Neurilemmom
Klatskins tumör
Perifera nervsystemets tumörer
Sklerala sjukdomar
Gastrointestinala stromatumörer
Encyklopedier, principer
Protonkogenproteiner c-kit
Matsmältningssystemet
Leiomyosarkom
Neurilemmom, även känt som schwannom, är en typ av nerveus tumör som utgår från den cellsort som normalt täcker och skyddar nerverna, Schwanncellerna. Dessa tumörer växer långsamt och orsakar ofta inga symptom under de tidiga stadierna. När symtom uppstår kan det vara känselbortfall, smärta eller svaghet i den drabbade kroppsdelen. I allvarliga fall kan tumörerna bli stor nog att pressa på omgivande vävnader och orsaka andra komplikationer. Neurilemmom är vanligtvis icke-cancerväxtar (benigna), men i sällsynta fall kan de vara cancera (maligna) och sprida sig till andra delar av kroppen.
Klatskin's tumör, även känd som en hälsoövergripande tumör (HCCA) eller en perihilär cholangiocellulär carcinom, är en sällsynt cancerform som utvecklas i gallgångarna i närheten av leverns leverartärians insmältning med gallgångarna. Tumören kan blockera gallgångarna och orsaka symptom som gulhet (ikterus), smärta i överkroppen, förlorad aptit och viktminskning. Behandlingen kan omfatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa. Prognosen är ofta dålig eftersom tumören ofta upptäcks sent och sprider sig snabbt.
Perifera nervsystemets tumörer, även kallade nerveus tumörer, är en grupp av olika typer av godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer som utvecklas i det perifera nervsystemet (PNS), vilket är den del av nervsystemet som består av alla nerver utanför hjärnan och ryggmärgen.
Godartade perifera nervsystemstumörer växer långsamt och orsakar ofta endast milda symtom eller ingen symptom alls under en längre tid. De kan dock bli storleksmässigt stora och trycka på omgivande vävnader, vilket kan leda till smärta, känselbortfall, muskelsvaghet eller andra neurologiska symtom beroende på var tumören är belägen. De vanligaste godartade nervsystemstumörerna inkluderar neurinom (akustisk neurinom), schwannom och neurofibrom.
Elakartade perifera nervsystemstumörer, även kända som maligna nerver tumörer eller neuroendokrina sarcom, växer snabbare än godartade tumörer och har en högre risk att sprida sig till andra delar av kroppen. De kan orsaka smärta, svullnad, rödahet och varma känslor i området där de växer, samt neurologiska symtom som bortfall av känsel, muskelsvaghet eller lammhet. De vanligaste elakartade nervsystemstumörerna inkluderar maligna schwannom, perifera neuroektodermala tumörer (PNET) och maligna nerver sheath tumörer.
Behandlingen för perifera nervsystemstumörer beror på flera faktorer som typ av tumör, storlek, läge, omfattning och om det har spridits till andra delar av kroppen. Behandlingsalternativen kan inkludera kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa.
'Sklerala sjukdomar' refererar till olika tillstånd och förändringar som kan drabba skleran, den vita, opaka delen av ögat. Skleran utgör en stor del av sclera koats (den yttre hinna som omger och skyddar ögat) och hjälper till att ge form och struktur till ögat.
Exempel på olika sklerala sjukdomar inkluderar:
1. Skleritis: Inflammation av skleran som kan vara akut eller kronisk. Den kan orsaka smärta, rodnad och sänkt syn. I vissa fall kan den leda till komplikationer såsom ökat tryck i ögat (glaukom) eller ögoninfektioner.
2. Osteogen skleros: En ovanlig benbildande sjukdom som drabbar skleran och kan leda till förhårdnad och förstoring av den vita delen av ögat. Denna sjukdom är ofta relaterad till andra systemiska sjukdomar, såsom Pagets skelettsjukdom.
3. Episkleritis: Inflammation av det tunna lagret (episkleran) som täcker skleran. Den kan orsaka rodnad, irriterad ögonfeber och smärta i ögat.
4. Sklerokoroidit: En inflammatorisk sjukdom som drabbar både skleran och koroiden (den blodrika membran som ligger under retinan). Den kan orsaka symtom såsom flytande syn, smärta och rodnad i ögat.
5. Skleromalci: En grupp sjukdomar som drabbar bindväv och kan leda till förhårdnad och förtjockning av skleran. Denna sjukdom är ofta relaterad till systemiska sjukdomar, såsom systemisk skleros.
6. Traumatisk sklerit: En inflammatorisk reaktion på skadad sklera, som kan orsakas av trauma eller operation. Den kan leda till symtom som rodnad, smärta och ögonirritation.
Gastrointestinal Stromal Tumors (GIST) är sällsyna cancerformer som utgår från cellsen som kontrollerar muskelrörelser i mag-tarmkanalen. De flesta GIST:s uppstår spontant, men vissa kan vara associerade med genetiska syndrom såsom neurofibromatosis typ 1 och Carney triad.
GIST:er kan variera mycket i storlek och aggressivitet. De flesta tumörerna växer långsamt och orsakar inga symtom under en längre tid, men större tumörer eller sådana som växer snabbt kan orsaka blodning, smärta, illamående och/eller obstruktion i mag-tarmkanalen.
Diagnosen GIST ställs vanligen genom en kombination av bilddiagnostik (till exempel CT-scan eller MRI) och biopsi, där man undersöker tumöcellerna för specifika genmutationer som är karakteristiska för GIST.
Behandlingen av GIST består ofta av kirurgi för att avlägsna tumören, men även targeted therapy (målinriktad terapi) med kinasehämmare som Imatinib kan användas för att behandla metastaserade eller rekurrerande GIST:er. Prognosen varierar beroende på tumörstorlek, läge och aggressivitet, men i allmänhet har patienter med GIST god prognos om tumören kan avlägsnas chirurgiskt och om efterbehandlingen är adekvat.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
"c-kit" er ein gen som koder for en reseptor for et protein som heter stem cell growth factor (SCF). Dette genet og proteinet spiller en viktig rolle i reguleringen av cellers vekst, differentiering og overlevn. Protonkogenproteinet c-kit er aktivert ved at det binder seg til SCF, og denne aktiveringen fører til en rekke intracellulære signalveier som regulerer cellers adferd. Mutasjoner i c-kit-genet kan føre til uregulering av disse signalveiene og kan være involvert i uviklingen av mange typer av kreft, særskilt hos hunden (hvor det er kjent som mast cell tumorer) og hos mennesker (hvor det er kjent som gastrointestinal stromal tumorer eller GIST).
Mag-tarmstumører, også kendt som gastrointestinale stumører, er en overordnet betegnelse for forskellige typer af kræftformer, der udvikler sig i fordøjelseskanalen. Fordøjelseskanalen består af munden, spiserøret, mavesækken, tarmlederne og endetarmen.
Mag-tarmstumører kan inddeles i flere forskellige typer alt efter, hvilket væv de udvikler sig i:
1. Karci nomer (eller adenocarcinomer): Dette er den mest almindelige type mag-tarmstumør og udvikles som regel i slimhindevævet, der løber langs fordøjelseskanalen.
2. Kolorektale karci nomer: Disse stumører udvikler sig specifikt i tykkelsen og endetarmen.
3. Neuroendokrine tumorer (NET): Disse stumører dannes af de celler, der producerer hormoner og neuropeptider i fordøjelseskanalen.
4. Lymfomer: Dette er en type blodcancer, der udvikler sig i lymfevævet i tarmlederne.
5. Gastrointestinal stromale tumorer (GIST): Disse sjældne tumorer dannes af celler, der hjælper med at kontrollere muskelbevægelser i fordøjelseskanalen.
Symptomer på mag-tarmstumører kan variere alt efter stedet og typerne af tumorer, men de mest almindelige symptomer inkluderer blod i afføringen, vægttab, opkast, forstoppelse, smerter eller ubehag i maven, anemis (mangel på røde blodceller) og ændret tarmfunktion.
'Matsmältningssystemet' är ett samlingsbegrepp för de organ och processer som bryter ner föda till näringsämnen, som kan absorberas och användas av kroppen. Detta inkluderar mun, tunga, svalg, magsäck, tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (jejunum och ileum) och tjocktarm (colon och rectum). Även levern, bukspottkörteln och gallblåsan är viktiga delar av matsmältningssystemet eftersom de hjälper till med att bearbeta och fördela näringsämnena.
I matsmältningssystemet bryts födan ner mekaniskt genom käkarnas, tarmarnas och musklerna i mag-tarmkanalen samt kemiskt genom enzymer som produceras av bukspottkörteln och gallblåsan. När födan är tillräckligt finfördelad kan näringsämnena absorberas genom tjocka tarms epitelceller och transporteras via blodomloppet till olika delar av kroppen för att användas som energi eller byggmaterial.
Översatt från engelska:
'The digestive system' is a collective term for the organs and processes that break down food into nutrients that can be absorbed and used by the body. This includes the mouth, tongue, esophagus, stomach, small intestine (duodenum, jejunum and ileum) and large intestine (colon and rectum). The liver, pancreas and gallbladder are also important parts of the digestive system because they help process and distribute nutrients.
In the digestive system, food is mechanically broken down by the jaws, muscles in the gastrointestinal tract, and enzymes produced by the pancreas and gallbladder. Once the food is adequately broken down, nutrients can be absorbed through the epithelial cells of the small intestine and transported via the bloodstream to different parts of the body for use as energy or building materials.
Leiomyosarcoma är en sällsynt typ av cancer som utgår från glatt muskulatur, vilket är en typ av muskel som kontrolleras omedvetet och hjälper till att forma strukturer som blodkärl och mag-tarmsystemet. Leiomyosarcoma kan uppstå var som helst där det finns glatt muskulatur i kroppen, men de flesta fallen utvecklas i buken, mag-tarmsystemet eller i blodkärlen.
Leiomyosarcoma kännetecknas av abnorma celldelningar och växt av glatt muskelceller, vilket kan leda till att en tumör bildas. Tumören kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign), och leiomyosarcoma är en form av elakartad tumör som kan sprida sig till andra delar av kroppen genom metastaser.
Symptomen på leiomyosarcoma varierar beroende på var tumören sitter, men de kan inkludera smärta, svullnad, blödning eller onormal funktion i det drabbade området. Behandlingen av leiomyosarcoma består vanligen av kirurgiskt tillfällighetssättande, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på tumörtyp, storlek, läge och omfattning.
Bensadinon, även känt som bensamid, är ett centralstimulerande medel som tillhör gruppen amfetaminliknande substanser. Det används huvudsakligen för behandling av ADHD (Uppåtmodstörning) och nässelfeber (urtikaria).
I medicinsk kontext refererar 'bensamider' till bensadinon, men det är värt att notera att termen kan vara missvisande eftersom den låter som en pluralform. Det korrekta sättet att referera till substansen i medicinsk kontext är "bensadinon".