Muterade möss som är homozygota för den recessiva "nakengenen" och inte utvecklar någon tymus (bräss). De är värdefulla för tumörstudier och undersökning av immunsvar.
En "naken råtta" (nude rat) är en genetiskt modifierad musrodent som saknar päls och hudkanaler, vilket gör att deras hud är transparent och ger forskare unik insyn into derma, muskler och inre organ utan att behöva slakta dem. Dessa råttor används ofta inom biomedicinsk forskning för att studera olika sjukdomar och läkemedelsverkan på kroppens system, eftersom deras genom är välkänt och de är lättare att manipulera genetiskt än andra djur.
Xenograft model antitumor assays refer to a type of preclinical cancer research study in which human tumor tissue or cell lines are implanted into an immunodeficient animal, typically a mouse, to form a tumor. This allows researchers to test the effectiveness of potential anti-cancer therapies in a living organism. The assay measures the ability of the therapy to inhibit or reduce the growth of the xenografted human tumor, providing valuable information about its safety and efficacy before proceeding to clinical trials in humans.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
'Experimentelle Tumoren' refererer til forskningsmodeller av voksende, abnormale celler, designet for å afterforske mekanismer og behandlingsmuligheter for kraftige, livstruende værtscellereguleringsovergrepene kreft. Disse modellene kan inkludere to-dimensjonale cellagre, tre-dimensjonale organoider eller levende dyr (f.eks. musmus) med inducerte tumorer.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
En cells förökning genom delning.
Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.
En patologisk process som utgörs av tillväxt av blodkärl i onormal vävnad eller på onormala platser.
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Spridning av en tumör från ett organ eller en kroppsdel till en annan på avstånd från den primära platsen.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
"Tumörbörda" refererar till den mekaniska påverkan eller skada som en tumör orsakar när den växer och trycker på omgivande vävnader, strukturer eller organ. Detta kan leda till symptom som smärta, funktionsnedsättning eller andra komplikationer beroende på var tumören är belägen och hur stor den blir. Tumörbörda kan förekomma vid alla typer av cancersjukdomar, inklusive både godartade och elakartade tumörer.
Cancersjukdom i lungorna.
Genetic therapy, also known as gene therapy, is a medical discipline that involves the use of genetic material, such as DNA or RNA, to treat or prevent diseases. It typically involves introducing functional genes into cells in order to correct genetic defects or to provide a therapeutic benefit. This can be accomplished through various methods, including the use of viral vectors, naked DNA, or RNA interference techniques. The goal of genetic therapy is to restore normal function to cells or tissues that have been affected by genetic disorders or diseases, offering the potential to treat or cure conditions that are currently considered incurable.
Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.
Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling där en radioaktiv isotop kopplas till en monoklonal antikropp, som är designad för att binda specifikt till en tumörcells yta. När denna konjugat injiceras i kroppen kommer den att leta reda på och binda till måltumören, varpå den avger joniserande strålning som skadar tumörcellens DNA och orsakar celldöd. Denna metod utnyttjar både immunsystemets förmåga att känna igen och särskilja främmande celler samt den skadliga effekten av joniserande strålning på cancerceller, med minimal onkologisk effekt på omgivande vävnader.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i tumörvävnad.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Elakartad tumörform med ursprung i celler som kan bilda melanin, vilken kan uppträda i huden varsomhelst på kroppen, i ögat eller, sällan, i slemhinnorna i könsorganen, ändtarmen, munhålan eller andra platser. Tumören förekommer mest hos vuxna och kan uppstå de novo eller ur ett födelsemärke eller elakartad pigmentfläck. Melanom metastaserar i stor omfattning, och lokala lymfkörtlar, lever, lungor och hjärna löper stor risk att drabbas. Incidensen av maligna hudmelanom ökar snabbt i hela världen.
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Cancer i bröstet.
En prostata tumör är en abnormell och ocontrollerad tillväxt av cancerceller i prostata-glanden hos mannen, som kan vara lokaliserad eller ha spridit sig till omkringliggande vävnader och andra kroppsdelar.
Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.
I medicinsk kontext, refererar "bräss" till det övre fronteriala området på bröstkorgen, ovanför revbenen och under nyckelbenen. Det innehåller strukturer som överhornstarmen, lymfknutgrupper och blodkärl. Brässet är också känt som den fronteriala mediastinum och skiljs från bakre mediastinum av det bröstben som bildar ryggen på bröstkorgen.
Halvsyntetiska konjugat av olika toxiska molekyler, inkl. radioisotoper och bakterie- eller växtgifter, tillsammans med specifika immunämnen som immunglobuliner, monoklonala antikroppar och antigen. Det immunologiska antitumör- eller antivirusämnet bär med toxinet till tumören eller den infekterade cellen, där giftet utövar sin verkan.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
"Tumörinvasion" refererar till när cancerceller invaderar och skadar vävnaden runt omkring tumören genom att penetrera och förstöra den normalt byggda barriären av celler och matrix. Detta kan leda till spridning av cancer till närliggande eller fjärrbelägna kroppsdelar, även kallat metastaser. Mått på tumörinvasion inkluderar graden av invasion, omfattningen av invasion och hur djupt cancercellerna har penetrerat vävnaden.
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet "cancer".
Kartläggning av en cellkärnas hela kromosomuppsättning. Kromosomkännetecknen hos en individ eller en cellinje presenteras vanligtvis som en systematisk uppställning av metafaskromosomer från ett mikrofoto av en enda cellkärna ordnade parvis i minskande storleksordning och efter centromerens läge.
Processer som leder till cellförstoring och cellförökning.
Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.
Metoder för undersökning av effektiviteten hos cellgifter och biologiska hämmare. Hit hör modeller för celldödande in vitro och cytostatiska färguteslutningstester, samt mätning av tumörtillväxtparametrar hos försöksdjur in vivo.
"Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor A (VEGF-A) är ett protein som stimulerar angiogenes, det vill säga tillväxten och differentieringen av nya blodkärl, genom att verka på vaskulära endotelceller. Det uttrycks i högre grad under fysiologiska och patologiska tillstånd som kräver ökat blodflöde, såsom embryonal utveckling, wound healing och cancer."
'Ovarian neoplasms' refererar till abnormala tillväxtformer eller tumörer i äggstockarna, som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Dessa tillväxtformer kan uppstå från olika typer av celler i äggstockarna, inklusive epitelceller, germceller och stromaceller. Ovarialtumörer är en av de vanligaste gynekologiska cancerformerna hos kvinnor och kan orsaka symtom som buksmärta, magsmärta, trötthet och onormal utflöde. Dess orsaker är inte fullständigt kända, men vissa faktorer som ålder, genetisk predisposition och hormonella faktorer kan öka risken för att utveckla ovarialtumörer.
Experimentellt framkallade tumörer i levern.
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Radioimmunodetection (RID) är en typ av diagnosmetod som kombinerar användning av monoklonala antikroppar och radioaktivitet för att detektera och mäta specifika molekyler eller celler i levande organismen. Denna metod bygger på principen att en radiomärkt antikropp binder specifikt till sitt målprotein, vilket gör att man kan spåra och kvantifiera förekomsten av det aktiva ämnet med hjälp av en gammakamera eller ett PET-scanverktyg. RID används ofta för att diagnostisera och övervaka cancer, infektionssjukdomar och andra sjukdomstillstånd på cellnivå.
T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.
Primär cancer i levercellerna. Den varierar från väl differentierad tumör, svår att skilja från normala leverceller, till svagt differentierad neoplasm. Cellerna kan vara likartade eller olikformade, eller bilda jätteceller. Ett flertal förslag till klassifikationssystem föreligger.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
Instabila isotoper av indium som avger strålning under sönderfall. Indiumatomer med atomvikterna 106-112, 113m, 114 och 116-124 är radioaktiva isotoper.
Experimentellt framkallad mammarcancer (mjölkkörteltumörer) hos djur som modell för studier av brösttumörer hos människa.
Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.
"Tumörstamcellsanalys" refererar till den vetenskapliga metoden att undersöka och analysera specifika celler, som kallas tumörstammceller, som tros spela en viktig roll i cancerutveckling, progression och resistens mot behandling. Denna analys kan inkludera utvärdering av antal, läge, markörer och funktion hos tumörstammceller, vilket kan hjälpa till att förbättra diagnos, prognos och behandlingsval för cancerpatienter.
Godartade eller elakartade tumörer i det centrala nervsystemet med sitt ursprung i gliaceller (dvs astrocyter, oligodendrocyter och ependymocyter). Astrocyter kan ge upphov till astrocytom eller glioblastom. Oligodendrocyter ger upphov till oligodendrogliom, och ependymocyter kan förvandlas till ependymom, plexus choroideustumörer eller kolloida tumörer i den tredje ventrikeln.
Yttriumradioisotoper refererar till en variant av grundämnet yttrium som har ett instabilt kärnnummer och sönderfaller genom emission av ioniserande strålning. Dessa isotoper används inom medicinen, speciellt inom nuklearmedicin, för att diagnostisera eller behandla vissa sjukdomar. Exempel på en vanligt använd yttriumradioisotop är Yttrium-90.
Ett sarkom med ursprung i djup, fibrös vävnad, som kännetecknas av anhopningar av prolifererande fibroblaster med varierande kollagenbildning, vilken brukar invadera lokal vävnad och ge upphov till metastaser via blodcirkulationen.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Cellers förflyttning från en plats till en annan.
Tumor proteins are abnormal or altered proteins produced by the genetic changes that occur within cancer cells, contributing to tumor growth, progression, and resistance to therapy.
Transplantation av hud hos människor eller djur från en kroppsdel till en annan för att ersätta förlorad kroppshud.
Medel och endogena substanser som motverkar nybildning av blodkärl.
Rhenium är ett metalliskt grundämne med symbol Re och atomnummer 75 på periodiska systemet. Det tillhör övergångsmetallerna och används främst inom högteknologiska områden som katalysatorer, elektronik och medicinsk diagnostik. Rhenium är ett av de sällsyntaste grundämnena i jordskorpan och förekommer naturligt endast i spårmängder tillsammans med andra mineral.
Nudism, som också kan kallas naturism, är en livsstil där man väljer att vara helt eller delvis naken i sociala sammanhang, ofta i natursköna miljöer som exempelvis stränder, campingplatser och hem. Nudister tenderar att betona friheten, jämlikhet och kroppsacceptans som del av denna livsstil. Det är viktigt att notera att nudism ska utövas i enlighet med lagar och etikette-regler för att respektera andras komfort och privatliv.
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.
En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Humana tjocktarmsadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringssärdrag, typiska för mogna tarmceller, så som bägarceller.
En elakartad form av astrocytom som kännetecknas av pleomorfa celler, atypiska cellkärnor, mikroblödning och nekros. De kan uppkomma var som helst i det centrala nervsystemet, men med förkärlek för hjärnhalvorna, de basala ganglierna och kommisurstråken. Den kliniska bilden visar sig oftast i 50- till 60-årsåldern som fokala yttringar eller krampanfall.
En medicinsk definition av 'heterografter' är när man transplanterar vävnad eller organ från ett individuellt djur till ett annat, där båda djuren tillhör olika arter. Detta kan jämföras med en homograf, där vävnaden eller organen kommer från samma art. Heterografter anses vara mer komplicerade än homografter på grund av den större sannolikheten för immunologiska reaktioner och avstötningsreaktioner, eftersom de två arternas celler tenderar att ha olika molekylära mönster på ytan som kan kännas igen av det immunförsvaret.
En negativ regleringseffekt på de fysiologiska processerna på molekylär, cell- eller systemnivå. På molekylär nivå utgörs de viktigare reglerplatserna av membranreceptorer, gener (genuttrycksreglering), mRNA (budbärar-RNA) och proteiner.
En familj retrovirusassocierade DNA-sekvenser (ras) som ursprungligen isolerades från Harveys (H-ras, Ha-ras, rasH) och Kirstens (K-ras, Ki-ras, rasK) mussarkomvirus. Rasgenerna är välbevarade bland djurarterna, och sekvenser motsvarande såväl H-ras som K-ras har påvisats i genom från människa, fåglar, möss och ryggradslösa djur. Den närbesläktade N-rasgenen har påvisats i humana neuroblastom- och sarkomcellinjer. Samtliga gener i familjen har likartad exon-intronstruktur, och var och en kodar för ett p21-protein.

Den medicinska termen "nakna möss" (nude mice) används för att beskriva en typ av genetiskt modifierade laboratoriedjur som saknar ett fungerande immunsystem. Detta uppnås genom att avla bort gener som kodar för viktiga komponenter i djurets immunsvar, till exempel T-celler och B-celler.

Nakna möss används ofta inom forskning eftersom de är immunbristiga och inte kommer att avvisa främmande celler eller substanser som annars skulle ske om de hade ett normalt fungerande immunsvar. Det gör dem till en idealisk plattform för att studera sjukdomar som cancer, infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar, där forskare kan transplantera humanceller eller patogener in i djuren utan att behöva oroa sig för immunreaktioner.

Det är värt att notera att termen "nakna" inte refererar till hudens utseende, utan snarare till det faktum att de saknar ett fungerande immunsvar. Dessa möss kan ha normalt utseende och beteende annars.

Den mest sannolika medicinska beteckningen på "nakna råttor" är någon form av albino eller skalfri laboratorieråtta, vanligtvis Rattus norvegicus (brunråtta) eller Rattus rattus (husråtta), som saknar päls och har en naken hud. Det finns olika genetiska mutationer som kan orsaka detta tillstånd, men de flesta nakna laboratorieråttor är av en speciell stam som kallas för Furless (hr) eller Hairless (hr²). Dessa råttor används ofta inom forskning på grund av deras speciella egenskaper.

Xenograft models are a type of animal model used in preclinical research, particularly in cancer studies. In a xenograft model, human tumor cells or tissues are implanted into an immunodeficient mouse, which allows the tumor to grow and be studied in a living organism.

Xenograft model antitumor assays refer to experiments that use xenograft models to evaluate the effectiveness of potential anti-cancer therapies. In these assays, the implanted tumor cells are allowed to establish and grow for a period of time before treatment with the experimental therapy is initiated. The response of the tumor to the therapy is then monitored over time, and various parameters such as tumor size, survival, and metastasis can be measured to assess the efficacy of the treatment.

Xenograft model antitumor assays can provide valuable information about the safety and effectiveness of new anti-cancer therapies before they are tested in human clinical trials. However, it is important to note that xenograft models have limitations, such as differences in tumor biology between mice and humans, and the absence of an intact immune system in immunodeficient mice, which can affect the translatability of the results to human patients.

"BALB/c mus" är en typ av möss som används i forskning. Denna musstam har blivit inavlad under många generationer för att få en relativt sett jämn genetisk bakgrund och beteende, vilket gör dem till ett populärt val för experimentell forskning. BALB/c är en av de vanligaste musstammarna som används inom biomedicinsk forskning.

Specifikt står "BALB" för det engelska National Institutes of Health (NIH) beteckningssystemet för möss, och "c" står för den specifika understammen som har utvecklats genom inavel. BALB/c musen är känd för att ha en starkt responsiv immunreaktion, vilket gör dem användbara i studier av immunologi och infektionssjukdomar. De har också en relativt låg aggressionsnivå jämfört med andra musstammar.

Det är värt att notera att även om BALB/c musen är en mycket använd modellorganism inom forskning, så kan resultaten som erhålls från studier på mus inte alltid direkt tillämpas på människor på grund av skillnader i genetik och fysiologi.

En tumörcellinje är en population av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och karaktäristika, och som har potentialen att växa, sprida sig och forma nya tumörer. När en cancercell delar sig och bildar nya celler kan dessa celler ärva de genetiska mutationerna från den ursprungliga cellen. Om en av dessa celler utvecklar ytterligare mutationer och börjar växa oberoende av den ursprungliga tumörcelllinjen, kan detta leda till en ny tumörcelllinje med nya karaktäristika och potentialen att respondera olikartat på behandlingar.

Tumörcelllinjer kan studeras i laboratorier för att undersöka cancercellers biologi, respons på behandlingar och möjliga terapeutiska mål. Genom att jämföra skillnader mellan olika tumörcelllinjer kan forskare få insikt i de genetiska och epigenetiska förändringarna som leder till cancerutveckling och progression.

'Experimentelle Tumoren' är inte en etablerad medicinsk term, men den kan tolkas som tumörer som används i experimentell forskning. Dessa tumörer kan vara av olika typer beroende på syftet med forskningen, till exempel:

1. Cellstamsatta tumörer (cell line-derived tumors): Dessa tumörer odlas upp från cancerceller som tas från en patient och sedan växer i laboratoriet. De kan användas för att studera cancercellers beteende, svar på behandlingar och möjligheter till nya terapier.

2. Genmodifierade tumörer: Genetiskt modifierade tumörer skapas genom att införa specifika gener i celler som sedan växer till tumörer i laboratoriet. Dessa tumörer används för att studera effekterna av olika gener på cancerutveckling och progression.

3. Xenografttumörer: Ibland transplanteras mänskliga tumörceller eller -vävnader i immunbristiga djur, vanligtvis möss, för att skapa en tumör som växer i djuret. Dessa xenografttumörer används för att studera cancerbiologi och behandlingsrespons.

4. Tumörmodeller: In vitro- eller in vivo-system som efterliknar specifika aspekter av cancerutveckling, progression eller respons på behandlingar. Dessa modeller kan vara antingen mekanistiska (studerar en viss process) eller fenotypiska (studerar ett visst beteende eller egenskap hos tumören).

I allmänhet är experimentella tumörer viktiga verktyg inom cancerforskningen, eftersom de möjliggör studier av cancerbiologi och behandlingsresponser under kontrollerade förhållanden.

'Tumörceller, odlade' refererar till när cancerceller har bildat en massa eller tumör genom att dela sig och växa oregelbundet. Tumör i sig själv är inte alltid cancer, eftersom det finns både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer.

Godartade tumörer växer långsamt, har väldefinierade gränser och tenderar att vara mindre aggressiva än elakartade tumörer. De kan ofta tas bort genom kirurgi och är sällan livshotande.

Elakartade tumörer däremot, som också består av odlade tumörceller, växer snabbare, infiltrerar omgivande vävnad och kan sprida sig (metastasera) till andra delar av kroppen via blod- eller lymfkärlen. Dessa tumörer är mer aggressiva än godartade och kan vara livshotande beroende på storlek, placering och omfattning av spridningen.

Cell deling (celldeling på engelska) är ett centralt koncept inom cellbiologi och refererar till processen därbyggnadselementen i en cell, såsom kromosomer och organeller, fördelas mellan två identiska dotterceller under celldelningens olika faser. Det finns två huvudsakliga typer av celldelning hos eukaryota celler: mitos och meios.

Mitos är den typ av celldelning som sker under växande och differentiering av celler i en organism. Under mitosen separeras kromosomerna till två identiska uppsättningar, varefter cytoplasman delas upp så att varje dottercell får en komplett uppsättning kromosomer och organeller.

Meiosen är en speciell typ av celldelning som sker under bildandet av könsceller (gameter) hos sexuellt reproducerande organismer. Under meiosen sker två raka celldelningar efter varandra utan mellanliggande celldelning och celldelningen innefattar en särskild process där kromosomantalet halveras, så att könscellerna får hälften så många kromosomer som de ursprungliga cellerna. Detta är nödvändigt för att undvika att antalet kromosomer dubbleras vid befruktning, då två könsceller slås samman och bildar en zygot (en fertiliserad äggcell).

I båda fallen är celldelningen en noga reglerad process som innefattar flera olika faser där cellens struktur och innehåll förändras systematiskt. Celldelning är en nödvändig del av livscykeln hos de flesta levande organismer, och fel i celldelningen kan leda till sjukdomar såsom cancer.

Neoplastic cell transformation refers to the process by which a normal cell undergoes genetic and epigenetic changes that lead to its conversion into a cancerous or malignant cell. This process involves the accumulation of multiple mutations in genes that regulate cell growth, division, and death, leading to uncontrolled cell proliferation and the formation of a neoplasm or tumor.

The genetic changes that occur during neoplastic cell transformation can include point mutations, chromosomal translocations, gene amplifications, and epigenetic modifications such as DNA methylation and histone modification. These changes can affect genes that are involved in various cellular processes, including signal transduction, cell cycle regulation, apoptosis, and DNA repair.

Neoplastic cell transformation is a complex and multistep process that can take place over a period of many years. It often involves the activation of oncogenes and the inactivation of tumor suppressor genes, which can lead to the development of malignant characteristics such as invasiveness and metastasis. Understanding the molecular mechanisms underlying neoplastic cell transformation is critical for the development of effective cancer prevention and treatment strategies.

Cell proliferation refers to the process by which cells divide and increase in number. In medicine, cell proliferation is a fundamental biological process that is tightly regulated in the body. However, uncontrolled cell proliferation can lead to the development of various diseases, including cancer. Therefore, understanding the mechanisms that regulate cell proliferation is crucial for developing effective treatments for these conditions.

The process of cell proliferation involves several stages, including:

1. Cell growth and preparation for division (G1 phase)
2. DNA replication (S phase)
3. Preparation for cell division (G2 phase)
4. Cell division (M phase), which includes mitosis (nuclear division) and cytokinesis (cytoplasmic division)

These stages are tightly regulated by various intracellular signaling pathways, as well as external factors such as growth factors and hormones. Dysregulation of these pathways can lead to abnormal cell proliferation and the development of diseases such as cancer.

In summary, cell proliferation is a critical biological process that is tightly regulated in the body. Understanding the mechanisms that control cell proliferation is essential for developing effective treatments for various medical conditions, including cancer.

"Cellular engraftment" refers to the process by which cells or tissues are transplanted into a patient's body and establish themselves within the recipient's tissue. This is an important concept in regenerative medicine, where cells such as stem cells may be used to replace or repair damaged or diseased tissues.

During cellular engraftment, the donor cells must migrate to the site of injury or damage, adhere to the extracellular matrix, and differentiate into the appropriate cell type. They must also establish a blood supply to receive nutrients and oxygen, and evade the recipient's immune system to avoid rejection.

The success of cellular engraftment depends on various factors, including the type and quality of the donor cells, the method of delivery, and the condition of the recipient's tissue. Efficient and safe cellular engraftment is a critical challenge in regenerative medicine, as it can have significant implications for the treatment of various diseases and conditions, such as cancer, diabetes, heart disease, and neurological disorders.

Patologisk kärlnybildning (eng. "Vascular proliferation") är en abnormt tillväxt eller förökning av blodkärl, vanligtvis som ett resultat av sjukdomar eller skador i kroppen. Det kan förekomma i olika typer av tumörer, såsom cancer och benigna tumörer, där nya blodkärl bildas för att försörja tumören med näringsämnen och syre. Patologisk kärlnybildning kan även förekomma i samband med sjukdomar som diabetes och åldrande. I vissa fall kan överdriven patologisk kärlnybildning leda till allvarliga komplikationer, såsom blödningar eller skador på omgivande vävnader.

Apoptosis är en form av programmerad celldöd som sker under normala fysiologiska förhållanden, såväl som i samband med sjukdomar och skada. Det är en aktiv process där cellen genomgår en serie specifik morfologiska och biokemiska förändringar, inklusive kondensation av kromatin, fragmentering av DNA, membranbubblor och celldelning till apoptotiska kroppar som sedan fagocyteras av omgivande celler utan att orsaka någon inflammatorisk respons. Apoptos kan initieras genom en mängd olika signaltransduktionsvägar, inklusive extracellulära signalsubstanser, intracellulära stressfaktorer och mitokondriella störningar. Dessutom är apoptos en viktig mekanism för att eliminera celler som är skadade eller muterade, för att underhålla homeostasen i flertalet organismers vävnader och för att modulera immunresponsen.

'Vävnadsdistribution' (på engelska: 'tissue distribution') refererar till hur ett ämne, såsom en läkemedelssubstans eller en kemisk förorening, fördelas och distribueras inom olika vävnader i ett levande organism. Detta omfattar hur substansen absorberas, transporteras och utsöndras i kroppen, och hur mycket som ansamlas i varje typ av vävnad. Vävnadsdistributionen påverkas av en rad faktorer, inklusive farmakokinetiska egenskaper hos substansen (som absorption, distribution, metabolism och elimination), samt specifika interaktioner mellan substansen och vävnader eller celler i kroppen. Det är viktigt att förstå vävnadsdistributionen av en substans för att bedöma dess säkerhet, effektivitet och potentiala bieffekter som läkemedel, eller för att utvärdera riskerna relaterade till exponering för kemiska föroreningar.

'Metastase' är ett medicinskt begrepp som refererar till spridning av cancer från den ursprungliga tumören till andra delar av kroppen. Detta sker genom att cancercellerna lossnar från den primära tumören, färdas genom blod- eller lymfkretsloppet och slutligen etablerar sig i en ny plats där de kan bilda sekundära tumörer. Metastaser är ett komplicerat tillstånd som ofta är svårt att behandla och kan vara livshotande beroende på vilka organ som drabbats.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till celler i syfte att förändra deras genetiska makeup. Detta kan uppnås genom olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viraltransduktion. Transfektion används ofta inom forskning för att studera geneffekter och proteinexpression, men den kan även användas i terapeutiska syften för att behandla genetiska sjukdomar.

Tumörbörda (tumor burden) refererar till den totala mängden eller storleken på cancer som påträffats hos en individ. Det kan användas för att beskriva både lokal tumörväxt och spridning av cancern till andra delar av kroppen (metastaser). Tumörbördan kan mätas med olika metoder, exempelvis genom att räkna antalet tumörer eller deras volymer, eller genom att mäta mängden cancerceller i blodet eller andra kroppsvätskor.

En hög tumörbörda kan leda till allvarliga komplikationer och försämrad livskvalitet, samt öka risken för dödlig utgång av sjukdomen. Behandlingen av cancer kan också påverkas av tumörbördan, eftersom högre tumörbörda ofta kräver aggressivare behandlingsmetoder.

En lungtumör är en abnorm odling (tumör) av celler i lungorna. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Maliga lungtumörer kallas ofta för lungcancer och de kan delas in i två huvudgrupper: småcelliga lungcancerytter och icke-småcelliga lungcancerytter. Lungcancer är en av de vanligaste formerna av cancer och orsakas ofta av rökning. Symptomen på lungcancer kan inkludera hosta, bröstsmärtor, andningssvårigheter och viktminskning. Behandlingen beror på typen och utbredningen av cancertypen, men kan omfatta kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

Genetic therapy, också känt som genteknikell behandling eller genmodifiering, är en typ av terapi där gener (DNA-sekvenser) introduceras i eller tas bort från en persons celler för att behandla eller förebygga en sjukdom. Detta kan göras på olika sätt, till exempel genom att ersätta defekta gener med friska kopior, stänga av överaktiva gener eller införa nya gener som ger cellerna ny funktionalitet.

Genetisk terapi har potentialen att behandla en rad olika genetiskt betingade sjukdomar, till exempel genetiska sjukdomar som cystisk fibros och muskeldystrofi, men även cancer och vissa infektionssjukdomar. Genom att korrigera de underliggande orsakerna till dessa sjukdomar kan genetisk terapi möjligen leda till varaktiga eller till och med permanenta förbättringar i patienternas hälsotillstånd.

Det är värt att notera att det fortfarande finns tekniska, etiska och säkerhetsrelaterade utmaningar kopplade till genetisk terapi, och att den fortfarande befinner sig i en relativt tidig fas av utveckling och forskning.

'Monoklonala antikroppar' är en typ av antikroppar som produceras av en enda klon av B-celler och har därför alla samma specifika antigenbindningsplats. De används inom medicinen för att behandla olika sjukdomar, framför allt cancer och autoimmuna sjukdomar. Exempel på monoklonala antikroppar som används terapeutiskt är Rituximab, Trastuzumab och Infliximab.

Radioimmuntherapie (RIT) är en form av behandling som kombinerar radioaktivitet och immunterapi. Den innebär att man använder monoklonala antikroppar, som är designade för att binda specifikt till cancerceller, som sedan läses upp med små mängder radioaktiva isotoper. När dessa preparat ges till patienten kommer de att specifically binde till och avge radiation direkt till cancercellerna, vilket kan leda till deras död.

Denna typ av behandling är speciellt användbar för cancersjukdomar där cancercellerna har en specifik markör på sin yta som kan bindas av monoklonal antikropp. Exempel på sådana cancersjukdomar innefattar lymfom och neuroendokrina tumörer.

"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

"Reglering av genuttryck, cancer" refererer til prosessen där cellers vækst, deling og død kontrolleres for å forebygge uregulær vekst som kan føre til kraftige, abnormale vækster av celler, kalt tumører. Når reguleringen av genuttrykk fungerer feil eller blir størt, kan det føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling.

I en celles livscyklus spiller gener en viktig rolle i å bestemme hvordan cellen fungerer og oppfører seg. Genuttrykk refererer til når gener aktiveres eller deaktiveres for å produsere proteiner som påvirker cellens funksjon. I en healthy cell er denne prosessen strikt regulert av komplekse molekylære mekanismer.

I tillegg til å kontrollere cellens vekst og deling, spiller reguleringen av genuttrykk også en viktig rolle i å sikre at celler dør når de skal, et prosess kalt apoptose. Dersom denne prosessen ikke fungerer korrekt kan det føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling.

Tumører kan være godartede eller maligne. Godartede tumører vokser langsomt, er lokaliserte og har en lav risiko for å spre seg til andre deler av kroppen. Maligne tumører, eller cancers, vokser raskt, kan invadere andre deler av kroppen og metastasere til andre organer.

Feilregulering av genuttrykk kan føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling ved å påvirke flere aspekter av cellens funksjon, inkludert vekstfaktorer, apoptose, angiogenese og DNA-reparasjon. For eksempel kan overaktivering av onkogener eller undertrykkelse av tumorsuppressorgener føre til u kontrollert cellevækst og cancers utvikling.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til resistens mot kjemoterapi og strålebehandling. For eksempel kan overaktivering av onkogener som aktiverer DNA-reparasjon eller undertrykkelse av tumorsuppressorgener som hindrer celledød føre til resistens mot kjemoterapi og strålebehandling.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, eller blodkjedsdannelse, som er nødvendig for cancers vekst og spredning. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer som stimulerer angiogenesen føre til økt blodkjedsdannelse og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet og metastase, som er ansvarlig for mange dødsfall relatert til cancer. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som hindrer celledeling og migrasjon føre til økt invasivitet og metastase.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt inflammasjon, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av proinflammatoriske signalveier som NF-kB føre til økt inflammasjon og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt stresse respons, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer stresse respons føre til økt stresse respons og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt apoptose resistans, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer apoptose føre til økt apoptose resistans og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer som stimulerer angiogenesen føre til økt blodkjedsdannelse og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer invasivitet føre til økt invasivitet og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt metastase, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av metastasefaktorer føre til økt metastase og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot kjemoterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer apoptose føre til økt resistens mot kjemoterapi og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot stråleterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av DNA-reparasjonsfaktorer føre til økt resistens mot stråleterapi og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot immunterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av immunfaktorer føre til økt resistens mot immunterapi og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer føre til økt angiogenese og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av matrixmetalloproteinaser føre til økt invasivitet og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt metastase, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener føre til økt metastase og cancers vekst og spredning.

I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt apoptose, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av apoptoseregulatorer føre til økt apoptose og

Adenocarcinom är en typ av cancer som utvecklas i körtlar (glandulära celler), vilket innebär att den oftast uppstår i epitelvävnad, det yttre skiktet av celler som täcker huden och de flesta av kroppens ytor. Adenocarcinom är en underkategori till carcinom och kan drabba olika organ, såsom bröst, prostata, tarmsystem, lungor, sköldkörtel och livmoder. Karaktäristiskt för adenocarcinom är att tumörcellerna bildar klumpar eller tubulära strukturer som liknar körtlar. Dessa tumörer kan vara lokaliserade till den drabbade strukturen, men har också potentialen att metastasera (spridas) till andra delar av kroppen.

Melanom är en form av cancer som utvecklas i hudens pigmentceller, kallade melanocyter. Det är den allvarligaste typen av hudcancer och kan potentiellt vara livshotande om det inte upptäcks och behandlas i tid. Melanom kännetecknas vanligtvis av en förändring eller nybildning av ett pigmenterat hudmärke, som kan variera i storlek, form, färg och struktur. Det kan även uppstå på slemhinnor, ögon och andra delar av kroppen som innehåller melanocyter.

Faktorer som kan öka risken för melanom innefattar:

* Överdrivet solexponering eller solbränna under livet
* Ljus hudtyp (type I eller II)
* Förekomst av många mole eller stora atypiska mole
* Personer med många solbrännor under bar barn- och ungdomsålder
* Anamnes om tidigare melanom eller andra typer av hudcancer
* Familjehistoria med melanom (ärftlig predisposition)

Det är viktigt att uppsöka läkare om man observerar några ovanliga förändringar i sina hudmärken, såsom asymmetri, oregelbundna kanter, skiftande färg, storlek över 6 mm eller en ulceration. Tidig upptäckt och behandling av melanom ökar chansen till fullständig bot.

Iodradioisotoper är radioaktiva isotoper av grundämnet jod. Jod är ett essentialt spårämne för människan och ingår i till exempel sköldkörtelhormonerna. I medicinskt syfte används ofta jodradioisotopen I-131 som terapi vid behandling av sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma och sköldkörtelcancer.

I-131 har en halveringstid på ungefär 8 dagar och emitterar betastrålning som kan förstöra cancerceller i sköldkörteln. Behandlingen med I-131 är vanligtvis smärtfritt och utförs ambulant, men efter behandlingen kan det uppstå biverkningar såsom trötthet, hosta och förändrad smakuppfattning under en tid.

"Brösttumör" är ett samlingsbegrepp för olika slags tumörer (abnorma vävnadsformationer) som kan uppstå i brösten. Det finns två huvudsakliga kategorier av brösttumörer: godartade och elakartade.

Godartade brösttumörer är relativt vanliga och tenderar att vara ofarliga. De flesta godartade brösttumörer är cystor (flytande säckar fyllda med vätska) eller fibroadenomer (små, runda, solida knölar som består av både glandulär och stödjevävnad).

Elakartade brösttumörer, även kända som maligna bröstcancer, är mer allvarliga och kan spridas till andra delar av kroppen. De elakartade brösttumörerna inkluderar bland annat invasiv duktal carcinom (IDC), invasiv lobulär carcinom (ILC) och inflammatorisk bröstcancer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade brösttumörer så tidigt som möjligt för att öka chanserna till fullständig bot. Regelbundna självundersökningar, mammografier och andra screening-metoder kan hjälpa till att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium.

En prostatatumör är en abnormell tillväxt eller förändring av prostata-glanden hos mannen. Det kan vara av olika typer, men den vanligaste formen är prostatacancer. Prostatacancern utgör ungefär 70-80% av alla prostatatumörer och uppstår när cancerceller bildas i prostata-glanden och börjar växa obehindrat. Andra typer av prostatatumörer inkluderar bland annat prostatabalken, som är en icke-cancerös tillväxt av prostatan, samt andra sällsynta sorter av cancer såsom småcellig prostatacancer och neuroendokrin prostatacancer.

"Bukspottkörteltumörer" refererar till cancer som utvecklas i bukspottkörteln (pankreas). Det finns två huvudsakliga typer av pankreascancer: exokrin tumörer och endokrina tumörer.

Exokrina tumörer, även kända som duktala adenocarcinomer, är den vanligaste typen av bukspottkörteltumörer och utgör ungefär 95% av alla fall. De utvecklas vanligtvis i de exokrina cellerna som producerar enzymer som hjälper till vid digestionen.

Endokrina tumörer, även kända som neuroendokrina tumörer (NET), är ovanligare och utgör ungefär 5% av alla fall. De utvecklas i de endokrina cellerna som producerar hormoner, såsom insulin och glukagon.

Symptomen på bukspottkörteltumörer kan variera beroende på tumörtyp och storlek, men kan inkludera viktminskning, smärta i övergången mellan magen och ryggen, illamående och kräkningar, gulsot (icterus) och förstoppning. Behandlingen beror på tumörtyp, storlek och om det har spridit sig eller inte, men kan inkludera kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (chemotherapi) och målinriktad behandling som tar itu med specifika molekyler i cancercellerna.

I am not a medical expert, but I can tell you that the term "bräss" is not a standard medical term in English. However, I believe you may be asking for a medical definition of "breast."

In medical terms, a breast is a part of the female anatomy that contains the mammary glands and surrounding tissue. The primary function of the breast is to produce milk for feeding infants. It consists of lobules (glandular tissue), ducts (tubes that carry milk from the lobules to the nipple), fatty tissue, ligaments, blood vessels, nerves, and lymphatic tissue.

The breasts are located on the front of the chest wall, above the muscles and below the skin. They come in various shapes and sizes, and their development is influenced by factors such as genetics, hormonal changes, age, and weight. It's essential to have regular breast examinations and mammograms to ensure early detection of any abnormalities or potential health issues, such as breast cancer.

Immunotoxiner är en typ av immunterapeutika som kombinerar ett monoklonalt antikropp (mAb) med en toxiskt protein. Målet med användning av immunotoxiner är att specifikt leverera toxinet till celler som uttrycker ett visst antigen, vilket resulterar i dödandet av målcellen.

Monoklonala antikroppar är proteiner som produceras av en specifik klon av B-celler och binder till specifika epitoper på antigener. Genom att koppla samman ett monoklonalt antikropp med ett toxiskt protein kan man skapa en immunotoxin som binder till målcellen via antikroppen och dödar cellen via toxinet.

Immunotoxiner har visat sig vara effektiva i behandling av cancer och andra sjukdomar där specifik celldöd är önskvärd. Dock kan de också orsaka biverkningar som relateras till deras toxicitet, så det är viktigt att balansera effektiviteten mot säkerheten när man använder immunotoxiner i klinisk praktik.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

Tumörinvasion är när cancerceller invaderar och skadar vävnaden runt omkring en tumör. Detta kan leda till spridning av cancern till andra delar av kroppen, vilket kallas metastas. Tumörinvasion sker genom att cancercellerna penetrerar och förstör de normala cellstrukturerna och blod- eller lymfkärl i omgivande vävnad. Denna process underlättas av en rad olika mekanismer, inklusive celldelning, migration och angiogenes (bildning av nya blodkärl). Tumörinvasion är ett viktigt aspekt av cancerprogressionen och påverkar prognosen för patienter med cancer.

En levertumör är en abnorm oväxt i levergewebe som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). De maliga levertumörerna, även kända som primära levercancer, inkluderar hepatocellulär carcinom (HCC), klorom, angiosarkom och hepatoblastom. Dessa typer av cancer kan vara livshotande om de inte upptäcks och behandlas tidigt. Faktorer som ökar risken för levercancer inkluderar viral hepatit (hepatit B eller C), fetma, alkoholmissbruk, tobacco smoking och exponering för karcinogena kemikalier. Godartade levertumörer inkluderar hemangiomer, adenom och fokal nodulär hyperplasi (FNH). Dessa är ofta asymptomatiska och upptäcks ofta slumpmässigt under en rutinundersökning. I allmänhet behövs inget behandling för godartade levertumörer om de inte orsakar några symtom eller växer över tiden.

Karcinom är en typ av cancer som utgår från epitelceller, det vill säga celler som bildar ytskiktet hos olika typer av vävnader i kroppen. Exempel på sådana vävnader är huden och de slemhinnor som tappar in organ i andnings- och matspjälkningssystemen.

Karcinomer kan vara mycket olika när det gäller deras utseende, beteende och svar på behandling. De kan vara långsamt växande eller snabbt växande, de kan sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser) eller inte.

Exempel på olika typer av karcinom inkluderar lungcancer (bronkialcancer), bröstcancer, prostata cancer, tarmsjukdom (kolorektal cancer) och hudcancer (basalcellscancer och plattcellscancer).

Karyotypbestämning är en metod inom genetiken som används för att analysera och beskriva ett individuellt kromosomuppslag, även kallat karyotyp. Metoden innebär att man färgar kromosomerna så att de blir synliga under mikroskop, varefter man sorterar och arrangerar dem efter storlek och form. Karyotypbestämning används bland annat för att diagnostisera genetiska störningar orsakade av kromosomavvikelser, såsom Downs syndrom och Klinefelters syndrom.

Celltillväxtprocesser (cell growth processes) refererar till de mekanismer och processer som reglerar cellens storlek, form och funktion genom att kontrollera celldelning, cellytaexpansion och celldöd. Dessa processer inkluderar:

1. Celldelning (Cell division): Den process där en cell delas upp i två identiska dotterceller. Det sker genom mitos eller meios.
2. Cellytaexpansion (Cell size expansion): Den process där cellen expanderar i storlek för att nå sin fulla storlek och funktion.
3. Celldifferentiering (Cell differentiation): Den process där en stamcell eller en icke-specialized cell utvecklas till en specifik celltyp med en specifik funktion.
4. Celldöd (Cell death): Den process där en cell dör på ett kontrollerat sätt, antingen genom apoptos eller nekros.
5. Cellekvilibrium (Cell equilibrium): Balansen mellan celldelning och celldöd för att upprätthålla en konstant cellpopulation i en given tid.

Alla dessa processer är nödvändiga för att hålla livscykeln hos en cell i balans och för att säkerställa att cellen fungerar korrekt. Avvikelser i celltillväxtprocesserna kan leda till sjukdomar som cancer, degenerativa sjukdomar och åldrande.

'Mjälte' är ett medicinskt begrepp som refererar till kroppens stora salivkörtlar, som ligger i huvudet och halsen. De två största mjältena är glandula parotis (öronmjälta) och submandibulär glandula (underkäkmjälta). Dessa körtlar producerar saliv som hjälper till att smida upp maten så att den blir lättare att svälja. Mjältena kan bli inflammerade eller infekterade, vilket kallas mjältinflammation (sialadentis) eller mjältinfektion (sialit). Andra medicinska tillstånd som kan drabba mjälten inkluderar tumörer och stenar i gångsystemet för saliven.

Medicinskt kan 'screening av antitumörmedel' definieras som ett systematisk och standardiserat sätt att undersöka verkan av olika läkemedel eller kombinationer av läkemedel mot cancer. Syftet är att hitta de mest effektiva behandlingarna med minsta möjliga biverkningar för en viss typ av cancer eller en specifik patientgrupp.

I ett screeningprogram för antitumörmedel kan olika metoder användas, till exempel:

1. In vitro-tester: Dessa är laboratorietester som utförs på celler i provrör. De kan användas för att undersöka hur väl cancerceller tål olika läkemedel och vilka doser som behövs för att döda dem.
2. Djurmodeller: Dessa är studier där man ger djur med cancer olika läkemedel för att se effekten på tumörväxten och överlevnaden.
3. Kliniska prövningar: Detta är studier som utförs hos människor. De kan vara fas I, II eller III-prövningar där man testar läkemedlets säkerhet, verkan och biverkningar hos allt fler patienter.

Screening av antitumörmedel är en viktig del i cancerforskningen och utvecklingen av nya behandlingsalternativ för cancerpatienter.

"Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor A" (Vascular Endothelial Growth Factor A, VEGF-A) är ett protein som fungerar som en signalsubstans och har en viktig roll i angiogenes, det vill säga tillväxten av nya blodkärl. Det produceras främst av celler i näringsbrist, under hypoxi (samtliga eller delvis på grund av syrebrist) och under inflammatoriska förhållanden. VEGF-A binder till receptorer på vaskulära endotelceller och stimulerar därmed deras tillväxt, migration och ökad permeabilitet, vilket leder till angiogenes. Detta gör att det är involverat i en rad fysiologiska processer såsom fostertillväxt, men också i patologiska tillstånd som cancer, diabetisk retinopati och åderförkalkning.

'Ovarian neoplasms' refererar till abnorma tillväxtor i äggstockarna som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De kan också vara av oklar natur (gränsövergående). Ovarian neoplasms delas vanligen in i epiteliella, germcell-relaterade och stromala neoplasmer beroende på vilken celltyp de utvecklas från. Symptomen kan vara vagt och kan omfatta buksmärta, magsmärta, svullnad eller trycksensation i buken samt trötthet. Behandlingen beror på typen av tumör, dess storlek och om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Vanligen innebär det kirurgiskt ingrepp för att ta bort tumören och ibland även cellgiftsbehandling (chemotherapi) eller strålbehandling (radioterapi).

'Experimentella levertumörer' refererer til forskningsrelaterede modelleringssystemer, der bruges i studier af leverpatologi og cancerforskning. Disse modeller inkluderer ofte genetisk modificerede mus eller cellulær cultivation, hvor forskellige genetiske ændringer implementeres for at udnytte mekanistiske processer i levercancerens udvikling og progression.

Experimentelle levertumørmodeller kan opdeles i to store kategorier: in vitro-modeller (cellulær cultivation) og in vivo-modeller (dyr). In vitro-modeller omfatter todimensionelle monokulturer, co-kulturer, spheroider og organoider, der giver mulighed for at undersøge cellemekanismer på molekylært niveau. I modsætning hertil tillader in vivo-modeller observationen af levertumørs udvikling i et levende system med potentiale for at efterligne den spredning og invasivitet, der ses hos kliniske levercancere.

Det er vigtigt at notere, at selvom disse modeller bidrager betydeligt til vores forståelse af leverpatologi og cancerbiologi, kan de ikke efterligne alle aspekter af den menneskelige sygdom. Derfor bør resultater fra disse studier bekræftes i yderligere forskning, herunder kliniske prøver, før de kan anvendes til at udvikle nye diagnostiske eller terapeutiske strategier.

"Genetiska vektorer" är ett begrepp inom genetik och molekylär biologi som refererar till små, artificiella DNA-molekyler som används för att transportera en specifik gen eller ett annat genetiskt material in i celler eller virus. Genetiska vektorer är ofta modifierade versioner av naturligt förekommande virus, som till exempel adenovirus, retrovirus eller aptamer, men kan också vara plasmider eller andra små DNA-molekyler.

Genetiska vektorer är konstruerade så att de kan införlivas i cellens genetiska material och därmed leda till uttryck av den insatta genen. De används ofta inom forskning för att studera geners funktion, men kan också användas terapeutiskt för att behandla sjukdomar genom att ersätta eller korrigera defekta gener. Genetiska vektorer är en viktig del av genterapi och andra genbaserade behandlingsmetoder.

"Western blotting" är en laboratorieteknik som används för att detektera och identifiera specifika proteiner i en biologisk prov. Denna metod kombinerar elektrofores, immunoblotting och immunokemi.

I korthet innebär tekniken följande steg:

1. Elektrofores: Proteiner i ett extrakt av en cell eller vävnad separeras beroende på deras molekylära vikt genom elektrisk potentialskillnad i en gel.
2. Transfer: De separerade proteinkomplexen överförs sedan från gelen till en membran (vanligtvis nitrocellulosa eller PVDF) där de fastnar i ett ordnat mönster.
3. Blockering: Membranet blockeras med ett protein som inte binder till den primära antikroppen, för att undvika nonspecifika bindningar.
4. Immunoblotting: Membranet exponeras för en specifik primär antikropp som binder till det sökta proteinets epitop.
5. Avläsning: Andra sekundära antikroppar, konjugerade med ett enzym eller fluorescenta markörer, införs för att binda till primärantikroppen och avslöja positionen och mängden av det sökta proteinet.

Denna teknik används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka specifika proteiner som är associerade med sjukdomar, funktionella störningar eller förändringar i cellulär aktivitet.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Radioimmunodetection (RID) är en typ av diagnosmetod inom medicinen som kombinerar användning av radioaktiva isotoper och antikroppar för att detektera och mäta specificerade molekyler eller celler i levande organismen.

I denna metod använder man först en radioaktivt märkt substans, som kallas radioligand, som binder specifikt till ett målprotein eller antigen i kroppen. Sedan injiceras denna radiomärkta substans in i patienten och spreds till de olika vävnaderna.

Efter en viss tidpunkt scannar man patienten med hjälp av en gammakamera eller PET-scanner för att detektera var radioliganden har accumulerat i kroppen, vilket indikerar närvaron av målproteinet eller antigenet.

RID är en mycket känslig metod och kan användas för att detektera små mängder av specifika molekyler eller celler in vivo. Denna teknik används ofta i onkologi för att detektera cancerceller, men den kan också användas för att diagnostisera och monitorera andra sjukdomar som exempelvis endokrina störningar och infektioner.

T-lymfocyter, också kända som T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet. De utvecklas i thymus och har en central roll i cellmedierad immunitet. T-lymfocyter kan identifiera och svara på specifika antigen, ofta presenterade av andra celler i form av peptidfragment bundna till MHC-molekyler.

Det finns två huvudsakliga populationer av T-lymfocyter: CD4+ T-hjälparceller och CD8+ cytotoxiska T-celler. CD4+ T-hjälparceller hjälper till att koordinera immunresponsen genom att producera cytokiner och aktivera andra immunceller, medan CD8+ cytotoxiska T-celler dödar virusinfekterade eller cancerceller direkt.

T-lymfocyterna har receptorer på sin yta som känner igen specifika antigener och aktiveras när de binder till sina målantigen. När T-lymfocyten är aktiverad, kommer den att klona sig själv och differensiera till effektorceller och minnessceller för att möta framtida förekomster av samma antigen.

Hepatocellular carcinoma (HCC) är en typ av primär malign tumör i levern och utgör ungefär 75-85% av alla primära levercancerfall. Den utvecklas vanligtvis från hepatocyter, de celler som utgör majoriteten av leverns vävnad. Faktorer som ökar risken för att utveckla HCC inkluderar virusinfektioner (hepatit B och C), alkoholrelaterad levercirros och aflatoxinexponering. Symptomen på HCC kan variera, men de vanligaste tecknen är viktminskning, trötthet, smärta i övergången mellan buken och bröstet, aptitlöshet och gulsot. Behandlingen beror på cancerstadiet, allmänt hälsotillstånd och patientens preferenser, men kan innefatta kirurgi, ablation, strålbehandling eller systemisk behandling med målriktad terapi eller immunterapi.

"Cell survival" er en begrepsbeskrivelse innen cellebiologi som refererer til evnen til at en celle kan forblive levende og funksjonell under ugunstige forhold som skader, stress, iltsvikt eller eksponering for toksisk miljø. Dette kan involvere aktivering av cellulære overlevelsesmekanismer som f.eks. reparasjon av DNA-skade, regulering av celldød (apoptose), autofagi og endret metabolisme for å tilpasse seg de ugunstige forholdene.

Det er viktig å skille mellom "cell survival" og "viability", som refererer til en cells evne til å fortsette med normal funksjon etter eksponering for en utfordring eller behandling. En celle kan være "viable" men ha økt sårbarhet overfor ytterligere skade eller stress, mens en celle som har "cell survival" kan ha aktivert overlevelsesmekanismer for å overleve under ugunstige forhold, men kan ha noen funksjonelle begrunnelse.

Indium-111 (^111In) är ett medicinskt använt radionuklid, det vill säga en radioaktiv isotop av grundämnet indium. Indium-111 har en halveringstid på 2,8 dagar och emitterar gamma-strålar med en energimaximum på 171 keV och 245 keV.

Indium-111 används ofta i diagnostiska syfte inom kärnmedicin, där det kopplas till olika molekyler eller proteiner för att skapa radionuklidmärkta läkemedel. Dessa kan sedan användas för att undersöka olika funktioner i kroppen, exempelvis blodflöde, inflammation eller tumöraktivitet. Ett vanligt användningsområde är att följa upp cancerbehandlingar och detektera eventuell metastasering.

Ett exempel på ett indium-111-baserat preparat är indium-111-oxine, som används för att märka vita blodkroppar (leukocyter) och därmed kunna diagnostisera infektioner eller inflammationer.

"Experimentell brösttumör" är inte en etablerad medicinsk diagnos. Begreppet kan dock avse forskning relaterad till att skapa eller manipulera tumörer i brösten för att undersöka deras beteende, svar på behandling och andra aspekter av cancerbiologin. Detta görs ofta genom att använda djurmodeller, cellkulturer eller andra prekliniska modeller.

Experimentell forskning inom området bröstcancer kan handla om att undersöka olika typer av behandlingar, såsom cellterapi, immunterapi, targeted therapies och andra innovativa behandlingsmetoder. Forskningen kan även fokusera på att försöka förstå cancerutvecklingen, tillväxten och spridningen av tumörer i brösten, samt på att undersöka riskfaktorer och skyddsfaktorer för bröstcancer.

Det är viktigt att notera att experimentell forskning inte direkt appliceras på människor och att det krävs ytterligare studier och kliniska prövningar innan nya behandlingsmetoder kan användas i klinisk praxis.

Sjævrektalcancer, også kendt som skivepitelcancer, er en type kræft der dannes i slimhinden (den mukøse membran) i fordøjelsessystemet. Navnet "skivepitelcancer" kommer fra det faktum at cellerne i slimhinden er organiseret i lag, hvor de øverste celler danner et fladt lag, der minder om en skive (eller "flade epitel").

Skivepitelcancer opstår som regel i tyktlejet eller endetarmen, men kan også forekomme andre steder i fordøjelsessystemet. Faktorer såsom tobacco ryging, alkohol misbrug, infektion med humane papillomavirus (HPV) og en historik om inflammatoriske tarmsygdomme kan øge risikoen for at udvikle skivepitelcancer.

Symptomer på skivepitelcancer kan inkludere blødninger fra endetarmen, ændret afføringsmønster, vægttab, træthed og mavesmerter. Hvis kræften er i en tidlig fase, kan den ofte behandles med kirurgi alene, mens avanceret stadie kræft kan kræve kombineret behandling med kirurgi, strålebehandling og/eller kemoterapi.

Tumörstamcellsanalys (TSCA) är en typ av laboratoriediagnostisk test som används för att hjälpa läkare att ta beslut om behandling av cancer. Testet undersöker specifika gener och proteiner i tumörstammceller, vilka är sällsynta celler inom en tumör med potential att sprida cancern och orsaka återfalls sjukdom.

Genom att analysera tumörstammceller kan läkare få information om cancercellens biologi och beteende, inklusive dess sårbarheter mot olika behandlingsalternativ. Detta kan hjälpa till att förutsäga patientens prognos och välja den mest effektiva behandlingen, som exempelvis målgeringerad terapi eller immunterapi.

TSCA kan också användas för att övervaka cancerpatienters respons på behandling och tidigt upptäcka eventuella återfallsjukdomar. Genom att jämföra resultaten från flera test kan läkare se om tumörstammcellerna minskar i antal eller förändras under behandlingen, vilket kan vara ett tecken på att behandlingen är effektiv.

En gliom är en typ av hjärntumör som utgår från gliacellerna i hjärnan eller ryggmärgen. Gliaceller är stödjande celler i centrala nervsystemet (CNS) och hjälper till att skydda, näringsuppehålla och underhålla andra nervceller.

Det finns olika subtyper av gliom beroende på vilken sorts gliacell de utgår från. Några exempel är astrocymomer, ependymomer och oligodendrogliomer. Astrocymomer är den vanligaste typen av gliom och utgår från astrocytceller.

Gliomer klassificeras ofta efter deras grad av malignitet, som indikerar hur snabbt tumören växer och sprider sig. Låggradiga gliomer växer långsammare och är mindre aggressiva än höggradiga gliomer.

Symptomen på gliom kan variera beroende på var i hjärnan eller ryggmärgen tumören finns och hur stor den är. Vanliga symtom inkluderar huvudvärk, krämpor, yrsel, minnesförlust, svårigheter med att tala, se eller höra, samt muskelsvaghet eller förlamning. Behandlingen av gliom kan innebära kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på tumörtyp, storlek och placering.

'Yttriumradioisotoper' refererer til forskjellige radioaktive varianter av grundstoffet yttrium. Yttrium er et metallisk grunnstoff med atomnummer 39 i det periodiske systemet. Når et yttriumatom blir radioaktivt, betyr det at det har en ustabil atomkjerne som henfaller til en stabil kjerne ved å sende ut stråling.

Det er flere forskjellige yttriumradioisotoper, og de kan ha forskjellige halveringstider og strålingsformer. Et eksempel er Yttrium-90, som har en halveringstid på 64,1 timer og henfaller ved å udsende beta-partikler. Yttriumradioisotoper kan brukes i medisinen til å behandle kræft, for eksempel ved å innebygge dem i radioaktive medicinske produkter (RMP) som sendes inn i kroppen for å ødelegge kræftceller.

Fibrosarkom är en sällsynt typ av mjukvävnads sarcom, som utgår från bindvävsceller (fibroblaster) och vanligtvis bildas i armar eller ben. Det karakteriseras av oregelbunden tillväxt av fibroblaster som bildar ett opålitligt, invasivt tumörvävnad med stor potential att metastaserat till andra kroppsdelar. Fibrosarkom tenderar att drabba vuxna mellan 30 och 60 år, men kan förekomma i alla åldrar. Behandlingen innefattar ofta kirurgi för att avlägsna tumören, strålbehandling och/eller kemoterapi för att reducera risken för återfalls- eller metastaseringsrisk.

Den omvända transkriptaspolymeraskedjereaktionen (RT-PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera RNA till komplementär DNA (cDNA). Denna metod bygger på två olika enzymatiska reaktioner: transkription och PCR.

Transkriptionen är en process där en specifik typ av enzym, kallad revers transkriptas, används för att konvertera RNA till komplementärt DNA. Detta sker genom att revers transkriptasen läser av sekvensen i RNA-molekylen och bygger upp en komplementär DNA-sträng.

PCR (polymeraskedjereaktion) är en metod för att amplifiera specifika DNA-sekvenser genom att kopiera dem upprepade gånger med hjälp av enzym, temperaturcykling och specifika primare. I RT-PCR används den cDNA som skapats under transkriptionen som matris för PCR-reaktionen.

RT-PCR är en känslig metod som ofta används inom molekylärbiologi och medicinsk forskning för att detektera och kvantifiera specifika RNA-molekyler i ett prov, till exempel virus-RNA eller cellulärt RNA.

"Cell movement" or "cell motion" refers to the ability of cells to change their location within an organism. This process is essential for various biological functions, including embryonic development, wound healing, and immune responses. There are several types of cell movements, such as:

1. **Random motility:** Also known as chemokinesis, this type of movement occurs when cells move randomly in response to changes in their environment, such as temperature or pH.
2. **Directed motility:** This type of movement is directional and occurs when cells respond to chemical gradients, a process called chemotaxis. For example, immune cells can migrate towards the site of an infection in response to chemicals released by bacteria.
3. **Cytokinesis:** This is the process by which a cell divides into two daughter cells during mitosis or meiosis. The cell membrane constricts and eventually pinches off, separating the two cells.
4. **Amoeboid movement:** This type of movement is characterized by the extension and retraction of pseudopodia (false feet), allowing the cell to move through its environment. This is common in certain types of white blood cells and single-celled organisms like amoebas.
5. **Actin-based motility:** Many types of cells use actin filaments, a type of protein, to generate forces for movement. The polymerization and depolymerization of actin filaments can push or pull the cell membrane, leading to cell movement.

These are just a few examples of cell movements with their own unique mechanisms and functions.

Tumörproteiner är proteiner som produceras av cancerceller och kan användas som markörer för att identifiera olika typer av cancersjukdomar. Dessa proteiner kan variera beroende på vilken typ av cancer som finns, dess aggressivitet och huruvida den har spridit sig till andra delar av kroppen. Tumörproteiner kan mätas i blodet eller andra kroppsfluidor och användas för att ställa en diagnos, övervaka behandlingseffekter och förutsäga prognosen hos cancerpatienter. Exempel på tumörproteiner inkluderar PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer, CA-125 för äggstockscancer och CEA (karcinoembryonalt antigen) för kolorektalcancer.

En hudtransplantation är en medicinsk procedur där delar av hud från en donator överförs till en mottagare som saknar eller har skador på sin egen hud. Det finns olika typer av hudtransplantationer, beroende på omfattningen och typen av skada.

De vanligaste typerna av hudtransplantationer inkluderar:

1. Split-thickness skin graft (tunn hudtransplantation): Denna typ av transplantation innebär att man tar en tunn skiva hud från donatorn, ofta från låret eller baksidan av ett ben. Skivan hud innehåller endast delar av epidermis och dermis.
2. Full-thickness skin graft (tjock hudtransplantation): Vid denna typ av transplantation tar man en tjockare skiva hud som innehåller både epidermis, dermis och subkutan fettvävnad. Detta används ofta för att ersätta större arealer med djupa skador eller för att förbättra utseendet efter en tunn hudtransplantation.
3. Composite graft (komposit transplantation): Vid denna typ av transplantation tar man bort ett litet område hud tillsammans med underliggande vävnad, till exempel brosk, kartilagin eller muskulatur. Detta används ofta för att rekonstruera delar av näsan, öronen eller läpparna.

Hudtransplantationer kan vara autologa (taget från samma individ), allogena (taget från en annan individ av samma art) eller xenogena (taget från en individ av en annan art). Autologa transplantationer är de vanligaste och har lägst risk för avstötningsreaktioner. Allogena och xenogena transplantationer kan kräva immunosuppressiva behandlingar för att undvika avstötningsreaktioner.

Angiogeneshämmare är en grupp läkemedel som hindrar angiogenes, det vill säga bildandet av nya blodkärl. De används bland annat inom cancerbehandling för att förhindra att tumörer får tillgång till ett rikare blodförsörjning, vilket skulle underlätta deras tillväxt och spridning. Angiogeneshämmare kan också användas i behandlingen av ögon sjukdomar som åderbrist (retinopati) och diabetesrelaterade ögonsjukdomar, där de hjälper att förhindra ökad blodkärlsväxt i ögat som kan leda till synnedsättning eller synförlust.

Rhenium är ett metalliskt grundämne som har beteckningen Re på periodiska systemet och atomnummer 75. Det upptäcktes 1925 av Walter Noddack, Ida Tacke och Otto Berg. Rhenium är ett sällsynt grundämne och finns mestadels i mineralen columbit och gadolinit.

I medicinsk kontext används rhenium ofta som en del av radioaktiva isotoper, såsom Re-186 och Re-188, för att behandla cancer och andra sjukdomar genom terapi metoden benämnas receptor-bundet radionuclidterapi (RBT). Dessa isotoper av rhenium kan kopplas till specifika monoklonala antikroppar eller peptider som binder till cancerceller, vilket gör det möjligt att leverera terapeutisk strålning direkt till tumören med minimal påverkan på omgivande vävnad.

Det saknas en medicinsk diagnos för nudism, även kallat naturisme. Det handlar istället om en livsstil där man väljer att vara naken i sociala sammanhang, ofta i speciella platser som nudiststränder eller -campingplatser. Nudister tenderar att betona friheten, jämlikhet och kontakten med naturen som orsaker till sin val av livsstil. Det finns inga belägg för att nudism skulle ha negativa effekter på ens fysiska eller mentala hälsa.

Radioisotoper, även kända som radioaktiva isotoper eller radionuklider, är varianter av grundämnen där atomkärnan har för få eller för många neutroner jämfört med den stabila formen. Detta gör att de är instabila och sönderfaller genom radioaktivt sönderfall, under vilket de emitterar ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar eller gammastrålning. Radioisotoper används inom en rad olika områden, till exempel medicin (till exempel för diagnostiska och terapeutiska syften), industri, forskning och militärt bruk.

Läkemedelssamverkan (Drug-Drug Interaction, DDI) definieras som ett samspel mellan två eller fler läkemedel där effekten på farmakologiska, kemiska eller fysiologiska sätt är avvikande jämfört med den enskilda effekten av var och en av de ingående substanserna. Det kan resultera i ökat eller försämrade läkemedelsverkan, biverkningar eller skada för patienten.

Läkemedelssamverkan kan delas in i farmakodynamiska (interaktioner som påverkar läkemedlets mekanism av verkan) och farmakokinetiska (interaktioner som påverkar läkemedlets upptagande, fördelning, metabolism eller exkretering) samverkan.

Det är viktigt att identifiera, undvika eller hantera potentiella läkemedelssamverkan genom att utvärdera patientens medicinska historia, farmakoterapi och laboratoriemedicinska data för att minimera risker och maximera terapeutiska effekter.

En hjärntumör är en abnorm odling av celler i hjärnan som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Hjärntumörer kan uppstå från olika typer av hjärnceller eller från strukturer som omger hjärnan. De kan orsaka en rad symtom beroende på var i hjärnan de växer, inklusive huvudvärkar, krämpor, epilepsi, syn- och hörminskningar samt kognitiva problem. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typen och graden av tumören.

The cell cycle is the process by which a cell grows, replicates its DNA, and divides into two daughter cells. It consists of four distinct phases: G1 phase, S phase, G2 phase, and M phase.

* G1 phase: This is the first gap phase, where the cell grows in size and synthesizes mRNA and proteins needed for DNA replication.
* S phase: This is the synthesis phase, where the cell replicates its DNA to ensure that each daughter cell will have a complete set of chromosomes.
* G2 phase: This is the second gap phase, where the cell continues to grow and prepares for division by checking for any errors in the DNA and producing more proteins and organelles needed for mitosis.
* M phase: This is the mitosis phase, where the cell divides into two daughter cells through a process called cytokinesis. M phase is further divided into prophase, prometaphase, metaphase, anaphase, and telophase, which are the stages of mitosis.

The cell cycle is regulated by various checkpoints that ensure the accurate replication and segregation of DNA, as well as the proper division of the cytoplasm. If any errors are detected during the cell cycle, the cell may undergo apoptosis or programmed cell death to prevent the propagation of abnormal cells.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

HT-29 är en typ av cancerceller som initiallyt isolerades från ett humant kolorektalt adenocarcinom, ett slags tjocktarmscancer. Dessa celler används vanligen inom forskning för att studera olika aspekter av cancern, såsom cellcykeln, celldelningen och apoptosen (programmerad celldöd). HT-29-cellinjen är också känd för sin förmåga att differentiera sig till kolumner av slagskiktade epitelceller som liknar de normala cellerna i tarmen. Dessa celler kan användas för att studera hur cancerceller interagerar med andra celler och med den extracellulära matrisen i sin omgivning.

Glioblastom (WHO grad IV) är en aggressiv typ av hjärntumör som utgår från gliacellerna i hjärnan. Det är den vanligaste och mest elakartade formen av primär hjärntumör hos vuxna, och kännetecknas av snabb celldelning, blodkärlsbildning och nekrosbildning. Glioblastom är mycket svårt att bota på grund av sin aggressiva tillväxt och tendensen att sprida sig lokalt inom hjärnan. Behandlingen består vanligen av kirurgi, strålbehandling och kemoterapi, men prognosen är ändå ofta dålig med ett medellivslängd på omkring 14-15 månader från diagnos.

En heterograf är en transplantation av ett vävnads- eller cell Donator till en annan individ av samma art, men med genetiskt skilda varseblivningssystem. Detta innebär att donatorn och mottagaren har olika ABO-blodgrupper eller andra genetiska markörer som kan utlösa en immunreaktion.

För att förhindra avstötning av heterografen används ofta immunosuppressiva läkemedel, som dämpar mottagarens immunsvar och förhindrar att den angriper det transplanterade vävnadsmaterialet. Trots detta kan avstötning fortfarande inträffa, och framgången med heterografi är ofta lägre än med en homograf (transplantation mellan genetiskt identiska individer).

I medicinsk kontext betyder "nedreglering" ofta att något som reglerar en fysiologisk process, till exempel ett hormon eller en nervimpuls, minskar i aktivitet eller verkan. Det kan leda till olika symptom beroende på vilken process som påverkas. Exempelvis kan nedreglering av det signalsubstanser som styr hungerkänslan leda till viktminskning, medan nedreglering av andningsregleringen kan orsaka andnöd.

"Ras-generator" är inget etablerat medicinskt begrepp, utan verkar vara ett felstavat eller förvrängt uttryck. Det kan möjligen syfta på "rasgeneder", vilket är en benämning inom genetiken som avser förändringar (mutationer) i gener som kodar för proteiner i RAS-signalvägar.

RAS-proteiner spelar en viktig roll i cellcykeln och celldelningen, och förändringar i dessa gener kan leda till onormal celltillväxt och cancer. Exempel på cancersjukdomar som kan vara associerade med RAS-geneder inkluderar lungcancer, coloncancer och pankreascancer.

Ungarna är vid födelsen blinda och nakna. Pälsen utvecklas under de första tio dagarna och cirka 4 dagar senare öppnar de ... Dessutom äter möss några insekter och andra ryggradslösa djur. Möss som anpassat sig till människan samlar vanligen förråd. ... Möss är på ovansidan grå eller bruna och på buken ljusare grå-, brun- eller helt vitaktiga. Tammöss har dock odlats fram i ett ... Möss (Mus) är ett släkte i underfamiljen Murinae som i sin tur tillhör familjen råttdjur. Släktet omfattar 39 arter. Mössens ...
Ungarna föds nakna och blinda och de väger vid födelsen cirka 16g. Efter cirka 22 dagar får de synförmåga. I samband med ... Exemplar i fångenskap åt även unga möss. Dräktighetsperioden är 46-48 dagar och honan får vanligen två till tre ungar per ...
... en äter även mindre däggdjur som möss och sorkar. Av dessa tar igelkotten nästan bara unga, nakna, blinda individer, ... Igelkotten äter nakna snäckor, till exempel sniglar, men dessa utgör bara en till fem procent av igelkottens föda. Igelkotten ... Däremot förekommer det "nakna" eller "halvnakna" igelkottar vilka tappar päls och taggar på grund av olika sjukdomar eller ...
Ungarna av de flesta arter föds nakna och blinda men de har en snabb utveckling. De öppnar ögonen vanligen efter en till två ... Trots att gruppen kallas för Nya världens möss liknar inte alla av de cirka 500 arterna Gamla världens möss eller råttor. Nya ... Nya världens möss går inte i vinterdvala men flera arter kan falla i ett stelt tillstånd, så kallad torpor. Många arter inom ... Nya världens möss lever i nästan alla biotoper på kontinenten, till exempel i tempererade skogar, på stäpper, i tropiska ...
978-91-7779-671-8 Lotta Moss med Thomas Sjöberg (2020). Gift med maffian. Min nakna sanning. Thomas Sjöberg (2021). Kvinnan som ...
Hos flera borstpälsade möss och hos Leimacomys buettneri är svansen påfallande kort och ökenråttan Pachyuromys duprasi har en ... Fingrar och tår kan vara nakna eller täckta av hår. Råttdjurens framtänder är beroende på art vita, gula eller orange. ... Manråttan och några möss (släktet Mus) har däremot gula framtänder i underkäken och vita framtänder i överkäken. Framtändernas ... De minsta råttdjur hittas i undersläktet Nannomys inom släktet möss (Mus). De är med svans 50 till 80 mm långa och de väger ...
Det föds ett till tre ungdjur som i början är nakna och blinda. Efter ungefär 40 dagar öppnar de ögonen och efter cirka fyra ... Som jägare av råttor och möss har dessa djur ett gott rykte trots att de ibland jagar höns. I vissa regioner har de hållits som ... Den äter gnagare som möss, råttor och springharar, samt fåglar, ormar, ödlor och insekter. Ibland bryter den in i människans ...
Man såg den nakna människan - kvinna och man - som Guds avbild. Man sökte en accepterande inställning till nakenhet i Bibeln. ... Bara ett fåtal kända kvinnor, exempelvis Kate Moss, Helen Mirren och Drew Barrymore trotsade Paparazzi-fotograferna och förblev ... Från 1960-talet tog kvinnors egna nakna kroppar plats på ett helt nytt sätt i en andra våg av naken feministisk konst genom ... Adam och Eva hade skapats för att leva nakna i Edens lustgård. Kristna naturister anser att det var Ormen - inte Gud - som ...
Huvudet kännetecknas av långa och nakna öron. På händer och fötter förekommer vita hår. Svansen är lite längre än huvud och bål ... Lophuromys woosnami liknar i detta avseende mer en taggmus (Acomys) än andra borstpälsade möss. ^ [a b c] 2008 Lophuromys ... Lophuromys woosnami ingår i släktet borstpälsade möss, och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig ... Borstpälsade möss, Lophuromys, Däggdjur i etiopiska regionen). ...
Ett enda par möss kan åstadkomma 500 avkomna i loppet av 21 veckor. Å andra sidan finns gnagare, till exempel hos ... Ungdjuren är vanligen hjälplösa, nakna och blinda vid födelsen men de utvecklas snabb och de når könsmognaden efter några ... Möss och marsvin var bland de första djuren som skickades till rymden. Den första gnagaren som återvände levande var troligen ... Värt att notera är att överfamiljen musliknande gnagare (Myomorpha) (som bland annat innefattar möss, råttor och hamstrar) idag ...
Efter 30 till 33 dagars dräktighet föder honan mellan 3 och 6 nakna, outvecklade ungar. De lämnar boet för första gången efter ... Undantagsvis kan den även förtära fågelägg och små möss. Arten samlar vinterförråd. Själv utgör arten föda åt prärievarg, rävar ...
Vid födelsen väger ungarna bara 2 till 5 g. De är blinda, saknar tänder och är nästan nakna. Efter cirka 3 månader är ungarna ... Spermophilus mexicanus äter även olika animaliska ämnen som insekter, möss, kadaver och ägg. I sällsynta fall förekommer ...
De nakna öronen är ganska långa. Med undantag av bakfötternas lilltå har alla tår klor. Arterna lever såväl i fuktiga ... Dessa djur påminner om möss men deras svans är täckt av långa svarta hår. Annars är pälsen på ovansidan grå och på buken ...
Efter dräktigheten som varar i 23 dagar föder honan tre till sju ungar som i början är nakna och blinda. Ungarna öppnar sina ... Födan består av större insekter som skalbaggar och hopprätvingar, snäckor, unga fåglar och ägg, mindre möss och spindlar samt ...
Öronen och svansen ser nakna ut men de bär korta hår. Afrikanska mjukpälsråttor lever i Afrika söder om Sahara. ... Afrikanska mjukpälsråttor (Praomys) är ett släkte i underfamiljen möss bland gnagarna. Släktet bildas av 16 arter. Som namnet ...
Ungarna är vid födelsen nakna, blinda samt döva och har en vikt omkring 1,5 gram. De dias minst 18 dagar och efter cirka 50 ... Vesslan livnär sig på råttor, möss, mullvadar, små fåglar, insekter och grodor. Ibland kan den även ta kaniner. När vesslorna ...
Födan utgörs av insekter och frukter samt av små ryggradsdjur (ödlor, fåglar, möss) och ägg. De få individer som blev uppmätta ... Svansens botten är naken och vid kanten av den nakna regionen förekommer två kännetecknande rader av silvergrå hår. Arten ...
Före födelsen bygger honan en lya och när ungarna föds är de blinda och nästan nakna. Ungarna diar sin mor cirka två månader ... Bergsvesslan livnär sig huvudsakligen av sorkar, möss och pipharar samt av småfåglar och insekter. Den är oftast aktiv i ...
De äter frukter och mindre djur, såsom insekter, möss och ödlor. Honor kan para sig hela året och när de är parningsberedda är ... Pälsen har en svart färg och den nakna stjärten är påfallande rosa. Det långdragna svarta ansiktet saknar nästan hår och ögonen ...
Efter en dräktighet på 29 till 30 dagar föder honan i medeltal drygt 6 outvecklade, blinda, döva och nakna ungar. De är avvanda ... Arten är allätare, som äter frön från ökenväxter, kaktusfrukter, olika gröna växter, insekter och smådäggdjur som möss. Den ...
Vissa delar av fötterna är nakna med svartgrå hud. I magsäcken hittades rester av ryggradslösa djur och av växter. ^ [a b c d] ... Lophuromys cinereus ingår i släktet borstpälsade möss, och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som ... Borstpälsade möss, Lophuromys, Däggdjur i etiopiska regionen). ...
Ed Curtzman som tjänar sina pengar på att filma tjejernas nakna bröst och sälja filmerna som "Chicks go crazy". För Priscilla ... Reed Elan Moss-Bachrach - Kevin Ashley Schneider - Eileen Bo Burnham - Rudy Ben Marten - Brad Sarah Habel - Becca Curtzman ...
Efter dräktigheten som varar tre till fyra veckor (17 till 32 dagar) föds 5 till 10 ungar, som är blinda och nakna och har ... Ibland fäller de större bytesdjur som små möss, groddjur och fiskar. Därför använder vissa arter gift. Om de får tillfälle ... Trots namnet är näbbmöss inga möss och dessa djurgrupper är inte heller nära släkt med varandra. Näbbmössen räknas idag ...
Dräktigheten varar upp till 23 dagar och per kull föds upp till nio nakna och blind ungar (genomsnitt fem). De öppnar ögonen ... Arterna påminner om vanliga möss med långa bakfötter. De når en kroppslängd (huvud och bål) av 7,5 till 11 cm, en svanslängd av ...
Arterna liknar vanliga möss i utseende med en kroppslängd (huvud och bål) av 5 till 9 cm och en svans som är lite längre eller ... När ungarna föds är de blinda, nakna med hud utan pigment och deras öronöppningar är stängda. Ungarna diar sin mor 25 till 37 ... I utseende liknar de "äkta" möss. En liknande skepnad förekommer i familjen springråttor bara hos medlemmarna av underfamiljen ...
1968 - ...som havets nakna vind 1969 - Eva - den utstötta 1969 - Ni ljuger 1970 - Reservatet 1970 - Röda rummet (TV-serie) 1970 ... Sagan om två busiga möss och Stefan Stadsmus 1997 - Nalle Puh och jakten på Christoffer Robin (röst till Kanin) 1998 - Pip- ...
Foten har trubbiga, icke indragbara klor och nakna eller glest hårbevuxna fotsulor. Pälsens färg är oftast grå- eller brunaktig ... av andra ryggradslösa djur som maskar och krabbor samt av mindre ryggradsdjur som möss och småfåglar. I vilken omfattning ...
De går inte på dessa hovar utan på de nakna fotsulorna som hålls fuktiga med hjälp av sekret. Med hjälp av sina muskler kan de ... Det fanns arter som var små som möss och andra som var stora som mindre noshörningar. Flera taxa existerade fram till pliocen, ...
Han revolterade mot sociala och religiösa regler i USA, och ville frigöra den nakna kroppen: "cure our society of its sex hang ... Vissa kända personer fortsatte vara behålösa, exempelvis Kate Moss, men även Jennifer Aniston i den amerikanska TV-serien ... Han befarade att dåtidens offentliga uppvisning av nakna skulpturer uppmuntrade denna oanständighet. Det transparenta ...
Nyfödda råttor är nakna och blinda men de utvecklas fort. Efter två till tre veckor slutar modern med digivning. Ungarna blir ... Råttor (Rattus) är ett släkte i underfamiljen möss (Murinae) med cirka 70 arter som har sitt ursprungliga levnadsområde i ...
Ungarna är vid födelsen blinda och nakna. Pälsen utvecklas under de första tio dagarna och cirka 4 dagar senare öppnar de ... Dessutom äter möss några insekter och andra ryggradslösa djur. Möss som anpassat sig till människan samlar vanligen förråd. ... Möss är på ovansidan grå eller bruna och på buken ljusare grå-, brun- eller helt vitaktiga. Tammöss har dock odlats fram i ett ... Möss (Mus) är ett släkte i underfamiljen Murinae som i sin tur tillhör familjen råttdjur. Släktet omfattar 39 arter. Mössens ...
Dessa celler sedan transplanteras under huden på immunbrist "nakna" möss, vilket som namnet antyder bristen kroppshår. Dessa ... När dessa celler transplanteras in i möss som saknar hår, kommer de framgångsrikt att inducera mänskligt hårväxt, vilket tyder ... möss är användbara i vetenskaplig forskning, eftersom de kan ta emot transplantat och transplantationer utan att avvisa ...
Administrering av gemcitabin i nakna möss som bär subkutana PC-cellinje-tumörer leder till ökad tillväxt av Proteobacteria och ... Emellertid observerades ökat uttryck av HA i insulinresistenta möss aorta (123) och i bukspottkörteln hos diabetiska möss (124 ... över-uttryckande PC-celler testades genom ortotopimplantation i atymiska nakna möss, vilket ledde till större tumörtillväxt och ... Vidare omkoloniserades fekal mikrobiota erhållna från KPC-möss till antibiotikabehandlade WT-möss, som visar högre ...
Nakna hällytor färgas svarta, bruna eller vita av olika skorplavar.. Mossor med inslag av busklavar präglar flertalet hällytor ... I stora delar finns också en rik moss- och lavflora med flera sällsynta/rödlistade arter. ... I branterna är också moss- och lavfloran rik, med ett flertal signalarter. ...
Tanken med hästskitsteoremet är att man ska ge pengar till rika (hästar), så kommer de även fattiga (fåglar och möss) till del. ... Professor Sylls inlägg har titeln Nakna professorer och ledarskribenter som har otur när de försöker tänka. Like. Bland annat ...
Ramlade runt, buffade på varandra och jagade imaginära möss.. Jag hade tur. Jag fick med mig en egen liten kattunge hem.. Andra ... Hela tiden nakna.. Tänk om man fick samma bemötande på jobbet.. Andra bloggar om: nakenhet, nakenfis, barn, busa ...
Möss är ett släkte inom råttfamiljen. Det finns många musarter. I Sverige har vi framförallt Större och Mindre Skogsmus samt ... Ungarna är vid födseln blinda och nakna. Pälsen utvecklas under de första tio dagarna och efter cirka 2 veckor öppnar de ögonen ...
Schiele satt i fängelse och lät förstöra flera verk av myndigheterna för att kränka samtida morer med sina skildringar av nakna ... På auktion den här veckan: Mario Testino - Kate Moss by Mario Testino - 2010. Erotikafton är tillbaka för att fira ... nakna bröst, sex scen och råhet berättelser mestadels i genrer Drama, Komedi och Om de estetiska smaklökarna tilltalas av ...
Det är pojkstreck och smygtittande på nakna damer. Det är grupperingar av pojkar och fotboll och slagsmål. Det är mamman som ... Det är unga pojkar som skjuter katter med luftgevär och planerar att skalpera möss snarare än motorsågsmassakrer och splatter. ...
Djävulens dotter Indra växter upp i Asgård bland vikingar och asagudar. Ovetande om sitt öde tillfångatas hon av Lucifer som låser in henne i helvetet. Enligt profetian har Indra förmågan att förändra det förflutna. Genom att resa bakåt i tiden via portaler kan hon se till att de som nu har makt... - Ginza.se
Sjøhaug - Moss. *Skovly - Halden. *Sverige*Aplanabben - Karlskrona. *Gustavsberg Naturist Camping - Nora. *Paradiset - Kyrkhult ...
blir ganska gulliga nakna. lite jordgubbsmynta min favoritpelargon och en gammal amaryllis från i julas ...
De nakna baobabträden med såriga stammar, orsakat av elefanterna, ger ett vemodigt intryck. Vidderna med all orörd ödemark som ... Djur som man annars inte ser kommer fram - bland annat vildkatter, mungos, markgående fåglar och även möss. När vi närmar oss ...
Andra bloggar om: möss, musfälla, snacks. Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken. ...
om (moss)kultur varvid sand inblandas i (moss)-jorden. MosskT 1887, s. 119. ... På nätterna kunde man iakttaga .. (fältpiplärkans) förkärlek för att välja sovplatser på nakna sandytor. FoFl. 1945, s. 137. ... metod att förbättra (moss)jord gm sandtäckning. MosskT 1892, s. 347. -. -TÄKT. tagande l. hämtande av sand; äv. konkret, om ... Utan tvifvel är likväl grunden öfver allt uråldrig, fastän betäckt af en djup sandbildning, på jemna och nakna hedar. Därs. 162 ...
Allt kväve som intogs och alla kväve som utsöndrades mättes efter sant orwellianskt mönster: barnen vägdes nakna varje morgon, ... och leversjukdomar som beror på dietistiskt intag av isoflavoner har observerats hos flera djurarter inklusive möss, geparder, ...
Möss som vistades i tyngdlöshet som astronauter och matades med resveratrol visade sig vara mycket friskare än andra möss i ... På gymnasiet (som betyder naken - grekerna idrottade nakna, gymnos som i gymnastik) tränade man, men det var också en plats för ... Moss bootar sin hjärna. Hur bildas kväveoxid?. Bildandet av kväveoxid sker via oxidering av aminosyran L-arginin med hjälp av ...
Pilgrimen brukade ha en vandringsstav i sin hand, en matsäcksväska med en liten mugg i rem över axeln, nakna fötter, torftiga ... Ett slags byggoffer - vanligen kattor, möss eller ormar har använts i profan byggenskap till skydd mot oknytt i stall och ... Ingen fotsid kungaklädnad längre utan ett höftkläde kring den eljest nakna, utmärglade gestalten, som tungt hängde ned från ...
Sammanställ nakna klippmassor äfven till de vildaste former och de skola för en stund vara ett upplyftande skådespel, men de ... Några kattor, hvilka ursprungligen utsläpptes för att utrota råttor och möss, hafva aflat af sig till en grad, att de blifvit ...
Love, där Lea kysser Kate Moss, fotades av Mert & Marcus.. Några av Lea T:s transsexuella ikoner. Candy Darling. Velvet ... Ärligt talat är jag inte galen i nakna manskroppar ur ett sensuellt perspektiv. Vissa kroppar är vackra på grund av musklerna ... År 2011 hann Lea T både vara gäst hos Oprah Winfrey och byta saliv med Kate Moss på omslaget till Condé Nast-ägda modetidningen ...
"Möss och människor" av John Steinbeck. "Livläkarens besök" av P.O. Enquist. "Sommarboken" av Tove Jansson. "Dödsklockan" av ... Det kalla golvet mot nakna fötter när man måste upp på natten och kissa i pottan. Kalla, stängda finrum med bronsbyster, ...
Steinbeck - Möss och människor. *Stenmark och Andersson - Mästaren. *Stevens - The marathon monks of mount Hiei ! ... Colting - Den nakna hälsan !. *Colting - Mjölkrevolutionen !. *Cornwell - Azincourt !. *Cornwell - Den tomma tronen ...
... milfmega pmvmiki milsimilf 55milf sexkontaktmilfoxmorgana robinson nudemyex com alternativenakna fruarnakna tjejer 24nakna ... escortstrapon forumsvensk nsfwsvenska camtjejersverigeflirtenswedish gilfswedish sex camtantrsextecknadporrtegan moss nude ...
För oss som vill vara nakna och sola och bada som naturist. Dom andra som inte ska vara där kan hitta andra platser. ... Sjøhaug - Moss. *Skovly - Halden. *Schweden*Aplanabben - Karlskrona. *Gustavsberg Naturist Camping - Nora. *Paradiset - ...
Vi har just varit och köpt en liten gnagare ifrån Zooaffären i Olskroken, det är den enda Zooaffären som säljer levande möss ... Hur han fick badda stygnen och det nakna såret med decificerande vätska, läkarsprit. Hur det sved så det svartnade för ögonen. ...
Jag har en del möss i garagen, så det hade varit behövligt med katt. Vi får se. 😻 ... Nu, inför mig, berättar hon den nakna sanningen. Det känns stort och viktigt. ...
Tonåring killar nakna i soffan med gay sex och flicka. bög twinks hårig emo ... Tonåringar flicka bög porns tgp Kyler Moss kryper in i. bög twinks hårig anal ...
... nakna bröst, nakna tjejer, nedladdning, Nordea, Nudisternas paradis, porr, porrfilm, sex, Storebror, Tom och Jerry, virus1 ... Författare ZiggeKategorier Okategoriserade, POST-ARTTaggar datorspel, möss, mus, pekdon, snooker, snooker online, socialt liv, ...
  • Dessutom äter möss några insekter och andra ryggradslösa djur. (wikipedia.org)
  • Vi hjälper djur också, framför allt möss. (gester.se)