En växtart (lusern) i familjen Fabaceae (ärtväxter) som används för genetikstudier, eftersom den är diploid, självbefruktande och har korta förökningstider.
Ett växtsläkte av familjen ärtväxter (Fabaceae). Det skiljer sig från sötväppling (Melilotus), buskklöver (Lespedeza) och rödklöver (Trifolium).
En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).
"Sinorhizobium meliloti" är en gramnegativ bakterie som lever i symbios med vissa arter av klövrar, till exempel vitklöver och rödklöver. Den har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör den till en viktig mikroorganism i markens närings Cykel. Genom att bilda knölar på klövrarnas rötter skapar bakterien en miljö där kvävefixeringen kan ske. Detta är ett exempel på mutualism, där två organismer lever tillsammans till varandras fördel.
"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."
Mycorrhizae är ett symbiotiskt förhållande mellan svampar och rötter hos växter, där svampen hjälper till att öka näringsupptagandet av växten genom att utöka dess rotyta. Detta sker genom att svampens mycelvävnad växer in i och omkring växtens rötter, vilket möjliggör en effektivare upptagning av vatten och näringsämnen som fosfor, kväve och kalium från jorden. I gengäld får svampen organisk näring i form av kolriktiga föreningar från växten. Mycorrhizae är en viktig komponent i många ekosystem och bidrar till att underlätta växternas grothock och överlevnad, särskilt under stressade förhållanden som torka eller näringsbrist.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som förekommer i jorden och har förmågan att fixera kväve genom symbios med vissa växtarter, främst klövrar (Fabaceae). Denna symbiotiska association sker genom bildandet av knölar på rothår eller rötter hos värdväxten, där bakterierna konverterar atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav den mest välkända är Sinorhizobium meliloti, som är associerad med klövrar som vitklöver och rödklöver. Andra arter inom släktet har förmågan att fixera kväve tillsammans med andra växtarter, till exempel Sinorhizobium fredii med sojabönor.
Arvsmassan hos växter.
Ett växtsläkte (sötväpplingar) av familjen Fabaceae.
Rhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växter, främst inom familjen Fabaceae (bönväxter). Dessa bakterier har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. I utbyte får bakterien en livsmiljö och energriktig kolhydratkälla från växten. Denna symbiotiska relation är viktig för att underhålla markens kvävehalt och för ökad produktion av proteinrika grödor, som till exempel bönor, lupiner och klövrar.
Ett växtsläkte (käringtänder) av familjen Fabaceae. Trivialnamnet lotus används även för Nymphaea (näckrosor) och Nelumbo (lotusblomma).
Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
Aphanomyces är ett släkte av svampar som orsakar rotsjukdomar hos växter, särskilt i fuktiga och vattendränkta jordar. Släktet innehåller flera arter, däribland Aphanomyces euteiches som är en viktig skadedjursart som orsakar rotknölrot hos grönsaker som ärod, bönor och klöver. Svampen penetrerar växtroten och bildar mycel som grostar inom roten och kringliggande vävnader, vilket orsakar nekros och försvagning av växten. Aphanomyces-arter sprider sig genom att frisätta zoosporer i vatten, vilket gör att de kan vara särskilt skadliga i bevattningssystem eller under fuktiga väderförhållanden.
Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.
'Trifolium' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är vanligtvis känt som klöver och innehåller flera arter, däribland de mest välkända är treklövern (Trifolium repens) och rödklöver (Trifolium pratense). Släktet karaktäriseras av sina blommor som vanligtvis är samlade i huvuden med tre små blommor per axel, därav namnet 'tri' för 'tre' och 'folium' för 'blad'. Dessa växter är viktiga som bete för boskap och har också använts inom traditionell medicin.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
I en genetisk kontext, refererar "synteni" till det fenomen då två eller flera gener eller loci (positioner på ett kromosom) bevaras på samma kromosom i olika arter eller populationer. Detta innebär att de är lokaliserade på samma position relativt till varandra, även om avståndet mellan dem kan variera. Synteni anses ofta vara ett resultat av gemensam evolutionär historia och är därför vanligt bland nära släktingar, men det kan också förekomma mellan mer avlägsna arter som har delat en gemensam förfader för länge sedan. Synteni används ofta i jämförande genetik och genomforskning för att undersöka evolutionära relationer och identifiera konservade genordningar mellan olika arter eller populationer.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Procyanidiner är en typ av flavonoider, som är en grupp naturligt förekommande antioxidanter i växter. Procyanidiner är specifikt oligomerer och polymrer av flavan-3-oler monomerer, såsom katekin och epikatekin. De kan hittas i en mängd livsmedel, till exempel äpplen, druvor, vin, choklad, granatäpple och gröna teblad. Procyanidiner är kända för sin förmåga att neutralisera fria radikaler och har potential att skydda mot oxidativ skada och inflammation i kroppen.
Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.
'RNA (Ribonucleic acid) in plants refers to the single-stranded, helical molecule that plays a crucial role in gene expression by serving as an intermediary between DNA and protein synthesis, with various types including messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA).'
Trigonella är ett släkte inom familjen ärtväxter, som främst är känt för sin art Trigonella foenum-graecum, även kallad fenugrek. Fenugrek har använts traditionellt inom medicin för att behandla diverse hälsotillstånd såsom diabetes, inflammation och diarré. Dess frön innehåller bland annat steroider, saponiner och fiber som tros ha potentiala hälsobefrämjande effekter.
"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."
I en enskild medicinsk betydelse kan "planta" referera till ett växtbaserat läkemedel eller en naturlig substans som utvunnits från en växt och används som en aktiv ingrediens i en medicinsk behandling. Detta är dock inte en vanlig användning av termen inom den medicinska sammanhangen på engelska, och det kan vara förvirrande om det inte specificeras vilken växt och i vilket sammanhang som "planta" används.
Indolsyror är en klass av organiska syror som innehåller en indolstruktur, karakteriserad av en benzring fusionsväld till en piperidinring, med en karboxylgrupp bunden till en kolatom i den senare ringen.
Ett hemoglobinliknande syrebindande hemprotein i kvävefixerande rotknölar hos ärtväxter. Det röda färgämnet har en molekylvikt som motsvarar ungefär 1/4 av hemoglobinets och antas verka som oxidreducerande katalysator i samband med symbiotisk kvävefixering.
En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.
Glomeromycota är ett förslagat fylum av svampar som bildar en mutualistisk symbios med växter genom att bilda en mykorrhiza, vilket innebär att svampens mycel växer in i och sammanlänkar sig med växtens rötter. Denna relation hjälper till att underlätta näringsupptagandet för både svampen och växten. Svamparna i Glomeromycota saknar fruktkroppar och har en mycel som består av smala, trådliknande hyfer. De flesta arter inom detta fylum är symbiotiska med landväxter, men några lever också i symbios med vissa alger.
"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.
Växthormoner som befrämjar avskiljandet av dotterceller efter mitotisk delning av en modercell. De utgörs i många fall av purinderivat.
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
Agrobacterium är ett genus gramnegativa, stavformade bakterier som tillhör familjen Rhizobiaceae. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att överföra främmande DNA till växtceller genom en naturlig genetisk transformationsprocess. Detta sker genom ett plasmid (ett cirkulärt DNA-molekyl) som kallas Ti-plasmid (Tumor-inducerande plasmid). Genen för denna förmåga finns inom en sektion av plasmiden som kallas T-DNA (Transfer-DNA), vilket kan integreras i växtcellens genetiska material och orsaka oönskade tillväxthinder eller tumörer. Denna egenskap hos Agrobacterium har blivit användbar inom molekylärbiologi och genteknik för att skapa transgena växter med önskvärda egenskaper, exempelvis resistens mot sjukdomar eller bättre avkastning.
Tillväxtregulatorer hos växter är signalmolekyler som kontrollerar och koordinerar olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling, inklusive celldelning, celltillväxt, differentiering och organformation, genom att påverka genuttryck och signaltransduktionsvägar.
Den rikligast förekommande, naturliga, aromatiska, organiska polymeren, vilken finns i alla kärlväxter. Lignin, cellulosa och hemicellulosa
Derivat av etylen, en enkel, organisk gas av biologiskt ursprung, med många industriella och biologiska användningsområden.
I a medicinsk kontext kan "plant structures" referera till de olika delarna hos växter som har medicinsk relevans eller användning. Detta kan inkludera strukturer såsom blad, stjälkar, rötter, bark, blommor och frukter. Dessa strukturer kan innehålla olika aktiva ämnen som kan användas för medicinska ändamål, till exempel läkemedel eller näringsämnen. Det är värt att notera att termen "plant structures" inte är en etablerad medicinsk term, utan snarare en beskrivande term som används för att hänvisa till de olika delarna av växter som kan ha medicinsk relevans.
Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som huvudsakligen lever i symbios med växter. De är kända för sin förmåga att fixera kväve, vilket innebär att de kan omvandla atmosfärisk kväve till ammoniak, en form av kväve som kan användas av växter för att syntetisera aminosyror och andra organiska molekyler.
'Växtstammar' refererar till de grundläggande, genetiskt skilda enheterna inom växtvärlden, som utgör basen för artbildning och evolution. De är motsvarigheten till djurens arter och populationer, och kan bestå av en enda art eller en grupp närbesläktade arter. Växtstammar kännetecknas av sin unika genetiska sammansättning och reproducerar sig ofta asexuellt genom vegetativ förökning, även om de också kan fortplanta sig sexuellt.
Naftalenättiksyror, även kända som naftalensyraderivat, är en grupp organiska föreningar som består av naftalen (ett polycykliskt aromatiskt kolväte) med substituenter i form av ättiksyra (acetyl)grupper.
Ett släkte mitosporsvampar tillhörande Phyllachoraceae, omfattande åtminstone 40 arter av växtparasiter. De har teleomorfer inom släktet Glomerella.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.
Ett växtsläkte (kikärtor) av familjen Fabaceae, känt för sina ätliga ärtor.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
"Växtepidermis" refererar till den yttre celllagren hos växter som skyddar deras vävnader från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av en enda cellager som är täckt av ett vaxliknande material som kallas cutin, vilket hjälper till att försegla cellerna och minska vattenförlust. Specialiserade celler i växtepidermis, såsom stomatceller, kan också reglera växternas vattentvätt genom att öppna och stänga sig.
Ett växtsläkte (lupiner) av familjen Fabaceae som innehåller spartein, lupanin och andra lupinalkaloider.
I medicinen, refererar Pulvinus till ett saffigt viddat, upphöjt område på hjärnbarken som innehåller neuroner relaterade till muskeltonus och reflexer. Det är en del av piriformisbanan i hjärnbarken, och är involverad i kontrollen av kroppens muskulatur och koordination av rörelser.
Soybeans, eller *Glycine max*, är en art av böna som odlas för sina nötter, som är rika på protein och fettsyror. De används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såväl mjölk- och köttsubstitut som olja.
Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.
En familj (Aphididae) små insekter, tillhörande underordningen Sternorrhyncha, som lever på växtsaft. Viktiga arter är Schizaphis och Myzus. Den senare sprider mer än 100 växtvirussjukdomar.
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
Ett svampsläkte inom familjen Entomophthoraceae, ordningen Entomophthorales. De är främst insekt- och spindelparasiter, men kan orsaka svampinfektion i näsan hos människor och hästar.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Växters fortplantningsorgan.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Tioredoxin är ett litet protein som spelar en viktig roll i cellers reduktiva stresshantering och oxidativ stressrespons. Tioredoxinhåller två cysteineresidyer i sin aktiva sida, vilka kan reducera disulfidbryggor i andra proteiner och på så sätt reglera deras funktion. Tioredoxinreduktas är ett enzym som regenererar tioredoxins reducerade form genom att reducera dess disulfidbrygga. Tioredoxinh har visat sig ha antioxidativ verkan och kan skydda celler från skada orsakad av fria radikaler. Det är också involverat i DNA-syntes, repair och transkription.
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
I en enda mening kan 'Orobanche' definieras som ett släkte inom familjen Orobanchaceae, som består av cirka 200 arter av parasitiska växter som saknar klorofyll och lever på andra växters rötter för att få de näringsämnen de behöver. De är vanligtvis ettåriga, men några arter kan vara fleråriga. Orobanche-arterna har små skalartade blommor som ofta är tvåkönade och producerar mycket små frön. Släktet innehåller flera arter som orsakar skada på odlade grödor, till exempel Orobanche crenata (Bockörtb bindväxt) och Orobanche ramosa (Flikig örtb bindväxt), genom att parasitera på deras rötter.
"Växttumörer" är en allmän term för abnorma tillväxter som uppstår när celler i vävnader eller organ i en växt börjar att dela sig och växa oregelbundet, vilket kan leda till skadlig påverkan på växtens funktion och hälsa.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Ett släkte inom familjen Fabaceae (ärtväxter) vars frön används som föda. Den viktigaste arten är Lens culinaris.
I en enda mening kan floem definieras som ett växts transportsystem för assimilater, såsom socker och aminosyror, från de delar där de producerats till de delar där de används eller lagras. Det transporterade materialet flödar med hjälp av tryckkraft skapad av osmos och differenser i sötningsgrad. Floem består av specialiserade celler som bildar floemfiber och sievtubler, vilka är sammanlänkade för att möjliggöra transporten av näringsämnen.
'Phaseolus' är ett släkte av ärtväxter som innehåller flera vanligt förekommande grönsaker, till exempel bönor. Det mest kända arten inom släktet är jordböna (*Phaseolus vulgaris*). Släktet *Phaseolus* innefattar även andra ekonomiskt viktiga grönsaker som mungböna (*Phaseolus aureus*) och sojaböna (*Phaseolus lunatus*). Dessa arter odlas över hela världen för sina proteinrika frön, som är en viktig källa till näringsrikt föda i många länder.
A plant vascular bundle is a strand of vascular tissue that provides transport and support to plants. It typically contains xylem, which transports water and nutrients from the roots to the shoots, and phloem, which transports organic compounds such as sugars and amino acids throughout the plant. Vascular bundles are a key feature of vascular plants, allowing them to grow larger and more complex than non-vascular plants. They are typically arranged in a ring or scattered throughout the ground tissue of stems and roots.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
'Pterocarpans' are a type of chemical compound known as phytoalexins, which are produced by plants as part of their natural defense mechanism against pathogens and other stressors. Specifically, pterocarpans are a subclass of isoflavonoids, which are a type of flavonoid with a characteristic chemical structure.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
En växtart (jordnöt) av familjen Fabaceae som ger frön (jordnötter), rika på protein, olja och lektiner.
Det första bladet eller de första bladen hos en fröväxt, närvarande redan i fröembryot. Antalet hjärtblad utgör en viktig grund för klassificering av växter. De lagrar näring, nödvändig för fröet att gro. Hos en del växter utgör de plantans första fotosyntesblad, hos andra förblir de under jordytan. Syn. kotyledon.

'Medicago truncatula' är en art inom familjen ärtväxter (Fabaceae) och släktet klövrar (*Medicago*). Det är en liten, örtlik växt som vanligtvis odlas som ett modellorganism i forskning, särskilt inom områdena genetik, molekylär biologi och utvecklingsbiologi. Den har blivit en viktig modellart på grund av sin lilla genomstorlek, snabb tillväxt, självpollinerande reproduktion och dess nära släktskap med den ekonomiskt betydelsefulla klövran lucerna (*Medicago sativa*).

Det finns ingen medicinsk definition specifikt för 'Medicago truncatula', eftersom den inte används som ett medicinskt preparat eller läkemedel. Den används främst i forskningssyfte för att öka kunskapen om molekylära processer och interaktioner hos växter, vilket kan ha implicationer för att förstå och utveckla metoder för att förbättra jordbruksgrödor.

'Medicago' är ett släkte av växter som tillhör familjen ärtväxter (Fabaceae). Det vetenskapliga namnet kommer från det latinska ordet för klöver (*medica* = "klöver"). Släktet innehåller cirka 80 arter, varav flera odlas som foder- eller medicinalväxter.

En av de mest kända arterna är läkeklöver (Medicago sativa), även kallad esparsetsvicker. Denna art har länge använts inom medicinen, främst för att behandla hudåkommor och inflammationer. Läkeklöver innehåller också flavonoider som kan ha en positiv effekt på blodkärlsfunktionen och minska risken för kardiovaskulära sjukdomar.

Andra arter i släktet, såsom Medicago lupulina (vitklöver) och Medicago arabica (jordkrypare), har också använts inom folkmedicinen för att behandla diverse åkommor som hudutslag, inflammationer och diarré.

Det är värt att notera att användning av växter från släktet Medicago i medicinskt syfte bör ske under läkares tillsyn, eftersom de kan ha biverkningar eller interagera med andra läkemedel.

'Medicago sativa' er kjent på engelsk som "alfalfa" eller "lucerne", og det er en art i familien Fabaceae (bønnevegetasjon). Det er en flerårig, urteagtig plante som vanligvis vokser til en høyde av 30 til 120 cm. Den har trelappet blade og blå til lilla blomster i små klaser.

Medicago sativa er også kjent som en viktig fôrplante på grunn av sine høye næringsinnhold og evne til å fikse kvælstoffet i jorden. Den inneholder også et antall aktive komponenter som har potensielt medisinske egenskaper, slik som saponiner, flavonoider og kumariner.

I medicinsk sammenheng kan Medicago sativa brukes som en diuretikum, for å reducere høyt blodtrykk, for å reducere kolesterolnivået og for å lindre symptomer ved reumatisme og artrose. Det er også vært påmerket at den har antioksidative egenskaper og kan være nyttig i behandlingen av diabetes, men det trenger fortsatt å bli bedre undersøkt.

Sinorhizobium meliloti är en gramnegativ bakterie som tillhör ordningen Rhizobiales. Den är känd för sin förmåga att fixera kväve genom att bilda noduler på rötterna hos värdväxter i familjen Fabaceae (bönväxter). Specifikt kan den bilda symbios med gröna ärtor som lucerna och klövrar. I symbiotiska associationer konverterar bakterien atmosfäriskt kväve till ammoniak, vilket gör det tillgängligt för växternas näringsintag. Detta underlättar växtens tillväxt och utveckling i kväven deficitära jordar.

Sinorhizobium meliloti har en genomsnittlig storlek på 2-3 mikrometer och har en bakteriochlorofyll a-baserad fotosyntetisk förmåga under anaeroba villkor. Den har ett stort, cirka 6,7 megabaspar (Mbp) stort genoom som består av ett kromosomalt huvudgenom och två plasmider. Genomet innehåller omkring 6 200 gener, varav många är involverade i symbiosen med värdväxterna. Bakteriens taxonomiska klassificering har ändrats flera gånger och har tidigare tillhört släktena Rhizobium och Bradyrhizobium.

'Root nodules, plant' refererer til specielle fordybninger eller udvækster på roden hos visse planter, især de som har en symbiotisk forbindelse med bakterier fra slægten *Rhizobium*. Disse bakterier er i stand til at omdanne atmosfærisk kvælstof til ammoniak, der kan bruges af planten som næringsstof. I bytte for dette manglende næringstof giver planten bakterierne sukker og andre organisk stoffer.

De fleste noduler dannes på de finrødder, der er mindre end 2 mm i diameter. Nodulerne består af to zoner: (1) en zonen med store cellevarer, der indeholder bakterier og (2) en ydre zone med mindre cellevarer, der ikke indeholder bakterier.

Det er værd at notere, at nodulerne ikke dannes på alle planter, men kun hos dem, som har udviklet den symbiotiske forbindelse med *Rhizobium* bakterier. Disse planter inkluderer bl.a. ærter, bønner, kløver og lupiner.

'Symbiose' er ein begrep i biologien som refererer til ein forhold mellom to eller flere arter der de lever sammen i nært forhold til hverandre. Det kan for eksempel være en slags forhold der inneholder gjensidig fordel (mutualisme), en av arten får fordel mens den andre ikke skades (kommensalisme), eller ein forhold der er skadelig for én av arten mens den andre har fordel av (parasittisme). I noen sammenhenger kan symbiose også referere til en mer nært forhold der de involverte artene har utviklet spesielle egenskaper eller strukturer som er tilpasset dette forholdet.

I medicinsk kontext, avser "växtrötter" ofta underjordiska delar av vissa växter som kan användas för medicinska ändamål. Dessa delar kan vara rötter, rhizomer (horisontella underjordiska stjälkar) eller jordstammar (förtjockade, uppåtriktade underjordiska stjälkar). Exempel på växtrötter som används inom medicinen är kurkuma (Curcuma longa), kryddväxtrod (*Smilax aristolochiifolia*) och valfriskar (*Valeriana officinalis*).

Det är viktigt att notera att användning av växtrötter eller andra naturläkemedel bör diskuteras med en läkare, särskilt om man tar några mediciner eller har några hälsoproblem, eftersom det kan förekomma interaktioner mellan olika substanser.

Mycorrhizae är en typ av fördelaktiga svampar som bildar symbiotiska associationer med rötter hos de flesta växter, inklusive träd, buskar och örter. Den medicinska definitionen av mycorrhizae kan definieras som "en mutualistisk symbios mellan svampar och växtrotar, där svamparna hjälper till att öka näringsupptagningen och vattenabsorptionen hos växterna, medan växterna i sin tur levererar kol och andra organiska substanser till svamparna."

Denna symbiotiska association kan förbättra växtens hälsa, resistens mot sjukdomar och tolerans för abiotisk stress, såsom torka och höga saltkoncentrationer. Mycorrhizae förekommer i två huvudsakliga former: ektomykorrizor och endomykorrizor. Ektomykorrizor bildar en mantel runt växtroten och ett nätverk av trådar, som penetrerar celleväggarna i rotvävnaden, medan endomykorrizor penetrerar direkt in i cellerna i rotvävnaden.

Mycorrhizae har potentialen att användas som en biologisk kontrollmetod för växters sjukdomar och skadedjur, samt för att förbättra produktiviteten och hållbarheten i jordbrukssystem.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Kvävefixering är en biologisk process där kvävgas (N2) omvandlas till ammoniak (NH3) eller liknande föreningar som kan användas av levande organismer för att bygga upp proteiner och andra biomolekyler. Denna process sker genom en kemisk reaktion katalyserad av enzymer, vanligtvis i bakterier eller vissa växter. Nitrogenases enzymkomplex är ett exempel på ett sådant enzym som förekommer hos vissa bakterier och kan reducera kvävgas till ammoniak. Kvävefixering är en nödvändig process för att förse världens ekosystem med biologiskt tillgängligt kväve, eftersom kvävgas utgör cirka 78% av jordens atmosfär men är i sig självt inte direkt användbart för levande organismer.

"Genuttrycksväxling, eller epigenetisk reglering, refererar till förändringar i uttrycket av gener som inte involverar någon ändring i den underliggande DNA-sekvensen. Istället kan detta ske genom kemiska markeringar av DNA eller histonproteiner, vilka påverkar tillgängligheten och aktiviteten hos gener. Epigenetiska förändringar kan vara reversibla och är ofta dynamiska under en organisms livslopp. I växter har epigenetisk reglering visat sig spela en viktig roll i flera biologiska processer, inklusive embryonal development, celldifferentiering, stressrespons och genombildning. Vissa epigenetiska förändringar kan vara ärftliga över generationsväxlingar, men de kan också vara tillfälliga och reversibla."

Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som tillhör ordningen Rhizobiales. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve genom symbios med växter, särskilt med vissa arter av ärtväxter. Genom denna symbiotiska relation bildas noduler på rothårssystemet hos värdväxten där bakterierna konverterar kvävgas till ammoniak som kan användas av växten för dess tillväxt och utveckling.

Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav de mest studerade är S. meliloti, S. medicae och S. fredii. Dessa arter bildar noduler på olika arter av ärtväxter som exempelvis klövrar (Melilotus spp.), luserner (Medicago spp.) och sojabönor (Glycine max).

I medicinsk kontext kan Sinorhizobium spela en roll i forskning relaterad till symbiotiska associationer mellan bakterier och växter, samt deras potentiala användning inom bioteknologi och hållbar odling.

'Växtgener' är ett begrepp inom genetiken och molekylärbiologin som refererar till den totala uppsättningen genetisk information hos växter. Genomer består av DNA-molekyler som innehåller tusentals gener, regulatoriska sekvenser och icke kodande regioner. Växters genomer varierar i storlek och komplexitet mellan olika arter. Exempel på växtgener inkluderar risgenomet (cirka 460 miljoner baspar), majsgenomet (cirka 2,3 miljarder baspar) och människans genomet (cirka 3 miljarder baspar). Studiet av växtgener har potentialen att förbättra jordbrukets produktivitet, föda världens växande befolkning och skydda mot skadegörare och klimatförändringar.

'Melilotus' är ett släkte av klövrar med cirka 20 arter, även kända som sötväpplingar. Dessa växter är vanligen fleråriga och kan bli upp till en meter höga. De har gula eller vita blommor som doftar starkt och attraherar bin och andra insekter.

I medicinsk kontext kan extrakt från Melilotus-släktet användas som ett naturläkemedel för att lindra symtom relaterade till vaskulärt smärta, inflammation och svullnad. Detta beror på att växten innehåller flavonoider och kumariner, vilka har blodförtunnande, antiinflammatoriska och smärtlindrande egenskaper.

Det är viktigt att notera att användning av Melilotus-extrakt kan ha biverkningar som magont, illamående och hudirritationer. Dessutom kan det interagera med andra läkemedel och därför rekommenderas det att du konsulterar din läkare eller apotekare innan du börjar använda detta eller någon annan naturläkemedel.

'Rhizobium' är ett släkte grampositiva, aeroba, encelliga bakterier som lever i symbios med vissa växter, särskilt klövrar och ärtväxter. Dessa bakterier har förmågan att fixera kväve från atmosfären till ammoniak, vilket sedan kan omvandlas till organiska kväveföreningar som används av växten för dess tillväxt och utveckling. I utbyte får bakterierna näringsrikt kolriktig föda från växten. Denna symbiotiska relation är mycket viktig för jordbruket eftersom den minskar behovet av konstgjord gödning och ökar jordens fertilitet.

Rhizobium-bakterierna bildar knölar på rötterna hos värdväxten, där de fixera kvävet. Varje Rhizobium-släkte eller art är vanligtvis specifikt associerad med en viss grupp växter och kan inte bilda effektiva knölar på andra växters rötter.

Sammantaget, 'Rhizobium' definieras som ett släkte grampositiva bakterier som lever i symbios med specifika grupper av klövrar och ärtväxter, fixerar kväve från atmosfären till ammoniak och bildar knölar på värdväxtens rötter.

'Lotus' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan dock syfta på Lotusväxter (Nelumbonaceae), en familj av vattenväxter som innehåller arten näckros (*Nelumbo nucifera*), även känd som saksyön, vilken har använts inom traditionell medicin i Asien. Extrakt från blommorna och fröna har använts för att behandla diverse sjukdomstillstånd såsom diarré, feber, inflammation, hudutslag med mera. Dock bör det noteras att evidensen kring näckrosens effektivitet och säkerhet som medicinsk behandling är begränsad och icke-konventionell.

"Genom" refererar till den totala uppsättningen av gener som finns inneboende i varje cell hos en organism. Det är det genetiska materialet som består av DNA-molekyler och som innehåller all information som behövs för att utveckla och maintenira de specifika egenskaperna hos en individ och art.

I växter, såsom i andra levande organismer, är genomet uppbyggt av kromosomer som innehåller tusentals gener vardera. Växters genomer kan variera mycket i storlek, från några hundra megabaser till flera tusen megabaser. De flesta växter har en diploid genomuppsättning, vilket innebär att de har två kopior av varje kromosom, en från vardera föräldern.

Det finns också växter som har ett polyploid genomi, där det finns fler än två kopior av varje kromosom. Polyploidi kan uppstå genom reproduktiva fel, såsom non-disjunction under celldelning eller genom hybridisering mellan olika arter. Polyploidi är vanligt förekommande inom växtriket och kan leda till nya arter med förändrade egenskaper jämfört med sina förfäder.

Genomet i växter innehåller information om allt från grundläggande celldelning och cellväxt till mer komplexa processer som fotosyntes, sekundär metabolism och respons på abiotiska och biotiska stressorer. Genomstudier av växter har ökat vår förståelse av deras evolutionära historia, genetiska variation och användningsområden inom jordbruket och medicinen.

Genmanipulerade växter definieras som växter vars genetiska material har ändrats genom användning av bioteknik, vanligtvis genom tekniker såsom genteknik eller geneditering. Detta innebär att enskilda gener eller DNA-sekvenser kan tas bort, läggas till eller modifieras i växtens genetiska makeup för att ge den nya egenskaper som inte finns naturligt hos arten. Genmanipulerade växter används ofta inom jordbruket för att få högre avkastning, öka motståndskraften mot skadedjur och sjukdomar eller förbättra näringsinnehållet i grödorna.

"Aphanomyces" är ett släkte av svampar som tillhör divisionen oomycetes, även kända som vattenvampar. Dessa organismers cellytjämre är liknande djurs istället för växters, och de har cellväggar bestående av cellulosa istället för chitin, vilket är vanligt förekommande hos äkta svampar.

Släktet "Aphanomyces" innehåller flera arter som kan orsaka sjukdomar hos växter, framförallt i vattenlevande och fuktiga miljöer. En av de mest kända arterna är Aphanomyces euteiches, som kan orsaka rotknölrot hos grönsaker som ärvsselleri, bönor och klöver. Denna sjukdom kan leda till skador på växtens rötter och stam, vilket i sin tur kan resultera i lägre skördar och ökad sårbarhet för andra skadedjur och sjukdomar.

För att kontrollera "Aphanomyces"-infektioner kan odlare använda sig av olika metoder, såsom rotationsodling, användning av resistanta sorter och behandling med fungicider. Det är också viktigt att undvika överväxt och försörja växterna med tillräckligt med näring och vatten, eftersom stress kan öka deras sårbarhet inför sjukdomar.

Fabaceae, också känd som Leguminosae, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj inkluderar ett stort antal arter, däribland bönor, ärtor, lupiner och sötpotatis. Fabaceae-familjen kännetecknas av sina karaktäristiska frön som är inneslutna i en balja eller en skida. Många arter inom denna familj har ekonomisk betydelse för mänsklig konsumtion, djurfoder och industriella ändamål.

Jag kan ge en botanisk definition av Trifolium, som är det vetenskapliga namnet på klövrar. "Trifolium" kommer från latin och betyder "trebladigt", vilket refererar till de tre bladen som sitter i varje blomställning hos många arter av klövrar.

Klövrar är en växtsläkte inom familjen Fabaceae (bönväxter) och innehåller cirka 300 arter. De flesta arterna är ettåriga eller fleråriga örter med krypande jordstammar eller upprätta stjälkar. Bladen är vanligen parbladiga med tre små blad, även om det finns några arter som har fem blad i varje bladveck.

Klövrar är viktiga betesväxter för boskap och används också som prydnadsväxter i trädgårdar. De innehåller ofta symbiotiska bakterier i rötterna som fixerar kväve från luften, vilket gör att de kan växa på närings fattiga jordar och förbättra jordens näringsvärde.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Växt-DNA' refererar till degenetisk material som finns i alla växter. DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett komplex molekylärt substance som innehåller instructions för utveckling, funktion och reproduktion av alla levande organismers celler.

Växt-DNA består av en unik sekvens av nukleotider, som är de grundläggande byggstenarna i DNA. Dessa nukleotider kombineras för att bilda gener, som i sin tur innehåller information om hur olika proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga för växternas struktur, funktion och överlevnad.

Det är värt att notera att alla levande organismer, inklusive människor, har DNA som är mycket likt varandra på en grundläggande nivå. Det finns dock specifika skillnader i sekvensen av nukleotider som gör att varje arts DNA är unikt. Dessa skillnader kan användas för att identifiera och klassificera olika arter, inklusive växter.

'Frön' er en betegnelse for det modne og voksne frøet hos planter, som indeholder embryonet og reservestoffer. Frøene er den del af planten som er designet til at sprede sig og producere nye planter gennem reproduktion. De kan variere meget i størrelse, form og farve alt efter plantesorten. Frøene kan være dækket af et skal eller frøhvide, som skydder embryonet under transport og indtil de finder en velegnet plads at gro op. Nogle frø indeholder også giftige stoffer for at mindske sandsynligheden for at blive spist af dyr. Frøene kan spises af mennesker og er en vigtig kilde til næring i mange kulturer verden over.

I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.

Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.

"Synteni" er et begreb innen genetikk som refererer til situasjonen hvor to eller flere gener ligger på samme kromosom i samme rekkefølge hos to forskjellige organismer. Dette kan være anvendelig for å undersøke evolutionæ forhold mellom forskjellige arter, fordi forekomsten av synteni kan indikere en felles opprinnelse og eventuelle generelle skjeve endringer i kromosomstrukturen.

Det er viktig å nevne at synteni ikke betyr at generene er identiske mellom de to arter, men bare at de ligger på samme sted på kromosomet og kan ha like funksjon eller være involvert i like biologiske prosesser.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Procyanidiner är en typ av flavonoider, som är en grupp naturligt förekommande antioxidanter. De är också kända som proanthocyanidiner och är polyfenoler som finns i vissa frukter, grönsaker, bark, frön och vin. Procyanidiner har potentialen att ge medicinska fördelar genom sin förmåga att skydda celler från skada och att reducera inflammation. De kan också ha en positiv effekt på hjärt-kärlsjukdomar, hudåldrande och cancer.

Uttryckta genmarkörer, även kallade reportergener, är sekvenser av DNA som har införts in i ett genetiskt konstrukt för att fungera som indikatorer på genuttryck. De ger information om när och var en viss gen verkligen aktiveras och producirar ett protein. Genmarkörerna kan vara olika slags sekvenser, till exempel en enhållare för en specifik transkriptionfaktor eller en sekvens som kodar för en fluorescerande protein som kan ses under mikroskopi. När genen aktiveras och börjar producera protein kommer också reportergenen att uttryckas, vilket gör att man kan se var och när genen är aktiv.

RNA (Ribonucleic acid) hos växter är ett nukleinsyrepolymer som spelar en central roll i den genetiska informationens transkription och proteinsyntes. RNA består av en lång kedja av nukleotider med en sockerdel (ribose) och en fosfatgrupp, samt fyra olika baser: adenin, uracil, guanin och cytosin.

I växter är RNA involverat i flera viktiga cellulära processer, såsom genuttryck, reglering av genuttryck, proteinsyntes och signaltransduktion. Det finns olika typer av RNA, inklusive messenger-RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer-RNA (tRNA).

mRNA är den typ av RNA som transkriberas från DNA och bär den genetiska informationen som behövs för att syntetisera proteiner. rRNA är en delkomponent i ribosomer, de subcellulära komplexen där proteinsyntesen sker. tRNA är ett adaptermolekyl som hjälper till att översätta den genetiska koden från mRNA till aminosyror under proteinsyntesen.

I växter kan RNA också vara involverat i epigenetiska processer, såsom DNA-metylering och histonmodifiering, som påverkar genuttrycket och anpassningen till olika miljöförhållanden.

Trigonella är ett släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae) och innehåller cirka 30 arter. Det mest kända släktet är seslaväxten Trigonella foenum-graecum, även känd som fenugrek. Fenugrek har använts i medicinsk kontext under lång tid, framförallt för att behandla mag- och tarmsjukdomar samt diabetes. Den aktiva substansen i fenugrek är 4-hydroxiisoleucin som sägs ha en blodsockerreglerande effekt. Dessutom innehåller växten fiber, proteiner och mineraler som kan ha en gynnsam effekt på matsmältningen och matspjälkningen.

'Växtskott' är ett medicinskt begrepp som refererar till en benign (godartad) tumör eller vävnadsöverväxt som utvecklas i skelettet, vanligtvis i långa rörben. Denna övertillväxt orsakas av abnormt celldelning och vävnadstillväxt i brosket (den mjuka, elastiska vävnaden) som finns nära ändarna av långa ben.

Växtskott tenderar att växa långsamt över tid och kan variera i storlek. De flesta är små och orsakar inga symptom, men när de blir större kan de leda till smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga i de drabbade områdena. I vissa fall kan växtskott pressa på nerver eller andra strukturer i närheten, vilket kan orsaka kvalster, svaghet eller särskilda neurologiska symptom beroende på var skotten är beläget.

Även om växtskott vanligtvis är ofarliga, kan de i vissa fall leda till komplikationer som frakturer (benbrott) eller förstoringar som trycker på vitala strukturer. I dessa situationerna kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ för att avlägsna skotten och lindra symptomen.

In the context of medicine, the term "planta" is not commonly used with a specific definition. However, in botany, which is the study of plants, "planta" is Latin for "sole of the foot," and it was adopted as a term to describe the flat, broad, horizontal leaves or structures found in some plant species, such as the pad-like structures on the stems of certain succulents.

In a broader sense, "planta" can refer to any type of plant used in medicine, such as herbs, fruits, vegetables, and other botanical materials that contain bioactive compounds with therapeutic potential. These plant-derived substances have been used for centuries in various traditional medicinal systems around the world, and modern pharmaceuticals continue to rely on natural products from plants as sources of new drugs and drug leads.

It's worth noting that "planta" is not a term commonly used in English medical literature or clinical practice, so if you have any specific questions about a medical condition or treatment, it's best to consult with a healthcare professional who can provide accurate information using standard medical terminology.

Indolättiksyror är en grupp organiska syror som innehåller en indolring, som består av en bensenring fäst vid en pyrrolring. Indol är självt en aromatisk heterocyklisk förening som förekommer i naturen och bildas i vissa levande organismer, till exempel i människokroppen.

Indolättiksyror har ofta starka lukt- och smakämnen och kan påträffas i vissa livsmedel, som till exempel kaffe, choklad och ost. De kan också förekomma som nedbrytningsprodukter av proteiner och aminosyror i vissa livsmedel under lagring eller tillagning.

Indolättiksyror har en bred variation av biologiska aktiviteter och kan påverka cellers tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd). De kan också ha immunmodulerande egenskaper och påverka inflammation och immunförsvaret. Vissa indolättiksyror har visat sig ha potential som läkemedel i behandling av olika sjukdomar, till exempel cancer och autoimmuna sjukdomar.

Leghemoglobin är ett protein som innehåller järn och som produceras i rötterna hos vissa växter, till exempel sojabönor. Det finns inne i små knölar i symbiosen mellan såjan och kvävefixerande bakterier av arten Bradyrhizobium japonicum. Leghemoglobinet hjälper till att transportera kvävemolekyler från bakterierna till växtcellerna, där det omvandlas till ammoniak och sedan används för att bygga upp proteiner och andra organiska molekyler. Leghemoglobinet är strukturellt likt hemoglobin, det protein som transporterar syre i djurs blod.

'Växtkromosomer' refererar till de kromosomer som finns hos växter. Kromosomer är trådlika strukturer i cellkärnan som innehåller DNA, proteiner och genetisk information. Vid celldelning delas kromosomerna upp mellan dottercellerna så att varje dottercell får en identisk uppsättning av genetisk information.

Hos växter är kromosomenumret ofta högt jämfört med andra levande varelser. De flesta växter har en diploid (2n) uppsättning av kromosomer, vilket betyder att varje cell innehåller två kopior av varje kromosom, en från varje föräldraorganism. Vissa växter kan dock ha flera uppsättningar av kromosomer, vilket kallas polyploidi.

Växtkromosomer är unika eftersom de ofta innehåller stora repetitiva sekvenser av DNA som inte finns hos andra levande varelser. Dessa repetitiva sekvenser kan vara viktiga för genuttryck och cellcykeln hos växter. Växtkromosomer innehåller också centromer, som är en speciell region där kromatiderna (de två identiska halvorna av en kromosom) är sammanbundna under celldelningen. Centromerna spelar en viktig roll i jämn fördelning av kromosomen till dottercellerna under celldelningen.

Glomeromycota är ett förslaget fylum (alternativt kan ses som en klass) av svampar som bildar ektomykorrizor med växter, vilket innebär att de bildar en symbiotisk association med rötterna hos landväxter. Dessa svampar kallas också jordsvampar och de lever i mutualistiska förhållanden med upp till 80 procent av alla landväxtarter, inklusive flera ekonomiskt viktiga grödor som majs, ris, potatis och bönor.

Svamparna i Glomeromycota bildar små, kuddformade strukturer som kallas glomeruli, vilka växter använder sig av för att ta upp näringsämnen från jorden. I gengäld får svampen socker och andra organiska ämnen från växten. Glomeromycota-svamparna saknar fruktkroppar och sporer, men de kan bilda mycel som sträcker sig ut i marken för att leta efter näring.

Det är värt att notera att det fortfarande råder delade meningar om hur Glomeromycota ska klassificeras inom svamparnas systematik, och några forskare förespråkar istället att betrakta dem som en undergrupp till Ascomycota eller Basidiomycota.

'Växtsjukdomar' är ett samlingsbegrepp för alla former av sjukdomar som drabbar växter. Dessa kan orsakas av olika patogener såsom bakterier, svampar, virus och viroider, men även av abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist eller övergödning.

Exempel på vanliga växtsjukdomar orsakade av patogener inkluderar röta hos potatis, svampangrepp hos träden och mjöldagg hos gräs. Dessa sjukdomar kan leda till skador på växternas cellstruktur, vävnader och organ, vilket i sin tur kan resultera i försämrad tillväxt, lägre avkastning eller till och med död av växten.

För att förebygga och behandla växtsjukdomar används olika metoder såsom resistenta sorter, kemisk bekämpning, biologisk kontroll och god odlingspraktik.

Cytokininer är en typ av signalmolekyler som spelar en viktig roll inom cellkommunikationen i flera olika biologiska system, framförallt inom växter. De tillhör gruppen växt hormoner och har en central funktion vid celldelning och cellexpansion under växternas tillväxt och utveckling.

Cytokininer produceras naturligt i olika delar av växten, såsom rötter, skott och frön, och kan även bildas exogeniskt genom mikrobiell aktivitet i jordmånen. De verkar ofta i kombination med andra hormoner, som auxiner och abscisinsyra, för att reglera olika aspekter av växtens tillväxt och utveckling, såsom celltillväxt, differentiering, läkarbildning och stressrespons.

I medicinsk kontext kan cytokininer vara av intresse i samband med forskning kring celldelning och cancersjukdomar, då oreglerad celldelning är en central mekanism vid cancerutveckling. Därtill har cytokininer visat sig ha potential som terapeutiska mål inom områdena vävnadsreparation och regenerering.

I'm sorry for any confusion, but "Peas" is not a medical term that I am familiar with. If you are referring to a medical condition or treatment, could you please provide more context or clarify? I am here to help answer your questions to the best of my ability.

If you meant "pea" as in the small, round seed from the leguminous plant Pisum sativum, then it is not a medical term. However, peas are a good source of nutrients such as protein, fiber, vitamin C, and thiamin, which can contribute to overall health when included as part of a balanced diet.

'Agrobacterium' är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som tillhör familjen Rhizobiaceae. Den mest studerade arten inom släktet är Agrobacterium tumefaciens, som orsakar kronrågskräfta hos växter. Detta sker genom en process där bakterien infekterar växtcellen och insätter en del av sin egen DNA i växtcellens genetiska material. Denna överförd DNA-sekvens kallas Ti-plasmid och innehåller gener som orsakar oönskad celldelning och tumörbildning hos växten, vilket ger upphov till den typiska gallbildningen eller knölbildningen som är ett tecken på en infektion.

Agrobacterium används ofta inom genetisk manipulation av växter eftersom det är möjligt att ersätta tumörbildande generna med andra gener av intresse, vilket gör att man kan införa önskade egenskaper i en växt. Detta metod är vanlig inom forskning och kommersiell användning, exempelvis för att skapa genmodifierade grödor som är resistenta mot sjukdomar eller har ökad näringsrikedom.

Tillväxtregulatorer hos växter är signalmolekyler som kontrollerar och koordinerar olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling. Dessa signalsubstanser kan vara hormoner, lokala signalsubstanser eller signalsubstanser som transporteras över längre distanser inom växten. Tillväxtregulatorerna påverkar bland annat celldelning, cellexpansion, differentiering och apoptos (programmerad celldöd). Exempel på tillväxtregulatorer hos växter är auxiner, cytokininer, gibberelliner, abscisinsyra och etylen. Dessa signalsubstanser kan verka både separat och i kombination med varandra för att reglera olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling.

Lignin är ett komplext organisk polymer som förekommer naturligt i cellväggarna hos hövriga växter, inklusive trä, och ger stöd och skydd mot skador. Det är en av de tre huvudsakliga beståndsdelarna i trä, tillsammans med cellulosa och hemicellulosa. Lignin är icke-kolvätetbaserat och har inga upprepade enheter som cellulosa. Istället består det av fenylpropanaenmonomerer som är kopplade till varandra på många olika sätt, vilket ger upphov till en heterogen struktur.

Lignin har flera viktiga funktioner i växterna. Det hjälper till att ge styrka och hållfasthet åt cellväggarna, gör dem mer motståndskraftiga mot nedbrytning av mikroorganismer och hjälper till att transporter vatten och näringsämnen genom växten.

I medicinsk kontext kan lignin ha potential som en källa till bioaktiva föreningar med möjliga läkemedelsanvändningar. Extrakt av lignin har visat sig ha antioxidativ, antiinflammatorisk och antimikrobiell verkan i olika studier. Dock behövs mer forskning för att fastställa säkerheten och effektiviteten hos lignin som en medicinsk behandling.

Etilen (ethen, C2H4) er en enkel, gasformig klororganisk forbindelse med den kemiske formel CH2=CH2. Dets molekyler består af to kolcarbonbindinger som deler fire hydrogenatomer mellom seg. Etilen er den simpleste alken og har en uvanlig reaksivitet på grunn av den dobbelt bindingen mellom de to kolcarbonatomene. Dette gjør at det ofte brukes i kjemisk syntese, for eksempel for å produsere polymerer som plast og rubber. Etilen er også en viktig råvarer i petrokjemisk industrien.

'Plant structures' refer to the different parts or components that make up a plant, each with specific functions that enable the plant to grow, reproduce, and respond to its environment. Here are some common plant structures and their functions:

1. Roots: The roots absorb water and nutrients from the soil, provide stability to the plant, and store carbohydrates.
2. Stems: The stems support the leaves and transport water, nutrients, and sugars between the roots and leaves. They also contain buds that can grow into new branches or flowers.
3. Leaves: The leaves are the primary site of photosynthesis, where plants convert light energy into chemical energy to fuel their growth. They contain chlorophyll, which gives them their green color, and have a large surface area to absorb sunlight.
4. Flowers: Flowers are the reproductive structures of plants, where male and female gametes (sex cells) are produced. They contain brightly colored petals that attract pollinators, such as bees and butterflies, which help to transfer pollen from one flower to another.
5. Fruits: Fruits are the mature ovary of a flower, containing seeds that can germinate and grow into new plants. They protect the seeds and help to disperse them, often through animal consumption.
6. Seeds: Seeds contain the embryo of a new plant, along with stored nutrients that enable it to germinate and grow. They are often protected by a hard coat that helps to prevent desiccation (drying out) and damage.

These structures work together to enable plants to survive and reproduce in their environment. Understanding the functions of different plant structures can help us to appreciate the complexity and beauty of the natural world, as well as to develop more sustainable and efficient agricultural practices.

Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som tillhör ordningen Rhizobiales. Familjen innehåller flera släkten, däribland Rhizobium, Bradyrhizobium och Sinorhizobium, som alla är kända för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak i symbios med växter. Dessa bakterier lever främst i jord och bildar noduler på rötterna hos värdväxter som är bland andra klövrar, baljväxter och näckrosor. I nodulerna konverterar de kvävegasen till ammoniak, vilket används av växten för att bygga upp proteiner och andra kvävehaltiga molekyler. Rhizobiaceae-bakterier är därför viktiga för jordbruk och hållbar odling eftersom de kan minska behovet av konstgjord gödning.

Inom botaniken refererar begreppet "växtstammar" till den övergripande, trädformade strukturen hos flera typer av växter, inklusive träd och buskar. Den består vanligtvis av en kombination av rotsystem, stjälk (eller stam), grenar och blad. I medicinsk kontext kan "växtstammar" också användas för att hänvisa till den del av en medicinalväxt som innehåller de aktiva ämnen som används inom farmakologi. Denna del av växten kan vara stam, rot, blad eller hela växten beroende på vilka delar som innehåller de medicinskt aktiva substanserna.

Naftalenättiksyror är en grupp organiska föreningar som består av naftalenväte och ättiksyra, vanligtvis binder i position 1 eller 2 på naftalenringen. Den systematiska namnen för dessa föreningar är 1-naftalenättiksyra och 2-naftalenättiksyra. De är vita till ljust gula kristaller med en svag, karakteristisk lukt. Naftalenättiksyror är lösliga i organiska lösningmedel, men svårlösliga i vatten. De används främst inom organisk syntes och har potential att användas som läkemedel, men de är inte kliniskt godkända.

'Colletotrichum' är ett släkte svampar som orsakar sjukdomar hos växter. De är välkända för att orsaka anthracnossjukdomar på en rad olika grödor, inklusive frukt, grönsaker och prydnadsväxter. Svamparna kan orsaka nekros (död) av växtvävnader, vilket kan leda till skador som varierar från små fläckar till stora, förhärjade områden. Några vanliga sjukdomar som orsakas av 'Colletotrichum' inkluderar mörbultning på äpplen, citrusanthracnossjukan och sojabönans anthracnossjukdom. Svamparna sprider sig ofta genom vattendroppar och kan överleva i marken eller på växtrester under lång tid.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

'Meristem' är ett begrepp inom den botaniska vetenskapen och refererar till speciella typer av vävnad i växter som har förmågan att dela sig och differensiera till olika vävnader. Meristemat är ansvarigt för växternas tillväxt och utveckling, eftersom de celler som bildas genom celldelningen kan diffrerensieras till alla olika typer av vävnad i växten.

Meristemceller finns främst i två huvudsakliga områden hos kärlväxter: apikala meristem och laterala meristem. Apikala meristem återfinns i växternas spetsar, till exempel på roten och skottet, medan laterala meristem återfinns längs med stjälkarna och rotarna.

Meristemat är mycket viktigt för växternas tillväxt och utveckling, eftersom det möjliggör för dem att växa kontinuerligt under sin livscykel. Skador på meristemat kan därför ha allvarliga konsekvenser för växtens tillväxt och överlevnad.

'Cicer' är inget medicinskt begrepp eller diagnos som erkänns inom den medicinska världen. Det kan vara en stavfel eller förväxling med ett annat medicinskt begrepp. Om du menar 'cigaret' så kan det finnas vissa medicinska artiklar eller studier som undersöker negativa hälsoeffekter av rökning och beroende av cigaretter. Men 'Cicer' i sig självt är ingen medicinsk term.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

I medicinska sammanhang är växtepidermis den yttre lagret av celler på växtar som skyddar dem från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av levande celler som har en tjock, vaxartad kutikula på ytan som är vattenavstötande och håller cellerna intakta. På vissa ställen på växten, till exempel bladens undersida eller unga skott, kan det finnas små öppningar i epidermisvävnaden som kallas stomata, genom vilka växterna kan utbyta gaser med omgivningen.

'Lupinus' är ett vetenskapligt namn på ett släkte av ärtväxter, även kända som lupiner. Det finns över 200 arter av lupiner, och de flesta växer vilt i varmare delar av världen. Några få arter är inhemska i norra delen av Stilla Havskusten i Nordamerika.

Lupiner är kända för sina stora klasar med färgstarka blommor, som ofta är tvåkönade och har både mörka nektargropar och en upphöjd flik på den övre delen av blomman. De flesta lupiner producerar frön i en balja, men några arter har istället en trinda kapsel som innehåller fröna.

Lupiner är inte vanligt förekommande inom medicinen, men vissa delar av vissa arter kan ha medicinska egenskaper. Till exempel har lupinfrön använts traditionellt som ett diuretiskt medel och för att behandla hudproblem. Vissa studier har också visat att extrakt från lupiner kan ha potential som antiinflammatoriskt, antioxidativt och smärtstillande medel. Dock bör det påpekas att forskningen i detta område är begränsad och att ytterligare studier behövs för att fastslå lupiners eventuella medicinska fördelar.

"Pulvinus" er en latin term som betyr "puderpude" eller "polstring". I anatomisk sammenheng refererer det til en særlig type forstærket led, der oftest findes i planteriget. Pulvinus består af specielle celler som kan ændre sin turghøjde og dermed muliggøre bevægelser hos visse planteorganer, fx blade og blomster. Disse bevægelser kan være tilpasningsmæssige, for eksempel når mørke- og lysforhold ændres, eller refleksive, som i tilfælde af berøring.

I medicinsk sammenhæng anvendes termen "pulvinus" ikke særligt ofte, men den kan i sjældne tilfælde bruges i forbindelse med beskrivelser af visse typer ledforstyrrelser eller sygdomme i menneskekroppen.

Soyabönor (Glycine max) är en art i familjen ärtväxter och är en av de mest odlade grödorna i världen. De är ett rikt källa till protein, fetter, kolhydrater och fiber. Soyabönor innehåller också en rad olika mineraler och vitaminer så som vitamin K, folsyra, magnesium, järn och zink. De är också rika på isoflavoner, ett slags flavonoider som har visat sig ha potential för att bidra till hälsa genom att exempelvis minska risken för vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdomar. Soyabönor används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såsom tofu, sojamjölk, sojasås och vegetariska alternativ till köttprodukter.

'Grodd' er en medisinsk term som refererer til en abnormal væsning eller utveksling av celler i kroppen. Disse vævsfremvoksningene kan oppstå på grunn av ubalanse i cellevisningen, skade på gener eller andre medisinske tilstander. Grodders størrelse og type varierer, og de kan forekomme overalt i kroppen, inkludert huden, organene og musklerne. I noen tilfeller kan grodd være harmløse, men i andre tilfeller kan de være livstruende hvis de forstyrrer funksjonen av vitale organer eller blir cancersprett.

'Bladlöss' er en fællesbetegnelse for flere arter af små, fladbuede insekter, der suger sap fra planter. Den medicinske betydning af 'Bladløss' er relateret til potentialet for at blive bitet eller stukket af visse arter, hvilket kan føre til lokale reaktioner og i sjældne tilfælde systematiske reaktioner. Bladlusarter, der kan have en medicinsk relevans, inkluderer for eksempel den fyldprikkende bladlus (Pulex irritans), som kan suge blod fra mennesker og dyr og overføre sygdomme som plasmodium (malaria).

Det er vigtigt at understrege, at de fleste arter af bladlus ikke udgør en medicinsk trussel for mennesker. Hvis du har bekymringer eller spørgsmål omkring en specifik bladlusart eller en mulig interaktion mellem bladlus og menneskelig sundhed, bør du kontakte din lokale sundhedsfaglige rådgiver for yderligere vejledning.

"Genkartläggning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där man fastställer en individs genetiska make upp. Detta kan involvera att analysera och identifiera specifika gener, kromosomer eller genetiska variationer hos en person. Genkartläggning kan användas för att ställa diagnoser av genetiska sjukdomar, för att fastställa ärftlighet av vissa sjukdomar eller egenskaper, och för att planera och utvärdera medicinska behandlingar. Genkartläggning kan också användas inom forskning för att undersöka genetiska associationer med olika sjukdomar och hälsotillstånd.

'Entomophthora' är ett släkte av svampar som tillhör divisionen sporsäcksvampar och är nära relaterade till andra smittospridande svampar som orsakar sjukdom hos insekter. Släktet innehåller flera arter, varav många är viktiga parasiter på olika insektsarter. De flesta arterna av 'Entomophthora' producerar sporer som sprids via luften och infekterar sitt offers när det andas in dem. När en insekt blir smittad växer svampen inne i kroppen och dödar värden, varefter den producerar nya sporer som kan infektera andra insekter. 'Entomophthora' har potential att användas som biologisk kontrollmetod för olika skadeinsekter inom jordbruk och skogsbruk.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

'Blommor' er en generell betegnelse for de strukturer i planter, der dannes som en del af reproduktionen. Blomster består typisk av et kompleks system av organer, inkludert bægerblad, kronblad, støvorganer og frugtanlæg. Bægerbladene og kronbladene er ofte fargefulle og har som funksjon å tiltrakke bestøvere, for eksempel insekter eller fugler. Støvorganene producerer støvkorn, som kan overføres til fruktanlæggene i en annen blomst for å befrukte den og produsere frø og et nytt planteslag.

I medicinsk sammenhenging kan visse planter og deres blomster ha medisinske egenskaper, og de kan brukes som lægemidler eller i alternativ behandling. I så fall vil det være viktig å ha god kunnskap om planten og hvilke deler av den som er aktive for å sikre en trygg og effektiv bruk.

'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.

I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Tioredoxin är ett litet proteinsystem som finns hos de flesta levande organismer, inklusive människor. Det spelar en viktig roll i cellers reduktiva stresshantering och antioxidativ försvar genom att hjälpa till att reglera oxidativt stress relaterade signaltransduktion och kontrollera cellens livscykel.

Tioredoxinreduktas (TrxR) är ett enzym som reducerar tioredoxin (Trx) från sin oxiderade form till dess reducerade form, vilket gör att det kan fortsätta att utföra sina funktioner. Tioredoxinhydrogenas (TxnH) är ett annat enzym som också kan reducera tioredoxin, men det är mindre vanligt än tioredoxinreduktas.

Tioredoxinh (TrxH) är en specifik isoform av tioredoxin som hittats i mitokondrier och har visat sig ha en viktig roll i cellers överlevnad under stresstillstånd, såsom hypoxi och ischemi. Det har också visat sig ha en anti-apoptotisk effekt genom att hämma aktiviteten hos kaspaser, som är en grupp enzymer som spelar en viktig roll i programmerad celldöd (apoptos).

I medicinsk kontext kan tioredoxinh relateras till olika sjukdomstillstånd, såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och åldrande. Forskning pågår för att undersöka möjligheterna att använda tioredoxinh som ett terapeutiskt mål för behandling av dessa sjukdomar.

I medicinsk kontext, betyder "multigen familj" en familj där flera personer över två generationer har diagnostiserats med samma ärftlig sjukdom. Detta kan inkludera till exempel en mor och hennes barn, deras far/morfar och eventuellt även syskon eller kusiner till barnen.

Multigen familjer är viktiga att identifiera eftersom det kan indikera ett större risk för släktingar att utveckla samma sjukdom. Genetisk rådgivning och screening kan då erbjudas för att tidigt upptäcka och möjligen behandla sjukdomen innan allvarliga symptom uppstår.

'Orobanche' är ett släkte av parasitiska växter som tillhör familjen Orobanchaceae. Dessa växter saknar klorofyll och lever som parasiter på rötterna hos andra växter, till exempel klövrar och lökväxter. De utvecklar speciella organ som penetrerar värdplantans rötter och tar näring ifrån dem. Många arter av Orobanche är skadliga för jordbruk och trädgårdsodling, eftersom de kan orsaka betydande skador på grödor och prydnadsväxter.

'Växttumörer' (plant tumors) är en term som används för att beskriva oönormala tillväxt eller förökning av celler i växter. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom infektioner med vissa virus, skada av celler eller gener som styr celldelningen och cellytan.

Det finns två huvudtyper av växttumörer: benigna (godartade) och maligna (ontartade). Benigna växttumörer växer långsamt och är begränsade till en viss plats i plantan, medan maligna växttumörer kan växa snabbt, infiltrera omgivande vävnad och sprida sig till andra delar av plantan (metastaser).

Exempel på vanliga orsaker till växttumörer inkluderar infektioner med virus som cauliflower mosaic virus, tobacco mosaic virus och Arabidopsis tumor-inducing plasmid, samt skador på celler som orsakas av kemiska ämnen eller strålning.

I allmänhet är växttumörer inte lika allvarliga som djurtumörer eftersom de sällan sprider sig till människor eller djur och tenderar att vara lokaliserade till en viss plats i plantan. Men i vissa fall kan växttumörer påverka skörd, utseende och hälsa av plantan.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

I en medicinsk kontext refererar "lins" vanligtvis till linsen i ögat, som är en del av ögats brytande system. Linsen är en transparent, biconvex struktur som sitter bakom pupillen och focusing ljus på näthinnan. Den kan ändra form och tjocklek för att skärpa synen och fokusera på objekt i olika avstånd, ett process som kallas akommodation. Med åldern kan linsen bli mindre flexibel och transparent, vilket kan leda till åldersförändringar i synen som närsynthet (presbyopi) eller grumlig syn (katarakt).

'Floem' er et biologisk begreb, der bruges indenfor botanikken og refererer til et af de to hovedtransportsystemer i planter. Floemet består af levende celler, som transporterer organisk materiale, såsom sukker, aminosyrer og andre assimilater, fra de deler af planten, der producerer dem (f.eks. blade), til de dele, der forbruger dem (f.eks. rødder, knopper og unge skud).

Floemcellerne er forbundet i lange, slanke tråde, kaldet floemfibre, som strækker sig gennem hele planten. Disse fibre dannes af to typer specialiserede celler: sieveceller og companion cells. Sievecellernes cellevægge er modificeret så de danner porer, der forbinder dem med hinanden og tillader opløste stoffer at passere fra celle til celle. Companion cells er smallere og kortere end sievecellerne og har en vigtig rolle i reguleringen af floemtransportsystemet.

I modsætning til xylemet, som transporterer vand og mineralske stoffer op gennem planten, fungerer floemet som et to-vejs transportsystem for organisk materiale. Dette betyder, at sukker og andre assimilater kan transporteres både nedad og opad i floemet alt efter plantens behov.

'Phaseolus' är ett släkte inom familjen Hovedøksne-familien (Fabaceae) och innehåller flera arter av bönor, däribland vitslätskat böna (*Phaseolus vulgaris*) och mungböna (*Phaseolus aureus*). Dessa är två mycket vanliga grödor som odlas över hela världen för sina proteinrika frön (bönansätet). Vitslätskat böna är ursprunget till en mängd olika sorter och varianter, inklusive kidneybönor, flageoletter, jordnötter och sojabönor. Mungbönan är också känd under namnet grön böna när den är immature och används i asiatisk kök som en grönsak.

Släktet 'Phaseolus' innehåller även andra arter, såsom teparybönan (*Phaseolus acutifolius*), limabönan (*Phaseolus lunatus*) och åkerslätskat böna (*Phaseolus coccineus*). Dessa är också viktiga grödor i vissa regioner av världen.

En "plant vascular bundle" är ett sammanträffande av vasculärt vävnad i kärlväxter (frön och blommor bärande växter) som transporterar näringsämnen och vatten mellan olika delar av växten. De består av två typer av kärl: xylem, som främst transporterar vatten och mineraler uppåt i växten, och floem, som huvudsakligen transporterar assimilat (glukos) från bladen till andra delar av växten. Dessa två typer av kärl är omgivna av en gemensam hölje av celler som ger stöd och skydd till vaskulära bundel. Plant vascular bundles förekommer i alla delar av kärlväxter, inklusive rötter, stjälkar och blad.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Pterocarpans är en typ av flavonoider, som är en grupp naturligt förekommande organiska föreningar med varierande biologisk aktivitet. Flavonoider är kända för sin potentiala att agera som antioxidanter och antiinflammatoriska medel i levande organismer.

Specifikt är pterocarpaner en undergrupp av flavonoider som har en specifik kemisk struktur, där två bensenringar är sammanbundna via en treslagsbindning och en piruvinsyra- eller en sukcinsyresubstituering. Pterocarpaner förekommer naturligt i vissa växter och har visat sig ha olika farmakologiska egenskaper, inklusive antimikrobiella, antiinflammatoriska och cytotoxiska effekter.

Exempel på pterocarpaner är medicinskt relevanta substanser som pterostilbene, glycyrrhizin och maackiain. Dessa substanser har visat sig ha potential att användas inom medicinen för behandling av olika sjukdomar, men forskningen pågår fortfarande för att fastställa deras säkerhet och effektivitet.

'Sequencing' är ett begrepp inom genetiken som refererar till metoder för bestämandet av raka rader (sekvenser) av nukleotider, de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA. 'Sequencing' används ofta för att undersöka gener och andra delar av DNA för att få information om deras struktur, funktion och evolutionära utveckling.

'Sekvensinpassning' (engelska: sequence alignment) är en metod inom bioinformatiken som används för att jämföra två eller flera DNA- eller proteinsekvenser för att hitta likheter och skillnader mellan dem. Genom att jämföra sekvenser kan forskare identifiera konserverade regioner, mutationer, evolutionära relationer och möjliga funktionella roller.

Sekvensinpassning kan användas för att undersöka olika aspekter av DNA- eller proteinsekvenser, till exempel struktur, funktion, evolutionärt ursprung och släktskap. Det är en viktig metod inom komparativ genetik, molekylär evolution och strukturell biologi.

I sekvensinpassning jämförs två eller flera sekvenser med varandra genom att lägga till luckor (gaps) i sekvenserna för att matcha upp dem så bra som möjligt. Det finns två huvudtyper av sekvensinpassning: global och lokal. Global inpassning jämför hela sekvenserna med varandra, medan lokal inpassning endast jämför delar av sekvenserna där likheter finns.

Sekvensinpassning kan användas för att hitta homologa sekvenser (sekvenser som har gemensam evolutionärt ursprung), identifiera mutationer och andra variationer, och studera evolutionära relationer mellan olika arter eller populationer. Det kan även användas för att förutsäga struktur och funktion hos okända sekvenser genom att jämföra dem med kända sekvenser med liknande egenskaper.

Sekvenshomologi, eller sekvenstillhörighet, inom biokemi och genetik refererar till den grad av likhet mellan två eller flera molekylära sekvenser, som kan vara DNA-sekvenser, RNA-sekvenser eller proteinsekvenser. När det gäller aminosyrasekvenser, handlar det om den ordningsföljd av specifika aminosyror som bildar en proteinmolekyl.

Aminosyrasekvenshomologi mellan två proteiner används ofta för att undersöka deras evolutionära släktskap och funktionella likheter. Hög sekvenshomologi kan indikera närbesläktade proteiner med möjligen liknande funktioner, medan låg homologi kan tyda på mindre närstående eller icke-relaterade proteinsekvenser.

Det är värt att notera att även om två proteiner har en hög sekvenshomologi kan deras struktur och funktion skilja sig ifrån varandra, eftersom aminosyrasekvenser inte alltid korrelerar perfekt med proteiners tredimensionella struktur eller biokemiska aktivitet.

'Arachis hypogaea' er en botanisk betegnelse for jordnødden, som også kendes under det almindelige navn. Det er en art af urt i ært familyen (Fabaceae), og den er oprindeligt hjemmehørende i Syd- og Mellemamerika. Jordnødderne er en vigtig kilde til protein, fiber, vitaminer og mineraler for mennesker verden over.

"Hjärtblad" är ett anatomiskt begrepp som oftast används i betydelsen "atrioventriculär klaff", vilket är en klaffmechanism mellan hjärtats övre och undre kammare (vänster atrium och vänster ventrikel) som förhindrar att blodet från kamrarna strömmar tillbaka in i atrierna under diastolen. Det finns fyra hjärtblad, två på var sida av hjärtat: det mitrala (eller biskops) hjärtbladet och det tricuspidala (eller trekantiga) hjärtbladet.

... är en ärtväxtart som beskrevs av Carmign. Enligt Catalogue of Life ingår Medicago doliata i släktet luserner ... a b] Dyntaxa Medicago doliata Wikimedia Commons har media som rör Medicago doliata. Bilder & media Wikispecies har information ... Eds.), 1989 Med-Checklist Vol.4 (published) ^ Small,E. & Jomphe,M., 1989 A Synopsis of the genus Medicago. Can.J.Bot 67:3260- ... om Medicago doliata. Artförteckning (Robotskapade ärtväxtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Biologiska artiklar som ...
a b] Dyntaxa Medicago crassipes Wikispecies har information om Medicago crassipes. Artförteckning (Robotskapade ärtväxtartiklar ... Medicago crassipes är en ärtväxtart som först beskrevs av Pierre Edmond Boissier, och fick sitt nu gällande namn av E.Small. ... of Medicago. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., ... Enligt Catalogue of Life ingår Medicago crassipes i släktet luserner och familjen ärtväxter, men enligt Dyntaxa är ...
a b] Dyntaxa Medicago monspeliaca Wikimedia Commons har media som rör Medicago monspeliaca. Bilder & media Wikispecies har ... of Medicago. ^ von Trautvetter,E.R., 1841 Bull.Sci.Acad.Imp.Sci.Petersb.Vol.8 ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L ... Fransklusern (Medicago monspeliaca) är en ärtväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av ... Small,E. & Jomphe,M., 1989 A Synopsis of the genus Medicago. Can.J.Bot 67:3260-3294 ^ Small,E. Lassen,P. & Brookes,B, 1987 ...
Medicago sativa i Ernest Small, 2011, Alfalfa and Relatives: Evolution and Classification of Medicago, sid. 127 ff. ISBN ... Foderlusern, Medicago sativa, är en ört med flera underarter: bland dessa den allmänt odlade blålusernen (M. sativa ssp. sativa ... sativa har kallats Medicago polychroa. De har blommor av varierande färg och svagt glandelhåriga baljor. Ssp. sativa. ... Både blålusernen och gullusernen är svåra att förväxla med övriga nordiska arter inom släktet luserner Medicago (humlelusern ...
Wikimedia Commons har media som rör Medicago turbinata. Bilder & media Wikispecies har information om Medicago turbinata. ... Knöllusern (Medicago turbinata) är en ärtväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Carlo ... a b c d] Dyntaxa Medicago turbinata ^ Heywood,V.H. & Ball,P.W., 1968 Leguminosae.In:Flora Europaea Vol.2.ed.Tutin,T.G.et al. ^ ... Small,E. & Jomphe,M., 1989 A Synopsis of the genus Medicago. Can.J.Bot 67:3260-3294 ^ Allioni,C., 1785 Fl.Pedem.Vol.1 ^ [a b] ...
... (Medicago arabica) är en växtart i familjen ärtväxter. Dess kronblad är gula. ^ Davies, Paul; Bob Gibbons. Field ...
... (Medicago polymorpha) är en växtart i familjen ärtväxter. Kronbladen är gula. ^ Davies, Paul; Bob Gibbons. Field ...
Medicago härleds från grekiska μηδική, medike, med betydelsen från Medien. Minima betyder minst (superlativ femininum av latin ... Sandlusern även kallad taggsnäckväppling (Medicago minima L.). Stavas ibland sandluzern. Det är en art i familjen ärtväxter. ...
a b] Dyntaxa Medicago monantha Wikispecies har information om Medicago monantha. Artförteckning (Robotskapade ärtväxtartiklar, ... Sabellusern (Medicago monantha) är en ärtväxtart som först beskrevs av Carl Anton von Meyer, och fick sitt nu gällande namn av ... Small,E. & Jomphe,M., 1989 A Synopsis of the genus Medicago. Can.J.Bot 67:3260-3294 ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., ...
a b] Dyntaxa Medicago intertexta Wikimedia Commons har media som rör Medicago intertexta. Bilder & media Wikispecies har ... Flätlusern (Medicago intertexta) är en ärtväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av ... Eds.), 1989 Med-Checklist Vol.4 (published) ^ Small,E. & Jomphe,M., 1989 A Synopsis of the genus Medicago. Can.J.Bot 67:3260- ... information om Medicago intertexta. Artförteckning (Robotskapade ärtväxtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Biologiska ...
Humlelusern, Medicago lupulina Skiljetecken är att gullklöverns blommor faller av när de är utblommade; på jordklöver sitter de ...
Medicago sativa). Där har den med hjälp av sin mekanism att när frökapslarna spricker förs fröna vidare några meter med hjälp ...
Tagglusern, Medicago polymorpha Sandlusern, Medicago minima Jordklöver, Trifolium campestre Trådklöver, Trifolium dubium ... Humlelusern, ibland stavat humleluzern och även kallad humlesmäre, (Medicago lupulina) är en art i familjen ärtväxter. ...
Medicago) och lupinsläktet (Lupinus). gullregnssläktet (Laburnum), robiniasläktet (Robinia) och akaciasläktet (Acacia) är ... Medicago) Lusväpplingssläktet (Desmodium) Maackiasläktet (Maackia) Mesquitesläktet (Prosopis) Millettiasläktet (Millettia) ...
... (Medicago tornata) är en ärtväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Philip ... a b] Dyntaxa Medicago tornata (Robotskapade ärtväxtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Biologiska artiklar som hämtar bild ...
Medicago radiata Medicago retrorsa Medicago rhodopea Medicago rigida Medicago rigidula Medicago rotata Medicago rugosa Medicago ... Medicago marina Medicago medicaginoides Medicago meyeri Medicago minima Medicago monantha Medicago monspeliaca Medicago murex ... Medicago muricoleptis Medicago noeana Medicago orbicularis Medicago orthoceras Medicago ovalis Medicago papillosa Medicago ... Medicago cancellata Medicago carstiensis Medicago caucasica Medicago constricta Medicago coronata Medicago crassipes Medicago ...
... www.medicago.com/en/newsroom/medicago-begins-phase-i-clinical-trials-for-its-covid-19-vaccine-candidate/. Läst 21 juli 2020. ^ ... Coronavirus vaccine: Canada-based Medicago develops plant-based vaccine, starts phase I trials i Times of India den 16 juli ...
Medicago lupulina). Några exemplar av harsyra (Oxalis acetosella) torde också ha slunkit med. Den schematiska avbildningen av ...
Växten är lik arten humlelusern (Medicago lupulina) men denna arts blommor sitter inte som hos klövrar kvar runt den mogna ...
Medicago doliata är en ärtväxtart som beskrevs av Carmign. Enligt Catalogue of Life ingår Medicago doliata i släktet luserner ... a b] Dyntaxa Medicago doliata Wikimedia Commons har media som rör Medicago doliata. Bilder & media Wikispecies har information ... Eds.), 1989 Med-Checklist Vol.4 (published) ^ Small,E. & Jomphe,M., 1989 A Synopsis of the genus Medicago. Can.J.Bot 67:3260- ... om Medicago doliata. Artförteckning (Robotskapade ärtväxtartiklar, Robotskapade artiklar 2014-07, Biologiska artiklar som ...
Alfalfagroddar (Medicago sativa). Alfalfagroddar är spröda vita tunna groddar med ljusgula huvud av lusernfrö. Groddarna är ...
MEDICAGO SATIVA (ALFALFA) EXTRACT. SODIUM HYALURONATE. SODIUM HYDROXIDE. BIOSACCHARIDE GUM-1. SODIUM BENZOATE. ...
Blålucern (Medicago sativa). Meloidogyne incognita; rotgallnematod. Sojaböna (Glycina max). Tål försurning bättre. En ny viktig ...
Medicago sativa L., lusern, utsäde. 5:50 ur 1209 22, ur 1209 30, ...
Emil Linde & Anton Edling, Medicago AB, Uppsala.. Priset delades ut tillsammans med Volvo Car Sverige, huvudpartner till Årets ...
Ingredienser: Fyllnadsmedel (alfalfa ((Medicago sativa)), diindolylmetan, vegetabilisk kapsel (pullulan).. Vanliga fr gor om ...
numera föga br.) växten Medicago minima Lin., sandlusern. Krok o. Almquist 1: 166 (1903). 2SvUppslB 18: 931 (1951). - ...
Medicago sativa), persiljeblad (Petroselinum crispum), gröna engelska krasseblad (Nasturtium officinale). ...
Medicago, Medigen, Medigen Vaccine Biologics, Meissa Vaccines, MerciaPharma, Merck, Microbix, Midatech, MinervaX, Molecular ...
Medicago truncatula. Efter H&M:s och Zalandos uttåg utgörs Ivyrevels styrelse av medgrundarna Kenza Zouiten Subosic, Aleksandar ...
Sodium canolate*, Sodium cocoate*, Sodium shea butterate*, Glycerin, Aqua, Medicago sativa seed powder*, Chlorella vulgaris ...
Fyllnadsmedel (alfalfa [Medicago sativa]), benfotiamin, vegetabilisk kapsel (pullulan).. Innehåll:. Per 1 kapsel. % av RDI*. ...
Ingredienser: Fyllnadsmedel (alfalfa [Medicago sativa]), niacin (nikotinamid), vegetabilisk kapsel (pullulan).. Recensioner Det ...
Phytoremediation of petroleum hydrocarbons contaminated soils with alfalfa (Medicago sativa) sativa, petroleum hydrocarbon C10- ...
Ingredienser: Fyllnadsmedel (alfalfa [Medicago sativa]), vegetabilisk kapsel (pullulan), zink (zinkcitrat, zink-L-aspartat). ...
Medicago sativa) blad och stjälk, Nyponfrukt (Rosa canina), Citrusbioflavonoidkomplex, Rutin, Havrefiber, Sibirisk ginsengrot ( ...
Medicago sativa), zinkcitrat, bipollen, spirulina (Arthrospira platensis), persilja (Petroselinum crispum), L-selenometionin, ...
Medicago sativa L.), tranbärsextrakt (Vaccinium) oxycoccus L.), fyllmedel (kalciumfosfatdehydrat), stabilisator (kroskaramellos ...
Medicago Sativa (Alfalfa) Extract, Raphanus Sativus (Radish) Seed Extract, Brassica Campestris (Rapeseed) Extract, Sodium ...
Medicago Sativa Leaf Extract, Lactobacillus Ferment, Cannabis Sativa Seed Oil, Citrus Aurantium Dulcis Peel Extract, ...
... medicago sativa extract, rosmarinus officinalis extract, coco-glucoside, melilotus officinalis extract,glycine, humulus lupulus ...
All text är upphovsrättsskyddad. Copyright © 2009-2023 Christer Johansson om inte annat anges. För information om bilder, klicka på respektive bild ...
Medicago. För kunds räkning söker vi nu tre Teamleder till ett stort IT projekt som skall drivas styring, bistand og kontroll ...
Medicago polymorpha. *Nti skolan csn. *Securitas motala telefonnummer. *Lean business plan template pdf ...
Medicago arabica Medicago lupulina Medicago sativa ssp. falcata Medicago sativa ssp. varia ...
Medicago sativa. *Linear differential equation. *Hastakala pune. *Andra derivata 0. *Val venis titantron 1998 ...
Du kan också läsa och bläddra i den online. ESTET LLC was first established in 1997 in Baku. Our main areas of expertise are Generators, UPS, electric, fire alarm and water based suppression systems, patient communication and nurse call systems for hospitals, ventilation systems, laboratory equipment, security, early warning and camera systems, IT, telecommunication and rack cabins, upgraded flooring for server rooms, centralized Mitt i Lunds centrum ligger Spyken, en modern gymnasieskola med traditioner sedan 1800-talet. På skolan finns Estetiska programmet (ES), Humanistiska programmet (HU), Naturvetenskapsprogrammet (NA) och Samhällsvetenskapsprogrammet (SA). We help property owners, developers and asset managers to raise occupancy through branding & digital tools. We are the first start up hub in CEE focusing on PROPTECH Solutions to increase brand visibility, improving leasing process, and supporting overall marketing and … ESETs Free Online Scanner. ESETs free online scanner ...
  • Fyllnadsmedel (alfalfa (( Medicago sativa )), diindolylmetan, vegetabilisk kapsel (pullulan). (vitaminer.nu)
  • Vetenskapligt namn: Medicago sativa L. (naturkosmos.se)