Inflammation i mellanörat, inklusive hörselbenen och örontrumpeten.
Otitis media with effusion (OME) refers to the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection. This condition can cause hearing difficulties and is often associated with inflammation or swelling of the Eustachian tubes, which connect the middle ear to the back of the throat. OME can occur as a complication of an upper respiratory tract infection, allergies, or other conditions that affect the eustachian tubes. It is most commonly seen in children and often resolves on its own within three months, but in some cases, medical intervention may be necessary to alleviate symptoms and prevent complications.
Otitis media with effusion (OME) refers to a medical condition characterized by the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection.
Den del av örat som utgörs av trumhinnan, hörselbenen, örontrumpeten och trumhålan.
'Otitis externa' är en medicinsk term som refererar till inflammation eller infektion i yttre hörselgången, det rymliga delar av örat som ligger utanför trumhinnan. Detta tillstånd kan orsakas av bakterier, svampar eller irritanter och kan leda till symptom som smärta, rodnad, svullnad, ödem, värk eller sår i örat. Otitis externa är också känd som simmarsöron eftersom det kan uppstå som en komplikation av att ha vatten i örat efter simning.
Ett släkte av Chinchillidae, en familj gnagare bestående av tre släkten: Lagidium, Lagostomus och Chinchilla. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning, såväl som för pälsens skull.
Ventilering av mellanörat vid behandling av serös öroninflammation, oftast genom punktering av trumhinnan.
En kanal från mellanörat till svalgets översta del. Den har betydelse för tryckutjämning mellan svalget och mellanörat. Syn. eustakiska röret; tuba auditiva.
'Otitis' är ett samlingsnamn för olika typer av inflammationer i örat. Det kan delas in i två huvudgrupper: otitis externa och otitis media. Otitis externa, även känd som simmarsjuka, berör det yttre örontrumpetnen och orsakas ofta av fuktighet och bakterier. Otitis media däremot, som kan delas in i akut och kronisk otitis media, drabbar mellangården och är oftast orsakad av en infektion. Symptomen på otitis kan variera men inkluderar ofta smärta, svullnad, rödhet och nedsatt hörsel.
Otoscopy är en procedur där en otoskop, ett slags lupp med ett inbyggt ljus, används för att undersöka det yttre öronhinnan och trummembranet. Det används vanligen för att diagnosticera problem relaterade till örat, såsom infektioner, hörselnedsättning eller skador på örats strukturer.
En art av Haemophilus som fäster vid slemhinnorna hos människor och olika djurarter. Arten indelas vidare i biotyperna I till VIII.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Inflammation i det bikakeliknande utskottet (processus mastoideus) på klippbenet bakom örat. Den är ofta en komplikation till öroninflammation (otitis media).
Infektioner orsakade av bakterier av släktet Haemophilus.
Pneumokockinfektioner är infektioner orsakade av bacterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionerna kan variera från öroninflammation och lunginflammation till blodförgiftning (sepsis) och meningit (hjärnhinnesacksinflammation). Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta vid andning och försämrad andningsförmåga. Vissa riskgrupper, som barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år, och personer med nedsatt immunförsvar, är särskilt utsatta för allvarliga sjukdomsförlopp.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Objektiva undersökningar av mellanörats funktioner baserade på motstånd eller genomsläpplighet för ljudflöde.
Trumhinneperforation är ett medicinskt tillstånd där det finns en oönskad öppning (perforation) i trumhinnan, den membran som skiljer örat från näshålan. Denna skada kan orsakas av en rad faktorer, såsom infektioner, trauma eller åldrande. Trumhinneperforation kan leda till komplikationer som hörselnedsättning, smärta och öroninflammation.
Trumhinna (tricuspid valve) är en hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan höger kammare och höger lungartär i hjärtat. Den består av tre flikar (latin: tricuspid) och har till uppgift att förhindra att blod flödar tillbaka när hjärtat contrakteras.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Moraxellaceae.
Inflammation i innerörat (labyrinten).
'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.
"Näsa-svalg, även känt som nasofarynx, är den övre delen av svalget (farynx) där det ansluter till näsan via högt belägna rör (näsöppningarna eller choanae). Detta område utgör en viktig del av andnings- och sväljsystemet, då luft och mat/drikka passerar här under vanliga förhållanden."
Lågvirulenta, gramnegativa, aeroba kocker som koloniserar svalget och undantagsvis ger upphov till meningit, bakteriemi, empyem, perikardit och lunginflammation.
En kombination av amoxicillintrihydrat, aminopenicillin och betalaktamashämmaren kaliumklavulanat i ett bestämt förhållande, som används vid behandling av ett brett spektrum av bakteriella infektioner , särskilt sådana orsakade av resistenta stammar.
Kolesteatom som vanligtvis åtföljs av kronisk infektion och som ofta drabbar tympanum (trumhålan), epitympanum (övre delen av trumhålan) och antrum (klippbenets hålrum).
Otorinolaryngologi, även känt som ORL eller häulsjukvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på diagnosen och behandlingen av sjukdomar och störningar i huvudet och halsen, inklusive öronsjukdomar, näsa, svalg, struphuvud och hals. Specialisten kallas otorinolaryngolog eller häulspecialist.
Tympanoplastik är en chirurgisk procedur där ett hål eller en lucka i trumhinnan (tympanum) repareras, ofta genom att använda ett litet stycke brosk eller en konstgjord membran. Proceduren utförs vanligtvis för att behandla hörselrelaterade problem som orsakas av skador, infektioner eller andra tillstånd som påverkar trumhinnan och/eller medelörat. Tympanoplastik kan också ingå i en kombinerad operation tillsammans med mastoidectomi (bortoperation av mastoidprocessen) för att behandla kroniska medelörsinfektioner eller kirurgiskt borttagande av kolesterolskorpor (hörselstenar).
(2S-(2-alfa,5-alfa,6-beta(S*)))-6-((amino(4-hydroxyfenyl)acetyl)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra. Ett halvsyntetiskt bredspektrumantibiotikum liknande ampicillin , men med beständighet mot magsyra, vilket tillåter högre serumhalter om det ges oralt.
En otoskop är ett medicinskt instrument som används för att undersöka örat, särskilt örontrumpeten (koncha). Med hjälp av ett otoskop kan en läkare titta in i örat och inspektera örönmuskeln, öratrumpeten, örsnibben och trumhinnan för att diagnosticera eventuella sjukdomar eller skador. Det består av ett litet rör med en belysning och en lins på slutet som hålls mot örat.
Alla typer av ospecificerade öronsjukdomar.
Polyper.
Den bakre delen av tinningbenet. Den utgör ett utskott på klippbenet.
En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.
Luftvägsinfektioner är infektioner som drabbar luftvägarna, inklusive näsa, svalg, bronker och lungor, orsakade av olika patogener som bakterier, virus eller svampar.
Sulfisoxazole är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att störa bakteriens förmåga att producera viktiga proteiner som behövs för att överleva och föröka sig.
Ont i öronen.
Metoder och förfaringssätt för diagnostisering av öronsjukdomar eller hörselrubbningar, eller för demonstration av hörselförmåga eller -bortfall.
Förbindelsegång mellan ytterörat och innerörat. Den yttre hörselgången utgörs av en rörformad kanal mellan ytterörat och trumhinnan, den inre är en benkanal mellan tinningbenspyramidens spets och innerörat.
"Pneumokockvaccin är ett slags vaccin som ger immunitet mot olika typer av bakterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Dessa bakterier kan orsaka allvarliga infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och meningit. Vaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera antikroppar mot de specifika sockerstrukturerna (polysackarider) som finns på bakteriens yta. Detta gör att kroppen blir resistent mot infektioner orsakade av dessa bakterier."
Halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som inte reagerar på enbart polysackariden, höjer antikroppsnivåerna, och ger booster-svar vid förnyad vaccination.
Neisseriaceae-infektioner är infektioner orsakade av bakterier som tillhör familjen Neisseriaceae, inklusive arter såsom Neisseria gonorrhoeae och Neisseria meningitidis. Infektioner kan vara allt ifrån lokala infektioner i andningsvägarna eller huden till systemiska infektioner som meningit och septikemi. Symptomen varierar beroende på typ av infektion, men kan inkludera sår, svullnad, smärta, utslag, feber och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen består vanligen av antibiotika.
Borttagande av polyper.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Förskola för barn i åldrarna ett till fem år.
En bihåleinflammation, också känd som tonsillit, är en inflammation av de två mandlar (bihålor) som finns lokaliserade i svalget. Den orsakas vanligtvis av en infektion, oftast av virusslag eller bakterier såsom streptokocker. Symptomen kan inkludera svullnad och rödning av bihålorna, smärta vid sväljning, feber, hosta och trötthet. I allvarliga fall kan komplikationer som halsabsCESS eller hjärtsvikt uppstå om infektionen sprider sig till andra delar av kroppen. Behandlingen kan bestå av antibiotika för bakteriella infektioner och smärtstillande medel för att lindra symtom.
(2R-(2R*,3S*,4R*,5R*,8R*,10R*,11R*,12S*,13S*,14R*))-13-((2,6-dideoxi-3-C-metyl-3-O-metyl-alfa-L-ribo-hexopyranosyl)oxi)-2-etyl-3,4,10-trihydroxi-3,5,6,8,10,12,14-heptametyl-11-((3,4,6-trideoxi-3-(dime tylamino)-beta-D-xylo-hexopyranosyl)oxi)-1-oxa-6-azacyklopentadekan-15-on. Ett halvsyntetiskt makrolidantibiotikum, strukturellt besläktat med erytromycin, som använts vid Mycobacterium avium intracel lulareinfektioner, toxoplasmos och kryptosporidios.
Olika metoder för att mäta eller kontrollera hörseln, t ex audiometri eller tympanometri.
Ett halvsyntetiskt bredspektrumantibiotikum, som är ett derivat av Cefalexin.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Xylitol är ett sötningsmedel som är naturligt förekommande i vissa frukter och grönsaker, men som vanligtvis framställs kommersiellt genom att behandla xylan, en typ av kolhydrat som finns i trä och andra vegetabiliska material. Xylitol har ungefär lika mycket sötma som socker, men har cirka 40% färre kcal per gram. Det är ett populärt alternativ till socker för diabetiker och för dem som vill minska sin intag av kolhydrater och kalorier. Xylitol används också i vissa tandvårdsprodukter, eftersom det har visat sig kunna reducera tooth decay genom att hämma bakteriers förmåga att metabolisera socker och producera syra som skadar tänderna.
I en enda mening kan 'slemhinna' definieras som: "En slags slembildande, tät, skiktformad epitel som löper över ytor i kroppen och hjälper till att skydda dem från skada, infektion och uttorkning." Slemhinnan producerar slem, en vätska som innehåller vatten, salter, proteiner och andra substanser, vilket hjälper till att hålla ytan fuktig och glatt. Den finns i olika delar av kroppen, såsom näsa, mun, svalg, lungor, tarmar och könsorgan.
Exsudat är vätskor, celler eller cellprodukter som långsamt utsöndras från blodkärl från oftast inflammerade vävnader. Transsudat är vätskor som passerar membran eller sipprar genom vävnad eller ut i vävnaders extracellulära utrymmen. Transsudat är tunnflytande och innehåller få celler eller proteiner.
Kommunikationsmedel eller teknik för att nå stora folkgrupper med samma information: tidningar, radio, television osv.
Audiometri. Mätning av hörselförmågan för att fastställa tröskelvärden för de lägsta ljudnivåer vid vilka en person kan uppfatta olika toner. För ljudöverföring i luft används frekvenser mellan 125 oc h 8000 Hz, och för att mäta tröskelvärden för överföring i benmassa används frekvenserna 250 till 4000 Hz.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Otologic surgical procedures refer to a group of surgeries that are performed on the ear with the goal of treating various conditions affecting hearing, balance, and inner ear functions. These procedures can range from relatively simple ones such as myringotomy (incision in the eardrum to relieve pressure and drain fluid) to more complex ones like cochlear implantation (surgical implantation of an electronic device that provides a sense of sound to a person with severe to profound hearing loss). Other examples of otologic surgical procedures include stapedectomy (removal or modification of the stapes bone in the middle ear to improve hearing), tympanoplasty (reconstruction of the eardrum), and mastoidectomy (removal of mastoid air cells to treat chronic ear infections).
Näs-svalgsjukdomar är en samlingsbegrepp för olika sjukdomar som drabbar näshålan och svalget, inklusive allergisk rinit (inflammation av näshålan orsakad av överkänslighet), non-allergisk rinit (som kan ha flera orsaker, till exempel infektion eller strukturella abnormaliteter), och kronisk sinusit (inflammation eller infektion i slemhinnorna som tappar an på de små hålrummen i skallbenen runt ögonen).
Infektioner orsakade av olika bakterier.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
Streptolysiner är ett samlingsnamn för toxiner som produceras av bakterien Streptococcus pyogenes, också känd som grupp A-streptokocker. Det finns två typer av streptolysiner: streptolysin S (SLS) och streptolysin O (SLO).
Betalaktamasresistent bredspektrumcefalosporin. Det har rekommenderats för bruk mot gramnegativa och grampositiva organismer, gonorré och haemophilusinfektioner.
Stort eller fullständigt bortfall av motoriska muskelfunktioner i ansiktet. Tillståndet kan bero på central eller perifer skada. Skador på nervbanor i centrala nervsystemet från hjärnbarken till ansiktets nervkärnor i pons medför muskelsvaghet som oftast ej omfattar pannans muskler. Ansiktsnervsjukdomar ger vanligtvis generaliserad, halvsidig ansiktssvaghet. Sjukdomar i de neuromuskulära förbindelserna och muskelsjukdomar kan också ge upphov till ansiktsförlamning eller -försvagning.
Vacciner eller vaccinkandidater med antigena polysackarider från Haemophilus influenzae, framställda för att förebygga infektionssjukdom. Vaccinet kan innehålla isolerade polysackarider eller polysackarider bundna till bärarmolekyler. Det kan även ingå i kombinationsvaccin tillsammans med difteri-, stelkramp- och påssjukevaccinkomponenter.
Trumhinneplastik är en medicinsk procedure där man återställer eller fixar en skada på trumhinnan, den tunnvävnad som separerar två hörselrum inne i inner ORBITA (öronbenet). Detta kan ske genom att antingen reparera eller ersätta den skadade trumhinnan med ett lämpligt substitut. Proceduren utförs vanligtvis av en öron-, näs- och halsspecialist (ENT-läkare) under lokal eller allmän bedövning. Trumhinneplastik kan behövas vid en rad olika tillstånd, inklusive kronisk medfödd eller förvärvad trumhinnesjukdom, infektioner, trauma eller tumörer.
Human Bocavirus (HBoV) är ett encelligt DNA- virus som tillhör parvovirusfamiljen och infekterar människor. Det upptäcktes första gången år 2005 och har sedan dess identifierats över hela världen. HBoV orsakar ofta respiratoriska symtom som hosta, slemhala och andningssvårigheter, men kan också vara associerat med mag-tarmsjukdomar hos barn. Viruset smittar vanligtvis via droppinfektion när en smittad person hostar eller nysar. Det är fortfarande oklart exakt huruvida HBoV orsakar sjukdom på egen hand eller om det istället kan förekomma tillsammans med andra patogener och bidra till symtomen.
Ett gult till brunt vaxartat sekret som utsöndras av de apokrina körtlarna i yttre örongången.
Hörselförlust till följd av störningar i den mekaniska överföringen eller förstärkningen av ljud in till öronsnäckan. Störningen är i ytter- eller mellanörat, dvs hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen.
De tre små ben (ossicula tympani) i mellanörat som benämns hammaren, städet och stigbygeln.
Odlingsmedia med tillsats av biologiskt aktiva ämnen från tidigare odlade celler eller vävnader som påverkar vissa cellfunktioner, som t ex tillväxt eller upplösning.

Medicinskt sett definieras "mellanöreinflammation" (latin: Otitis media mesotypanica) som en inflammation i mellangården (tympanum) i örat, utan att det finns tecken på egentlig medfödd eller acquisitiv hörselgångsförträngning eller akut medflöde till mellanöran. Detta är en mildare form av öroninflammation som inte orsakas av bakterier eller virus, utan kan istället vara relaterad till allergi, reflux från matstrupen eller förändringar i luftfuktigheten. Symptomen på mellanöreinflammation kan inkludera smärta, tryckkänsla och nedsatt hörsel. Behandlingen kan bestå av värmebehandling, läkemedel som lindrar smärtan och i vissa fall antiinflammatoriska medel.

'Otitis media with effusion' (OME) är en medicinsk term som används för att beskriva när mellanörat fylls med flytning eller vätska, utan tecken på akut inflammation eller infektion. Detta kan också kallas 'glue ear' på grund av den sluggaktiga konsistensen hos vätskan som samlas i mellanörat.

OME är vanligt bland barn, särskilt de under 2 års gamla, och kan orsakas av en försämrad funktion i eustachiska röret som förbinder näshålan med mellanörat. Detta kan leda till att luften inte kan cirkulera fritt och därmed skapar ett undertryck i mellanörat, vilket gör att vätskan dras in från slemhinnorna.

I de flesta fallen försvinner OME av sig själv efter några veckor eller månader, men i vissa fall kan det leda till problem med hörseln och behöva behandlas med läkemedel eller en liten operation där en tub är placerad i trumhinnan för att underlätta ventilationen av mellanörat.

Otitis media mediorēs, aēreōs pūrulentā, est una infektiōnis acūtā aut subacūtā ētiologiās variablīs (virōsēs aut bactēriās) causāta, quae mEDIUM plENum Auris cōchlēās involvit. Hanc infektiōnem sequitur inflammatiō mucōsa et edematōsa, quae tympanum ventilatiōnī impedit et effunditur in cavitātem mEDIAM plENAM pūrulentam.

In english:

Otitis media with effusion, aereos purulenta, is an acute or subacute infection caused by variable etiologies (viruses or bacteria) that involves the middle ear cavity of the cochlea. This infection is followed by mucosal and edematous inflammation, which impedes tympanic ventilation and results in a filled medium with purulent effusion.

'Mellanöra' är ett informellt eller folkligt begrepp som kan syfta på olika tillstånd med närbesläktade symtom. I medicinsk kontext använder man sig dock vanligen av termen 'akut obstruktiv lungemfysem' (AOLE) för att beskriva en plötslig andningssvårighet orsakad av ett allvarligt luftvägs obstruktionssyndrom hos en individ med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

AOLE kan uppstå när det uppkommer ett tillfälligt sammanträngande eller blockerande i de luftrör som förbinder lungornas alveoler, vilket orsakar en minskad luftvägssektion och därmed en sämre syresättning. Detta kan leda till andningssvårigheter, hosta, uttalad cyanos (blåfärgning av hud och slemhinnor), försämrad medvetandenivå och i värsta fall andningsstillestånd.

Det är viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp om man upplever symtom på AOLE, eftersom det kan vara livshotande. Behandlingen består ofta av syreterapi, bronkdilatatorer, kortison och i vissa fall mekanisk ventilation.

'Otitis externa' er en betegnelse for inflammation i det ydre øre, dvs. den del af øret som ligger udenfor trommehinden. Det kan skylles på infektion med bakterier, svampe eller andre mikroorganismer, og er ofte forbundet med sarte, røde eller smertefulde ører. Andre symptomer kan inkludere høresvigt, opkast af ørefluid og/eller svulst i det ydre øre. Otitis externa er også kendt som svømmeøre, da vandet i øret kan skabe en fugtig miljø, hvor bakterierne trives bedre.

"Chinchilla" er en art av små gnavere som tilhører familien Chinchillidae. Den medicinske definisjonen av "chinchilla" vil derfor være relatert til dette dyrs fysiologi, sykdommer og helse. Men i medisinsk sammenheng brukes begrepet sjeldent. I stedet vil man ofte se «chinchilla» nevnes i forbindelse med bruk av dyr som forsøksdyr, særlig innen området hud- og øyensykdommer på grunn av deres sensitive hud og store øyene.

'Ventilation av mellanörat' (ventilation of the middle ear) är ett medicinskt begrepp som refererar till den naturliga processen där luft byts ut i mellanörat, det rum som omger tinningbenet och hörselorganet. Detta sker vanligtvis genom eustachiska röret, en tunnelformad struktur som förbinder mellanörat med svalget.

När vi sväljer, ynga eller pratar öppnas eustachiska röret kortvarigt och luften pressas in i mellanörat för att utjämna trycket på båda sidor om örat. Detta är viktigt eftersom förändringar i tryck kan påverka hörseln och orsaka obehagliga känslor som örontryck eller rosslande.

I vissa fall, till exempel vid en förkylning eller allergier, kan eustachiska röret bli inflammerat eller täppas igen, vilket kan leda till problem med ventilationen av mellanörat. Detta kan orsaka symtom som hörselnedsättning, öronvärk och yrsel. I sådana fall kan läkare behandla problemet med mediciner eller andra metoder, inklusive att manuellt öppna eustachiska röret för att återställa ventilationen av mellanörat.

Den Eustachiska röret (tuba eustachii) är en tunnelformad kanal som förbinder mittörat (ore cavum) med svalget (nasofarynx). Dess huvudsakliga funktion är att reglera lufttrycket och hålla balansen mellan örats inre och yttre miljö. Den Eustachiska röret öppnar och stänger sig reflexmässigt för att justera tryckskillnaden, till exempel under en flygning eller vid ett snabbt höjd- eller djupförändring.

'Otitis' är ett samlingsnamn för olika typer av inflammationer i örat. Det kan delas in i två huvudgrupper: otitis externa och otitis media.

1. Otitis externa, även känd som simmarsjuka eller yttre öroninflammation, är en infektion eller inflammation av det yttre hörselgången (den del av örat som ligger utanför trumhinnan). Det kan orsakas av bakterier, svampar eller irritation från vatten som sitter kvar i örat efter simning.

2. Otitis media är en inflammation eller infektion av mellanghörseln (den del av örat som ligger bakom trumhinnan). Det kan delas in i två typer: akut otitis media och kronisk otitis media. Akut otitis media orsakas vanligtvis av en infektion, ofta efter en förkylning eller en annan respiratorisk infektion. Kronisk otitis media är ett långvarigt tillstånd som kan resultera från obehandlad akut otitis media eller från andra skador på trumhinnan eller mellanghörseln.

Symptomen på otitis kan inkludera smärta, rodnad, svullnad, hörselnedsättning, slem eller varbildningar som kommer ut genom trumhinnan och feber. Behandlingen beror på typen av otitis och kan innefatta antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel, smärtstillande medel eller i vissa fall kirurgi.

'Otoscopy' är en medicinsk term som refererar till undersökning av örat med hjälp av ett otoskop, ett slags lupp med inbyggd belysning. Det används för att titta in i yttre örleden och trumma, för att diagnosticera olika tillstånd som exempelvis öroninflammation, skada på trumman eller utskiljningar i örat.

'Haemophilus influenzae' är en gramnegativ bakterie som normalt kan kolonisera de övre luftvägarna hos människor. Denna bakterie orsakar vanligtvis ingen sjukdom hos friska vuxna, men kan vara patogen och orsaka allvarliga infektioner hos barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar.

Bakterien kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, till exempel:

* Öroninfektioner (otit)
* Andningsvägsinfektioner (bronkit, lunginflammation)
* Meningit (hjärnhinneinflammation)
* Epiglottit (svullnad av struphuvudet)
* Blodförgiftning (sepsis)

Det finns fem olika serotyper av 'Haemophilus influenzae' som klassificeras med bokstäverna a till f. Serotyp b orsakar de allvarligaste infektionerna och är den vanligaste orsaken till bakteriemi och meningit hos barn under 5 års ålder. Numera ges barn ofta vaccin mot serotyp b av 'Haemophilus influenzae' som en del av det rutinmässiga barntillsättningsprogrammet, vilket har minskat antalet fall av allvarliga infektioner orsakade av denna bakterie.

'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.

Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:

1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.

2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.

3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.

4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.

5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.

6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.

Mastoidit är en infektion i mastoidprocessen, ett benutskott bakom örat. Mastoidprocessen är en del av tinningbenet och innehåller luftfyllda hålrum som kan bli inflammerade om det uppstår en infektion i mellanörat. Infektionen kan sprida sig från mellanörat genom den tunna benväggen till mastoidprocessen.

Symptomen på mastoidit kan inkludera smärta, rodnad och svullnad bakom örat, hörselnedsättning, feber och ömhet när man trycker på området. Mastoidit behandlas vanligen med antibiotika för att bekämpa infektionen. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig om infektionen inte botas med antibiotika eller om det uppstår komplikationer.

'Hemophilus infektioner' refererer til infektioner forårsaget af bakterien *Haemophilus influenzae*. Denne bakterie kan kolonisere overflader i menneskelig øre, næse og hals, og kan føre til forskellige typer af infektioner, herunder:

1. Øresnegleinfektion (otitis media)
2. Luftrørskatarr (sinusitis)
3. Bronkitis/Lungenentzündung (bronchitis/pneumonie)
4. Blodforgiftning (bakteriæmie/sepsis)
5. Menneskelig infektioner i andre dele af kroppen, herunder hjerneabscesser og infektioner i led og væv.

Den mest alvorlige form for *Haemophilus influenzae*-infektion er type b-infektion (Hib), som kan føre til livstruende sygdomme, såsom meningitis (hjernebetændelse) og epiglottitis (inflammation af struphovedet). Immunisering mod Hib har været en del af det danske børnevaccinationsprogram siden 1993 og har ført til en markant reduktion i forekomsten af disse alvorlige sygdomme.

En Pneumokockinfektion är en infektion orsakad av bakterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionen kan drabba olika delar av kroppen, men vanligast är lungorna (bronkit eller lungpneumoni), öronen (medfödda eller tuberös skleros relaterade) och hjärnan (meningit). Andra potentiala infektionsställen inkluderar blodet (bakteriemi), hjärta (endokardit), ben och ledgångar (osteomyelit och artrit).

Symptomen på en Pneumokockinfektion varierar beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta under andning, svårigheter att andas, öronvärk, hörselförlust, huvudvärk, kräkningar, yrsel och stelhet i nacken.

Pneumokockinfektioner kan vara allvarliga och livshotande, särskilt för vissa riskgrupper som spädbarn, äldre vuxna, personer med nedsatt immunförsvar (till exempel HIV/AIDS-patienter), rökare och personer med vissa sjukdomar (t.ex. diabetes, hjärtsjukdom eller lunginflammation).

För att förebygga Pneumokockinfektioner finns det vaccin som ger skydd mot de vanligaste typerna av pneumokocker. Det rekommenderas särskilt för de ovan nämnda riskgrupperna. Behandlingen av en Pneumokockinfektion består ofta av antibiotika, men kan vara allvarligare och kräva mer intensiv vård om infektionen har spridit sig till blodet eller andra kroppsdelar.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

Tympanometri är en undersökningsmetod inom öron-, näs- och halssjukvården (Otorhinolaryngologi) som används för att utvärdera medelörats funktion, specifikt dess mekaniska impedans. Den mäter trycket i medelörat och dess respons på lufttrycksvariationer. Tympanometrin används ofta för att hjälpa till att diagnostisera problem med hörseln, balansen eller öroninfektioner.

Under en tympanometri-undersökning placeras en liten högtalare och mikrofon i öronslussen (koncha). Mikrofonen mäter ljudet som kommer från örat medan högtalaren genererar olika tryckvariationer i örat. Detta gör att man kan få information om hur rörliga trumhinnan och de övriga delarna av medelörats mekanism är. Resultaten av en tympanometri-undersökning visas ofta som en graf, kallad tympanogram, som visar trumhinnessens respons på tryckvariationer.

Tympanometrin kan hjälpa läkaren att avgöra om problemen med hörseln orsakas av skador på trumhinnan eller andra delar av medelörat, eller om det beror på problem i innerörat eller centrala nervsystemet.

Trumhinneperforation (Septumperforation) refererer til et hul eller en gennembrud i den muskuløse væg, der adskiller venstre og højre ventrikler i hjertet, kaldet septum interventriculare. Dette kan skyldes forskellige patologiske tilstande, såsom infektioner, sygdomme eller traumer. Trumhinneperforation kan føre til en livstruende situation, da det kan resultere i blodet fra den ene ventrikel at løbe ind i den anden, hvilket kan forstyrre hjertets pumpning og blodcirkulation. Behandlingen af trumhinneperforation kan omfatte kirurgisk reparation eller implantation af et proteseproteses.

Medicinskt sett betyder "trumhinna" (latin: membrana tympani) den tunnare membranen eller skivan som skiljer yttre och mittersta örat. Det är en viktig del av hörselsystemet eftersom ljudvågor fångas upp av detta membran och omvandlas till mekaniska vibrationer, vilka sedan tolkas som ljud i innersta örat. Trumhinnan är cirka 55-90 millionedelar (µm) tjock och har en diameter på ungefär 10 millimeter hos vuxna.

Moraxellaceae är en familj av gramnegativa bakterier, inklusive släktena Moraxella, Acinetobacter och Psychrobacter. En infektion som orsakas av dessa bakterier kallas därför Moraxellaceae-infektion. Dessa infektioner kan variera från lätta till allvarliga, beroende på vilken art av bakterie som orsakar infektionen och personens immunstatus. Några exempel på infektioner som kan orsakas av Moraxellaceae-bakterier är lunginflammation, hudinfektioner, blodförgiftning (sepsis) och ögoninfektioner. Behandlingen av dessa infektioner innefattar ofta antibiotika, men det kan variera beroende på vilken art av bakterie som orsakar infektionen och persons specifika medicinska historia.

Inre inflammation, eller systemisk inflammation, är ett tillstånd där kroppen har en aktiverad inflammatorisk respons i sin inre miljö. Detta kan orsakas av olika faktorer, som infektioner, autoimmuna sjukdomar, skador eller cancer.

Vid inre inflammation ökar nivåerna av cytokiner, kemiska signalsubstanser som frisätts av immunceller för att aktivera andra celler och koordinera svar på skada eller infektion. Några exempel på cytokiner är interleukiner, tumörnekrosfaktor-alfa (TNF-α) och interferoner.

Inre inflammation kan ha negativa effekter på kroppens funktion och hälsa. Långvarig inre inflammation har setts vara relaterad till en ökad risk för flera sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Det är viktigt att notera att inre inflammation kan vara asymptomatisk eller ge upphov till milda symtom, såsom trötthet, små feber och muskelvärk. Dessa symtom kan vara subtila och lätt förbises, men det är viktigt att söka medicinsk behandling om man misstänker inre inflammation eller har andra symptom som kan tyda på en underliggande sjukdom.

'Streptococcus pneumoniae' er en bakterie som tilhører slægten Streptococcus. Denne specefiske bakterien kaller man også pneumokok og den er en vanlig årsag til infektioner i luftveierne, men kan også forårsage andre infektioner som bl.a. meningitis, blodforgiftning (sepsis) og øresyge. Bakterien lever normalt fredeligt i hals-hovedområdet hos mange mennesker, men under bestemte omstændigheder kan den forårsage infektioner, særligt hos små børn, ældre og personer med svækket immunforsvar.

S. pneumoniae er en grampositiv kokkus (en rund bakterie) som ofte forekommer i par eller små grupper, dannende såkaldte diplokoker. Denne bakterie har en polysakaridkapsel, hvis sammensætning kan variere og er med til at bestemme den specifikke type (serotyp) af S. pneumoniae. Der findes over 90 forskellige serotyper af S. pneumoniae, og nogle er hyppigere forekommende end andre som årsag til sygdom.

Vaccination mod S. pneumoniae er tilgængelig og anbefales for visse risikogrupper, herunder små børn, ældre og personer med bestemte medicinske tilstande som svækket immunforsvar. Der findes to typer vacciner mod S. pneumoniae: en konjugervaccine (PCV), der indeholder antigener fra de hyppigst forekommende serotyper, og en polysakkaridvaccine (PPV), der indeholder antigener fra en bredere vifte af serotyper. PCV-vaccinen er bedre til at indukere immunitet hos små børn, mens PPV-vaccinen er mere effektiv hos ældre og personer med svækket immunforsvar.

'Näsa-svalg' (latin: nasopharynx) är den övre delen av svalget, direkt under näsan och ovanför struphuvudet. Den fungerar som en genomfart för luft vid andning och för mat och dryck vid deglution (sväljning). Nasofarynxs bakre del gränsar till den övre delen av matstrupen (farynx) och omgärdas av muskler och bindevävnad. Här passerar också ledningssystemet för Eustachiusrören, som förbinder mellanörat med svalget och hjälper till att reglera lufttrycket i mellanörat.

Amoxicillin-Kalium-Clavulanat-Kombination är en antibiotisk behandling som består av två aktiva substanser, amoxicillin och klavulantsyra. Amoxicillin är ett bredspektrumantibiotikum som verkar genom att hämta bakteriers syntes av celldelaringsväggen. Klavulantsyran är en beta-laktamask, som skyddar amoxicillinet från nedbrytning av bakterieens enzymer, vilket ökar dess verkan mot bakterier som är resistenta mot amoxicillin ensamt. Kaliumet används som buffert för att förhindra mag- och tarmssiras nedbrytning av klavulantsyran.

Denna kombination används vanligen för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, till exempel andningsvägsinfektioner, urinvägsinfektioner och hud- och webbinfektioner.

Kolesteatom, mellanöra, är en abnormal tillväxt av hudceller (epitelceller) inne i mittöronet. Detta sker när celler från ytöronets yttre hörselgång börjar växa in i mittenöra genom en tunn trumhinna. Kolesteatomet kan fortsätta att växa och förstöra strukturer i mittöronet som benen i hörselkedjan, vilket kan leda till hörnedsättning eller till och med dövhet.

Det är viktigt att notera att kolesteatom inte är cancer, men om det inte behandlas kan det orsaka allvarliga skador på mittöronet och hörselnerven. Orsaken till kolesteatom är oftast okänd, men det kan vara relaterat till upprepade infektioner i mittenöra eller en födelsedefekt. Behandlingen av kolesteatom innebär vanligtvis kirurgiskt avlägsnande av abnormalvävnaden.

Otorinolaryngologi, även känt som ORL eller hals-näs-öron-specialitet, är en medicinsk specialitet som fokuserar på diagnostisering och behandling av sjukdomar och störningar i huvudet och halsen. Detta inkluderar öronen, näsa, struphuvud, svalg, ansikte och hals. Specialisten kallas otorinolaryngolog eller hälsningsspecialist.

Exempel på tillstånd som behandlas av en otorinolaryngolog kan vara:

* Öronproblem såsom hörselnedsättning, öroninflammationer, tinnitus (ljud i örat) och öronskador.
* Näs- och svalgproblem som allergier, nästäckepolypper, svullnad i svalget och rösten.
* Halsproblem såsom struphuvudcancer, glandulär fever och andra infektioner.
* Ansiktsproblem såsom skallbasfrakturer, tumörer och andra sjukdomar som påverkar ansiktets muskler eller nerver.

Otorinolaryngologer utför ofta kirurgiska ingrepp för att behandla dessa tillstånd, såsom hörselbilstäppoperationer, avlägsnande av polypper och andra tumörer, samt korrigering av ansiktsdeformer.

Tympanoplastik är en grupp av kirurgiska procedurer som utförs för att rekonstruera trumhinnan (tympanum) och eventuellt de benformiga strukturerna i mellanörat. Detta görs vanligtvis med hjälp av ett transplantat, ofta taget från en liten bit av patientens eget vävnad (till exempel fascia från halsen eller perikoni), men även konstgjorda material kan användas.

Det finns olika typer av tympanoplastik, beroende på vilka strukturer som behöver repareras och om det förekommer någon medföljande skada i mellanörat. Några exempel är:

1. Myringoplastik: Enbart trumhinnan rekonstrueras.
2. Tympanoplastik Typ I (tidigare känd som Type A): Trumhinnan och luftcellerna i mellanörat rekonstrueras, men de benformiga strukturerna lämnas intakta.
3. Tympanoplastik Typ II-IV: Förutom trumhinnan och luftcellerna repareras även de benformiga strukturerna (ossikeln) i mellanörat på olika sätt beroende på skadans omfattning.

Tympanoplastik utförs vanligtvis under lokalbedövning med sedering eller allmänt anestesi och kräver ofta en till två dagars vistelse på sjukhus efter operationen.

Amoxicillin är ett antibiotikum som tillhör penicillinfamiljen. Det är en bredspektrumpenicillin, vilket betyder att det är verksamt mot många olika sorters bakterier. Amoxicillin fungerar genom att stoppa bakteriens förmåga att bygga väggar runt sig själv, så att de kan vuxit och delats upp. När bakteriernas cellväggar inte kan byggas korrekt, dör de.

Amoxicillin används vanligtvis för att behandla olika infektioner orsakade av bakterier, till exempel lunginflammation, öroninfektioner, halsinfektioner och urinvägsinfektioner. Det kan ges som tablett, kapsel, suspension (flytande form) eller intravenöst (via en injektion).

Liksom med andra antibiotika bör amoxicillin endast användas när det är nödvändigt och under en läkares övervakning. Oskäligt bruk av antibiotika kan leda till resistens hos bakterier, vilket gör att de blir immuna mot behandlingen.

En otoskop är ett medicinskt instrument som används för att undersöka örseln och örontrumpeten. Det består av en smal, belyst tub som introduceras in i örat för att ge en direkt syn på örontrummet och öronskimransan. Ordet "otoskop" kommer från de grekiska orden "ous", vilket betyder "öra", och "skopein", vilket betyder "titta på" eller "undersök". Så en otoskop är alltså ett instrument för att titta in i örat och undersöka det.

Ear diseases are medical conditions that affect any part of the ear, including the outer ear, middle ear, and inner ear. These diseases can cause a variety of symptoms, such as hearing loss, tinnitus (ringing in the ears), vertigo (dizziness), ear pain, and discharge from the ear. Some common ear diseases include:

1. Otitis externa (swimmer's ear) - an infection or inflammation of the outer ear and ear canal.
2. Otitis media - an infection or inflammation of the middle ear, often caused by a cold or flu.
3. Cholesteatoma - a skin growth that develops in the middle ear behind the eardrum.
4. Meniere's disease - a disorder of the inner ear that can cause vertigo, hearing loss, and tinnitus.
5. Presbycusis - age-related hearing loss.
6. Tinnitus - ringing or other sounds in the ears.
7. Acoustic neuroma - a benign tumor that develops on the nerve that connects the inner ear to the brain.
8. Otosclerosis - an abnormal growth of bone in the middle ear that can cause hearing loss.
9. Labyrinthitis - an infection or inflammation of the inner ear causing vertigo, dizziness and hearing loss.
10. Superior canal dehiscence syndrome - a condition that affects the balance organs in the inner ear.

It is important to consult a healthcare professional if you experience any symptoms of ear disease for proper diagnosis and treatment.

Adenoider är en benign (godartad) vävnadsväxt som förekommer i bakre delen av näshålan, ovanför gommen. De kallas även för "nasofaryngealt tonsillage" och består av lymfatisk vävnad, liknande de vanliga svalgtonsillerna (mandlar).

Adenoider hjälper till att skydda kroppen från infektioner genom att fånga bakterier och virus som andas in via näshålan. Vissa barn kan ha större adenoider än andra, vilket kan orsaka problem som svårigheter att andas genom näsan, ökad slemproduktion, snuva, hosta och återkommande infektioner i övre luftvägarna. I vissa fall kan adenoiderna behöva operativt tas bort om de orsakar allvarliga eller långvariga problem.

Processus mastoideus är ett benartat utskott (procès) på tinningbenet (os temporale). Det är en del av övre halsen och bildar en del av bakhuvudet. Processus mastoideus har en oregelbunden, trekantig form och består av spongiös benvävnad.

Processus mastoideus fungerar som en anslutningspunkt för flera muskler i halsen och öronen, inklusive sternocleidomastoiden, trapezius, splenius capitis och digastricus. Det är också platsen där mastoidit, en infektion av tinningbenet, ofta börjar.

Hörselnedsättning, även känt som hörselskada eller hearing loss på engelska, är en nedsättning av hörseln som kan vara mild, moderat, svår eller djup. Det kan orsakas av skador på inner ORT i örat, såsom cilier (hårceller) inne i cochlea (snäckan), eller skador på nervbanorna som leder till hjärnan. Hörselnedsättning kan också orsakas av sjukdomar, åldrande, exponering för högljudda ljud och vissa mediciner.

Det finns tre typer av hörselnedsättning:

1. Conductive hearing loss: Orsakas av problem med strukturer i det yttre eller mittersta örat, till exempel örontrumpeten, trumhinnan eller de tre lilla benen inne i mellanörat. Dessa problem förhindrar att ljud vibrationer når innerörat.

2. Sensorineural hearing loss: Orsakas av skador på nervcellerna i innerörat (cochlea) eller på de nerver som leder från innerörat till hjärnan. Detta är den vanligaste typen av hörselnedsättning och kan vara orsakad av åldrande, genetiska faktorer, skador, sjukdomar, läkemedel eller exponering för högljudda ljud.

3. Mixed hearing loss: En kombination av conductive och sensorineural hearing loss. Detta kan inträffa när någon har problem både med strukturer i det yttre eller mittersta örat och med nervceller inne i innerörat eller de nerver som leder från innerörat till hjärnan.

Luftvägsinfektioner är en övergripande term för infektioner som drabbar luftvägarna, vilket inkluderar näsa, svalg, bronker och lungor. Det kan orsakas av olika mikroorganismer såsom bakterier, virus eller svamp.

Luftvägsinfektioner kan delas upp i olika kategorier baserat på vilken del av luftvägarna som är drabbad:

1. Övre luftvägsinfektioner: Detta inkluderar infektioner som drabbar näsa, svalg och bihålor (sinusiter). De flesta övre luftvägsinfektioner orsakas av virus, men ibland kan de också orsakas av bakterier.
2. Nedre luftvägsinfektioner: Detta inkluderar infektioner som drabbar bronker och lungor (bronkit och pneumoni). De flesta nedre luftvägsinfektionerna orsakas av bakterier, men de kan också orsakas av virus eller svamp.
3. Komplikationer: I vissa fall kan luftvägsinfektioner leda till komplikationer såsom abscessbildning, sepsis och lunginflammation (empyem).

Symptomen på luftvägsinfektioner kan variera beroende på vilken del av luftvägarna som är drabbad. Vanliga symtom inkluderar hosta, sveda i halsen, nästäppa, huvudvärk, feber och trötthet. I allvarliga fall kan andningen bli snabb eller hemskt, och det kan uppstå bröstsmärta vid andning.

Sulfisoxazole är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel lunginflammation, öroninfektion och urinvägsinfektion. Det fungerar genom att hämma bakteriens förmåga att producera de essentiella aminosyrorna som behövs för att bygga upp sitt proteiner.

Sulfisoxazole är en kombination av två sulfonamider, suleimacin och sulfanilamid, som tillsammans ger ett bredare spektrum av verksamhet mot olika bakteriestammar än vardera sulfonamiden ensamt. Det används vanligen i form av tabletter eller suspensioner för oral administration.

Som med alla antibiotika kan överanvändning och felaktig användning av sulfisoxazole leda till resistens hos bakterier, vilket kan begränsa dess effektivitet som behandlingsalternativ. Dessutom kan sulfonamider orsaka allvarliga allergiska reaktioner hos vissa individer, och patienter bör därför informeras om att uppsöka omedelbar medicinsk vård ifall de upplever andningssvårigheter, svullnad av ansikte eller hals, feber eller utslag under behandlingen.

Earache, eller otalgia, är en smärta i örat. Det kan orsakas av olika tillstånd som exempelvis medfödda missbildningar, infektioner, skada på örats delar, flytning i mellanörat eller reflux från magen upp till örat. Smärtan kan variera från lätt irriterande till stark och pulsierande. I vissa fall kan det även förekomma hörnedsättning eller svårigheter att hålla balansen.

Otologisk diagnostik är en gren inom medicinen som fokuserar på att ställa diagnoser på sjukdomar och skador relaterade till örat. Det innefattar användning av olika typer av tekniker för att undersöka örat och dess funktioner. Några exempel på otologiska diagnostiska tekniker är:

1. Otoskopi: Användning av ett otoskop, ett slags lupp, för att titta in i örkanalen och örontrumpeten för att undersöka eventuella tecken på inflammation, infektion, skada eller andra abnormaliteter.
2. Audiometri: En typ av hörtest som mäter en persons hörselkänslighet vid olika frekvenser och volymer. Det kan användas för att ställa diagnos på hörselskador, hörselnedsättningar eller andra typer av hörselsjukdomar.
3. Tympanometri: En typ av test som mäter den akustiska impedansen i mittöron och tar reda på tillståndet för trumhinnan och mittörontrycket. Det kan användas för att ställa diagnos på medelörselsjukdomar, såsom otit med effusivitet (OME) eller trumhinnesskada.
4. Vestibulometri: En grupp av tester som mäter balans- och ögonrörelser för att ställa diagnos på sjukdomar i det vestibulära systemet, som är ansvarigt för att upprätthålla balansen.
5. Otoakustiska emissions (OAE): En typ av hörtest som mäter ljud som genereras inne i örat som svar på en klickljud. Det kan användas för att screena nyfödda barns hörsel och ställa diagnos på skador på yttre håren i innerörat (cochlea).
6. ABR-test: En typ av elektrofysiologisk test som mäter den nervösa responsen från innerörat till ljud. Det kan användas för att ställa diagnos på skador på auditoriska nerven eller hjärnan, såsom hörselnedsättning orsakad av skada eller sjukdom i centrala nervsystemet.

Medicinskt talat är hörselgången (latin: "canalis auditivus") den rörformade tunnel som leder in till innernan av örat. Hörselgången börjar vid trumhinnan och fortsätter genom tinningbenet, där den slutligen mynnar ut i innerörat.

Huvudfunktionen hos hörselgången är att leda ljudvågor från yttre örat till innerörat, där de kan uppfattas som ljud av hjärnan. Hörselgången skyddas också av ett lager cerumen (öronvax), som har en viktig funktion i att förhindra damm och smuts från att komma in i örat.

Pneumokockvaccin är ett slags vaccin som ger immunitet mot olika typer av bakterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Det finns två huvudsakliga typer av pneumokockvacciner: konjugatvaccin och polysackaridvaccin.

Konjugatvaccinet är rekommenderat för barn under 2 år och innehåller antigen från de 13 vanligaste serotyperna av pneumokocker som orsakar sjukdom hos barn. Vaccinet fungerar genom att stimulera barnets immunsystem att producera antikroppar mot de olika serotyperna av pneumokocker. Dessa antikroppar ger skydd mot infektioner orsakade av dessa bakterier.

Polysackaridvaccinet är rekommenderat för personer över 65 år och andra vuxna med hög risk för komplikationer vid en pneumokockinfektion. Det innehåller antigen från 23 serotyper av pneumokocker. Polysackaridvaccinet ger också immunitet genom att stimulera produktionen av antikroppar mot de olika serotyperna av bakterier.

Båda typerna av vacciner är mycket effektiva i att förhindra allvarliga komplikationer och dödsfall orsakade av pneumokockinfektioner, såsom lungrör, blodförgiftning och meningit.

En konjugatvaccin är en typ av vaccin där man kombinerar en antigen (ett ämne som framkallar immunsvar) med ett protein som verkar som en transportör. Konjugatvaccin används ofta för att skydda barn under två års ålder mot bakterieinfektioner, särskilt pneumokocker och meningokocker.

Den vanligaste anledningen till användandet av konjugatvacciner är när den målade antigenen är för svag för att framkalla ett starkt immunsvar hos organismen. Genom att koppla samman antigenen med ett protein som lätt stimulerar immunsystemet, kan konjugatvaccinet ge en starkare och långvarigare immunitet än en vanlig vaccin.

Ett exempel på en konjugatvaccin är Prevnar, som används för att skydda mot pneumokockinfektioner. I denna vaccinen är antigenen från pneumokocker kopplad till ett protein hämtat från difteribakterier. När barnen får vaccinet, lär sig deras immunsystem att känna igen och bekämpa både antigenen och proteinet, vilket ger ett skydd mot pneumokocker.

Neisseriaceae är en familj av gramnegativa bakterier, inklusive de välkända arterna Neisseria gonorrhoeae och Neisseria meningitidis. Infektioner orsakade av dessa bakterier kan ge upphov till sjukdomar som gonorré och meningit, respektive.

Gonorré orsakas av Neisseria gonorrhoeae och är en sexuellt överförbar infektion som främst drabbar genitalier, rectum och svalg. Symptomen kan variera, men hos kvinnor kan det innebära smärta under urinering eller obehag i underlivet, och hos män kan det ge upphov till smärta under urinering eller ett utflöde av slem eller vitaktig vätska från penis.

Meningit orsakas av Neisseria meningitidis och är en allvarlig infektion som drabbar hjärnhinnor och ryggmärgskanalen. Symptomen kan inkludera hög feber, huvudvärk, kräkningar, muskelvärk, trötthet och förvirring. I vissa fall kan det leda till allvarliga komplikationer som hörselförlust, hjärnskador eller död.

Behandlingen av Neisseriaceae-infektioner innefattar ofta antibiotika, men det är viktigt att söka medicinsk hjälp omedelbart om man misstänker en infektion för att undvika komplikationer och spridning av sjukdomen till andra.

Adenoidektomi är en medicinsk term som refererar till ett ingrepp där adenoiderna, ett par baksätesvävnader bakom näsan och över struphuvudet, tas bort chirurgiskt. Detta görs vanligtvis för att lindra återkommande problem med andningsvägarna eller öronen, såsom svårigheter att andas genom näsan, snuva, upprepade öroninfektioner eller hörselproblem. Adenoidektomi utförs vanligtvis under en kort allmänt bedövning och är ett relativt vanligt och säkert ingrepp, särskilt hos barn.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.

I'm assuming you are asking for a medical definition of the term "daycare" or "daghem" in Swedish. However, I am not aware of any specific medical definition associated with daycare. Daycare generally refers to care and supervision of children during the day while their parents are at work or otherwise unable to look after them.

If you are looking for a definition related to infectious diseases or public health, then "daycare" might refer to a setting where young children gather together, which can potentially facilitate the spread of infectious diseases such as influenza, common cold, or hand-foot-mouth disease. Therefore, daycare staff and parents need to follow strict hygiene practices to prevent the spread of infections among children.

"Bihåleinflammation" er en betegnelse for en inflammatorisk tilstand i de små, slanke luftveje kaldet bihuler, der findes i lungerne. Den medicinske term for bihåleinflammation er "bronkitis".

Bronkitis kan være akut eller kronisk. Akut bronkitis skyldes oftest en infektion med virus eller bakterier, mens kronisk bronkitis ofte er forbundet med rygning og anden lungeskade. Kronisk bronkitis er også et vigtigt symptom i COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease), en kronisk lungevæske, der også omfatter emfysem.

Symptomer på bihåleinflammation kan inkludere hoste, produktion af slim og slem, halskærme, træthed og nedsat appetit. Diagnosen stilles ofte ud fra en kombination af symptomer, lungefunktionstest og iblandt også billeddiagnostik som røntgen eller CT-scanning. Behandlingen kan omfatte antibiotika (i tilfælde af bakteriel infektion), bronkolidatorer, kortison og andre anti-inflammatoriske medicin samt forbedring af livsstilsfaktorer som rygning og luftvejens forurening.

Azithromycin är ett makrolidantibiotikum som används för att behandla en rad olika bakteriella infektioner, till exempel andningsvägsinfektioner, hudinfektioner och könsbunden infektion. Det fungerar genom att stoppa bakteriernas förmåga att producera protein, vilket är nödvändigt för deras överlevnad och tillväxt. Azithromycin ges vanligen som tablett eller i läkemedelsform som tas peroralt (genom munnen). Läkemedlet är aktivt mot en bred spektrum av bakterier, inklusive sådana som kan vara resistenta mot andra typer av antibiotika.

En hörseltest är en undersökning som mäter individens förmåga att höra olika ljud och toner med olika frekvenser och volymer. Testet utförs vanligen i en stillsam miljö med hjälp av speciella headphones eller högtalare.

Det finns olika typer av hörseltester, men de flesta mäter individens gräns för hur svagt ljud de kan höra (hörseltröskeln) för olika frekvenser. Andra typer av hörseltester kan mäta skiljandeförmågan mellan två toner, ordigenkännandet i bakgrundsljud och centrala auditiva processorering.

Hörseltester används ofta för att diagnostisera olika typer av hörselnedsättningar, som exempelvis högfrekvensförlust, neurosensorisk skada eller läpp-tung-syndrom. Resultaten från en hörseltest kan användas för att rekommendera lämplig behandling, såsom hörapparater eller kohjärntraining.

Cefaclor är ett slags antibiotikum som tillhör gruppen cefalosporiner av tredje generationen. Det används vanligen för att behandla olika typer av bakteriella infektioner, såsom lunginflammation (bronkit), öroninfektioner och urinvägsinfektioner.

Cefaclor fungerar genom att hindra bakteriernas förmåga att bilda cellväggar, vilket leder till deras död. Det är verksamt mot många olika sorter av bakterier, inklusive sådana som är resistenta mot andra typer av antibiotika.

Liksom med alla antibiotika bör cefaclor användas enligt riktlinjerna och under läkares tillsyn för att undvika resistensutveckling hos bakterierna.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

Xylitol är ett sötningsmedel som är naturligt förekommande i vissa frukter och grönsaker, men det kan också framställas industriellt. Det har ungefär samma sötman som socker, men har cirka 40% färre kcal per gram. Xylitol används ofta i tuggummi, tandkräm och andra produkter där man vill minska mängden socker utan att helt ge upp sötningsgraden.

I kroppen bryts xylitol ned långsammare än socker, vilket ger en jämnare blodsockernivå och mindre insulinsecretion. Dessutom har xylitol potentialen att förhindra karies, eftersom det inte kan metaboliseras av de mikroorganismer som orsakar dental caries.

Det är värt att notera att överkonsumtion av xylitol kan leda till mag-tarmsymtom hos vissa individer, eftersom kroppen behöver tid att anpassa sig till det nya sötningsmedlet.

'Slemhinna' (i engelska: 'mucous membrane') är ett slags slimtäckt, yttre vävnadslager som tapetserar inre ytor av kroppen. Det finns i många olika kroppsdelar, till exempel i näsa, mun, tarmar, urinvägar och könsorgan. Slemhinnan skyddar kroppen mot skador, smitta och uttorkning genom att producera ett slem som hjälper till att fånga upp smutsiga partiklar och hålla vätska i kroppen. Den hjälper också till att underlätta rörelser inom kroppen, till exempel när mat passerar genom tarmarna eller när slem lämnar luftvägarna vid andning.

Exsudat och transsudat är två typer av vätskor som kan accumulera i kroppens olika kompartment, till exempel i en cavum (en kroppshåla) eller i ett hörn av lungan. De två typerna skiljer sig åt genom sin sammansättning och orsaker.

Exsudat är en vätska som innehåller höga nivåer av protein och celler, ofta viträkkceller (leukocyter). Den bildas till följd av inflammation eller skada på kapillärväggarna. Exempel på orsaker till exsudat kan vara lunginflammation, lungemboli eller cancer.

'Mass media' refererer til medier som nåddet et stort antall mennesker ved hjelp av teknikker for massedistribusjon, såsom bøker, tidsskrifter, magasiner, aviser, film, radio, TV og internett. Disse mediene har en betydelig rolle i formidlingen av informasjon, idéer og underholdning til et bredt publikum. De kan også påvirke offentlig mening og samfunnsdebatten ved å formidle nyheter og analyser om aktuelle temaer og hændelser.

Hörselmätning, även känd som audiometri, är en grupp av test som mäter individens hörselkapacitet och identifierar typen och graden av eventuella hörselskador. Det inkluderar vanligen renhetsmätning av örontrumpeten (tympanogram), skattning av hörselnivån för olika tonfrekvenser (tonåtminstone) och bedömning av förståelsen av tal i lugn och med störande bakgrundsljud (språktest). Resultaten används för att diagnostisera och hantera hörselrelaterade problem.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

'Otologic surgical procedures' refer to a range of surgical operations that are performed on the ear. These procedures can vary in complexity and may be performed for different reasons, such as:

1. To correct hearing loss: This may involve removing excess tissue or bone that is obstructing the middle ear, repairing damaged ossicles (the tiny bones in the middle ear), or implanting devices to improve hearing.
2. To manage balance disorders: Some otologic surgical procedures can help to alleviate symptoms of vertigo and other balance disorders by addressing issues with the inner ear.
3. To remove tumors or growths: If there is a benign or malignant tumor growing in or near the ear, surgery may be necessary to remove it.
4. To repair damage from trauma or injury: If the ear has been damaged due to trauma or injury, surgery may be required to repair the damage and restore function.

Some common otologic surgical procedures include stapedectomy, tympanoplasty, mastoidectomy, and cochlear implantation. The specific procedure used will depend on the individual patient's needs and the nature of their condition.

"Nässvalgsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar näsan och svalget. Detta kan inkludera sådana saker som allergisk rinit (inflammation i näsan orsakad av allergi), non-allergisk rinit (näsbesvär utan en tydlig orsak), sinusit (inflammation i slemhinnorna i skallens bakhåla), förkylning, influensa och andra infektioner som drabbar näsan och/eller svalget.

Det är värt att notera att detta är ett mycket brett sammanhang och att det kan finnas en stor variation i symtom och svårighetsgrad mellan olika individer med nässvalgsjukdomar. Om du eller någon annan upplever pågående eller återkommande problem med andning, sömnsvårigheter, smärta eller andra besvär i näsan eller svalget bör man söka vård av en läkare för att få en noggrann diagnos och behandling.

En bakteriell infektion är en infektion som orsakas av bakterier, små encelliga mikroorganismer. När bakterier invaderar kroppen kan de orsaka en rad olika symptom beroende på vilken typ av bakteri och var i kroppen den etablerar sig. Exempel på bakteriella infektioner inkluderar lunginflammation (pneumoni), urinvägsinfektioner, hudinfektioner och blodförgiftning (sepsis). Behandlingen för bakteriella infektioner består ofta av antibiotika, men det kan också behövas andra typer av behandling beroende på typen och allvarlighetsgraden av infektionen.

Bakteriella antikroppar är en typ av antikroppar som produceras av immunsystemet i samband med en infektion orsakad av bakterier. Dessa antikroppar är proteiner som bildas av B-celler och är specificerade för att binda till specifika antigener på ytan av bakterierna. När bakteriella antikroppar binder till sina målantigener aktiveras komplementsystemet, vilket kan leda till destruktion av bakterierna och skydda kroppen från infektioner.

Bakteriella antikroppar kan vara av olika typer, inklusive IgG, IgM, IgA och IgE, beroende på vilken sorts immunrespons som är aktiverad. Varje typ av antikropp har en unik funktion i kroppen, men de flesta bakteriella antikroppar är av typen IgG, som är den vanligaste och mest flexibla typen av antikroppar.

Det är värt att notera att det kan finnas en förväxlingsrisk med begreppen "bakteriella antikroppar" och "antikroppar mot bakterier". De senare refererar till när en persons immunsystem har producerat antikroppar som reagerar med bakterier eller deras toxiner, oavsett om personen är sjuk eller inte. Därför kan en person ha antikroppar mot bakterier utan att vara sjukt.

Streptolysiner är toxiner som produceras av bakterien Streptococcus pyogenes, också känd som beta-hemolytisk streptokock. Det finns två typer av Streptolysiner, S och O, där S är termolabil (försvinner vid värmebehandling) och O är termostabilt (omotständig mot värmebehandling). Dessa toxiner orsakar hemolys (rodnad och nedbrytning) av röda blodkroppar på blodagar. Streptolysin S kan också orsaka skada på hjärtmuskulaturen, vilket kan leda till akut reumatisk feber. Antistreptolysin-Titer (AST) är ett laboratorieprov som mäter antikroppar mot Streptolysin O och används för att diagnostisera infektioner orsakade av beta-hemolytisk streptokock.

Cefuroxim är ett bredspektrum-β-laktamantibiotikum, som tillhör cefalosporinerna av tredje generationen. Det används för behandling av olika infektioner orsakade av känsliga bakterier, inklusive:

* Hud- och webbinfektioner
* Andningsvägsinfektioner
* Urinvägsinfektioner
* Magsäck- och tarminfektioner
* Ben- och ledinfektioner
* Intraabdominala infektioner
* Infektioner i bukhinna och lever
* Meningit (hjärnhinneinflammation)
* Endokardit (hjärtklaffsinflammation)

Cefuroxim verkar genom att hämma bakteriens förmåga att bilda celldelar, vilket leder till död av bakterien. Det är effektivt mot många gram-positiva och gram-negativa bakterier, inklusive stafylokocker, streptokocker, E. coli, Proteus mirabilis, Klebsiella pneumoniae, Haemophilus influenzae och Neisseria meningitidis.

Liksom andra β-laktamantibiotika kan Cefuroxim orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer. Det bör undvikas hos personer med kända allergi mot cefalosporiner eller penicilliner, eftersom de kan ha korsallergi mellan dessa två grupper av antibiotika.

En ansiktsförlamning, eller faciales pares, är en förlust av rörelseförmåga eller nedsatt känsel i ansiktet på grund av skada eller störning i den del av nervsystemet som kontrollerar ansiktsmuskulaturen, vanligtvis den seventh cranial nerve (facial nerve).

Faciales nerverna har två huvudsakliga funktioner: att styra de muskler som kontrollerar ansiktets mimika och att överföra smaksinnet från framtandet. En skada på denna nerv kan orsaka en förlamning av antingen ena eller båda sidor av ansiktet, vilket kan leda till att det blir svårt att blinka, rynka pannan, smiles, tala och äta. I vissa fall kan även smakförlust i framtänderna upplevas.

Ansiktsförlamningar kan ha olika orsaker, till exempel infektioner som mässling eller hjärninflammation, skalltrauma, tumörer, stroke eller cancersjukdomar. I vissa fall kan orsaken inte fastställas. Behandlingen beror på orsaken till förlamningen och kan innefatta mediciner, operation eller rehabilitering.

'Haemophilus vaccines' refererar till vacciner som är riktade mot Haemophilus influenzae typ b (Hib), en bakterie som kan orsaka allvarliga infektionssjukdomar, särskilt hos barn under 5 år. Dessa sjukdomar inkluderar meningit (hjärnhinneinflammation), epiglottitis (svullnad av struphuvudet) och pneumoni (lunginflammation).

Det finns två huvudsakliga typer av Hib-vacciner:

1. Konjugatvaccin: Denna typ av vaccine kopplar Hib-antigen till ett protein som stärker immunförsvaret och ger långvarig immunitet. Konjugatvaccinet är den vanligaste typen av Hib-vaccin som används idag och ges vanligen i tre doser under barnets första år och en boosterdos när barnet är 12–15 månader gammalt.

2. Polysackaridvaccin: Denna typ av vaccine innehåller endast Hib-antigen utan något protein. Polysackaridvaccinet ger kortare immunitet jämfört med konjugatvaccinet och används sällan idag.

Hib-vaccinering är en del av den rutinmässiga barntillsynen i många länder och har visat sig vara mycket effektivt för att förebygga Hib-infektioner.

Trumhinneplastik, även kallat trumhinnekirurgi eller ventrikelplastik, är en medicinsk procedure där hjärnvävnad (ofta bukhinna) används för att reducera storleken på en förstorad hjärnventrikel, vanligen den laterala ventrikeln. Detta görs vanligtvis för att lindra symptomen av hydrocefalus eller normalt tryck hydrocefalus (ICP), som kan inkludera huvudvärk, yrsel, synproblem och kognitiva svårigheter.

Under operationen skapar neurokirurgen en öppning i hjärnan (trumhinnan) för att komma åt den förstorade ventrikeln. Sedan placeras en bit av bukhinnan in i ventrikeln för att minska dess storlek och förbättra flödet av cerebrospinalvätska (CSF). Detta hjälper till att reducera det ökade intrakraniella trycket och lindrar symtomen.

Trumhinneplastik är en etablerad behandlingsmetod för vissa former av hydrocefalus, särskilt vid normaltryckshydrocefalus (NPH), där patienter ofta har symptom på åldrande och demens. Operationen kan leda till betydande förbättringar i patienternas kvalitet på liv och funktionella förmågor.

Human Bocavirus (HBoV) är ett encelligt DNA- virus som tillhör parvovirusfamiljen och upptäcktes första gången år 2005. Viruset har identifierats hos barn med andningsvägsinfektioner, men kan också orsaka mag-tarmsjukdomar. HBoV är vanligt förekommande i populationen och kan påvisas hos upp till 15 procent av barn under två år som har andningsbesvär. Viruset tros orsaka milda symtom, men kan också vara en del av den bakteriella eller virala floran hos sjuka barn. Fler studier behövs för att fastställa exakt vilken roll HBoV spelar i sjukdomar hos människor.

Cerumen, även känt som öronvax, är ett naturligt sekret som produceras i örat av en körtel som kallas ceruminös körtel. Cerumen har flera funktioner, inklusive att hjälpa till att skydda örat från damm, smuts och skador. Det hjälper också till att döda bakterier och svampar som kan orsaka infektioner i örat. Cerumen är vanligtvis gulbrunt till färgen och har en klibbig konsistens. Normalt sett transporteras cerumen ut ur örat genom rörelser av huden i yttre delarna av örat och under vanliga omständigheter behöver inte tas bort aktivt.

Ledningshörselnedsättning, även känd som sensorineural hearing loss (SNHL), är en form av hörsvårighet som orsakas av skada eller skada på de innersta delarna av det auditiva systemet. Detta inkluderar cochlea (hörselorganet) och/eller de nervbanor och centra i hjärnan som tolkar ljudsignalerna. Ledningshörselnedsättning kan vara mild, moderat, svår eller djup, beroende på graden av skada.

Det finns två huvudsakliga orsaker till ledningshörselnedsättning:

1. Skador på hårcellerna i cochlea: Hårceller är känsliga sensoriska celler som omvandlar ljudvibrationer till elektriska impulser som sedan skickas till hjärnan för tolkning. Om dessa celler skadas eller dör, kan de inte korrekt uppfatta och överföra ljudsignaler, vilket orsakar en nedsättning av hörseln.
2. Skador på auditoriska nervbanor eller centra i hjärnan: Om nervbanorna som förmedlar ljudsignaler från cochlea till hjärnan skadas eller inte fungerar korrekt, kan det leda till en nedsättning av hörseln.

Ledningshörselnedsättning kan vara congenital (född med) eller acquisitiv (utvecklas senare i livet). Acquisitive ledningshörselnedsättning kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive exponering för höga ljudnivåer, infektioner, olyckor, vissa läkemedel, åldrande och genetiska faktorer.

I allmänhet är ledningshörselnedsättning permanent och kan inte botas med medicin eller kirurgi. Men det finns behandlingsalternativ som hörapparater och kohörsystem som kan hjälpa personer med nedsatt hörsel att uppfatta ljud bättre och förbättra deras livskvalitet.

"Hörselbensdefinitionen kan variera beroende på kontext, men vanligtvis refererar det till den del av innernanatomi som omvandlar ljudvågor till nervsignaler som sedan tolkas av hjärnan. Hörselbenet består av tres små ben i mellanörat – hammaren, städet och stigbygeln – samt den fluida fyllda inneröronhålan, cochlea eller skruvlanseringen. Cochlea innehåller hårda celler som reagerar på ljudvågor och sänder nervsignaler till hjärnan via det åttonde kranialnerven (nervus vestibulocochlearis). Skador eller sjukdomar i hörselbenet kan orsaka hörproblem eller förlust."

I medically related context, 'growing medium, enriched' typically refers to a substance or material that is used to support the growth of plants or other organisms in a controlled environment, such as in a laboratory or cultivation facility. The term 'enriched' implies that the substrate has been amended with additional nutrients, minerals, or other components to promote optimal growth and development of the organism being cultured.

Examples of enriched growing media may include:

* Soil mixes that have been amended with compost, fertilizers, or other soil additives to improve nutrient content and water retention.
* Hydroponic solutions that have been formulated with specific ratios of macro- and micronutrients to support the growth of plants in a soilless environment.
* Sterile culture media used for growing microorganisms, such as agar plates or broths that have been supplemented with additional nutrients or growth factors.

It's important to note that the specific composition and properties of an enriched growing medium will depend on the needs of the organism being cultured, as well as any relevant regulations or standards governing its use in a medical or laboratory setting.

Öronömhet kan möjligen kontrolleras som grovtest vid misstanke om mellanöreinflammation, men för diagnos krävs inspektion av ... Den vanligaste förebyggande behandlingen vid återkommande mellanöreinflammation är insättande av ventilerande plaströr i själva ... En systematisk litteraturöversikt, nr 189, 2008 Information om mellanöreinflammation på ... osäker diagnos och sannolikt inte mellanöreinflammation. Tecken som anses tala för säker diagnos är om det kommer purulent ( ...
... orsakad av mykoplasma kan ge svullna lymfkörtlar i nacken, ledvärk eller mellanöreinflammation. Ronki ...
H. influenzae kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, framförallt mellanöreinflammation och bihåleinflammation. Hos ...
Öronömhet kan möjligen kontrolleras som grovtest vid misstanke om mellanöreinflammation, men för diagnos krävs inspektion av ... Den vanligaste förebyggande behandlingen vid återkommande mellanöreinflammation är insättande av ventilerande plaströr i själva ... En systematisk litteraturöversikt, nr 189, 2008 Information om mellanöreinflammation på ... osäker diagnos och sannolikt inte mellanöreinflammation. Tecken som anses tala för säker diagnos är om det kommer purulent ( ...
... till exempel vid kronisk mellanöreinflammation eller öronmissbildning, samt uppfyller speciella hörselmässiga krav.. Hörapparat ...
... är en form av akut mellanöreinflammation där det bildas blåsor på trumhinnan. Smärtan kan vara intensiv. ... Bullös myringit är en variant av akut mellanöreinflammation där det bildas blåsor på trumhinnan. Bullös myringit uppstår i ... Studier hos barn med mellanöreinflammation har det inte kunnat påvisa andra orsaker än de bakterier och virus som orsakar ... Bullös myringit är en form av akut mellanöreinflammation där det bildas blåsor på trumhinnan. Smärtan kan vara intensiv. ...
H66.4 Varig mellanöreinflammation, ej specificerad som akut eller kronisk. *H66.9 Mellanöreinflammation, ej specificerad som ... H66 Varig och icke specificerad mellanöreinflammation*H66.1 Kronisk varig tubotympanisk mellanöreinflammation. *H66.2 Kronisk ... Tidpunkten då en akut mellanöreinflammation blir kronisk är omstridd med definitioner som varierar från två veckor till tre ...
otorinolaryngologiʹ (nylatin otor-rhino-laryngologiʹa, av oto-, rino- och laryngologi), otorhino-la-ryn-gologi, läran om sjukdomar inom örat, näsan och. (16 av 112 ord) ...
Symtomen är plötsligt insjuknande med feber, hosta och snuva samt nedsatt. (11 av 69 ord) ...
... och heller inte mellanöreinflammation eftersom det inte används som fackterm i den kliniska verksamheten). ...
... till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, ...
Akut mellanöreinflammation (akut otitis media suppurativa): *Förekommer oftast hos småbarn, 0,5-3 år, många har haft ... Kronisk mellanöreinflammation (kronisk otitis media): *Kan förekomma både hos barn och vuxna. Beror ofta på långvarig ... Vid misstanke om kronisk mellanöreinflammation remitterar man oftast till specialist inom öron-näsa-halssjukdomar. ...
  • Kan förskrivas till hörselskadad som inte kan eller bör använda konventionell hörapparat, till exempel vid kronisk mellanöreinflammation eller öronmissbildning, samt uppfyller speciella hörselmässiga krav. (vgregion.se)
  • Tidpunkten då en akut mellanöreinflammation blir kronisk är omstridd med definitioner som varierar från två veckor till tre månader. (netdoktorpro.se)
  • Öronömhet kan möjligen kontrolleras som grovtest vid misstanke om mellanöreinflammation, men för diagnos krävs inspektion av trumhinnan med otoskop eller öronmikroskop. (wikipedia.org)
  • Enligt svenska behandlingsriktlinjer graderas den diagnostiska säkerheten i tre nivåer: Säker diagnos, osäker diagnos och sannolikt inte mellanöreinflammation. (wikipedia.org)
  • Den vanligaste förebyggande behandlingen vid återkommande mellanöreinflammation är insättande av ventilerande plaströr i själva trumhinnan. (wikipedia.org)
  • Bullös myringit är en form av akut mellanöreinflammation där det bildas blåsor på trumhinnan. (medibas.se)