Mucorales är en ordning av svampar som tillhör klassen Zygomycetes. Dessa svampar förekommer naturligt i miljön, framförallt i organisk materia som jord, kompost och sötpotatis. Mucorales-svamparna är kända för sin förmåga att snabbt växa och sprida sig i fuktiga och näringsrika miljöer.

Många arter inom ordningen Mucorales kan orsaka sjukdom hos människor, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Sjukdomen kallas zygomycos eller mucormycos och kan drabba olika organ i kroppen, beroende på vilken art av svamp som orsakar sjukdomen. De vanligaste symptomen är feber, trötthet, hosta, andnöd och smärta i det drabbade området. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till sepsis och dödsfall.

För att diagnostisera zygomycos behövs ofta en biopsi eller provtagning av den drabbade vävnaden, som sedan analyseras i ett laboratorium för att identifiera svampen. Behandlingen består vanligen av intravenös administration av antimykotiska läkemedel och kirurgiskt avlägsnande av drabbade vävnader.

Mukormykos är en allvarlig invasiv svampinfektion orsakad av svampar som tillhör ordningen Mucorales. Infektionen börjar vanligtvis i respirationssystemet men kan spridas till blodomloppet och andra delar av kroppen. Mukormykos är särskilt farlig för personer med nedsatt immunförsvar, såsom cancerpatienter under behandling, organtransplantationsmottagare och diabetespatienter. Symptomen på mukormykos kan variera beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men inkluderar andningssvårigheter, feber, hosta, smärta, rodnad eller svullnad i det drabbade området. Behandlingen består vanligtvis av intravenös administrering av antimykotiska läkemedel och kirurgiskt avlägsnande av infekterat vävnad.

'Rhizopus' är ett släkte av svampar som tillhör klassen Sordariomycetes och divisionen Ascomycota. De är flercelliga svampar som ofta förekommer i naturen, framförallt i jord, kompost och fruktkött hos vissa frukter. Släktet innehåller ett antal arter, varav den mest kända är Rhizopus oryzae, som kan orsaka en sjukdom hos människor som kallas mjuka sveda eller zygomycos. Svamparna i släktet Rhizopus har en typisk morfologi med sporangier (sporsäckar) och rhizoider (rottrådar) på deras mycel (svamptråd).

'Zygomykos' er en betegnelse for svampesyge som forårsages af svampe i Zygomycota-divisionen, som også kaldes zygomyceter. Disse svampe inkluderer arter fra to store grupper: Mucorales og Entomophthorales.

Zygomykose er karakteriseret ved en hurtig infektion, der ofte angriber lunge, hjerne, øjne eller andre dele af kroppen, alt efter hvordan svampesporen kommer ind i kroppen. Infektionen kan være livstruende, særligt for dem med svækkede immunsystemer, som diabetes, HIV/AIDS, organtransplantation eller kræftpatienter under behandling med immunsuppressive medicin.

Symptomerne af zygomykose varierer alt efter hvilken del af kroppen der er inficeret, men kan omfatte feber, hoste, kortåndethed, hovedpine, synsnedsættelse, svulst og smerter. Behandlingen består typisk i administration af intravenøse antimykotiske lægemidler samt eventuelt kirurgisk fjernelse af inficerede væv.

'Absidia' är ett släkte av svampar i mjöldaggfamiljen (Mucoraceae). Släktet innehåller flera arter som kan orsaka sjukdom hos människan, framförallt hos immungenomsupprimereda individer. En av de mer vanliga arterna är 'Absidia corymbifera'. Svamparna i släktet Absidia lever som saprofyter i naturen och kan påträffas i en rad olika miljöer, till exempel jord, kompost, säd och luft. De sprider sig genom att bilda sporangiospor som kan andas in av människan och orsaka lunginflammation eller invasiv mukormykos.

Mucor är ett släkte av svampar som tillhör sömmlingssvamparna (Zygomycota). De kan orsaka opportunistiska infektioner, kända som mucormykos, främst hos personer med nedsatt immunförsvar. Infektionen kan drabba olika delar av kroppen, men sprider sig vanligen via blodomloppet och orsakar nekros och abscesser i vävnaderna. De flesta fallen av mucormykos orsakas av arterna Mucor, Rhizopus, Absidia och Cunninghamella. Infektioner med dessa svampar är sällsynta men kan vara livshotande om de inte behandlas adekvat.

'Svampar' (Fungi) är en domän i biologisk klassificering som inkluderar organismer som har cellytan täckt av ett cellmembran med ergosterol, reproducerar sig antingen sexuellt eller asexuellt genom sporer och har en speciell typ av näringsupptagande kallad absorption. Svamparna utgör en mycket varierad grupp som inkluderar allt från jättelika honungssvampar till små mögelsporer på bröd, svampar lever ofta som saprofyter och sönderdelar dött organiska material för att få näring. Några svampar kan också vara parasiter och orsaka sjukdom hos växter, djur och människor.

Mykologi är läran om svampar inom biologin. Det inkluderar studiet av deras taxonomi, fysiologi, ekologi och patogenes. Mykologi kan också handla om att identifiera och klassificera olika sorters svampar, samt att undersöka deras egenskaper och användningsområden. Inom medicinen är mykologin särskilt intressant när det gäller sjukdomsalstrande svampar och hur de påverkar människan. Exempel på svampinfektioner som mykologin undersöker innefattar candida-infektioner, aspergillos-infektioner och kryptokockos.

'Svampmedel' är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används för att behandla svampinfektioner. Dessa medel kallas även antimykotika och de verkar genom att hindra svampar från att växa eller skada kroppen på olika sätt. Svampmedel kan användas både topisk (på huden) och systemiskt (via mun, näsa, luftvägar eller intravenöst). Exempel på svampinfektioner som kan behandlas med svampmedel inkluderar candida-infektioner, spruckna läppar, athlets foot och skållad hud.

'Sporer' är ett medicinskt begrepp som refererar till en organism som kan bilda sporer. Sporer är en form av celler som produceras av vissa levande organismer, som svampar och bakterier, för reproduktion eller överlevnad under ogynnsamma förhållanden.

'Svamp' är ett samlingsbegrepp för en grupp eukaryota organismer som kännetecknas av att de har celler med en definierad cellkärna och cellyta, men saknar vävnader och rörliga organ. Svampar kan delas in i olika grupper beroende på deras morfologi, biokemi och genetik. Några exempel på svampgrupper är mögel, gisslar, jäst och smutsgelé.

Svampar som bildar sporer kallas ofta för 'sporsvampar' eller 'sporebildande svampar'. Dessa svampar kan producera en mycket stor mängd sporer som kan sprida sig lätt och orsaka infektioner hos människor och andra djur. Exempel på sporsvampar är Aspergillus fumigatus, Cryptococcus neoformans och Pneumocystis jirovecii.

Triazoler är en grupp organiska föreningar som innehåller en treledad ring, bestående av två kolatomer och tre kväveatomer. Triazolringen kan vara antingen konjugerad med andra cykler eller existera som en separat enhet.

Triazoler delas vanligen upp i två huvudklasser: 1,2,3-triazoler och 1,2,4-triazoler, beroende på positionerna av kväveatomerna i ringen. Dessa föreningar har visat sig vara mycket användbara inom olika områden, däribland läkemedelsindustrin, pesticidtillverkningen och materialvetenskapen.

Vissa triazoler har antimykotiska (svampdödande) egenskaper och används som läkemedel för behandling av svampsjukdomar hos människor, till exempel fluconazol och itrakonazol. Andra triazoler har använts som herbicider för att kontrollera ogräs i jordbruket, såsom triallat och metribuzin.

I materialvetenskapen har triazoler visat sig vara intressanta binderingsmedel för kompositmaterial, samt använts som kemiska länkar vid framställning av polymerer med speciella egenskaper.

En opportunistisk infektion (OI) är en infektion som orsätts av organischer som normalt inte ger upphov till sjukdom hos en person med ett normalt fungerande immunförsvar. Dessa infektioner utnyttjar möjligheten (opportuniteten) att orsaka sjukdom när individens immunförsvar är nedsatt, som vid HIV/AIDS, cancerbehandlingar eller vid användning av immunosuppressiva läkemedel.

Exempel på opportunistiska infektioner inkluderar: Pneumocystis jirovecii pneumoni (PJP), Candidiasis (svampinfektion), Toxoplasmos, Cryptosporidios och många andra.

En svampinfektion är en infektion orsakad av en svamp, även kallat mykos. Svampar finns överallt i vår omgivning och många av oss har svampar på oss utan att det ger upphov till några problem. Ibland kan dock svampar orsaka infektioner, särskilt hos personer med försvagat immunsystem eller vid svampar som producerar toxiner. Svampinfektioner kan drabba huden och skinnlagret (dermatofytoser), luftvägarna (aspergillos, kryptokockos) eller andra organ i kroppen (kandida, histoplasmos). Behandlingen av svampinfektioner beror på vilken typ av svamp som orsakar infektionen och var denna finns lokaliserad.

'Svamp-DNA' refererer til det genetiske materiale (DNA) som findes i svampeceller. Svampe er en organismegruppe, der inkluderer så forskellige former for liv som gær, skimmelsvamp og rådyrsvinger. Selvom svampe deler visse fællestræk med planter, er de mere beslægtet med dyr, herunder mennesker. Svamp-DNA består af en dobbeltstrenget molekyle, der indeholder arvemasseinformationerne i form af nukleotider (A, T, C og G), som er organiseret i gener og kromosomer. Disse gener og kromosomer rummer oplysninger om svampens struktur, funktion og overlevelse.

Amphotericin B är ett antifungalt läkemedel som används för att behandla allvarliga svampinfektioner. Det fungerar genom att binde till ergosterol, en komponent i svampcellmembranet, och bilda porer som orsakar utflöde av cellvätska och död av svampcellen. Amphotericin B är amfoteriskt, vilket betyder att det kan uppföra sig som både en syra och en bas beroende på lösningens pH.