Påtagliga försämringar i utvecklingen av motorisk koordinationsförmåga, så att försämringen inverkar på det dagliga livet.
Förmåga att utföra komplexa rörelser.
Ett område i hjärnans frontallob där primär motorisk kontroll sker. Det ligger framför centralfåran.
Förhållandevis permanent beteendeförändring som resultat av tidigare erfarenheter eller övning. Begreppet omfattar förvärvande av kunskap.
Nervceller som aktiverar muskelceller.
Det elektriska gensvaret som framkallas i en muskel eller motornerv vid elektrisk eller magnetisk retning. Vanliga retningsmetoder är transkraniell elektrisk - eller transkraniell magnetisk stimulering, vilka ofta används för övervakning vid neurokirurgi.
Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.
"Psykomotorisk funktion" refererer til den sammenhæng og koordination mellem psykiske processer (som tanker, følelser, perception) og motoriske handlinger (som bevægelser, reflekser). Den psykomotoriske funktion omfatter evnen til at modtage information fra sin omverden, bearbejde denne information og svare igen med en relevant fysisk respons. Dette er vigtigt for adfærdsmønstre som opmærksomhed, hukommelse, læring, planlægning, koordination og kontrol af bevægelser.
"Kroppsrörelse" är ett samlingsbegrepp för alla de rörelser och aktiviteter som kroppen kan utföra, inklusive flexion, extension, rotation, lateral flexion och abduktion av muskler och leder, samt större rörelsemönster som gå, springa, dansa och cykla.
Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.
'Series learning' in medical terms, also known as "spaced repetition," is a learning technique that involves reviewing information at increasing intervals to improve long-term retention and recall.
Syndrom som har dyskinesi som främsta kännetecken i sjukdomsförloppet. Till denna kategori hör degenerativa, ärftliga, infektions- och läkemedelsframkallade, postinflammatoriska och psttraumatiska tillstånd.
Den kontinuerliga fysiologiska och mentala mognadsprocessen hos barn från födseln upp till tonåren. Hit hör normala reaktioner på och anpassning till situationer, men inte kroppstillväxt (="växt").
I en enkel medicinsk definition kan 'arbetsprestation' (work performance) syfta på en individs förmåga att utöva sin yrkesroll effektivt och effektivt, inklusive kognitiva, fysiska och emotionella aspekter. Detta täcker ofta ett brett spektrum av färdigheter som innefattar kunskaper, minneskapacitet, motoriska förmågor, kommunikationsförmåga, sociala kompetenser och psykologisk hälsa. Arbetsprestation kan påverkas av många faktorer, till exempel medicinska tillstånd, behandlingar, stress, arbetsmiljö och personliga omständigheter.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.
Proteiner som medverkar eller ger upphov till cellrörelse, så som rotationsstrukturer (flagellmotor) eller strukturer med rörelse längs cytoskelettfibrer (myosin-, kinesin- och dyneinmotorfamiljerna).
Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.
I medicinen refererar sidodominans till ett fenomen där två eller flera genetiska varianter (aleler) av samma gene delar upp arvet på ett sådant sätt att de båda alalterna uttrycks i samma individ, men i skilda celler eller i olika typer av celler. Detta står i kontrast till koddominans, där båda varianterna av genen uttrycks i samma cell och ger upphov till en kombinerad fenotyp.
Främre extremitet hos fyrfota djur.
Neuronal plasticity, also known as neuroplasticity, refers to the brain's ability to change and adapt as a result of experience by reorganizing its structure, functions, or connections between neurons. This process involves the formation of new neural connections, strengthening or weakening of existing ones, and even the creation of new neurons in certain parts of the brain. Neuronal plasticity plays a crucial role in learning, memory, cognition, and recovery from brain injuries.
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
Den medicinska definitionen av 'Rotarod prestandatester' är en metod för att utvärdera djurs balans, muskel koordination och motoriska skicklighet. Testen mäter tiden som ett djur kan stå på och gå på en roterande cylinder innan det faller av.
I medicinsk kontext, definieras 'hand' som den del av armen som sträcker sig från handleden (wrist) till fingertopparna. Den består av ett antal ben (bones), muskler, senor och nerver som tillsammans ger handen förmågan att röra sig, känna och gripa tag i objekt. Handens precision och styrka gör den unik bland kroppens lemmar och möjliggör komplexa aktiviteter såsom skrivande, klappning, ätande och manipulation av små föremål.
Störningar kännetecknade av försenade utvecklingssteg i förhållande till vad som förväntas för en given ålder eller utvecklingsperiod. Dessa störningar eller brister på förmåga uppkommer före 18-årsåldern, kan förväntas att fortgå och utgöra ett avsevärt handikapp. Såväl biologiska som icke-biologiska faktorer ligger bakom dessa störningar.
"Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, perception, and executive functions, with the aim to evaluate brain-behavior relationships, identify cognitive strengths and weaknesses, and assist in diagnosing and monitoring neurological or psychiatric conditions."
Psykomotoriska störningar är en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av påverkan på individens motorik, perception, affektivt tillstånd och kognition, vilket orsakas av underliggande neuropsykiatrisk patofysiologi.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Transkraniell magnetstimulering (TMS) är en icke-invasiv teknik där magnetiska fält används för att påverka nervceller i hjärnan. Genom att placera en spole nära skallen kan ett starkt, kortvarigt magnetfält genereras, som passerar igenom skallen och inducerar en elektrisk aktivitet i hjärnbarken under spolen. Denna teknik används inom forskning och kliniskt för att studera hjärnfunktioner och behandla olika neurologiska tillstånd, som depression och migrän.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är ett system för klinisk klassificering och diagnostisering av mentala störningar som utvecklats och publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt inom psykiatrin, andra medicinska specialiteter, forskning, hälso- och sjukvårdssystem, försäkringsbolag och lagstiftande organ för att diagnostisera och dokumentera typ och svårighetsgrad av olika mentala störningar. DSM innehåller en detaljerad beskrivning av symtom, kriterier för diagnos och relaterade funktionsnedsättningar för varje störning. Den senaste upplagan är DSM-5 som publicerades år 2013.
I anatomisk terminologi refererer "fingrar" til de små, slanke lemmer på hænderne hos mennesker og visse dyr, der normalt er fem på hver hand. De består af tre knogler, kaldet falanger, samt en mindre knogle i hver fingerspids, kaldet den terminal phalanx. Fingrene har en række muskler og senevner, der gør det muligt for dem at bøje, strække og foretage fine motorbevægelser.
Komplex, mental funktion som utgörs av fyra distinkta faser: 1) memorering eller inlärning, 2) retention eller minnesbehållning, 3) återkallande och 4) igenkännande. Kliniskt brukar man dela in minnet i omedelbart minne, korttidsminne ("närminne") och långtidsminne ("fjärrminne").
Intellektuell process eller varseblivningsprocess, genom vilken en organism förvärvar kunskap.
Den gradvisa utvidgningen av och förståelsen av symbolers och språkljuds komplexitet och innebörd hos en människa genom perception och tolkning under en mognads- och inlärningsprocess.
Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.
Apraxi. En samling kognitiva störningar kännetecknade av oförmåga att utföra tidigare inövade eller ändamålsenliga, vanliga motoriska rörelser, trots normal rörlighet och frånvaro av sensoriska störningar.
Störningar i de mentala funktioner som är förknippade med tänkande, resonerande och ömdöme.
En partial förlamning (paralys) är en medicinsk tillstånd där en persons rörelseförmåga är nedsatt på ett delvis väg, vilket orsakas av skada eller störning i nerverna eller musklerna.
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
Den ihållande förmågan att visa ett inlärt beteende efter en tidsperiod utan aktivering eller utövande av beteendet.
En principiell föreställning att inlärning underlättas om den lärande får omedelbar utvärdering av inlärningsprestationen. Begreppet omfattar även hypotesen att inlärning underlättas när den lärande omgående får veta om ett svar är rätt och, om fel, vägledning om vari felet består.
Förmågan att på ett godtagbart sätt utföra de arbetsuppgifter som är direkt förknippade med patientvård.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
En beteenderubbning som uppstår under barndomen och som karakteriseras av utvecklande av onormal ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.
Tydlig depression under involutionsperioden, kännetecknad av hallucinationer, vanföreställningar, paranoia och upphetsning.
Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.
En 'tick' är ett litet, blodsugande ektoparasit ur gruppen araknider (spindeldjur), som tillhör familjen Ixodidae eller Argasidae och kan vara värdar för olika sorters bakterier, virus och parasiter som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Tourette syndrom är ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av ofrivilliga, plötsliga och upprepade rörelse- och ljudtics (tics), som kan vara rörliga, snabba ögonrörelser, grimaser eller att yttra oväntade ljud eller ord. Ticsen kan fluktuera i frekvens och intensitet över tiden. Tourettes syndrom diagnostiseras när en individ har haft både motoriska och vokala tics i minst 12 månader, även om det inte är nödvändigt att ha tics samtidigt. Det vanligaste åldersintervallet för diagnos är mellan 3 och 9 år. Tourettes syndrom kan vara förenat med andra neuropsykiatriska tillstånd, såsom ADHD eller OCD.
En mollusk av underklassen Opisthobranchia (gastropoder) av ordningen Anaspidea. Den används ofta för studier av nervsystemets utveckling pga sina stora och lätt igenkännbara nervceller.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Uteblivna reaktioner till följd av vana vid viss stimulans. Hit hör inte läkemedelstillvänjning.
Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.

Motoriska störningar är en övergripande term som används för att beskriva problem med planering, kontroll, exekvering och koordination av rörelser. Dessa störningar kan vara relaterade till skador eller sjukdomar i det centrala nervsystemet, inklusive hjärnan och ryggmärgen. Motoriska störningar kan påverka både fina och grova motoriska funktioner, vilket kan leda till svårigheter med att utföra dagliga aktiviteter som exempelvis klädning, skrivande eller att gå.

Det finns olika typer av motoriska störningar, inklusive:

1. Ataxi: Störningar i balans, koordination och rörelsekontroll orsakade av skador eller sjukdomar i cerebellum eller dess förbindelser.
2. Dystoni: En störning som kännetecknas av ofrivilliga, repetitiva och ofta smärtsamma muskelkontraktioner, vilket leder till abnorma kropps- och lemmarpositioner.
3. Hemipares/hemiplegi: En störning som orsakas av en skada på den ena hälften av hjärnan och resulterar i svaghet eller förlamning på motsvarande sida av kroppen.
4. Parkinsonism: En grupp av neurologiska tillstånd karaktäriserade av stela, rigida muskler, långsamma rörelser och tremor.
5. Spasticiтет: En störning som orsakas av skador på pyramidbanorna i hjärnan och kännetecknas av ökad muskeltonus, hyperreflexi och clonus.

Motoriska störningar kan vara primära, vilket betyder att de är huvudsymtomen hos en neurologisk sjukdom, eller sekundära, vilket innebär att de orsakas av en annan underliggande sjukdom eller skada.

Motoriska färdigheter är en medicinsk term som refererar till förmågan att planera, kontrollera och utför rörelser med hjälp av muskelaktivitet. Dessa färdigheter kan vara finmotoriska (användning av små muskler, t.ex. i händer och fingrar) eller grovmotoriska (användning av stora muskler, t.ex. i benen och kroppskärnan). Motoriska färdigheter utvecklas ofta under barndomen genom erfarenhet, övning och tillväxt, men de kan också försämras eller förloras på grund av sjukdom, skada eller åldrande. Exempel på motoriska färdigheter inkluderar att gå, springa, hitta balans, klättra, hoppa, skriva, rita och manipulera föremål med händer och fingrar.

'Motorbark' är ett informellt medicinskt begrepp som används för att beskriva en abnormt hård, stötvis eller explosiv andning. Det kan vara ett tecken på underliggande lung- eller hjärtsjukdom, till exempel astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtfel. I vissa fall kan det även indikera en allvarlig allergisk reaktion, såsom anafylaxi.

Det är viktigt att notera att 'motorbark' inte är en officiell medicinsk diagnos, utan snarare ett symtom som behöver utvärderas i sammanhang av en fullständig klinisk bedömning för att fastställa en underliggande orsak och behandling.

'Inlärning' är ett begrepp som används inom neurovetenskap, psykologi och pedagogik för att beskriva processen där information eller färdigheter internaliseras och blir en del av ens kognitiva strukturer och förmågor. Det finns olika typer av inlärning, till exempel klassisk betingning, operant betingning och kognitivt lärande. Inlärning kan ske genom direkta instruktioner, erfarenhet eller observation, och den kan vara medveten eller omedveten.

En medicinsk definition av inlärning kan se ut på följande sätt: "Inlärning är en process där information eller förmågor internaliseras och integreras i hjärnan genom upprepad stimulans, erfarenhet eller instruktion. Detta leder till förändringar i kognitiva strukturer och funktioner som påverkar beteende, minne och perception."

Ett motorneuron är ett neuron i centrala nervsystemet (CNS) som har till uppgift att kontrollera muskelaktiviteten och kroppens rörelser. Motorneuroner har sin cellkropp (soma) belägen i hjärnan eller ryggmärgen, och de skickar ut efferenta nervimpulser via sina axoner till musklerna eller andra effektororgan.

Det finns två huvudtyper av motorneuron:

1. Övre motorneuroner (upper motor neurons, UMNs): Dessa är belägna i hjärnbarken och skickar signaler via sina axoner till lägre motorneuroner i ryggmärgen. Skador på övre motorneuroner kan leda till spasticitet, hyperreflexi och svårigheter att initiera rörelser.

2. Lägre motorneuroner (lower motor neurons, LMNs): Dessa är belägna i ryggmärgen och skickar signaler direkt till musklerna via sina axoner. Skador på lägre motorneuroner kan leda till muskelsvaghet, atrofi och förlust av reflexer.

Motorneurons funktion är att koordinera rörelser genom att aktivera eller inhibera muskelaktiviteten i olika grupper av muskler. De spelar därför en viktig roll i alla aspekter av kroppens rörelseförmåga, från finmotorik till grossmotorik.

'Motorische elektrische Rettingpotentiale' er en medisinsk terminologi som refererer til de elektriske spenningsforskjellene som oppstår i musklane under forberedelsen og utløsningen av en muskelaktivitet. Disse potentialene kan måles ved hjelp av elektromyografi (EMG) og gir informasjon om neuromuskulær aktivitet og funksjon.

De motoriske elektriske retningspotentialene består av to deler:

1. Det sørlige potentialet (negativt potentialet): Dette oppstår først under forberedelsen av en muskelkontraksjon og er som regel negativt i polaritet. Det skyves tilbake til den motoriske endplaten, hvor det aksonale impulsen initialt blir overført til muskelen.

2. Det nordlige potentialet (positivt potentialet): Dette oppstår etterpå under selve kontraksjonen og er som regel positivt i polaritet. Det skyves fra den motoriske endplaten og propagerer seg gjennom muskelen.

Samlet sett gir disse elektriske retningspotentialene informasjon om neuromuskulær aktivitet, hvor størrelsen og tidsforløpet av potentialene kan vise på forskjellige tilstander som f.eks. muskelspastiskhet, skader eller sykdommer i nervesystemet.

Motorisk aktivitet är en term inom medicinen och hälsa som refererar till rörelser och fysisk aktivitet i kroppen, driven av muskelkontraktioner. Det kan omfatta allt ifrån små rörelser som att blinka eller röra pekfingret, till större rörelser som gång, springa eller cykla. Motorisk aktivitet är viktig för att underhålla fysisk hälsa, stärka muskler och ben, förbättra balans och koordination samt minska risken för ohälsa som övervikt och sjukdomar relaterade till rörelseapparaten.

'Psykomotorisk funktion' refererer til den sammenhæng og samordning mellem psykiske processer (såsom tanker, følelser og perception) og motoriske handlinger. Det betyder, at det er evnen til at udføre fysiske handlinger, der kræver en vis grad af psykisk kontrol, opmærksomhed og koordination.

Denne funktion kan påvirkes af forskellige faktorer, herunder neurologiske forstyrrelser, psykiatriske lidelser, medicinering, alkohol- eller stofmisbrug, traumer og andre fysiske sygdomme. Psykomotoriske symptomer kan inkludere langsomme reaktioner, ustabile bevægelser, dårlig koordination, forringet opmærksomhed og koncentration, forvirret tænkning og forringet evne til at udføre hverdagshandlinger.

'Kroppsrörelse' är ett samlingsbegrepp för alla de rörelser och movement som kroppen kan utföra. Det inkluderar allt från små, precisa rörelser som att röra en finger till större rörelser som att gå, springa eller dansa. Kroppsrörelse kan också innefatta subtilare aspekter av kroppsspråk och nonverbala kommunikation.

I en medicinsk kontext kan 'kroppsrörelse' också användas för att beskriva en persons förmåga att kontrollera och koordinera sina muskler och leder för att utföra vardagliga aktiviteter, som att klä sig själv eller hala sig upp på en stol. Besvären med kroppsrörelse kan vara temporärt eller permanent och orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, inklusive neurologiska skador, muskuloskeletala sjukdomar eller åldrande.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

'Serieslearning' är ett engelskt uttryck som inte har en etablerad medicinsk definition. Det kan dock syfta på en lärmetod där man successivt introducerar och övar på flera relaterade koncept eller färdigheter i en serie, med syfte att underlätta inlärandet och minnet genom repetition och progressiv komplexitet.

Ibland kan det även användas för att beskriva en persons förmåga att snabbt och effektivt lära sig nya koncept eller färdigheter inom en viss serie eller domäner där de redan har kunskap, även kallat "kunnighetstранfer" eller "kompetensutveckling".

'Rörelserubbningar' (engelska: 'motor difficulties') är ett samlingsbegrepp för svårigheter att planera, koordinera och utför rörelser. Det kan innebära problem med finmotorik, som exempelvis att ha svårt att använda fingerspidor för att manipulera små föremål, eller problem med grovmotorik, som exempelvis att ha svårt att hålla balansen eller koordinera armar och ben under rörelse. Rörelserubbningar kan vara ett tecken på olika neurologiska tillstånd, såsom cerebral pares, dyskinesi eller ataxi.

"Barns utveckling" (Child development) är en process där barn förändras och utvecklas fysiskt, kognitivt, språkligt, socialt och emotionellt från födseln till vuxenlivet. Denna process styrs av genetiska faktorer, men påverkas också starkt av miljön runt barnet, inklusive erfarenheter, fostran, relationer och undervisning. Utvecklingen sker inte jämnt, utan är snarare en serie av genomsatta steg och platåer, där vissa färdigheter utvecklas fortare än andra.

Fysiskt kan barns utveckling innebära att de blir större, starkare och mer skickliga i rörelser och koordination. Kognitivt kan det innebära en förstärkning av minnet, uppmärksamheten och lärandet. Språkligt kan barn förbättra sin förmåga att förstå och producera språk, vilket är viktigt för kommunikation och social interaktion. Socialt och emotionellt kan barn utveckla sina förmågor att bygga relationer, hantera känslor och uppfatta sig själva och andra.

Det är viktigt att notera att varje barn utvecklas på ett unikt sätt och att det inte finns någon "normal" standard för utvecklingen. Vissa barn kan ha speciella behov eller utmaningar som kräver extra stöd och hjälp för att uppnå sin fulla potential.

"Arbetsprestation" är ett begrepp inom arbshälsa och medicin som refererar till en individ´s förmåga att utföra arbetsrelaterade uppgifter och ansvarsområden. Den medicinska definitionen av "arbetsprestation" kan variera, men ofta inkluderar den följande aspekter:

1. Kognitiv förmåga: innefattar förmågan att tänka klart, lära sig nya saker, ta beslut och lösa problem.
2. Fysiska förmågor: innefattar styrka, uthållighet, rörlighet, balans och koordination.
3. Psykiska förmågor: innefattar emotionell stabilitet, psykisk hälsa och välbefinnande.
4. Sociala förmågor: innefattar kommunikationsförmåga, samarbetsvilja och förmågan att bygga och underhålla relationer på arbetet.
5. Förmåga att hantera stress: innefattar förmågan att klara av arbetsrelaterad stress och andra stressorer i livet.

En läkare eller annan medicinsk expert kan utvärdera en persons arbetsprestation genom att undersöka deras symptom, funktionsnivå, sjukdomshistorik och andra relevanta faktorer. Syftet med en sådan utvärdering är ofta att fastställa om en person har några begränsningar eller funktionshinder som kan påverka deras förmåga att utföra sitt arbete, och om det behövs någon form av anpassning eller stöd för att underlätta deras arbetsprestation.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:

1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.

These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.

Molekylära motorproteiner är proteiner som konverterar kemisk energi till mekanisk rörelse på molekylär nivå. De är involverade i en rad cellulära processer, såsom celldelning, transport av vesiklar och organeller inne i cellen, och muskelkontraktion.

Det finns tre huvudsakliga familjer av molekylära motorproteiner:

1. Kinesin: Denna familj är involverad i transporten av vesiklar och organeller längs med mikrotubuli, en typ av cytoskelettfilament. Kinesinet rör sig mot plus-änden av mikrotubuliet.
2. Dynein: Denna familj är också involverad i transporten av vesiklar och organeller längs med mikrotubuli, men den rör sig mot minus-änden av mikrotubuliet.
3. Myosin: Denna familj är involverad i muskelkontraktion och transporten av vesiklar och organeller längs med aktinfibriller, en annan typ av cytoskelettfilament.

Molekylära motorproteiner fungerar genom att cycliskt binda och släppa taget om sina respektive filament, vilket orsakar rörelse längs med filamentet. Den kemiska energin som krävs för denna process kommer från hydrolysen av ATP (Adenosintrifosfat).

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

'Sidodominans' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva ett tillstånd där två eller flera genetiskt skilda sjukdomar eller tillstånd förekommer hos samma individ, men var och en av dem påverkar olika kroppsdelar eller system. Det innebär att varje tillstånd har sin egen specifika uppsättning symtom och kan ha olika orsaker, men de förekommer samtidigt hos samma person.

Ett exempel på sidodominans är när en person har neurofibromatosis typ 1 (NF1) i en kroppshalva och tuberös skleros komplex (TSC) i den andra kroppshalvan. I detta fallet kan NF1 orsaka tumörer i huden och nervsystemet på ena sidan av kroppen, medan TSC kan leda till epilepsi och hjärntumörer på den andra sidan.

Det är viktigt att notera att sidodominans inte ska förväxlas med mosaicism, där en enda genetisk mutation orsakar två eller flera fenotypiskt distinkta tillstånd hos samma individ.

'Framben' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den främre (ventrala) sidan av kroppen, särskilt i samband med beskrivningar av positioner och rörelser hos djur, inklusive människor. På motsvarande sätt kan 'bakben' användas för att referera till den bakre (dorsala) sidan av kroppen.

Exempel: När en person går på alla fyrar, stöder de frambenen framför sig och bakbenen bakom sig.

Neuronal plasticity, also known as neuroplasticity, refers to the brain's ability to change and adapt as a result of experience. This can involve changes in the connections between neurons (nerve cells), the strength of those connections, or even the structure and function of individual neurons. Neuronal plasticity allows the nervous system to reorganize itself by forming new neural pathways or modifying existing ones, which can happen in response to learning, development, injury, or disease. It is a fundamental property of the nervous system that underlies many aspects of cognition, behavior, and recovery from brain injury.

Reaktionstid (latin: reactio, 'en handlings eller svarsrörelse') är inom medicinen och fysiologi den tid det tar från att en stimulus uppfattas till det att ett respons eller ett svar registreras. Den mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder, beroende på kontexten.

Reaktionstiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsotillstånd, typen av stimulus och omgivningens faktorer. Vissa läkemedel eller substanser kan också påverka reaktionstiden genom att påverka centrala nervsystemet.

I kliniska sammanhang är reaktionstid en viktig parameter vid bedömning av patienters neurologiska funktion, särskilt efter skador eller sjukdomar som kan påverka hjärnan eller nerverna.

Rotarod-prestationstesten är en etablerad metod inom forskning och klinisk praktik för att utvärdera muskelstyrka, balans och motorisk koordination hos djur, ofta gnagare som möss och råttor. Testet mäter förmågan att behålla balansen på en roterande cylinder under en viss tidsperiod.

I det typiska uppsättningen av Rotarod-prestationstest, placeras djuret ställvis på en horisontell cylinder som roterar med allt ökande hastighet över tid. Den uppåtroterande cylindern gör att djuret måste anstränga sig för att hålla balansen och undvika att falla av.

Testet mäter den maximala tiden djuret kan hålla balansen på rotationscylindern innan det faller av, vilket ofta uttrycks i sekunder eller minuter. Förbättrade prestanda i Rotarod-testet indikerar förbättrad muskelstyrka, balans och motorisk koordination.

Rotarod-prestationstestet används ofta för att utvärdera effekterna av olika behandlingar eller skador på nervsystemet, särskilt i forskning kring neurodegenerativa sjukdomar och skador på ryggraden.

'Hand' er en del av armen hos mennesker og visse dyr, der består af fingrene og den del av armen som starter over ved albuen og ender før polsen. Hånden inneholder mange små muskler, bener, sevne, blodkar og nerver som alle sammen jobber sammen for å gjøre at vi kan utføre en lang rekke forskjellige handlinger med hånden vår. Hånden har også en særlig oppbygging av knogler i fingrene og håndvronen som gir den størst mulig fleksibilitet og bevegelse.

I medicinsk sammenheng kan 'hand' også referere til et medisinsk tilfelle eller en skade relatert til hånden, for eksempel en fraktur i en av fingerene eller en infeksjon i hånden.

En utvecklingsstörning (developmental disorder) är en benämning på en grupp betingelser som kännetecknas av svårigheter i det kognitiva, sociala och emotionella området samt ofta även i språk- och motorutvecklingen. Dessa svårigheter påverkar personens förmåga att lära sig, kommunicera och umgås med andra på ett normalt sätt. Utvecklingsstörningar har sin grund i avvikande neurologisk utveckling under barndomen och de flesta är livslånga till sin natur. Exempel på olika typer av utvecklingsstörningar inkluderar autismspektrumtillstånd, ADHD, specifik språkstörning och mentala funktionsnedsättning. Det är viktigt att notera att varje person med en utvecklingsstörning är unik och kommer att ha sina egna styrkor och svårigheter.

Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.

It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.

In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.

Psykomotoriska störningar är en grupp symptom som innebär problem med regulationen av kroppsliga funktioner, rörelser och beteenden. Dessa störningar kan vara relaterade till affektiva, kognitiva eller neurologiska processer. Exempel på psykomotoriska störningar inkluderar abnormt lågt eller högt aktivitetsnivå, spasmer, tremor, oförmåga att koordinera rörelser, stelhet och försämrad balans. Psykomotoriska störningar kan förekomma i samband med olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, depression, bipolär sjukdom och ångeststörningar.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Transkraniell magnetstimulering (TMS) är en icke-invasiv metod för att stimulera hjärnan genom att använda magnetfält. TMS skapas med en speciell typ av spole som genererar ett kortvarigt, starkt magnetfält när den aktiveras. När denna spole placeras nära huvudet kan det resulterande magnetfältet penetrera hjärnans skall och inducera elektrisk aktivitet i de nerver som ligger under.

Den specifika mekanismen bakom TMS innebär att den kan påverka nervcellernas excitabilitet och därmed ändra deras funktion. Detta gör TMS till en användbar teknik för att studera hjärnans struktur och funktion, samt behandla vissa neurologiska och psykiatriska sjukdomstillstånd som depression, migrän och Parkinson's sjukdom.

TMS-behandlingar utförs vanligtvis av en läkare eller en terapeut med speciell utbildning i tekniken. Under behandlingen sitter patienten ofta stilla i en bekväm stol och håller huvudet stilla medan spolen aktiveras för att leverera de magnetiska pulserna till det angivna området i hjärnan. Behandlingarna kan variera i frekvens, intensitet och antal sessioner beroende på patientens specifika behov och diagnos.

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.

DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.

DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.

'Fingrar' är en benämning på de korta, smala lemmarna som sticker ut från handflatan hos människor och vissa djur. Hos människor finns vanligtvis fem fingrar på varje hand: tumme, pekfinger, långfinger, ringfinger och lillfinger. Varje finger består av tre falanger (små ben) som är sammanlänkade med ledgångar och flexibla ledband, vilket gör att fingrarna kan böja sig, vevas och räta ut sig. Fingrarnas främsta funktioner är att känna efter och manipulera föremål för att underlätta greppet och utforskandet av vår omgivning.

'Minne' kan definieras som den kognitiva förmågan att behålla, lagra och återkalla information. Det är en del av vår korttids- och långtidss memory, och inkluderar förmågan att lära oss nya saker och erinra oss om dem. Minnet kan delas upp i olika typer beroende på vad det är som behöver minnas, till exempel verbalt (språk), visuellt (bilder) eller procedurally (rutiner och färdigheter).

Kognition är ett samlingsbegrepp inom psykologin och neurovetenskapen som refererar till de mentala processer som involveras i att uppfatta, bearbeta, lagra och använda information. Detta inkluderar bland annat perception, uppmärksamhet, learning, minne, språk, problemlösning, tänkande och beslutsfattande. Kognitionen är en central del av hur vi interagerar med vår omvärld och hur vi formar våra tankar, känslor och handlingar.

Språkutveckling (eller "language development") är ett samlingsbegrepp för den process genom vilken barn och ungdomar gradvis lär sig att förstå, producera och använda språket i olika sociala kontexter. Denna utveckling börjar redan under det första levnadsåret och fortsätter fram till ungefär 18 års ålder, även om den största utvecklingen sker under de första sex åren.

Språkutveckling innefattar flera olika aspekter, såsom:

1. Fonologisk utveckling: Barn lär sig att uppfatta, producera och differensiera olika språkljud (fonem) och lära sig de regler som styr deras kombinationer i ord och meningar.
2. Lexikal utveckling: Barn ökar sin ordförråd och lär sig att associera betydelser med olika ord och fraser.
3. Grammatisk utveckling: Barn lär sig att bilda korrekta meningar genom att använda rätt morfologiska (ordform) och syntaktiska (satsbyggnad) regler.
4. Pragmatisk utveckling: Barn lär sig att använda språket på ett funktionellt sätt i olika sociala kontexter, till exempel att förstå sammanhang, tolka icke-verbala signaler och anpassa sin kommunikation efter mottagaren.
5. Semantisk utveckling: Barn lär sig att förstå och använda språkliga betydelser på ett alltmer subtilt sätt, inklusive metaforer, ironi och andra former av indirekt kommunikation.

Språkutvecklingen är en komplex process som påverkas av många olika faktorer, såsom genetiska förutsättningar, kognitiva förmågor, social interaktion och miljöfaktorer.

Elektromyografi (EMG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i skelettmusklerna. Den består vanligen av två delar: en del där man registrerar muskelns vilorelaxation, kallad "registrering av spontan aktivitet", och en del där man studerar muskelns svar på nervstimulering och/eller patientens egen muskelaktivering, kallat "provocerande tekniker".

EMG-undersökningen utförs vanligen av en specialist i neurologi eller fysiatri, och används för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar som exempelvis muskeldystrofi, neuropati och skador på nervrötter. Resultaten tolkas i sammanhang med patientens kliniska symptom och andra undersökningsmetoder.

'Handlingsoförmåga' är ett medicinskt begrepp som refererar till en individ´s förmåga att utföra aktiviteter för det dagliga livet (ADL) och instrumentella aktiviteter för det dagliga livet (IADL). Det inkluderar svårigheter med att hantera, planera och koordinera rutinarbeten såsom klädsel, matlagning, rengöring, transport och medicinhantering. Handlingsoförmåga kan vara temporär eller permanent och orsakas av en rad olika sjukdomar eller skador, till exempel neurologiska störningar, muskuloskeletala problem, psykiatriska tillstånd eller kognitiva nedsättningar. Behandlingen kan innefatta rehabilitering, anpassning av miljön och användande av assistiva enheter för att underlätta aktivitet och deltagande i vardagslivet.

"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.

"En partiell förlamning (eng. 'partial paralysis') är en medicinsk term som betecknar en delvis nedsatt eller söndersliten funktion hos det perifera nervsystemet eller centrala nervsystemet, vilket leder till en minskad rörlighet och/eller känsel i en kroppsdel. Det kan bero på skada orsakad av trauma, sjukdom, stroke eller neurologiska störningar. Partiell förlamning kan drabba en enda kroppsdel, till exempel en arm eller ett ben, eller vara begränsad till en viss muskelgrupp."

'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:

1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.

Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.

'Klinisk kompetens' refererer til en individ's evne til at anvende sine kundskaber, færdigheder og attitude i praktisk, realverdenskontekst for at levere effektiv, sikker og passende medicinsk varetægt for patienter. Det inkluderer evnen til at tage en patients historie, udføre fysiske eksaminationer, analysere laboratorie- og diagnostiske data, stille en diagnose, udvikle og implementere en behandlingsplan, evaluere effekten af behandlingen og forbedre kommunikation med patienter, deres familier og andre sundhedspersonale. Klinisk kompetens kræver også evnen til at vurdere et patients helbred i bredere perspektiv, tage hensyn til de sociale, kulturelle og emotionelle aspekter af deres liv og have respekt for deres selvbestemmelse og præferencer.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:

1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.

Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.

Involutionsdepression, även känd som postpartum depression under andra betingelser, är en allvarlig form av depression som kan drabba kvinnor efter förlossning. Det är vanligare under de första månaderna efter förlossningen, men det kan också inträffa upp till ett år efter att barnet har fötts. Involutionsdepression skiljer sig från den mildare postpartum blues som många kvinnor upplever under de första veckorna efter förlossningen.

Symptomen på involutionsdepression kan vara allvarliga och inkludera:

* Kraftiga känslor av tristess, hopplöshet eller tomhet
* Tankar om självmord eller att skada sig själv eller barnet
* Svårigheter att sova, äta eller ta hand om sig själv
* Intensiv rastlöshet eller stillhet
* Förändringar i tänkande, minne eller koncentration
* Minskad intresse för aktiviteter som en gång var angelägna
* Överdrivet skuldkänslor eller oskuldiga känslor av att inte vara en bra mor

Involutionsdepression kan ha negativa effekter på moderns relation med barnet, partnern och andra familjemedlemmar. Det kan också påverka barnets utveckling och välbefinnande. Om du eller någon du känner upplever symtom på involutionsdepression bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt. Behandlingen kan innefatta mediciner, terapi eller en kombination av båda.

Autism, also known as Autism Spectrum Disorder (ASD), is a complex neurodevelopmental disorder that affects communication, social interaction, and behavior. According to the World Health Organization (WHO), autism is characterized by:

1. Persistent deficits in social communication and social interaction across multiple contexts, including:
* Deficits in social-emotional reciprocity, such as abnormal social approach and failure of normal back-and-forth conversation.
* Deficits in nonverbal communicative behaviors used for social interaction, such as eye contact, facial expressions, and body language.
* Deficits in developing, maintaining, and understanding relationships, such as difficulties adjusting behavior to suit various social contexts or having trouble sharing imaginative play or interests with others.
2. Restricted, repetitive patterns of behavior, interests, or activities, as manifested by at least two of the following:
* Stereotyped or repetitive motor movements, use of objects, or speech.
* Insistence on sameness, inflexible adherence to routines, or ritualized patterns of verbal or nonverbal behavior.
* Highly restricted, fixated interests that are abnormal in intensity or focus.
* Hyper- or hyporeactivity to sensory input or unusual interest in sensory aspects of the environment.
3. Symptoms must be present in the early developmental period and cause clinically significant impairment in social, occupational, or other important areas of current functioning.
4. These disturbances are not better explained by intellectual disability (intellectual developmental disorder) or global developmental delay.

Autism is a spectrum disorder, meaning that it affects different individuals to varying degrees and with unique combinations of symptoms. Some people with autism may require significant support in their daily lives, while others may need less support and can lead relatively independent lives. Early intervention and appropriate support can significantly improve outcomes for individuals with autism.

En tick är ett smådjur som tillhör klassen spindeldjur och ordningen fästingar. De livnär sig på blod från däggdjur, fåglar och reptiler. För att komma åt värddjurets blod fastnar de i huden och suger sig fast. Under processen kan vissa arter av ticks överföra sjukdomsalstrare som exempelvis Borrelia burgdorferi, orsaken till Lymeborrelios, och andra patogener som virus och bakterier. Det är viktigt att ta bort ticks så snart som möjligt för att minska risken för sjukdomar.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Tourette syndrom (TS) är ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av ofrivilliga, upprepade och plötsliga rörelser eller ljud (tics). TS börjar vanligtvis under barndomen eller tidig ungdom och påverkar mellan 1 och 10 personer per 1 000. För att diagnosen ska ställas måste individen ha haft minst två typer av motoriska tics och en typ av ljudstic under mer än ett år. Ticsens uttryck kan variera över tid i frekvens, intensitet och form. Vissa personer med TS kan också ha andra neuropsykiatriska tillstånd, såsom ADHD eller OCD. Orsaken till TS är okänd, men det finns starka indicier på att det beror på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Behandlingen för TS består ofta av mediciner som hjälper till att reducera ticsens frekvens och/eller allvarlighet, samt beteendeterapi som kan hjälpa individen att hantera sina tics.

'Aplysia' är ett släkte av marina snäckor som tillhör klassen blötdjur och fylumet maskmaskar. Den mest välkända arten inom släktet är Aplysia californica, även känd som sjöharen eller havstulpanen. Dessa djur är hermafroditer och lever i varmare vatten nära kuster. De har en stor och mjuk kropp utan skal och lever på att beta alger. Aplysia-arter används ofta inom forskning, särskilt inom neurovetenskapen, eftersom de har en enkel nervsystemuppbyggnad som underlättar studier av lära- och minnesprocesser.

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

"Tillvänjning, psykofysiologisk" refererar till den process där kroppen och sinnessystemet successivt anpassar sig till en ny situation eller stimuli. Denna anpassning sker på både psykologisk och fysiologisk nivå. Psykologiskt kan det innebära en förändring av tankemönster, känslor och beteenden, medan fysiologisk tillvänjning kan innebära en förändring av kroppens funktioner och reaktioner.

Exempel på psykofysiologisk tillvänjning är hur kroppen successivt anpassar sig till att sova på en annan tid än vanligt, eller hur man kan bli van vid att arbeta i ett nytt jobb med nya uppgifter och kollegor. Även längre exponering för en viss stressfaktor kan leda till psykofysiologisk tillvänjning, där kroppen successivt blir mer motståndskraftig mot denna stressfaktor. Detta fenomen kallas även aklimatisering.

Medicinskt sett kan en "kramp" definieras som oväntat, ofrivilligt och plötsligt sammandragning eller kontraktion av en muskel eller en grupp av muskler. Krampar kan orsakas av ett brett spektrum av medicinska tillstånd, såsom neurologiska sjukdomar, elektrolytbrist, skador och vissa läkemedel. De kan också uppstå som en reaktion på intensiv fysisk aktivitet eller utmattning. I vardagligt tal används termen "kramp" ofta för att beskriva en kraftig smärta eller spasmer i magmuskulaturen, men medicinskt sett är det inte samma sak som en muskelkramp.

Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar). ... motoriska hjärnbarken, banorna från motoriska hjärnbarken eller ...
Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar, Muskelsjukdomar). ...
Epidemier, Motoriska tillstånd och störningar). ... Det innebär att en patient med motoriska talsvårigheter alltid ... motoriska talsvårigheter och eventuellt en synnedsättning. Även om allvarlighetsgraden varierar från patient till patient så är ...
Motoriska tillstånd och störningar, Epilepsi). ... är ett allvarligt tillstånd av motoriska krampanfall samt ... samt förekommer såsom hysteriska pseudokonvulsioner vid vissa dissociativa störningar. En särskild sorts konvulsioner kan ...
Motoriska tillstånd och störningar, Beteendesymtom). ...
Sömnstörningar, Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar, Gång). ... Andra neurologiska störningar som kan yttra sig i tågång är ...
Nervsjukdomar, Motoriska tillstånd och störningar, Ansiktet). ...
Enwp, Muskelsjukdomar, Motoriska tillstånd och störningar). ...
Motoriska tillstånd och störningar, Neurotrauma, Ryggsjukdomar, Ryggmärgen). ...
Nervsjukdomar, Hjärnsjukdomar, Motoriska tillstånd och störningar, Fettomsättningsrubbningar). ...
ISBN 978-1-315-25279-7. http://dx.doi.org/10.4324/9781315252797-2. Läst 10 augusti 2021 (Motoriska tillstånd och störningar). ...
Autism, Funktionsnedsättning, Motoriska tillstånd och störningar, Beroende, Etologi). ...
Sjukvårdsrådgivningen internetmedicin.se (Motoriska tillstånd och störningar, Nervsjukdomar). ...
Socialstyrelsen (Motoriska tillstånd och störningar, Nervsjukdomar, Genetiska sjukdomar) ...
Motoriska tillstånd och störningar). ...
Stockholm 2006 (Autoimmuna sjukdomar, Muskelsjukdomar, Motoriska tillstånd och störningar). ...
"Nationalencyklopedin, "anartri". (Motoriska tillstånd och störningar, Kommunikationsstörningar, Medicinska symtom från ...
ICD-10-SE MeSH, uppslagsordet "tetany" (Motoriska tillstånd och störningar). ...
Ryggmärgen, Ryggsjukdomar, Nervsjukdomar, Geriatriska sjukdomar, Motoriska tillstånd och störningar, Neurologiska ...
Motoriska tillstånd och störningar, Nervsjukdomar, Sömnstörningar, Medicinska diagnoser uppkallade efter personer). ...
... som regel har personen tidigare varit drabbad av dissociativa motoriska störningar. Motoriska symtom förekommer också vid andra ... Dissociativa störningar, Simulerade sjukdomar, Motoriska tillstånd och störningar). ... Dissociativa störningar kan också ge konvulsioner samt anestesi eller hypestesi. Dessa ingår i den övergripande beteckningen ... Dissociativ motorisk störning eller psykogen paralys är en dissociativ störning som ger motoriska symtom. Personer som lider av ...
Syndrom, Utvecklingsstörningar, Njur- och urinvägssjukdomar, Motoriska tillstånd och störningar, Kortvuxenhet, ... Motoriska svårigheter uppstår, ofta så svåra att personen blir beroende av rullstol för att över huvud taget kunna förflytta ...
Socialstyrelsens kunskapsöversikt om Friedreichs ataxi (Motoriska tillstånd och störningar, Genetiska sjukdomar, ...
Andra symtom på aurafasen kan vara: tal- eller språkstörningar yrsel, och ibland motoriska störningar. Motoriska symtom tyder ... motoriska eller språkliga störningar innan huvudvärken, som signalerar att ett migränanfall kommer. Migrän tros bero på en ... Symtomen kan vara visuella, sensoriska eller motoriska i sin karaktär, och många upplever att fler än en modalitet drabbas. ...
Motoriska tillstånd och störningar). ...
Kursen ska även med exempel illustrera avvikelser och störningar. Kursens innehåll utgörs av fakta och teorier om det mänskliga ... Kursen ska ge grundläggande biologiska grundkunskaper relaterade till normala motoriska, kognitiva, språkliga, motivationella ...
Motoriska störningar Kanada * Gaziantep Islam Science and Technology University ...
Problemen kan vara motoriska störningar i armar och händer, ofrivilliga rörelser och skakningar, sk tremor, muskelstelhet, och ... Faktum är att vissa människor har fysiska svårigheter att hantera bestick, vilket oftast beror på motoriska problem och ...
Tangentbord Om du på grund av motoriska svårigheter har problem att navigera i digitala gränssnitt på traditionellt sätt kan - ... Lämpligt för personer med motoriska störningar såsom tremor, spastiska förlamningssymtom, athetos eller brist på samordning. ... Om du på grund av motoriska svårigheter har problem att navigera i digitala gränssnitt på traditionellt sätt kan -våra ...
Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom ... Det utvecklar motoriska störningar i rörelserna som bland annat medför långsamhet, skakningar och stelhet. ... Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom ...
Vad är motoriska störningar?. Begreppet motoriska störningar innefattar många olika typer av ofrivilliga rörelser. Detta kan ... medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/neurologi/patientinformation/rorelsestorningar/lakemedelsinducerade-motoriska-storningar/ ... Vilka typer av störningar kan uppstå?. Detta varierar från läkemedel till läkemedel. Nedan finns en lista över läkemedel och ... Gemensamt för alla dessa störningar är att du inte har kontroll över det som sker, och att du inte kan hindra det. Många av ...
Motoriska tillstånd och störningar. Nana emile zola characters. swedbank globalfond avanza. tjana 40000 i manaden skatt. ... Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid. Funktionsnedsättning. ...
motoriska störningar (tics etc). *depression. *dysmorfofobi. *generaliserat ångestsyndrom (överdriven men realistisk oro över ...
Icke-epileptiska paroxysmala motoriska störningar. Häftiga och ofrivilliga rörelser präglar denna typ. *Godartad myokloni hos ... Som sagt är icke-epileptiska paroxysmala anfall en grupp störningar producerade av hjärnan. De är unika eftersom de inte är ... Många gånger är en felaktig diagnos resultatet av bristande kunskap om dessa störningar. Samtidigt kan fel också ha att göra ... Icke-epileptiska paroxysmala anfall hos barn är en grupp återkommande störningar. Anfallen uppstår plötsligt och varar bara en ...
Latenstiden från stimulering av den motoriska hjärnbarken till muskelkontraktion är nämligen förlängd vid polyneuropati på häst ... metaboliska störningar (ämnesomsättningsproblem) och immunmedierade skador. Det förekommer också att immunologiska reaktioner ... Transkranial magnetstimulering har visat att motoriska nervfibrer, som leder impulser utåt från hjärnan och ryggmärgen, ...
andra motoriska störningar eller lokal smärta någonstans i kroppen. men att det bleknade bort och att de inte hade ont av det ...
Detta är en nödvändig hemutrustning för alla som lider av motoriska störningar och aktiva personer. . Placera bara en flaska ...
En fullständig eller partiell kränkning av innehållsrörelsen genom tarmen kan orsakas av störningar i organs motoriska ... För störningar i mage och sjukdomar i mag-tarmkanalen, som inte är förknippade med akut diarré, kan du följa följande schema:. ... En dos av pulverintag är tillräcklig för att rätta till de störningar som orsakas av infektion och för att behandla akut form ... Ursprunget av diarré spelar ingen roll - läkemedlet är lika effektivt för att hantera störningar som orsakas av både ...
De blev deprimerade och många av dem fick inte möjlighet att träna att använda sina motoriska färdigheter. Detta medförde att ... åt specifika begränsningar och funktionsnedsättningar såsom neuromuskulära störningar, gångförmåga eller allmän motorisk ... Terapeuten vägleder både ryttaren och hästen för att uppmuntra specifika motoriska och sensoriska insatser. Terapeuter tar fram ...
Den motoriska överaktiviteten är vanligen mindre tydlig i vuxen ålder än under barndomen. Vuxna kan uppfattas som "plockiga", ... Speciellt barn med add verkar också i högre grad än andra drabbas av störningar som depression, ångest och självdestruktivt ... En del har dålig balans, De motoriska svårigheterna finns ofta kvar i vuxen ålder och kan visa sig i en nedsatt ... Började Har svårt för att lära sig nya motoriska färdigheter som att cykla, åka skridskor, simma. 2. Har en osäker ...
Orsaker till svårigheter att delta kan vara känsla av utanförskap på grund av upplevd stigma, motoriska störningar eller känsla ...
... förträngning av spinalkanalen som kan påverka passerande nervstrukturer och ge upphov till sensoriska och motoriska störningar ...
... att de uppvisar motoriska störningar såsom att gå i cirklar eller att de inte kan hålla stilla, och att de ibland uppträder som ... Denna teori hävdar att personer med dessa störningar har en ökad risk att utveckla Gansers syndrom, vilket kan bero på att de ... Det är en mycket ovanlig störning som ofta förbises eller misstas för andra psykiska störningar. Orsakerna till Gansers syndrom ... Det är vanligt att patienter med Gansers syndrom också uppvisar andra psykiatriska störningar, vilket gör det svårt att ...
Man är sen i sin motoriska utveckling och kanske lär man sig gå eller cykla Barn med autism och nedsatt motorisk förmåga kan ... av motorisk klumpighet och koncentrationssvårigheter vid skolstart och samexisterande störningar hos barn med och utan ADHD + ... Dessa barn har motoriska svårigheter som ofta visar sig i allmän klumpighet. Tarm- och blåskontroll liksom talutveckling kan ... Longitudinella studier har visat att närmare DAMP är en kombination av ADHD-symtom och motoriska-perceptuella Är barnet yngre ...
Många har också ofrivilliga motoriska symptom, extensions, flexionsrörelser som kan komma från mindre eller större ... eller i det korta perspektivet av L-dopa har störningar i dopaminsystemet föreslagits. Detta skulle också förklara den goda ...
2.4G högfrekvent intelligent kontroll, flera uppsättningar av spel utan störningar *Scientific Barn Structure Side, gör att ... Med hjälp av den sällsynta dubbla motoriska designen på marknaden är den högeffektiva omvandlingsanordningen mer ...
även störningar i blås- och tarmfunktion förekommer.. Symtombilden kan uppfattas som diffus och med smygande debut, vilket kan ... Motoriska symtom. Kraftnedsättning är det näst vanligaste symtomet vid ryggmärgstumör. Vid ryggmärgspåverkan ses oftast en ... Affektiva störningar kan bero på tumörens biologi, vara biverkningar av given behandling och/eller uppstå som reaktion på den ... Genom ryggmärgen går de så kallade långa bansystemen med motoriska och sensoriska nervfibrer som förbinder ryggmärgen och ...
Hon ägde en liten trebent Det kan till exempel vara att barnet har motoriska manér som att vifta med händerna, utföra ... Vi har den senaste veckan haft störningar i telefonisystemet vid ett flertal tillfällen. ... Det kan till exempel vara att barnet har motoriska manér som att vifta med händerna, utföra komplicerade rörelser med hela ...
Det går att avlägsna stödet gradvis för att initiera och stimulera den motoriska utvecklingen. ... Det kan vara personer med cerebral pares, Retts syndrom, muskelsjukdomar, andra neurologiska störningar eller förvärvade skador ...
... verbala och visuella problemlösningsuppgifter och tester av perceptuella och motoriska förmågor. Bedömningsprocessen är ... är associerade med neurologiska störningar. ...
Indikationer: Neurologiska störningar: Symptomatisk behandling av följande neurologiska störningar. Fokal spasticitet i ... till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. ...
Hoppar man något steg i denna motoriska utveckling så kan man störa även synutvecklingen. På så sätt kan exempelvis gåstolar ... Barn med förseningar och/eller störningar i dessa stadier kan emellertid inte förvärva dessa färdigheter själva, men de kommer ...
Andra vanliga symptom är domningar, känselförlust och störningar i talförmåga. Beroende på var i hjärnan stroken befinner sig ... Både Ai Chi och konventionell bassängterapi förbättrade den motoriska kontrollen i nedre extremiteterna samt resultatet i Bergs ... Vanliga symtom är bestående eller övergående förlamning, känselförlust, störningar i de språkliga funktionerna samt i olika ... Båda grupperna förbättrade den motoriska funktionsförmågan och livskvaliteten, resultaten var dock bättre för den sekventiella ...
Icke-motoriska symtom - Parkinsonförbundet. 2019. Personer med hypersexuell störning, så kallade sexmissbrukare, har förhöjda ... är intresset för sexuella störningar … Världshälsoorganisationen (WHO) gick nyligen ut med att man anser att "sexmissbruk", ...
  • Lämpligt för personer med motoriska störningar såsom tremor, spastiska förlamningssymtom, athetos eller brist på samordning. (frolundadata.se)
  • Detta är en nödvändig hemutrustning för alla som lider av motoriska störningar och aktiva personer. (euroelectronics.se)
  • Plastmatarmugg med pip Dessa matare bägare är perfekta för personer med dålig motoriska färdigheter, Parkinsons och tremor. (web.app)
  • Denna teori hävdar att personer med dessa störningar har en ökad risk att utveckla Gansers syndrom, vilket kan bero på att de har svårt att hantera stress och ångest. (medliv.se)
  • Det kan vara personer med cerebral pares, Retts syndrom, muskelsjukdomar, andra neurologiska störningar eller förvärvade skador med funktionsnivå motsvarande cerebral pares, GMFCS IV och V. (madeformovement.com)
  • Trots hög prevalens av sexuella dysfunktioner och stort lidande för såväl de personer med ett oönskat och otillåtet sexuellt beteende som för de personer som löper risk eller utsätts för dessa handlingar är intresset för sexuella störningar … Världshälsoorganisationen (WHO) gick nyligen ut med att man anser att "sexmissbruk", eller hypersexuell störning, är en sjukdom. (web.app)
  • Målgruppen för aktivitetsinriktningen är personer med autism, intellektuella-, fysiska- och motoriska funktionsnedsättningar, samt personer med hjärnskador som inte är medfödda. (enkoping.se)
  • BAKGRUND Spinal stenos i ländryggen är en förträngning av spinalkanalen som kan påverka passerande nervstrukturer och ge upphov till sensoriska och motoriska störningar samt smärta.Förträngningen kan föreligga såväl centralt i spinalkanalen som lateralt i recessen eller foraminellt. (web.app)
  • Det som gör hjärnan speciell är att den, till skillnad från en dator, bearbetar sensoriska och motoriska signaler parallellt. (4health.se)
  • Problemen kan vara motoriska störningar i armar och händer, ofrivilliga rörelser och skakningar, sk tremor, muskelstelhet, och långsam rörelse. (hkr.se)
  • Begreppet motoriska störningar innefattar många olika typer av ofrivilliga rörelser. (medibas.se)
  • Många har också ofrivilliga motoriska symptom, extensions, flexionsrörelser som kan komma från mindre eller större muskelgrupper i nedre extremiteten. (janusinfo.se)
  • andra motoriska störningar eller lokal smärta någonstans i kroppen. (web.app)
  • Jag vill även tillägga att det nu finns behandlingsmetoder för barn med bland annat DCD (Developmental coordination disorder), och andra motoriska beteendeavvikelser, som visat positiva resultat - du finner dem här på min hemsida. (neuropedagogik.se)
  • Läs hela skämtet, betygsätt och läs 3381 andra roliga (och tråkiga historier) här Lekar är ett utmärkt sätt att utveckla barns motoriska färdigheter redan från de första månaderna i ett barns liv. (web.app)
  • Jag finner "Samlingssida för artiklar om barns motoriska förmågor 0-5 år. (neuropedagogik.se)
  • Uppgifterna på stationen är olika motoriska grundfärdigheter, såsom en hoppstation, balansstation, rullstation eller springa på stället-station. (kyrkslatt.fi)
  • Om du på grund av motoriska svårigheter har problem att navigera i digitala gränssnitt på traditionellt sätt kan -våra tangentbord skapa nya möjligheter för dig. (frolundadata.se)
  • Tidig forskning tyder på att CBG kan vara till nytta vid tillstånd som smärta, inflammation, bakterieinfektioner, ångest och gastrointestinala störningar på grund av dess omfattande effekter i kroppen och hjärnan. (cbdcibdol.se)
  • Förkortning står för Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal infections, neuropsykiatriska störningar hos barn på grund av förändringar i immunförsvarets funktion i samband med streptokockinfektioner. (funkkonsulten.se)
  • Icke-epileptiska paroxysmala anfall hos barn är en grupp återkommande störningar. (attvaramamma.se)
  • Speciellt barn med add verkar också i högre grad än andra drabbas av störningar som depression, ångest och självdestruktivt beteende. (web.app)
  • Barn med förseningar och/eller störningar i dessa stadier kan emellertid inte förvärva dessa färdigheter själva, men de kommer att göra det i sin egen takt och gradvis om de får rätt hjälp och stöd. (foreningensaga.se)
  • Slutligen har det också föreslagits att Gansers syndrom kan ha samband med psykiska störningar som depression och schizofreni. (medliv.se)
  • Det är vanligtvis associerat med andra psykiska störningar, såsom schizofreni eller depression. (medliv.se)
  • Vanliga symtom är bestående eller övergående förlamning, känselförlust, störningar i de språkliga funktionerna samt i olika psykiska prestationer. (arcada.fi)
  • Åtgärden ska ha provats i minst 3, helst 6, månader innan man fastställer att det är DCD eftersom den troliga bakgrundsorsaken till barnets avvikande utveckling av fysiska/motoriska och psykiska beteenden lika väl kan bero på en obalans, dysbios , i barnets tarmflora - något som även påverkar balansen i barnets nervsystem inklusive hjärna. (neuropedagogik.se)
  • Terapeuter tar fram handlingsplaner för att ta komma åt specifika begränsningar och funktionsnedsättningar såsom neuromuskulära störningar, gångförmåga eller allmän motorisk funktion. (hjalpmargithjalpa.org)
  • ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder) känner motoriska problem Motorisk klumpighet. (netlify.app)
  • Faktum är att vissa människor har fysiska svårigheter att hantera bestick, vilket oftast beror på motoriska problem och bristande muskelkontroll. (hkr.se)
  • 2. Sensoriska eller motoriska avvikelser, t ex att ljus eller ljud upplevs extremt starkt eller att man inte klarar saker man brukar klara, som att kunna cykla eller skriva med fin handstil. (funkkonsulten.se)
  • Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid. (web.app)
  • Den motoriska överaktiviteten är vanligen mindre tydlig i vuxen ålder än under barndomen. (web.app)
  • Andra vanliga symptom är domningar, känselförlust och störningar i talförmåga. (arcada.fi)
  • Diffusa symtom, ej strikt relaterade till tumörlokalisation, till exempel humörsvängningar, tankemässiga störningar och kognitiv påverkan, förändrat beteende och förändrade personlighetsdrag (främst vid stora frontala tumörer). (cancercentrum.se)
  • Hon ägde en liten trebent Det kan till exempel vara att barnet har motoriska manér som att vifta med händerna, utföra komplicerade rörelser med hela kroppen, vagga fram och tillbaka med. (firebaseapp.com)
  • Jämfört med jämnåriga tar det lång tid för barnet att lära sig nya motoriska vardagsaktiviteter. (neuropedagogik.se)
  • De motoriska svårigheterna kan således, i dessa fall där barnet kan balanseras upp, förklaras utifrån en form av medicinsk åkomma: obalans i tarmfloran, så kallad dysbios. (neuropedagogik.se)
  • Började Har svårt för att lära sig nya motoriska färdigheter som att cykla, åka skridskor, simma. (web.app)
  • Många gånger är en felaktig diagnos resultatet av bristande kunskap om dessa störningar. (attvaramamma.se)
  • Parkinsons sjukdom är ett tillstånd orsakat av nedbrytning av de motoriska nerverna, vilket orsakar stelhet och skakningar i extremiteterna [ R ]. (b-vitamin.se)
  • De kan inkludera uppgifter som minneshämtning, uppmärksamhets- och koncentrationsövningar, verbala och visuella problemlösningsuppgifter och tester av perceptuella och motoriska förmågor. (healthchoicesglobal.com)
  • Gemensamt för alla dessa störningar är att du inte har kontroll över det som sker, och att du inte kan hindra det. (medibas.se)
  • Dans främjar också funktionsförmågan vid många andra neurologiska sjukdomar, såsom cerebrovaskulära störningar, minnesstörningar och MS. (neurolatino.eu)
  • Diagnos av GWS kan vara svårt eftersom symtomen ibland liknar andra neurologiska störningar. (medliv.se)
  • Mutationer i ataxin-2-genen kan också leda till andra neurologiska störningar, såsom spinocerebellära ataxier (SCA). (medliv.se)
  • 1. Ataxi: Ataxi är en neurologisk sjukdom som orsakar störningar i koordination och balans. (medliv.se)
  • Det är sjukdomar med störningar i bildandet av glykoproteiner med en N-bunden sockerkedja. (socialstyrelsen.se)
  • När dessa störningar sker inträffar ett epileptiskt anfall. (alltomcbd.se)
  • De personer som uppfyllde kriterier för en dyskalkyli), autismspektrumtillstånd, ADHD, olika motoriska störningar (inkl Tourettes, tics och koordinationsstörning). (web.app)