Obduktion, även känd som ob duck eller autopsi, är en systematisk undersökning och dissektion av ett dödsfall för att fastställa orsaken till döden, skada eller sjukdom. Den inkluderar en visuell inspektion av kroppen, samt en mikroskopisk och kemisk analys av olika organ och vävnader. Obduktionen utförs vanligen av en patolog som är speciellt utbildad i att bedöma sjukdomar och skador på kroppsvävnader. Detta är viktigt för att fastställa orsaken till döden, speciellt när dödsfallet är oväntat eller omständigheterna kring döden är oklara. Obduktion kan även ge information som kan vara användbar för släktingar till den avlidne, exempelvis om de har några arvsfrågor eller andra hälsorelaterade oro.

Den medicinska definitionen av 'dödlig utgång' är när en persons tillstånd, ofta som ett resultat av en sjukdom eller skada, leder till döden. Det kan också definieras som en situation där en persons prognos är att de kommer att dö inom en viss tidsram, baserat på deras tillstånd och behandlingsalternativ. I kliniska studier används ofta ett mått som kallas "dödlighet" för att beskriva andelen deltagare som avlidit under en viss tidsperiod.

Rättspatologi är en gren inom patologi som undersöker döda kroppars skador och sjukdomar för att hjälpa till att fastställa orsaken till dödsfallet. Denna disciplin används ofta i rättsliga utredningar och kan inkludera en genomgång av medicinska historier, obduktioner, toxicologiska tester och andra laboratorieundersökningar för att samla bevis. Rättspatologin används också för att identifiera döda kroppar och fastställa deras identitet.

"Dödsorsak" är ett medicinskt begrepp som refererar till den direkta eller underliggande sjukdomen, skada eller händelse som ledde till en persons död. Det kan också inkludera faktorer som bidrog till dödsfallet, såsom komorbiditeter (flera samtidigt existerande sjukdomar) eller riskfaktorer.

Det är viktigt att skilja på dödsorsaken och dödsomständigheterna. Dödsomständigheterna refererar till de omständigheter som omgav dödsfallet, såsom var det inträffade och hur det upptäcktes.

Det är värt att notera att fastställandet av en dödsorsak kan vara komplex och kräver ofta en genomgående obduktion och utvärdering av kliniska data av en läkare specialiserad inom patologi eller dödlighetsanalys.

En coroner är en lagstiftad ämbetsman i flera engelsktalande länder, inklusive Storbritannien, Kanada, Australien och USA, som har ansvar för att undersöka orsakerna till dödsfall som anses vara ovanliga, plötsliga eller misstänkta mord. Coroners är oftast jurister, men kan även vara läkare eller icke-specialiserade personer. Deras arbete innefattar att hålla obduktioner och vittna inför domstol om orsakerna till dödsfallen.

En rättsläkare, även kallad "forensisk patolog", är en läkare som specialiserat sig på att undersöka döda kroppar för att fastställa orsaken till döden och andra relaterade faktorer. Rättsläkare arbetar ofta tillsammans med coroners, särskilt när det gäller att utreda dödsfall som är misstänkta för att vara brottsliga eller ovanliga.

I vissa länder, till exempel Sverige och andra länder i Norden, är det polisen som har huvudansvaret för att utreda dödsfall, medan rättsmedicinska experter ger tekniskt stöd och utför obduktioner. I dessa länder finns det inte några motsvarigheter till coroners.

'Plötslig död' definieras inom medicinen som ett plötsligt oväntat dödsfall som inträffar utan tydliga orsaker eller varningstecken, vanligen inom en timme efter symtomens början. I de flesta fallen sker dödsfallet under sömnen eller i vila. Den plötsliga döden är ofta relaterad till hjärt-kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkt eller rytmstörningar, men kan också orsakas av andra sjukdomar som påverkar andningen eller centrala nervsystemet.

Rättsmedicin är en gren inom medicinen som handlar om att utreda och fastställa orsaken till och omständigheterna kring plötsliga, oväntade eller våldsam död, samt skador orsakade av våld. Rättsmedicinens uppgift är att ge ett objektivt medicinskt omdöme utifrån en obduktion och andra undersökningar för att användas som bevis i rättsliga sammanhang. Rättsmedicin kan även ingå i utredningar av våldtäkter, misshandel och andra brott där medicinska bevis kan vara relevanta. En läkare som specialiserat sig inom området kallas rättsläkare.

'Förändringar efter döden' refererar till de processer och reaktioner som sker i ett död kropp. Detta inkluderar:

1. Algor mortis: Kroppens temperatur sjunker efter döden, vanligtvis med 1-2 grader per timme, tills den når jämn temperatur med omgivningen.

2. Rigor mortis: Det är en stelhetsperiod som inträffar när musklerna i kroppen stelnar efter döden, vanligtvis 2-6 timmar efter dödsfallet och kan varaade upp till 72 timmar beroende på omgivningstemperatur och andra faktorer.

3. Livor mortis: Det är en samling av blod i de lägre delarna av kroppen som orsakas av gravitationen efter att hjärtat slutat slå. Detta kan ses som en röd- eller purpurfärgad fläck på huden och visar riktningen på kroppens läge efter döden.

4. Desikation: Det är den process där kroppen torkar ut efter döden, vilket orsakar en minskad vikt och en förändring i hudens utseende.

5. Putrefaktion: Det är en process där bakterier i kroppen bryter ned proteiner, fett och kolhydrater, vilket leder till en förmultning av kroppsvävnaderna och en lukt av förrott kött.

6. Skelning: Det är den process där kroppens ben blir skelettartade efter att all vävnad har bortförsvunnit.

Det är värt att notera att tiden det tar för dessa förändringar att inträffa kan variera beroende på en mängd faktorer, inklusive omgivningstemperatur, fuktighet, kroppens storlek och allmän hälsotillstånd.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

En begrafning är en ceremoni eller ritual som markerar döden och bortgången av en individ. Det inkluderar ofta att den avlidnes kropp placeras i en kista och begravs i ett gravvalv, en urna eller direkt nedgrävd i jorden. Ceremonin kan också innehålla olika typer av minnesceremonier, såsom en gudstjänst eller en hyllning, där anhöriga och vänner kan samlas för att hedra den avlidnes liv och minne.

I medicinsk kontext kan begreppet 'begravning' också användas för att beskriva den process där en död organism bryts ned av naturen, vilket kallas naturlig begrafning eller naturlig kompostering. Detta är ett del av den naturliga cykeln av liv och död i ekosystemet.

Eugenisk abort är en medicinsk term som refererar till en abort som utförs med syftet att förebygga födseln av ett barn med genetiska avvikelser eller sjukdomar som anses vara allvarliga, oförenliga med livet eller med livslång funktionsnedsättning. Detta innebär att en abort utförs på grund av en diagnostiserad genetisk avvikelse hos fostret, exempelvis Downs syndrom, spinal muskelatrofi eller sjukdomar som cystisk fibros och Tay-Sachs.

Det är värt att notera att lagstiftning och etik kring eugenisk abort varierar mellan olika länder och jurisdiktioner. I vissa länder är det lagligt under vissa omständigheter, medan andra har strängare restriktioner eller förbjuder det helt. Diskussionen kring eugenisk abort är ofta kontroversiell och involverar etiska överväganden kring livsvärde, mänskliga rättigheter, prevention av sjukdom och individuella val.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

"Diagnostiska fel" (eller "diagnostic errors") är inom medicinen en term som används för att beskriva situationer där en diagnos initialt ställs fel, eller när en korrekt diagnos inte ställs i tid. Det kan bero på många olika faktorer, såsom bristfällig kommunikation, begränsad information, för lite erfarenhet eller kunskap, eller felaktiga antaganden. Diagnostiska fel kan leda till att patienten inte får rätt behandling och därmed riskera att deras tillstånd förvärras. Det är en av de vanligaste orsakerna till skadegörande händelser inom sjukvården och en av de stora utmaningarna inom medicinsk kvalitet och säkerhet.

"Patologiska avdelningar" är en del av ett sjukhus eller ett medicinskt centrum som är specialiserade på att diagnostisera och studera sjukdomar genom att analysera cell- och vävnadsprover från patienter. De utför histopatologiska, cytopatologiska, immunhistokemisk och molekylärpatologiska tester för att ställa diagnoser på olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer, infektionssjukdomar och genetiska tillstånd. Patologiska avdelningar kan även vara involverade i forskning och undervisning inom patologi och relaterade medicinska områden.

Patologi är en gren inom medicinen som studerar sjukdomars orsaker, mekanismer och utveckling genom att analysera celler, vävnader och kroppsvätskor. Patologer undersöker biopsier, operationsprover och andra laboratorieprover för att ställa diagnoser, bedöma prognoser och rekommendera behandlingsplaner. De specialiserade patologerna kan arbeta med specifika områden som histopatologi, cytopatologi, neuropatologi, nefropatologi, och hematopati. Patologin använder sig av mikroskopi, immunohistokemi, molekylärbiologiska tekniker och andra metoder för att göra sin analys.

Fostrets sjukdomar, även kända som congenitala anomalier eller birth defects, är avvikelser eller strukturella eller funktionella fel hos ett barn som föds. Dessa avvikelser kan vara medfödda, vilket betyder att de uppstår under fostertiden, vanligtvis på grund av genetiska faktorer, infektioner, exponering för skadliga miljöfaktorer eller kombinationen av dessa. Fostrets sjukdomar kan vara milda och lätta att behandla, eller så allvarliga att de kan hota barnets överlevnad eller livslängd. De kan påverka alla delar av kroppen och kan variera från hjärtsjukdomar, neurologiska störningar, missbildningar av skelettet till sensoriska problem som syn- och hörselnedsättningar.

'Dödfödsel' definieras inom medicinen som en födsel där barnet visar inga tecken på liv och inte börjar andas, röra sig eller reagera, trots allt möjligt livsförlängande stöd. Det officiella kriteriet för dödfödsel varierar något mellan olika länder, men i de flesta fall måste barnet ha en födelsevikt över 500 gram och/eller en gestationsålder över 22 veckor. I Sverige är gränsen satt till 22+0 veckors graviditet eller en fetal vikt över 500 gram, om det inte går att fastställa graviditetslängden.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Rättsodontologi är en gren inom forensisk medicin som handlar om att använda tänder och käkar för att hjälpa till att identifiera döda kroppar eller fastställa orsaken till skador på levande personer. Rättsodontologer undersöker tänder och käkar för att hitta tecken på sjukdomar, trauma, ålder, kön, ras och identitet. De kan också hjälpa till att fastställa tidpunkten för döden genom att analysera tandsäckarnas innehåll och andra tecken på nedbrytning. Rättsodontologi används ofta i rättsliga utredningar, såsom brottmål och identifiering av offer för naturkatastrofer eller militära konflikter.

'Kroppsyta' er en medisinsk term som refererer til et tilstand hvor en person opplever at det er noe feil med sin egen krop, selv om det ikke finnes noen synlig, fysisk eller laboratorielt-begrunnet årsak til symptomene. Kroppsyta kan også være kjent som 'kroppsbildelser' eller 'somatisksymptombeskyttelse'.

Personer med kroppsyta opplever ofte smerter, ubehag, svimmelhet, hjertekloppinger, trøkkelse i halsen, hoste, oppkvalmning eller andre fysiologiske symptomer, men disse symptomene kan ikke forklarast av en medisk sykdom eller skade. I stedet kan de være relatert til psykosocial stress, trauma, angst eller depresjon.

Kroppsyta kan være vanskelig å diagnostisere og behandle, siden det ikke finnes noen objektive tester for å bekrefeste diagnosen. Derfor er det viktig for lege og andre helsepersonell å ha god kunnskap om kroppsyta og å være opptatt av pasientens subjektive opplevelser for å kunne stille en riktig diagnose og tilby en effektiv behandling.

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

'Tortyr' er ein begrep som i medisin og psykiatri ofte defineres som:

"En systematisk metode for å påføre vold eller smerte for å nå en politisk, sikkerhetsmessig, åkevitsmessig eller andre formål. Tortyr inkluderer fysisk, psykisk og seksuell vold og kan også omfatte tvangsfjernelsen av en persons barn."

Denne definisjonen er tatt fra World Medical Association (WMA) og reflekterer den alminnelige oppfatningen av hva som utgjør tortyr i medisinsk kontekst. Det er viktig å nevne at alle former for tortyr er uacceptable og står i strid med grunnleggende menneskerettigheter og etisk praksis innenfor helsefaget.