Parodontal atrofi är en tandläkarterm som beskriver en progressiv och irreversibel förlust av strukturer kring tanden, såsom koten, tandbettet och benvävnaden. Detta orsakas vanligtvis av en infektion med bakterier som leder till inflammation i munnen, även kallad parodontit eller paradontal sjukdom. Parodontal atrofi kan leda till lösning och eventuell förlust av tänder om den inte behandlas.
Atrofi. Minskning eller degenerering av vävnad av olika orsaker.
Muskelatrofi definieras som en abnorm nedsättning av muskelmassan orsakad av att antalet muskelceller minskar eller muskelcellernas storlek avtar. Detta kan inträffa till följd av långvarig inaktivitet, sjukdom, skada eller åldrande.

Parodontal atrofi är en tandläkarterm som beskriver den progressiva förlusten av strukturer kring tanden, såsom kottsäckarna och benvävnaden. Detta orsakas vanligtvis av en kronisk infektion med bakterier som finns i plack och tandsten. Parodontal atrofi kan leda till att tänderna lossnar eftersom de inte längre har tillräckligt stöd från kottsäckarna och benvävnaden. Andra faktorer som kan bidra till parodontal atrofi innefattar genetik, tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner och en försvagad immunförsvar.

I medicinsk kontext betyder "förtvining" förlusten av ben-, muskel- eller annan kroppsviktsmassa på grund av sjukdom, åldrande, undernäring eller brist på fysisk aktivitet. Det kan också vara relaterat till vissa medicinska behandlingar som kemoterapi eller rökning. Förtvining kan leda till sämre muskelstyrka, balans och koordination, ökad risk för fall och skada, och sämre livskvalitet.

Muskelatrofi är ett tillstånd där musklerna minskar i storlek och svagnar på grund av nedsatt användning eller som en följd av en neurologisk eller muskulär sjukdom. Det kan även uppstå när kroppen inte producerar tillräckligt med protein för att underhålla musklerna. Atrofi innebär att celler, i det här fallet muskelceller, minskar i storlek eller nästan upphör att fungera.

Det finns olika typer av muskelatrofi, beroende på orsaken. Några exempel är neurogen muskelatrofi (orsakad av en skada eller sjukdom i nerverna som styr musklerna), myogen muskelatrofi (orsakad av en primär muskelsjukdom) och disuse atrofi (som orsakas av inaktivitet, exempelvis efter en längre tids immobilisering).