Neisseriaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller anaeroba kokkalformade bakterier inom ordningen Neisseriales. Familjen innehåller ett antal välkända patogena arter, däribland Neisseria gonorrhoeae (gonoré), orsakare av könssjukan, och Neisseria meningitidis (meningokocker), orsakare av hjärnhinneinflammation. Andra släkten inom familjen är bland annat Kingella, Simonsiella och Eikenella.

Neisseriaceae är en familj av gramnegativa bakterier, inklusive de välkända arterna Neisseria gonorrhoeae och Neisseria meningitidis. Infektioner orsakade av dessa bakterier kan ge upphov till sjukdomar som gonorré och meningit, respektive.

Gonorré orsakas av Neisseria gonorrhoeae och är en sexuellt överförbar infektion som främst drabbar genitalier, rectum och svalg. Symptomen kan variera, men hos kvinnor kan det innebära smärta under urinering eller obehag i underlivet, och hos män kan det ge upphov till smärta under urinering eller ett utflöde av slem eller vitaktig vätska från penis.

Meningit orsakas av Neisseria meningitidis och är en allvarlig infektion som drabbar hjärnhinnor och ryggmärgskanalen. Symptomen kan inkludera hög feber, huvudvärk, kräkningar, muskelvärk, trötthet och förvirring. I vissa fall kan det leda till allvarliga komplikationer som hörselförlust, hjärnskador eller död.

Behandlingen av Neisseriaceae-infektioner innefattar ofta antibiotika, men det är viktigt att söka medicinsk hjälp omedelbart om man misstänker en infektion för att undvika komplikationer och spridning av sjukdomen till andra.

'Eikenella' är ett släkte av gramnegativa, aerotoleranta stavformade bakterier som normalt förekommer i människans mun och tarm. Den mest kända arten inom släktet är 'Eikenella corrodens'. Dessa bakterier kan orsaka infektioner, ofta vid trauma eller sår i munhåla eller näsa, som ledsättningar, absCESSER och endokardit. Infektioner med Eikenella korreleras ofta med intravenös drogbruk.

'Neisseria' är ett släkte av gramnegativa bakterier som tillhör familjen Neisseriaceae. Släktet innehåller flera arter, men de två mest kända och kliniskt betydelsefulla arterna är Neisseria gonorrhoeae och Neisseria meningitidis.

Neisseria gonorrhoeae orsakar ofta en sexuellt överförbar infektion, gonorré, som kan drabba bland annat urinrör, slidor och prostata hos män samt slidor och livmoderhalsen hos kvinnor. Infektionen kan i vissa fall leda till komplikationer som till exempel infertilitet eller skada på foster om modern är drabbad under graviditeten.

Neisseria meningitidis, även känd som meningokocker, kan orsaka allvarliga infektioner såsom hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis). Infektionen kan vara livshotande om den inte behandlas snabbt och effektivt.

Det är viktigt att uppmärksamma att båda dessa arter kan vara multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svårare att behandla och ökar risken för komplikationer.

RNA (Ribonucleic acid) er ein type nucleinsyre som er nøysomt involvert i overføringen av genetisk informasjon fra DNA til ribosomer, der proteiner syntesises. RNA er en lineær polymér av nukleotider med en pentos sugar, ribose, som er knyttet til tre baser: adenin, guanin og uracil.

Ribosomen er organell i ei celle som syntiserer proteiner ved å lese og overføre informasjon fra RNA-molekyler. De består av to deler, en større subunit og en mindre subunit, som tilsammen utgjør en maskin som sammenkobler aminosyrer i den rekke de skal ha for å forme ein protein.

16S rRNA (ribosomalt RNA) er en type RNA-molekylt som finns i ribosomer og er involvert i translasjonen av genetisk informasjon til proteiner. 16S rRNA er ein del av den mindre subuniten i prokaryote ribosomer (bakterier og arkeer). Den har en viktig rolle i identifisering og klassifisering av forskjellige bakterieslag, fordi den inneholder konservierte sekvensregioner som er unike for hvert slag. Disse regionene brukes i metoden kallaet 16S rRNA-sekvensanalyse for å identifisere og klasifisere ukjente bakterier basert på deres genetiske sekvenser.

Ribosom-DNA (rDNA) refererar till de specifika sekvenserna av DNA som kodar för ribosomalt RNA (rRNA), ett viktigt komponent i ribosomer, de subcellulära partiklar där protein syntesis sker i cellen. Ribosomer är nödvändiga för att bygga upp proteiner genom att översätta informationen från mRNA till aminosyror som bildar en polypeptidkedja.

I eukaryota celler, som exempelvis djur- och växtceller, finns rDNA-sekvenserna i kromosomernas nucleolus, ett område inne i cellkärnan där ribosomer tillverkas. Prokaryota celler, såsom bakterier, har också rDNA-sekvenser som ofta finns i plasmider eller andra extrakromosomala DNA-molekyler.

rRNA utgör en stor del av ribosomen och är känd för sin strukturella stabilitet och höga konservation mellan olika arter. Dessa egenskaper gör rDNA till ett användbart verktyg inom molekylärbiologi, exempelvis vid fylogenetisk analys och identifiering av okända organismer genom sekvensering av rDNA-sekvenser.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.