Nattskräck, även känd som sömnskräck eller parasomni, är en sömnrelaterad störning där en individ upplever intensiva, ofta skrämmande drömmar tillsammans med fysiska reaktioner, som gråt, skrik, raseriutbrott, snabba hjärtslag och svettningar. Dessa händelser inträffar vanligtvis under den lätta sömnen (REM-sömn) under första delen av natten. Även om individen ofta inte kommer till fullt medvetande under en nattskräcksepisode, kan de minnas det skrämmande innehållet i drömmen dagen efter. Nattskräck är vanligare hos barn än vuxna och tenderar att minska i frekvens och intensitet med åldern.

Sömngång, även känt som somnambulism, är ett sömnrelaterat beteende där en person stiger upp och går runt i sömnen utan medvetenhet eller minne av händelsen. Det inträffar vanligtvis under djupa sömnfaserna under den långsamma vågen (NREM-sömnen) under det första tredjedelen av natten.

Personer som sover går ofta långsamt, har en stel blick och kan vara svåra att väcka. De tenderar också att ha ett förvirrat eller desorienterat beteende när de vaknar upp mitt under ett sömngångsanfall.

Även om det är vanligt att sova gå bland barn, kan det också förekomma hos vuxna. Sömngång kan vara relaterat till stress, sömnbrist, vissa läkemedel eller underliggande neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och epilepsi. I de flesta fallen behöver dock inget specifikt behandling, men i allvarliga fall kan mediciner eller terapi vara användbar.

Personlighetsklyvning, även känd som personlighetsstörning med splittrat jag eller dissociativ identitetsstörning, är en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av att en persons identitet, handlingar, minnen, perceptioner och erfarenheter är fragmenterade eller kluvna i två eller flera distinkta delar. Dessa delar kan ha olika personlighetsdrag, preferenser, tankemönster och till och med kön eller ålder.

Personlighetsklyvning orsakas oftast av extrema former av psykisk trauma under barndomen, särskilt i tidiga år, som leder till en försvarsmekanism där personen skapar separata identiteter för att hantera smärtsamma upplevelser och känslor. Dessa identiteter kan vara omedvetna eller delvis medvetna och kan ta kontroll över individens tankar, känslor och handlingar vid olika tillfällen.

Personlighetsklyvning kan leda till betydande svårigheter i sociala, yrkesmässiga och personliga relationer, samt öka risken för andra psykiatriska störningar som depression, ångeststörningar och substansmissbruk. Behandlingen av personlighetsklyvning innefattar ofta långsiktig psykoterapi med fokus på att integrera de skilda identiteterna och bearbeta underliggande trauma, samt ibland medicinsk behandling för att hantera symtom som depression eller ångest.

In medicinsk terminologi, "drömmar" refererar till de mentala bilder och föreställningar som uppstår under sömnen. Drömmar inträffar främst under REM-sömn (Rapid Eye Movement), en fas av sömnen där hjärnan är aktivare än under lätta sömnsstadier och liknar den aktiva tillståndet när vi är vakna.

Drömmar kan variera i innehåll, intensitet och känslomässig påverkan. De kan vara fantastiska, rationella eller irrationella, och de kan inkludera minnen från ditt liv, önskemål, rädslor eller obesvarade behov. Drömmar kan också ha en betydelse för din psykiska hälsa och vara ett sätt att bearbeta dina känslor och erfarenheter.

Det är värt att notera att drömmen inte alltid är en exakt representation av verkligheten, utan snarare en subjektiv upplevelse som skapas av din egen hjärna.

"Dissociative disorders" är en kategori av psykiatriska störningar som kännetecknas av en upplösning eller påverkan av minne, identitet, perception, medvetande och/eller motorisk kontroll. Dessa symptom kan uppstå som ett svar på extrema stress- eller traumaexponeringar.

Det finns flera olika typer av dissociativa störningar, inklusive:

1. Dissociativ amnesi: Detta är när en person har problem med att minnas information personlig betydelse, ofta som ett resultat av ett traumatiskt eller stressfullt evenemang.
2. Dissociativ fugue: Detta är när en person plötsligt och oväntat reser från sitt hem eller arbete, ofta under en period av förvirring om sin identitet eller minnen.
3. Dissociativ identitetsstörning: Detta är när en person har två eller flera distinkta identiteter eller personligheter som tar kontroll över deras tankar, känslor och handlingar.
4. Depersonaliseringsstörning: Detta är när en person upplever sig själv eller sina omgivningar på ett avlägset, drömlikt eller mekaniskt sätt.
5. Dissociativ störning orsakad av ett medicinskt tillstånd: Detta är när dissociativa symptom uppstår som en direkt följd av ett medicinskt tillstånd, såsom en hjärnskada eller en neurologisk sjukdom.
6. Annan specifik dissociativ störning: Detta är när en person upplever dissociativa symptom som inte faller under någon av de övriga kategorierna.

Dissociativa störningar kan vara tillfälliga eller varaktiga och kan variera i svårighetsgrad från milda till allvarliga. De kan också ha en betydande påverkan på en persons vardagliga liv och funktion.

Terrorism är en form av politiskt motiverad våldsamhet som är ämnad att skapa skräck, oro och osäkerhet i en befolkning. Det innebär ofta attacker mot civila mål och kan omfatta ett brett spektrum av handlingar, från bombningar och skjutningar till kidnappningar och gisslandramat.

Det finns dock ingen allmänt accepterad medicinsk definition av terrorism, eftersom det främst är en social eller politisk term snarare än en medicinsk. Men inom psykiatrin och psykologin kan beteendet hos en person som begår terroristattacker beskrivas och analyseras som en form av psykopatologi eller mentalt sjukdomstillstånd.

Parasomni är en grupp sömnstörningar som innebär abnorma beteenden, rörelser eller sinnesförändringar under sömnfasen eller under övergången mellan sömn och vakenhet. Detta kan inkludera fenomen som sömnrusning, sömngång (somnambulism), nattskräck och REM-sömn beteendestörningar (RBD). Dessa tillstånd kan vara relaterade till olika faser av sömnen och kan ha en negativ påverkan på individens vardagliga funktion och säkerhet.

'Upplopp' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan användas i medicinska sammanhang för att beskriva en situation där det uppstår oroligheter eller våld mellan patienter, personal eller besökare inom en sjukvårdsinrättning. Det kan handla om allt ifråga från mindre konflikter till fullskaliga kravaller. Orsakerna till upplopp i sjukvårdsinstitutioner kan variera, men de kan bero på kommunikationsbrister, rädsla, frustration, missförstånd eller bristfällig säkerhetsplanering.

'Störd uppvaknande' är ett medicinskt tillstånd där en individ har besvär med att vakna upp från sömn och kan ha antingen problem med att fullständigt vakna upp eller upplever en förvirrad och desorienterad känsla under uppvaknandet. Detta tillstånd kallas även somnambulism eller sömngång och är vanligast hos barn, men kan också förekomma hos vuxna.

Störd uppvaknande kan vara farligt eftersom den drabbade personen kan ha förlust av minne, vara desorienterad och utföra handlingar utan att vara medveten om dem. Detta kan leda till olyckor eller skador, särskilt om individen befinner sig i en farlig miljö under uppvaknandet. I allvarliga fall kan stört uppvaknande vara ett tecken på underliggande neurologiska sjukdomar och kräver därför ytterligare utvärdering av en läkare.

'Tortyr' er ein begrep som i medisin og psykiatri ofte defineres som:

"En systematisk metode for å påføre vold eller smerte for å nå en politisk, sikkerhetsmessig, åkevitsmessig eller andre formål. Tortyr inkluderer fysisk, psykisk og seksuell vold og kan også omfatte tvangsfjernelsen av en persons barn."

Denne definisjonen er tatt fra World Medical Association (WMA) og reflekterer den alminnelige oppfatningen av hva som utgjør tortyr i medisinsk kontekst. Det er viktig å nevne at alle former for tortyr er uacceptable og står i strid med grunnleggende menneskerettigheter og etisk praksis innenfor helsefaget.

Sprängskada är en term inom traumatologi och betecknar skador som orsakats av explosioner eller sprängmedel. Sprängskador kan vara mycket allvarliga och komplexa, eftersom de ofta orsakar skador på flera olika kroppsdelar samtidigt.

Typiska skadeorsaker inkluderar tryckvågor, fragment av sprängmedlet eller andra föremål som skjuts ut med hög hastighet, och bränder eller kemikalier som frigörs vid explosionen. Skadorna kan vara både yttliga, såsom sår och brännskador, och inre, såsom skador på organ och blodkärl.

Sprängskador kan vara livshotande och kräver ofta akut sjukvård och intensiv vård. Behandlingen kan omfatta kirurgi, läkemedel, rehabilitering och psykologisk stöd.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras brott mot de mänskliga rättigheterna som handlingar som är förbjudna enligt internationell lag, inklusive krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, såsom folkmord, tortyr, sexuellt våld och tvångsförflyttning. Dessa handlingar anses vara allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheter och friheterna som tillkommer alla människor, oavsett vem de är eller var de befinner sig. Brott mot de mänskliga rättigheterna kan begås av enskilda individer, grupper eller stater och kan ha både nationell och internationell straffrättslig påföljd.

"Delaktighet" kan i medicinsk kontext översättas till "patientdelaktighet", som är en patientcentrerad metod där patienten uppmuntras att vara aktiv deltagare i sin egen vård och beslut som rör denna. Det innebär att patienten inte bara är mottagare av vården utan också ger input, ställer frågor och deltar i att ta beslut tillsammans med vårdpersonal.

Delaktighet kan även omfatta patientens deltagande i sin egen rehabilitering, sjukgymnastik och andra behandlingsformer som kräver aktivt deltagande från patienten. Detta kan leda till bättre medicinska resultat, ökad patientmottagning och patientnöjdhet.

'Försvarsmekanismer' är ett samlingsbegrepp inom medicinen och immunologin som refererar till de olika mekanismer och processer som kroppen använder sig av för att skydda sig mot främmande, skadliga eller infektionshotande agenter såsom virus, bakterier och parasiter.

Detta innefattar bland annat:

1. Anatomiska barriärer: Huden och slemhinnor fungerar som en naturlig barrière som förhindrar inträngande av främmande partiklar och mikroorganismer.
2. Kemiska barriärer: Kroppens sekretioner, såsom tårar, slem, saliv och magsaft, innehåller enzymer och andra substanser som kan döda eller inhibera tillväxten av mikroorganismer.
3. Cellulära immunitet: Det adaptiva immunsystemet består av vita blodkroppar, såsom T-celler och B-celler, som är specialiserade för att känna igen och eliminera specifika patogener genom att producera specifika antikroppar eller direkt attackera infekterade celler.
4. Inflammation: Det är en immunologisk respons där kroppen ökar blodförsörjningen till ett inflammerat område för att eliminera patogener och börja reparationsprocessen.
5. Feber: En höjd kroppstemperatur kan hjälpa till att bekämpa infektioner genom att öka aktiviteten hos immunförsvaret och minska tillväxten av patogener.
6. Komplementsystemet: Det är en serie proteiner som aktiveras vid infektion och hjälper till att eliminera patogener genom att direkt attackera dem eller genom att rekrytera andra immunceller till området.

Det är viktigt att notera att det immunförsvaret kan vara nedsatt vid sjukdom, åldrande, medicinska behandlingar och andra faktorer, vilket kan öka risken för infektion och sjukdom.

Nattblindhet, även känt som nyctalopi, är en ögonsjukdom där individen har svårt att se i mörker eller sämre ljusförhållanden. Det beror på en genetisk mutation som orsakar en nedsatt funktion hos fotopigmentet rhodopsin i stavarna, de celler i ögat som är specialiserade för att uppfatta ljusstyrka. Nattblindhet kan vara ett isolerat tillstånd eller förekomma tillsammans med andra ögonproblem, såsom grönstar eller myopi (kortsynthet). Tillståndet är oftast ärvligt och finns i två former: komplett nattblindhet, där individen saknar all förmåga att se i mörker, och inkomplett nattblindhet, där individen har en nedsatt men inte obefintlig förmåga att se i mörker.

'Nattvård' är ett medicinskt begrepp som refererar till den rutinmässiga observation och omsorg som ges till patienter under natten, ofta på sjukhus eller vårdinrättningar. Det inkluderar vanligen att mäta och dokumentera patientens vitala tecken, som pulsfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens och temperatur, samt att ge mediciner enligt behandlingsplanen. Nattvården kan också innebära att hjälpa patienten med toalettbesök, rörelseövningar eller andra aktiviteter som kan vara svåra för dem att hantera själva under natten. Syftet är att säkerställa patientens välbefinnande, trygghet och komfort, samt att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer som kan uppstå under natten.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

'Blekhet' er ikke en medisinsk term. Jeg antar at du søker etter den medisinske betydningen av "pallor", som er det nærmeste jeg kan komme på basert på hvordan ordet "blekhet" ofte blir brukt i en medisinsk kontekst.

Pallor refererer til en blek eller blassert utseende av huden, sikta eller slimhinner som kan være et tegn på for lavt hemoglobinnivå eller anemia. Anemia kan skyves av mange faktorer, inklusive mangel på ernæring, blodtab, infeksjoner, autoimmune lidelser og arvelige sykdommer. Det er viktig å undersøke og behandle kilden til anemia for å forbedre pasientens helse.

'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:

1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.

Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.

Metylfenidat är ett centralstimulerande preparat som primärt används för behandling av ADHD (upppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) hos barn, ungdomar och vuxna. Preparatet fungerar genom att blockera nedbrytningen av neurotransmittorerna dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket leder till ökad koncentration och uppmärksamhet. Methylphenidate är också ibland använt för behandling av narkolepsi.

En inlärningsstörning (ILS) är en neuroutvecklingsstörning som kännetecknas av svårigheter att lära sig och behålla nya kunskaper och färdigheter, till exempel i anledning av att informationsprocesseringen i hjärnan inte fungerar optimalt. Det kan handla om svårigheter med att läsa, räkna, skriva eller förstå abstrakta begrepp, och det kan vara svårt att generalisera vad man lärt sig till nya situationer. I allmänhet har personer med ILS en normal till hög intelligens, men de har ofta också andra symtom som exempelvis kort Minne, uppmärksamhetsproblem och motoriska svårigheter. För att ställa diagnosen använder man sig av olika tester och observationer, och det är viktigt att utreda om det finns några underliggande orsaker till de symtom som visar sig, som exempelvis hörsel- eller synproblem. Behandlingen består ofta av specialpedagogiska insatser, sociala stödjande insatser och i vissa fall medicinska behandlingar.

Centralstimulerande medel, även kända som psyko stimulanter, är en grupp av läkemedel som ökar aktiviteten i centralnervösa systemet (hjärnan och ryggmärgen). De verkar genom att påverka signalsubstanser i hjärnan, framförallt dopamin och noradrenalin.

Exempel på centralstimulerande medel inkluderar:

* Amphetaminer (såsom Adderall och Dexedrine)
* Metylphenidat (såsom Ritalin och Concerta)
* Modafinil (såsom Provigil)

Dessa läkemedel används ofta för att behandla neurologiska tillstånd som ADHD (uppfattningssvårigheter med/utan sömnlöshet), narkolepsi och vissa former av depression. De kan också användas off-label för att behandla andra tillstånd, såsom utmattning och kronisk trötthet.

Även om dessa läkemedel kan vara effektiva vid behandling av vissa medicinska tillstånd, kan de också ha en potential för missbruk och beroende. Därför är det viktigt att endast använda dem under en läkares övervakning och strikt efter recept.

I medicinska sammanhang kan "Planeringsutskott inom hälso- och sjukvård" översättas till "Healthcare Planning Committee". Detta är en grupp eller kommitté som ansvarar för att planera, utveckla och implementera strategier och initiativ för att förbättra hälso- och sjukvården på olika nivåer, inklusive regionalt, lokalt eller inom en viss institution.

Deras uppgifter kan omfatta att fastställa visionen och målen för hälso- och sjukvården, utvärdera behovet av olika tjänster och resurser, planera för framtida behov, prioriteta initiativ och projekt, samt övervaka och utvärdera resultaten av de genomförda planerna.

Healthcare Planning Committee kan bestå av representanter från olika områden inom hälso- och sjukvården, såsom administratörer, läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, patienter och anhöriga, för att se till att alla perspektiv och intressen beaktas under planeringsprocessen.

'Uppmärksamhet' är ett centralt begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap, och refererar till den mentala process där individen aktivt fokuserar sin perception, tankar och handlingar på en viss sak eller händelse. Det kan delas upp i olika komponenter som att orientera sig mot en stimuli, selektiv uppmärksamhet (fokusera borta från distraktioner) och delad uppmärksamhet (hantera flera saker samtidigt). Inom medicinsk kontext kan uppmärksamhetsstörningar vara ett symtom eller en diagnos, som i ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) där svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet är centrala.