Melatonin
Melatoninreceptorer
Melatonin MT2-receptor
Melatonin MT1-receptor
Tallkottkörtel
Dygnsrytm
Arylalkylamin N-acetyltransferas
Tryptaminer
Acetylserotonin O-metyltransferas
Fotoperiod
Ljus
Antioxidanter
Sömnstörningar, dygnsrytm
Sömn
Matrixmetalloproteinas 14
5-metoxytryptamin
Läkemedelsimplantat
Seasons
Matrixmetalloproteinaser, membranbundna
Mörker
Melatonin är ett hormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt i pinealklandet i hjärnan. Det spelar en viktig roll när det gäller att reglera sömnen och vakenhetscykeln. Melatoninnivåerna börjar öka sent på kvällen, när mörker råder, och når sin topp under natten. Därefter sjunker nivåerna igen i gryningen.
Melatonin kan också användas som läkemedel i form av tabletter eller kapslar. Denna typ av melatonin kallas exogent melatonin och används ofta för att behandla sömnstörningar, såsom problem med insomni eller oregelbunden sömn-vakningscykel. Det kan även användas för att hjälpa till att minska jetlag.
Melatoninreceptorer är specifika proteiner i cellmembranet som binder till melatonin, ett hormon som produceras i pinealcellerna i epifysen i hjärnan. Melatoninhormonet reglerar sömn-vakena cykler och har också en roll i reguleringen av kroppens cirkadian rytm.
Det finns två typer av melatoninreceptorer, MT1 och MT2, båda tillhör G-proteinkopplade receptorerna (GPCR). När melatonin binds till dessa receptorer aktiveras en signaltransduktionsväg som leder till cellulära svar såsom att minska aktiviteten hos adenylatcyklas och öka koncentrationen av intracellulärt calcium.
MT1-receptorn är involverad i regleringen av sömn-vakena cykler, medan MT2-receptorn har en roll i regleringen av cirkad rytm och kan också vara involverad i reguleringen av kognitiva funktioner och emotionella respons.
I medicinskt perspektiv är melatoninreceptorerna ett intressant mål för att utveckla läkemedel som kan användas för behandling av sömnstörningar, såsom sömnlöshet, och andra störningar i cirkad rytm.
Melatonin MT2-receptor, også kjent som Melatonin Receptor 2 (MTNR1B), er en type G-protein-koblede reseptorer som binder melatonin, et hormon som produseres av pineal glanden i hjernen. Dette hormonet spiller en viktig rolle for å regulere søvn-våkenhetscykler og andre biologiske rytmer. MT2-receptoren er en del av melatoninreseptorerne, som også inkluderer MT1-receptoren (MTNR1A).
MT2-receptorer finnes i hjernen og andre organer, og de aktiveres når melatonin binder til dem. Når de aktiveres, fører det til en række intracellulære signalveier som påvirker cellers funksjon og aktivitet. MT2-receptorerne er involvert i reguleringen av søvn, kognisjon, neuroproteksjon, og andre fysiologiske prosesser.
Fejlfunksjoner i melatoninreseptorer, inkludert MT2-receptoren, kan være forbundet med forskjellige helseproblemer som søvnforstyrrelser, kronisk træthed, og neurodegenerative lidelser.
Melatonin MT1-receptorn (i även kallat MTNR1A) är en typ av G-proteinkopplad receptor som binder melatonin, ett hormon som produceras i pinealkörteln i hjärnan och som spelar en viktig roll för att reglera sömnen och vakenheten. När melatoninet binds till MT1-receptorn aktiveras en signaltransduktionsväg som leder till cellens inre, vilket kan leda till en rad fysiologiska effekter, såsom minskad kroppstemperatur och sänkt blodtryck. MT1-receptorerna är också involverade i andra biologiska processer, såsom regleringen av ämnesomsättningen och immunförsvaret.
Enligt Medicinska Ordlistan:
"TALKOTTKÖRTEL, pl. talkottkörtlar (salivary gland), är en körtel som utsöndrar saliv i munhålan. De tre parvisa stora tallkottkörtlarna är underkäksgånglarna (sublingualkörtlarna), pannkörteln (glandula parotidea) och kindkörteln (glandula submandibularis). Dessutom finns det många små talkottkörtlar i munhålasväggarna."
Så en talkottkörtel är en körtel som producerar och utsöndrar saliv i munhålan för att underlätta sväljning, tuggning och smakupplevelser.
Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.
Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.
Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.
Arylalkylamine N-acetyltransferase (AANAT) är ett enzym som katalyserar överföringen av en acetylgrupp från acetylkoenzym A till arylalkylamin, vilket resulterar i bildandet av N-acetylarylalkylamin. Detta enzym spelar en viktig roll i regleringen av sömn-vakenhetscykeln hos djur genom att kontrollera syntesen av melatonin, ett hormon som är involverat i regleringen av sömnen och kroppens cirkadiska rytm. AANAT aktiveras av signalsubstanser som noradrenalin och serotonin, vilket leder till en ökning av melatoninsyntesen under mörka timmar.
Tryptaminer er en klasse av neurotransmittere og psykoaktive forbindelser som inneholder en indre tryptamin-struktur. Dette inkluderer endogene neurotransmittere som serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) og melatonin, som er involvert i reguleringen av søvn, stemning, og andre fysiologiske funksjoner. Det inkluderer også psykedeliske stoffer som dimetyltryptamin (DMT), psilocin, og bufotenin, som kan påvirke bevisstheten og opplevelsen av virkelighet ved å interagere med serotoninreseptorer i hjernen.
"Acetylserotonin O-methyltransferase" er en medicinsk terminologi som refererer til et enzym med navnet "ASMT" eller "COMT" (catechol-O-methyltransferase, som også kan overføre metylgrupper til andre substrater enn acetylserotonin). Dette enzym er involvert i nedbrydelsen av neurotransmitteren serotonin og andre katekolamin-neurotransmittere i kroppen.
ASMT/COMT katalyserer overføringen av en metylgruppe (-CH3) fra S-adenosylmethionin (SAM) til acetylserotonin, som er et intermediat i syntesen av melatonin, et hormon som hjeler regulerer søvn/våkenes-rytmen. Derfor spiller ASMT/COMT en viktig rolle i produksjonen av melatonin i kroppen.
Mutasjoner i genet for ASMT/COMT kan føre til endringer i aktiviteten til dette enzymet, som igjen kan påvirke serotoninnivåene og melatoninnivåene i kroppen. Dette kan være forbundet med forskjellige sykdomstilstande, særskilt relatert til neuropsykiatriske lidelser og søvnforstyrrelser.
'Fotoperiod' är ett medicinskt begrepp som refererar till den ljusperiod som djur exponeras för under en 24-timmarsperiod. Det är den tidsperiod under vilken djuret är utsatt för ljus, och den kan ha betydelse för djurets fysiologiska processer och beteende.
Fotoperioden kan påverka djurs reproduktiva cykler, sömn-vakna-cykler, ämnesomsättning och humör. Vissa djur är mycket känsliga för förändringar i fotoperioden och använder den som en indikator på årstider, vilket kan styra beteende såsom parning, hävning av päls eller flyttning.
I medicinsk kontext kan fotoperioden vara viktig att beakta när man sköter om sjuka djur, eftersom förändringar i ljusperioder kan påverka deras tillstånd och behandling.
I medicsin används termen "ljus" ofta för att beskriva olika former av elektromagnetisk strålning, som kan användas diagnostiskt eller terapeutiskt. Det kan handla om:
1. Visuellt ljus: Det vanliga ljuset som vi ser med ögat, består av elektromagnetisk strålning i våglängder mellan ungefär 400 och 700 nanometer (nm).
2. Laserljus: Koncentrerad, samfälld och intensiv stråle av synligt ljus eller annan elektromagnetisk strålning, som kan användas inom medicinen för att exempelvis skära bort vävnad eller aktivera vissa läkemedel.
3. Röntgenljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus, som används inom medicinen för att ta röntgenbilder och undersöka skelett, lungor och andra inre organ.
4. Ultraviolett (UV) ljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla hudsjukdomar och bakterier.
5. Infrarött (IR) ljus: Elektromagnetisk strålning med längre våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla muskel- och ledsmärtor samt öka blodgenomströmningen.
Det är viktigt att notera att olika typer av ljus kan ha både nyttiga och skadliga effekter, beroende på dos, exponeringstid och andra faktorer.
Kynurenin är ett endogent bioaktivt ämne som spelar en viktig roll i immunreglering, neurotransmission och cellulär signalering. Det produceras från essentiella aminosyran tryptofan genom enzymatisk nedbrytning, vilket är den första steget i kynureninpatchen. Kynurenin kan sedan metaboliseras till olika produkter som har potential att påverka cellulär homeostas och funktion, inklusive neuroaktiva mediatorer såsom kynurensyra, pikolaminat och kviksilversalter.
I medicinskt sammanhang kan störningar i kynureninmetabolismen vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel neurodegenerativa sjukdomar, psykiatriska störningar och autoimmuna sjukdomar. Ändringar i nivåerna av kynurenin och dess metaboliter kan påverka immunresponsen, oxidativ stress, inflammation och excitotoxicitet, vilket kan leda till cellskada och död. Därför kan moduleringen av kynureninmetabolismen vara en potential terapeutisk strategi för att behandla olika sjukdomar.
Antioxidanter är en beteckning för ämnen som kan hämma eller förhindra oxidation av andra ämnen. Oxidation är en kemisk reaktion där ett ämne reagerar med syre, vilket kan leda till skada på celler och vävnader i kroppen.
Antioxidanter fungerar genom att ge upp sina elektroner för att neutralisera fria radikaler, som är instabila molekyler som saknar en elektron och letar efter en annan att stjäla. Genom att ge bort en egen elektron till en fri radikal kan antioxidanter stabilisera den och förhindra skada på celler och vävnader.
Exempel på antioxidanter inkluderar vitamin C, vitamin E, betakaroten, selen och flavonoider. Dessa kan hittas i många livsmedel som frukt, grönsaker, nötter och frön. Många studier har visat att en hög konsumtion av antioxidantrika livsmedel kan vara förknippat med lägre risk för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Sömnstörningar med förändrad dygnssyntomi (eng. Circadian Rhythm Sleep-Wake Disorders, CRSWD) är en grupp sömnstörningar som kännetecknas av en desynkronisering mellan den inre biologiska klockan och den sociala och/eller fysiska miljön. Detta leder till oregelbundenheter i sömnen och vakenhet, vilket kan påverka individens vardagliga funktioner negativt.
Det finns flera olika typer av CRSWD, exempelvis:
1. Förskjutning av dygnssyntomi (eng. Shift Work Sleep Disorder): en sömnstörning som beror på att en individ arbetar i skift som stör deras normala sömnschema.
2. Dyssynkroni (eng. Jet Lag Disorder): en sömnstörning som orsakas av snabba tidszonförskjutningar, vilket gör att den inre klockan inte hinner justera sig till den nya miljön.
3. Fördröjd sömnfas (eng. Delayed Sleep Phase Disorder): en sömnstörning där individen har svårt att somna och vakna på tidig morgon, utan tenderar att somna sent på kvällen och vakna sent på morgonen.
4. Avancerad sömnfas (eng. Advanced Sleep Phase Disorder): en sömnstörning där individen tidigt somnar och tidigt vaknar, ofta klockan 18-19 på kvällen och 3-4 på morgonen.
5. Icke-24-timmars sömn-vakenhetsrytm (eng. Non-24-Hour Sleep-Wake Disorder): en sömnstörning där individens inre klocka inte fungerar korrekt och inte följer en 24-timmars cykel, vilket kan leda till att personen har svårt att somna och vaknar vid samma tidpunkt varje dag.
Symptomen på de olika typerna av sömn-vakenhetsrytmstörningar kan variera, men inkluderar ofta problem med att somna och vakna vid rätt tidpunkt, sömnlöshet, trötthet under dagen, koncentrationssvårigheter och nedsatt kognitiv förmåga. Behandlingen kan bestå av förändringar i sömnhygienen, ljusterapi, mediciner eller kombinationer av dessa.
Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd som karaktäriseras av avsaknad av medvetande, rörelsemönstring och sänkt respons på yttre stimuli. Under sömnen genomgår individen olika stadier med olika typer av hjärnverksamhet och fysiologiska funktioner. Det finns två huvudsakliga typer av sömn: REM-sömn (rapid eye movement sleep) och icke-REM-sömn (non-rapid eye movement sleep), som varierar i intensitet och uppdelas i olika stadier. Sömn har en viktig roll för kognitiv funktion, minnesbildning, läkande processer, hormonutsöndring och allmänhet homeostasis.
Matrix metalloproteinase 14 (MMP-14) är ett enzym som tillhör en grupp av zinkberoende endopeptidaser, kända som matrix metalloproteinaser (MMP). MMP-14 är också känt som membrantyp 1 MMP eller MT1-MMP. Detta enzym är involverat i nedbrytningen och remodelleringen av extracellulär matris, samt aktiveringen av andra MMP-enzym. MMP-14 kan bryta ner flera proteiner i extracellulär matris, inklusive kollagen typ I, II och III, gelatin och fibronectin. Dessutom är MMP-14 involverat i cellinvasion, angiogenes och celldifferentiering. Dysreglering av MMP-14 har visats vara associerad med flera patologiska tillstånd, såsom cancer, fibros och neurodegenerativa sjukdomar.
5-Metoxytryptamin är ett psykedeliskt hallucinogent ämne, som är relaterat till neurotransmittorn serotonin. Det är också känt som psilocin när det förekommer naturligt i vissa svampar, såsom till exempel arter av släktena Psilocybe och Gymnopilus.
5-Metoxytryptamin har en liknande kemisk struktur som serotonin och andra tryptaminer, men med en metoxigrupp (CH3O-) istället för en hydroxylgrupp (OH-) vid kolatomposition 5 i ringen. Detta ger upphov till dess unika farmakologiska egenskaper och psykoaktiva effekter.
I medicinsk kontext kan 5-metoxytryptamin användas för att studera serotoninreceptorer och deras roll i olika sjukdomar, såsom depression och ångest. Det finns också rapporter om användning av 5-metoxytryptamin inom alternativ medicin som ett medel för att främja personlig insikt och andlig tillväxt. Dock bör det påpekas att användning av 5-metoxytryptamin utanför kontrollerade studier eller under medicinsk övervakning kan vara farligt och olagligt i många länder.
Ett läkemedelsimplantat definieras som ett medically defined as a device that is placed inside the body to deliver a medication. It is designed to provide a controlled and sustained release of a drug over a period of time, often to maintain therapeutic levels of the medication in the body or to target specific areas of the body.
Läkemedelsimplantaten kan vara av olika typer beroende på deras funktion och hur de levereras. Några exempel är:
1. Hormonimplantat: Dessa implantat innehåller hormoner som frisätts långsamt över en period av tid, ofta upp till ett år eller mer. De används vanligen för att behandla hormonsjukdomar såsom familjär bröstcancer, endometrios och utebliven menstruation.
2. Nervstimuleringsimplantat: Dessa implantat använder elektriska impulser för att påverka nervsystemet och lindra smärta eller störningar i rörelseförmågan. De kan också användas för att behandla neurologiska sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom och epilepsi.
3. Konträceпtiva implantat: Dessa små, flexibla stavar innehåller konträceпtiva hormoner som frisätts långsamt över en period av tid, ofta upp till tre år. De placeras vanligen under huden i överarmen och används för att förebygga graviditet.
4. Infusionspumpar: Dessa implantat innehåller en reservoar med läkemedel som frisätts kontinuerligt eller på begäran till en specifik plats i kroppen. De används ofta för att behandla smärta, cancer och andra sjukdomar som kräver kontrollerad läkemedelsadministration.
Läkemedelsimplantaten är vanligen reversibla och kan tas bort när de inte längre behövs. De är ofta en effektiv alternativ till traditionella läkemedelsbehandlingar, särskilt för patienter som har svårt att ta mediciner oralt eller som behöver kontrollerad läkemedelsadministration.
'Seasons' är inget medicinskt begrepp, utan istället ett naturligt fenomen som vanligtvis refererar till de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Varje årstid har sin unika kombination av temperatur, nederbörd och dagsljus som påverkar miljön och levande varelsers beteende och livscykel.
I medicinsk kontext kan årstider ha en viss relevans när det gäller säsongsbundna sjukdomar eller fenomen, såsom säsongsrelaterade allergi, smittsjukdomar som flu eller andra infektionssjukdomar som kan vara vanligare under vissa årstider. Dessutom kan årstiderna ha en effekt på människors fysiska och mentala hälsa, till exempel kan många människor uppleva säsongsbundna depressioner eller känslor av tristess under de mörkare vintermånaderna.
Matrix metalloproteinaser (MMPs) är en familj av zinkberoende proteiner som spjälkar kolagen och andra extracellulära matrixproteiner. Membranbundna MMPs (MT-MMPs) är en undergrupp av MMPs som är kovalent bundna till cellmembranet. Dessa enzymer spelar en viktig roll i cellens förmåga att migrera och reorganisera extracellulära matrixstrukturer, vilket är kritiskt under utveckling, angiogenes, ämnesomsättning och cancer. Exempel på MT-MMPs inkluderar MTA2, MTA3, MMP14, MMP15, MMP16, MMP24 och MMP25.
Dygnsrytmstörningar, eller störningar i circadian rytm, är en medicinsk term som refererar till en avvikelse i den naturliga biologiska dygnsrytmen hos människor. Dygnsrytmen är ett slags inre klocksystem som styr olika fysiologiska funktioner, såsom sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck och hormonutsöndring, över en tidsperiod på 24 timmar.
Störningar i dygnsrytmen kan orsakas av olika faktorer, såsom skiftarbete, jetlag, mental ohälsa eller neurologiska sjukdomar. Symptomen på dygnsrytmstörningar kan inkludera sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter, depression och irritabilitet.
Det finns olika typer av dygnsrytmstörningar, bland annat förskjutningssyndrom (jetlag), fördröjd sömnfasstörning och framtysk syndrom. Behandlingen av dygnsrytmstörningar kan innebära förändringar i livsstilen, ljusterapi, mediciner eller kombinationer av dessa.
'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän term som används för att beskriva frånvaron av ljus eller dålig synbarhet. I medicinskt sammanhang kan man dock tala om "nattsyn" (night vision), vilket är ett mått på hur väl ögat fungerar i mörker. Nattsyn kan vara nedsatt hos vissa personer, till exempel på grund av åldring, näthinneförändringar eller vissa sjukdomstillstånd. Det finns också medicinska instrument som använder sig av intensifierad ljusförstärkning för att underlätta synen i mörker, så kallade nattsynsgranater eller nattsikten.