En parodontal abscess är en sorts tandabscess som bildas i tandköttet (parodontium) kring en eller flera tänder. Den orsakas vanligtvis av en bakterieinfektion som uppstår när tandköttet inflammerats och börjar nekrosa, vilket kan ske till följd av dålig oral hygien, tandcaries eller andra former av mun- och tandsjukdomar.

Parodontal abscess kan också uppstå som en komplikation efter en tandbehandling eller en skada på tanden eller tandköttet. Symptomen på en parodontal abscess innefattar ofta smärta, svullnad, rödhet och ömhet i munnen, särskilt kring den berörda tanden. Andra symtom kan vara dålig andedräkt, feber och en allmän känsla av sjukdom.

Behandlingen av en parodontal abscess innebär ofta att bakterierna i området dränes och tanden desinficeras, vilket kan kräva en kirurgisk ingrepp. I vissa fall måste den berörda tanden extraheras ifall den inte kan räddas. Preventivt kan god oral hygien hjälpa till att förebygga parodontal abscess genom att minska mängden bakterier i munnen och undvika inflammation i tandköttet.

I medically, 'varicella' refers to the viral infection better known as chickenpox. It is a highly contagious disease caused by the varicella-zoster virus (VZV). Chickenpox is characterized by an itchy rash that typically begins on the face, chest, and back before spreading to the rest of the body. The rash goes through several stages, from small, flat red spots to blisters filled with clear fluid, to scabs.

Chickenpox is usually a mild disease in children, but it can be more severe in adults and people with weakened immune systems. It is typically spread through the air by coughing or sneezing, or by direct contact with the rash of an infected person. The best way to prevent chickenpox is through vaccination.

En hjärnabscess är en encapsulerad infektion i hjärnan som orsakas av bakterier, svampar eller amöbor. Den bildas när organismer tränger in i hjärnan och orsakar inflammation och vätskeansamling i en vesikel (en liten ficka) som är fylld med pus. Hjärnabscesser kan vara livshotande om de inte behandlas tillräckligt snabbt, eftersom de kan öka trycket inne i hjärnan och orsaka skada på hjärnvävnaden. Symptomen på en hjärnabscess kan inkludera huvudvärk, feber, kräkningar, yrsel, förvirring, talrubbningar, muskelsvaghet eller rörelsemönstringar på ena sidan av kroppen. Behandlingen består ofta av antibiotika och eventuellt kirurgiskt avlägsnande av abscessen.

En leverabscess är en samling av grovt, purulento (ett ämne som innehåller pus) material som bildas i levern till följd av en infektion. Abscessen kan vara orsakad av olika mikroorganismer, inklusive bakterier, parasiter eller svampar. Symptomen på en leverabscess kan variera, men de vanligaste är smärta i övergångsbenet (mellan revbenen) på höger sida av kroppen, feber, trötthet, viktminskning och illamående. Behandlingen innebär ofta antibiotika för att bekämpa infektionen och dränering av abscessen för att avlägsna pusen. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig.

En bukabscess är en encapsulering av inflammerat vävnad och frånvaro av normalt tarmluft i mag-tarmsystemet, oftast orsakad av en infektion. Den kan vara lokaliserad till musklerna i buken eller till peritonealrummet (den yttre layern av tarmsäcken). Bukabscesser kan vara farliga om de inte behandlas, eftersom de kan sprida sig till andra delar av kroppen och orsaka allvarliga komplikationer. Behandlingen består ofta av antibiotika och dränering av abscessen.

En lungabscess är en infektion i lungan som orsakas av bakterier, virus eller svamp och ledde till att det bildas en encapsulerad cavitetsfull med purulenta vätska (eiter) inuti lungvävnaden. Detta uppstår vanligtvis som en komplikation av en pneumoni eller en annan lungsjukdom, och kan orsaka andningssvårigheter, hosta, bröstsmärtor och feber. Behandlingen innebär ofta antibiotika och ibland också kirurgiskt avlägsnande av abscessensvätskan.

En epiduralabscess är en abscess, eller infektion, som bildas i det epidurala utrymmet, det vill säga det rum som finns mellan hjärnan eller ryggraden och den överliggande hårda hinna som kallas dura mater. Den kan orsakas av bakterier som sprider sig från en infektion någon annanstans i kroppen, till exempel från en infektion i en närbelägen vävnad eller från blodet. Symptomen på en epiduralabscess kan inkludera smärta, stelhet, svullnad och feber. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika och i vissa fall kirurgiskt avlägsnande av abscessen.

Enligt ICD-10, den internationella klassificeringssystemet för sjukdomar och hälsoproblem, definieras en psoasabscess som en abscess (en encapsulerad samling av smittsamma vätskor) i muskeln iliopsoas, som består av två muskler, iliacus och psoas major. Abscessen kan vara bakteriell eller mykotisk (svamp) och orsakas av infektion från närliggande strukturer, blodburen infektion eller direkt spridning från en trauma. Symptomen på en psoasabscess kan inkludera smärta i låret eller flanken, feber, trötthet och minskad rörlighet. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika och dränering av abscessen.

Ambientlig leverabscess (amöba) definieras som en infektion orsakad av amöban *Entamoeba histolytica*, vilket resulterar i bildning av abscesser (pusfyllda säckar) i levern. Detta är en allvarlig komplikation av en amöbiasisinfektion, som primärt drabbar tarmsystemet. Amöbaleverabscess kan orsaka smärta, feber och hälsoförsämring, och kräver ofta medicinsk behandling med antibiotika och dränering av abscessen för att förebygga komplikationer.

En varbildande leverabscess är en allvarlig infektion i levern där pus bildas och samlas in i en encapsulerad kavitet. Detta orsakas vanligtvis av bakteriell infektion, ofta som komplikation till en annan sjukdom eller skada, såsom gallstones, trauma, eller hos personer med nedsatt immunförsvar. Ibland kan även parasitära infektioner orsaka varbildande leverabscess.

Symptomen på en varbildande leverabscess kan inkludera feber, värk i överkroppen, illamående, kräkningar, och svaga leverspecifika symptom som mjölksyreförmörkning eller hepatomegali (förstorad lever). Diagnosen ställs vanligtvis med hjälp av bilddiagnostik, såsom ultraljud eller datortomografi (CT), och bekräftas ofta genom att analysera vätskan som dräns från abscessen.

Behandlingen består vanligen av antibiotika för att behandla infektionen och dränering av abscesscaviteten, vilket kan ske kirurgiskt eller perkutant med hjälp av en tunn nål under bildkontroll. Prognosen är ofta god om behandlingen påbörjas tidigt och komplikationer undviks. Vid fördröjd diagnos eller vid svårbehandlade infektioner kan dock komplikationer som sepsis, septisk shock, eller skada på andra organ uppstå, vilket kan leda till en sämre prognos.