Mukokutant lymfkörtelsyndrom
Kandidos, kronisk mukokutan
Leishmaniasis, mukokutan
Mukokutan lymfkörtelsyndrom (MCLS) är ett sällsynt tillstånd där det finns en överdriven respons hos kroppens immunsystem, vilket leder till att lymfkörtlarna i munhålan och på huden blir inflammerade och ömmar. Tillståndet kan vara primärt, det vill säga orsakas av en medfödd defekt i immunsystemet, eller sekundärt, till exempel som en komplikation till en infektion eller ett trauma.
Symptomen på MCLS inkluderar ofta små, hårda knutor i munhålan och på kinderna, svullnad av slemhinnorna i munnen och näsa, trötthet, feber och viktminskning. Tillståndet kan vara kroniskt eller rekurrent, det vill säga det kan komma och gå över tiden.
Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av klinisk undersökning, blodprover och ibland även biopsi av lymfknutorna. Behandlingen av MCLS beror på orsaken till tillståndet, men kan innebära mediciner som dämpar immunsystemet, antibiotika för att behandla infektioner och smärtstillande medel för att lindra smärtan.
Lymfatiska sjukdomar är en övergripande benämning på en grupp av sjukdomar som drabbar lymfsystemet, vilket består av lymfkärlen, lymfknutor, mjölke, tillsammans med andra strukturer som har att göra med immunförsvaret. Dessa sjukdomar kan vara infektionsrelaterade, autoimmuna eller cancerartade till sin natur. Några exempel på lymfatiska sjukdomar inkluderar lymfödem, lymfom och leukemi. Lymfödem orsakas ofta av skada eller avlägsnande av lymfkärl, medan lymfom och leukemi är cancerformer som utgår från lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.
Lymfkörtlar, även kända som lymfnoder, är små, bönformade strukturer som finns i vår kropp, främst koncentrerade till halsen, armhålorna, ljumskarna och underarmarna. Deras huvudsakliga funktion är att hjälpa till med immunförsvaret genom att filtrera det interstitella vätskan (lymf fluid) från olika kroppsdelar för infektionskällor, främmande partiklar och celler som inte tillhör oss, såsom cancerceller.
Lymfkörtlarna innehåller speciella vita blodkroppar, kallade lymfocyter, som är en del av vårt adaptiva immunsystem. När lymffluiden passerar genom lymfkörteln, undersöker lymfocyterna den för eventuella skadliga ämnen. Om de upptäcker någonting farligt, blir lymfocyterna aktiverade och börjar producera specifika antikroppar eller andra signalproteiner för att hjälpa till att eliminera hotet.
Dessutom har lymfkörtlarna en viktig roll i dräneringen av vätskor från olika kroppsdelar och hjälper till att underhålla balansen mellan vätskan i det interstitella utrymmet och blodomloppet.
I samband med infektioner eller andra immunreaktioner kan lymfkörtlarna bli ömmare, svullna och kännas uppvärmda, vilket är ett tecken på att de är aktiva i kampen mot det inträngande hotet.
Kandidosis, eller candida dermatitis, är en typ av svampinfektion orsakad av olika arter av släktet Candida, där den vanligaste är Candida albicans. Kronisk mukokutan kandidosis (CMK) är en form av kandidos som karaktäriseras av långvariga eller återkommande infektioner i slemhinnor och hud, främst i mun, svalg, näsa, ögon, urin- och könsorgan.
CMK kan orsaka symptom som rodnad, irriterad hud eller slemhinna, vitaktiga plack på slemhinnor, smärta, svullnad och krackningar i mun och svalg. I allvarliga fall kan infektionen spridas till inre organ, vilket kan leda till allvarliga komplikationer.
Riskfaktorer för CMK inkluderar:
* Immunosvaghet, till exempel på grund av HIV/AIDS, cancerbehandling eller immunosuppressiva läkemedel
* Diabetes mellitus
* Långvarig användning av antibiotika eller kortison
* Missbruk av alkohol eller droger
* Försämrad hälsa hos äldre personer
* Användning av särskilda medicinska enheter, till exempel katetrar eller proteser
Diagnosen CMK ställs vanligtvis genom att undersöka små prov av infekterade vävnader och analysera dem för närvaro av candida-svampar. Behandlingen består ofta av antimykotiska läkemedel, både lokalt och systemiskt, samt att behandla underliggande sjukdomstillstånd eller riskfaktorer.
Mukokutan Leishmaniasis är en infektionssjukdom orsakad av parasiten Leishmania, som kan påverka huden och slemhinnorna i ansiktet, särskilt näsa, mun och svalg. Symptomen kan inkludera utslag, sår, inflammation, nedsatt funktion och strukturell skada på drabbade områden. Sjukdomen sprids vanligtvis genom bett av smittade sandmyggor och förekommer främst i tropiska och subtropiska regioner över hela världen. Behandlingen består ofta av systemiska läkemedel som är receptbelagda.