'Orbital diseases' refer to a range of medical conditions that affect the orbit, which is the bony cavity in the skull that contains the eye and its associated muscles, nerves, fat, and blood vessels. These conditions can be caused by various factors such as inflammation, infection, trauma, tumors, or congenital abnormalities.

Orbital diseases can manifest as a variety of symptoms, including protrusion or displacement of the eye, double vision, pain, swelling, redness, and decreased vision. Some common examples of orbital diseases include:

1. Graves' orbitopathy: an autoimmune disorder that often affects people with Graves' disease, causing inflammation and enlargement of the tissues around the eye.
2. Orbital cellulitis: a bacterial or fungal infection of the orbital tissue, which can cause swelling, redness, and fever.
3. Orbital tumors: benign or malignant growths that develop in the orbit, such as optic nerve gliomas, lacrimal gland tumors, or lymphomas.
4. Thyroid eye disease: a condition characterized by inflammation of the orbital tissue due to an overactive thyroid gland.
5. Orbital fractures: breaks in the bones surrounding the orbit, often caused by trauma.
6. Orbital varix: a dilated vein in the orbit that can cause protrusion or displacement of the eye.
7. Congenital orbital anomalies: abnormalities present at birth, such as craniofacial syndromes or congenital glaucoma, which can affect the development and function of the orbit.

Proper diagnosis and treatment of orbital diseases require a thorough evaluation by an ophthalmologist or neuro-ophthalmologist, who may order imaging studies, blood tests, or biopsies to determine the underlying cause and develop an appropriate treatment plan.

'Orbit' är inom medicinen den bägige kavitet i ansiktsskelettet där ögat och de omkringliggande vävnaderna är belägna. Orbitten bildas av flera ben, bland annat överkäksbenet (maxilla), tinningbenet (temporale) och kindbenet (zygomaticum). I orbiten finns även muskler som används för att röra ögat, nerver, blodkärl och fettvävnad. Funktionen hos orbitten är att skydda och ge stöd till ögat och dess tillhörande strukturer.

'Orbital neoplasms' refererar till abnorma växtor (tumörer) i orbitalregionen, som omger ögat och innehåller fett, muskler, kärl och nerver. Orbital tumörer kan vara godartade eller elakartade och kan uppstå från olika typer av vävnader i orbitalregionen, såsom glanduler, nerver, blodkärl, bindväv eller ben. De kan också spridas till orbitalregionen från andra delar av kroppen. Symptomen på orbital neoplasmer kan inkludera synförändringar, smärta, ögonrörelserinskränkningar, dubbelseende eller utbuktning av ögonbrynen eller ögonlocken. Behandlingen beror på typen, storleken och placeringen av tumören, men kan innefatta observation, strålbehandling, kirurgi eller kemoterapi.

'Hypesthesia' är ett medicinskt begrepp som refererar till nedsatt känsel i huden eller i andra delar av kroppen. Det kan orsakas av en skada på de nerver som förmedlar känselimpulser till hjärnan, eller på själva hjärnan eller ryggmärgen. Symtomen på hypestesi kan variera från lätt nedsatt känslighet till fullständig känselbortfall i de drabbade områdena. Andra symtom som kan förekomma tillsammans med hypestesi inkluderar smärta, domningar och muskelsvaghet. Orsakerna till hypestesi kan variera från relativt enkla skador på nerverna, såsom tryckskador eller skador som orsakas av diabetes, till allvarligare sjukdomar som stroke, multipel skleros och cancer. Behandlingen av hypestesi beror på dess orsak och kan innefatta smärtstillande medel, fysisk terapi eller kirurgi.

Hjärnnervsjukdomar är en övergripande benämning på sjukdomar eller störningar som drabbar de tolv pariga nerverna (hjärnnerven) som utgår direkt från hjärnan och hjärnbryggan. Dessa nerver är ansvariga för olika sensoriska, motoriska och autonoma funktioner såsom seende, hörsel, smak, lukt, balans, ansiktskänsel, andning, sväljning och pupillreaktioner.

Exempel på hjärnnervsjukdomar inkluderar Bells pares (facialispares), en förlamning av ansiktsnerven; trigeminusneuralgi, en smärtsjukdom som drabbar ansiktssensationsnerven; Menières sjukdom, en balansrubbning orsakad av en störning i hörsel- och jämningsorganet; och Guillain-Barrés syndrom, en autoimmun sjukdom som orsakar fullständig eller delvis muskelförlamning. Andra exempel är HIV/AIDS-relaterade nervskador och tumörer i hjärnans närhet som kan komprimerar eller skada nerverna.

En kontraktur är en permanent förkortning eller förändring av en muskel eller led som orsakas av en skada, sjukdom, operation eller långvarig inaktivitet. Kontrakturen kan resultera i en förlust av rörlighet och flexibilitet i den drabbade muskeln eller leden. Detta kan vara smärtsamt och påverka personens funktionalitet och kvalitet på livet. Faktorer som ålder, allmänt hälsotillstånd och svårigheten av skadan kan alla spela in på risken för att utveckla en kontraktur.

Orbital fractures refer to breaks in the bones that make up the eye socket, also known as the orbit. These fractures can occur as a result of trauma or injury to the face, and can range from minor to severe. In some cases, the fracture may be complex and involve multiple bones. Orbital fractures can potentially cause various complications, such as double vision, eye movement limitations, numbness in the cheek or upper lip, and eyeball displacement. Immediate medical attention is necessary for proper diagnosis and treatment of orbital fractures to prevent long-term damage and potential loss of vision.

En orbital pseudotumör är en benign (godartad) och icke-neoplastisk (icke cancerartad) massa eller svelling i oktetten runt ögat, även känd som Orbita. Termen "pseudotumör" används för att beskriva en struktur som liknar en tumör, men som inte är en äkta neoplasm (ett tillväxt av celler som växer snabbare än vanligt).

Orbital pseudotumörer kan orsakas av en rad olika sjukdomar och tillstånd, inklusive inflammatoriska, infektionsrelaterade, immunologiska och reaktiva processer. Exempel på dessa tillstånd är orbital inflammation (inflammatorisk pseudotumör), abscess (infektionsrelaterad pseudotumör), Thyroid-associated ophthalmopathy (immunologisk pseudotumör) och IgG4-relaterad sjukdom (rektiv pseudotumör).

Även om orbital pseudotumörer ofta är asymptomatiska, kan de orsaka symtom som förändringar i synfältet, diplopi (dubbelseende), proptosis (utbuktning av ögat) och smärta eller tryck i oktetten runt ögat. Dessa symtom beror på den plats där pseudotumören är belägen och hur stor den är.

Diagnostiseringen av en orbital pseudotumör innebär vanligtvis en kombination av klinisk bedömning, bilddiagnostik (till exempel magnetresonanstomografi eller datortomografi) och ibland biopsi för att fastställa orsaken till svullnaden. Behandlingen beror på orsaken till pseudotumören och kan innefatta antiinflammatorisk behandling, antibiotika eller kirurgiskt avlägsnande av massan.

Orbital cellulitis är en allvarlig infektion som drabbar det kringläppande vävnadslagret runt ögat, även kallat orbitala kringläggande vävnader. Denna infektion kan orsakas av bakterier eller sällsynt av svamp. Orbital cellulitis är vanligt förekommande hos barn och vuxna som har en ögoninflammation eller ett inflammerat sinus, eftersom bakterier kan spridas från dessa områden till orbitalvävnaderna.

Symptomen på orbital cellulitis kan inkludera:

* Ögonrodnad eller rödhet runt ögat
* Ökad tårbildning
* Ont i ansiktet, speciellt när man trycker på det
* Försämrad syn
* Svullnad kring ögat
* Förebukande av ögonlocket
* Feber och allmän sjukdomskänsla

Orbital cellulitis är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar behandling, ofta med intravenös antibiotika. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att dränera infektionen. Behandlingen bör ges så snart som möjligt för att förebygga komplikationer som synförlust, hjärnhinneinflammation eller död.

Medicinskt kan "glosögdhet" definieras som en försämring av förmågan att artikulera tala, det vill säga att forma och producera tal med hjälp av tungan, läpparna och andra munmuskler. Glosögdhet kan orsakas av olika medicinska tillstånd som neurologiska sjukdomar, skador på hjärnan eller nerverna, strukturella skador på munnen eller tungan, eller muskulära problem. Symptomen på glosögdhet kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera att personen har svårt att producera klara ljud, att talet blir sluddrigt eller nästan omöjligt att förstå. Behandlingen av glosögdhet beror på orsaken till problemet och kan innefatta logopedisk träning, medicinsk behandling eller kirurgi.

"Graves' oftalmopati", även känt som "Basedows sjukdom" eller "Graves-Basedow sjukdom", är en autoimmun ögonsjukdom som ofta förekommer hos personer med Graves' sjukdom, en form av hyperaktivt sköldkörtelsyndrom. Sjukdomen orsakas av att immunsystemet producerar antikroppar som stimulerar ögonmusklerna och fettvävnaden bakom ögat, vilket leder till ögoninflammation, pådrivning och utbuktning av ögonen. Symptomen kan inkludera rodnad, tårflöde, känsla av främmande kropp i ögat, dubbelseende, synnedsättning och i vissa fall även synförlust. Graves' oftalmopati kan vara mild eller allvarlig och behandlas vanligtvis med läkemedel, strålbehandling eller kirurgi beroende på svårighetsgraden av sjukdomen.

An artificial eye, also known as a prosthetic eye, is a type of medical device that is used to replace a natural eye that has been lost or removed due to injury, disease, or other health conditions. It is designed to mimic the appearance and movement of a real eye as closely as possible, in order to help restore a patient's normal appearance and improve their quality of life.

Artificial eyes are typically made from acrylic materials that are custom-crafted to match the size, shape, and color of the patient's other eye. They are usually held in place by the eyelids and muscles surrounding the eye socket, and can be removed for cleaning and maintenance.

While artificial eyes do not provide any visual function, they can help protect the eye socket from infection and damage, and can also help prevent the eyelid from drooping or sagging due to lack of support. In addition, many people find that wearing an artificial eye helps them feel more confident and comfortable in social situations, as it allows them to present a more normal appearance to others.

Den medicinska benämningen på djuret platypus är "Ornithorhynchus anatinus". Det är ett äggläggande däggdjur, även kallat monotrem, som lever i sötvattnen i östra Australien och Tasmanien. Platypusen har en unik kroppsbyggnad med en kombination av drag från olika djurgrupper. Den har en kropp som påminner om en bäver, en näbb som påminner om en sköldpadda och simfenor istället för bakben. Platypusen är även ett av de få däggdjuren som producerar gift, som finns i den spetsiga stjärten.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

"Echidna" är ett vetenskapligt namn på en grupp djur i klassen däggdjur och ordningen kloakdjursartade djur. Det finns två nu levande arter av echidna: den vanliga ekidnan (*Tachyglossus aculeatus*) och den långnästa ekidnan (*Zaglossus bruijni*). Dessa djur lever i Australien och Nya Guinea. De är kända för sina distinkta utseenden, med en kropp täckt av taggar och en lång, smal näsa som används för att gräva efter föda. Echidnorna är också kända för sin speciella fortplantning, där hanen överför sperma till honan via en hudflik istället för genom samlag.

Medicinsk definisjon finnes egentlig ikke for «Monotremata», noenlitt grunntrekk og beskrivelse vil jeg likevel gi. Monotremata er en ordning i klassen pungdyr (Marsupialia). Det er de eneste dyr som både legger egger og stiller seg til suge til å amme sitt unge. De kjente arter i denne gruppen er myreslugen (Ornithorhynchus anatinus) og to arter av pungpyntsvin (Tachyglossidae). Disse dyrene lever i Australasia-regionen, og de har en unik kombinasjon av egenskaper fra både pungdyr og plante-/dyreættene.

I am not aware of a specific medical definition for "Naturhistoria," as it is not a term that is commonly used in the field of medicine. However, "Naturhistoria" is a Swedish word that translates to "natural history" in English. In general, natural history refers to the study of living organisms and their interactions with one another and their environment over time. It encompasses various disciplines such as biology, ecology, geology, and anthropology.

In a medical context, natural history may refer to the course of a disease or condition in a population over time, including its prevalence, incidence, and outcomes. This information can be used to inform public health policies, develop new treatments, and improve patient care. For example, studying the natural history of a rare genetic disorder can help researchers identify potential targets for therapy and predict how the disease may progress in individual patients.

I medically related context, the term "näbb" (svenska för "beak") is not typically used. However, if we consider a bird-like beak in the context of medical anomalies or conditions, it might refer to:

1. Proboscis: A elongated nose resembling a beak, which can be seen in certain genetic disorders like Crouzon syndrome or Pfeiffer syndrome.
2. Beaked tongue: A rare condition where the tongue has a V-shaped cleft at its tip, making it appear similar to a bird's beak. This is also known as "tongue tie" or ankyloglossia.

Please note that these are specific medical conditions and not the common usage of the word "näbb."

'Klassificering' er et begreb som oftest bruges inden for medicin og biomediske sammenhænge for at organisere, gruppere eller kategorisere sygdomme, tilstande, lægemidler eller andre sundhedsrelaterede variable baseret på fælles karakteristika, egenskaber eller adfærd. Denne proces gør det muligt at forstå og analysere sygdomme og behandlinger bedre, hvilket kan føre til bedre diagnoser, prognoser og terapier. Der findes mange forskellige klassifikationssystemer alt efter konteksten, men nogle af de mest kendte er ICD (International Classification of Diseases) for sygdomme og DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) for psykiske lidelser.