'Malva' är ett medicinskt begrepp som hänvisar till ett släkte av växter i familjen Malvaceae, även kända som kattklövraväxter. Det finns omkring 25-30 arter av malvor, och de flesta av dem är ursprungliga för Eurasien och Nordafrika. Några vanliga arter inkluderar Malva neglecta (vanlig malva), Malva sylvestris (blomsterkattklöver) och Malva moschata (doftmalva).

Malvor har använts traditionellt i medicinen för att behandla en rad olika hälsoproblem. De innehåller många bioaktiva ämnen, såsom flavonoider, fenoler, tanniner och saponiner, som kan ha antiinflammatoriska, antibakteriella, antioxidativa och immunmodulerande egenskaper.

Malva används ofta som ett demulcent, vilket betyder att den har en lugnande och lindrande effekt på slemhinnor och kan hjälpa till att mildra irritationer och smärtor i tarmen, urinvägen och andningsvägarna. Den kan också användas som ett mildt laxativum för att behandla konstipation.

Utöver dess medicinska användningar är malva också en populär trädgårdsväxt på grund av sina vackra blommor och lättskötta natur.

Olfactometry är en metod för att mäta styrka och intensitet av lukt. Det innebär att man utsätter en persons luktorgan för en känd koncentration av en luktande substans och sedan anger personen graden av luktstyrka på en skala. Olfactometri används ofta inom områden som luftföroreningar, miljöskydd, parfymtillverkning och medicinska tillstånd som exempelvis luktlöshet orsakad av virusinfektioner eller skada på luktorganet.

Malvaceae er en botanisk familie som inkluderer planter som ofte har større, savnede blade med tandet eller lobet kant, og blomster som typisk har mange støvbolleblade. Familien inneholder omkring 2.300 arter fordelt over cirka 100 slags, inkludert enkelte av verdens mest velkjente planter som hører til slaget Hibiscus (som inkluderer rosenhibrisken) og Malva (som inkluderer kærlighetsblomsten). Andre kjente medlemmer av familien er bomullstrær, almindelig maltrost og slikbønner. Mange arter i Malvaceae produserer fibre som brukes i tekstilindustrien eller til fremstilling av papirprodukter. Andre har ernæringsmessige anvendelser, for eksempel er frøene fra nogle slags en viktig kilde til protein og fedtstoffer i visse dele av verden.

Fetbladsväxter, eller *Lamiaceae*, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj innehåller ungefär 7 000 arter fördelade på cirka 240 släkten. Fetbladsväxterna finns över hela världen, men de flesta arterna förekommer i subtropiska och tropiska områden.

Flera fetbladsväxter är välkända som krukväxter eller trädgårdsväxter, till exempel timjan (*Thymus*), salvia (*Salvia*), rosmarin (*Rosmarinus*) och lavendel (*Lavandula*). Många arter innehåller eteriska oljor som används inom parfym- och livsmedelsindustrin.

Fetbladsväxterna kännetecknas av sina fyrakantiga stjälkar, motsatta blad och tvåläppiga blommor. De har ofta en distinkt aromatisk lukt som gör dem populära som kryddor och medicinalväxter.

'Urtica dioica' er også kjent som brønsles, og det er en art i stikkelsbærfamilien (Urticaceae). Den er også kjent som urt, nettlese og gresle. Det er en flerårig plante som vokser i store dele av verdenen, inkludert Norge.

Brønslen har blad som kan stikke og irriterer huden når de berører. Denne reaksjonen skyldes at planten inneholder et kjemisk stoff kalt histamin, som fremkaller en irritasjonsreaksjon i huden. Brønslen har også blomster som er små og gulgrønne, og den formeres ved frø.

I tillegg til å være kjent for sine stikkende egenskaper, brukes brønsle også i tradisjonell medisin på grunn av sine ernæringsmessige og helsefremmende egenskaper. Bladene inneholder vitaminer A, C og K, samt mineraler som jern, kalium, magnesium og calcium. Brønsle har også antiinflammatoriske, antioxidative og immunfremmende egenskaper.

Noen bruker brønsle ved å spise bladene i salater eller som te, mens andre bruker den som en slags behandling for muskel- og ledsmerter, næringsvekkende behandling etter kirurgi, til å redukere blodtrykket og for å lindre allergisymptomer. Det bør dog nevnes at det mangler evidens fra kliniske studier som støtter disse bruksområdene, og at brønsle også kan frembringe ugunstige reaksjoner hos noen mennesker. Derfor bør man alltid søke rådgivning fra en helsefaglig person før man starter med å bruke brønsle som et alternativt behandlingsalternativ.