Stomata (singular: stoma) are tiny pores found in the epidermis of plant leaves, stems, and other organs. They are essential for gas exchange between the plant and the environment, allowing carbon dioxide to enter for photosynthesis while releasing oxygen and water vapor during transpiration. Each stoma is surrounded by a pair of specialized cells called guard cells, which regulate its opening and closing in response to environmental factors such as light, humidity, and temperature.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
En medicinsk definition av 'stomi' är en konstgjord öppning som skapas mellan ett hålrum inne i kroppen och ytan av kroppen. Denna öppning kan användas för att underlätta utflödet av urin, fekalier eller andra kroppsvätskor när en naturlig öppning är skadad, blockerad eller saknas. Exempel på olika typer av stomi inkluderar kolostomi, ileostomi och urostomi.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."
Peritoneal stomata refererar till små öppningar eller kanaler i peritoneum, den serösa membran som omsluter bukhålan och de inre organen. Dessa stomata förekommer naturligt hos vissa djurarter, såsom ryggradslösa djur och vissa däggdjur, där de fungerar som en del av deras respirations- eller exkretionssystem.
Arvsmassan hos växter.
"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."
En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
"Växtepidermis" refererar till den yttre celllagren hos växter som skyddar deras vävnader från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av en enda cellager som är täckt av ett vaxliknande material som kallas cutin, vilket hjälper till att försegla cellerna och minska vattenförlust. Specialiserade celler i växtepidermis, såsom stomatceller, kan också reglera växternas vattentvätt genom att öppna och stänga sig.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.

Stomata är en typ av struktur på växters blad och stjälkar, som består av två celler runt en liten öppning. Dessa celler kallas stomatceller och öppningen kallas stomataporus. Stomatan tillåter gasutbyte mellan växten och atmosfären, så att växten kan ta upp kol dioxid för fotosyntesen och avge syre som en biprodukt. Vattenånga kan också avges genom stomatan, vilket kan leda till vattenförlust från växten. Stomatans öppning och stängning regleras av turgescensförändringar hos de omgivande cellerna.

Genmanipulerade växter definieras som växter vars genetiska material har ändrats genom användning av bioteknik, vanligtvis genom tekniker såsom genteknik eller geneditering. Detta innebär att enskilda gener eller DNA-sekvenser kan tas bort, läggas till eller modifieras i växtens genetiska makeup för att ge den nya egenskaper som inte finns naturligt hos arten. Genmanipulerade växter används ofta inom jordbruket för att få högre avkastning, öka motståndskraften mot skadedjur och sjukdomar eller förbättra näringsinnehållet i grödorna.

I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.

Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.

'Stomi' är ett medicinskt begrepp som refererar till en konstgjord öppning i magsäcken, tarmen eller urinblåsan. Denna öppning skapas ofta genom en kirurgisk procedure och används för att hjälpa patienter med svårigheter att svälja, äta eller gå på toaletten på grund av sjukdomar eller skador i tarm- eller urinvägsystemen.

Stomier kan vara permanenta eller tillfälliga och används ofta för att underlätta behandlingen av sjukdomar som cancer, Crohns sjukdom, divertikulit, obstipation, trauma och andra tillstånd som påverkar magsäcken, tarmen eller urinblåsan.

Det finns olika typer av stomier beroende på vilken del av kroppen som öppningen skapas i. Några exempel är kolostomi (skapad i tjocktarmen), ileostomi (skapad i tunntarmen) och urostomi (skapad i urinblåsan).

Efter en stomioperation behöver patienter ofta använda ett speciellt medicinskt tillbehör, såsom en stomibälte eller en påse, för att samla avsöndringarna från öppningen och underlätta vardagslivet.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

I medicinsk kontext, avser "växtrötter" ofta underjordiska delar av vissa växter som kan användas för medicinska ändamål. Dessa delar kan vara rötter, rhizomer (horisontella underjordiska stjälkar) eller jordstammar (förtjockade, uppåtriktade underjordiska stjälkar). Exempel på växtrötter som används inom medicinen är kurkuma (Curcuma longa), kryddväxtrod (*Smilax aristolochiifolia*) och valfriskar (*Valeriana officinalis*).

Det är viktigt att notera att användning av växtrötter eller andra naturläkemedel bör diskuteras med en läkare, särskilt om man tar några mediciner eller har några hälsoproblem, eftersom det kan förekomma interaktioner mellan olika substanser.

Peritoneal stomata är en medicinsk term som refererar till små öppningar eller kanaler i peritoneum, den serösa membran som omsluter bukhålan och dess innehåll. Peritoneala stomata kan förekomma naturligt eller skapas under vissa medicinska behandlingar, till exempel peritonealdialys eller kontinuerlig ambulant peritonealdialys (CAPD) hos patienter med njursjukdom. Dessa stomata fungerar som en väg för utbyte av vätskor och substanser mellan bukhålan och omgivande vävnader eller yttre miljö.

'Växtgener' är ett begrepp inom genetiken och molekylärbiologin som refererar till den totala uppsättningen genetisk information hos växter. Genomer består av DNA-molekyler som innehåller tusentals gener, regulatoriska sekvenser och icke kodande regioner. Växters genomer varierar i storlek och komplexitet mellan olika arter. Exempel på växtgener inkluderar risgenomet (cirka 460 miljoner baspar), majsgenomet (cirka 2,3 miljarder baspar) och människans genomet (cirka 3 miljarder baspar). Studiet av växtgener har potentialen att förbättra jordbrukets produktivitet, föda världens växande befolkning och skydda mot skadegörare och klimatförändringar.

'Växtskott' är ett medicinskt begrepp som refererar till en benign (godartad) tumör eller vävnadsöverväxt som utvecklas i skelettet, vanligtvis i långa rörben. Denna övertillväxt orsakas av abnormt celldelning och vävnadstillväxt i brosket (den mjuka, elastiska vävnaden) som finns nära ändarna av långa ben.

Växtskott tenderar att växa långsamt över tid och kan variera i storlek. De flesta är små och orsakar inga symptom, men när de blir större kan de leda till smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga i de drabbade områdena. I vissa fall kan växtskott pressa på nerver eller andra strukturer i närheten, vilket kan orsaka kvalster, svaghet eller särskilda neurologiska symptom beroende på var skotten är beläget.

Även om växtskott vanligtvis är ofarliga, kan de i vissa fall leda till komplikationer som frakturer (benbrott) eller förstoringar som trycker på vitala strukturer. I dessa situationerna kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ för att avlägsna skotten och lindra symptomen.

"Växtextrakt" är ett samlingsbegrepp för de aktiva ämnen som utvunnits från växtmaterial. Det kan handla om en rad olika typer av substanser, beroende på vilken typ av växt och metod som använts under utvinningen. Extraktet kan innehålla en mängd olika kemiska föreningar, till exempel alkaloider, fenoler, flavonoider och terpener. Dessa ämnen kan ha medicinska egenskaper och användas inom farmakologin för att till exempel framställa läkemedel.

Medicinalväxter, även kända som medicinalplantor eller farmakologiska växter, är växter som innehåller biologiskt aktiva ämnen som kan användas i medicinska syften. Dessa ämnen kan vara effektiva mot olika sjukdomar och hälso tillstånd när de används på rätt sätt. Medicinalväxter har använts i många kulturer under tusentals år för att behandla en rad medicinska problem, från smärta och inflammation till psykiska störningar och infektioner.

Exempel på vanliga medicinalväxter inkluderar:

* Läkeört (Valeriana officinalis) - används för att behandla sömnsjuka, oro och spasmer.
* Kamomill (Chamomilla recutita) - används för att lindra smärta, irriterad hud och mag-tarmproblem.
* Ginkgo (Ginkgo biloba) - används för att förbättra minnet och kognitiva funktioner.
* Knappte (Capsicum frutescens) - används för smärtlindring och ökad blodcirkulation.
* Echinacea (Echinacea purpurea) - används för att stärka immunförsvaret och behandla infektioner.

Det är viktigt att notera att medicinalväxter inte ska ses som en ersättning till konventionell medicinsk behandling, utan snarare som ett komplement. Det är också viktigt att alltid konsultera en läkare eller farmaceut innan man börjar använda någon form av medicinalväxt, eftersom de kan interagera med andra läkemedel och orsaka biverkningar.

I medicinska sammanhang är växtepidermis den yttre lagret av celler på växtar som skyddar dem från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av levande celler som har en tjock, vaxartad kutikula på ytan som är vattenavstötande och håller cellerna intakta. På vissa ställen på växten, till exempel bladens undersida eller unga skott, kan det finnas små öppningar i epidermisvävnaden som kallas stomata, genom vilka växterna kan utbyta gaser med omgivningen.

'Växt-DNA' refererar till degenetisk material som finns i alla växter. DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett komplex molekylärt substance som innehåller instructions för utveckling, funktion och reproduktion av alla levande organismers celler.

Växt-DNA består av en unik sekvens av nukleotider, som är de grundläggande byggstenarna i DNA. Dessa nukleotider kombineras för att bilda gener, som i sin tur innehåller information om hur olika proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga för växternas struktur, funktion och överlevnad.

Det är värt att notera att alla levande organismer, inklusive människor, har DNA som är mycket likt varandra på en grundläggande nivå. Det finns dock specifika skillnader i sekvensen av nukleotider som gör att varje arts DNA är unikt. Dessa skillnader kan användas för att identifiera och klassificera olika arter, inklusive växter.

Plant canopies promote climatic disequilibrium in Mediterranean recruit communities Maria A. Perez‐Navarro, Francisco Lloret, ... Källa till förändringar i morfologi och anatomi - Koldioxids påverkan på antalet stomata (artikel på engelska i Nature) ... Xinyuan Kuai, Quansheng Fu, Hang Sun, Tao Deng, (2024) Plant Diversity A standardized dataset will facilitate detailed ... Resource availability and disturbance frequency shape evolution of plant life forms in Neotropical habitats Luana S. Prochazka ...