'Mycoplasma pulmonis' är en bakterie som tillhör släktet Mycoplasma och orsakar respiratoriska sjukdomar hos gnagare, särskilt möss och råttor. Detta är den vanligaste patogena mycoplasmabakterien hos möss och kan orsaka en rad symptom som andningssvårigheter, hosta, neos, sänkt kroppsvikt och i vissa fall död. Bakterien saknar cellevägg och är därför resistent mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen. Diagnostisering av Mycoplasma pulmonis-infektion kan vara komplex och innebär ofta kombinerad användning av olika tekniker, till exempel kultur, serologi och PCR.

Mykoplasma är ett släkte av små, akventeläsa bakterier som saknar cellväggar och därför kan de passera igenom vanliga filtreringsmetoder. De är de minsta kända självständiga levande organismerna och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Mykoplasmin infektioner kan orsaka en rad olika symptom beroende på vilken art av mykoplasma som orsakar infektionen och var i kroppen den uppstår.

Vid människan är de vanligaste arterna Mycoplasma pneumoniae, som kan orsaka lunginflammation, och Mycoplasma genitalium, som kan orsaka könsvätska i urinen hos män och infektioner i reproduktiva systemet hos både män och kvinnor. Andra arter av mykoplasma kan också orsaka infektioner i ögon, artärer, ledbrosk, hud och andningsvägar. Mykoplasmin är ofta svåra att behandla eftersom de har en tendens att utveckla resistens mot många antibiotika.

En mykoplasmainfektion är en infektion som orsakas av bakterier från släktet Mycoplasma. Dessa bakterier saknar cellevägg och är därför resistenta mot många vanliga antibiotika, såsom penicillin. De kan orsaka olika sjukdomar beroende på vilken art av mykoplasma det rör sig om. Till exempel kan Mycoplasma pneumoniae orsaka lunginflammation och Mycoplasma genitalium kan orsaka könsvätskeinfektioner hos både män och kvinnor. Symptomen på en mykoplasmainfektion kan variera beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, ont i musklerna och ledgångarna samt slemproduktion. Diagnosen ställs vanligen genom att ta ett prov på blod, sputum eller urin, som analyseras för närvaro av mykoplasma. Behandlingen består ofta av antibiotika som är verksamma mot mykoplasma, såsom makrolider eller tetracykliner.

"Gnagarsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar gnagare, såsom möss och råttor. Det kan inkludera en bred väg av infektioner, parasitangrepp, genetiska tillstånd och cancer. Några exempel på specifika gnagarsjukdomar är:

1. Salmonellos - Bakterieinfektion som kan orsaka diarré, feber och buksmärtor hos både djur och människor.
2. Leptospiros - Bakterieinfektion som kan orsaka feber, muskelvärk och blod i urinen hos gnagare, och kan överföras till människor via kontaminert vatten eller direktkontakt med infekterade djur.
3. Tularemi - Bakterieinfektion som orsakar feber, hosta, diarré och hudutslag hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med smittat material eller bett från infekterade djur.
4. Hantavirus - Infektion orsakad av hantavirus som kan överföras till människor genom inandning av damm från urin, avföring eller spillning från infekterade gnagare.
5. Lymfocytisk choriomeningit (LCM) - Virusinfektion som orsakar feber, huvudvärk och muskelvärk hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med infekterade djur eller deras exkrementer.
6. Campylobacterios - Bakterieinfektion som orsakar diarré, buksmärtor och feber hos gnagare och kan överföras till människor via kontaminert mat eller vatten.
7. Ytterligare infektioner orsakade av bakterier, parasiter och svampar som kan överföras från gnagare till människor.

'Vaginal diseases' refer to a range of medical conditions that affect the vagina, which is the muscular canal that extends from the cervix, which is the lower part of the uterus, to the external part of the female genitalia, known as the vulva. Vaginal diseases can cause various symptoms, such as discharge, itching, pain, and irritation. Some common vaginal diseases include:

1. Bacterial vaginosis (BV): It is a condition caused by an imbalance in the normal bacteria present in the vagina. The overgrowth of harmful bacteria can cause symptoms like thin, grayish-white discharge with a fishy odor.
2. Vaginal candidiasis: Also known as yeast infection, it occurs due to an overgrowth of Candida fungus in the vagina. Symptoms include thick, white, cottage cheese-like discharge, itching, and burning sensation.
3. Trichomoniasis: It is a sexually transmitted infection caused by a protozoan parasite called Trichomonas vaginalis. Symptoms may include frothy, greenish-yellow or gray discharge with an unpleasant odor, itching, and pain during sexual intercourse.
4. Vaginitis: It is the inflammation of the vagina that can result from various causes like infections, irritants, allergies, or hormonal changes. Symptoms include discomfort, redness, swelling, and discharge.
5. Vulvovaginitis: It refers to the inflammation of both the vagina and vulva, which can be caused by various factors like infections, chemicals, or allergies. Symptoms may include itching, burning, pain, redness, swelling, and discharge.
6. Genital herpes: It is a sexually transmitted infection caused by the Herpes simplex virus (HSV). Symptoms may include painful blisters or sores on the genitals, fever, and flu-like symptoms.
7. Chlamydia: It is a bacterial sexually transmitted infection that can cause symptoms like abnormal discharge, pain during sexual intercourse, and bleeding between periods.
8. Gonorrhea: It is a bacterial sexually transmitted infection that can cause symptoms like painful urination, abnormal discharge, and bleeding between periods.
9. Cervical cancer: It is a type of cancer that affects the cervix, which is the lower part of the uterus. Symptoms may include abnormal vaginal bleeding, pelvic pain, and discharge.
10. Vaginal cancer: It is a rare type of cancer that affects the vagina. Symptoms may include abnormal vaginal bleeding, pain during sexual intercourse, and discharge.

Lymecycline är ett antibiotikum som tillhör tetracyklingruppen. Det används vanligtvis för behandling av olika typer av bakterieinfektioner, till exempel akne, andningsvägsinfektioner och hudinfektioner. Lymecycline fungerar genom att stoppa bakteriernas förmåga att producera protein, vilket är nödvändigt för deras överlevnad och tillväxt. På så sätt kan infektionen bekämpas.

Liksom andra tetracykliner bör lymecycline inte användas hos gravida kvinnor eller barn under 8 års ålder, eftersom det kan ha negativa effekter på deras benutveckling. Det är också viktigt att undvika direkt solexponering under behandlingen, eftersom tetracykliner kan öka solkänsligheten och orsaka pigmentförändringar i huden.

Mycoplasma lung inflammation, även känt som mycoplasma pneumonia, är en infektionssjukdom orsakad av Mycoplasma pneumoniae-bakterien. Detta är en typ av bakterie som saknar cellvägg och därför är resistent mot vanliga antibiotika som behandlar andra typer av bakterier.

Mycoplasma pneumonia orsakar ofta milda symtom, men kan i vissa fall leda till allvarligare sjukdom. Symptomen på mycoplasma lunginflammation kan variera, men de vanligaste inkluderar hosta, bröstsmärtor, feber, trötthet och andningssvårigheter. Andra symtom som kan förekomma är halsont, huvudvärk och muskelvärk.

Diagnosen ställs vanligen genom att undersöka blodprover eller slemprover från lungorna för tecken på infektion. Behandlingen består ofta av antibiotika som är verksamma mot mycoplasma, såsom macrolider eller tetracykliner. I allvarliga fall kan patienten behöva vårdas på sjukhus.

Mycoplasma lunginflammation är vanligare bland barn och unga vuxna än bland äldre personer och tenderar att vara mer vanligt under vissa tider av året, särskilt under hösten och vintern. Det kan sprida sig via droppburen smitta när en infekterad person hostar eller nyser i närheten av en annan person.

Infectious arthritis, also known as septic arthritis, is a medical condition characterized by the infection and inflammation of one or more joints. This type of arthritis occurs when bacteria, viruses, or fungi enter the joint space, causing an infection that leads to painful swelling, redness, and warmth in the affected joint.

The most common causative organisms of infectious arthritis are Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae, and Haemophilus influenzae. Other possible causative agents include gram-negative bacteria, mycobacteria, and various fungi.

Infectious arthritis can occur as a result of direct inoculation of the joint during trauma or surgery, or it can spread to the joint from a nearby infection, such as an infected wound, skin ulcer, or respiratory tract infection. Risk factors for developing infectious arthritis include older age, pre-existing joint disease, diabetes, rheumatoid arthritis, and a weakened immune system due to illness or medication.

Diagnosis of infectious arthritis typically involves a combination of clinical examination, laboratory tests, and imaging studies. Treatment usually includes antibiotics or antifungal medications to eliminate the infection, as well as joint aspiration or surgery to drain the infected synovial fluid and relieve pressure on the affected joint. Prompt diagnosis and treatment are essential to prevent long-term joint damage and disability.

'Mycoplasma hominis' är en art av små, akvatiella bakterier som saknar cellyta och därmed också cellväggar. De är normalt förekommande i människans könsorgan och kan ingå som en del av den normala bakteriefloran i slidan hos friska kvinnor.

M. hominis kan dock orsaka infektioner när de sprider sig till andra kroppsdelar, särskilt efter operationer eller när immunförsvaret är nedsatt. Infektioner med M. hominis kan vara associerade med olika symtom beroende på vilken del av kroppen som är infekterad.

Exempelvis kan M. hominis orsaka lunginflammation, hjärtsackinfektion eller infektioner i urinvägar och könsorgan. Vid graviditet kan en infektion med M. hominis också öka risken för komplikationer som missfall, förtidig födsel eller lågviktiga börjar.

Ammonium hydroxide, med kemisk formel NH4OH, är en basisk lösning av ammoniak (NH3) i vatten. Den består huvudsakligen av ammonium-ioner (NH4+) och hydroxid-ioner (OH-), men i koncentrerade lösningar kan det finnas en liten andel ammoniakmolekyler i gasform som är lösta i vattnet. Ammoniumhydroxid används ofta som ett reagens i kemi och har en stark lukt av ammoniak.

'Mycoplasma genitalium' är ett små, parasitiskt bakterium som lever på ytan av celler i de undera delarna av kvinnans urin- och könsorgan samt i männens urinrör och prostata. Det kan orsaka infektioner i både kvinnors och mäns urinvägar och könskörtlar, vilket kan leda till symptom som smärta under urinering eller vid sexuell aktivitet, utflöde och/eller blödning från slidan. Infektionen kan också öka risken för andra sexuellt överförbara infektioner (STI:er), såsom klamydia och gonorré.

'Mycoplasma genitalium' är svårare att upptäcka än många andra bakterier, eftersom det saknar cellväggar och därför inte kan ses med hjälp av vanliga bakterieodlingar. Istället används ofta DNA-tester för att ställa diagnosen.

Det är värt att notera att 'Mycoplasma genitalium' har blivit en alltmer erkänd orsak till könssjukdomar och urinvägsinfektioner, men det finns fortfarande begränsad kunskap om bakteriens naturliga förekomst och sjukdomsförening.

"Steriluppfödda djur" är djur som har fötts upp i större skala under sterila förhållanden, ofta i slutna system där djuren aldrig kommer i kontakt med andra djur eller mikroorganismer utanför systemet. Detta görs vanligtvis genom användning av tekniker som artificiell insemination och embryotransfer. Syftet är att undvika smittspridning och sjukdomar, och producera djur av hög kvalitet och renhet, särskilt inom områden som livsmedelsproduktion och forskning.

'Mycoplasma fermentans' är en art av små, encelliga bakterier som saknar cellväggar och tillhör släktet Mycoplasma. Dessa bakterier är kända för att orsaka infektioner hos människor och djur, framförallt i de respiratoriska och urogenitala systemen. Vissa forskningsstudier har också associerat 'Mycoplasma fermentans' med olika kroniska sjukdomstillstånd som fibromyalgi, reumatoid artrit och HIV/AIDS, men detta är fortfarande under forskning och kontroversiellt.

Typiskt för Mycoplasma-arter är att de kan variera i storlek och form, och att de saknar cellväggar som innehåller peptidoglykan, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som targetar cellväggen. Istället använder sig 'Mycoplasma fermentans' av andra metaboliska mekanismer för att generera energi, bland annat genom fermentation av kolhydrater och aminosyror.

Infektioner med 'Mycoplasma fermentans' kan vara asymptomatiska eller orsaka en rad symtom som andningssvårigheter, hosta, feber, trötthet, muskelsmärtor, inflammation och sveda vid urinering. I allvarliga fall kan infektionen leda till pneumoni, sepsis eller andra komplikationer. Behandlingen av 'Mycoplasma fermentans'-infektioner består vanligen av antibiotika som är verksamma mot bakterier som saknar cellväggar, såsom tetracykliner och macrolider.

'Mycoplasma mycoides' är en bakteriestam som tillhör släktet Mycoplasma och familjen Mycoplasmataceae. Dessa bakterier saknar cellyta (cellväggar) vilket gör att de är mycket små och kan ändra form. De lever som kommensaler eller opportunistiska patogener hos djur, inklusive människor.

'Mycoplasma mycoides' är en av de bakteriestammar som orsakar sjukdomen kontagios bovin plura (CBPP), en infektionssjukdom hos nötkreatur som drabbar lungorna och kan vara dödlig. Den sprids främst via direktkontakt mellan djur eller via dricksvatten, men den kan också överföras via luften över korta avstånd.

Det är värt att notera att det finns flera subspecies och varianter av 'Mycoplasma mycoides', inklusive 'M. mycoides' subsp. 'mycoides', 'M. mycoides' subsp. 'capri' och 'M. mycoides' Large Colony (LC) type, som alla har olika värdar och patogenicitet.

Coronaviruses are a large family of viruses that can cause illness in animals or humans. A coronavirus that infects animals can sometimes evolve and infect people, as was the case with MERS-CoV and SARS-CoV, and more recently with SARS-CoV-2, the virus that causes COVID-19.

Regarding specifically "Coronavirus hos råttor" (Coronavirus in rats), there are several coronaviruses that can infect rats, causing different diseases. The most well-known and studied rat coronavirus is called Rat Coronavirus (RCoV) or Rodent Coronavirus, which is the causative agent of two distinct clinical entities:

1. Rat coronavirus-induced encephalomyelitis or "rat sialodacryoadenitis virus" (SDAV): This strain primarily affects the salivary glands and lymphoid tissues, causing a respiratory infection that can lead to pneumonia in young rats. In some cases, it may also cause meningitis and encephalitis.
2. Rat coronavirus-induced enteritis or "rat epidemic diarrhea virus" (EDAV): This strain primarily affects the gastrointestinal system, causing severe diarrhea, dehydration, and weight loss in rats. It can lead to high mortality rates, especially in young rats.

It is essential to note that these rat coronaviruses are not known to infect humans or cause human diseases like COVID-19. However, understanding the biology and epidemiology of coronaviruses in various animal species helps researchers learn more about their potential zoonotic risks and develop strategies for preventing future outbreaks.

Luftrören (latin: Trachea) är en rörformad, muskulös och slitygig struktur i andningssystemet hos däggdjur. Det förbinder näshålorna och munhålan med de två lungornas bronker via stämbanden. Luftrörens främsta funktion är att leda luft till och från lungorna under andningen.

Luftrören börjar vid det nedre delarna av halsen, omedelbart under stämbanden, och sträcker sig ner till broncherna som delar upp sig i vardera lunga. Det är omgivet av brosk, vilket ger strukturen styrka och flexibilitet för att möta de mekaniska kraven under andningen och hostning.

Bakteriella antikroppar är en typ av antikroppar som produceras av immunsystemet i samband med en infektion orsakad av bakterier. Dessa antikroppar är proteiner som bildas av B-celler och är specificerade för att binda till specifika antigener på ytan av bakterierna. När bakteriella antikroppar binder till sina målantigener aktiveras komplementsystemet, vilket kan leda till destruktion av bakterierna och skydda kroppen från infektioner.

Bakteriella antikroppar kan vara av olika typer, inklusive IgG, IgM, IgA och IgE, beroende på vilken sorts immunrespons som är aktiverad. Varje typ av antikropp har en unik funktion i kroppen, men de flesta bakteriella antikroppar är av typen IgG, som är den vanligaste och mest flexibla typen av antikroppar.

Det är värt att notera att det kan finnas en förväxlingsrisk med begreppen "bakteriella antikroppar" och "antikroppar mot bakterier". De senare refererar till när en persons immunsystem har producerat antikroppar som reagerar med bakterier eller deras toxiner, oavsett om personen är sjuk eller inte. Därför kan en person ha antikroppar mot bakterier utan att vara sjukt.

'Mycoplasma hyopneumoniae' är ett smittämne som orsakar en infektionssjukdom hos grisar, känd som mykoplasmhyopneumoni. Detta är en kronisk respiratorisk sjukdom som orsakar hosta, andnöd och minskad tillväxt hos drabbade djur. Sjukdomen kan även öka sårbarheten för andra respiratoriska patogener och leda till komplexare lungsjukdomar. Mycoplasma hyopneumoniae saknar cellvägg, vilket gör det resistent mot många antibiotika som vanligtvis används för att behandla bakteriella infektioner.

'Mycoplasma bovis' är en art av små bakterier som saknar cellvägg och tillhör släktet Mycoplasma. Denna specifika art förekommer hos nötkreatur (boskap) och kan orsaka en rad olika respiratoriska, muskulös-skeletala och reproduktiva sjukdomar. Mycoplasma bovis kan bland annat orsaka lunginflammation, med symptom som hosta, näsaflöde och svårigheter att andas, samt inflammation i lederna och missfall hos gravida djur. Bakterien sprids ofta via direktkontakt mellan djur eller via droppar i luften när infekterade djur hostar eller törstar. Mycoplasma bovis är världen över en vanlig orsak till sjukdom och ekonomisk förlust inom nötkreatursindustrin.

'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.

Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.

Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.

'Näsa' (eller 'naris' på latin) är en del av andningssystemet hos människor och andra djur. Det består av två öppningar i näsbihangen, som leder in till näshålan. Näshålan är tapetserad med små hår, så kallade cilier, och slemhinna. Cilierna hjälper till att filtrera luften från damm och bakterier, medan slemhinnan har en funktion som skyddar mot främmande partiklar och producerar slem för att fuktighetshålla luften. Från näshålan leds luften sedan vidare till struphuvudet och nedre andningsvägar.

"Specifically pathogen-free (SPF) organisms" är en term som används inom forskning och djurhållning för att beskriva djur eller andra levande organismer som har uppfödts, hållits och undersökts under kontrollerade förhållanden med syfte att undvika exponering för vissa patogener (smittämnen som orsakar sjukdom).

SPF-organismer används ofta inom forskning för att minska variabiliteten i experimentella resultat, eftersom avsaknaden av specifika patogener kan reducera påverkan av infektioner på djurens beteende, fysiologi och immunförsvar. Detta är särskilt viktigt inom områden som immunologi, toxicologi och farmakologi, där kontrollen över variabler är av högsta vikt för att kunna dra slutsatser om forskningsresultaten.

Det är värt att notera att det finns olika nivåer och standarder för SPF-organismer beroende på art, patogener och användningsområde. Dessutom kan det vara möjligt att en SPF-organism fortfarande bär på andra, icke-relaterade patogener eller infektioner, så det är alltid viktigt att ta hänsyn till specifika krav och riktlinjer när man arbetar med dessa organismer.

Lunginflammation, eller pneumoni, är en infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter. Den resulterar i att det uppstår inflammation i de luftfyllda blåsl pocketarna (alveoler) i lungorna, vilket gör det svårare för syre att nå blodomloppet. Symptomen på lunginflammation kan inkludera hosta, andningssvårigheter, bröstsmärta, feber och utmattning. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen, men den kan bestå av antibiotika för bakteriella infektioner eller antivirala läkemedel för virala infektioner.

'Mycoplasma gallisepticum' är en bakterie som orsakar infektionssjukdomar hos hönsfåglar, såsom kycklingar och vaktlar. Bakterien kan orsaka andningsorganens inflammation och leda till sjukdomar som exempelvis ögoninflammation (koniunktivit), luftstrupesjukan och lungsäcksinflammation. Infektionen sprids ofta via droppinfektion när djuren andas ut eller in bakterierna. Mycoplasma gallisepticum kan också överföras via kontakt med infekterade ägg eller födoämnen.

Infektionen kan ha en negativ inverkan på djurens välbefinnande, tillväxt och produktion av ägg. I allvarliga fall kan det leda till död among hönsfåglar. Det finns också möjlighet för bakterien att överföras till människor som hanterar de infekterade fåglarna, men det är mycket ovanligt och orsakar oftast milda symtom hos människor.

Mycoplasma penetrans är ett små, parasitiska bakterium som saknar cellvägg och är känt för att orsaka lunginfektioner hos djur. Det har också påträffats hos människor, men dess roll som patogen i mänsklig medicin är fortfarande oklar och kontroversiell inom forskarvärlden.

Mycoplasma penetrans är mycket svårkultiverat och det finns inga etablerade diagnostiska tester för att upptäcka dess närvaro i kroppen. Detta gör det svårt att fastställa en exakt medicinsk definition av sjukdomen som orsakas av denna bakterie hos människor.

I vissa fall har Mycoplasma penetrans påträffats hos personer med kronisk lunginflammation eller immunbrist, men det är fortfarande oklart om bakterien orsakar sjukdomen eller istället är en opportunistisk patogen som utnyttjar en redan försvagad immunförsvar.

Sammanfattningsvis kan man säga att Mycoplasma penetrans är ett små, parasitiska bakterium som kan påträffas hos människor och orsaka lunginfektioner, men dess roll som patogen i mänsklig medicin är fortfarande oklar och kontroversiell.

Imedicinen är "Lew rats" en benämning på en speciell stam eller linje av laboratorieråttor som används i forskningssammanhang. Det exakta ursprunget och de specifika genetiska egenskaperna hos Lew-råttorna kan variera beroende på vilken inavelad linje eller stam som avses.

En vanlig användning av begreppet "Lew rats" är för att referera till Brown Norway (BN) Lew råttor, även kända som Biomässigt Normala (BN) råttor. Dessa råttor har en genetiskt diversifierad bakgrund och används ofta som kontrolldjur i forskningsstudier eftersom de inte bär på några kända genetiska defekter eller sjukdomar.

Det är viktigt att notera att det kan finnas andra inavelade linjer av Lew-råttor med specifika genetiska modifieringar eller sjukdomstillstånd som används i forskning, såsom Lew-HD (Lewis Hanover) råttor, som utvecklar en typ av progressiv muskeldystrofi.

Sammanfattningsvis är "Lew rats" ett medicinskt begrepp som refererar till speciella inavelade linjer eller stammar av laboratorieråttor med varierande genetiska egenskaper, beroende på sammanhang och användning.

'Mycoplasma agalactiae' är en art av små, encelliga bakterier som saknar cellvägg och tillhör släktet Mycoplasma. Dessa bakterier är kända för att orsaka infektioner hos djur, främst i mjölkproducerande djur som getter och får. Infektionen kan leda till diverse symptom såsom uttorkning, andningssvårigheter, abort och mastit (inflammation i mjölkgångarna). Mycoplasma agalactiae kan också orsaka en infektionssjukdom som kallas kontagios bovin plague (CBPP), som drabbar nötkreatur. Infektionen sprids ofta via direktkontakt mellan djuren eller via kontaminerade födoämnen och vattenkällor.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på ytan eller invändigt hos bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos en värdorganism. Dessa antigener kan vara proteiner, kopolysackarider, teikoiperoder eller andra strukturer som är unika för en viss bakteriestam eller art. När bakteriella antigener interagerar med immunsystemet kan det leda till produktion av specifika antikroppar och aktivering av cellmedierade immunitet, vilket hjälper kroppen att bekämpa infektioner orsakade av bakterier.

F344 är en typ av laboratorieratt som använts vid forskning och är känd för sin relativt låga genetiska variation jämfört med vilda råttor. Denna specifika typ av F344-rätt är inavlad, vilket betyder att den har blivit avlade under många generationer i ett kontrollerat laboratoriemiljö för att uppnå en hög grad av genetisk konsekvens. Denna standardiserade genetiska bakgrund gör det möjligt att reducera individuella variationer och på så sätt underlätta reproducerbarhet och jämförelser mellan olika studier.

Det är värt att notera att F344-råttor är en vanlig typ av laboratorieratt, men det finns andra typer också som används beroende på forskningsbehov. Varje rätttyp har sina egna specifika drag och fördelar, så valet av rätttyp beror ofta på vilka specifika frågor eller hypoteser som undersöks i en viss studie.

I svenska medicinska sammanhang används begreppet andningssystemet ofta för att referera till de strukturer i kroppen som är involverade i respirationen, det vill säga processen där syre tas in och kolmonoxid avges.

Andningssystemet kan delas upp i övre och undre andningsvägar. Övre andningsvägen inkluderar näsa, näsanghålor, svalg och struphuvud. Undre andningsvägen består av luftrör, bronker, lungornas bronkioler och alveoler.

När luften andas in genom näsan eller munnen passerar den först övre andningsvägen. Här värms luften upp, fuktas den och renas den från främmande partiklar med hjälp av cilier och slem i svalget och näshålorna.

Därefter passerar luften genom luftröret ner till lungorna. I lungorna delar sig luftröret upp i två bronker som leder in till vardera lunga. Bronkerna delar sig sedan upp i allt mindre grenar, kallade bronkioler, som slutligen mynnar ut i de små luftsäckarna, alveolerna.

I alveolerna sker gasutbytet mellan luften och blodet. Syret diffunderar från luften in i blodet medan kolmonoxiden diffunderar ut från blodet och andas ut.

Luftvägsinfektioner är en övergripande term för infektioner som drabbar luftvägarna, vilket inkluderar näsa, svalg, bronker och lungor. Det kan orsakas av olika mikroorganismer såsom bakterier, virus eller svamp.

Luftvägsinfektioner kan delas upp i olika kategorier baserat på vilken del av luftvägarna som är drabbad:

1. Övre luftvägsinfektioner: Detta inkluderar infektioner som drabbar näsa, svalg och bihålor (sinusiter). De flesta övre luftvägsinfektioner orsakas av virus, men ibland kan de också orsakas av bakterier.
2. Nedre luftvägsinfektioner: Detta inkluderar infektioner som drabbar bronker och lungor (bronkit och pneumoni). De flesta nedre luftvägsinfektionerna orsakas av bakterier, men de kan också orsakas av virus eller svamp.
3. Komplikationer: I vissa fall kan luftvägsinfektioner leda till komplikationer såsom abscessbildning, sepsis och lunginflammation (empyem).

Symptomen på luftvägsinfektioner kan variera beroende på vilken del av luftvägarna som är drabbad. Vanliga symtom inkluderar hosta, sveda i halsen, nästäppa, huvudvärk, feber och trötthet. I allvarliga fall kan andningen bli snabb eller hemskt, och det kan uppstå bröstsmärta vid andning.

'Mycoplasma synoviae' är ett smittämne som orsakar infektionssjukdomar hos fåglar, särskilt hönsfåglar som höns, ankor och perlor. Det är en art av små, encelliga bakterier som saknar celldelande väggar och tillhör gruppen mykoplasma.

'Mycoplasma synoviae' kan orsaka olika sjukdomstillstånd hos fåglar, bland annat infektioner i lederna (synovit), luftvägarna och reproduktiva organ. Infektionen kan vara asymptomatisk eller orsaka milda till allvarliga symptom som svullnad, rodnad, sår, andfåddhet, nedsatt äggproduktion och ökad dödlighet hos fåglar.

Denna bakterie kan spridas via direkt kontakt mellan infekterade och friska fåglar, genom luften eller via förorenat vatten, mat och utrustning. För att förhindra smittspridning rekommenderas god biosecurity, vaccinering och behandling med antibiotika under övervakning av en veterinär.

'Mycoplasma hyorhinis' är en bakterie som tillhör släktet Mycoplasma och familjen Mycoplasmataceae. Det är en så kallad molokcell, det vill säga en cell som saknar cellvägg, vilket gör den resistent mot vanliga antibiotika som t.ex. penicillin.

Mycoplasma hyorhinis förekommer naturligt hos grisar och kan orsaka olika respiratoriska och reproduktiva sjukdomstillstånd hos dessa djur. Bakterien kan också påträffas hos andra djurslag, inklusive människor, men det är inte klarlagt om den har någon patogenn effekt hos andra djurslag än grisar.

I laboratoriemiljöer kan Mycoplasma hyorhinis vara en kontaminant i cellkulturer och kan påverka cellernas tillväxt och differensiering.

'Mycoplasma arthritidis' är ett bakteriespecies som tillhör släktet Mycoplasma och kan orsaka respiratoriska infektioner samt ledinflammation (arthritis) hos djur, främst möss. Det finns dock inga dokumenterade fall av att detta bakteriespecies har orsakat sjukdom hos människor. Mycoplasma arthritidis saknar cellvägg och är därför resistent mot betamycin och andra antibiotika som vanligtvis används för att behandla infektioner orsakade av grampositiva eller gramnegativa bakterier. Istället kan tetracykliner, fluroquinoloner eller macrolider vara effektiva vid behandling av infektioner orsakade av Mycoplasma arthritidis.

"CBA mice" är en typ av möss som används i forskning. "Inavlad" betyder att denna specifika stam av möss har blivit renrasig genom flera generationers avel med syfte att få en homogen population med konsekventa egenskaper och arvsmassa.

CBA (Cooperative Biology Assessment) är en av de vanligaste musstammarna använda inom biomedicinsk forskning, känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra möss. Dessa egenskaper gör CBA-möss till ett attraktivt val för forskare som studerar åldrande och åldringsrelaterade sjukdomar, såsom cancer, neurodegenerativa störningar och kardiovaskulära sjukdomar.

CBA-möss har också ett starkt immunsvar och är väl lämpade för studier av immunologiska fenomen och infektionssjukdomar. Det finns flera genetiskt distinkta CBA-substränger, såsom CBA/CaJ, CBA/Ca, CBA/J och CBA/N, som kan ha olika egenskaper eller användningsområden inom forskningen.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

'Slida' er ein begrep i medisin som refererer til den ytre, beskyttende barriren mellom kroppens innekjøtt og omgivende verden. Slidan består av to hovedkomponenter: huden og de slimhinner som liner de internale overflater i kroppen, så som i munn, nasalhule, øyene, urinblåsan og tarmen.

Huden er det største organet i kroppen og fungerer som en barrier mot bakterier, vira, gifter og fysisk skade. Den hjelper også med å regulere kroppens temperatur og forhindre vannforlust. Huden inneholder sinnene for berøring, varme og kald, som er viktige for å oppfatte stimuli fra omgivelsene.

De internale slimhinner i kroppen er også viktige for å beskytte kroppen mot skade og infeksjon. De inneholder sekreterte sleimelegger som hjelper med å fange og avlevere bakterier, vira og andre frammedlere av sykdom. Disse slimhinnene er også viktige for å lette pasasje av luft og mat gjennom kroppen.

I tarmen er slidan spesielt viktig for den digestive funksjonen, der den sekreterer enzymer som hjelper med nedbryting av mat og absorbsjon av næringsstoffer. Slidan i tarmen inneholder også et rikt mikrobiom av bakterier som er viktige for helse og funksjon.

"C3H mice" refer to a strain of laboratory mice that have been inbred for research purposes. The "C3H" designation stands for "Cooperative Colony-Harwell," indicating that the strain was developed through collaboration between the Cooperative Research Program and the Oak Ridge National Laboratory in Harwell, England.

These mice are known to have a number of genetic characteristics that make them useful for studying various biological phenomena. For example, they are prone to developing certain types of tumors, including mammary and lymphomas, which can be useful for cancer research. They also have a robust immune response, making them useful for studies of immunology and infectious diseases.

It is important to note that while "C3H mice" refers to a specific strain of laboratory mice, there may be variations within the strain depending on the specific breeding line or stock. Therefore, it is always important to consult the relevant literature and seek guidance from experienced researchers when working with these animals.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

Acholeplasma är en genus av små, Gram-positiva, mycoplasma-lika bakterier som saknar cellyta. De är fakultativt anaeroba och kan förekomma i en mängd olika miljöer, inklusive människokroppen. Acholeplasma-arter saknar cellvägg men har en yttre membran som innehåller steroler. De är oftast icke-patogena, men kan orsaka infektioner hos immunosvaga individer eller vid invasiva procedurer. Exempel på Acholeplasma-arter inkluderar Acholeplasma laidlawii och Acholeplasma modicum.

Medicinskt kan "möss, inavlade stammar" definieras som speciellt avlasade populationer eller linjer av möss (Mus musculus), som används i forskning och experiment. Genom att avla möss under kontrollerade förhållanden över flera generationer, kan forskare skapa populationer med specifika genetiska bakgrunder och karaktäristika. Detta gör det möjligt att studera specifika sjukdomar, tillstånd eller biologiska processer i en kontrollerad och reproducerbar miljö.

Inavlade stammar av möss kan vara antingen kongenitala (renbure) eller korsblandade (hybrida). Kongenitala stammar har ett slutet genetiskt system, där alla individer i populationen härstammar från en enda individ eller en mycket liten grupp individer. Detta gör att deras gener är nästan identiska, och det kan vara användbart för att reducera varians inom populationen och underlätta reproducerbarhet i experiment.

Korsblandade stammar härstammar från två eller fler kongenitala stammar och har en mer varierad genetisk bakgrund. Dessa stammar kan användas för att undersöka effekterna av genetiska variationer på olika sjukdomar och tillstånd.

I medicinsk forskning är inavlade stammar av möss mycket viktiga, eftersom de möjliggör kontrollerade studier av många biologiska processer och sjukdomar. De används ofta för att testa nya läkemedel och behandlingar innan de testas på människor.

'Acholeplasma laidlawii' är en art av grampositiva, mycoplasma-liknande bakterier som saknar cellvägg. Den tillhör släktet Acholeplasma och familjen Mycoplasmataceae. Bakterien förekommer vanligtvis i naturen och kan påträffas hos djur, fåglar och insekter. Vid sällsynta fall har den också påträffats hos människor, oftast associerad med infektioner i blodomloppet eller i immunförsvagna individer. Bakterien är icke-patogen och orsakar vanligtvis inte sjukdom hos friska varelser.