Papegojsjuka
Chlamydophila psittaci
Amazona
Chlamydia
Vävnadsodlingsmetoder
Komplementfixeringstest
Fåglar
Zoonoser
"Papegojsjuka" är ett äldre och numera föråldrat uttryck för subakut skleroserande panencefalit (SSPE), en allvarlig, progressiv och i slutändan dödlig neurologisk sjukdom. SSPE orsakas av en långsam infektion med measles-virus hos personer som blev smittade innan de var vaccinerade mot mässling eller innan de hade fått naturlig mässlingssjukdom.
SSPE karaktäriseras av progressiv neurologisk nedgång, inklusive försämringar i kognition, muskulär koordination och epileptiska anfall. Symptomen kan vara subtila under de tidiga stadierna av sjukdomen, men blir alltmer uppenbara över tiden. Diagnosen ställs vanligtvis genom att påvisa measles-virusproteiner eller -genet i blodprover eller ryggmärgsvätska, samt genom att utesluta andra möjliga orsaker till symtomens uppkomst.
SSPE är idag mycket ovanlig tack vare rutinimmunisering mot mässling i många länder.
'Chlamydophila psittaci' är en bakterie som orsakar en sjukdom som kallas psittacosis eller ornitoss. Bakterien förekommer hos fåglar, särskilt papegojor och papegojliknande fåglar, men kan även infektera människor. Infektionen sprids vanligtvis genom inandning av damm eller partiklar som innehåller bakterien från infekterade fåglars avföring eller fjädrar. Symptomen hos människor kan variera, men de flesta drabbade upplever influensaliknande symptom som hosta, feber, trötthet och muskelvärk. I vissa fall kan infektionen leda till allvarligare komplikationer såsom lunginflammation eller hjärtsjukdomar. Behandling sker vanligtvis med antibiotika.
'Fågelsjukdomar' är en samlingsbeteckning för de olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba fåglar. Det kan röra sig om bakteriella, virala, parasitära eller genetiska orsaker. Exempel på fågelsjukdomar inkluderar among others:
* Salmonellos - en bakterieinfektion som kan orsaka diarré, viktminskning och död hos fåglar.
* Newcastle disease - ett virussjukdom som kan orsaka andnöd, svullna ögon och neurologiska symtom hos fåglar.
* Psittacosis (parakocksfebr) - en bakterieinfektion som kan orsaka andnöd, hosta och feber hos människor som exponeras för infekterade fåglar.
* Giardiasis - en parasitinfektion som kan orsaka diarré och mag-tarmloppor hos fåglar.
* Aspergillos - en svampinfektion som kan orsaka andnöd, hosta och nekros av lungvävnaden hos fåglar.
Det är viktigt att notera att många fågelsjukdomar också kan överföras till människor och andra djur, så det är viktigt att ta försiktighetsmått när man hanterar sjuka eller infekterade fåglar.
'Amazona' är ett vetenskapligt släktnamn inom familjen papegojfåglar (Psittacidae). Släktet omfattar cirka 30 arter av papegojor, som förekommer i Central- och Sydamerika. Exempel på arter inom släktet är blågul amazon (*Amazona aestiva*), rödhalsad amazon (*Amazona autumnalis*) och gulnäbbad amazon (*Amazona collaria*). Dessa papegojor kännetecknas av sin färgglada fjäderdräkt, kraftiga näbb och sociala beteende.
Chlamydia är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis. Det är en sexuellt överförbar infektion (STI) som kan drabba både män och kvinnor. I vissa fall kan den även överföras från mor till barn under förlossningen.
Chlamydia kan drabba olika delar av kroppen, men oftast påverkar den urinvägar och reproduktiva organ. Symptomen kan variera mycket, och många som är smittade upplever inga symptom alls. När symptomen uppstår kan de inkludera utflöd eller irriterad/brännande känsla under urineringen, smärta i underlivet, slemhinneinflammation och obehagliga sexuella relationer.
Om chlamydia inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som infertilitet (oförmåga att bli gravid), lunginflammation, blindhet eller livshotande infektioner i hela kroppen. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika, och det är viktigt att båda partner behandlas för att undvika återinfektion. Regelbunden screenning rekommenderas för personer med hög risk för smitta, inklusive unga sexuellt aktiva personer och personer med nya sexpartners.
Till vävnadsodlingsmetoder (tissue engineering methods) räknas de tekniker och metoder som används för att skapa, bygga upp eller regenerera vävnad utanför ett levande organismers kropp, före införandet av den konstruerade vävnaden i kroppen. Detta innefattar ofta tre huvudkomponenter: stamceller eller specialiserade celler, en matris (scaffold) som stöder cellernas tillväxt och differentiering, samt signalsubstanser som reglerar cellernas beteende. Genom att kombinera dessa komponenter kan forskare skapa konstruerade vävnader som efterapper naturliga vävnadens struktur och funktion. Exempel på vävnadsodlingsmetoder innefattar tekniker såsom mikrofabrikation, 3D-bioprinting, samt metoder för att kultivera celler på speciellt utformade matriser. Dessa metoder används inom forskning och medicin för att behandla olika sjukdomar och skador, till exempel ben-, hud- och leverregenerering.
Komplementfixerings test (CFT) är en typ av immunologisk tester som används för att diagnostisera infektioner orsakade av encapsulerade bakterier, såsom Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae type b.
Testet fungerar genom att kombinera ett prov som tros innehålla antikroppar mot en specifik patogen med ett komplementsystem bestående av proteiner som normalt finns i serum. Om antikroppar är närvarande i provet, kommer de binda till den specifika bakterien och aktivera komplementsystemet, vilket orsakar en kedja av reaktioner som slutligen leder till att ett komplementprotein klyvs och bildar en membranattackkomplex (MAC).
MAC-komplexet skapar en por i cellmembranet hos bakterien, vilket orsakar dess död. I CFT mäts den mängd komplement som konsumerats under testets gång, och detta kan användas för att indirekt bestämma antikropparnas koncentration i provet.
Testet är användbart eftersom det kan ge en indikation på om en individ har utvecklat en immunrespons mot en specifik patogen, och kan hjälpa till att fastställa om en aktiv infektion finns eller inte. Det är också användbart för att övervaka effekterna av vaccinationer som ger skydd mot encapsulerade bakterier.
'Fåglar' är en taxonomisk grupp inom djurvärlden, känd som Aves. Det är en klad, eller en naturlig grupp, som inkluderar de nu levande fågelarter som finns, tillsammans med deras utdöda förfäder och nära släktingar. Fåglarna är en undergrupp till dinosaurierna och är den enda fortfarande existerande gruppen reptiler som har kvar benstjärten (pygostyl), ett distinktiv karaktärsdrag för fåglar.
Fåglar utmärks av en uppsättning gemensamma drag, såsom att de är warmt blodiga, har lungor med luftsäckar, och lägger ägg med hårda skal. De flesta fåglar har också fjädrar, som används för isolering, flykt och kommunikation. Fåglarnas näbb är en annan distinktiv egenskap, och den saknar tänder. Istället har de en keratinartad näbbspets.
Fåglarna utgör en mycket varierad grupp med över 10 000 kända arter, som lever i olika habitat över hela jorden, från polarregionerna till tropikerna. De har anpassat sig till ett stort antal ekologiska nischer och utför en rad olika funktioner i ekosystemen, inklusive pollinering, fröspridning och biokontroll.
En zoonose definieras som en infektionssjukdom som kan överföras naturligt mellan djur och människor. Det betyder att sjukdomen kan spridas från djur till människa, eller tvärtom, ofta genom kontakt med djursaliva, urin, avföring eller blod. Många zoonoser orsakas av virus, men de kan också orsakas av bakterier, parasiter och svampar.
Exempel på vanliga zoonoser inkluderar:
* Fästingburen borrelia (Lyme-borrelios)
* Hantavirusinfektion
* Kattklövsjuka
* Ornitologisk kryptokockerjos (påfågelsjuksjuka)
* Q-feber
* Rävens rabies
* Salmonellos
* Toxoplasmos
* Västnilska febersjukan
Det är viktigt att vara medveten om zoonoser och ta försiktighetsåtgärder när man hanterar djur eller exponeras för deras kroppsvätskor, särskilt om man tillhör en riskgrupp som inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.
Veterinärmedicin (även kallat djursjukvård) är en gren inom hälsovetenskap som fokuserar på diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar hos djur. Veterinärmedicinen omfattar också att främja djurens hälsa och välbefinnande samt att skydda människors hälsa genom att förebygga och kontrollera zoonoser, sjukdomar som kan överföras från djur till människor. Veterinärmedicinska specialiteter inkluderar bland annat klinisk praktik, jordbruk, offentlig hälsa, forskning och undervisning.
Papegojsjuka
Chlamydophila psittaci
Papegojfåglar
Sara Branham Matthews
Kanariefågel
Fåglar
Desinfektion
Chlamydophila pneumoniae
Zoonos
Smittspårningspliktig sjukdom
Klamydia
Papegoja (olika betydelser)
Papegojsjuka - Wikipedia
Papegojsjuka - sjukdomsstatistik - Folkhälsomyndigheten
Ordlista - FASS Allmänhet
med förslag om ny smittskyddslag m. m. | lagen.nu
Desinfektion - Wikipedia
Uppfödning - Aves
Corona/Covid-19 | AlmaNova
Sophies & Thomas hemsida - Undulater
frasbrand - Uppslagsverk - NE.se
Mycoplasma bovis, antikroppar i mjölk (ELISA) - SVA
Importhundar saknade rabiesskydd - trots vaccinationsintyg - SVA
Fågelvänlig trädgård, Trädgård och Uteliv - Nelson Garden | Nelson Garden
Smittsamma sjukdomar A-Ö - Folkhälsomyndigheten
Brf Mäster Henrik
Vårkänslor? Håll koll på turturduvorna.
Duvbajs är hälsofara på bygge - Målarnas Facktidning
Infektionssjukdomar<...
Hostar gront slem fran lungorna
Svampserologi - Södra Älvsborgs Sjukhus
Sophies & Thomas hemsida - Undulater
Influensa - Region Västmanland
Veterinären.nu - Polyomavirus papegoja
Afrikansk svinpest i norra Italien - SVA
Naturgödsel och slam - SVA
Salmonella5
- Exempel är bakterien Chlamydia psittaci , som orsakar psittakos (papegojsjuka), och salmonella ( Folkhälsomyndigheten ). (nelsongarden.se)
- Duvor kan vara bärare av smittsamma sjukdomar, bland annat salmonella, fågelinfluensa och papegojsjuka. (masterhenrik.se)
- Duvträck, eller duvskit på ren svenska, kan sprida sjukdomar som papegojsjuka och salmonella till oss människor. (iskad.se)
- Nu måste de också skydda sig mot duvbajs som kan ge salmonella, papegojsjuka och andra infektionssjukdomar. (malarnasfacktidning.se)
- Det finns även några specifika smittsamma sjukdomar som kan förekomma på fåglar, till exempel papegojsjuka (ornithos, pscittacos), salmonella, mykobakterios och mykoplasmos. (malarensmadjur.se)
Fall av papegojsjuka5
- År 1930 till 1938 rapporterades 174 fall av papegojsjuka hos människor och dödligheten var 20 %, och 80 % hos gravida kvinnor. (wikipedia.org)
- Av de cirka 800 fall av papegojsjuka (infektion med C. psittaci) som rapporterades till CDC (Centers for Disease Control and Prevention, USA) mellan 1987 och 1996 berodde nästan samtliga fall på smitta från sällskapsfåglar, framförallt papegojfåglar. (wikipedia.org)
- Vid inträffade fall av papegojsjuka är det viktigt att smittkällan spåras så långt det är möjligt. (folkhalsomyndigheten.se)
- Antalet rapporterade fall av papegojsjuka under åren 2013-2022. (folkhalsomyndigheten.se)
- Antalet rapporterade fall av papegojsjuka per kön och åldersgrupp under 2022. (folkhalsomyndigheten.se)
Psittakos1
- Papegojsjuka är det svenska namnet för ornithos eller psittakos. (aves.se)
Namnet1
- Senare visade det sig att bakterien är allmänt förekommande bland vilda fåglar, så namnet "papegojsjuka" är något oegentligt. (wikipedia.org)
Bakterien1
- Blodfärgade upphostningar o Typiska symptom är Halsont icke produktiv hosta trötthet och sinuitbesvär som from papegojsjuka kommer från att bakterien först hittades hos papegjofåglar). (web.app)