cancercellerna begränsats till en viss del av loben.
3. Pneumonektomi: En operation där en hel lunga tas bort. Detta kan behövas om cancercellerna har spridit sig till stora delar av lungan.
4. Mediastinoskopi: En minimal-invasiv procedur där en teleskopliknande instrument placeras genom ett litet snitt i halsen för att undersöka mediastinet och tar exempel för biopsi.
5. VATS (Video-assisterad thoraskopisk kirurgi): En minimal-invasiv teknik där en kamera och speciella instrument placeras genom små snitt i bröstkorgen för att utföra operationer, till exempel lobektomi eller biopsier.
6. Thorakotomi: En öppen kirurgisk procedur där en stor incision görs på bröstsidan för att ge tillgång till lungorna och mediastinet. Denna teknik används ofta när minimal-invasiva tekniker inte är möjliga eller lämpliga.
Det är viktigt att notera att det kan finnas andra behandlingsalternativ för vissa typer av lungcancer och att beslutet om vilken typ av operation som ska utföras beror på en rad faktorer, inklusive cancertyp, cancerstadiet, allmänt hälsotillstånd och patientens preferenser.
Halsartärförträngning, även känd som carotisstenos, är ett tillstånd där halsartären (carotis) delvis eller helt förträngs eller blockeras. Detta orsakas vanligtvis av atheroskleros, en process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas sig på insidan av artärväggen och bildar plack.
En halsartärförträngning kan vara asymptomatisk eller orsaka symtom som svårigheter att andas, hosta, yrsel, synstörningar, svimningar eller stroke (hjärninfarkt). Symptomen uppstår ofta när placken lossnar och en blodpropp bildas, vilket kan leda till ett stopp i blodflödet till hjärnan.
Halsartärförträngning diagnostiseras vanligtvis med hjälp av ultraljud, computed tomography (CT) eller magnetic resonance imaging (MRI). Behandlingen kan innebära livstilsförändringar, mediciner för att reducera risken för blodproppar och operationer som carotisendarteriektomi eller carotisstentning.
Aortaklafförträngning, även kallat aortastenos, är ett hjärtsjukdomstillstånd där aortaklaffen – den klaff som kontrollerar blodflödet mellan kammaren och aortan i hjärtat – är förträngd. Detta orsakas vanligtvis av en förkalkning (ateroskleros) eller annan skada på klaffen, vilket gör att den har svårt att öppna sig fullt när hjärtkammaren pumpar ut blod.
Den förträngda aortaklaffen kan leda till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod genom klaffen, vilket kan orsaka högt blodtryck, trötthet, andfåddhet och i värsta fall hjärt failure. Aortaklafförträngning behandlas vanligtvis med operation eller kateterbaserad procedur för att ersätta eller reparera klaffen.
Luftstrupssjukdomar (eller respiratoriska sjukdomar) är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar luftvägarna och lungorna. Det kan inkludera allt ifrån förkylningar, influensa och astma till kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer. Luftstrupssjukdomar kan orsakas av bakterier, virus, svampar eller andra mikroorganismer samt exponering för skadliga ämnen i luften som rök, kemikalier eller fuktighet. Symptomen kan variera beroende på vilken sjukdom det rör sig om, men kan inkludera hosta, andnöd, bröstsmärta, utslag och feber. Behandlingen beror också på vilken sjukdom det är frågan om, men kan bestå av läkemedel, rehabilitering eller i vissa fall kirurgi.
En medicinsk definition av "stenta" är att placera en liten, rörlig eller fast, tunn cylindrisk utformad apparat (en stent) in i ett hålrum eller ett rör, som exempelvis en artär eller en ven, för att hålla det öppet och underlätta flödet av blod eller andra kroppsvätskor. Stenten kan vara gjord av metall, plast eller biologiskt material och kan vara permanent eller tillfällig. Syftet med en stent är ofta att behandla och förebygga återkommande stängningar eller skador på kärlen.
Kranskärlsförträngning (angiokonstriktion) är ett medicinskt tillstånd där ett kranskärl, som försörjer blod till hjärtat eller andra organ, blir trångbott (stupe) eller delvis blockerad. Detta orsakas vanligtvis av åderförkalkning (ateroskleros), där fett, kolesterol och andra substanser ansamlas på insidan av kranskärlet och bildar en plack som stelnar och förtränger kärlets lumen.
Kranskärlsförträngning kan också orsakas av blodpropp (trombos) eller emboli, som rester av blodproppar från andra delar av kroppen eller förruttnelsematerial från hjärtat. I vissa fall kan det även bero på vasospasm, där musklerna i kranskärlets vägg kontraherar och orsakar en tillfällig förträngning.
Kranskärlsförträngning kan leda till syrebrist (ischemi) i det drabbade organet och ge upphov till symtom som bero på vilket organ som är drabbat. I hjärtats fall kan det leda till bröstsmärta (angina pectoris) eller hjärtinfarkt. I hjärnan kan det orsaka stroke, och i lungorna kan det orsaka lungsäcksinflammation (emboli).
En ryggradsförträngning (även känd som ryggmärgskompression) är ett tillstånd där det structurella trycket från ben, discar eller andra bensjukdomar i ryggraden orsakar skada på ryggmärgen. Detta kan leda till smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och i vissa fall till förlust av rörelseförmåga.
Det finns olika typer av ryggradsförträngningar, men de vanligaste orsakerna är degenerativa skador på discarna mellan varje ryggkotplatta (discogen slid) eller utväxter från benen (benutskott). Andra orsaker kan inkludera tumörer, infektioner och trauma.
Även om ryggradsförträngningar kan drabba vem som helst, är de vanligare hos äldre personer på grund av åldersrelaterad degeneration av ryggkotplattorna och discarna. Behandlingen för ryggradsförträngning beror på allvarlighetsgraden av tillståndet, men kan inkludera mediciner, fysisk terapi, injektioner eller i vissa fall kirurgi.
Laaserterapi (laser therapy) är en form av behandling där man använder sig av en laser för att påverka vävnader i kroppen. Laser står för "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation", och innebär att ljuset amplifieras genom stimulering av atomers eller molekylers energitillstånd.
I lasermedicinen används laserstrålar med olika våglängder, intensiteter och frekvenser beroende på vilket syfte behandlingen har. Strålarna kan generera värme, mekanisk energi eller kemiska reaktioner i vävnaden, beroende på lasertyp och inställningar.
Exempel på användningsområden för lasermedicin innefattar smärtbehandling, muskelavslappning, hudbehandlingar (exempelvis för behandling av akne, ärr eller pigmentförändringar), ögonkirurgi och kirurgiska ingrepp.
Det är viktigt att notera att lasermedicin bör utföras av utbildad personal eftersom felaktig användning kan leda till skador på patienten.