Ett kvartärt, parasympatomimetiskt ammoniummedel med muskarin verkan som hos acetylkolin. Det hydrolyseras betydligt långsammare än acetylkolin av acetylkolinesteras och är motståndskraftigare mot hydrolys genom ospecifika kolinesteraser, så att det får längre verkan. Det används som parasympatomimetisk luftrörssammandragande medel, och som diagnostiskt hjälpmedel vid bronkialastma.
Medel som får luftrör eller bronkioler att smalna.
Läkemedelsförvaring är den praktik och de metoder som används för att säkerställa att läkemedel lagras under appropriate, skyddade och kontrollerade förhållanden av temperatur, fuktighet och ljus, med syfte att bevara deras kvalitet, effektivitet och säkerhet från skada eller förändring, så att de är säkra och effektiva vid användning.
En grupp föreningar som är derivat av beta-metylacetylkolin (metakolin).
"Läkemedelshållbarhet" refererar till den tid under vilken ett läkemedel behåller sin kvalitet, effektivitet och säkerhet under lagring i lämpliga förhållanden, såsom rätt temperatur, fuktighet och ljusförhållanden, enligt tillverkarens rekommendationer.
Oorganiska föreningar härrörande från saltsyra och innehållande en Cl-jon.
Tester som innebär inandning av allergen (i form av dimma eller damm), farmakologiskt aktiva lösningar i sprejform (t ex histamin eller metakolin) eller kontrollpreparat, och därpå följande lungfunkti onsanalys. Sådana tester används för diagnos av astma.
Kraftigare sammandragning av den glatta luftrörsmuskulaturen vid en given retning än vad som är normalt. Detta tillstånd ses hos praktiskt taget alla symtomatiska astmapatienter. Den påtagligaste mani festationen av muskelsammandragningen är minskade luftvägsdimensioner, vilka enkelt kan mätas i samband med lungfunktionstester.
Minskning av luftrörens diameter på fysiologisk väg eller genom farmakologisk verkan.
Cellmembranglykoproteiner som är selektiva för kloridjoner.
Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.
Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.
Motståndet mot luftflöde i luftstrupen och lungorna.
De större luftvägarna till lungorna som förgrenas från änden av luftstrupen (trakea).
"Vinylchlorid" är ett giftigt, färglöst gas som används vid tillverkning av polyvinylklorid (PVC), ett plastmaterial. Det kan också förekomma naturligt i små mängder i vissa kol- och naturgasförekomster. Vinylchlorid är en cancerogent substans som orsakar levercancer och andra hälsoproblem vid exponering.
Respiratorisk överkänslighet, även känt som allergisk rhinit, är en typ av immunreaktion där den drabbades kropp reagerar på ofarliga substanser i luften, såsom pollen, sporer eller djurhår, vilket orsakar symptom som snuva, nästäppa, irriterad och kliande slemhinna och hosta.
Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.
Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.
Parasympatomimetika är en grupp av läkemedel som imiterar eller förstärker den parasympatiska nervsystemets aktivitet, vilket leder till minskad hjärtrytm, ökat slamperi i bronkiolerna och ökat peristaltik i tarmarna. Dessa mediciner används för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive glaukom, gastrointestinala störningar och kardiovaskulära tillstånd.

Metamfetamin är ett starkt centralstimulerande preparat och ett av de aktiva substanserna i drogen krympboende. Metakolinklorid är däremot ett läkemedel som används för att behandla metamfetaminmissbruk.

Metakolinklorid är en långverkande, reversibel inhibitor av det enzym som bryter ner dopamin (dopaminhydroxylas). Genom att hindra nedbrytningen av dopamin ökar koncentrationen av dopamin i hjärnan och minskar på så sätt behovet av metamfetamin.

Metakolinklorid ges ofta som en del av ett multimodalt behandlingsprogram för metamfetaminberoende, tillsammans med psykosocialt stöd och andra medicinska behandlingar. Det bör endast användas under övervakning av en läkare på grund av riskerna för biverkningar som sänkt blodtryck, yrsel, trötthet, illamående och kräkningar.

Bronchoskopisk effektiv dosering (BED) eller "bronchial squeezing medication" refererar till läkemedel som ges under bronchoskopi och har till syfte att reducera överflödig sekretproduktion, eradicera eventuell infektion och underlätta avlägsnandet av sekret från de centrala luftvägarna. Exempel på sådana medel inkluderar antibiotika, antiseptiska lösningar och mukolytika. Genom att reducera sekretans sammanpressningsgrad på de centrala luftvägarnas slemhinnor kan andningen underlättas hos patienter med nedsatt lungfunktion, till exempel sådana som lider av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller bronkiektasi.

Läkemedelsförvaring kan definieras som de rekommenderade metoderna och villkor för att lagra läkemedel på ett säkert, verksamt och rättvisande sätt. Detta inkluderar faktorer som temperatur, fuktighet, ljus, ventilation och skydd mot skadliga substanser eller handlingar. Syftet med läkemedelsförvaring är att bevara läkemedlets kvalitet, effektivitet och säkerhet under hela dess lagringstid.

Exempel på specifika rekommendationer för läkemedelsförvaring kan variera beroende på vilken typ av läkemedel som behöver lagras. Vissa allmänna principer inkluderar:

- Lagra läkemedlen på rätt temperatur, vanligtvis mellan 15 och 25 grader Celsius, om inte annat anges av läkemedelsbolaget eller myndigheter.
- Undvik direkt solljus och höga temperaturer, till exempel genom att inte lagra läkemedlen i närheten av ugnar, fönster eller i bilen under varma dagar.
- Lagra läkemedlen på ett torrt ställe med låg fuktighet, eftersom för hög fuktighet kan påverka vissa läkemedels kvalitet och stabilitet.
- Förvara läkemedel separat från starkt luktande ämnen som rök, parfymer eller rengöringsmedel, eftersom dessa dofter kan påverka smaken och effektiviteten hos vissa läkemedel.
- Skydda läkemedlen från barn och djur genom att förvara dem i säkra lådor eller utrymmen som är outräckbara för dem.
- Kontrollera regelbundet förhuset där läkemedlen förvaras på skador, fukt eller andra faktorer som kan påverka deras kvalitet och stabilitet.

Metakolinföreningar (eng. "choline esters") är en grupp av organiska föreningar som innehåller en esterbindning mellan kolin och en karboxylsyra. De är kemiskt relaterade till neurotransmittorn acetylkolin, som också är en metakolinförening. Exempel på metakolinföreningar inkluderar acetylkolin, karbakol och metakolin. Dessa föreningar har diverse farmakologiska egenskaper och används inom medicinen som läkemedel, till exempel i behandlingen av glaukom och muskarinreceptor-relaterade sjukdomstillstånd.

Läkemedelshållbarhet, eller medicinal preservation, är ett begrepp som beskriver hur väl ett läkemedel bevaras under lagring och distribution. Det inkluderar förmågan att behålla sin kvalitet, effektivitet och säkerhet under förutbestämda lagringsförhållanden, såsom temperatur, fuktighet och ljusexponering, över en specificerad period av tid.

Enligt World Health Organization (WHO) definieras läkemedelshållbarhet som "den förmågan hos ett läkemedel att fortfarande uppfylla sina specifierade kvalitetskrav under förutbestämda lagringsförhållanden och under en angiven tidslimit". Denna definition inkluderar både stabilitet och kompatibilitet av ett läkemedel.

Stabilitet avser förmågan hos ett läkemedel att inte försämras i kvalitet, effektivitet eller säkerhet under lagring och användning under en specificerad tid. Kompatibilitet avser förmågan hos olika komponenter i ett läkemedel, såsom aktiva substanser, excipienter och tillsatsämnen, att fungera tillsammans utan att försämras eller orsaka skada.

Läkemedelshållbarhet är viktigt för att garantera att patienter får tillgång till säkra och effektiva läkemedel, samt för att minimera spill och minska kostnader relaterade till överflödig produktion och distribution.

'Klorider' är en samling kemiska föreningar som innehåller kloratomen. Kloridion (Cl-) är den enklaste formen av klorid, och är en anjon med negativ laddning. Den bildas när kloratom i molekylen Cl2 reagerar med ett annat element eller jon som donerar elektroner för att forma en jonbindning.

Många naturligt förekommande substanser och kommersiella produkter innehåller klorider, inklusive salt (natriumklorid), vinäger (ättiksyraklorid) och vissa typer av läkemedel. Klorider kan också förekomma som en biprodukt vid vissa industriella processer eller som en del av luft- och vattenföroreningar.

Bronkiellprovokationstest, eller bronchialde challenges, är en medicinsk undersökningsmetod där man utsätter patientens luftrör för en allt större mängd av ett ämne som misstänks orsaka andningssvårigheter. Testet används främst för att diagnostisera eller utesluta bronkiell astma, men kan även användas för andra luftvägsrelaterade sjukdomar.

Under en Bronkiellprovokationstest mäter man patientens lungfunktion före och efter utsättningen av det provocerande ämnet. För att testa på bronkiella reaktivitet använder man ofta metakolin, ett substans som orsakar bronkospasm hos personer med hyperreaktiva luftrör. Andra substanser som kan användas inkluderar histamin och koldioxid.

Testet utförs vanligen på en lungspecialistklinik under kontrollerade förhållanden, där patienten får andas in det provocerande ämnet genom ett spray eller en nebuliseringsmask. Man mäter sedan patientens lungfunktion med hjälp av en spirometri, som mäter luftvolym och flöde i lungorna.

Det är viktigt att notera att Bronkiellprovokationstest inte bör utföras på patienter med allvarlig kärlkramp, högt blodtryck eller andra allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, eftersom det kan orsaka allvarliga biverkningar.

Bronkiell hyperreaktivitet (BHR) är en medicinsk term som refererar till en ökad benägenhet för de luftburna vägarnas muskler i lungorna, specifikt bronkien, att reagera på olika stimuli genom att kontrahera och orsaka en förträngning av luftvägarna. Detta leder till andningssvårigheter som hosta, bröstsmärta och diffus dyspni (andnöd). BHR kan vara associerat med flera olika lungrelaterade sjukdomar, inklusive astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och bronkiell inflammation.

Det är värt att notera att det finns ingen specifik gräns för hur mycket en persons luftvägar måste reagera för att diagnostiseras med BHR, utan istället bedöms individuella reaktioner i relation till den specifika provokationen och den personens bakgrund och symptom. Provokationsprov används ofta för att fastställa diagnosen, där luftvägarnas respons på olika stimuli, som till exempel metakolin eller histamin, mäts.

"Bronchsammandragning" er en medisinsk term som refererer til å høre lyden av luftpassasjen i de større bronkene under veiledning av et stetoskop. Denne lyden er normalt ikke hørbar under normal avlytning, men kan oppdages ved å trykke stetoskopet hardt mot brystet over de store bronkene. Bronchsammandragningen kan være forstærket ved forskjellige lungsymptomer som eksempelvis infeksjoner, astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Lyden av bronchsammandragning er karakteristisk fordi den låter høyere pitchet og skarpere enn lyden av normal ånding. Den kan også være mer hørbar under utåt-ånding (ekspirium) enn innåt-ånding (inspirium).

Det er viktig å undersøke for bronchsammandragninger når en pasient har symptomer som kan tyde på en lungsjukdom, da det kan være et indikator på en alvorlig situasjon.

Kloridkanaler är proteinkomplex som spänner över celldelar och membran i kroppens celler. De tillåter negativt laddade klorgasioner (Cl-) att diffundera genom cellmembranet. Dessa kanaler är viktiga för att reglera elektrolytbalans, pH och vätskebalans i kroppen.

Det finns olika typer av kloridkanaler, inklusive voltagemässigt styrda kanaler, ligandstyrda kanaler och mekaniskt styrda kanaler. Dessa olika typer av kanaler aktiveras av olika signaler och är involverade i olika fysiologiska processer som nervsignalerering, muskelkontraktion och sekretion av saltsyror.

Abnormaliteter i kloridkanaler kan leda till olika sjukdomar, inklusive cystisk fibros (CF), en ärftlig lungsjukdom som orsakas av mutationer i CFTR-genen, som kodar för en speciell typ av kloridkanal.

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägsjukdom som karaktäriseras av omvända, ofta periodvis återkommande andningssvårigheter och hosta. Det beror på en ökad respons hos luftvägarnas musklatur, slemhinnor och immunförsvar mot olika utlösande faktorer som till exempel allergier, luftföroreningar eller infektioner. Den inflammatoriska reaktionen leder till en förträngning av de mindre luftvägarna och slemproduktion, vilket kan orsaka andningsbesvär som hosta, bröstsmärta, tryck i bröstet och diffus dyspné (andnöd). Astma klassificeras ofta som allergiskt eller icke-allergiskt beroende på dess orsak. Diagnosen astma ställs vanligtvis genom en kombination av kliniska symtom, lungfunktionstester och andningsprov. Behandlingen innefattar ofta läkemedel som inhalationssteroider, kortikosteroider, bronkdilatatorer och leukotrienantagonister för att kontrollera inflammationen och lindra symtomen.

'Forcerad utandningsvolym' är en medicinsk term som refererar till den maximala volymen av luft som en person kan andas ut på kommando. Det mäts vanligtvis under standardiserade förhållanden, där individen tar en djupt inandningsvåg följt av ett maximalt, tvångsmässigt utandningsförsök.

Det är viktigt att notera att forcerad utandningsvolym inte ska förväxlas med vital kapacitet, som är den totala mängden luft en person kan andas ut efter maximal inandning. Forcerad utandningsvolym inkluderar den extra volymen av luft som kan tvingas ut genom att kontrahera muskler i bröstkorgen och magen, vilket gör den till ett mer precist mått på andningskapacitet och lungfunktion.

Även om forcerad utandningsvolym är ett användbart verktyg för att bedöma lungfunktion, bör det inte användas ensamt som diagnosmetod för lungsjukdomar eller andra hälsoproblem. I stället bör det ses som en del av en komplett medicinsk utvärdering.

Luftvägsmotstånd (Airway resistance) är ett mått på hur mycket luften möttr resistans när den passerar luftvägarna under andningen. Det beräknas som förhållandet mellan tryckfallet över luftvägarna och flödet av luft genom dem. Luftvägsmotståndet kan vara ökat vid olika lungsjukdomar, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungemfysem. Ökat luftvägsmotstånd kan leda till andnöd och sämre syresättning i blodet.

'Luftrör' är ett medicinskt begrepp som refererar till de rörformiga strukturerna i kroppen som andningsluften passerar genom. Det finns två typer av luftrör: det övre och det nedre.

Det övre luftröret, också känt som näsa och svalg, börjar vid näsborrarna och fortsätter ner till struphuvudet. Det består av tre delar: näshålan, svalget och näsöppningarna i svalget (choanae).

Det nedre luftröret är en fortsättning på det övre luftröret och börjar vid struphuvudet och fortsätter ner till lungorna. Det består av två delar: luftstrupen (trachea) och de två bronkerna som delar sig och leder in i vardera lunga.

Luftrörens främsta funktion är att transportera luft till och från lungorna under andningen, så att syre kan tas upp av kroppen och koldioxid kan avges som en biprodukt.

Vinylchlorid (VC) er en organisk forbindelse som ofte brukes i produksjonen av plastprodukter, særlig den termoplastiske materialet polyvinylklorid (PVC). Vinylchlorid er en farveløs gas ved standardbetingelser og har en søt, kjemisk luktestens ion.

I medicinsk sammenheng kan vinylchlorid være relevant fordi det er klasifisert som en karcinogen av Grupp 1 av International Agency for Research on Cancer (IARC). Langvarig eksponering for vinylchlorid kan føre til økt risiko for ulike typer av kraftfull kanser, inkludert lever- og leukæmi. Vinylchlorid er også kjent for å være neurotoksiisk og kan forårsake neurologiske symptomer som svingende koordinasjon, tremor og svakhet i lemmerne.

'Respiratorisk överkänslighet' (även känd som respiratorisk allergisk reaktion eller luftvägsreaktion) är en medicinsk term som refererar till en ökad respons i luftvägarna till ett ämne som normalt inte orsakar problem. Detta skiljer sig från astma, som är en kronisk inflammatorisk sjukdom i de lägre luftvägarna.

Respiratorisk överkänslighet kan vara orsakad av exponering för olika ämnen såsom pollen, sporer, damm, djurdander eller kemiska substanser. När en person med respiratorisk överkänslighet exponeras för ett av dessa ämnen kan det leda till symtom som hosta, nässelfeber, snuva, bröstsmärta och andnöd.

Det är viktigt att skilja mellan respiratorisk överkänslighet och astma eftersom de behandlas på olika sätt. En person med respiratorisk överkänslighet kan få lindring av symtomen genom att undvika exponering för det allergen som orsakar problemen, medan en person med astma kan behöva läkemedel för att öppna luftvägarna och reducera inflammationen.

Läkemedelstillförsel genom inandning, också känd som respiratorisk läkemedelstillförsel, är en metod för att administrera läkemedel där de inhaleras och absorberas av lungorna. Detta kan uppnås med hjälp av olika typer av inhalationsenheter, till exempel nebulizatorer, pratarinhalatorer eller torra pulverinhalatorer.

Den respiratoriska läkemedelstillförseln har flera fördelar jämfört med den systemiska administrationen (t.ex. per oral, intravenös) eftersom läkemedlen direkt når lungorna och kan ges i mycket lägre doser. Detta minskar potentiala biverkningar och ökar effektiviteten av behandlingen. Denna metod används ofta vid behandling av luftvägsrelaterade sjukdomstillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros (CF).

'Koksalt' er en kjemisk forbindelse bestående av natrium (Na) og klor (Cl), og har formelen NaCl. Det er også kjent som salt, bordssalt eller kommon salt. Koksalt er en viktig oppdeler i kroppen og hjelper til å holde den normale balansen av vann og elektrolitter i kroppen. Det brukes også som smaksadding i mat.

'Parasympatomimetika' är ett samlingsbegrepp för substanser som efterliknar eller förstärker den parasympatiska nervsystemets verkan i kroppen. Det parasympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och ansvarar för att reglera kroppens homeostas under vila, till exempel sänkning av hjärtslaget och andningsfrekvensen, samt stimulering av mag-tarmkanalen.

Parasympatomimetika verkar genom att aktivera muskarinreceptorer i det parasympatiska nervsystemet, vilket orsakar en ökning av signalsubstansen acetylkolin i synapsen mellan nerverna. Detta leder till en ökad aktivitet hos de organ som styrs av det parasympatiska nervsystemet.

Exempel på parasympatomimetika inkluderar pilocarpin, acetylkolin och muskarin. Dessa substanser används ofta i medicinska sammanhang för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel glaukom, refluxösad och urinvägsbesvär.

... arbetsmiljöXenonradioisotoperMetakolinkloridLuftförorenande ämnenKolmonoxidhemoglobinRökIsocyanaterDammTrikloretanerLustgas ...