Pilonidalcysta
Sakralregion
Suturtekniker
Penissjukdomar
Lambåer
Hårborttagning
Recurrence
Sårläkning
Hår
Encyklopedier, principer
Skinkor
Svans
Gastrektomi
Fetma, sjuklig
Bariatric Surgery
Gastroplastik
Fetma
Magsäcks-bypass
En pilonidalcysta är en typ av cysta (en sluten, fickformig vätskefylld säck) som oftast bildas i pilonidaldelen (den lilla dimpfven som finns mellan de två kindbenen nära stjärten) och innehåller hår, hud, smuts och bakterier. Den kan bli inflammerad eller infekterad och bilda en abscess (en samling av från kroppen separerad vätska som orsakas av infektion). Symptomen på en pilonidalcysta innefattar smärta, rodnad, svullnad och varbildning i området. Den kan behandlas med antibiotika, dränering eller kirurgiskt avlägsnande.
'Sakralregion' refererer til den del af rygsøjlen som består af de fem nederste brystværtskiver (T12) og de fem sakrale værtskiver (S1-S5). Dette er en del af den centrale nervøse systemets underdele, som kaldes det autonome nervesystem. Sakralregionen har en vigtig rolle i at kontrollere kroppens affektive funktioner, herunder tarmfunktion, blærefunktion og seksuel respons.
En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.
Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:
* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer
For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.
'Hårklippning' och 'rakning' är två metoder för att ta bort hår från kroppen.
Hårklippning innebär att använda en särskild apparat, en hårklippare, för att klippa bort överflödigt hår. Hårklipparen har olika inställningar för olika längder på det kvarstående håret. Denna metod används vanligtvis för att underhålla en kort frisyr eller för att klippa håret till en viss längd.
Rakning innebär att ta bort allt hår från en viss yta med hjälp av en rakhyvel och rakläggare. Rakning används ofta för att få en ren, slät yta på ansikte, ben eller andra kroppsdelar. Det är viktigt att använda rakhyveln i rätt riktning för att undvika skavskador och irritation.
Båda metoderna kan användas beroende på personens preferenser och behov.
Penisrelaterade sjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan drabba penis, inklusive infektioner, hud- och slemhinneförändringar, könssjukdomar och onkologiska tillstånd. Några exempel på vanliga penissjukdomar är:
1. Balanit: En inflammation av frenulum (den del av skaftet som fäster prepucien eller förhuden till ollonet) och/eller prepuciens insida. Den kan orsakas av dålig hygien, irritation, allergier, infektioner eller vissa hudsjukdomar.
2. Balanopostit: En kombination av balanit och postit (inflammation av urinrörets mynning). Detta kan orsakas av dålig hygien, irritation, allergier, infektioner eller vissa hudsjukdomar.
3. Konjunktivit: En inflammation eller infektion av slemhinnan som täcker penisens yta. Det kan orsakas av bakterier, virus, svampar eller reaktion på en kemikalie eller ett främmande ämne.
4. Smittsam balanit/postit: En infektion av frenulum och/eller prepuciens insida som orsakas av bakterier (till exempel *Neisseria gonorrhoeae* eller *Chlamydia trachomatis*) eller virus (till exempel herpes simplex).
5. Lichen sclerosus: En kronisk hudsjukdom som orsakar vitaktiga, tunna och skrynkliga plackar på penisens yta, ofta runt prepucien. Den kan leda till smärta, blödning eller besvär med urinering eller samlag.
6. Lichen planus: En kronisk hud- och slemhinneinflammation som orsakar röda, svullna plackar på penisens yta. Den kan leda till smärta, blödning eller besvär med urinering eller samlag.
7. Peyronie's sjukdom: En benign tumör i penisens vävnad som orsakar böjning, förkortning eller smärta under erektion.
8. Balanit xerotica obliterans (BXO): En progressiv hudsjukdom som orsakar vitaktiga, tunna och skrynkliga plackar på penisens yta, ofta runt prepucien. Den kan leda till förträngning av urinröret och svårigheter med urinering.
9. Penisförkalkning: En benign tillväxt av kalk i penisens vävnad som orsakar hårdhet, smärta eller besvär med samlag.
10. Parafimosis: En komplikation där prepucien inte kan dras tillbaka över glanspenis efter att ha dragits bakåt under erektion eller annan aktivitet. Detta kan leda till svullnad, smärta och nekros (död vävnad).
11. Penisförstoring: En kirurgisk procedure där penisens längd eller omfång ökar genom att skapa en flik i ligamentet som håller penisen till kroppen eller injicera fyllnadsmedel i penisvävnaden.
12. Penisimplantat: En kirurgisk procedure där en pump och ett reservoar installeras i kroppen för att hjälpa till att uppnå och underhålla en erektion.
13. Penisrekonstruktion: En kirurgisk procedure där penisens form, storlek eller funktion återställs efter skada, sjukdom eller avföddhet.
14. Penistransplantation: En experimentell kirurgisk procedure där en donerad penis transplanteras till en mottagare som saknar sin egen penis på grund av skada, sjukdom eller avföddhet.
15. Frenuloplasti: En kirurgisk procedure där den tunna strimman hud (frenulum) som fäster glanspenisen till undersidan av könsorganet klipps bort eller förlängs för att lindra smärta eller begränsad rörelse under samlag.
16. Kondylombehandling: En procedure där kondyler (små vårtor) som orsakas av humana papillomvirus (HPV) på penis, skrotum eller anus tas bort med laser, elektrokauterisering, cryosurgery (frysning) eller kirurgi.
17. Cirkumcision: En procedure där huden som täcker glanspenisen klipps bort för religiösa, medicinska eller kulturella skäl.
'Lambåer' er ikke en medisinsk term eller begrep som jeg kjenner til. Det kan være at du har tatt feil på stavemåten, og det du egentlig vil spørre om er 'lommelegen'?
En lommelege er en type lege som tilbyr mindre ytre medisinske behandlinger, som f.eks. å sutte vevsår eller fjerne håret fra en sårflate. De fleste lommeleger har en uddannelse som praktiserende sykepleier og har gått en ekstra utdanning for å bli autorisert som lommelege.
Jeg håper dette besvarer spørsmålet ditt! Hvis du har ytterligere spørsmål, vennligst ikke hesiter å spørre igjen.
Strålsvampsjuka, även känt som blastomycosis, är en infektionssjukdom orsakad av svampen Blastomyces dermatitidis. Denna sjukdom är sällsynt men kan vara allvarlig eller livshotande, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
Infektionen uppstår vanligtvis när en individ andas in sporer från den luftburen svampen, som främst förekommer i fuktiga jordar i söta och tempererade klimatzoner. När sporerna når lungorna kan de orsaka infektion och inflammation, vilket kan leda till symtom som hosta, andfåddhet, feber, trötthet och värk. I vissa fall kan sjukdomen spridas från lungorna till andra delar av kroppen, såsom hud, benmärg och centrala nervsystemet, vilket kan leda till allvarliga komplikationer.
Diagnos av strålsvampsjuka ställs vanligtvis genom att undersöka patientens andningsvätskor eller vävnadsprover med mikroskopi, kultur eller molekylärbiologiska tekniker. Behandlingen består ofta av antimykotiska läkemedel som administreras under en längre tidsperiod för att eliminera svampen och förebygga komplikationer.
"Dagkirurgiska tekniker" refererar till metoder och procedurer inom kirurgi som utförs på en patient som inte behöver övernatta på sjukhus efter operationen. Dessa tekniker har blivit allt vanligare under de senaste åren, delvis beroende på förbättrade anestesitekniker och ökad kunskap om smärtlindring.
Exempel på dagkirurgiska tekniker inkluderar:
1. Arthroskopi: En minimal-invasiv kirurgisk metod som används för att diagnostisera och behandla skador i leden, såsom meniskskador eller ledbandsskador.
2. Kataraktkirurgi: En operation där linsen i ögat ersätts med en konstgjord linse för att förbättra synen hos patienter med grå starr.
3. Varicose vein stripping: En procedure där ovanligt slappa vener i benet tas bort för att behandla krampor och andra besvär som orsakas av venös insufficiens.
4. Kolonoskopi: En undersökning av kolon och rektum med en flexibel, tunn tub som har en ljuskälla och en kamera monterad på änden. Den används för att screena för cancer och polypers uppväxt i tjocktarmen.
5. Hysteroskopi: En minimal-invasiv kirurgisk procedur där en tunn, böjlig tub med en kamera på änden insätts genom vaginalporten för att undersöka och behandla problem i livmodern, såsom abnormala blödningar eller fibroider.
Dessa tekniker har visat sig vara säkra och effektiva, och de ger patienter möjlighet att få vård utan att behöva stanna på sjukhus efter operationen.
Hårborttagning, även känt som epilation eller hair removal, är en process där man tar bort hår från kroppen. Det finns flera olika metoder för att göra detta, inklusive:
1. Metoder med mekanisk friction: Denna typ av hårborttagning innebär att man använder en yta som rör sig mot håret för att rubba det och skilja det från huden. Exempel på metoder som använder denna teknik är rasor, epilatorer och vaxning.
2. Metoder med kemi: Denna typ av hårborttagning innebär att man använder en kemisk lösning för att lösa upp proteinet keratin i håret, vilket gör att det blir svagt och kan tas bort. Exempel på metoder som använder denna teknik är kräm för depilation och sugaring.
3. Metoder med energi: Denna typ av hårborttagning innebär att man använder en energikälla, såsom laser eller elektricitet, för att skada hårsäcken och förhindra att håret växer tillbaka. Exempel på metoder som använder denna teknik är laserbehandling och elektrolys.
Det är viktigt att notera att olika metoder kan vara mer eller mindre effektiva beroende på typen av hår och hud, samt personliga preferenser och behov. Det är alltid rekommenderat att söka råd från en läkare eller en licensierad estetiker innan man väljer en metod för hårborttagning.
'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).
'Sårläkning' (engelska: 'Wound healing') är ett komplext fysiologiskt process som sker efter att kroppen har skadats och en vävnadsbarriär har brutits. Det innebär återställandet av strukturellt och funktionellt integritet i den skadade vävnaden genom en koordinerad serie händelser som involverar olika celltyper, tillväxtfaktorer, cytokiner och extracellulära matrixproteiner.
Sårläkning kan delas in i tre faser:
1. Hemostasis-fasen: Den första fasen av sårläkning innebär hemostas, där skadan orsakar blodflödesförlust och kroppen svarar med att koagulera blodet för att stoppa blödningen. Detta leder till bildandet av en blodpropp (trombus) som innehåller bland annat blodplättar (trombocyter), fibrin och andra koagulationsfaktorer. Samtidigt släpper aktiverade blodplättar ut growth factors som lockar till sig celler till skadan för att påbörja reparationsprocessen.
2. Inflammatorisk fas: Den andra fasen av sårläkning kallas inflammatorisk fas och innebär en intensiv immunrespons där celler som neutrofiler, monocyter/makrofager rekryteras till skadan för att neutralisera eventuella patogener och börja reparationsprocessen. Dessa celler frisätter cytokiner, growth factors och matrixmetalloproteinas (MMP) som bidrar till att koordinera den efterföljande regenerationen av vävnaden.
3. Proliferativ fas: Den tredje fasen av sårläkning kallas proliferativ fas och innebär en aktiv neovaskularisering (bildning av nya blodkärl) och produktion av extracellulär matrix (ECM). Fibroblaster producerar kollagen och andra ECM-proteiner som bildar en ny grund för den regenererande vävnaden. Epitelceller migrerar till skadan och bildar ett nytt epitelegdämnande över den regenererade vävnaden.
4. Remodellering: Den fjärde och sista fasen av sårläkning kallas remodellering och innebär en återbildning av vävnaden till dess ursprungliga form och funktion. Detta sker genom en kontinuerlig process där ECM-proteiner bryts ned och nyproduceras, samt att blodkärlen mognar och differensieras.
Sårläkning är en komplex process som involverar ett stort antal celler, signalsubstanser och molekyler. Förståelsen av de underliggande mekanismerna bakom sårläkningen är viktigt för att utveckla effektiva behandlingsmetoder för sårläkningsrubbningar som drabbar många patienter världen över.
'Hår' är en biologisk struktur som består av ett proteinkit, keratin, och fibrer som växer från huden hos de flesta djur. Hårsystemet inkluderar också en rot som sitter i huden och förser håret med näring och blod. Hårets funktion är huvudsakligen termoreglering, men det kan också ha en skyddande funktion mot skada från solljus och andra yttre faktorer. Håret på människans huvud växer i genomsnitt cirka 0,3 mm per dag.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
'Skinkor' (Scincoidea) är en överfamilj i underordningen ödleartade kräldjur (Sauria). Skinkorna kännetecknas bland annat av att de saknar öronöppningar och har ett långsträckt, smalt huvud. De flesta arterna är marklevande och lever i varmare delar av världen. Flera arter förekommer även i Sverige som tillfälliga besökare. Exempel på skinkor är tvåtåig skink och glasögonskink.
'Svans’ er en anatomisk term som refererer til et organ som findes hos mange dyr, men ikke mennesker. Hos pattedyrer som hunde, katte og rævnaturer, består svansen av et lange, fleksible ledd i ryggemarksdelen av kroppen. Svansen brukes oftest til balanse og støtte under bevegelse, men kan også være involvert i kommunikasjon og varsel. Hos fugle er svansen også kjent som 'hale' og består av en bunke styv, fløyelike fjer som hjelper med styring under flyvning. Andre dyr, som ormar og firben, har også en form for svans, men denne er ofte mer stiv og brukes mer til forsvar enn balanse.
Gastrektomi är en kirurgisk procedur där hela magsäcken (gaster) extirpas. Detta kan göras av olika anledningar, till exempel vid magcancer eller mycket svårartad refluxsjukdom. Efter operationen måste patienten ha en omställning av sin kosthållning för att kunna få i sig näringsriktig mat i mindre mängder, eftersom den vanliga magfunktionen inte längre finns.
Sjukligt fetma, eller Adipositas, definieras som en allvarlig och kronisk sjukdom där det finns ett obehagligt överskott av fettvävnad i kroppen. Det mäts vanligen med kroppsmasseindex (BMI), som är ett kvotvärde som utgörs av vikten dividerat med storleken i kvadraterna på kroppslängden. En person anses ha sjukligt fetma när BMI är över 30.
Sjukligt fetma kan orsaka en rad allvarliga hälsoproblem, inklusive diabetes typ 2, högt blodtryck, hög kolesterol, sömnapné, ledvärk, gallvägsproblem och ökad risk för vissa typer av cancer. Det kan också leda till social diskriminering och minskat självförtroende. Sjukligt fetma behandlas vanligen med kombinationen av livsstilsförändringar, mediciner och i vissa fall kirurgi.
Bariatric surgery is a medical term that refers to various surgical procedures performed on the stomach and/or intestines to induce weight loss in individuals who are obese. The main goal of bariatric surgery is to reduce the amount of food that can be consumed or absorbed, leading to significant calorie restriction and, ultimately, weight loss.
There are several types of bariatric surgeries, including:
1. Roux-en-Y gastric bypass (RYGB): This procedure involves creating a small pouch at the top of the stomach and connecting it directly to the middle portion of the small intestine, bypassing the rest of the stomach and the upper part of the small intestine. This results in reduced food intake and decreased absorption of nutrients.
2. Sleeve gastrectomy (SG): In this procedure, a portion of the stomach is removed, creating a narrow sleeve-shaped pouch that restricts food intake. This procedure also reduces the production of hunger-stimulating hormones, leading to decreased appetite and weight loss.
3. Adjustable gastric banding (AGB): This procedure involves placing an adjustable band around the upper part of the stomach to create a small pouch that restricts food intake. The band can be adjusted to increase or decrease the size of the opening between the pouch and the rest of the stomach, allowing for customized weight loss management.
4. Biliopancreatic diversion with duodenal switch (BPD/DS): This procedure combines a sleeve gastrectomy with a bypass of the majority of the small intestine, resulting in significant calorie malabsorption and weight loss. However, this procedure is less common due to its higher risk of complications and nutrient deficiencies.
Bariatric surgery is typically recommended for individuals with a body mass index (BMI) of 40 or higher, or those with a BMI of 35 or higher who have obesity-related health conditions such as type 2 diabetes, sleep apnea, or hypertension. It is important to note that bariatric surgery is not a quick fix for obesity and requires lifelong changes in dietary habits, physical activity, and behavior to achieve and maintain successful weight loss outcomes.
Gastroplastik är ett medicinskt ingrepp som innebär att man delar upp magsäcken i två delar med hjälp av en stapel- eller sömsydda, för att minska magsäckens kapacitet och på så sätt begränsa kaloriupptaget. Detta görs vanligen som ett metodval inom viktminskningskirurgi hos personer med allvarlig fetma (obesitas).
Det finns olika typer av gastroplastik, men de två vanligaste är:
1. Vertikal bandgastroplastik (VBG): Denna typ innebär att man skapar en liten pouch ( ficka) i övre delen av magsäcken och placerar ett band runt den för att begränsa dess storlek. Detta gör att patienten känner sig snabbt mätt efter att ha ätit små mängder mat.
2. Roux-en-Y gastrobypass (RYGB): Denna typ innebär att man skapar en liten pouch i övre delen av magsäcken och kopplar den till en del av tarmen, medan den övriga delen av magsäcken och toppen av tarmsystemet fortfarande är kopplade. Detta gör att patienten inte kan äta stora mängder mat eftersom de känner sig snabbt mätta, samtidigt som deras kropp absorberar färre näringsämnen från den mat de äter.
Gastroplastik är ett av flera möjliga ingrepp för att behandla allvarlig fetma och bör endast utföras av erfarna specialistläkare inom området. Det finns också vissa risker och komplikationer som kan uppstå efter operationen, såsom malabsorption, näringsbrist, magonti och operationsrelaterade komplikationer. Därför bör alla alternativ diskuteras ingående med läkaren innan ett beslut om operation tas.
Fetma (fetma = fetal growth retardation) er en medisinsk betegnelse for et forhold hvor barnets vekt under graviditeten utvikler seg langsomt eller stanset. Det kan være forskjellige årsaker til at dette skjer, og det kan ha alvorlige konsekvenser for barnets helse både under graviditeten og etter fødselen.
En av de vanligste definisjonene av fetma er hvis barnet har en vekt under 10. periletal (percentsile) ved fødselen. Det betyr at barnets vekt ligger under det 10. percentil av andre barns vekt i samme alder og kjønn. Andre definisjoner kan også inkludere en kombinasjon av lavere vekt og lengde, eller en vurdering av hvor mye barnet veier i forhold til hvordan det bør veie basert på moders alder, kroppsvekt og andre faktorer.
Fetma kan være forårsaket av mange forskjellige ting, inkludert genetiske faktorer, problemer med moderkakken eller blodforsyningen til barnet, infeksjoner, alkohol- og nikotinbruk under graviditeten, og andre helseproblemer hos moren. Hvis fetma ikke behandles riktig, kan det føre til komplikasjoner som lav vekt ved fødsel, lave blodsukker- og kolesterolnivåer, hjerteproblemer, hjerne skader, og andre langvarige helseproblemer for barnet. Derfor er det viktig at gravide kvinner har regelmessige medisinske kontroller under graviditeten for å oppdage og behandle fetma tidlig.
En magssäckspassage, även känd som magbypassoperation eller Roux-en-Y-magbypass, är ett typ av kirurgiskt ingrepp som används för att behandla allvarlig fetma. Under operationen skapar kirurgen en liten ficka i överkanten av magsäcken och kopplar den till en del av tarmen, vilket gör att maten passerar mycket mindre yta i mag- och tarmkanalen. Detta medför att patienten känner sig snabbare näringssatt och blir mätt på mindre matmängder, vilket i sin tur leder till viktminskning. Magssäckspassage är en av de vanligaste operationerna för fetma och har visat sig vara effektiv för att reducera vikt och förbättra relaterade hälsoproblem som diabetes, högt blodtryck och sömnapné.
Stenochirurgisk definition:
En magtarmtumör (gastric tumor) är en abnormell tillväxt i slemhinnan eller äventyret i magsäcken. Magsäckstumörer kan vara både godartade och elakartade. De godartade tumörerna kallas adenom och de elakartade tumörerna kallas adenocarcinom. Andra typer av elakartade tumörer som kan förekomma i magsäcken är neuroendokrina tumörer, lymfomer och sarkomer.
Adenocarcinom är den vanligaste typen av magsäckscancer och utgår ofta ifrån magsäckens slemhinna. Riskfaktorer för att utveckla magsäckscancer innefattar bland annat infektion med Helicobacter pylori, magitillstånd som kräver långvarig behandling med protonpumpshämmare, levercirros, matvanor (t.ex. saltrik mat och rökning), ålder och ärftlighet. Symtom på magsäckscancer kan vara illamående, kräkningar, buksmärtor, viktminskning och blod i avföringen. Diagnosen ställs vanligen genom endoskopi och biopsi, och behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).