'Parkinsonism' är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som kännetecknas av rörelsekoordinationsstörningar, såsom tremor, stelhet (rigiditet), långsamhet i rörelserna (bradykinesi) och instabil postur. Den vanligaste orsaken till parkinsonism är Parkinson sjukdom, men det finns även andra orsaker som exempelvis vissa mediciner eller strukturella hjärnskador. Karaktäristiskt för Parkinson sjukdom är också att det förekommer dopaminbrist i hjärnan.
En stor klass kemiska ämnen, omfattande alla dem som inte innehåller kol eller kolföreningar som huvudbeståndsdel. Karbider, karbonater, cyanider, cyanater och koldisulfid (kolsvavla) räknas dock till gruppen oorganiska kemiska ämnen.
Supranuclear pares progressiv är en neurologisk störning som kännetecknas av en progresiv nedsättning av kontrollen över horisontell ögonrörelse på grund av skada eller avstorning i de högre centrala nervsystemets (CNS) strukturer ovanför kärnorna som styr ögonen, istället för påverkan direkt på de kärnor som kontrollerar ögonrörelserna själva. Detta kan orsaka problem med blickfång och dubbelseende, och kan vara ett tecken på flera olika neurologiska sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom och progressiv supranukleär pares (PSP).
Multisystem Atrophy (MSA) är en ovanlig neurologisk sjukdom som drabbar flera kroppssystem, inklusive hjärnan och ryggraden. Sjukdomen orsakas av degeneration och död av nervceller i dessa områden, vilket leder till en progressiv nedsättning av funktioner som balans, muskelkontroll, automatiska kroppsfunktioner som hjärtslag och andning, samt kontrollen över andra kroppsliga system.
Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder characterized by the loss of dopamine-producing neurons in the substantia nigra region of the brain, leading to motor symptoms such as tremors, rigidity, bradykinesia, and postural instability.
Den naturligt förekommande formen av dihydroxifenylalanin och det närmaste förstadiet till dopamin. Till skillnad från dopamin kan levodopa tas genom munnen och passerar blod-hjärnbarriären. Det tas snabbt upp av dopaminerga nervceller och omvandlas till dopamin.
'Parkinson's sjukdom, sekundär' är en neurologisk störning orsakad av en annan grundläggande sjukdom eller skada, till exempel en infektion, skallskada eller en biverkan till vissa läkemedel, istället för den degenerativa process som ses i primär Parkinson's sjukdom.
Preparat för behandling av Parkinsons sjukdom. De vanligaste medlen verkar på det dopaminerga systemet i striatum eller de basala ganglierna, eller består av centralt verkande muskarinantagonister.
En dopaminerg neurotoxisk substans som framkallar irreversibla kliniska, kemiska och patologiska förändringar som härmar dem man finner vid Parkinsons sjukdom.
Den del av corpus striatum som representerar den fylogenetiskt äldsta delen av striatum, kallad paleostriatum. Det bleka klotet (globus pallidus) bildar den mindre, mittersta delen av linskärnan.
Nedsatt eller långsam rörelseförmåga i kroppsmuskulaturen. Störningen kan bero på sjukdom i de basala ganglierna, psykisk sjukdom, långvarig inaktivitet pga sjukdom, och andra tillstånd.
Muskelstyrka (eng. muscular strength) refererer til evnen til en muskel eller en gruppe muskler til at udvise kraft under en given bevægelse. Den opnås gennem træning og kan forbedres ved øvelser, der isolerer den specifikke muskelgruppe, som skal styrkes. Muskelstyrken måles ofte i newton (N) eller kilogram (kg), og kan testes under forskellige betingelser, herunder med henblik på at bestemme den maksimale styrke, konditionen eller udholdenheden.
"Nucleus subthalamicus" är en del av djuka kärnorna i hjärnan och består av sammanflätade neuroner (nerveceller). Den är belägen under thalamus och lateralt från hypotalamus. Nucleus subthalamicus har en viktig funktion inom rörelsekontrollen och är involverad i motoriska funktioner, såsom initiering och koordinering av rörelser. Dysfunktion i denna kärna kan leda till rörelsekoordinationsstörningar som ses vid exempelvis Parkinson sjukdom.
Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.
Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.
"Substantia nigra" är ett område i hjärnan som består av cellkroppar som producerar neurotransmittorn dopamin. Det är en del av de basala ganglierna och spelar en viktig roll i rörelsekontroll, motivation och belöningssystemet i hjärnan. En degeneration av dessa celler leder till Parkinson's sjukdom.
Oxidopamin är ett preparat som primärt används inom forskning och består av den aktiva substansen 6-hydroxydopamin hydroklorid. Detta ämne är ett neurotoxin som specifikt skadar dopaminerga nervceller, det vill säga nervceller som producerar signalsubstansen dopamin. Oxidopamin används därför som ett modellsubstans för att studera sjukdomar som beror på skada eller förlust av dopaminerga nervceller, till exempel Parkinson's disease.
Cyklisk (regelbunden) rörelse i en kroppsdel som antingen representerar en fysiologisk process eller utgör tecken på sjukdomstillstånd. Intentionstremor, en vanlig manifestation av sjukdom i lillhjärnan, förstärks av rörelse. Vilotremor, däremot, är som kraftigast när det inte föreligger något försök till viljerörelse och är en relativt vanlig manifestation av Parkinsons sjukdom.
De från den förlängda märgens pyramider utgående (efferenta), motoriska nervbanorna. Syn. myostatiska systemet; (pallido)striära systemet.
Onormala, ofrivilliga rörelser som främst drabbar armar och ben, bålen eller käkarna, och som är en manifestation av något bakomliggande sjukdomstillstånd. Tillstånd som har dyskinesier som återkommande eller ihållande primära symtom kan betraktas som dyskinesisyndrom (se "rörelserubbningar"). Dyskinesier är också ganska vanliga i samband med sjukdomar i de basala ganglierna.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.
Stora, nukleära vävnader under hjärnbarken som har sitt ursprung i telencefalon och är belägna i nedre delen av hjärnan.
En perifer hämmare av dopa-dekarboxylas. Det används vid parkinsons sjukdom tillsammans med levodopa för att hindra omvandlingen av levodopa till dopamin perifert, varvid perifera biverkningar minskas och mängden levodopa som når det centrala nervsystemet ökar. Därmed kan dosstorleken reduceras. Medlet har i sig ingen antiparkinsonismeffekt.
Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.
Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.
Alla läkemedel som används för sin verkan på dopaminreceptorer, på dopaminets livscykel eller på de dopaminerga nervcellernas överlevnad.
Syndrom som har dyskinesi som främsta kännetecken i sjukdomsförloppet. Till denna kategori hör degenerativa, ärftliga, infektions- och läkemedelsframkallade, postinflammatoriska och psttraumatiska tillstånd.
En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
Olivopontocerebellar atrophy (OPCA) is a rare neurological disorder characterized by progressive degeneration of specific areas of the brain, including the cerebellum, pons, and olives, leading to symptoms such as uncoordinated movements, speech and balance difficulties, and in some cases cognitive impairment.
Behandlingsmetod för rörelsestörningar, särskilt Parkinsons sjukdom, bestående av elbehandling via stereotaktiskt placerade elektroder i specifika områden a hjärnan, som t ex talamus. Elektroderna är kopplade till en nervstimulator som anbringats under huden.
En dopa-karboxylashämmare som inte går in i central nervsystemet. Det ges ofta i kombination med levodopa vid behandling av parkinsonism för att hindra omvandling av levodopa till dopamin perifert, va rvid en större mängd når centrala nervsystemet. Medlet har i sig ingen antiparkinsoneffekt.
Ett tricykliskt, anorektiskt verkande medel som är obesläktat med och mindre giftigt än amfetamin, men med vissa liknande bieffekter. Det hämmar upptag av katekolaminer och blockerar bindning av kokain till den dopaminupptagande transportmolekylen.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är ett system för klinisk klassificering och diagnostisering av mentala störningar som utvecklats och publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt inom psykiatrin, andra medicinska specialiteter, forskning, hälso- och sjukvårdssystem, försäkringsbolag och lagstiftande organ för att diagnostisera och dokumentera typ och svårighetsgrad av olika mentala störningar. DSM innehåller en detaljerad beskrivning av symtom, kriterier för diagnos och relaterade funktionsnedsättningar för varje störning. Den senaste upplagan är DSM-5 som publicerades år 2013.
I can't seem to find a recognized medical term or definition associated with 'Guadeloupe'. Guadeloupe is actually an archipelago and overseas department of France, located in the Caribbean Sea. It comprises several islands, with the largest being Basse-Terre and Grande-Terre, which are separated by a narrow sea channel called the Rivière Salée. The culture, language, and healthcare system in Guadeloupe are largely influenced by its status as an integral part of France.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En art av Polyomavirus, som ursprungligen isolerades från hjärnan hos en patient med progressiv multifokal leukoencefalopati (PML). Patientens initialer J.C. gav namn åt viruset. Infektion åtföljs inte av något uppenbart sjukdomstillstånd, men svårartad myelinnedbrytande sjukdom kan inträffa i ett senare skede, förmodligen till följd av reaktivering av latent virus.
Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.
Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.
"Hjärnkemi" är ett informellt och icke-medicinskt begrepp som inte har någon officiell medicinsk definition. Termen används ibland inom populärvetenskapliga sammanhang för att beskriva studiet av kemiska processer i hjärnan, såsom neurotransmission och signalsubstanser som påverkar minne, perception, humör och kognition. Emellertid är det inte en etablerad term inom den medicinska fältet och bör undvikas i formella medicinska sammanhang.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Neurologi är ett medicinskt specialområde som fokuserar på diagnostisering, behandling och forskning kring sjukdomar och störningar av nervsystemet, inklusive hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Detta omfattar en bred växjut av tillstånd som stroke, epilepsi, multipla skleros, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, neurodegenerativa sjukdomar, demens, migrän, nervskador, muskelsjukdomar och neurologiska infektionssjukdomar. Neurologer är läkare som har specialiserat sig inom detta område och de använder sig av en kombination av medicinska utvärderingar, tekniska undersökningar som EEG, EMG och neurostudier, samt kliniska observationer för att ställa diagnoser och skapa behandlingsplaner för sina patienter.
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
"Sår och skador är en sammanfattande benämning inom medicinen på fysisk skada på levande vävnad, som orsakas av mekaniska, termiska, kemiska eller elektriska trauma, vilket kan resultera i celldöd, blödning, smärta och funktionsnedsättning."
En degenerativ nervsjukdom kännetecknad av demens, lindrig parkinsonism och variationer i uppmärksamhetsförmågan. De neuropsykiatriska uttrycken har en tendens att föregå inträdandet av bradykinesi, muskelstelhet och andra extrapyramidala tecken. Vanföreställningar och synvillor är förhållandevis vanligt förekommande vid detta tillstånd. Histologisk undersökning avslöjar Lewykroppar i hjärnbarken och hjärnstammen. Senilplack och andra sjukliga särdrag typiska för Alzheimers sjukdom kan också finnas.
Eosinofila, rundade till avlånga inneslutningar i vakuoler i cytoplasman hos skadade eller splittrade nervceller. Förekomst av Lewykroppar är det histologiska tecknet på de degenerativa förändringarna vid Lewykropp-sjukdom och Parkinsons sjukdom, men också vid andra neurologiska tillstånd. De ses typiskt i substantia nigra och locus caeruleus, men förekommer även i framhjärnans bas, hypotalamuskärnorna och neocortex.
En form av presenil demens som vanligen beror på kronisk, nedbrytande hjärnsjukdom. I sjukdomsbilden ingår för tidigt inträdande av senilitet, förvirring och talrubbningar. Förtviningen av nervceller i hjärnan har likheter med för tidigt åldrande. Dubbelt så många kvinnor som män tycks drabbas.
Ett förvärvat, organiskt, mentalt sjukdomstillstånd med förlust av intellektuell förmåga i så svår grad att sociala och arbetslivsfunktioner störs. Funktionsstörningen är mångfaceterad och omfattar minnesförmåga, beteende, personlighet, omdöme, rymduppfattning, språk, abstraktionsförmåga och andra handlingsfunktioner. Den intellektuella försämringen är oftast progressiv och förskonar inledningsvis medvetandet.
Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd av reducerad medvetandenivå, muskulär relaxering och aktivitet i det autonoma nervsystemet, som behövs för att återställa fysiologiska funktioner och kognitiva processer.

'Parkinsonism' är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som orsakar rörelseproblem liknande de som ses vid Parkinson's disease. Dessa symptom inkluderar tremor, stelhet (rigiditet), långsamhet i rörelserna (bradykinesi) och instabilitet i kroppsställningen. Det finns olika orsaker till parkinsonism, exempelvis andra neurologiska sjukdomar, vissa mediciner eller toxiner, eller degenerativa hjärnsjukdomar som Parkinson's disease.

I medicinsk kontext, betyder "oorganiska kemikalier" ofta kemikalier som inte är baserade på kolväten, till skillnad från organiska kemikalier. De flesta oorganiska kemikalier innehåller i stället metaller eller icke-metalliska grundämnen såsom syre, kväve, väte, fosfor, svavel och halogener.

Exempel på oorganiska kemikalier är salt, syror, alkalier (baser), vatten, jordartsmetaller och tungmetaller. Många oorganiska kemikalier används inom medicinen som läkemedel, konserveringsmedel eller diagnostiska reagens.

Det är värt att notera att denna uppdelning mellan organiska och oorganiska kemikalier kan vara något flytande beroende på källa och kontext. I vissa fall kan vissa kolbaserade föreningar som inte traditionellt betraktas som "organiska" placeras i den oorganiska kategorin, till exempel cyanider (KCN) eller karbider (SiC).

Supranuclear pares är en neurologisk term som betyder nedsatt muskelkontroll orsakad av skada på de översta nervcentra (supranucleära strukturerna) i hjärnan som styr rörelserna. När det gäller den progressiva formen av supranukleär pares, avses en gradvis försämring av muskelkontrollen över tid.

Progressiv supranukleär pares (PSP) är en ovanlig neurologisk sjukdom som orsakas av aggregationer av proteinet tau i hjärnan. Detta leder till skada på de delar av hjärnan som styr bland annat ögonrörelser, balans och muskelkontroll. De vanligaste symtomen inkluderar problem med att sänka blicken, stelhet, trötthet, sväljningssvårigheter och tal- och andningssvårigheter.

Det är värt att notera att det finns olika subtyper av PSP som kan presentera sig på olika sätt, men de flesta av dem kommer att innebära en försämring av muskelkontrollen över tid.

'Multisystem Atrophy' (MSA) är en ovanlig neurologisk sjukdom som drabbar flera olika system i kroppen. Det karakteriseras av degeneration och nedbrytning av nervceller i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till en rad symtom beroende på vilka områden i centrala nervsystemet som är drabbade.

Det finns två huvudtyper av MSA:

1. MSA med Parkinsonism (MSA-P): Denna typ kännetecknas av rörelsesymtom som liknar Parkinsons sjukdom, såsom stelhet, rigidity, tremor och långsamhet i rörelserna. Andra symtom kan inkludera instabilitet när man står eller går, sväljningssvårigheter, problem med talsvårigheter och urinoärenden.

2. MSA med cerebellär ataxi (MSA-C): Denna typ kännetecknas av koordinationsproblem, såsom olbalanser, ostadiga rörelser och talproblem. Andra symtom kan inkludera ögonrörelseproblem, muskelsvaghet och urinoärendeproblem.

MSA är en progressiv sjukdom, vilket betyder att symtomen tenderar att förvärras över tiden. Det finns idag ingen bot mot MSA, men vissa behandlingar kan hjälpa att lindra symtomen och underlätta aktiviteter i vardagslivet.

Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder that affects movement. It is caused by the death of dopamine-producing cells in the brain, specifically in an area called the substantia nigra. The loss of these cells leads to a decrease in dopamine levels, which in turn causes abnormal functioning of the brain and results in the symptoms of Parkinson's disease.

The symptoms of Parkinson's disease typically include:

* Tremors or shaking of the hands, arms, legs, jaw, or face
* Rigidity or stiffness of the limbs and trunk
* Bradykinesia or slowness of movement
* Postural instability or impaired balance and coordination
* Changes in speech and writing

As the disease progresses, people with Parkinson's may also experience cognitive decline, mood changes, sleep disturbances, and other non-motor symptoms. There is currently no cure for Parkinson's disease, but medications and therapies can help manage the symptoms and improve quality of life.

Läkemedelsdefinitionen av Levodopa är:

Levodopa, även känt som L-DOPA, är ett aminosyra derivat som förekommer naturligt i vissa växter och djur. Det används som läkemedel för att behandla Parkinson sjukdom och andra tillstånd som orsakas av en brist på neurotransmittor kallad dopamin i hjärnan.

Levodopa konverteras i kroppen till dopamin, vilket hjälper till att kontrollera rörelser och muskelaktivitet. När det används som läkemedel ges ofta levodopa tillsammans med en inhibitor av enzymet catechol-O-methyltransferase (COMT) eller monoaminoxidas (MAO) för att förhindra nedbrytningen av levodopa i kroppen och förlänga dess verkan.

Exempel på läkemedel som innehåller levodopa är Madopar, Sinemet och Stalevo.

'Parkinson's sjukdom, sekundär' (engelska: 'Secondary Parkinsonism') är en neurologisk störning som liknar Parkinson's sjukdom men orsakas av en annan underliggande medicinsk eller fysiologisk tillstånd. Den kan också kallas för 'atypisk parkinsonism'.

Det finns flera möjliga orsaker till sekundär Parkinsonism, inklusive:

1. Exponering för toxiner som mangan eller koldisulfid (CS2)
2. Infektioner som encefalit eller venerisk syfilis
3. Hjärnskador orsakade av stroke, trauma eller operation
4. Vissa mediciner som neuroleptika, reserpin och MPTP (1-metyl-4-fenyl-1,2,3,6-tetrahydropyridin)
5. Neurodegenerativa tillstånd som demens sjukdomen vid koroirosion (CJD), multipel systematrofi (MSA) och progressiv supranukleär paralys (PSP)

Sekundär Parkinsonism kan vara lika svår att diagnostisera som primär Parkinson's sjukdom, men det finns vissa skillnader i symtomen som kan hjälpa till att skilja dem åt. Till exempel kan sekundär Parkinsonism orsaka snabbare påverkan av balans och koordination jämfört med primär Parkinson's sjukdom.

Liksom med primär Parkinson's sjukdom finns det inget botemedel för sekundär Parkinsonism, men vissa behandlingar kan hjälpa att lindra symtomen. Dessa inkluderar läkemedel som levodopa och dopaminagontistorer, samt fysisk terapi och rehabilitering.

"Antiparkinson medication" refers to a type of medical treatment that is used to manage the symptoms of Parkinson's disease, a progressive neurological disorder that affects movement. These medications work by increasing the levels of dopamine in the brain, which is a neurotransmitter that is often depleted in people with Parkinson's disease.

There are several different types of antiparkinson medication, including:

1. Levodopa: This is the most commonly prescribed medication for Parkinson's disease. It is converted into dopamine in the brain and can help to improve stiffness, slowness of movement, and tremors.
2. Dopamine agonists: These medications mimic the effects of dopamine in the brain and can be used alone or in combination with levodopa. Examples include pramipexole, ropinirole, and rotigotine.
3. MAO-B inhibitors: These medications block the breakdown of dopamine in the brain and can help to prolong the effects of levodopa. Examples include selegiline and rasagiline.
4. COMT inhibitors: These medications block the breakdown of levodopa in the body and can help to reduce motor fluctuations and "off" time. Examples include entacapone and tolcapone.
5. Anticholinergics: These medications block the action of acetylcholine, another neurotransmitter that is often imbalanced in people with Parkinson's disease. They can help to reduce tremors and rigidity.

It's important to note that antiparkinson medication can have side effects, and the most appropriate treatment plan will depend on the individual patient's needs and circumstances. Regular follow-up appointments with a healthcare provider are essential to monitor the effectiveness and safety of these medications.

1-Methyl-4-phenyl-1,2,3,6-tetrahydropyridine (MPTP) is a chemical compound that can cause permanent parkinsonian symptoms. It is not a medication or a drug in clinical use. MPTP itself is not toxic, but it is metabolized into a toxic substance called MPP+ (1-methyl-4-phenylpyridinium) by the enzyme monoamine oxidase B (MAO-B) in glial cells. MPP+ is taken up by dopaminergic neurons in the substantia nigra, where it inhibits complex I of the electron transport chain, leading to energy depletion and cell death.

Exposure to MPTP can lead to rapid onset of parkinsonian symptoms such as rigidity, bradykinesia, resting tremor, and postural instability. The use of MPTP as a model of Parkinson's disease in research has contributed significantly to our understanding of the pathophysiology of this disorder.

"Bleka klotet" er en uformell betegnelse for hjernen hos en person som har lidt af en hjerneblødning eller andre skader som fører til at store dele av hjernen dør og bliver erstattet med cystevann. Betegnelsen kommer fra det faktum at den skadede hjernen ofte ser ut like en blek, vannfylt balle utenom noen tydelige strukturer.

En mer medisinsk betegnelse for denne tilstanden er "encefalopati med pallidusnécrose og glios". Denne betegnelsen refererer til de specifikke skader som forekommer i hjernen, inkludert nekrosen (død) av grå stoffet i den bake del av puten (pallidusnécrose) og gliosen (scarvann) som oppstår som en reaksjon på skaden.

Denne tilstanden kan føre til mange symptomer, inkludert bevegelsesvansker, kognitive vansker, spastiskitet, svært med å tale og svingende bevissthetsnivåer.

'Hypokinesia' är ett medicinskt begrepp som betyder "sänkt rörelseaktivitet". Det används ofta för att beskriva en patient som har nedsatt förmåga att utföra frivilliga rörelser, vanligtvis på grund av en neurologisk störning eller sjukdom.

Exempel på sådana tillstånd inkluderar Parkinson's disease, som ofta orsakar hypokinesia i form av akinesi (tröghet i att initiera rörelser) och bradykinesi (långsamhet i utförandet av rörelser). Andra exempel på tillstånd som kan leda till hypokinesia är stroke, traumatisk skada i hjärnan eller ryggmärgen, och vissa typer av neurodegenerativa sjukdomar.

Muskelstyrka (ofte omtalt som muskelstyrke eller muskelstyrke) er en medicinsk term, der refererer til den kraft eller styrke, som en muskel eller en gruppe af muskler kan udøve under kontraktion. Muskelstyrken varierer mellem individuelle men kan også variere for den samme person alt efter hvilken muskelgruppe der er tale om.

Muskelstyrken kan blive påvirket af en række faktorer, herunder genetiske faktorer, ernæring, træning, sygdomme og alder. En person med stærke muskler er bedre i stand til at udføre daglige aktiviteter, have en bedre kropsholdning og reduceret risiko for skader. Derfor er det vigtigt at opretholde en god muskelstyrke gennem regelmæssig fysisk aktivitet og ernæring.

Nucleus subthalamicus, även känd som subtalamisk kärna eller korpus luysii, är en liten, äggformad kärna i diencephalon i hjärnan. Den är en del av de basala ganglierna och spelar en viktig roll i motorisk kontroll och rörelsekoordinering.

Nucleus subthalamicus består av två huvudsakliga populationer av nervceller: exciterande glutamaterga neuron och inhibitoriska GABA-ergiska interneuron. Den exciterande signalen från nucleus subthalamicus är inhiberad av den inhibitoriska signalen från striatum, en annan del av de basala ganglierna. I sjukdomar som Parkinson och dyskinesi kan denna balans störas, vilket leder till rörelsekoordinationsproblem.

Elektroda implantation i nucleus subthalamicus har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för att reducera symtomen hos patienter med Parkinson.

Läkemedelsframkallad dyskinesi är en typ av rörelsestörning som orsakas av långvarig användning av vissa typer av läkemedel, särskilt levodopa, som används för att behandla Parkinson sjukdom. Dyskinesier är ofrivilliga, oregelbundna rörelser som kan vara lokaliserade till ansiktet, armar, ben eller hela kroppen. Symptomen kan variera från milda och sällsynta till allvarliga och konstanta. Andra läkemedel som kan orsaka dyskinesi inkluderar amfetaminer och antipsykotiska mediciner.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

'Substantia nigra' er en del av hjernen som består av to sett av nerveceller, kallade compacta og reticulata. Den kompakte delen inneholder de nerveceller som producerer dopamin, et neurotransmitter som er viktig for bevegelse og kontrollen av muskelaktivitet. Når disse cellene degenererer eller dør, som skjer i sykdommen Parkinson, fører det til en mangel på dopamin i hjernen, som kan føre til rystelser, stivhet og trøghet i bevegelsen. Substantia nigra ligger i midten av hjernen og er en del av den basyale gangliesystemet.

Oxidopamine är ett kemiskt ämne som används inom forskning för att skapa parkinsonism-liknande symptom hos djur, såsom råttor och möss. Det gör detta genom att orsaka skada på dopaminproducerande nervceller i substantia nigra, en del av hjärnan som är involverad i rörelsekoordinering. Oxidopamine är egentligen inte ett medicinskt läkemedel utan snarare ett forskningsverktyg.

"Darning" är inte en medicinsk term, utan istället en metod för textilreparation där man förenar trasiga fiber eller tyger genom att vira trådar över området i ett speciellt mönster. Det används ofta för att reparera hål eller skador på tyg, inklusive kläder och textilprodukter som sängkläder och handdukar.

Det är möjligt att du kan ha förväxlat det med en medicinsk term, så om du har några andra frågor kring medicinska termer eller koncept, välkomnar jag gärna att besvara dem för dig!

Extrapyramidal systemet är ett samlingsnamn för de nervbanor och strukturer i centrala nervsystemet som kontrollerar och reglerar rörelser och muskelaktivitet. Det extrapyramidala systemet arbetar tillsammans med det pyramidala systemet, som styr viljestyrda rörelser, för att koordinera rörelser och upprätthålla balans.

Det extrapyramidala systemet består av flera olika delar, inklusive basalganglier, subtalamiska kärnan, thalamus och cerebellum. Dessa strukturer kommunicerar med varandra och med andra delar av centrala nervsystemet via neurotransmittorer som dopamin och acetylkolin.

Funktionsstörningar i det extrapyramidala systemet kan leda till rörelseförändringar som exempelvis tremor, rigidity, akinesi och dyskinesi. Sådana störningar kan vara relaterade till neurologiska sjukdomar som Parkinson's disease, Huntington's disease och tardive dyskinesia. Behandling av extrapyramidala biverkningar kan innebära användning av läkemedel som korrigerar neurotransmittoravvikelser eller symtomatisk behandling med mediciner som lindrar rörelseförändringarna.

"Dyskinesi" er en medisinsk betegnelse for abnorme, ofte uønskede, vanskelig kontrollerede og usminkede bevægelser. Disse bevægelser kan involvere muskler i hele kroppen, herunder ansigt, hals, arme, ben eller torso. Dyskinesier kan opstå som en bivirkning af længerevarende behandling med levodopa eller andre typer medicin til behandling af Parkinson's sygdom. Disse uønskede bevægelser kan også være forbundet med andre neurologiske forstyrrelser, såsom cerebral palsi og skader på hjernen eller nervesystemet.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

'Corpus striatum' er en del av hjernen som består av to regioner, putamen og caudatum. Disse regionene er beliggende i den dorsale delen av de subcorticale basalganglierne og er involveret i bevegelseskoordinering, impulskontroll og kognitive funksjoner. Corpus striatum mottar informasjon fra barken (cortex) og andre deler av hjernen, slik som thalamus og substantia nigra, og sender signaler videre til andre dele av hjernen, inkludert globus pallidus og substantia nigra. Dette nettverket er involvert i reguleringen av bevegelsesmønstre, læring og motivasjon. Skader på corpus striatum kan føre til bevegelses- og kognitive forstyrrelser, som kan være assosiert med sykdommer som Parkinson og skizofreni.

Basalganglier är en samling av nuclei (kompakta grupper av nervceller) i hjärnbarken som spelar en viktig roll i kontrollen av rörelser och kognitiva funktioner. De består av tre huvudsakliga delar: putamen, globus pallidus och substantia nigra. Basalganglierna arbetar tillsammans med andra hjärnstrukturer för att initiera och koordinera muskelrörelser. En vanlig sjukdom som berör basalganglierna är Parkinson's disease, där dopaminproducerande nervceller i substantia nigra degenererar, vilket leder till rörelsesvårigheter och andra symtom.

Karbidopa är ett läkemedel som används tillsammans med levodopa för att behandla Parkinsonsk disease. Karbidopa fungerar genom att hindra nedbrytningen av levodopa i kroppen, vilket ökar mängden levodopa som når hjärnan och kan användas för att behandla symptomen på Parkinson's disease. Det är en perifert dekarboxylaseringshämmare som hindrar omvandlingen av levodopa till dopamin utanför centrala nervsystemet. Detta gör att mer levodopa kan nå hjärnan och därmed öka effekten av läkemedlet.

Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:

1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.

These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

Dopaminmedel är en grupp av läkemedel som påverkar dopaminnivåerna i hjärnan. Dopamin är en signalsubstans (neurotransmittor) som överför signaler mellan nervceller och spelar en viktig roll för kognition, rörelsekoordination, motivation, belöningssystemet och stämningsregleringen.

Dopaminmedel används primärt för behandling av sjukdomar där dopaminnivåerna är för låga, till exempel:

1. Parkinson's disease: Dopaminmedel hjälper att ersätta den bristande dopaminet i hjärnan och förbättra rörelsekoordinationen.
2. Restless legs syndrome (RLS): Vissa dopaminmedel kan användas för att lindra obehagliga känslor och rastlöshet i benen som förekommer vid RLS.
3. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder): Stimulerande dopaminmedel kan hjälpa att öka koncentration och minska hyperaktivitet och impulsivitet hos personer med ADHD.
4. Depression: Dopaminmedel kan användas som komplement till traditionella antidepressiva läkemedel för att behandla svår depression, särskilt i fall där patienten inte svarar på vanliga behandlingar.

Exempel på dopaminmedel inkluderar levodopa (L-DOPA), carbidopa, bromocriptin, pramipexol, ropinirol och amantadin.

'Rörelserubbningar' (engelska: 'motor difficulties') är ett samlingsbegrepp för svårigheter att planera, koordinera och utför rörelser. Det kan innebära problem med finmotorik, som exempelvis att ha svårt att använda fingerspidor för att manipulera små föremål, eller problem med grovmotorik, som exempelvis att ha svårt att hålla balansen eller koordinera armar och ben under rörelse. Rörelserubbningar kan vara ett tecken på olika neurologiska tillstånd, såsom cerebral pares, dyskinesi eller ataxi.

Dopamin är ett signalsubstanstans i centrala nervsystemet hos däggdjur, inklusive människor. Det produceras i substantia nigra och vasofascicular area i hjärnan samt i adrenala gånglien. Dopamin har en roll som neurotransmittor och är involverat i flera viktiga kroppsliga funktioner, såsom rörelsekoordination, motivation, belöningssystem, emotionell respons, minnesbildning och kognitiv flexibilitet.

Dopamin påverkar också hjärtats frekvens och blodtryck genom att verka som en vasokonstriktor i sympatiska nervsystemet. I kroppen konverteras aminosyran tyrosin till dopamin via enzymet tyrosinhydroxylas, och sedan kan dopamin omvandlas till andra signalsubstanser såsom noradrenalin och adrenalin.

Dysfunktion i dopaminsystemet har associerats med flera neurologiska sjukdomar, som Parkinson's disease, schizofreni, ADHD och beroendesjukdomar.

Olivopontocerebellar atrophy (OPCA) är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av degeneration och atrofi i specifika delar av hjärnan, inklusive olivans knut, pons och cerebellum. Denna sjukdom orsakas vanligtvis av neurodegenerativa processer som påverkar nervcellerna i dessa områden.

Symptomen på OPCA kan variera, men de flesta patienter upplever en kombination av muskulära stelhet (spasticitet), koordinationsstörningar och balansproblem. Andra symptom kan inkludera tal- och sväljningssvårigheter, ögonsymtom som nystagmus (osäker blickrörelse) och diplopi (dubbelseende), samt kognitiva problem som minnesförlust och koncentrationssvårigheter.

OPCA kan vara en del av flera olika neurodegenerativa sjukdomar, inklusive multipel systematrofi (MSA) och spinocerebellär ataxi (SCA). Sjukdomen kan diagnostiseras genom att använda sig av kliniska symtom, bilddiagnostik som MRI-skanning och neurologisk undersökning. Vid tillfället finns det ingen bot för OPCA och behandlingen fokuserar vanligtvis på att lindra symptomen och underlätta patienternas vardagliga funktion.

"Djup hjärnstimulering" (Deep Brain Stimulation, DBS) är en neurokirurgisk behandlingsmetod där fina elektroder placeras i specifika områden i hjärnan. Elektroderna genererar elektriska impulser som regleras med en neurostimulator som liknar en pacemaker, och som är implanterad under huden, vanligen i bröstet eller buken.

DBS används primärt för att behandla rörelsesjukdomar som Parkinson's sjukdom, essentiell tremor och dystoni, men det har också visat sig vara effektivt vid behandling av vissa psykiatriska tillstånd som behandlingsresistent depression och obsessiv-kompulsivt beteende.

Genom att justera frekvensen, amplituden och impulslängden av de elektriska signalerna kan läkaren påverka hjärnaktiviteten i det specifika området där elektroderna är placerade, vilket kan leda till en förbättring av symtomen. DBS är en reversibel och anpassningsbar behandlingsmetod som kan kompletteras med andra terapeutiska strategier.

Benserazide är ett inhibitor av enzymet aromatisk L-aminosyra decarboxylas (AADC), som används i kombination med levodopa för att behandla Parkinson sjukdom. Genom att hämma AADC händer det att mindre levodopa omvandlas till dopamin utanför hjärnan, vilket minskar biverkningarna som orsakas av höga koncentrationer av dopamin i blodet. Detta ger därmed ett bättre terapeutiskt index för levodopa. Preparatet marknadsförs ofta under varunamnet Madopar.

Mazindol är ett centralstimulerande ämne som används som appetitdämpande och viktminskande medel. Det fungerar genom att påverka signalsubstanser i hjärnan som styr hungern och matintaget. Mazindol tillhör en grupp läkemedel som kallas noradrenerga och dopaminerga receptoragonister.

Det bör endast användas under kontrollerade medicinska förhållanden och under läkares övervakning, på grund av riskerna för biverkningar och missbruk. Användning av mazindol kan leda till ökad hjärtslagfrekvens, högt blodtryck, sömnsvårigheter, irritabilitet, och i värsta fall till beroende.

Det är viktigt att notera att användning av mazindol för viktminskning utan medicinsk övervakning inte rekommenderas, eftersom det kan leda till allvarliga hälsorisker.

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.

DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.

DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.

I'm sorry for any confusion, but "Guadeloupe" is not a medical term or concept. It is actually an overseas region and department of France, located in the Caribbean Sea. Guadeloupe is an archipelago consisting of several islands, with a rich cultural heritage and a tropical climate. If you have any questions related to medicine or healthcare, I would be happy to try and help answer those for you!

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

JC-virus (JCV) är ett humant polyomavirus som är nära relaterat till BK-virus och SV40. JCV är namngiven efter den patient, John Cunningham, från vilken viruset initially isolerades. Det uppskattas att mer än 70% av vuxna världen över har varit exponerade för JCV och att viruset persisterar i ett latent tillstånd hos de flesta infekterade individer.

JCV orsakar vanligtvis inga symtom hos friska personer, men kan leda till allvarliga sjukdomar hos immunosupprimerade individer, särskilt hos personer med HIV/AIDS eller som tar immunsuppressiva läkemedel efter organtransplantation. JCV är känd för att orsaka progressiv multifokala leukoencefalopati (PML), en allvarlig neurologisk sjukdom som karakteriseras av demyeliniering i hjärnan och kan leda till döden.

Hjärnskada (traumatisk hjärnskada) definieras som skada på hjärnan orsakad av ett yttre våld. Det kan vara olyckor, fall, trafikolyckor, våld eller sportrelaterade skador. Hjärnskador kan variera från milda, som en hjärnskakning, till allvarliga, som komatoskada eller dödsfall. Symptomen på en hjärnskada kan variera beroende på vilken del av hjärnan som skadats och hur allvarlig skadan är. Symptomen kan inkludera minnesförlust, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, humörsvängningar, huvudvärk, yrsel, svårt att tala eller svälja, och i allvarliga fall kan det leda till förlamning, medvetandeförlust eller dödsfall.

En hjärntumör är en abnorm odling av celler i hjärnan som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Hjärntumörer kan uppstå från olika typer av hjärnceller eller från strukturer som omger hjärnan. De kan orsaka en rad symtom beroende på var i hjärnan de växer, inklusive huvudvärkar, krämpor, epilepsi, syn- och hörminskningar samt kognitiva problem. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typen och graden av tumören.

'Hjärnkemi' är inte en etablerad medicinsk term, men det kan vara ett slanguttryck eller ett begrepp som används inom neurovetenskap och psykiatri för att beskriva den biokemiska aktiviteten i hjärnan. Detta kan inkludera studiet av hur olika kemikalier, såsom neurotransmittorer och hormoner, påverkar hjärnans funktion och beteende.

Neurotransmittorerna är kemiska signalsubstanser som överför signaler mellan neuron (hjärnbildande celler) i centrala nervsystemet. Dessa signalsubstanser kan ha effekter på olika mentala processer, såsom sinnesstämning, minne, inlärning och kognition. Exempel på neurotransmittorer är serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA (gamma-aminobutyriska syra).

Hormoner är också kemiska signalsubstanser som kan påverka hjärnans funktion. De frisätts ofta från endokrina körtlar och cirkulerar i blodet innan de når målceller, inklusive neuron. Hormoner kan ha effekter på sinnesstämning, kognition, minne och andra mentala processer. Exempel på hormoner som påverkar hjärnans funktion är östrogen, testosteron, kortisol och insulin.

I en bredare betydelse kan 'Hjärnkemi' också syfta på den biokemiska grunden för mentala tillstånd och sjukdomar, inklusive neuropsykiatriska störningar som depression, ångest, schizofreni och autism. Denna forskningsområde undersöker hur genetiska faktorer, livsförhållanden och miljöfaktorer påverkar hjärnans biokemi och hur detta kan leda till olika mentala tillstånd.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

Neurologi är ett medicinskt specialområde som fokuserar på diagnosen, behandlingen och förebyggandet av sjukdomar och störningar i nervsystemet. Detta inkluderar hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna. Neurologer diagnosticerar och hanterar en bred väg av tillstånd, som stroke, epilepsi, multipla skleros, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, demens, migrän, nervskador, muskelsjukdomar och neurologiska komplikationer relaterade till systemiska sjukdomar. De utför ofta neurologiska undersökningar, tolkar resultaten från specialiserade tester som EEG, EMG och nervevitenskapliga studier, och använder sig av medicinsk behandling, rehabilitering och andra terapeutiska metoder för att hantera patienternas tillstånd.

'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:

1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.

Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.

'Sår och skador' refererar till fysisk skada på kroppen, vanligtvis på huden eller vävnader under huden. Det kan vara orsakat av en rad olika faktorer, inklusive mekaniska trauma (som knivskärsverktyg, fall eller trafikolyckor), termisk skada (brännskador orsakade av eld, heta föremål eller kemikalier), elektrisk skada och kemisk skada.

Sår kan vara öppna sår som penetrerar huden och exponerar underliggande vävnad, eller stängda sår där huden inte är brutet men ändå har skadats. Öppna sår inkluderar snitt, sting, skråmärken, stick och brännskador. Stängda sår kan vara kontusioner, blåmärken eller muskelskador.

Skador kan också klassificeras som ytliga (superficial) eller djupa (deep), beroende på hur djupt skadan har trängt in i kroppen. Ytliga sår orsakar ofta mindre allvarlig skada och läker vanligtvis snabbare än djupa sår. Djupa sår kan vara mer svåra att behandla och kan leda till komplikationer som infektion, blödning och ärrbildning.

En Lewy kropps sjukdom (LBD) är en neurodegenerativ sjukdom, vilket innebär att nervceller i hjärnan bryts ned och orsakar demens. Sjukdomen karaktäriseras av aggregationer av alfa-synukleinproteinet, som bildar så kallade Lewy kroppar inne i nervcellerna. Dessa aggregationer kan påverka och störa cellernas funktion och till slut orsaka deras död.

LBD delas ofta upp i två undergrupper: Parkinson's disease dementia (PDD) och Dementia with Lewy bodies (DLB). Skillnaden mellan dem är främst kronologisk, det vill säga när symtomen visar sig. Vid PDD utvecklas demensen sent i sjukdomsförloppet, medan den hos DLB ofta visar sig tidigare och kan vara en del av diagnosen från början.

Symptomen på LBD kan variera, men de vanligaste inkluderar kognitiva svårigheter som minnesförlust, förvirring, uppmärksamhetssvårigheter och nedsatt förmåga till planera och ta initiativ. Motoriska symtom som rörelsekoordinationssvårigheter, rigiditet och tremor kan också förekomma, särskilt vid PDD. Andra vanliga symtom inkluderar hallucinationer, sömnstörningar, stora fluktuationer i vakenhet och sömnsätt, och autonoma nervsystemsstörningar som blodtrycksfall, svettningar och salivbrist.

LBD är en progressiv sjukdom, vilket betyder att symtomen tenderar att förvärras över tiden. Behandlingen fokuserar vanligtvis på att lindra specifika symtom och kan innefatta mediciner, kognitiv träning, fysisk terapi och stödjande vård.

"Lewy bodies" är inkluderade i medicinska definitionen av vissa neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Parkinson's disease och Lewy body dementia. De är abnorma proteinaggregat som bildas inne i nervceller (neuron) i hjärnan.

Lewy bodies består huvudsakligen av ett protein vid namn alfa-synuklein, som är involverat i signaleringen mellan nervceller. När alfa-synukleinet aggreggerar och bildar Lewy bodies orsakar det skada på de drabbade nervcellerna, vilket leder till deras död.

Dessa proteinaggregat kan påverka olika delar av hjärnan beroende på sjukdomstypen, vilket kan leda till olika symtom som rörelsekoordinationsproblem, kognitiva svårigheter, hallucinationer och sömnstörningar.

Alzheimer's disease is the most common cause of dementia, which is a continuous decline in thinking, behavioral and social skills that disrupts a person's ability to function independently. The early signs of the disease include forgetting recent events or conversations. As the disease progresses, a person with Alzheimer's disease will develop severe memory impairment and lose the ability to carry out everyday tasks.

In Alzheimer's disease, changes in the brain begin years before symptoms appear. The damage initially occurs in the hippocampus, the part of the brain essential for forming memories. As more neurons (brain cells) die, additional parts of the brain are affected and begin to shrink. By the final stage of Alzheimer's disease, damage is widespread and brain tissue has significantly decreased.

Although there is no cure for Alzheimer's disease, treatments can temporarily slow the worsening of dementia symptoms and improve quality of life. Medications are available to help maintain mental function, control behavioral symptoms, and manage sleep disturbances. Supportive measures, such as ensuring a safe environment, can be helpful for people with more advanced dementia.

Sources: Mayo Clinic och National Institute on Aging.

Demens är en medicinsk term som används för att beskriva en nedgång i kognitiv funktion och förmåga till tänkande, minne, uppmärksamhet, räknekapacitet, språk och visuell perception, som är så allvarlig att den påverkar en persons vardagliga funktioner och aktiviteter. Demens kan vara orsakad av olika sjukdomar eller skador på hjärnan, exempelvis Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller demens som följd av en traumatisk hjärnskada. Symptomen tenderar att förvärras över tiden och kan leda till betydande funktionsnedsättning och behov av stöd i vardagliga aktiviteter.

Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd som karaktäriseras av avsaknad av medvetande, rörelsemönstring och sänkt respons på yttre stimuli. Under sömnen genomgår individen olika stadier med olika typer av hjärnverksamhet och fysiologiska funktioner. Det finns två huvudsakliga typer av sömn: REM-sömn (rapid eye movement sleep) och icke-REM-sömn (non-rapid eye movement sleep), som varierar i intensitet och uppdelas i olika stadier. Sömn har en viktig roll för kognitiv funktion, minnesbildning, läkande processer, hormonutsöndring och allmänhet homeostasis.

... , tidigare kallat parkinson plus-syndrom, är ett samlingsnamn för sjudomar som i likhet med Parkinsons ... Till sjukdomsgruppen atypisk parkinsonism hör Multipel systematrofi, MSA, ett samlingsnamn för de äldre begreppen Shy Dragers ... PSP Kortikobasal degeneration Lewykroppsdemens Cerebrovaskulär parkinsonism. (Artiklar som behöver källor 2022-08, Alla ...
Parkinsonism Relat Disord 14 (4): sid. 273-280. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1353802007002088. ^ BIRKMAYER ...
1928 Några iakttagelser över facialisinnervation och parkinsonism. - 1930 Några nyare studier till tabes' patogenes. - 1912 Om ...
... kan orsaka akut dystoni och parkinsonism. ^ "Läkemedelsbehandling vid schizofreni - bakgrundsdokumentation". ...
... a and parkinsonism. Parkinsonism & Related Disorders 8 (2001) 109-121 ^ [a b] Albanese, A m fl: A systematic review on ... Parkinsonism & Related Disorders 13 (2007) S356-S361. doi:10.1016/S1353-8020(08)70030-0 ^ Neurologläkare Håkan Löfving, Sida 4[ ... Patienter med sekundär dystoni har även andra neurologiska sjukdomstecken, såsom parkinsonism eller myoklonus. Exempel på ...
... är ett medel vid parkinsonism av antikolinerg typ. I Sverige går medicinen under namnet Akineton. Idag används främst ...
Den räknas till sjukdomsgruppen atypisk parkinsonism och kännetecknas av stelhet och rörelsearmod liknande det som är typiskt ... Movement Disorders 2008; 23, 294-6 Atypisk parkinsonism Parkinsons sjukdom (Parkinsons sjukdom, Atrofi). ...
"Activities of extract and constituents of Banisteriopsis caapi relevant to parkinsonism". Pharmacology, Biochemistry, and ...
Guam amyotrophic lateral sclerosis-parkinsonism-dementia linked to a plant excitant neurotoxin. Science, 237 (4814), ss. 517- ... Amyotrophic Lateral Sclerosis and Parkinsonism-Dementia Complex of Guam: Neurological Reevaluation. Archives of Neurology, 14 ( ...
Den vanligaste orsaken till parkinsonism är Parkinsons sjukdom, men andra orsaker som förekommer är biverkningar av läkemedel ( ... Utredningar som datortomografi och magnetkamera kan inte påvisa sjukdomen men kan utesluta andra orsaker till parkinsonism. Ett ... Symptomkombinationen rörelsesvårigheter, stelhet och skakningar kallas med ett gemensamt namn för parkinsonism. ... neuroleptika), kärlsjukdomar i hjärnan och en grupp av sjukdomar kallad atypisk parkinsonism (tidigare kallad parkinson plus- ...
Hans verksamhet hämmades dock av en sjukdom (parkinsonism), som försvårade kommunikationen med andra personer. Hallama ...
Extrapyramidala biverkningar är ett kluster av symptom som består av parkinsonism, dystoni och akatisi. Antikolinergika som ...
http://www.parkinson.org/understanding-parkinsons/diagnosis/What-are-the-different-types-of-atypical-Parkinsonism-Syndromes. ...
Parkinsonism - börjar ofta med stelhetskänsla i kroppen och kan sedan inom två månaderna utveckla sig till den klassiska bilden ... Orsaken är i bägge fallen en dopaminerg underfunktion som vid parkinsonism beror på degeneration eller inflammation, och vid ... Till de akuta biverkningarna räknas parkinsonism, akinesi, akut dystoni och akatisi och sannolikheten att dessa uppträder ökar ... Extrapyramidala bieffekter eller biverkningar, är effekter som observeras hos patienter med parkinsonism eller hos patienter ...
... ett patologiskt tillstånd som kallas parkinsonism. Hjärnskänklarna (lat. crus cerebri) är två tvärsgående nervbanor, en till ...
Med tiden blev dock dess baksidor uppenbara i form av biverkningar, bland annat viktuppgång och diabetes, parkinsonism och ...
... implications of Chamorro consumption of flying foxes as a possible cause of amyotrophic lateral sclerosis-parkinsonism dementia ...
... parkinsonism), förgiftning och vissa infektionssjukdomar. Katalepsi kan framkallas av oxidopamin (6-OHDA), ett antidopaminergt ...
... med huvudsakligt syfte att förbättra förhållandena för personer med Parkinson och atypisk parkinsonism, och deras anhöriga. ...
Inrapporterade biverkningar är i olika grad kramper (dystonier och akatisier), olika sexuella biverkningar, (parkinsonism), ...
... å andra sidan ett viktigt läkemedel i behandlingen av parkinsonism eftersom de hämmar nedbrytningen av dopamin. Symptomen man ...
... parkinsonism), dystoni, tremor, myoklonus, korea, tics, degeneration (Alzheimers, alkoholutlöst, senil demens), ...
N01 Anestetika N02 Analgetika N03 Antiepileptika N04 Medel vid parkinsonism N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel N06 ...
Enligt FASS är de vanligaste biverkningarna: svårigheter att somna eller sova utan avbrott parkinsonism rastlöshet känsla av ...
Parkinsonism due to Manganism in a Welder I: International Journal of Toxicology. 22, 2003, S. 393-401, DOI: 10.1080/ ...
332.1 Parkinsonism orsakad av neuroleptika 333.92 Malignt neuroleptikasyndrom 333.7 Akut dystoni orsakad av neuroleptika 333.99 ...
Andra vanliga biverkningar är: viktökning, agitation, ångest, rastlöshet, parkinsonism, yrsel, dystoni, dyskinesi, illamående, ...
Atypisk parkinsonism, tidigare kallat parkinson plus-syndrom, är ett samlingsnamn för sjudomar som i likhet med Parkinsons ... Till sjukdomsgruppen atypisk parkinsonism hör Multipel systematrofi, MSA, ett samlingsnamn för de äldre begreppen Shy Dragers ... PSP Kortikobasal degeneration Lewykroppsdemens Cerebrovaskulär parkinsonism. (Artiklar som behöver källor 2022-08, Alla ...
Typexempel är . neuroleptikaframkallad parkinsonism (G 21.1) vaskulär parkinsonism (G 21.8). Atypisk parkinsonism. Parkinson ... Sekundär parkinsonism är en benämning på sym-tom som ger upphov till parkinsonism med känd mekanism och som inte uppvisar den ... Atypisk parkinsonism är ett samlingsnamn för några ovanliga och grymma hjärnsjukdomar som i dag saknar botemedel. Få känner ens ... Atypisk Parkinsonism - Vad Atypiska Parkinsonsjukdomar : Parkinson plus : omvårdnad, behandling, tips : MSA - Multipel system ...
Parkinsonism Symtom som liknar de vid Parkinsons sjukdom t.ex. skakningar, stelhet och kugghjulsrörelser i lederna. ... Parkinsonism kan förekomma vid olika sjukdomar, men även som en biverkning av läkemedel mot psykos. ...
Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.. Per Svenningsson gick igenom de ... Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.. Per Svenningsson gick igenom de ...
Sådana symtom kallas för parkinsonism.. Lillhjärnan. Lillhjärnan, cerebellum, finns i den bakre skallgropen och delvis under ...
Anal sphincter electromyography in patients with newly diagnosed idiopathic parkinsonism Acta Neurologica Scandinavica, Hoboken ...
Patienter med atypisk parkinsonism kan också få symtomlindring av levodopa - förutsatt att symtomen inte är sekundära och ... Antalet dopaminerga neuron sjunker med stigande ålder vilket utgör en orsak till ökad benägenhet att utveckla parkinsonism vid ... The Prevalence and Determinants of Neuropsychiatric Symptoms in Late-Stage Parkinsonism. Mov Disord Clin Pract. 2020 May 21;7(5 ...
... exempelvis vaskulär parkinsonism och neuroleptikaorsakad parkinsonism. Parkinsonism kan även vara symptom på begynnande ... Parkinsonism (hypokinesi, vilotremor och rigiditet) kan uppkomma vid skada eller sjukdom i basala ganglierna, ...
Vid misstänkt parkinsontremor bör man överväga parkinsonism av annan orsak än PS. Syndromet parkinsonism utgörs av den ... PS svarar för cirka 85 procent av all parkinsonism. Behandling med neuroleptika är den näst vanligaste orsaken till ... Valproat kan orsaka hela syndromet parkinsonism och dessutom, i sällsynta fall, pseudodemens. Symtomen är snabbt reversibla ... parkinsonism.. Behandling med neuroleptika, pågående eller i relativ närtid, är i princip ett exklusionskriterium för PS. ...
Atypisk parkinsonism och kognitiv svikt - Vesna Jelic, forskare vid Karolinska institutet beskrev olika varianter och symptom. ...
10 000 kr Charalampos Georgiopoulos Linköping/LiU: A functional imaging study of olfactory impairment in parkinsonism ...
Vad är Parkinsonism? * December 7,2023 Vad orsakar ögonboogers? * December 7,2023 ...
Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Parkinsons sjukdom (PD) är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter ... atypisk parkinsonism, "Parkinson plus"). De degenerativa symtomen är då mer omfattande, och behandling med L-dopa inte är lika ...
Sekundär Parkinsonism: Läs mer om symptom, diagnos, behandling, komplikationer, orsaker och prognoser. somatiska symtom som ...
Dobloug, S., Gorcenco, S., Ehrencrona, H. & Puschmann, A., 2023, I: Parkinsonism & Related Disorders. 113, Suppl, s. 72 P 204. ... Almasoudi, W., Nilsson, C., Kjellström, U., Sandeman, K. & Puschmann, A., 2023, I: Clinical Parkinsonism and Related Disorders. ... Parkinsonism & Related Disorders. 113, Supp, s. 28-29 P 062 (GPT).. Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag › Publicerat ...
Kafantari, E., Andréasson, S., Säll, T. & Puschmann, A., 2020 okt., I: Parkinsonism and Related Disorders. 79, s. 138-140 3 s. ...
Atypisk parkinsonism (MSA, PSP, CBD); Lewy p g a hydrocephalus, hamartom, prolaktinom eller kraniofaryngeom. Urban environment ...
Parkinsonism, dvs symtom som liknar Parkinsons sjukdom; såsom darrning, bradykinesi (minskad rörelseförmåga) och rigiditet ( ...
Parkinsonism/EPS kan komma inom några dygn efter första doserna. Akut behandling är lämpligen p.o. biperiden. Därefter kan man ...
Detta tillstånd är ett symptom på neurologiska störningar, maligna neoplasmer och parkinsonism. Dessutom finns det fall där ...
Parkinsonism, myasthenia gravis and B12 deficiency; infectious diseases such as tuberculosis, chronic hepatitis, Lyme disease, ...
I studien, som påbörjades 2004, ingick 182 patienter som nyligen hade utvecklat symtom på parkinsonism. Vid inkluderingen ... även i blod kan användas för att skilja parkinsonpatienter från patienter med atypisk parkinsonism. ... med om att starta en stor studie som inkluderade såväl patienter med Parkinsons sjukdom som patienter med atypisk parkinsonism ...
Alzheimers, Huntingtons, parkinsonism) intensiteten av apoptos ökar och antalet neuroner i vissa delar av nervsystemet kraftigt ...
A case of idiopathic basal ganglia calcification in a 56-year-old woman with parkinsonism and cognitive impairment is described ...
Parkinsonism (obehandlad), Wilsons sjukdom. ...
... medel vid Parkinsonism, medel vid skelettsjukdomar, tyreoideahormoner.. Blandad interaktion: antibakteriella medel, ...
Ett annat huvudsymptom vid Lewykroppsdemens är parkinsonism i form av stela muskler (rigiditet) och långsamma hasande rörelser ...
INDOCIN 75mg kan förvärra depression eller andra psykiatriska störningar, epilepsi och parkinsonism, och bör användas med stor ...
Hur mycket protein i ett ägg - Keywords antiparkinsonian medication, COVID 19, Parkinsonism, severe acute respiratory syndrome ...
29 jan 2018 Behandling av parkinsonism, Läkemedelsverket 2008 · SWEMODIS · Guidelines, AAN · Parkinson disease på eMedicine · ...
  • Atypisk parkinsonism, tidigare kallat parkinson plus-syndrom, är ett samlingsnamn för sjudomar som i likhet med Parkinsons sjukdom kan uppvisa symtomen rörelsearmod, stelhet och skakningar. (wikipedia.org)
  • Till sjukdomsgruppen atypisk parkinsonism hör Multipel systematrofi, MSA, ett samlingsnamn för de äldre begreppen Shy Dragers syndrom, striatonigral degeneration och Bradbury-Egglestones sjukdom Progressiv supranukleär pares, PSP Kortikobasal degeneration Lewykroppsdemens Cerebrovaskulär parkinsonism. (wikipedia.org)
  • Atypisk parkinsonism är ett samlingsnamn för några ovanliga och grymma hjärnsjukdomar som i dag saknar botemedel. (web.app)
  • Naturalförloppet av Parkinsons Som med alla sjukdomar är det individuellt hur mycket av varje symtom som förekommer och i vilket stadium men oftast har man alla symtomen Parkinson plus (atypisk parkinsonism). (web.app)
  • MSA (multipel Sara Hall var med om att starta en stor studie som inkluderade såväl patienter med Parkinsons sjukdom som patienter med atypisk parkinsonism. (web.app)
  • Atypisk Parkinsonism - Vad Atypiska Parkinsonsjukdomar : Parkinson plus : omvårdnad, behandling, tips : MSA - Multipel system atrofi, PSP - Progressiv supranukleär pares, CBD - Cortico Hur skiljer vi Lewy body demens från Parkinsons sjukdom med demens? (web.app)
  • Parkinson plus (atypisk parkinsonism) - Samlingsnamn för 4 sjukdomar: Multipel systematrofi (MSA), Progressiv supranukleär pares (PSP), Kortikobasal atrofi (CBD), Lewy body demens (LBD). (web.app)
  • Patienter med atypisk parkinsonism svarar vanligen sämre på medicinering. (janusinfo.se)
  • Sekundär parkinsonism är en benämning på sym-tom som ger upphov till parkinsonism med känd mekanism och som inte uppvisar den typiska sjuk-domsbilden eller det typiska förloppet som vid Parkinsons sjukdom. (web.app)
  • Parkinsonism & Related Disorders. (lu.se)
  • Atypisk parkinsonism, tidigare kallat parkinson plus-syndrom, är ett samlingsnamn för sjudomar som i likhet med Parkinsons sjukdom kan uppvisa symtomen rörelsearmod, stelhet och skakningar. (wikipedia.org)
  • Parkinsonism - börjar ofta med stelhetskänsla i kroppen och kan sedan inom två månaderna utveckla sig till den klassiska bilden vid Parkinson med hypokinesi, rigiditet och tremor. (wikipedia.org)
  • Om man har sådana problem med svartsjuka, om Parkinsons sjukdom och parkinsonism. (losguallesapart.cl)
  • Tilt table testing documented an asymptomatic progressive drop in BP from Sekundär parkinsonism är en benämning på symtom som ger upphov till parkinsonism med känd mekanism och som inte uppvisar den typiska sjukdomsbilden Patienter med Parkinsondemens har i regel haft Parkinsons sjukdom med Symtom. (web.app)
  • Det finns åtminstone fem undertyper av dopaminreceptorer, brist på dopamin med typiska rörelserelaterade symtom (parkinsonism). (firebaseapp.com)
  • komplicerade fall med parkinsonism, diabetes. (web.app)
  • Orsaken är i bägge fallen en dopaminerg underfunktion som vid parkinsonism beror på degeneration eller inflammation, och vid neuroleptikatillförsel på tillfällig blockad av dopaminreceptorer i det nigrostriatala systemet. (wikipedia.org)