Neurosyfilis
Syfilitisk ryggmärgsförtvining
Treponema, medel mot
Treponema pallidum
Syfilisserodiagnostik
Syfilis, latent
Reaginer
Penicillin G Benzathine
Spinalpunktion
Syfilis
Penicillin G Procaine
Schanker
Cerebrospinalvätska
Penicillin G
Hörsel- och balansnervssjukdomar
Limbisk encefalit
Kardiolipiner
Likvorproteiner
Hjärninflammation, herpes simplex
Myelit, transversell
Neurosyfilis är en komplikation till sjukdomen syfilis, som orsakas av spiroketten Treponema pallidum. Neurosyfilis uppstår när spirocheterna invaderar centralnervsystemet (CNS), inklusive hjärnan och ryggmärgen. Detta kan leda till en rad neurologiska symptom, såsom demens, huvudvärk, förlamning, humörsvängningar och störningar i känsel- och smärtförmåga. Neurosyfilis kan drabba individer som har haft obehandlad syfilis under en längre tid, ofta flera år efter att den ursprungliga infektionen uppstått. För att diagnostisera neurosyfilis används vanligen lumbarpunktion för att taga cerebrospinalvätska (CSF) och analysera det för tecken på infektion, såsom ökad celldelning och höga proteinnivåer. Behandlingen består ofta av intravenös penicillin under en längre tidsperiod.
Syfilitisk ryggmärgsförtvining, även känd som syfilitisk myelitis, är en komplikation av den senare stadiet three (tardi) av syfilis, en sexuellt överförd infektion orsakad av bakterien Treponema pallidum.
Den syfilitiska ryggmärgsförtviningen uppstår när infektionen sprider sig till ryggmärgen och orsakar inflammation och skada på ryggmärgens nervceller och vävnad. Detta kan leda till en rad symtom, inklusive svaga muskler, spastiskitet (stelhet och kramp i musklerna), smärtor, sänkt reflexivitet, och sensorisk förlust eller förändringar i känsel, smärta, temperatur och tryck. I allvarliga fall kan det leda till andnings- och urinvägsproblem, samt problem med hjärtfunktionen.
Syfilitisk ryggmärgsförtvining är en allvarlig komplikation av syfilis som kan ha livshotande konsekvenser om den inte behandlas tidigt och effektivt. Behandlingen består ofta av intravenös penicillin, men skadan på ryggmärgen är i allmänhet permanent.
Treponema pallidum är en spiralformad bakterie som orsakar sexuellt överförbara sjukdomar, däribland syfilis. "Medel mot Treponema" avser vanligtvis antibiotika som används för att behandla dessa infektioner. Den mest effektiva behandlingen är penicillin, särskilt intravenöst penicillin G, för tidiga stadier av syfilis. Andra antibiotika som kan användas inkluderar doxycyklin, ceftriaxon och azithromycin, men de rekommenderas inte alltid eftersom vissa stammar av Treponema pallidum har visat resistens mot dessa läkemedel. Det är viktigt att söka medicinsk behandling omedelbart om man misstänker en infektion med Treponema pallidum, för att undvika komplikationer och spridning av sjukdomen.
'Treponema pallidum' är en art av bakterier som tillhör familjen Spirochaetaceae. Den är en spiralformad, rörlig bakterie som är mycket smal och kan inte ses med blotta ögat. *Treponema pallidum* orsakar sjukdomen syfilis hos människor. Bakterien överförs vanligtvis sexuellt, men kan även överföras från mor till foster under graviditet och födsel. Syfilis kan behandlas effektivt med antibiotika, men om den inte behandlas kan den leda till allvarliga komplikationer och skador på hjärtat, hjärnan och andra organ.
Syfilisserodiagnostik är den medicinska processen att diagnostisera en infektion orsakad av bakterien Treponema pallidum, som orsakar könssjukdomen syfilis. Diagnostiken inkluderar ofta en kombination av kliniska symtom och laboratorietester.
De vanligaste laboratorietesterna för att diagnostisera syfilis innefattar:
1. Blodprov: En blodprovsanalys som mäter antikroppar mot T. pallidum i blodet. Det finns två typer av antikroppar som kan mätas: IgG och IgM. IgG-antikroppar visar på en tidigare eller aktiv infektion, medan IgM-antikroppar kan indikera en akut infektion.
2. Darkfieldmikroskopi: En mikroskopisk undersökning av ett speciellt preparat från ett ulcer eller lymfknutor som kan visa på levande T. pallidum bakterier.
3. Nucleic acid amplification tests (NAATs): PCR-tester som kan detektera DNA från T. pallidum i prover från ulcus, blod eller cerebrospinalvätska.
Det är viktigt att notera att en kombination av dessa tester kan behövas för att ställa en säker diagnos, och att uppföljningstester kan vara nödvändiga för att övervaka effektiviteten av behandlingen.
Latent syfilis är en senare fas av syfilis, en sexuellt överförbar infektion orsakad av bacterien Treponema pallidum. I den latenta fasen visar sig inte några tydliga symptom, men sjukdomen finns kvar i kroppen och kan fortfarande vara smittsam. Den latenta fasen kan delas in i två olika stadier: tidig latent syfilis och sen latent syfilis.
Tidig latent syfilis definieras som inträffande inom de första två år efter primärsyfilisen (den första fasen av syfilis, som kännetecknas av en smärtslös sår eller ulcus på huden eller slemhinnan). Under det tidiga latenta stadiet kan individen fortfarande ha aktiva infektioner och vara smittsam för andra.
Sen latent syfilis definieras som inträffande mer än två år efter primärsyfilisen eller när en persons status är okänd. Under det senare stadiet är individen mindre troligt att sprida sjukdomen till andra, men fortfarande kan det finnas risk för komplikationer om inte behandling ges.
Det är viktigt att notera att latent syfilis kan vara asymptomatisk och därför underdiagnostiseras. Behandling med antibiotika, ofta penicillin, rekommenderas för att bota syfilisen och förebygga komplikationer. Regelbundna serologiska tester rekommenderas för att övervaka sjukdomsförloppet och säkerställa behandlingens effektivitet.
I medically oriented context, "reagent" refers to a substance that is added to a system in order to bring about a chemical reaction, test for the presence of a specific substance, or measure the amount of a particular constituent. Reagents are commonly used in laboratory settings for diagnostic testing and research purposes. They can be in the form of gases, liquids, or solids, and their use allows for the detection, identification, or quantification of various analytes or components within a sample. Examples of reagents include chemicals used for clinical tests, such as glucose oxidase for measuring blood sugar levels, or enzymes and antibodies used in immunoassays to detect specific proteins or antigens.
Penicillin G Benzathine är ett antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin. Det är kombinerat med Benzathin, som är ett depotmedel och gör att preparatet frisätts långsamt över en period av flera veckor. Penicillin G Benzathine används vanligen för behandling av infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar, till exempel streptokocker och stafylokocker. Det är särskilt användbart vid långtidsterapi eftersom det ger höga koncentrationer i blodet under en längre tid än andra penicillinpreparat.
Penicillin G Benzathine bör inte användas hos personer som är allergiska mot penicillin eller andra betalaktamantibiotika, och det kan också vara olämpligt vid vissa njursjukdomar och elektrolytbrist.
En spinalpunktion, även känd som lumbar punktion, är en medicinsk procedur där en tunn nål införs i ryggraden (i den lumbala regionen) för att insamla cerebrospinalvätska (CSF). CSF är en klar, färglös fluid som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen och hjälper till att skydda dem från skador.
Under en spinalpunktion kan läkaren mäta trycket på CSF, insamla prov för att undersöka eventuella infektioner eller andra sjukdomar som berör centrala nervsystemet, och ge mediciner direkt in i CSF. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning och kan orsaka lätt smärta eller obehag. Risken för komplikationer är låg, men de kan omfatta bl a infektion, blödning eller hjärnskador ifall proceduren utförs felaktigt.
Syfilis er en sexuell overført infeksjon som foråses av bakterien Treponema pallidum. Den inneholder typisk faser som primær, sekundær, latent og tertiær syfilis, hver med unike symptomer. I de tidlige stadier kan det oppstå et smertefrit hule i huden (chancre) et par uker etter smitte. Dette fulgjes ofte av generelle symptomer som feber, træthed og lymfeknuteinflamming under den sekundære fasen. Latent syfilis innebærer ingen aktive symptomer, men kan fortsatt være smitteoverføringsevnet. Tertiær syfilis kan skade organer som hjernen, hjertet og leveren og føre til alvorlige komplikasjoner dersom den ikke behandles tidlig. Syfilis kan forebygges ved bruk av kondomer under seksuell aktivitet og behandles vanligvis med antibiotika som penicillin.
Penicillin G Procaine är ett antibiotikum som består av en kombination av penicillin G och procain. Penicillin G är ett bredspektrumantibiotikum som är verksamt mot många olika bakterier, medan procain är ett lokalbedövningsmedel som minskar den irritation och smärta som kan orsakas av penicillin G när det injiceras.
Penicillin G Procaine används vanligen för att behandla milda till moderata infektioner orsakade av penicillin-känsliga bakterier, såsom streptokocker och stafylokocker. Det ges som en injektion, oftast en gång per dag, eftersom procainet verkar långsamt och förlänger därmed den tid penicillinet finns i kroppen.
Det är viktigt att notera att Penicillin G Procaine inte bör användas för behandling av allvarliga infektioner eller infektioner som orsakats av bakterier som är resistenta mot penicillin.
'Schanker' är ett medialt föråldrat begrepp och används inte längre inom modern medicin. Ordet refererade tidigare till den typiska, initiala sårbildningen (ulcerationen) i munnen eller på svalgadens slemhinna som är ett tidigt tecken på primär syfilis, en sexuellt överförbar infektion orsakad av bakterien Treponema pallidum.
Idag använder läkare och sjukvårdspersonal istället mer precisa och kliniskt relevanta termer för att beskriva sådana symptom och diagnostisera specifika infektionssjukdomar som primär syfilis.
Cerebrospinalvätska, på latin called "liquor cerebrospinalis", är en klar, steril och färglös vätska som cirkulerar i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) hos ryggradsdjur, inklusive människan. Den produceras kontinuerligt av specialiserade celler i kilarna, en typ av blodkärl som finns i hjärnbarken. Cerebrospinalvätskan agerar som ett skyddande och näringsfyllt kudde runt hjärnan och ryggmärgen, minskar på så sätt mekanisk skada från stötar och ger en buffertzon för att mildra tryckfluktuationer.
Cerebrospinalvätskan cirkulerar genom subarachnoidalrummet, ett utrymme mellan hårda och mjuka hjärnhinnan, samt i centrala kanaler inne i ryggmärgen. Den cirkulerar sedan upp till hjärnventriklarna, där den till slut återabsorberas till blodomloppet via arachnoidalmembranet och granulationsvävnaden i venösa vener.
En analys av cerebrospinalvätskan kan ge värdefull information om eventuella sjukdomar eller skador på centrala nervsystemet, eftersom vätskan ofta innehåller proteiner och celler som kan vara tecken på olika tillstånd. Lumbarpunktion är en medicinsk procedur där en liten mängd cerebrospinalvätska tas ut från ryggraden för att undersöka dess sammansättning och hitta eventuella sjukdomsmärken.
Penicillin G är ett bredspektrum-antibiotikum, som tillhör penicilliner-klassen. Det är en naturligt förekommande substans som produceras av svampen Penicillium chrysogenum. Penicillin G är aktivt mot många grampositiva och vissa gramnegativa bakterier, och är ett av de mest effektiva penicilliner mot stafylokocker.
Penicillin G är vanligen given intravenöst eller intramuskulärt på grund av dess låg oral bioförfügbarhet. Det är mycket vattenlösligt och har en snabb distributionshalvtid, men också en kort halveringstid på grund av att det metaboliseras snabbt i levern.
Penicillin G är ett béta-laktamantibiotikum, vilket betyder att det dödar bakterier genom att inhibera deras cellväggssyntes. Det gör det genom att binda till penicillinbindande proteinerna (PBP) i bakteriens cellyta, vilket förhindrar att peptidoglikanpolymeraset kan bilda korslänkar mellan de peptidoglikankedjorna i cellväggen. Detta leder till en instabilitet hos cellväggen och till slut till bakteriens död.
Penicillin G är ett viktigt antibiotikum inom klinisk medicin, men överanvändning kan leda till resistensutveckling hos bakterier. Det är därför viktigt att använda Penicillin G på ett ansvarsfullt sätt och endast när det är absolut nödvändigt.
Hörsel- och balansnervssjukdomar, även kända som vestibulära sjukdomar, är en grupp med medicinska tillstånd som påverkar hörselnerven (nervus vestibulocochlearis) och dess funktioner. Hörselnerven har två huvudsakliga funktioner: att tolka ljud och att hjälpa till med balansen och kroppskontrollen.
Hörselnervssjukdomar kan orsaka symtom som nedsatt hörsel, tinnitus (ljud i örat), yrsel, instabilitet eller olika former av balansstörningar. Det finns många olika typer av hörsel- och balansnervssjukdomar, inklusive:
1. Vestibulit: En inflammation eller infektion i innernan hörsel- och balansorganen som kan orsaka yrsel, instabilitet och andra balansproblem.
2. Labyrintitis: En inflammation eller infektion i labyrinten (det innersta hörsel- och balansorganet) som kan orsaka yrsel, nedsatt hörsel och tinnitus.
3. Menières sjukdom: En sjukdom som påverkar både hörseln och balansen, och karaktäriseras av återkommande attacker av yrsel, nedsatt hörsel och tinnitus.
4. Akustisk neurinom: En ovanlig tumör som växer på hörsel- och balansnerven och kan orsaka nedsatt hörsel, tinnitus och balansproblem.
5. Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV): En störning i innernan örat som orsakas av lösa kristaller i balanceorganen och kan leda till kortvarig yrsel vid vissa huvudrörelser.
Det är viktigt att söka vård om man upplever symtom på en hörsel- eller balansstörning, eftersom tidig behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.
Limbisk encefalit är en autoimmun inflammatorisk hjärnsjukdom som orsakas av att kroppens immunförsvar felaktigt angriper det limbiska systemet, en del av hjärnan som styr emotionella respons, minne och beteende. Sjukdomen kan vara associerad med antikroppar mot cellmembranproteinet VGKC (voltagegated potassium channel). Symptomen på limbisk encefalit kan inkludera:
* Krampanfall
* Förändringar i beteende och personlighet
* Förvirring och minnesförlust
* Hallucinationer
* Ökad aggressivitet eller irritabilitet
* Epileptiska anfall
* Talsvårigheter
* Muskelrelaxering (hypoton)
* Ökat sömnbehov
Limbisk encefalit kan drabba personer av alla åldrar, men den är vanligare hos unga vuxna och barn. Behandlingen för limbisk encefalit består ofta av immunmodulerande terapi, som kortikosteroider, immunglobulin eller plasmautbyte, samt antiepileptika för att kontrollera epileptiska anfall. I vissa fall kan också behandling med immunosuppressiva läkemedel vara nödvändig.
Kardiolipiner är en typ av fosfolipider som primärt förekommer i mitokondrier, de cellulära organellerna som är involverade i cellens energiproduktion. Kardiolipiner utgör ungefär 10-20% av mitokondriens lipidhalt och har en unik kemisk struktur med två fosfatgrupper och fyra fettsyror, ofta inklusive linolsyra.
Dessa lipider är viktiga för mitokondriernas funktion och struktur, särskilt när det gäller elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering, två processer som genererar ATP (adenosintrifosfat), cellens energikälla. Forskning har visat att kardiolipiner också är involverade i celldöd (apoptos) och celldelning (mitos).
Abnormaliteter i kardiolipinmolekyler har associerats med diverse sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt och ischemisk hjärtkärlssjukdom. Vissa studier har också visat att mutationer i gener relaterade till kardiolipinsyntes kan orsaka mitokondriella sjukdomar.
Likvorproteiner, även kända som cerebrospinalvätskeproteiner (CSF-proteiner), är proteiner som finns i det klara vätskan som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen, kallad cerebrospinalvätska (CSF). Denna vätska agerar som en kudde för att skydda hjärnan och ryggmärgen, stödja deras funktioner och transportera bort avfall.
Likvorproteinerna utgörs av olika typer av proteiner, inklusive albumin, immunoglobuliner (antikroppar) och andra specifika proteiner som är involverade i hjärnans homeostas och skydd. Proteinkoncentrationen i likvor kan ge värdefull information om olika tillstånd och sjukdomar i centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg).
Exempel på sådana tillstånd är infektioner, neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, inflammatoriska sjukdomar, trauma och tumörer. Vidare analys av likvorproteiner kan hjälpa till att ställa en diagnos, övervaka behandling och förutsäga prognoser.
Herpes Simplex-hjärninflammation, även känd som Herpes Simplex Encephalitis (HSE), är en allvarlig infektion orsakad av Herpes Simplex virus typ 1 (HSV-1) eller sällsynt typ 2 (HSV-2). Viruset invaderar hjärnan och orsakar inflammation i hjärnhinnan och hjärnbarken.
Typiska symtom inkluderar feber, huvudvärk, kräksymtom, förändringar i medvetandegraden (som förvirring, desorientering eller koma), minnesförlust, hallucinationer, samt muskel- och balanssvårigheter. Andra symtom kan vara yrsel, hörsel- eller synnedsättningar, och i vissa fall kan det finnas tecken på en infektion i ögat (exempelvis bakteriell konjunktivit).
HSE är en akut livshotande sjukdom som kräver omedelbar behandling. Den vanligaste behandlingsformen är antivirala läkemedel, till exempel aciklovir, givet intravenöst under flera veckor för att eliminera viruset och minska risken för komplikationer. I allvarliga fall kan intensivvård behövas för att stödja andnings- och cirkulationsfunktionerna.
Om HSE inte behandlas tidigt kan det leda till död eller livslånga neurologiska skador, såsom kognitiva svårigheter, minnesförlust, epilepsi och förändringar i beteende och personlighet.
Transverse myelitis är en entzündlig tillstånd som drabbar ryggmärgen och orsakar skada på den bakre och främre delarna av ryggmärgens vita materia. Detta leder till diverse neurologiska symtom beroende på vilken del av ryggmärgen som är drabbad. Vanliga symtom innefattar plötslig bakåtsträvande muskelsvaghet, känselbortfall, smärta och sveda i ryggen eller extremiteter samt problem med tarm- och urinvägsfunktioner. Transversell myelitis kan orsakas av infektioner, autoimmuna sjukdomar, neurologiska störningar eller vara idiopatisk, det vill säga utan känd orsak. Diagnosen ställs vanligen genom att kombinera kliniska symtom, bilddiagnostik som MRI och lumbarpunkt samt eventuellt elektrofysiologiska tester. Behandlingen består ofta av immunmodulerande behandlingar, fysioterapi och smärtlindring.
H.P. Lovecraft
Syfilis
Scott Joplin
Henrietta Lacks
Horla (novell)
Malariaterapi
Hjärnhinneinflammation
Julius Wagner-Jauregg
Friedrich Nietzsche
H.P. Lovecraft - Wikipedia
Syfilis-provtagning - Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Ceftriaxon Fresenius Kabi, Pulver till infusionsvätska, lösning 2 g (vitt till gulaktigt) | Läkemedelsboken
Nationella referenslaboratorier för bakteriell STI (Neisseria gonorrhoeae, Chlamydia trachomatis, Mycoplasma genitalium,...
Cns vaskulit utredning
penicillin - Selvsjekk
Inklusive neurosyfilis2
- Serologisk diagnostik är fortfarande grunden för laboratoriediagnostik av syfilis och erbjuder fullständig diagnostik av olika sjukdomsstadier, inklusive neurosyfilis. (folkhalsomyndigheten.se)
- Serologisk och molekylärbiologisk verifiering av misstänkt aktuell eller latent syfilisinfektion inklusive neurosyfilis. (folkhalsomyndigheten.se)
Diagnostik1
- De är fortfarande centrala vid diagnostik av neurosyfilis. (folkhalsomyndigheten.se)
Centrala1
- Det kan också vara nödvändigt att välja en annan typ av antibiotika som penetrerar bättre genom det centrala nervsystemet, om patienten lider av neurosyfilis. (selvsjekk.com)