Kemiska ämnen som ökar antalet genetiska mutationer genom att störa nukleinsyrornas funktion. Ett klastogen är ett specifikt mutagen som åstadkommer kromosombrott.
Test av kemiska eller fysikaliska medels mutagena förmåga. Hit hör bl a tester på mikroorganismer, insekter, djurceller och djur.
Medel som minskar frekvensen av spontana eller framkallade mutationer oberoende av verkningsmekanism.
"Cancerframkallande ämnen, eller karcinogener, är substance som kan orsaka cancer genom att skada cellers DNA och störa celldelningen, vilket kan leda till ocontrollerad celldelning och tumörbildning."
En nitrosureaförening med alkylerande, cancerframkallande och mutagena egenskaper.
Ett tumörmedel med alkylerande egenskaper. Det verkar även mutagent genom att skada DNA och används experimentellt för detta ändamål.
Ett ämne som tidigare användes som antibakteriell tillsats i livsmedel. Det ger dock upphov till mutationer i cellkulturer och kan vara cancerframkallande.
Salmonella Typhimurium är en specifik stam av bakterien Salmonella enterica, som orsakar sjukdom hos människor och djur. Denna bakteriestam är vanlig förekommande i naturen och kan påträffas hos djur och i miljön. Sjukdomen som orsakas av Salmonella Typhimurium kallas ofta för salmonellos eller matförgiftning, och de vanligaste symptomen inkluderar diarré, magkramper, feber och illamående. Bakterien sprids främst via kontaminereda livsmedel och vatten, men kan även överföras från djur till människor.
I en medicinsk kontext kan "cooking" (dvs. tillredning av mat) referera till en process där råvaror genom termisk behandling förändras på ett sätt som kan reducera antalet patogena mikroorganismer och minska risken för matburna sjukdomar. Exempel på sådana termiska behandlingsmetoder inkluderar kokning, stekning, grillning och bakning vid tillräckligt höga temperaturer och under tillräckligt lång tid. Det är värt att notera att olika matvaror kan kräva olika behandlingsmetoder och tider för att säkerställa en effektiv reduktion av mikroorganismer utan att skada näringsinnehållet eller kvaliteten på maten.
4-nitrokinolin-1-oxid. En kraftig mutagen och karcinogen. Denna su bstans och dess metabolit 4-hydroxyaminokinolin-1-oxid binder till nukleinsyror. Den inaktiverar bakterier men inte bakteriofager.
Ett nitrosoguanidinderivat med kraftigt mutagena och karcinogena egenskaper.
Kemisk förändring av en exogen substans i ett biologiskt system. Förändringen kan innebära en inaktivering av ämnet eller produktion av en aktiv metabolit från en inaktiv ursprungsförening. Omvandling en kan vara icke-syntetisk (oxidation-reduktion, hydrolys) eller syntetisk (glukuronidbildning, sulfatkonjugation, acetylering, metylering). Metabolisk detoxikation och eliminering räknas också hit.
7,8,8a,9a-tetrahydrobenzo(10,11)krysen-(3,4-b)-oxiren-7,8-diol. Ett benzopyrenderivat med karcinogen och mutagen verkan.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Kraftigt fluorescerande färgämne som används kliniskt som lokalt antiseptikum och experimentellt som mutagen, pga sin interaktion med DNA.
Ringföreningar med andra atomer än kol i kärnorna.
En grupp föreningar erhållna ur ammoniak genom utbyte av väte mot organiska radikaler.
Karcinogena ämnen som finns i omgivningen.
Kvantitiv mätning av kromosomskador som leder till bildande av mikrokärnor i celler som utsatts för gentoxiska ämnen eller joniserande strålning.
Process som leder till genetisk mutation. Den kan uppstå spontant eller inledas av s k mutagener.
Kvinolineringar (kinoliner) är en grupp antibiotika som är verksamma mot både gram-positiva och gram-negativa bakterier, inklusive många som är resistenta mot andra typer av antibiotika. De fungerar genom att hämma bakteriens förmåga att producera viktiga proteiner, vilket stoppar dess tillväxt och reproduktion. Kvinolineringar används vanligen för behandling av infektioner i andningssystemet, urinvägsinfektioner och hud- och webbinfektioner. Exempel på kvinolineringar inkluderar ciprofloxacin, ofloxacin och levofloxacin.
Syn. bensopyren. En starkt mutagen och kancerogen substans i vår miljö. Den utgör bl a en beståndsdel i tobaksrök.
En grupp pyridoindolföreningar. Alla sammanbindningar mellan pyridin och indolets femuddiga ring tillåts, likaså derivaten av dessa föreningar.
Kovalenta anslutningar mellan mutagena kemiska ämnen och DNA. Sådana kopplingar aktiverar reparationsprocesser i DNA och kan, om reparation inte ägt rum före replikation, leda till utbyte eller bortfall av nukleotider och omkastningar i kromosomerna.
Nitroföreningar är en grupp organiska föreningar som innehåller en nitrogrupp (–NO2) bundet till en kolatom, och de är kända för sin starka oxidationskapacitet och potentialen att vara skadliga för levande vävnader.
De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.
Starkt reaktiva kemiska substanser som för in alkylradikaler i biologiskt aktiva molekyler och hindrar deras rätta funktion. Många används som antitumörmedel, men de flesta är mycket giftiga, med carc inogen, mutagen, teratogen eller immunsuppressiv verkan. De har också använts som beståndsdelar i giftgaser.
Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.
1,2-bensfenantrener. Polycykliska kolväten erhållna ur trätjära.
En grupp difenylenmetanderivat.
Ett giftigt, men effektivt medel mot schistosomer. Det är en metabolit av lucanthon.
"Polycyclic compounds in a medical context refer to a class of aromatic or semi-aromatic hydrocarbons that consist of multiple benzene rings arranged in various cyclic configurations, often associated with potential carcinogenic properties and environmental health concerns."
Läkemedels- eller strålningsframkallade skador på DNA som medför avvikelser från den normala dubbelspiralkonformationen. Till dessa hör strukturella förvrängningar som stör replikation och transkription, samt punktmutationer som splittrar baspar och ger skadliga effekter på efterföljande generationer genom ändringar i DNA-sekvensen. Om skadan är av mindre omfattning kan den repareras (DNA-reparation), men stor skada kan leda till apoptos (celldöd).
Systerkromatidutbyte (eng. Sister chromatid exchange, SCE) är ett mått på den genetiska rekombinationen mellan två identiska systerkromatider inom en kromosom under meios. Det sker spontant under cellens normala livscykel och kan också induceras av vissa mutagena ämnen eller joniserande strålning. SCE används som ett bioindikator för genotoxisk effekt hos kemiska substanser och är en mekanism för att öka den genetiska variationen inom arter.
Ett alkylerande ämne som används i cancerbehandling, och som även kan ha mutagen verkan genom att störa och skada DNA.
Rekonstruktion av en sammanhängande, dubbelsträngad DNA-molekyl utan felparning utifrån en molekyl med skadade områden. De viktigaste typerna av reparationsmekanismer är: excisionsreparation, där defekta områden i en sträng tas ut och återsyntetiseras med hjälp av den information som de komplementära basparen i den hela strängen innehåller; ljusåteraktiveringsreparation, som innebär att de nedbrytande och mutagena effekterna av UV-strålning elimineras; samt postreplikationsreparation, där de primära skadorna inte repareras, men där gapen i en dotterdubbelsträng fylls med delar av den andra, oskadade duplexdottern. Excisionsreparation och postreplikationsreparation kallas ibland för "mörk reparation", eftersom de inte kräver ljus.
En grupp alkylerande ämnen, erhållna ur senapsgas, där svavlet ersatts av kväve. De användes förr som giftämnen och blåsmedel, men används numera som medel mot cancer. De har kraftig mutagen, teratogen, immunsuppressiv och karcinogen effekt.
"Livsmedelsanalys" är ett samlingsbegrepp för olika typer av laboratorieanalyser som utförs på livsmedel och matrelaterade produkter, med syfte att undersöka deras kvalitet, säkerhet, innehåll och ursprung. Det kan exempelvis handla om att bestämma näringsriktan, identifiera föroreningar eller allergener, kontrollera mikrobiologisk renhetsgrad eller fastställa metoder för livsmedelsförädling. Resultaten av en livsmedelsanalys används ofta som grund för att bedöma om ett livsmedel uppfyller de regler och normer som gäller inom området, samt för att säkerställa att det är säkert och appropriat för konsumtion.
Akridiner är en grupp fluorescerande färgämnen som används inom mikroskopi och cytometri för att ställa diagnoser och forska inom områden som cellcykel, DNA-skada och apoptos. Akridiner interkalerar i DNA och RNA, vilket ger upphov till en förändring av fluorescensintensitet som kan mätas och analyseras för att ge information om cellers biologiska egenskaper.
Nitrosoguanidiner är ett organisk ämne som används inom farmakologi och kan fungera som donator av kväveoxid (NO), en signalmolekyl med vasodilaterande effekt. En medicinsk definition av nitrosoguanidin kan vara: "En kemisk förening av typen nitrosoguanidiner är ett potentialt läkemedel som verkar genom att frisätta kväveoxid, en signalsubstans med effekt på blodkärlsdiameter och flöde."
Avvikelser från det normala antalet kromosomer eller från den normala strukturen, vilka inte alla nödvändigtvis är förknippade med sjukdom (kromosomrubbningar).
Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.
6aR-cis-2,3,6aalfatetrahydro-4-metoxycycklopenta(c)furo(3´,2´:4,5)furo(2,3-h)(1)benzopyran-1,11-dion. Ett kraftigt levertoxiskt och leverkarcinogent mykotoxin från Aspergillus flavus. Det är dessutom mutagent, teratogent och orsakar nedsatt immunitet hos djur.
En gentoxikologisk teknik för mätning av DNA-skada i en enskild cell genom encells-gelelektrofores. Vid elektroforesen formar DNA-fragmenten sig som en komet med svans och upptäcks med hjälp av ett bildanalyssystem. Alkalina testförhållanden medger större känslighet vid påvisande av skada på enkelsträngat DNA.
"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."
Någon av de två intill varandra belägna trådar som bildas i samband med replikation hos en eukaryot kromosom före mitosen. Kromatiderna hålls samman vid centromeren. Systerkromatider kommer från samma kromosom.
Salpetersyrlighet, eller nitrittion (NO3-), är en typ av salpeter som innehåller syre och kväveatomer och är en vanlig anion i naturen, framförallt i jordmånen och vatten.
I en enstaka medicinsk betydelse kan "pyrexia" användas för att beskriva ett tillstånd där kroppstemperaturen är högre än normalt, även känt som feber. Termen "pyrexia" kommer från grekiskans "pyr" som betyder eld och "fever" på engelska. Det bör dock poängteras att "pyrexia" vanligtvis används i medicinska sammanhang snarare än "pyrener".
Metod för att mäta effekterna av biologiskt verksamma ämnen i in vivo- eller in vitromodeller under kontrollerade forhållanden. Syn. bioassay eller biologiska metoder.
Kolväten hos vilka en bensenring och antracenring har en gemensam dubbelbindning.
"Vattenförorenande ämnen" refererar till substance som på grund av sin närvaro i vattentillförseln kan orsaka negativa hälsoeffekter eller skada det ekologiska systemet, inklusive bakterier, virus, kemikalier och föroreningar från mänsklig aktivitet.
Strålningsgenetik är ett område inom genetiken som studerar effekterna av joniserande strålning på arvsmassan, inklusive mutationsfrekvens, mutationstyp och mekanismer för DNA-skada och reparation.
Produkter av hydrolys av klorofyller, hos vilka fytinsyrasidokedjan eliminerats, och karbonsyrorna förtvålats.
Defekta kärnor som bildas under telefasen av mitos eller meios av kvarblivna kromosomer eller kromosomfragment efter spontana eller experimentella kromosomstrukturförändringar.
Kinoxaliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en kinoxalin-struktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk komponent bestående av två bensenringar som är sammanbundna via två kolatomer och en kväveatom. Kinoxaliner har historiskt använts inom organisk syntes för att skapa andra kemiska föreningar, men de har inte så vanligt används inom medicinen. Det finns dock vissa forskningsstudier som undersöker möjliga biologiska aktiviteter hos vissa kinoxaliner, till exempel deras potential som antimikrobiella eller antitumörmedel.
Ett polycykliskt, aromatiskt, kolväteinducerbart cytokrom av stort kliniskt intresse pga det stora antal läkemedelsinteraktioner som har samband med induktion och hämmande av teofyllin. Koffein betraktas som mönstersubstratet för detta enzym. Det omsätter även teofyllin och antipyren. Miljöfaktorer såsom cigarettrökning, grillat kött, korsblommiga grönsaksväxter och ett antal läkemedel, inkl fenytoin, fenobarbital och omeprazol, ger ökad CYP1A2-aktivitet.
En grupp polymerer framställda genom polymerisation av någon monomer med oxirangrupp(er).
Ett nitrosaminderivat med alkylerande, cancerframkallande och mutagena egenskaper. Det ger upphov till svåra leverskador, och hos gnagare orsakar ämnet levercancer.
Förorenande ämnen i allmänhet i omgivningen.
Ett enzym som katalyserar överföringen av acetylgrupper från acetyl-CoA till arylaminer. Det har bred specificitet för aromatiska aminer, i synnerhet serotonin, och kan katalysera överföring av acetyl mellan arylaminer utan CoA. EC 2.3.1.5.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Elektromagnetisk, joniserande högenergistrålning med kortare våglängd än röntgenstrålar och med stor genomträngningsförmåga. Strålningen avges vid kärnsönderfall, vanligtvis mellan 0.01 och 10 MeV.
Organiska salter eller estrar av metansulfonsyra (CH4O3S).
Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av 5-fosforibosyl-1-pyrofosfat och hypoxantin, guanin eller 6-merkaptopurin till motsvarande 5'-mononukleotider och pyrofosfat. Enzymet har stor betydelse för såväl purinbiosyntesen som för det centrala nervsystemets funktioner. Total avsaknad av enzymverkan är förknippad med Lesch-Hyhans syndrom, medan partiell brist leder till överproduktion av urinsyra. EC 2.4.2.8.
Tioxantener är en grupp av antipsykotiska läkemedel som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, såsom schizofreni och mani. De verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan. Tioxantener har också en viss affinitet till serotoninreceptorer. Exempel på tioxanter är flupentixol, zuclopentixol och chlorprothixen.
Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.
Nitrosföreningar är en grupp kemiska föreningar som innehåller en nitrosgrupp (-NO) bundet till en kolatom, vanligtvis bildas de under sura eller neutrala förhållanden och kan vara skadliga för livsviktiga system i kroppen, särskilt vid exponering för höga nivåer, vilket kan öka risken för cancer, födelsetvång och andra hälsoproblem.
"Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) are a group of organic compounds consisting of two or more fused benzene rings in linear, angular, or cluster arrangements, which are typically found in coal tar and produced by incomplete combustion of fossil fuels and other organic materials, known to have potential carcinogenic and mutagenic effects on humans."
Niridazol är ett antiparasitärt läkemedel som används för behandling av schistosomiasis (bilharzia), en parasitös infektion orsakad av vattenlevande sniglar. Läkemedlet fungerar genom att döda parasiterna i kroppen. Det bör endast användas under övervakning av en läkare på grund av potentialen för allvarliga biverkningar.
N-Nitrosopyrrolidin (NP) är ett kändt cancerogent ämne som förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel ger fisk och grillat kött, samt kan bildas under matlagning vid höga temperaturer. Det är en typ av N-nitrosaminer, som bildas när sekundära aminer reagerar med nitrit i föda eller mag-tarmkanalen. NP har visat sig vara cancerframkallande i djurförsök, särskilt i tarmarna och lungorna.

En medicinsk definition är "mutagen" någonting som orsakar genetisk mutation, det vill säga en permanent förändring i DNA-sekvensen hos celler. Mutationer kan resultera i celldöd, cancer eller andra skadliga effekter på en organisms hälsa. Mutagener kan vara kemiska ämnen, joniserande strålning eller andra faktorer som interagerar med DNA och orsakar dessa permanenta förändringar.

Mutagenicity tests are a type of scientific test used in the field of genetics and toxicology to identify whether a chemical or physical agent has the ability to cause mutations in the DNA of an organism. Mutations are changes in the genetic material that can lead to various consequences, including cell death, cancer, or heritable disorders.

Mutagenicity tests typically involve exposing cells or whole organisms to varying doses of a test substance and then analyzing their genetic material for any signs of mutation. Commonly used assays include the Ames test, which uses bacteria to detect mutations in their genes; the mouse lymphoma assay, which looks for mutations in mammalian cells; and the fruit fly (Drosophila melanogaster) assay, which examines mutations in whole organisms.

The results of these tests can help researchers and regulatory agencies assess the potential health risks associated with exposure to a particular substance and determine whether it should be classified as a mutagen or not. This information is critical for ensuring the safety of chemicals used in various industries, including pharmaceuticals, agriculture, and consumer products.

"Antimutagenic agents" är en medicinsk term som refererar till substanser eller medel som hindrar eller minskar sannolikheten för mutationer i DNA. Mutationer kan orsakas av externa faktorer, såsom strålning och kemiska ämnen, eller interna faktorer, såsom fel vid celldelning. Antimutagena medel fungerar genom att neutralisera, reparera eller förhindra mutationerna från att ske. Exempel på antimutagena medel inkluderar vissa antioxidanter, som vitamin C och E, och substanser som stödjer cellens DNA-reparationsmekanismer.

Cancerframkallande ämnen, eller cancerogena substanser, är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) och International Agency for Research on Cancer (IARC) substance som har förmågan att orsaka cancer hos människor. De kategoriseras baserat på den vetenskapliga bevisningen för deras cancerframkallande potential, från Grupp 1 (bevisat cancerogena) till Grupp 4 (troligen icke-cancerogena).

Exempel på cancerframkallande ämnen inkluderar vissa kemiska föreningar som asbest, bensen, benzidin och tjära, men även vissa virus som humant papillomavirus (HPV) och hepatit B-virus. Även tobaksrök är en starkt cancerframkallande faktor.

Det är viktigt att notera att exponering för höga nivåer av dessa ämnen under lång tid kan öka risken för cancer, men det finns ofta andra faktor som också kan spela in i cancerutvecklingen, såsom genetiska faktorer och livsstilsval.

Etylnitrosourea (C2H5NNO2) er en nitrosoguanidin-lignende kjemisk forbindelse som ofte brukes i forskning. Den er kjent for å være en potent karzinogen, og eksposisjon kan føre til ulike typer av cancer, inkludert hjernecancer og levercancer.

I medisinsk sammenheng brukes etylnitrosourea ofte som et laboratoriemiddel for å induisere tumorer i dyr for forskningsmessige formål. Den virker ved å alvorlig øke risikoen for mutasjoner i DNA-molekylet, noe som kan føre til u kontrollert celldeling og kreftutvikling.

Det er viktig å nevne at etylnitrosourea aldri brukes som en behandling for menneskelig kreft på grunn av sine skadelige egenskaper.

Etylmetansulfonat, också känt som EMS eller ethyl sulfate, är en organisk förening med formeln C5H10O4S. Det är etylester av metansulfonsyra.

I medicinsk kontext refererar 'Etylmetansulfonat' vanligtvis till ett läkemedel som använts som en abortiv i vissa länder, inklusive Kina och Ryssland. Det är inte längre i användning i många länder på grund av sina negativa biverkningar och risker för patienten.

EMS fungerar genom att irritera livmoderslemhinnan, vilket orsakar muskelkontraktioner och kan leda till en missfall. Det är inte ett effektivt eller säkert sätt att avbryta en graviditet och används inte som en abortmetod i länder med höga medicinska standarder.

Det är viktigt att notera att självförskrivning eller användning av EMS eller andra läkemedel för att avbryta en graviditet kan vara farligt och skadligt för både modern och fostret. Abort ska alltid utföras under professionell medicinsk övervakning och i enlighet med lagar och etiska riktlinjer.

Furylfuramid, även känt som AF-2 eller BBFD, är ett organisk förening som har använts som en pesticid och ett konserveringsmedel i livsmedel. Det är en av de så kallade "VF-föreningarna" (vinylfuralderivat) som var under utvärdering för sin potential som kemisk cancerframkallare under 1970- och 1980-talen. Furylfuramid är en heterocyklisk aromatisk amin med potential att vara genotoxisk (skadlig för DNA) och kan möjligen orsaka cancer hos däggdjur vid långvarig exponering. På grund av dess potentiella hälsorisker har användningen av furylfuramid i livsmedel och pesticider begränsats eller förbjudits i många länder, inklusive Sverige och USA.

Salmonella Typhimurium är en specifik serotyp av bakterien Salmonella enterica, som orsakar sjukdomen salmonellos hos människor och djur. Denna bakteriestam är en av de vanligaste orsakerna till matburna infektioner hos människor världen över. Sjukdomen som orsakas av Salmonella Typhimurium visar sig ofta som akut gastroenterit med diarré, buksmärtor och feber. Infektionen sprids vanligtvis via kontaminerad mat eller vatten som innehåller bakterierna.

I am not a medical professional, but I can tell you that "cooking" is not typically defined in medical terms. Cooking generally refers to the process of preparing and cooking food by heating it. This can include various methods such as boiling, frying, grilling, baking, or roasting. However, in some contexts, "cooking" may refer to a chemical reaction that occurs during the heating or preparation of certain foods, such as the Maillard reaction, which gives browned food its distinctive flavor and aroma.

In a medical context, cooking might be discussed in relation to nutrition, food safety, or the impact of cooking methods on the nutritional content of food. For example, some cooking methods may cause the loss of certain vitamins or other nutrients in food, while others may help to make certain nutrients more bioavailable.

If you have a specific medical question related to cooking, I would recommend consulting with a healthcare professional for accurate information and advice.

4-Nitroquinoline-1-oxide är en organisk förening som ofta används inom forskning, specifikt inom genetisk skada och cancerforskning. Det är ett kvävehaltigt heterocykliskt aromatiskt förening som innehåller en nitrogrupp (-NO2) och en oxogrupp (-O-) kopplad till en kväveatom i en kvinolinstruktur.

Föreningen är känd för sin starkt karcinogena egenskap, vilket betyder att den kan orsaka cancer. Den har visat sig skada DNA och orsaka mutationer när den absorberas av levande celler. Dessutom kan det användas som ett positivt kontrollämne i genotoxicitetstester för att utvärdera andra ämnes potential att orsaka skada på DNA.

I medicinsk kontext, är 4-Nitroquinoline-1-oxide inte använt som en läkemedel eller terapeutisk behandling, men det kan vara användbart inom forskning för att förstå mekanismerna bakom cancerutveckling och hitta möjliga terapier.

Methylnitronitrosoguanidine (MNNG) är ett kraftfullt laboratoriepreparat och cancerframkallande ämne som används i forskning. Det är en nitrosoguanidinderivat och har formeln CH3NNOTr. MNNG är en potent alkyleringsagent som kan reagera med DNA och andra biomolekyler, vilket kan leda till mutationer och cellskada. Det används ofta inom forskning för att studera mekanismer kring cancerutveckling och genetisk skada.

Biotransformering är en process där ett kemiskt ämne, till exempel en läkemedelssubstans, omvandlas till ett nytt ämne inom en levande organism, vanligen genom en biokemisk reaktion. Denna process katalyseras ofta av enzymer och sker i cellernas cytoplasma, mitokondrier eller i andra subcellulära kompartment. Biotransformeringen kan resultera i att ämnet blir mer vattenlösligt och därmed lättare utsöndras från kroppen, eller också kan det bildas nya aktiva metaboliter med egna farmakologiska effekter. Processen är viktig för att reglera läkemedelskoncentrationen i kroppen och minska toxiciteten av främmande ämnen.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

Aminokrin är ett lokalbedövningsmedel som används vid små kirurgiska ingrepp och sårbehandling i mun, näsa, hals och öron. Den aktiva substansen i Aminokrin är Tetrakain, som är en lokalanestetikum av aminotypen.

Själva termen "Aminokrin" refererar inte till någon specifik medicinsk definition, utan är istället ett varunamn för ett preparat som innehåller Tetrakain. Det kan vara förvirrande eftersom det finns andra produkter med liknande namn som innehåller andra substanser, så det är viktigt att specificera just vilket läkemedel man avser när man använder termen "Aminokrin".

Heterocykliska föreningar är en grupp av organiska föreningar som innehåller en eller flera heteroatomer (t.ex. syre, kväve, svavel eller fosfor) i sin ringstruktur. Dessa föreningar utgör en stor andel av alla naturligt förekommande och syntetiska organiska föreningar, inklusive många viktiga läkemedel, toxiner, vitaminer och pigment.

Den heterocykliska ringstrukturen kan variera i storlek från små tre- eller fyratomringar till stora polyatomringar med upp till 60 atomer. Exempel på vanliga heterocykliska föreningar inkluderar pyridin, pyrrol, furan, thiophen, indol och oxazol.

Heterocykliska föreningar kan ha en rad olika biologiska aktiviteter och användningsområden, beroende på deras specifika strukturella och elektroniska egenskaper. De kan fungera som enzymer, receptorantagonister eller agonister, och kan användas som läkemedel för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive cancer, infektioner, neurologiska störningar och kardiovaskulära sjukdomar.

Aminer är en term inom neurovetenskap och medicin som står för aminerg neurotransmittor. Detta är en grupp signalsubstanser i centrala nervsystemet hos djur, inklusive människor. Aminer är kemiska ämnen som innehåller en aminosyra, vanligtvis en av de aromatiska aminosyrorna tyrosin eller tryptofan.

Exempel på aminerg neurotransmittor inkluderar:

1. Noradrenalin (eller norepinefrin)
2. Adrenalin (eller epinefrin)
3. Dopamin
4. Serotonin (5-hydroxytryptamin eller 5-HT)
5. Histamin

Dessa signalsubstanser spelar en viktig roll i regleringen av olika kroppsliga funktioner, såsom sömn, aptit, smärta, humör och kognition. Avvikelser i aminernas produktion eller signalering kan leda till neuropsykiatriska störningar som depression, ångest, schizofreni och bipolär sjukdom.

Cancerframkallande ämnen i miljön, även kända som cancerogena ämnen eller karcinogener, är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definierade som agenter som under normala förhållanden kan orsaka cancer hos människor. Dessa agenter kan vara kemiska substanser, biologiska ämnen, fysiska fenomen eller komplexa mixturer av dessa.

De kemiska cancerogena ämnena i miljön inkluderar en rad olika substanser som kan förekomma naturligt eller produceras syntetiskt. Exempel på sådana substancer är asbest, bensen, benzidin, kadmium, kloroform, DDT, nickel, polyaromatiska kolväten (PAH) och vinylklorid.

Biologiska cancerogena ämnen kan vara virus, bakterier eller parasiter som kan orsaka cancer hos människor. Exempel på sådana agenter är humant papillomavirus (HPV), hepatit B-virus (HBV) och hepatit C-virus (HCV).

Fysiska fenomen som kan orsaka cancer inkluderar ioniserande strålning, ultraviolett strålning (UV) och höga temperaturer.

Miljöfaktorer som kan påverka risken för cancer inkluderar exponering för cancerogena ämnen i luft, vatten, mat eller andra miljömedier, livsstilsfaktorer som rökning och alkoholkonsumtion samt individuella faktorer som ärftliga faktorer och ålder.

Det är viktigt att notera att cancerframkallande ämnen i miljön ofta orsakar cancer först efter långvarig exponering, men att risken kan variera beroende på dos, tid och individuella sårbarheter.

Mikroknukleus testet är en etablerad metod inom genetisk toxicologi för att upptäcka potential cytogenetiska effekter orsakade av kemiska ämnen. Testet mäter upp förekomsten av små extra cellkärnor, kallade mikroknukleus, i celler efter att de har delat sig. Mikroknukleus innehåller ofta fragment av skadade eller felreparerade kromosomer och kan därför användas som en indikator på genotoxisk verkan från ett kemiskt ämne.

Under en typisk mikroknukleus test, exponeras cellkulturer för ett specifikt kemiskt ämne under en viss tidsperiod. Sedan stimuleras cellerna att dela sig genom till exempel mitos, och vid den efterföljande cytokinesen (celldelningen) avslutas, fixeras och färgas cellerna för mikroskopisk analys. Under mikroskopi räknas antalet celler med mikroknukleus och jämförs med kontrollgrupper som inte har exponerats för kemikalien.

Mikroknukleus testet är en relativt enkel, kostnadseffektiv och högsensitiv metod för att upptäcka genotoxisk verkan från kemiska ämnen. Det används ofta som ett komplement till andra genetiska toxicologi-tester, såsom kometsassay och kromosomaberrationsassay.

Medicinskt kan man definiera mutagener som ämnen eller processer som orsakar förändringar i DNA-sekvensen hos celler. Mutationerna kan vara ärftliga och påverka cellens genetiska material permanent, vilket kan leda till negativa hälsokonsekvenser såsom cancer. Mutagener inkluderar kemikalier, strålning och vissa virus som kan interagera med DNA och orsaka skada. Det är viktigt att begränsa exponeringen för mutagener för att minska risken för skadliga hälsoutfall.

Kinoliner, även kända som fluorokinoloner, är en grupp av antibiotika-preparat som är syntetiskt framställda och har en kinolonstruktur. De verkar genom att hämta enzymet DNA-gyras, vilket är nödvändigt för bakteriens DNA-replikation och transkription. På så sätt hämmas bakteriens tillväxt och multiplikation.

Kinoliner används vanligen för att behandla allvarliga infektioner orsakade av gram-negativa bakterier, som exempelvis urinvägsinfektioner, lunginflammationer och mag-tarminfektioner. De kan också användas för att behandla komplicerade hud- och webbinfektioner orsakade av både gram-positiva och gram-negativa bakterier.

Exempel på vanligt använda kinoliner är ciprofloxacin, levofloxacin och ofloxacin. Det är viktigt att notera att kinoliner inte ska användas för behandling av lindrigare infektioner eller infektioner som kan behandlas med andra typer av antibiotika, eftersom det finns en risk för biverkningar och resistensutveckling.

Benspyren är en polycyklisk aromatisk kolväte (PAH) som består av fyra benzeningrupper konjugerade till varandra i en planär form. Det är ett av de mest förekommande PAH-föreningarna och kan bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material, såsom fossila bränslen, tobak och grillat kött. Benspyren är känd för att vara cancerogent och har visats orsaka skador på DNA och cellcykeln. Det kan också ha negativa effekter på reproduktionen och utvecklingen.

Carboniler är ett samlingsbegrepp för kolbaserade organiska föreningar som innehåller dubbelbindningar mellan kolatomer. De kan delas upp i flera undergrupper, beroende på hur många dubbelbindningar de innehåller och var de finns placerade. Exempel på carboniler är alkener (två dubbelbundna kolatomer), alkyner (tre dubbelbundna kolatomer) och polyeners (flera dubbelbundna kolatomer). Dessa föreningar är viktiga i många biologiska processer, såsom fotosyntesen hos växter.

DNA-adducter är en term inom molekylär biologi och genetik som refererar till kemiska föroreningar eller skadliga ämnen som binder till DNA-molekylen. Detta kan orsaka mutationer i cellens genetisk material, vilket i sin tur kan leda till cellskador, cancers utveckling och andra hälsoproblem.

En DNA-adduktion uppstår när en kemisk substans reagerar med DNA och bildar en kovalent bindning till någon av DNA:s baser (adenin, timin, guanin eller cytosin). Detta kan ske som en direkt reaktion mellan den skadliga substansen och DNA:t, eller genom en tvåstegsprocess där substansen först aktiveras till en reaktiv form innan den binder till DNA.

DNA-addukter kan orsakas av en rad olika ämnen, inklusive luftföroreningar som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAK), tobaksrök, ultraviolett strålning och vissa läkemedel. För att försvara sig mot DNA-skador har celler utvecklat en rad mekanismer, till exempel reparationsenzymer som kan ta bort eller korrigera DNA-adduktioner innan de orsakar skada. Om dessa mekanismer dock inte fungerar korrekt kan DNA-adduktionerna leda till onormal celltillväxt och cancers utveckling.

'Nitroföreningar' är en grupp organiska föreningar som innehåller en nitrogrupp (–NO2) bundet till en kolatom. Denna grupp inkluderar en mängd olika substanser, från enkelkomponerade molekyler som nitrometan (CH3NO2) till polycykliska aromatiska föreningar som nitrobenzen (C6H5NO2).

Nitroföreningar är vanligen olösliga i vatten, men lösliga i organiska lösningsmedel. De kan vara farliga eller skadliga för levande organismer, inklusive människor, och kan orsaka irritation av hud, ögon och slemhinnor. Vissa nitroföreningar är kända cancerogena (cancerframkallande) substanser.

I medicinskt hänseende har vissa nitroföreningar använts som läkemedel, till exempel glycerol nitrat och nitroglycerin, som båda är vasodilatatorer (dilaterar blodkärl) och används för att behandla angina pectoris (smärta i bröstet orsakad av hjärtklafforsmak).

Medicinskt sett kan "kött" definieras som det muskulärt vävnadsmaterialet som härstammar från djur, vanligtvis tamdjur som nötkreatur, får, gris och höns. Kött innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler och är en viktig källa till näringsintag för många människor. Det bör tillagas fullständigt före konsumtion för att undvika sjukdomar som orsakas av bakterier eller parasiter som kan finnas i rått kött.

"Alkylerande medel" är en typ av kemoterapi som används för att behandla cancer. De fungerar genom att attackera DNA i cancerceller och störa deras förmåga att dela och växa. Detta orsakar cellernas död.

Alkylerande medel är så kallade "alkylagerande" eftersom de överför alkylgrupper till DNA-molekylen, vilket orsakar skada på dess struktur och funktion. Detta leder till att cellcykeln störs och apoptos (programmerad celldöd) induceras.

Exempel på alkylerande medel inkluderar:

* Cyclofosfamid
* Ifosfamid
* Busulfan
* Melphalan
* Chlorambucil

Det är värt att notera att alkylerande medel inte bara drabbar cancerceller, utan kan också skada normalt vävnad och celler i kroppen. Dessa biverkningar kan vara allvarliga och inkluderar among annat nausea, illamående, håravfall, förhöjd risk för infektioner och blodbrist.

En livsmedelsförorening kan definieras som någon form av kontaminering eller förekomst av obehagliga ämnen i livsmedel, som kan ha negativ påverkan på hälsa och säkerhet. Detta kan bero på olyckshändelser, felaktig lagring, förvärrad nedbrytning eller tillverkning av livsmedel med hjälp av olämpliga metoder eller material. Livsmedelsföroreningar kan vara av biologisk, kemisk eller fysisk natur.

Biologiska föroreningar innefattar bakterier, virus, parasiter och svampar som kan orsaka sjukdomar när de konsumeras med livsmedel. Exempel på biologiska föroreningar är listeria, salmonella och e coli.

Kemiska föroreningar innefattar tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier och andra skadliga ämnen som kan finnas i livsmedel på grund av för höga nivåer i jord, vatten eller luft. Exempel på kemiska föroreningar är bly, kvicksilver och DDT.

Fysiska föroreningar innefattar främmande partiklar som glas, plast, metall och andra hårda föremål som kan hamna i livsmedel under tillverkning, transport eller förvaring. Dessa föroreningar kan orsaka skador på tänderna och svalget samt öka risken för infektioner.

Det är viktigt att notera att många länder har lagstiftning och regler som styr livsmedelsproduktionen, lagringen och distributionen för att minimera förekomsten av livsmedelsföroreningar och skydda allmänheten från skadliga effekter.

I'm sorry for the confusion, but "Chrysener" is not a medical term or concept that I am familiar with. It is possible that there may be a spelling error or misunderstanding of the term you are looking for. If you have more context or information about where you encountered this term, I may be able to help you further.

Fluoreren är ett organisk förening som tillhör gruppen polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Det består av tre bensenringar som är kondensaterade, det vill säga att de delar kolatomer med varandra. Fluoreren har formeln C16H10 och är ett fast, brunt till svart pigment som är olösligt i vatten men lösligt i organiska lösningsmedel.

Fluoreren förekommer naturligt i kol- och petroleumprodukter och kan bildas under ofullständig förbränning av organiskt material, till exempel vid bränder eller rökning. Det är cancerogent och kan orsaka hudcancer och andningsorganens cancers vid långvarig exponering. Fluoreren används inte som läkemedel, men det kan förekomma som en förorening i vissa industriella produkter eller processer.

I'm sorry for the confusion, but "Hycanthon" doesn't seem to be a recognized medical term or a term used in healthcare. It is possible that there might be a spelling mistake or it could be a specific term used within a certain context or a proprietary name of a compound in a specific industry. If you could provide more context or check the spelling, I would be happy to help further.

Polycyclic compounds are chemical substances that contain two or more cyclic structures, which can be either aromatic or aliphatic. In the context of medicinal chemistry, polycyclic compounds often refer to a specific class of aromatic hydrocarbons known as polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). PAHs are formed by the condensation of benzene rings and can have varying numbers of fused rings.

Some polycyclic compounds have been found to have significant biological activity, including carcinogenic, mutagenic, and teratogenic effects. However, there are also many therapeutically useful polycyclic compounds, such as certain steroids, alkaloids, and drugs used to treat various medical conditions.

For example, some anticancer drugs, such as tamoxifen and raloxifene, contain a polycyclic structure. These drugs work by binding to estrogen receptors in breast tissue, preventing the growth of cancer cells that depend on estrogen for their growth and survival. Other examples of therapeutically useful polycyclic compounds include certain anti-inflammatory drugs, such as indomethacin and celecoxib, which contain a polycyclic structure known as a heterocyclic ring.

Overall, the term "polycyclic compounds" refers to a broad class of chemical substances with diverse biological activities, ranging from harmful to therapeutic.

DNA-skada, eller DNA-mutation, refererar till en förändring i den genetiska informationen som är kodad i DNA-molekylen. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom exponering för strålning, kemikalier eller virus. Skador på DNA:t kan också uppstå spontant under cellens normala verksamhet.

Det finns två huvudtyper av DNA-skador: basskador och strukturella skador. Basskador innebär att en av de fyra grundämnena i DNA, adenin (A), tymin (T), guanin (G) eller cytosin (C), har förändrats på ett sätt som stör kodningen av genetisk information. Strukturella skador innebär att DNA-molekylen har brutits, böjts eller förvrängts på något sätt.

DNA-skador kan ha olika konsekvenser beroende på var de uppstår och hur allvarliga de är. I vissa fall kan skadan repareras av cellens eget reparationssystem, men i andra fall kan den leda till genetiska mutationer som kan öka risken för sjukdomar såsom cancer.

Systerkromatidutbyte (eng. Sister chromatid exchange, SCE) är ett fenomen som kan ses under meios eller mitos när två systerchromatider byter plats med varandra i en horisontell plan. Detta sker genom crossling (korslänkning) mellan deras identiska DNA-strängar, följt av ett utbyte av material mellan dem under rekombinationen.

SCE är ett normalt och naturligt fenomen som kan användas som en indikator på cellens förmåga att korrekt genomföra rekombination och cellcykelkontroll. En ökning av antalet SCE kan dock vara associerat med exponering för vissa kemiska ämnen eller joniserande strålning, kromosomaberrationer eller genetiska sjukdomar.

Metylmetansulfonat, också känt som MMS, är inget etablerat medicinskt läkemedel utan snarare en kontroversiell och potentiellt farlig substans som marknadsförs av vissa alternativa behandlingsadvokater för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive cancer och infektionssjukdomar.

Substansen består av en lösning av 28% natriumklorit (NaClO2) i vatten, som sedan blandas med citronsyra för att skapa hypoklorous acid (HClO), en stark oxidationsmedel. Det är denna aktiva komponent som sägs ha effekten mot patogener och cancerceller.

Det finns dock inga vetenskapliga bevis som stöder användningen av Metylmetansulfonat som ett effektivt eller säkert läkemedel, och det kan i själva verket vara skadligt för hälsan. Användning av den här substansen kan leda till allvarliga biverkningar som diarré, kramping, andningssvårigheter, skada till röda blodkroppar och i värsta fall död. Medicinska myndigheter som FDA har varnat för användningen av Metylmetansulfonat på grund av dessa risker.

DNA-reparation (DNA repair) är ett samlingsbegrepp för de cellulära processer som återställer skador på DNA. DNA är kärnan i arvsprocessen och innehåller instruktionerna för alla cellers funktioner, så det är viktigt att den är intakt och fungerar korrekt.

DNA kan skadas av interna (exempelvis under normal metabolism) eller externa faktorer (exempelvis strålning, kemikalier eller virus). DNA-skador kan vara enkelsträngsbrytningar, dubbelsträngsbrytningar, basbyte eller andra modifieringar av baserna.

DNA-reparationsprocesser innefattar flera olika mekanismer som arbetar tillsammans för att korrigera dessa skador och hålla genomet intakt. Det finns fem huvudsakliga typer av DNA-reparation: basexcisionsreparation, nucleotidexcisionsreparation, dubbelsträngsbrytningars reparation, homolog rekombination och non-homolog rekombination.

1. Basexcisionsreparation (BER) är en process där en endast en bas i DNA-molekylen ersätts när den har skadats eller modifierats.
2. Nucleotidexcisionsreparation (NER) är en process där ett stort segment av DNA-sekvensen tas bort och sedan ersätts med korrekt sekvens. Denna typ av reparation används när det finns buler eller skador i DNA:t som orsakar att basparen inte kan bilda en korrekt dubbelhelix.
3. Dubbelsträngsbrytningars reparation (DSBR) är en process där två strängar i DNA-dubbelhelixen bryts samtidigt. Det finns två huvudsakliga typer av DSBR: homolog rekombination och non-homolog rekombination. Homolog rekombination används när cellen är i en delningsfas och har tillgång till en intakt kopia av DNA-sekvensen som kan användas som mall för att korrigera felet. Non-homolog rekombination används när det inte finns någon tillgänglig mall och cellen istället måste använda sig av en annan mekanism för att reparera skadan.
4. Homolog rekombination (HR) är en process där två identiska eller nästan identiska DNA-sekvenser jämförs och korsas över för att korrigera felet i den ena sekvensen. Denna typ av reparation används ofta när cellen är i en delningsfas och har tillgång till en intakt kopia av DNA-sekvensen som kan användas som mall för att korrigera felet.
5. Non-homolog rekombination (NHR) är en process där två icke-identiska DNA-sekvenser jämförs och korsas över för att korrigera felet i den ena sekvensen. Denna typ av reparation används ofta när cellen inte har tillgång till en intakt kopia av DNA-sekvensen som kan användas som mall för att korrigera felet.

DNA-reparationsmekanismer är viktiga för att hålla cellens genetiska information intakt och förhindra mutationer som kan leda till sjukdomar eller cancer. Dessa mekanismer kan också spela en roll i åldrandeprocessen, eftersom skador på DNA-molekylen kan ansamlas över tiden och leda till cellulär senescens eller apoptos (programmerad celldöd).

Kvävesenapsföreningar, även kända som isotiocyanater (ITC), är organiska kompound som innehåller en funktionell grupp bestående av en kolatom bundet till en svavelatom genom en nitrogenatom. De bildas vanligtvis som en reaktion när en glukosinolat (ett svavelhaltigt ämne som finns i vissa grönsaker) bryts ner av myrosinas, ett enzym som frigörs när växtceller skadas.

Kvävesenapsföreningar har visat sig ha potentiala som hälsopromotande ämnen, speciellt med avseende på cancerprevention och behandling. De har visat sig ha förmågan att modifiera cellcykeln, inducera apoptos (programmerad celldöd) och hämma angiogenes (bildning av nya blodkärl). Dessutom har de visat sig ha antibakteriella, antivirala och antiinflammatoriska egenskaper.

Även om kvävesenapsföreningar kan ha potentiala hälsofördelar, kan de också vara irriterande för slemhinnor och andningsvägar vid höga koncentrationer. Vissa personer kan också vara känsliga eller allergiska mot dem.

En livsmedelsanalys är en undersökning och analys av ett livsmedel eller en matvarus lämplighet, kvalitet, säkerhet, samt innehåll av näringsämnen och eventuella skadliga ämnen. Det kan även ingå i en livsmedelsanalys att undersöka huruvida ett livsmedel uppfyller de regleringar och lagar som gäller för livsmedelsindustrin. Livsmedelsanalys kan användas av både myndigheter och företag för att säkerställa att livsmedlen som produceras, importeras eller säljs är trygga och hälsosamma för konsumenterna.

"Acridine" är en organisk förening som tillhör gruppen heterocykliska aromatiska aminer. Det består av en planär, aromatisk ring med fem kolatomer och en heteroatom ( kväve ) i mitten. Acridin och dess derivat har en varierad biologisk aktivitet och används inom medicinen som läkemedel och fluorescerande markörer. Exempel på acridinderivat som används som läkemedel är kinacrin (antimalariamedel) och ametryptilin (antidepressivt medel).

Nitrosoguanidine är ett kemiskt ämne som används som konserveringsmedel och desinfektionsmedel inom laboratoriemedicin. Det är en nitrosoguanidinderivat med formeln H2NNOC. Den är irriterande för hud, ögon och slemhinnor och kan vara cancerogent vid långvarig exponering.

Kromosomavvikelsen är ett samlingsbegrepp för olika typer av avvikelser i människans kromosomer. Kromosomer är trådformade strukturer som innehåller DNA, proteiner och genetisk information. De är närvarande i alla celler i kroppen, förutom i könscellerna (spermier och ägg).

Kromosomavvikelser kan uppstå under celldelningen, då kromosomerna kopieras och delas mellan de två nya cellerna. Avvikelser kan orsakas av fel i denna process, exempelvis att kromosomer inte separeras korrekt eller att bitar av kromosomer bryts loss och byter plats med varandra.

Det finns olika typer av kromosomavvikelser:

1. Numeriska avvikelser: Detta innebär att det är för många eller för få kromosomer i cellen. Exempelvis kan en person ha tre exemplar av kromosom 21 istället för de två vanliga, vilket orsakar Down syndrom.

2. Strukturella avvikelser: Detta innebär att en del av kromosomen saknas, upprepas, har bytt plats eller är omvänt. Exempelvis kan en bit av en kromosom ha brutits loss och fastnat på en annan kromosom, vilket kallas en translokation.

Kromosomavvikelser kan leda till olika hälsoproblem, beroende på vilken typ av avvikelse det rör sig om och hur allvarlig den är. Vissa avvikelser kan orsaka missbildningar, utvecklingsstörningar, cancer eller andra sjukdomar. Andra kromosomavvikelser kan dock vara symptomlösa och påverka individen inte alls.

En lymfocyt är en typ av vit blodcell (leukocyт) som är en central del i ditt immunsystems försvar mot infektioner och sjukdomar. Lymfocyterna hjälper till att koordinera immunsvaret genom att producera antikroppar och att direkt attackera främmande ämnen som virus och bakterier. Det finns två huvudtyper av lymfocyter: B-lymfocyter och T-lymfocyter, vilka har olika funktioner i immunsvaret. B-lymfocyterna producerar antikroppar som neutraliserar eller eliminerar främmande ämnen, medan T-lymfocyterna direkt attackerar och dödar virus-infekterade celler eller cancerceller. Lymfocyterna cirkulerar kontinuerligt mellan blodet och lymfatiska vävnader som lymfnoder, mjölke och tunntarm, där de utvecklas, matas på näringsämnen och reagerar på infektioner.

Aflatoxin B1 är en typ av mykotoxin, som produceras av vissa svampar i släktet Aspergillus. Det är en av de potentaste naturligt förekommande kancerogena ämnena och kan påträffas i vissa livsmedel, särskilt i näringsrika grödor som jordnötter, sesamfrön, majs och vete. Aflatoxin B1 kan orsaka levercancer hos många djurarter och anses vara cancerogent för människor.

'Kometmetoden' är inget etablerat medicinskt begrepp, utan verkar vara en översättning av "comet assay", som är en metod inom molekylärbiologi. Den används för att mäta DNA-skador i celler genom att visualisera fragment som bildas när DNA-strängarna bryts och sedan rör sig under elektrofores, vilket ger upphov till en "kom"-formad bild på gelen. Därför kan begreppet 'Kometmetoden' möjligen syfta på denna metod för att detektera DNA-skador.

Ultraviolett (UV) strålning är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus, men längre våglängd än röntgenstrålning. UV-strålningen delas in i tre olika områden baserat på våglängden: UVA (400-315 nm), UVB (315-280 nm) och UVC (280-100 nm).

UV-strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt med hjälp av speciella ljuskällor. Den är inte synlig för människan, men den kan orsaka en rad olika effekter på levande vävnader, beroende på dos och exponeringstid.

UV-strålning har både positiva och negativa effekter. På den ena sidan kan UVB-strålning stimulera produktionen av vitamin D i huden, vilket är viktigt för kroppens benstoffwechsel och immunförsvar. På den andra sidan kan långvarig exponering för höga nivåer UV-strålning orsaka skador på huden, ögon och immunsystemet. För långvarig exponering av UVA- och UVB-strålning är också kända orsaker till hudcancer, inklusive malign melanom, det allvarligaste slaget av hudcancer.

Det är därför viktigt att skydda sig mot överexponering för UV-strålning genom att använda solskydd, särskilt under de timmar då solen är som starkast (mellan 10 och 16 på eftermiddagen). Det är också viktigt att undvika konstgjord UV-strålning från solarium, eftersom det finns en känd länk mellan användning av solarium och ökat risk för hudcancer.

I en medicinsk kontext refererar "kromatider" till varsina av de två identiska trådar (eller strukturer) som utgör en kromosom under interfasen i cellcykeln. Var sin kromatid består av ett enspannat DNA-molekyl med sammanlänkade gener och andra genetiska element. Under celldelningen (mitosen) separerar de två kromatiderna och blir två skilda kromosomer i de nya cellerna.

Medicinskt kan salpetersyrlighet (nitric acid) definieras som en stark, flytande syra som är oljig och färglös. Den har starkt surt smak och frigör mycket värmevatta när den löses i vatten. Salpetersyrlighet används inom medicinen som desinfektionsmedel och för att behandla hudåkommor såsom akne och eksem. Den kan också användas för att framställa andra läkemedel och kemikalier.

Det är viktigt att notera att salpetersyrlighet är mycket stark och kan orsaka allvarliga skador på hud, ögon och slemhinnor om den hanteras felaktigt. Den bör därför hanteras med försiktighet och endast användas under kontrollerade förhållanden.

Pyrener är inget medicinskt begrepp eller terminologi. Det är ett geografiskt begrepp som refererar till Pyrenéerna, en bergskedja som sträcker sig mellan Frankrike och Spanien i Sydvästra Europa.

'Bioanalyse' er en overordnet betegnelse for metoder, som anvendes til at undersøge og måle biologiske prøver, herunder bl.a. prøver fra levende organismer, celler eller molekyler. Dette kan omfatte en række forskellige teknikker, herunder:

1. Biokemi: Metoder, der anvendes til at analysere biologiske prøver på molekylært niveau, herunder bl.a. metoder til at bestemme koncentrationen af forskellige biomolekyler som proteiner, lipider og nukleinsyrer.
2. Cytometri: Metoder, der anvendes til at tælle og klassificere celler i en prøve, herunder bl.a. flow cytometri, hvor celler passerer gennem et lysfelt, så de kan identificeres på grundlag af deres optiske egenskaber.
3. Genetisk analyse: Metoder, der anvendes til at analysere DNA og RNA, herunder bl.a. PCR (polymerase chain reaction), som anvendes til at kopiere specifikke sektioner af DNA, og DNA-sekvensanalyse, som anvendes til at bestemme den præcise sekvens af nukleotider i en given DNA- eller RNA-prøve.
4. Proteomik: Metoder, der anvendes til at analysere proteiner og deres interaktioner i levende organismer, herunder bl.a. 2D-elektroforese, masspektrometri og proteinmicroarray.
5. Immunologi: Metoder, der anvendes til at undersøge immunforsvaret og dets respons på forskellige antigener, herunder bl.a. ELISA (enzyme-linked immunosorbent assay) og Western blotting.

Bioanalyse er en vigtig del af mange forskningsområder, herunder medicin, biologi, farmakologi, miljøvidenskab og nanoteknologi.

'Vattenförorenande ämnen' är en bred kategori av substanser som kan orsaka skada på miljön och människors hälsa när de kommer i kontakt med vattenresurser. Detta kan inträffa genom olika mekanismer, t.ex. direkt utsläpp i vattendrag eller indirekt via nederbörd från luften eller marken.

Exempel på vattenförorenande ämnen inkluderar:

1. Tungmetaller: Tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium kan akkumulera i levande organismer och orsaka skada på nervsystemet, levern och njurarna.

2. Organiska föroreningar: Dessa inkluderar polyaromatiska kolväten (PAK), poliklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner. De kan orsaka cancer, reproduktiv skada och störningar av det endokrina systemet.

3. Nitrat och nitriter: Dessa förekommer ofta i jordbruksavfall och kan orsaka metemoglobinemi hos spädbarn, en livshotande tillstånd där syresättningen av blodet påverkas negativt.

4. Mikroplaster: Små plastpartiklar som har potential att orsaka skada på levande organismer genom att förtära dem och störa deras matspårnings- och reproduktiva funktioner.

5. Farmaceutiska och personliga vårdprodukter (PPCP): Dessa inkluderar läkemedel, kosmetika och solskyddsmedel som kan orsaka skada på levande organismer när de kommer i kontakt med vattenresurser.

6. Övriga föroreningar: Andra exempel på vattenförorenande ämnen inkluderar pesticider, industriavfall och radioaktiva ämnen.

Strålningsgenetik är ett område inom genetiken som undersöker hur ioniserande strålning påverkar arvsmassan, det vill säga DNA och kromosomer. Strålningen kan orsaka skada på DNA genom att bryta strängarna eller orsaka mutationer i arvsanlagen. Dessa förändringar kan potentiellt leda till genetiska defekter, cancer och andra hälsoproblem.

Strålningsgenetik inkluderar studier av hur olika typer av strålning påverkar DNA, hur celler reparerar skador orsakade av strålning, och hur genetiska variationer kan påverka individens sårbarhet för strålningsskador. Detta är viktigt inom områden som medicinsk behandling med strålning, rymdfart och kärnkraft.

Klorofyllider är pigment som förekommer hos vissa fotosyntetiserande bakterier och alger. De är relaterade till klorofyll, som är det huvudsakliga pigmentet som används i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Klorofyllider absorberar ljus i ungefär samma delar av spektret som klorofyll, men de reflekterar eller transmittierar ljus i en något annorlunda frekvens än klorofyll, vilket ger dem deras specifika färg. Klorofyllider spelar en viktig roll i fotosyntesen genom att hjälpa till att absorbera ljusenergi som används för att producera kemisk energi i form av ATP och NADPH, som sedan kan användas för att syntetisera kolhydrater och andra organiska molekyler.

Mikrokärnor (eng. micronuclei) är en typ av kromosomavvikelse som uppstår när delar av en kromosom eller hela kromosomer inte separerar korrekt under celldelningen, vilket leder till att de förblir utanför det primära kärnorna i cellen. Detta kan orsakas av skada på DNA eller felaktig celldelning. Mikrokärnor ses ofta som en biomarkör för genotoxisk skada och cancer risk, eftersom de kan indikera att cellen har blivit instabil och kan ha potential att bli cancerscell.

Kinoxaliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en kinoxalin-struktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk komponent bestående av två bensenringar som är kopplade till varandra via två kolatomer och en kväveatom.

I medicinsk kontext kan kinoxaliner användas som läkemedel eller i forskning. Till exempel har vissa kinoxalinderivat visat sig ha antibakteriella, antifungala och antivirala egenskaper. Dessa föreningar kan vara verksamma mot en rad olika mikroorganismer, inklusive bakterier som orsakar sjukdomar som tuberkulos och stafylokocker.

Även om kinoxaliner har visat lovande resultat inom vissa medicinska tillämpningar, används de inte allmänt som läkemedel på grund av möjliga toxicitet och biverkningar. Fler studier behövs för att fullt ut förstå deras potential och säkerhet innan de kan användas i klinisk praktik.

Cytochrome P-450 CYP1A2 är ett enzym som tillhör cytochrome P450-familjen och finns framförallt i levern. Det spelar en viktig roll inom farmakokinetiken, det vill säga hur kroppen hanterar läkemedel och andra främmande ämnen.

CYP1A2 är ansvarigt för nedbrytningen (metabolismen) av ett stort antal olika läkemedel, såväl som vissa hormoner och toxiner. Dess aktivitet kan variera mellan individer, vilket kan påverka hur kroppen hanterar vissa läkemedel och hur snabbt de elimineras. Faktorer som kan påverka CYP1A2-aktiviteten inkluderar genetiska faktorer, ålder, kön, leverfunktion och exponering för vissa miljögifter.

Vissa läkemedel kan också hämmas eller induceras av CYP1A2, vilket kan leda till förändringar i deras farmakokinetiska profiler och påverka deras effektivitet eller sannolikheten för biverkningar.

Epoxiföreningar, även kända som epoxyder, är en typ av organisk förening som innehåller en epoxidgrupp, som består av en tresvängd kolring med tre atomers bindning till kolatomerna. Epoxidgrupperna tenderar att vara reaktiva och kan undergå olika typer av kemiska reaktioner, vilket gör epoxiföreningarna användbara inom en rad olika industriella tillämpningar.

Exempel på användningsområden för epoxiföreningar inkluderar härdande harts för kompositmaterial, ytskikt för rostskydd och korrosionsskydd, lim för sammanfogning av material, och som monomerer i polymera material.

Det är värt att notera att vissa epoxiföreningar kan vara skadliga eller farliga om de hanteras felaktigt, så det är viktigt att följa säkerhetsrekommendationer och använda skyddsutrustning när man arbetar med dessa ämnen.

Dimetylnitrosamin (DMAN) är en kemisk förening som tillhör klassen N-nitrosaminer. Det är en potent cancerframkallande substans som bildas vid vissa former av livsmedelsförädling, exempelvis när proteinrik mat utsätts för höga temperaturer under längre tid, såsom vid rökning eller grillning av kött. DMAN kan också bildas i kroppen som en biprodukt vid nedbrytningen av vissa läkemedel och ämnen i tobaksrök. Den kan orsaka skada på lever, lungor, njurar och mag-tarmsystemet och anses vara cancerframkallande för människor.

'Miljöförorenande medel' är ett samlingsbegrepp för ämnen eller substanser som kan skada eller ha negativ inverkan på miljön. Detta kan ske genom att de orsakar luft-, vatten- eller markföroreningar, skadar levande organismer eller stör ekosystemens balans. Exempel på miljöförorenande medel inkluderar tungmetaller som kvicksilver och bly, klorfluorväten (som används i kyl- och spraymedel), polyklorerade bifenyler (PCB) och andra organiska halogener, växthusgaser som kolmonoxid och metan, samt plastföroreningar som mikroplaster.

Arylamin-N-acetyltransferas (NAT) är ett enzym som katalyserar acetylering av aromatiska aminer. Det finns två huvudtyper av NAT-enzym i människor, NAT1 och NAT2, båda kodade för av separata gener. Dessa enzymer hjälper till att neutralisera och eliminera xenobiotika (främmande ämnen) från kroppen genom att acetylera dem, vilket gör det lättare för dem att excretas. Variationer i NAT-aktivitet kan påverka individens sårbarhet för cancer och andra sjukdomar som är relaterade till exponering av aromatiska aminer.

DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett molekyärt ämne som innehåller de genetiska instruktionerna för utveckling och funktion hos alla levande organismers celler. DNA består av två långa, dubbelhelixstrukturer som är byggda upp av en serie nukleotider som inkluderar socker (deoxyribose), fosfatgrupper och fyra olika baser: adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C). Adenin parar sig alltid med timin, och guanin parar sig alltid med cytosin. Denna specifika basparning är viktig för att korrekt koda genetisk information.

DNA-molekylen lagrar den genetiska informationen i en kod som består av sekvenser av dessa fyra baser, och varje organisms unika DNA-sekvens ger instruktioner för hur proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga byggstenar i alla levande organismer och utför en rad olika funktioner som hjälper till att reglera cellens struktur, metabolism och andra viktiga processer.

Gammastrålar är en form av ioniserande strålning, bestående av fotoner med mycket hög energihalt. De har den kortaste våglängden och högsta frekvensen inom elektromagnetiska spektret, och kan penetrera genom många material, inklusive människokroppen. Gammastrålning produceras ofta som en konsekvens av radioaktivt sönderfall eller i samband med vissa subatomära processer. Den kan vara skadlig för levande vävnad och är därför en hälsorisk när människor utsätts för höga doser.

Medicinskt sett betyder "Mesylater" att en substans har blivit bunden till mesylsyra, som är en organisk syra med formeln HSO4-. Mesylat-salter används ofta inom farmaceutisk industri för att skapa lättlösliga, stabila och tåliga former av vissa läkemedel.

Exempelvis kan man hitta mesylatsalter av olika läkemedel som aspirin (acetylsalicylsyra), atenolol och piroxicam på marknaden. Dessa är lättare att tillverka, hantera och ta än deras grundsubstanser, eftersom de har förbättrad löslighet och biodisponibilitet.

Cricetinae er en underfamilie i familien Muridae, som inkluderer hamstere. Der er omkring 20 arter af hamstere, der er udbredt i Europa, Asien og Afrika. Hamstere er små pattedyr med kort hals, store kindpokker og store molarer. De fleste arter har også en bøjet ryggrat og en kort, busket hale.

Hamstere er kendt for deres evne til at gemme føde i kindpokkene og transportere den til deres bo. De fleste arter lever ensomt undtagen når hunnerne har unger. Hamsternes naturlige fjender inkluderer rovdyr, slanger og rovfugle.

Cricetinae-hamstere er ofte holdt som kæledyr på grund af deres lille størrelse, lette pleje og venlige natur. Nogle af de mest populære arter til at holde som kæledyr inkluderer syriske hamster, djungelhamster og roborovski-hamster.

I medicinsk kontext kan "varm temperatur" ofta syfta på en kroppstemperatur som är högre än normalt. Det vanligaste sättet att definiera en normal kroppstemperatur är att säga att den ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius (97,7 till 99,5 grader Fahrenheit). En varm temperatur kan alltså vara en temperatur som är högre än 37,5 grader Celsius.

Det är värt att notera att kroppstemperatur kan variera något under dagen och att det finns olika faktorer som kan påverka den, till exempel fysisk aktivitet, hormonella förändringar och vad du har ätit. Därför bör en enskild temperaturmätning inte alltid tolkas som att du är sjuk. Om du upplever andra symptom eller om din temperatur är mycket högre än normalt, kan det vara ett tecken på sjukdom och du bör söka vård.

Hypoxanthine-guanine phosphoribosyltransferase (HGPRT) er ein enzym som spiller en viktig rolle i nukleotidreparasjon og -syntese. Det konverterer hypoxantin og guanin til deres korresponnerende nukleotider, inosinmonofosfat (IMP) og guanosinmonofosfat (GMP), ved å bruke fosforibosylpyrofosfat (PRPP) som en kosubstrat. Dette er ein viktig reaksjon for å regulere cellulær nivået av puriner og for å sikre at cellen har nok building-blokker for DNA- og RNA-syntese. Defekter i HGPRT-aktiviteten kan føre til forskjellige medisinske tilstander, som Lesch-Nyhan-sykdommen, en genetisk sykdom karakteristisk av selvskade, mentale problemer og overdreid produksjon av urinsyren.

Tioxantener är en grupp av syntetiska psykoaktiva substanser som används inom psykiatrin för behandling av schizofreni och andra psykoser. De är kemiskt sett besläktade med tricykliska antidepressiva läkemedel, men har en annorlunda farmakologisk profil.

Tioxantenerna verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, särskilt D2-receptorerna, vilket minskar positiva symtom som hallucinationer och desorganiserat tänkande. De kan också ha en viss effekt på negativa symtom som avflackning och apati.

Exempel på vanligt använda tioxantener inkluderar ziprasidon (Geodon), chlorpromazin (Thorazine) och thiothixen (Navane). Liksom med andra antipsykotiska läkemedel kan tioxantener orsaka biverkningar som rörelsestörningar, viktuppgång och metabola störningar. Dessa biverkningar bör behandlas aktivt för att minska risken för komplikationer och förbättra livskvaliteten hos patienten.

Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.

I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.

Nitrosföreningar är en grupp kemiska föreningar som innehåller en funktionell grupp bestående av en nitrosgrupp (–NO) bundet till en kolatom. De bildas ofta under sura eller oxiderande förhållanden och kan vara skadliga för levande organismer, särskilt när de intas oralt. Nitrosföreningar har setts som cancerogena och kan även orsaka skador på levern och nervsystemet. De förekommer naturligt i vissa livsmedel, men kan också bildas under matlagning eller förvaring av vissa livsmedel, särskilt vid höga temperaturer.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAK) är en grupp organiska föreningar som består av två eller fler benzeningrupper konjugerade med varandra. De bildas ofta vid ofullständig förbränning av organiskt material, till exempel vid bränsleförbrenning och rökning. Många PAK är kända att vara cancerogena eller mutagena. Exempel på PAK är naftalen, anthracen och benzo[a]pyren.

Niridazol är ett läkemedel som används för behandling av schistosomiasis, också känt som bilharzia, en parasitär infektion som orsakas av vattenlevande sniglar. Niridazol dödar parasiterna i kroppen och används vanligen när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga.

Läkemedlet fungerar genom att störa ämnen som ingår i respirationen hos parasiten, vilket leder till dess död. Niridazol ges vanligen som tablettor och bör tas under kontroll av en läkare på grund av möjliga biverkningar och kontraindikationer.

Det är viktigt att notera att självbehandling med niridazol eller andra starka läkemedel rekommenderas inte, eftersom det kan leda till allvarliga hälsorisker. Om du tror att du har schistosomiasis eller en annan parasitär infektion bör du söka medicinsk hjälp och följa din läkares rekommendationer för behandling.

N-Nitrosopyrrolidin (NPu) är ett kändt cancerogent ämne som tillhör N-nitrosoföreningarnas klass. Det bildas genom nitrosation av sekundära aminer och kan förekomma naturligt i vissa livsmedel, såsom bacon, gersten och ost, eller kunna bildas under matlagning vid höga temperaturer. NPu är en lättflyktig vätska med svagt luktande doft och är löslig i vatten och organiska lösningsmedel. Den kan orsaka skada på DNA, RNA och proteiner, vilket kan leda till cellskador och cancer.

Mutagener kan användas om man på konstgjord väg vill orsaka mutationer, detta kallas för mutagenes. I berättelserna om Teenage ...
... även mutagener. Halten av cancerframkallande heterocykliska aminer varierar med tillagningsättet som till exempel hur länge ...
ENU-mutagener användes också av Beutler och hans kollegor för att studera det globala svaret på ett definierat smittämne. Genom ...
Mutagener kan användas om man på konstgjord väg vill orsaka mutationer, detta kallas för mutagenes. I berättelserna om Teenage ...
Vern av arbeidstakere mot kreftfremkallende stoffer eller mutagener: endringsbestemmelser (EU-forslag)EU-tiltakspakke for ren ... Vern av arbeidstakere mot kreftfremkallende stoffer eller mutagener: endringsbestemmelser (EU-forslag). *EU-tiltakspakke for ... Vern av arbeidstakere mot kreftfremkallende stoffer eller mutagener: endringsbestemmelser - Forslag til europaparlaments- og ...
Selberg, N. (2022). Skärpta regler om skydd mot carcinogener och mutagener. EU & arbetsrätt (1).. Selberg, N. (2022). Så vill ...
benspyrener och nitrosaminer, är kända karcinogener och mutagener. Röken innehåller också isotoper såsom Po-210 och Pb-210 ( ...
doftämnen utan CMR-komponenter (carcinogener, mutagener eller giftiga för reproduktion). *ej testad på djur ...
HA är mutagener, så de har förmågan att förändra DNA och de ökar risken för cancer. Denna risk gäller även bearbetat kött, till ...
... kondenserad cigarettrök innehåller en häxbrygd av karcinogena delikatesser såsom polycykliska kolväten mfl potenta mutagener. ...
Mer än 100 kemikalier som vanligtvis finns i skönhetsprodukter är kända eller misstänkta cancerframkallande ämnen, mutagener/ ...
REDAKTØRENS VALGVern av arbeidstakere mot visse kreftfremkallende stoffer eller mutagener: endringsbestemmelser (EU-vedtak)EU- ... Vern av arbeidstakere mot visse kreftfremkallende stoffer eller mutagener: endringsbestemmelser (EU-vedtak). ... Vern av arbeidstakere mot visse kreftfremkallende stoffer eller mutagener: endringsbestemmelser - Europaparlamentets ...