'Pasteurella' är ett släkte av gramnegativa, aerotoleranta kocker som orsakar infektioner hos människor och djur. De kan vara vanliga kommensaler i andningsvägarna hos däggdjur, särskilt katter och hundar, och kan orsaka en bred skala av infektioner när de sprider sig till människor, ofta efter djursbett eller skrapning. Infektioner kan vara milda till allvarliga, inklusive abscesser, cellulit, meningit och pneumoni.
Pasteurella infection is a type of bacterial infection caused by the gram-negative coccobacillus, Pasteurella spp., which commonly colonizes the upper respiratory tract and skin of animals, including domestic pets such as cats and dogs. The infection can occur in humans following bites, scratches, or close contact with infected animals, and it may manifest as localized soft tissue inflammation, skin and wound infections, pneumonia, septicemia, or other systemic illnesses. Prompt diagnosis and appropriate antibiotic therapy are crucial for effective management of Pasteurella infections.
"Pasteurella multocida" är en gramnegativ, encapsulerad kockbacill som orsakar infektioner hos både människor och djur, vanligtvis vid direkt kontakt med infekterade djurslemhinnor eller sekundärt genom sår. Den kan vara en vanlig orsak till andningsvägsinfektioner, hud- och webbinfektioner, men kan också orsaka mer allvarliga sjukdomar som blodförgiftning och lunginflammation, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba stavbakterier som ingår i normalfloran hos nötkreatur och får. Under förhållanden av fysisk eller fysiologisk stress kan den dock orsaka mastit hos får och transportsjuka eller enzootisk pneumoni hos kalvar av nötkreatur. Den kallades tidigare Pasteurella haemolytica.
"Pasteurella pneumotropica is a gram-negative, rod-shaped bacterium that primarily colonizes the respiratory tract of laboratory rats and mice, although it can also be found in other animals. It is not typically associated with human disease, but may cause opportunistic infections in individuals who have close contact with infected animals or their excrement."
Atrofisk rinit definieras som en medikal tillstånd där näsans slemhinnor krymper och blir förtjockade, vilket orsakar problem som nedsatt lukt- och smaksinne, torka i näsan och ökad sårbarhet för infektioner.
"Pasteurellosis pneumonia" is a medical term used to describe a type of lung infection caused by the bacterium *Pasteurella multocida*, which is part of the *Pasteurellaceae* family. This condition often occurs in people who have close contact with animals, such as farmers, veterinarians, or pet owners, and can result from inhaling the bacteria after exposure to an animal's respiratory secretions or through bite wounds. Symptoms may include chest pain, cough, fever, and difficulty breathing.
"Bed and breakfast (B&B) refers to a type of lodging where guests rent a room in a private home, typically for a short period, and are provided with a simple breakfast in the morning."
Pasteurellaceae är en familj gramnegativa bakterier, som innefattar ett stort antal genera, däribland Pasteurella, Haemophilus och Mannheimia. Många av dessa bakterier är kända för att orsaka infektioner hos människor och djur, såsom lunginflammation, blodförgiftning och vävnadsinfektioner.
Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.
Specifika ämnen, producerade av växter, mikroorganismer eller djur, som ger upphov till hudskador. De kan bestå av proteiner eller andra, bestämda ämnen. Vissa substanser från spindlar, maneter och andra gifter orsakar hudnekros, och vissa bakterier syntetiserar dermolytiska medel.
Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.
Pasteurellaceae-infektioner är infektioner orsakade av bakterier som tillhör familjen Pasteurellaceae, inklusive arter som Pasteurella multocida, Haemophilus influenzae och Klebsiella pneumoniae. Symptomen varierar beroende på vilken art som orsakar infektionen och kan omfatta andningsvägsinfektioner, hud- och webbplatsinfektioner, blodförgiftning och meningit. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika.
Toxiner som produceras av i synnerhet bakterie- och svampceller och utsöndras i odlingsmediet eller i omgivningen.
'Yersinia pestis' är en gramnegativ bakterie som orsakar den dödliga sjukdomen pestsjukan hos människor och djur. Den sprids främst genom råttbett eller via myggor och kan leda till att sjukdomen utvecklas i två former: bubonpest och lungpest, beroende på vilket sätt den smittar in. Bubonpesten karaktäriseras av smärtsamma inflammatoriska knutor (buboner) i lymfkörtlarna, medan lungpesten orsakar andningssvårigheter och hosta som kan leda till dödsfall om den inte behandlas i tid.
Ett släkte av Pasteurellaceae som är gramnegativa, icke sporbildande, orörliga och fakultativt anaeroba. De flesta medlemmar förekommer både som patogener och som tillhörande normalfloran i luftvägar, matsmältnings- och könsorgan hos djur.
Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Näsmusslor, även kända som nasale turbiner eller konchae, är tre par subtilt veckade benvävnadskanaler i sidoväggarna på näshålan, som värmer, fuktar och filtrerar luften vi andas in för att skydda lungorna.
En cytotoxin är ett toxin som verkar skadligt eller dödligt på celler. Cytotoxiner produceras ofta av vissa mikroorganismer, såsom bakterier och virus, och kan orsaka celldöd eller celldamage genom att störa cellmembranet, inhibera protein syntes eller orsaka oxidativ stress. Exempel på cytotoxiner inkluderar botulinumtoxin från Clostridium botulinum och shiga toxin från certaina Escherichia coli-stammar.
En art av gramnegativa bakterier av släktet Haemophilus som ger upphov till luftvägsinfektionen smittsam coryza (akut hönssnuva) hos kycklingar.
Ett släkte av Pasteurellaceae med många arter som förekommer hos djur och människor. Organismerna är gramnegativa, fakultativt anaeroba, kul- eller stavformade, och utan rörelseförmåga.
Suspensionspreparat framställda av försvagade eller avdödade bakterier för förebyggande eller behandling av bakteriella infektionssjukdomar.
En sårinfektion är en infektion som uppstår när patogena mikroorganismer, som bakterier eller svampar, invaderar och koloniserar ett sår, vilket orsakar en inflammatorisk respons och skador på vävnaden.
Ett bakteriesläkte inom familjen Pasteurellaceae med många arter som inte fermenterar trehalos. Bland arterna finns Mannheimia haemolytica, M. glucosida, M. granulomatis, M. ruminalis och M. varigena.
Tylosin är ett macrolidantibiotikum som används för behandling av bakteriella infektioner hos djur, särskilt ruminanter och små husdjur. Det verkar genom att hindra bakteriers proteinsyntes.
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba kockformade bakterier som isolerats från lunga och blod. Den orsakar lunginflammation och lungsäcksinflammation hos svin.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Stora, skogslevande fåglar tillhörande underfamiljen Meleagridinae, familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
En organism som orsakar tularemi (harpest) hos människor och andra varmblodiga djur.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Enzymer som katalyserar överföring av glykosylgrupper till en acceptor. Oftast är en annan kolvätemolekyl acceptor, men även
En art gramnegativa bakterier som, osäkert varifrån, ger upphov till flerorgansjukdom hos nötkreatur.
Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Bordetella.
I en enda mening kan 'pest' definieras som en infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis, som vanligtvis sprids genom bett från smittade gnagare eller deras loppor. Den klassiska pesten finns idag i världen, men är mycket ovanlig och kan behandlas effektivt med antibiotika om den upptäcks tidigt.
"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
En näshåla (nasal cavity) är ett tunneltunnelformat hålrum inne i huvudet, skilt från munhålan av näsan, som fungerar primärt för andning, doftsinne och filtrering av luften som andas in.
Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.
Familjen Erinaceidae, i ordningen Insectivora. De flesta arter är riktiga igelkottar, täckta med taggar och med mycket kort svans. De sydostasiatiska arterna (råttigelkottar; Echinosoricinae) har vanlig päls och lång svans.
Sjukdomar hos fåglar som används för livsmedelsproduktion.
En art av Bordetella som är en parasit och patogen. Den förekommer i andningsvägarna hos däggdjur, såväl vilda som husdjur, och kan överföras till människa. Den är en vanlig orsak till bronkopneumoni hos lägrestående däggdjur.
Känsliga tester för mätning av vissa antigen, antikroppar eller virus som baseras på dessas förmåga att agglutinera vissa röda blodkroppar.
Sulfacetamide/sulfisoxazole is a combination medication used to treat various bacterial infections, including skin and eye infections. Sulfacetamide is a sulfonamide antibiotic that works by inhibiting the growth of bacteria, while sulfisoxazole is a folic acid inhibitor that also has antibacterial properties. This medication is available as topical creams, ointments, and eye drops. It's important to note that overuse or misuse of antibiotics can lead to antibiotic resistance, which makes infections harder to treat.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Ben- och benmärgsinflammation.
Rabies är ett dödligt infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus och överförs vanligen via djursbett eller -skrap.
Officiella journaler om enskilda dödsfall, med läkares intyg om dödsorsak och eventuellt andra erforderliga uppgifter.
Vaccination, även känt som immunisering, är ett preventivt sjukvårdsåtgärd som utförs genom att ge en individ ett preparat som innehåller en eller flera antigen från en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom). Detta preparat stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket leder till att immuniteten utvecklas mot den specifika patogenen. Denna immunitet ger skydd mot framtida infektioner med samma patogen och hjälper därmed att förhindra spridning av sjukdomar inom populationen. Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att kontrollera och eliminera infektiösa sjukdomar och har räddat miljoner liv världen över.
Typarten av Lyssavirus som orsakar rabies hos människor och djur.
Anmälningar till skattemyndigheten (folkbokföringen) i samband med barns födelse, med angivande av bl a födelsedatum, hemort osv.
Rabiesvaccinering refererer til den proces, hvor et individ modtager vaccination mod rabies, en dødelig infektion forårsaget af rabiesvirus, der overføres normalt gennem dyrenes bid. Vaccinen stimulerer immunsystemet til at producere antistoffer og T-celler, der beskytter mod rabiesinfektion. Denne proces indebærer typisk en serie injektioner med rabiesvaccin, som gives over en bestemt periode. Rabiesvaccineringsprogrammer er tilgængelige for mennesker og dyr for at forebygge rabiesinfektioner.
I den medicinska kontexten refererar "Norge" vanligtvis till Norges sjukvårdsdatabas, som är en omfattande databas som innehåller information om alla läkemedel som är godkända för användning i landet. Databasen administreras av den norska läkemedelsmyndigheten, Legemiddelverket, och används ofta av sjukvårdspersonal och forskare för att hämta information om doseringar, biverkningar, kontraindikationer och andra relevanta data kopplade till olika läkemedel.

'Pasteurella' är ett släkte av gramnegativa, aerotoleranta kocker inom familjen Pasteurellaceae. De är kända för att orsaka infektioner hos både människor och djur. De flesta arterna lever som kommensaler i slemhinnan hos ryggradsdjur, framför allt i övre luftvägarna hos fåglar och i munnen hos andra djur, inklusive människor. Vissa arter kan dock vara opportunistiska patogener och orsaka infektioner när de kommer in i vävnader eller blodomloppet, ofta som en följd av djursbett eller skrapningar.

Det mest välkända arten är Pasteurella multocida, som orsakar en rad olika infektioner hos både människor och djur, inklusive lunginflammation, blodförgiftning och hudinfektioner. Andra kända arter inom släktet Pasteurella är Pasteurella haemolytica, som orsakar lunginflammation hos nötkreatur och får, och Pasteurella pneumotropica, som orsakar lunginfektioner hos möss.

Pasteurella-infektioner är infektioner orsakade av bakterier som tillhör släktet Pasteurella. Dessa bakterier är vanligen en del av det normala bakteriefloran hos djur, särskilt hos smådjur som katter och hundar. Infektionerna kan uppstå när en människa utsätts för ett bett eller skrap från ett infekterat djur.

Pasteurella-infektioner kan ge upphov till en rad olika symptom, beroende på vilket område av kroppen som är drabbat och hur allvarligt infektionen är. Vanliga symtom inkluderar rodnad, smärta, svullnad och varma känslor i det drabbade området. Andra symtom kan vara feber, trötthet, muskelvärk och allmänt obehag. I vissa fall kan infektionen sprida sig till blodbanan och orsaka en allvarligare systemisk infektion.

Behandlingen av Pasteurella-infektioner består vanligen av antibiotika, särskilt penicillin eller doxycyklin. Även om de flesta infektioner kan behandlas effektivt med antibiotika, kan allvarliga fall kräva mer aggressiv behandling, inklusive intravenös antibiotikabehandling och eventuellt kirurgiskt avlägsnande av nekrotisk vävnad.

Prevention är bättre än bot, så det är viktigt att undvika exponering för djurslitage eller skrap från djur som kan vara smittade med Pasteurella-bakterier. Om man har en katt eller hund bör man också se till att de får regelbundna veterinärbesök och vaccinationer för att minska risken för infektion.

'Pasteurella multocida' är en gramnegativ, encapsulerad kockbacill som orsakar infektioner hos både djur och människor. Den förekommer vanligtvis i de övre luftvägarna hos friska djur, särskilt hos tamdjur som grisar, får, getter och höns. Infektioner hos människor orsakas oftast av kontakt med infekterade djur eller bett/skrapmärken från djur. Sjukdomen kan vara allvarligare hos äldre, barn och personer med nedsatt immunförsvar. Typiska symptom på en infektion är hosta, feber, trötthet, muskelsmärta och andningssvårigheter. Behandling sker vanligtvis med antibiotika.

'Mannheimia haemolytica' är en gramnegativ bakterie som tillhör familjen Pasteurellaceae. Den är en vanlig opportunistisk patogen hos ruminanter, särskilt nötkreatur och får, och kan orsaka respiratoriska sjukdomar såsom lunginflammation (pneumoni) och mastit (bröstkörtelinflammation).

Bakterien producerar flera virulensfaktorer som hjälper den att kolonisera och skada värddjuret. Dessa faktorer inkluderar hemolysiner, som orsakar rödblodsceller att spricka och dö, samt adhesiner, som hjälper bakterien att fastna på ytan av celler i andningssystemet.

'Mannheimia haemolytica' kan finnas i hälsa djurs övre luftvägar utan att orsaka några symtom, men den kan bli patogen under stressiga förhållanden som infektion, transport, klimatförändringar eller andra faktorer som försvagar djurets immunsystem.

'Pasteurella pneumotropica' är en gramnegativ bakterie som tillhör släktet Pasteurella. Den är en vanlig bakterie hos gnagare och kan orsaka infektioner hos både djur och människor, särskilt hos personer som har kontakt med smågnagare eller deras exkrementer. Bakterien kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, bland annat lunginflammation (pneumoni), blodförgiftning (sepsis) och hudinfektioner. Infektioner med 'Pasteurella pneumotropica' behandlas vanligen med antibiotika.

Atrofisk rinit är en medicinsk diagnos som beskriver en förtunning och nedsruktning av näshålornas slemhinna. Detta leder till att de blir mindre känsliga för luftburna partiklar och irriterande substanser, vilket kan leda till symptom som sårbarhet för infektioner, näsblod, torrhet i näsan och en nedsatt förmåga att känna dofter. Atrofisk rinit kan orsakas av olika faktorer, såsom ålder, trauma, kirurgi eller medicinering med starkt näringsavtagande läkemedel.

Pasteurella pneumotropica är en gramnegativ bakterie som kan orsaka infektioner hos djur och sällsynt även hos människor. Den kan bland annat orsaka lunginflammation (pneumoni) och andra respiratoriska sjukdomar, framförallt hos gnagare och hamstrar. Infektioner hos människor är vanligtvis relaterade till direkt kontakt med infekterade djur eller bett/skrapsår från djur. Symptomen på en Pasteurella pneumonia kan inkludera hosta, andningssvårigheter, feber och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen består vanligen av antibiotika.

Den medicinska termen för "bett och stick" är inkontinens. Inkontinens innebär att en person har svårigheter att kontrollera urinen eller avföringen. Det finns olika typer av inkontinens, till exempel stressinkontinens och urgentinkontinens. Stressinkontinens innebär att man kan ha en "accident" när man skrattar, hostar, springer eller gör annat som ökar trycket i bukhålan. Urgentinkontinens innebär att man känner ett plötsligt, starkt behov av att urinera och kan ha svårigheter att nå toaletten i tid. Inkontinens kan orsakas av flera faktorer, till exempel åldrande, graviditet, förlossning, övervikt, neurologiska sjukdomar eller skador.

Pasteurellaceae är en familj av gramnegativa, icke sporbildande kocker i fylumet Proteobacteria. De flesta arterna inom denna familj är fakultativt anaeroba och kan förekomma som normoflora i slemhinnor hos däggdjur, inklusive människor. Några exempel på släkten inom Pasteurellaceae är Pasteurella, Haemophilus och Mannheimia. Många arter inom denna familj kan orsaka infektioner hos däggdjur, såsom lunginflammation, meningit och septikemi. Infektionerna uppstår ofta som komplikationer till trauma eller andra infektioner, men kan även vara en följd av direkt kontakt med infektiös material från djur.

"Nötkreatursjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar nötkreatur, även kallat kor. Det kan innefatta en rad olika tillstånd, bakteriella, virala eller parasitära, som kan påverka djurets hälsa och produktion. Några exempel på nötkreatursjukdomar är mastit (bröstinflammation), tuberkulos, blödande diarré hos kalvar (Cryptosporidios), IBR (korrespiratoryt viruset) och BVD/MD (bovin viral diarré/mucosal disease). Prevention och kontroll av nötkreatursjukdomar är viktigt för att säkerställa djurens hälsa, produktivitet och biosecurity.

"Dermatotoxin" er en medisinsk betegnelse for et stof som kan skade huden. Det kan være naturlige stoffer fra planter, dyr eller svampe, eller kunstigt fremstillede stoffer. Når dermatotoxiner kommer i kontakt med huden, kan de forårsage rødme, kløe, smerte, udslæt, blærer eller andre former for hudskader.

Eksempler på naturlige dermatotoxiner inkluderer urushiol fra sumak, bøffeldrager og gifte sumpe, cantharidin fra spanienbiller, og tetanus-spore fra jord og støv. Kunstigt fremstillede dermatotoxiner kan findes i visse typer af kosmetik, rengøringsmidler og industrielle produkter.

Det er vigtigt at undgå kontakt med kendte dermatotoxiner og søge medicinsk behandling hvis man udsættes for dem.

Bakteriegifter, också kända som bakterietoxiner, är skadliga substanser som produceras och utsöndras av bakterier. De kan orsaka sjukdomar och skador på celler och vävnader hos människor och djur. Bakteriegifter kan vara exotoxiner eller endotoxiner. Exotoxiner är proteiner som produceras av bakterier och kan diffundera ut från bakteriecellen och orsaka skada på näraliggande celler. Endotoxiner däremot är en del av bakteriens yttre membran och frisätts när bakterien dör eller delas.

Exotoxiner kan delas in i olika kategorier baserat på deras mekanism av verkan, till exempel neurotoxiner som skadar nervceller, cytotoxiner som skadar cellmembranet och enterotoxiner som orsakar mag-tarmsymptom.

Bakteriegifter kan leda till allvarliga sjukdomar som botulism, difteri, stelkramp, matförgiftning och andra infektionssjukdomar. Vissa bakteriegifter kan också orsaka autoimmuna reaktioner och allergier hos människor.

'Pasteurellaceae' är en familj av gramnegativa bakterier, inklusive släktena Pasteurella, Haemophilus ochAggregatibacter. En infektion orsakad av dessa bakterier kallas för 'Pasteurellaceae-infektion'. Dessa infektioner kan variera från lokala infektioner i hud eller slemhinnor till systemiska infektioner som pneumoni, meningit och sepsis. Infektionerna orsakas ofta av direkt kontakt med djur eller mänskliga respiratoriska sekreter. Riskfaktorer för att utveckla en allvarlig infektion innefattar alkoholism, lung- eller hjärt-kärlsjukdom, diabetes och immunbrist. Behandlingen består vanligen av antibiotika, ofta penicillin eller doxycyklin.

Exotoxiner är en typ av toxin som produceras och utsöndras av bakterier och kan skada eller döda celler i den organism de infekterar. Exotoxiner består av två huvuddelar: A-delen, som är den aktiva toxiciteten, och B-delen, som binder till specifika receptorer på målcellernas yta och hjälper till att transportera A-delen in i cellen. Exotoxiner kan orsaka en rad symtom och sjukdomar beroende på vilka celler de infekterar och vilken typ av skada de orsakar.

'Yersinia pestis' är en gramnegativ bakterie som orsakar sjukdomen pestsjukan hos däggdjur, inklusive människor. Bakterien överförs vanligtvis genom sticksting från infekterade flöjor, särskilt gnagareflöjor som råttor. Det finns tre kliniska former av pestsjukan: bubonpest, lungpest och blodpest. Bubonpest är den vanligaste formen och karaktäriseras av smärtsamma, svullna lymfkörtlar (buboner). Lungpest kan orsaka andningssvårigheter och kan vara dödlig om den inte behandlas i tid. Blodpest är sällsynt men mycket smittsam och kan leda till snabb död. Pestsjukan är en allvarlig infektionssjukdom som kräver omedelbar medicinsk behandling, oftast med antibiotika.

'Actinobacillus' är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som normalt förekommer i munhålan och tarmbakterien hos djur, inklusive människor. Några arter av Actinobacillus kan orsaka infektioner hos djur och människor, särskilt vid immunsuppression. Exempel på sjukdomar som orsakas av Actinobacillus inkluderar aktinobacillos, en kronisk infektion av mjukvävnader i djur, och actinobacillusartärinfektion, en allvarlig blodburna infektion hos människor.

"Svinsjukdomar" refererer til en række forskellige sygdomme, der kan inficere svin. Disse sygdomme kan være bakterielle, virale, parasitære eller fungiske og kan have en varierende grad af patogenitet og overførselsemuligheder. Nogle almindelige typer af svinsjukdomme omfatter:

1. Klassisk Svinepest (CSF): En virussygdom som kan føre til høj dødelighed blandt svin.
2. Pestivirus-infektioner, herunder Diarrhoe virus hos svin (SVV) og Porcine Circovirus type 2 (PCV2): Disse virale sygdomme kan føre til diarré, vægt tab og øget dødelighed.
3. Streptococcus suis-infektioner: En bakteriel infektion som kan forårsage sepsis, meningitis og andre alvorlige sygdomme hos svin.
4. Mycoplasma hyopneumoniae-infektioner: En bakteriel sygdom som kan føre til lungesygdomme og vægt tab hos svin.
5. Salmonella-infektioner: Bakterielle infektioner som kan overføres til mennesker og forårsage alvorlige sygdomme.
6. Parasitiske infektioner, herunder Ascaris suum (svineorm) og Trichuris suis-infektioner: Disse parasitiske infektioner kan forårsage diarré, vægt tab og andre tegn på sygdom hos svin.
7. Diverse svampeinfektioner, herunder Aspergillus-infektioner og Mucormykose: Disse infektioner kan forårsage lunge- og andre organinfektioner hos svin.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

'Näsmusslor' är ett vanligt begrepp för små, bakteriella eller svampiga infektioner i näsan. De är också kända som rhinosinusit eller sinusitis. Näsmusslor orsakas oftast av en virusinfektion, men kan även orsakas av bakterier eller svampar. Symptomen på näsmusslor kan inkludera nysningar, hosta, halsont, huvudvärk, ökat tryck i ansiktet och en förstoppad eller rinnande näsa. I allvarliga fall kan näsmusslor leda till komplikationer som exempelvis hörselproblem eller hjärninflammation. Behandlingen av näsmusslor beror på orsaken, men kan innefatta vila, vätskeintag, smärtstillande medel och ibland antibiotika eller antimykotiska läkemedel.

"Cytotoxin" er en betegnelse for et stof som beskadiger eller ødelægger celler i organismen. Cytotoxiner produceres ofte af bakterier og andre mikroorganismer, men de kan også opstå på andre måder, fx som resultat af skade på cellerne. Når cytotoxinerne kommer i kontakt med celler, kan de forårsage en række forskellige effekter, herunder indirekte skader på DNA og proteiner, opbrud af cellemembranen og aktivering af apoptose (programmeret celledød). Cytotoxiner har potentiale til at være meget skadelige for levende organismer, herunder mennesker, og de spiller derfor en vigtig rolle i patogenesen af mange infektionssygdomme.

Haemophilus paragallinarum är en bakterie som orsakar infektionssjukdomen kronisk respiratorisk disease (CRD) hos höns och ankor. Detta är en viktig bakterie inom djurmedicinen, särskilt för den kommersiella hönsindustrin, då den kan orsaka stora ekonomiska skador genom att reducera äggproduktionen och orsaka höjd dödlighet hos drabbade fåglar.

Haemophilus paragallinarum är en gramnegativ kockbacill som kräver speciella näringsämnen, X- och V-faktorer, för att kunna växa på laboratorieodlingar. Den sprids främst via droppinfektion från sjukt till friskt fågelmateriel och kan också överföras via kontaminerade föremål eller personer som hanterat infekterade fåglar.

Symptomen på CRD inkluderar nysningar, hosta, snuva, slem i näshålan och svårigheter att andas. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till lunginflammation och död. För att kontrollera utbrott av CRD används ofta kombinationer av antibiotika, vaccinering och biosikring.

Haemophilus är ett släkte av gramnegativa, fakultativt anaeroba kocker som normalt koloniserar människans övre luftvägar. Släktet innehåller flera patogena arter, varav den mest välkända är Haemophilus influenzae, en vanlig orsak till respirationsinfektioner och meningit hos barn. Andra patogena arter inkluderar Haemophilus ducreyi, orsaken till köttkoppor, och Haemophilus aphrophilus/paraphrophilus, som kan orsaka infektioner i hjärtat och blodkärlen.

Haemophilus-arter är kännetecknade av deras behov av speciella näringsämnen för att kunna växa på laboratoriemedier. H. influenzae kräver till exempel både hemin (X-faktor) och NAD (V-faktor) för att kunna gro, medan H. ducreyi kräver hemin och niacinamid (NAD-prekursor). Dessa näringsämnen måste tillhandahållas i speciella kulturmedier för att Haemophilus-arter ska kunna identifieras korrekt.

Bakterielle vacciner är preparat som används för att inducera immunitet mot infektioner orsakade av bakterier. De kan innehålla hela eller delar av bakterier, som dödade eller avskaligade, eller specifika proteiner (antigen) från bakterien.

Det finns två huvudsakliga typer av bakteriella vacciner:

1. Konjugatvaccin: Denna typ av vaccine innehåller en koppling av en bakteriepolysackarid till ett protein. Detta hjälper att stärka immunsvaret genom att aktivera T-celler, som är viktiga för att eliminera infektioner. Konjugatvacciner används ofta för att skydda mot bakterier som orsakar allvarliga sjukdomar hos barn, till exempel Haemophilus influenzae typ b (Hib) och pneumokocker.

2. Subunit vaccin: Denna typ av vaccine innehåller en specifik del av bakterien, såsom ett protein eller en polysackarid, som orsakar immunsvaret. Exempel på subunitvacciner är den dTP-vaccinen (diftieri, tetanus och stelkramp) och Hepatitis B-vaccinen.

Bakteriella vacciner kan ge aktiv immunitet, vilket innebär att kroppen producerar en immunrespons som ger skydd mot framtida infektioner med samma bakterie. De kan också ge passiv immunitet, där immunglobuliner (antikroppar) från vaccinet ger omedelbar, men tillfällig, immunitet.

Det är viktigt att notera att bakteriella vacciner inte skyddar mot alla typer av bakterieinfektioner och att de inte behandlar aktiva infektioner. De används främst för att förebygga sjukdomar och minska spridningen av infektioner i populationen.

En sårinfektion är en infektion som uppstår när patogena mikroorganismer, till exempel bakterier eller virus, invaderar ett sår och multiplicerar sig i det. Detta kan leda till en rad symtom, inklusive rödhet, svullnad, smärta, varme och utflöde från såret. Sårinfektioner kan vara milda eller allvarliga och behandlas vanligtvis med antibiotika för bakteriella infektioner och antivirala läkemedel för virala infektioner. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara nödvändigt för att dränera eller rensa såret. Faktorer som ökar risken för sårinfektioner innefattar diabetes, rökning, immunosuppression och dålig blodcirkulation.

'Mannheimia' är ett släkte av gramnegativa bakterier som tillhör familjen Pasteurellaceae. Dessa bakterier förekommer vanligen hos djur, särskilt i andningsorganen och tarmbladet, men kan också orsaka infektioner hos människor, framför allt hos personer som har kontakt med djur. Exempel på infektionssjukdomar orsakade av 'Mannheimia' innefattar lunginflammation och blodförgiftning.

Tylosin är ett makrolidantibiotikum som används inom veterinärmedicinen för behandling av olika bakteriella infektioner, särskilt hos djur som drabbas av respiratoriska eller enteritiska sjukdomar. Det fungerar genom att störa bakteriens proteinsyntes och på så sätt stoppa dess tillväxt och förökning. Tylosin kan användas för behandling av infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar som exempelvis certain Staphylococcus-arter, Streptococcus-arter och Mycoplasma-arter. Det är viktigt att notera att användning av antibiotika, inklusive tylosin, bör ske under ledning av en veterinär för att minimera risken för resistensutveckling och för att säkerställa effektiv behandling.

'Serotypning' er en metode til å klassifisere bakterier eller andre mikroorganismer basert på antigenene som forekommer på deres overflader. En serotyp er en specifik type av et antigen, og serotyping innebærer identifiseringen av disse speisifike antigener for å kunne skille forskjellige typer av bakterier eller andre mikroorganismer fra hverandre.

I medisinsk sammenheng er serotyping ofte brukt for å identifisere forskjellige serotyper av en bakterieart, som kan ha forskjellige egenskaper og muligheter for sykdomsutbredelse. Et eksempel er streptokokker, hvor forskjellige serotyper kan være assosiert med forskjellige sykdomstilstander, som f.eks. streptokokkarakti og reumatisk feber. Serotyping er derfor en viktig metode i bakteriologisk diagnostikk og overvåking av infeksjoner for å kunne foreta riktig behandling og forebygge spredning av sykdom.

'Actinobacillus pleuropneumoniae' är en gramnegativ, stavformad bakterie som orsakar lunginflammation hos grisar. Denna bakterie är en vanlig orsak till respiratoriska sjukdomar i grissvinet och kan leda till höga dödssiffror och minskad produktivitet på grisfarmar. 'Actinobacillus pleuropneumoniae' producerar flera virulensfaktorer, inklusive kapsel, exotoxiner och adhesiner, som hjälper den att invaderas och skada värden. Det finns två serogrupper och tolv serotyper av 'Actinobacillus pleuropneumoniae', vilka har olika geografisk distribution och virulensnivåer.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

'Kalkoner' er en medisin terminologi som refererer til en type klumpet blod i hjertet, som oftest i højre underkammer (højre ventrikel). Disse kalkoner dannes over tid som resultat af forstyrret blodcirkulation og øget tryk i hjertet. De kan være asymptomatiske eller føre til symptomer som træthed, benhoste og åndenød. Kalkoner er ofte forbundet med hjertesygdomme som hjertekarsvaghed (kardiomyopati) og lungeemboli.

Francisella tularensis är en gramnegativ, aerob bakterie som orsakar sjukdomen tularemi hos djur och människor. Den är specialiserad till att infektera makrofager och kan överleva och replikera inne i dessa celler under lång tid. F. tularensis är mycket virulent och endast ett fåtal bakterier behövs för att orsaka sjukdom hos en värd. Den finns naturligt förekommande i vilt djur, särskilt gnagare, och kan spridas till människor genom bett eller stick av infekterade djur, inandning av små partiklar med bakterier från jord eller vatten som är kontaminerade med djurslänta bakterier, eller via föda och vatten som innehåller bakterier. F. tularensis klassificeras som en kategori A bioterrorism agent av Centers for Disease Control and Prevention (CDC) på grund av dess höga patogenicitet och lätthet att sprida sig via luften.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

Glykosyltransferaser är en grupp enzymer som katalyserar överföringen av en sockergrupp (sakcharid) från ett aktiverat sockerdonator till en acceptor, ofta en annan sockermolekyl eller ett glykoprotein. Denna process kallas glykosylering och är viktig för cellernas erkännande och signalering, samt för strukturell integritet hos proteiner och lipider. Glykosyltransferaser delas in i olika klasser beroende på vilken typ av socker de överför, till exempel hexosyl-, pentosyl- eller peptidoglykan-transferaser.

'Haemophilus somnus' är en gramnegativ bakterie som främst förekommer hos nötkreatur. Den kan orsaka diverse infektionssjukdomar, särskilt inälvsmjuka och artärit (inflammation i artärer). Infektioner med Haemophilus somnus kan också vara associerade med reproduktionsproblem, såsom missfall, födelsenöd och infektioner hos nyfödda kalvar. Bakterien är svårkultiverad och kräver speciella näringsbehov för att kunna växa på laboratoriemedier, vilket gör den svår att diagnostisera.

Aerosoler definieras inom medicinsk kontext som en suspension av mycket små luftburen partiklar, ofta mindre än 5 mikrometer i diameter. Dessa partiklar kan innehålla bland annat virus, bakterier eller allergeni och kan hos människor orsaka andningssjukdomar när de inhaleras. Aerosoler kan genereras från olika källor såsom hostning, tal, exersiserande aktiviteter eller mekaniska processer som sprayar eller nebuliserar vätskor.

Bakteriella antikroppar är en typ av antikroppar som produceras av immunsystemet i samband med en infektion orsakad av bakterier. Dessa antikroppar är proteiner som bildas av B-celler och är specificerade för att binda till specifika antigener på ytan av bakterierna. När bakteriella antikroppar binder till sina målantigener aktiveras komplementsystemet, vilket kan leda till destruktion av bakterierna och skydda kroppen från infektioner.

Bakteriella antikroppar kan vara av olika typer, inklusive IgG, IgM, IgA och IgE, beroende på vilken sorts immunrespons som är aktiverad. Varje typ av antikropp har en unik funktion i kroppen, men de flesta bakteriella antikroppar är av typen IgG, som är den vanligaste och mest flexibla typen av antikroppar.

Det är värt att notera att det kan finnas en förväxlingsrisk med begreppen "bakteriella antikroppar" och "antikroppar mot bakterier". De senare refererar till när en persons immunsystem har producerat antikroppar som reagerar med bakterier eller deras toxiner, oavsett om personen är sjuk eller inte. Därför kan en person ha antikroppar mot bakterier utan att vara sjukt.

En Bordetella-infektion är en infektionssjukdom orsakad av bakterier av släktet Bordetella. De två vanligaste arterna som orsakar mänskliga sjukdomar är Bordetella pertussis och Bordetella parapertussis, som orsakar difteri-katarer och stel kikhosta (känd som "kikhosta" eller "stel kikhosta"). Dessa bakterier infekterar vanligtvis de övre luftvägarna och orsakar inflammation och irritation.

Bordetella-infektioner sprids ofta genom droppburen smitta, vilket betyder att små droppar av slem eller spott från en infekterad persons andning kan inandas av en frisk person och orsaka en infektion. Symptomen på en Bordetella-infektion kan variera beroende på vilken art av Bordetella som orsakar sjukdomen, men de vanligaste symptomen på stel kikhosta inkluderar hosta, andnöd och ibland feber.

För att diagnostisera en Bordetella-infektion kan läkare använda olika metoder, till exempel bakterieodling eller PCR-tester (polymeraskedjereaktion). Behandlingen av en Bordetella-infektion består ofta av antibiotika för att döda de infekterande bakterierna och hjälpa till att förhindra spridning av sjukdomen till andra. Prevention är också viktig och innefattar ofta vaccinationer som skyddar mot Bordetella-infektioner, särskilt stel kikhosta.

'Pest' er en historisk betegnelse for en sygdom som førte til dødelig udryddelse eller store tab af menneskeliv. Den mest kendte pestepidemi er den sorte død, der hærgede Europa i 1300-tallet og dræbte mellem 75 og 200 millioner mennesker.

Pest skyldes smitten af bakterien Yersinia pestis, som normalt overføres gennem inficerede flåter eller lopper, der har biddet en inficeret rotte. Der findes tre typer af pest: bubonisk pest (den mest almindelige form), pneumonisk pest og septikæmisk pest.

Bubonisk pest angriber de lokale lymfeknuder, mens pneumonisk pest angriber lungerne og kan let spredes fra person til person gennem luftbårne dråber. Septikæmisk pest er en alvorlig blodforgiftning, der opstår, når bakterien kommer direkte ind i blodet.

Pest er nu meget sjældent i udviklede lande, men det forekommer stadig sporadisk i visse regioner af Afrika, Asien og Sydamerika. Det kan behandles effektivt med antibiotika, hvis det opdages tidligt.

"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.

Exempel på vanliga fårsjukdomar är:

1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Näshåla' (eller nasal cavity på engelska) är den del av andningssystemet som utgör ingången till luftvägarna. Det är ett tunneltunnel format hål i mittdelen av ansiktet, skilt från munhålan av näsan. Näshålan är belagd med små hår och slemhinna som filtrerar, värmer och fuktar luften innan den andas in. Den består också av tre benformationer (superior, mellersta och inferior concha) som ökar ytan och förbättrar luftens väg genom näshålan.

Bakteriella yttermembranproteiner, också kända som bakteriecellväggsproteiner eller bakteriemembranproteiner, är proteiner som är integrerade i den yttre membranen hos Gram-negativa bakterier och den enda membranen hos Gram-positiva bakterier. Dessa proteiner spelar en viktig roll i bakteriens överlevnad och patogenicitet, genom att vara involverade i processer som cellväxt, celldelning, näringsupptag, sekretion av toxiner och andra virulensfaktorer, samt skydd mot defensiva mekanismer hos värden.

Bakteriella yttermembranproteiner kan vara klassificerade som integrala membranproteiner eller perifera membranproteiner beroende på deras interaktion med membranet. Integrala membranproteiner är kovalent bundna till lipidbilagan i membranet och sträcker sig genom hela membranet, medan perifera membranproteiner är lösliga proteiner som associerar till membranets yta via icke-kovalenta interaktioner.

Exempel på bakteriella yttermembranproteiner inkluderar poriner, som bildar kanaler genom membranet och reglerar transporten av molekyler över membranen, samt autolysiner, enzymer som bryter ned peptidoglykan i cellväggen och bidrar till celldelning och morfologi. Andra exempel är toxinproteiner, som används av patogena bakterier för att infektera värden, och effluxpumpproteiner, som exporterar toxiska substanser från cellen.

Igelkottar är små däggdjur tillhörande familjen igelkottar (Erinaceidae). De kännetecknas främst av sina taggar, som är smala, styva hår fyllda med luft. Taggarna fungerar som ett effektivt försvar mot predatorer, då de sticker ut vid fara och kan orsaka betydande obehag när de träffar på huden.

Igelkottar lever i stora delar av världen, men de flesta arter förekommer i Afrika och södra Europa. De är nattaktiva djur som livnär sig på insekter, maskar, snäckor och små ryggradsdjur. Igelkottarnas kroppslängd varierar mellan 15 och 30 centimeter, och de kan väga mellan 200 gram och 1,5 kilogram beroende på art.

I Sverige förekommer en art av igelkott, den vanliga igelkotten (Erinaceus europaeus). Den är ett populärt trädgårdsdjur som ofta ses i trädgårdar och parker under sommarmånaderna. Igelkotten sover vinterdvala från oktober till mars, då den söker sig till en lya och går in i ett stelt tillstånd där den lever på sina fettspeck.

Feathered animal diseases, eller avikts sjukdomar, är en kategori av djursjukdomar som drabbar fåglar, inklusive både vilda och tam fåglar. Dessa sjukdomar kan orsakas av en rad olika patogener, såsom virus, bakterier, parasiter och svampar.

Exempel på feathered animal diseases inkluderar:

1. Fågelinfluensa (Bird flu): En virussjukdom som orsakas av olika typer av influensavirus typ A och kan vara dödlig för både vilda och tam fåglar, samt en zoonos, vilket betyder att den även kan smitta människor.

2. Newcastle disease (ND): En virussjukdom som orsakas av paramyxovirus typ 1 och drabbar främst hönsfåglar, men kan även påverka andra fågelarter. ND är mycket smittsam och kan leda till hög dödlighet hos drabbade fåglar.

3. Salmonellasjukan: En bakteriesjukdom som orsakas av salmonella-bakterier och kan påverka en mängd olika fågelarter, inklusive höns, ankor, duvor och papegojor. Salmonellasjukan kan leda till diarré, viktminskning och död hos drabbade fåglar.

4. Fågelsjuka (Psittacosis): En bakteriesjukdom som orsakas av Chlamydia psittaci och kan smitta människor via inandning av damm från infekterade fågelbon eller fågelfeber.

5. Giardiasis: En parasitsjukdom som orsakas av protozoerna Giardia duodenalis och kan påverka en rad olika fågelarter, inklusive höns, papegojor och vilda fåglar. Giardiasis kan leda till diarré, viktminskning och magsmärtor hos drabbade fåglar.

6. Kryptosporidios: En parasitsjukdom som orsakas av protozoerna Cryptosporidium parvum och kan påverka en rad olika fågelarter, inklusive höns, papegojor och vilda fåglar. Kryptosporidios kan leda till diarré, viktminskning och magsmärtor hos drabbade fåglar.

7. Trichomoniasis: En parasitsjukdom som orsakas av protozoerna Trichomonas gallinae och kan påverka en rad olika fågelarter, inklusive höns, duvor och vilda fåglar. Trichomoniasis kan leda till sår i munhålan och strupen samt svårigheter att svälja hos drabbade fåglar.

Det är viktigt att kontakta en veterinär eller en annan kvalificerad person om man misstänker att ett djur har någon av dessa sjukdomar.

'Bordetella bronchiseptica' är en gramnegativ bakterie som orsakar respiratoriska infektioner hos djur, framförallt hundar och grisar, men kan även infektera människor, särskilt personer med nedsatt immunförsvar. Bakterien koloniserar de övre luftvägarna och orsakar ofta en kronisk bronkit eller pneumoni. Infektionen sprids vanligen via droppar i luften när en infekterad individ hostar eller nyser. Vid människor som smittats av B. bronchiseptica kan symtomen vara milda och likna en vanlig förkylning, men i vissa fall kan det leda till allvarliga lunginflammationer.

Hemagglutination är en process där röda blodkroppar (erytrocyter) sammanlänkas till klumpar på grund av interaktion med en substans, ofta ett protein eller polysackarid på ytan av en virus eller bakterie.

En hemagglutinationstest (HAT) är ett laboratorietest som utnyttjar denna egenskap för att detektera antikroppar i serumprover från patienter. I testet blandas serumprovet med röda blodkroppar och den specifika mikroorganismen (antigen) som man vill undersöka. Om patientserumet innehåller antikroppar mot den aktuella mikroorganismen kommer de att binda till antigenet, vilket orsakar hemagglutination och bildandet av blodkroppsklumpar. Om det inte finns några antikroppar i serumprovet kommer röda blodkroppar och antigen att förbli separerade.

Hemagglutinationstester används ofta inom diagnostiken av olika infektionssjukdomar, till exempel influensavirusinfektioner och malariaparasiter. Dessa tester är relativt enkla att utföra och ger snabba resultat, men de har blivit allt mindre vanliga på grund av utvecklingen av mer känsliga och specifika serologiska testmetoder, såsom ELISA-tester (Enzyme-linked Immunosorbent Assay).

Sulfaclorpyridazine är ett sulfonamidmedel som används för behandling av bakteriella infektioner. Det är ett syntetiskt antibiotikum som verkar genom att hämta bakteriens förmåga att producera dihydropteroatsyntetas, en nödvändig enzym för bakteriers tillväxt.

Sulfaclorpyridazine är aktivt mot en bred spektrum av gram-negativa och gram-positiva bakterier, inklusive Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis, Staphylococcus aureus och Streptococcus pyogenes. Det används vanligtvis för behandling av urinvägsinfektioner, hudinfektioner och ögoninfektioner.

Som med andra sulfonamidmedel kan sulfaclorpyridazine orsaka allvarliga biverkningar som blodbrist (anemi), lever- och njurskada, och allergiska reaktioner. Det bör inte användas hos gravida kvinnor eller barn under 2 månader gamla.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Osteomyelitis är en infektion i ben- eller broskvävnaden, ofta orsakad av bakterier som når benet via blodomloppet eller direkt via ett sår eller skada på benet. Infektionen kan leda till att benvävnaden slås sönder och att benet till slut kan behöva amputeras ifall den inte behandlas tillräckligt snart och effektivt. Symptomen på osteomyelit kan inkludera smärta, rodnad, svullnad och varmtemperatur i det drabbade området, samt feber och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen av osteomyelit består vanligen av antibiotika och ibland kirurgiskt avlägsnande av död vävnad.

Rabies är en dödlig infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus, ett RNA-virus som tillhör familjen Rhabdoviridae. Viruset överförs vanligtvis genom bett eller skrapningar från smittade däggdjur, särskilt hundar, fladdermöss, vildkatter och vampyrfladdermöss.

När viruset tränger in i kroppen via ett bett eller en skråma, migrerar det genom nervcellerna till centrala nervsystemet (CNS). Detta kan ta veckor eller månader beroende på var på kroppen smittan skedde och hur långt ner i nervsystemet viruset har kommit.

Symptomen på rabies inkluderar feber, huvudvärk, allmän svårighet att svälja, illamående, yrsel, desorientering, aggressivitet, raseri och paralys. I de flesta fallen leder sjukdomen till döden inom en vecka efter att symtomen har börjat visa sig.

Det finns inget botemedel för rabies, men vaccination kan ge skydd om den ges före exponering eller så snart som möjligt efter exponering. Preventiva åtgärder, såsom immunoglobulin och vaccinering, bör ges till alla som har varit i kontakt med en sannolik smittkälla för rabies.

En "dödsattest" (även känd som "dödscertifikat") är ett officiellt dokument som utfärdas av en läkare och bekräftar att en person har dött. Dödsattesten innehåller vanligtvis information om den avlidne, såsom deras namn, födelsedatum och adress, samt information om dödsfallet, såsom datum, tid och orsak till döden.

Det är viktigt att notera att orsaken till döden kan vara angiven som "obekräftad" eller "oklar" om läkaren inte kunde fastställa den exakta dödsorsaken. I vissa fall kan en obduktion behövas för att fastställa orsaken till döden, särskilt om det finns tvivel om hur personen dog eller om det förekommer misstanke om brott.

Dödsattesten är ett viktigt dokument som krävs för att slutföra olika administrativa uppgifter efter en persons död, såsom att ordna begravning, stänga konton och ansöka om sociala förmåner.

Vaccination, även känt som immunisering, är en förebyggande metod för att skydda en individ mot infektionssjukdomar genom att exponera dem för ett antigen som liknar den patogen som orsakar sjukdomen. Detta stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket innebär att kroppen lär sig att känna igen och bekämpa den specifika patogenen om individen exponeras för den i framtiden.

Det finns olika typer av vacciner, men de flesta innehåller ett dödad eller avsvagt patogen, en del av ett patogen eller ett genetiskt material som kodar för ett protein från patogenen. När vaccinet ges till en individ, triggas immunsystemet att producera specifika antikroppar och aktivera T-celler som är specialiserade på att bekämpa den specifika patogenen. Dessa immunitetsmekanismer förblir i kroppen även efter att vaccinet har avtagit, vilket ger en långvarig skydd mot sjukdomen.

Vaccination är en effektiv metod för att kontrollera och eliminera infektionssjukdomar på populationnivå, och det rekommenderas starkt av världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsovårdsmyndigheter att alla individer ska vaccineras enligt de nationella immunisationsschemana som finns i respektive land.

Rabiesvirus definieras inom medicinen som ett enkelsträngat RNA-virus i familjen Rhabdoviridae och släktet Lyssavirus. Viruset orsakar den dödliga zoonotiska sjukdomen rabies, som vanligtvis överförs till människor genom bett eller skrapningar från infekterade djur, ofta hundar, fladdermöss och andra vilda däggdjur. Rabiesvirus har en karaktäristisk rhabdoviral form med en cylindrisk kapsid omgiven av ett lipidmembran. Det infekterar nervceller hos värden, replikerar sig och sprider sig sedan till centrala nervsystemet, vilket leder till progressivt neurologiskt förfall och död om läkemedelsbehandling inte ges i tid.

En födelseattest är ett officiellt dokument som bekräftar födelsen av en individ. Det innehåller vanligtvis information såsom barnets namn, datum och plats för födseln, samt identiteten på barnets föräldrar. Födelseattester utfärdas vanligen av myndigheter som är ansvariga för registreringen av födelser i det land där barnet föddes. I vissa länder kan födelseattester även innehålla ytterligare information, såsom barnets kön, vikt och längd vid födseln. Födelseattester används ofta som ett officiellt bevis på en persons identitet och är vanligen ett nödvändigt krav för att kunna få tillgång till vissa tjänster eller rättigheter, såsom skolskrivningar, passansökningar och sociala förmåner.

Rabiesvaccinet är ett preventivt medicinskt preparat som används för att immunisera mot rabies, en allvarlig och ofta dödlig infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus. Vaccinet stimulerar produktionen av antikroppar och cellulära immunitet mot viruset i kroppen. Det ges vanligen injicerat, och i allmänhet krävs en serie av injektioner för att uppnå full effektiv immunitet. Rabiesvaccinet används ofta för att vaccinera personer som är utsatta för ett högt risk för smitta, såsom veterinärer, djurskötare och resenärer till områden med hög förekomst av rabies.

I'm sorry for any confusion, but your question is a bit unclear. The term "Norge" is the Norwegian language word for Norway, which is a country in Northern Europe. However, if you are asking for a medical definition related to Norway, I would need more context or information to provide an accurate answer.

If you're asking about medical conditions or healthcare in Norway, here are some possible relevant definitions:

* Norwegian Medicines Agency (NoMA): The Norwegian government agency responsible for regulating and overseeing the use of medicines in Norway.
* Norwegian National Advisory Unit on Rehabilitation in Rheumatology: A national center of expertise that aims to contribute to improved knowledge, skills, and quality in rehabilitation for people with rheumatic diseases in Norway.
* Norwegian Institute of Public Health (NIPH): The Norwegian government agency responsible for providing research-based knowledge and advice on health policy and public health practice in Norway.

I hope this helps! If you have any further questions, please let me know.

... är en gramnegativ, aerob, stavformad bakterie. Bakterien tillhör normalfloran av många däggdjurs och ... https://www.uptodate.com/contents/pasteurella-infections. Läst 12 november 2021. ^ [a b] "Bett av hund och katt - handläggning ...
Mykoplasma, pasteurella och mannheimia förekommer i svenska getbesättningar. Andra smittämnen som kan ge luftvägsinfektioner ...
... (tidigare känd som Pasteurella pestis) är bakterien som orsakar pest. Den är en gramnegativ, stavformad och ...
Zbinden, Reinhard; von Graevenitz, Alexander (2011). "Actinobacillus, Capnocytophaga, Eikenella, Kingella, Pasteurella and ...
Det är fråga om olika smittämnen som E. coli, diplokocker, pasteurella, salmonella och Trueperella pyogenes. Kalvarna upptar ...
Över bytesdjuren kan arten drabbas av harpest, infektioner med bakterier av släktet Pasteurella och med Yersinia pestis som ...
... är en ytterst dödlig form av Pasteurella multocida. Eftersom komodovaranen tycks vara immun mot sina egna mikrober har mycket ...
Bakterien som identifierades namngavs till att börja med till Pasteurella parahaemolyticus innan den bestämdes tillhöra släktet ...
Pasteurella multocida är en gramnegativ, aerob, stavformad bakterie. Bakterien tillhör normalfloran av många däggdjurs och ... https://www.uptodate.com/contents/pasteurella-infections. Läst 12 november 2021. ^ [a b] "Bett av hund och katt - handläggning ...
Pasteurella multocida är en mycket vanlig bakterie som återfinns hos de flesta friska grisar. Bakterien utgör en viktig ... Lunginflammation orsakad av Pasteurella multocida hos gris. Gris Pasteurella multocida är en mycket vanlig bakterie som ... Sekundärinfektion med Pasteurella multocida förekommer och symtomen kan då förvärras med hög feber, kraftig hosta, dyspné som ... Pasteurella multocida sprids i huvudsak genom trynkontakter mellan grisar. Bakterien orsakar inte lunginflammation på egen hand ...
Pasteurella multocida En bakterie som kan infektera människor med bettskador, speciellt från katter. En infektion av den här ...
Pasteurella multocida Proteus mirabilis Proteus spp. (andra) Providencia spp. Arter för vilka förvärvad resistens kan vara ett ...
Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis (Pasteurella pestis). De vanligaste formerna är böldpest samt lungpest. ...
pneumoniae och Pasteurella multocida vid luftvägssjukdomar. Illustration of SARS-CoV-2, the novel coronavirus, from the Centers ...
Pasteurella aerogenes. *Pasteurella multocida. *Pasteurella pneumotropica. *Photobacterium damselae. *Plesiomonas shigelloides ...
Fågelkolera orsakas av bakterien Pasteurella multocida och ger akut allmän blodförgiftning och massdöd hos framför allt ... Bakterien Pasteurella multocida förekommer som sjukdomsorsak hos både människor och djur. Den kan ge upphov till allt från ... Orsak: Bakterien Pasteurella multocida.. Arter: Fåglar och flertalet arter däggdjur, massdöd hos framför allt andfåglar.. ... Fågelkolera orsakas av bakterien Pasteurella multocida och ger akut allmän blodförgiftning och massdöd hos framför allt ...
Tabel 4 (Pasteurella & Actinobacillus). 1.2.4. Proteus mirabilis. 3.2.3. Alfa-hæmolytiske streptokokker. Tabel 5 ( ...
Pasteurella multocida Pasteurella multocida multocida växer vid 37 °C (99 °F) på blod eller choklad agar, HS-agar, men växer ... Pasteurella multocida Pasteurella multocida multocida växer vid 37 °C (99 °F) på blod eller choklad agar, HS-agar, men växer ... Pasteurellos är en zoonotisk sjukdom . Det orsakas av infektion med bakterier av släktet Pasteurella. ...
Nysningar, deformerande tryne framförallt vid infektion tillsammans med Pasteurella multocida. Hund. Infektiös tracheobronkit ( ...
Pasteurella är den vanligaste bakterien vid luftvägsinfektion hos kalv och den går oftast att behandla med penicillin. Lungmask ... Bakterier: Pasteurella multocida, Mannheimia haemolytica och Histophilus somni samt Mycoplasma bovis. Bakteriella infektioner ...
Pasteurella multocida - månadens bakterie. *Juverhälsa hos mjölkande får och getter. *Instruktionsfilm - CMT (California ...
Pasteurella multocida är en vanlig bakterie som kan ligga bakom öroninfektioner, men det finns såklart flera bakterier som kan ... Pasteurella multocido är i första hand en luftvägssjukdom men kan sätta sikte till invertes organ och till nervsystemet. ...
Pasteurella multocida och Proteus mirabilis bakterier ...
Mannheimia och Pasteurella är mycket osäker eftersom de olika släktena inte bildar monofyletiska kluster.. ...
Pasteurella multocida subsp. multocida. *Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis. *Brilliant Grön (BG) -agar ...
Pasteurella multocida - månadens bakterie. *Juverhälsa hos mjölkande får och getter. *Instruktionsfilm - CMT (California ...
Pasteurella multocida - månadens bakterie. *Juverhälsa hos mjölkande får och getter. *Instruktionsfilm - CMT (California ...
Pasteurella multocida Fransicella tularensis och Brucella Borrelia burgdorffi Mycoplasma pneumoniae Ureaplasma urealyticum ...
Pasteurella (släktet). Prevotella (släktet). Propionibacterium (släktet). Proteus mirabilis. Proteus, inte specificerat ( ...
En del varianter av bakterien Pasteurella multocida medför hög dödlighet hos tamhöns medan andra ger milda symtom. ...
Pasteurella. multocida. , huvudpatogen vid katt- och hundbett.. Infekterade hund- och människobett. Vuxna. ...
Infektionstecken inom 24 timmar ger misstanke om pasteurella-infektion. Om patient ej är allmänpåverkad kan man behandla med ...
Pasteurella multocida - månadens bakterie. *Juverhälsa hos mjölkande får och getter. *Instruktionsfilm - CMT (California ...
Pasteurella multocida - månadens bakterie. *Juverhälsa hos mjölkande får och getter. *Instruktionsfilm - CMT (California ...
Pasteurella spp, Alfa- och Beta-hämolyserande streptokocker, stafylokocker, Med normalflora menas bakterier och svampar som ...
Pasteurella multocida subsp. multocida. *Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis. *Brilliant Grön (BG) -agar ...
Pasteurella multocida subsp. multocida. *Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis. *Brilliant Grön (BG) -agar ...
Pasteurella multocida - månadens bakterie. *Juverhälsa hos mjölkande får och getter. *Instruktionsfilm - CMT (California ...
  • Pasteurella multocida är en gramnegativ, aerob, stavformad bakterie. (wikipedia.org)
  • Pasteurella multocida är en mycket vanlig bakterie som återfinns hos de flesta friska grisar. (sva.se)
  • Pasteurella multocida sprids i huvudsak genom trynkontakter mellan grisar. (sva.se)
  • Sekundärinfektioner med Pasteurella multocida kan förvärra infektioner med exempelvis Mycoplasma hypopneumoniae (SEP) . (sva.se)
  • Tester för påvisande av antikroppar mot Pasteurella multocida kan användas för utredningar på besättningsnivå, men måste tolkas med viss försiktighet eftersom smittämnet är så vanligt förekommande. (sva.se)
  • Fall av lunginflammation där Pasteurella multocida misstänks vara av betydelse behandlas med antibiotika. (sva.se)
  • Förebyggande åtgärder består i att minska inverkan av de primärpatogena smittämnen som föregår smitta med Pasteurella multocida , exempelvis Mycoplasma hyopneumoniae . (sva.se)
  • Sekundärinfektion med Pasteurella multocida förekommer och symtomen kan då förvärras med hög feber, kraftig hosta, dyspné som följd. (sva.se)
  • Fågelkolera orsakas av bakterien Pasteurella multocida och ger akut allmän blodförgiftning och massdöd hos framför allt andfåglar. (umbraco.io)
  • Bakterien Pasteurella multocida förekommer som sjukdomsorsak hos både människor och djur. (umbraco.io)
  • Pasteurella multocida Pasteurella multocida multocida växer vid 37 °C (99 °F) på blod eller choklad agar, HS-agar, men växer inte på MacConkey-agar. (tvmoviesgames.com)
  • Pasteurella multocida är en vanlig bakterie som kan ligga bakom öroninfektioner, men det finns såklart flera bakterier som kan vara orsaken. (fs4h.fi)
  • Bakterien Pasteurella Pestis som orsakar pest . (fyr.org)
  • Pasteurella är den vanligaste bakterien vid luftvägsinfektion hos kalv och den går oftast att behandla med penicillin. (kalvportalen.se)
  • Cirka 18 arter finns beskrivna inom genus Actinobacillus , men släktskapet mellan medlemmar inom de närbesläktade släktena Actinobacillus , Haemophilus , Mannheimia och Pasteurella är mycket osäker eftersom de olika släktena inte bildar monofyletiska kluster. (vetbact.org)