Intrinsic Positive-Pressure Respiration (IPPR) refers to a type of respiratory pattern that occurs when the pressure within the airways becomes positive during exhalation, making it difficult for the individual to breathe out fully. This can lead to breath stacking, where each new breath is added to the previous one, increasing the overall lung volume.

IPPR can be caused by various factors, including certain medical conditions such as chronic obstructive pulmonary disease (COPD), asthma, or neuromuscular disorders that affect the respiratory muscles. It can also occur in individuals who use mechanical ventilation with poorly adjusted settings.

Intrinsic positive-pressure respiration can result in several complications, including decreased lung compliance, reduced oxygenation, and increased work of breathing. Therefore, it is essential to manage IPPR through appropriate treatments such as bronchodilators, pulmonary rehabilitation, or adjustment of mechanical ventilation settings.

Positive-pressure respiration är en typ av mekanisk ventilation där luft eller gas blåsas in i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett positivt tryck jämfört med atmosfärstrycket utanpå. Detta skapas vanligen genom att en andningsmask eller ett andningstuber placeras över patientens mun och näsa, varefter luften tvingas in i lungorna med hjälp av en andningsapparat.

Den positiva tryckskillnaden mellan lungsäcken och omgivningen under inandning ger upphov till en ökad volym av insukt luft jämfört med den vanliga, spontana andningen. Detta kan vara användbart i olika situationer, exempelvis när patienten inte har tillräcklig andningsvolym eller andningsfrekvens på egen hand, eller när det behövs en snabb och effektiv sätt att förse lungorna med syre.

Positiv-pressure respiration kan användas som ett akut behandlingsstöd under vård av patienter med andningssvårigheter, till exempel vid lunginflammation, skador på bröstkorgen eller muskelsvaghet. Det kan också användas som en långsiktig behandling för patienter med kroniska andningssvårigheter, såsom neuromuskulära sjukdomar eller restriktiv lungsjukdom.

Intermittent övertrycksandning, även kallat intermittent hypertension eller skjutande blodtryck, är en medicinsk term som beskriver en typ av blodtrycksförändring där personen upplever plötsliga och tillfälliga ökningar av sitt systoliska blodtryck. Detta innebär att det övre värdet i ett blodtrycksmätning (systole) stiger över 140 mmHg, medan det undre värdet (diastole) förblir normalt eller något högre än normalt. Dessa blodtrycksspisar kan vara från milda till allvarliga och kan vara kopplade till olika sjukdomstillstånd eller fysiska reaktioner.

Intermittent övertrycksandning skiljer sig från den kontinuerliga övertrycksandningen, där både systoliskt och diastoliskt blodtryck är beständigt högt. Vid intermittent övertrycksandning kan personen ha normalt eller något högre än normalt blodtryck mellan de plötsliga spikarna.

Orsakerna till intermittent övertrycksandning kan variera, men de kan inkludera vissa mediciner, illegala droger, emotionell stress, fysiskt påfrestningar, vissa sjukdomar och förhöjda nivåer av hormoner som adrenalin. Ibland kan orsaken inte fastställas. Det är viktigt att undersöka orsakerna till intermittent övertrycksandning, eftersom det kan vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller livsstilsfaktorer som behöver behandlas.

Intermittent overpressure ventilation (IOV) är en typ av mekanisk ventilation där lungorna utsätts för perioder med övertryck, alternerat med perioder av kontrollerad eller obehindrad exspiration. Detta kan användas som en behandlingsstrategi för patienter med akut respiratorisk distress syndrom (ARDS) och andra sjukdomar som påverkar andningen.

Under övertrycksperioderna pressas lungorna ut med luft, vilket hjälper till att öppna upp de små luftvägarna (alveolerna) och förbättra syreutbytet. Under exspirationstiderna kan patienten andas fritt eller med en lättare kontrollerad mekanisk ventilation, beroende på behov.

IOV är en avancerad teknik som kräver noggrann övervakning och justering för att undvika skador på lungorna orsakade av alltför högt övertryck. Den kan vara användbar i vissa fall där standardventilation inte ger tillräcklig syresättning eller avlägsnande av koldioxid från blodet.

'Andningssvikt' kan definieras som en situation där en persons andning blir hastig, ytlig och ibland också hemsken eller störd på annat sätt. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtsvikt. Andningssvikt kan också vara ett tecken på allvarliga tillstånd som lungemboli eller chock. I vissa fall kan andningssvikt behöva behandlas akut med syre, läkemedel eller mekanisk ventilation för att underlätta andningen och förhindra komplikationer.

'Munskydd' är ett föremål som används för att täcka mun och näsa, främst med syfte att reducera smittspridning av luftburen sjukdom. Det finns olika typer av munskydd, men de flesta är gjorda av ett tunt lagret av material som kan vara syntetiskt eller naturligt, som papper, plast eller tyg. Munskydd används ofta inom sjukvården och andra miljöer där smitta kan vara en risk, såsom laboratorier, livsmedelsindustrin och under pandemier eller utbrott av luftburen sjukdom. Det är viktigt att använda munskydd korrekt för att säkerställa effektiviteten och undvika onödig smitta.

"Cellular respiration" refers to the series of metabolic reactions and processes that occur in the cells of organisms to convert biochemical energy from nutrients into adenosine triphosphate (ATP), and then release waste products. The three main stages of cellular respiration are glycolysis, the citric acid cycle (also known as the Krebs cycle or tricarboxylic acid cycle), and the electron transport chain.

During glycolysis, which occurs in the cytoplasm, glucose is broken down into two molecules of pyruvate, producing a small amount of ATP and reducing power in the form of NADH. The citric acid cycle, which takes place in the mitochondria, is a series of chemical reactions that generates additional ATP, NADH, and FADH2 (another form of reducing power) through the oxidation of acetyl-CoA, which is derived from pyruvate.

The electron transport chain is the final stage of cellular respiration and is where the majority of ATP is produced. This process occurs in the inner mitochondrial membrane and involves the transfer of electrons from NADH and FADH2 to oxygen, which is the final electron acceptor. As the electrons are passed along the chain, they release energy that is used to pump protons across the membrane, creating a gradient. The flow of protons back across the membrane through ATP synthase drives the synthesis of ATP.

Overall, cellular respiration is a highly efficient process that allows organisms to extract a significant amount of energy from glucose and other nutrients.

In medical terms, "andning" refererar till den process som innebär att luft fyller lungorna när vi andas in (inhalering), och att luften lämnar lungorna när vi andas ut (exhalering). Under inandningen dras syre rik av syre in i kroppen, medan koldioxid, ett avfallsgas som produceras under cellandningen, avges under utandningen.

Andningen är en nödvändig livsfunktion som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och regleras för att upprätthålla en balans mellan syre och koldioxid i blodet. Andningsfrekvensen varierar beroende på aktivitetsnivå, ålder och hälsotillstånd.

En respirator är ett medicinskt d device som används för att hjälpa patienter att andas. Den består vanligtvis av en mask eller ett rör som sitter i patientens mun och/eller näsa, och en maskin som pumpar luft till och från patientens lungor. Respiratorer används ofta vid allvarliga sjukdomstillstånd såsom lungsjukdom, överdosering av narkotika eller när patienten är under behandling med bedövning under operation. Respiratorn hjälper patienten att andas genom att leverera syre och/eller avlägsna koldioxid från lungorna. Den kan också användas för att stödja andningen hos patienter som har skador på andningsmuskulaturen eller andningscentrum i hjärnan.

En larynxmask är ett medicinskt redskap som används under intubation och mekanisk ventilation för att säkerställa luftvägsvägen. Den består av en flexibel, slangformad plasttube med en inflatable cuff (luftfylld kudde) på änden som sitter i struphuvudet. När cuffen är inflaterad skapas ett tätt lufttätt rum runt stämbanden och rörelsefritt luftflöde uppnås. Larynxmasken placeras vanligtvis genom munnen eller näsan, beroende på typ av larynxmask och metod för placering. Den används ofta när intubation via svalget är svår eller otillgänglig, såsom vid trauma, operationer i ansiktet eller halsen, ökad risken för magvätskeyrsel eller underviktnad.

Struphuvudförträngning, även känd som epiglottiditt, är ett tillstånd där struphuvudet (epiglottis) i samband med en infektion blir inflammerat och svullt, vilket kan leda till att det förtränger luftvägen. Struphuvudet är en platt, skålformad structure som finns bakom tungan och skyddar luftvägarna när vi sväljer. När struphuvudet blir inflammerat och svullt kan det blockera luften från att nå lungorna, vilket kan vara livshotande om det inte behandlas omedelbart. Symptomen på en Struphuvudförträngning kan inkludera stridor (snabba andetag som låter som ett sus eller pip), andnöd, sväljningssvårigheter och feber.

Paraldehyd är ett läkemedel som tillhör gruppen kolhydratlösningar och används främst som sövmedel. Det är en kondenserad sockerlösning som innehåller huvudsakligen paraldehyd, en cyklisk etanoltrimer (tre enheter etanol bundna tillsammans). Paraldehyd har sedvanligen använts som ett sövmedel vid kortare operationer och medicinska undersökningar.

Ibland kan paraldehyd även ge en viss smärtstillande effekt, men det är inte huvudindikationen för dess användning. Läkemedlet ges vanligen som intravenös injektion eller rektal ( genom rumpunkten) tillämpning.

Varning: Paraldehyd bör endast användas under kontroll av en läkare på grund av riskerna för allvarliga biverkningar och komplikationer, såsom andningsstillestånd, hjärtarytmier och skada på lever och njurar.

'Konstgjorda organ' (på engelsk: 'Artificial organs') är konstruerade enheter som efterliknar eller ersätter funktionen hos ett mänskligt organ. Dessa kan vara exempelvis mekaniska eller biologiskt baserade och används ofta som en lösning för att hjälpa till att behandla olika sjukdomar och skador när det naturliga organet inte fungerar korrekt. Några exempel på konstgjorda organ inkluderar konstgjorda hjärtan, lungor, njurar och lever. Dessa kan vara permanenta lösningar eller tillfälliga under tiden patienten väntar på en transplantation.

Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.

"Näsmissbildningar, förvärvade" refererar till strukturella avvikelser eller skador i näsgången (nasal cavity) och/eller näsan (nose) som orsakas av skada, sjukdom eller infektion under individens livstid. Detta kan inkludera missbildningar som orsakats av trauma, tumörer, infektioner som exempelvis sinusit eller rhinoplasti-kirurgi.

Exempel på förvärvade näsmissbildningar är:

* Septumdeviation - en skada eller skada på den del av näsan som skiljer höger och vänster näsgång (nasal septum) kan leda till att det blir avvikande, vilket kan orsaka andningssvårigheter.
* Nasale polyper - dessa är icke cancerösa vävnadsväxter som växer i näsan och/eller de övre luftvägarna och kan vara ett resultat av långvarig inflammation orsakad av exempelvis allergier eller infektion.
* Choanal atresia - detta är en födelsedefekt där bakhuvudet på näsgången är blockerad, vilket kan leda till andningssvårigheter hos nyfödda barn. Denna missbildning anses dock vanligtvis vara en medfött störning snarare än en förvärvad.

För att diagnostisera och behandla dessa tillstånd kan olika metoder användas, inklusive medicinsk behandling, kirurgi eller andra terapeutiska ingrepp.

'Anteilvolym' (også kalt andelstøttrykk eller fractional exhaled volume of carbon dioxide, FeCO2) er en måling af det relative indhold af CO2 i den udånde luft. Det er defineret som forholdet mellem udåndets CO2-volum og totalt udåndet volum under specifikke forsøgsbetingelser, typisk udført under kontrollerede vejrforhold og standardiserede respiratoriske manøvrer.

Anteilvolym er et vigtigt klinisk mål, der ofte anvendes i intensivmedicinsk pleje for at overvåge patienters respiratoriske funktion og tilpas behandlingen. For eksempel kan ændringer i andetagsvolymet vise på komplikationer som lungeemboli, lungeödem eller respirationssvigt.

Det er vigtigt at understrege, at korrekt tolkning af andetagsvolym må tage højde for patientens kliniske tilstand, medicinske behandling og andre faktorer, der kan påvirke dette mål. Derfor bør andetagsvolym altid overvåges i sammenhæng med andre kliniske data og under ledelse af en erfaren læge eller sygeplejerske.

"Andningsvård" (ventilation in medical English) refererar till behandlingar och tekniker som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en person. Detta kan involvera mekanisk ventilation med hjälp av en maskin som pressar luft eller syre in i lungorna via en tub som placerats i luftvägarna (endotrachealtub). Andningsvård kan också innefatta icke-invasiva tekniker, såsom kontinuerligt positivt lufttryck (CPAP) eller bipap, där luft trycks in genom en mask som sitter över näshålan och munnen.

Andningsvården kan vara nödvändig för patienter med andningssvikt orsakad av skada, sjukdom eller operation. Det är också en del av intensivvården och används ofta för patienter som är i koma eller under bedövning under operation. Andningsvården måste övervakas och justeras kontinuerligt av välutbildad personal för att säkerställa att patienten får tillräckligt med syre och tar bort koldioxid från kroppen.

Intubering, intratrakeal, refererar till insertering av en endotracheal tube (ETT) genom munnen och ned i luftstrupen (trakean). Detta görs vanligtvis under allmänbedövning eller med lokalbedövning och sedering. Intuberingen används oftast för att underhålla och skydda luftvägen under behandlingar som involverar mekanisk ventilation, som vid allvarlig lungsvikt eller under allmänbedövning i samband med kirurgi. ETT:n sitter fast i luftstrupen och leder inandningsluften till lungorna samt avleder utandningsluften. Intuberingen måste utföras korrekt för att undvika skador på struphuvudet eller lungorna, och patientens syrgasmättnad och andning måste övervakas kontinuerligt under proceduren.

'Respiratoravvänjning' (engelska: weaning) är inom medicinsk kontext den process där patienten gradvis förbereds och hjälps att övergå från beroende av mekanisk ventilation till spontan andning. Detta uppnås genom att successivt minska stödet från respiratorn, vilket kan ske genom att ändra ventilationsläget, reducera fraktionen av insufleras syre (FiO2) och positiv lufttryck i andningsvägen.

Under processen med respiratoravvänjning övervakas patientens andningsmönster, syrgashalt i blodet, puls, blodtryck och andra vitala tecken för att säkerställa att patienten tolererar avvecklingen av mekanisk ventilation. Det är viktigt att detta görs gradvis och under kontinuerlig observation för att undvika komplikationer såsom andningssvårigheter eller muskelsvaghet, som kan förlänga behandlingstiden på respiratorn.

Respiratoravvänjning är en viktig del av intensivvård och kräver erfarenhet och skicklighet från personalen för att optimera patientens andningsfunktion och minska risken för komplikationer.

Andningsmekaniken (respiratory mechanics) är det område inom fysiologi som handlar om de mekaniska processerna involverade i andningen. Det inkluderar studiet av de krafter och mekanismer som påverkar rörelserna hos lungorna och bröstkorgen under andning, samt hur dessa påverkar respirationsvolymer och luftflöden.

De viktigaste komponenterna i andningsmekaniken innefattar:

1. Kompliance (deformabilitet) av lungorna och bröstkorgen, som bestämmer hur mycket de kan expandera under tryckförändringar.
2. Resistans i luftvägarna, som påverkar hur lätt eller svårt det är att andas in och ut luft.
3. Olika muskelgrupper, såsom interkostalmusklerna, diafragen och hals- och bröstkorgsmuskulaturen, som arbetar tillsammans för att generera de nödvändiga tryckförändringarna för att möjliggöra andning.

Andningsmekaniken kan påverkas av en rad olika faktorer, inklusive ålder, kön, lungvolym, luftvägsdiameter och muskelstyrka. Dysfunktion i andningsmekaniken kan leda till andningssvårigheter och respiratoriska komplikationer, vilket gör det viktigt att förstå dessa processer för att kunna diagnostisera och behandla andningsrelaterade sjukdomar.

Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (COPD) är en kronisk andningssjukdom som orsakas av andningsvägar som är trånga och inte öppnas upp fullt ut, vilket gör det svårt att andas. Detta beror vanligtvis på skador på lungornas luftvägar och lungblåsor (alveoler) till följd av exponering för rök från cigaretter eller andra skadliga ämnen i luften. Symptomen inkluderar hosta, utflöde av slem, andfåddhet och hosta vid träning eller aktivitet. COPD är en progressiv sjukdom, vilket betyder att den blir allvarligare över tiden, men det finns behandlingsalternativ som kan hjälpa att fördröja dess framskridande och lindra symtomen.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som obstruktiv sövnsapné eller sömnluftvägs obstruktion, är ett medicinskt tillstånd där luftvägarna försnörs eller helt blockeras under sömn, vilket kan leda till andningsuppehåll och syrgasmangel. Detta orsakas vanligtvis av att musklerna i struphuvudet slappnar av under sömnen, vilket får tungan att falla bakåt och blockera luftvägen. Andnödssyndrom hos vuxna kan leda till symtom som snarkning, andningsuppehåll, sömnlöshet, trötthet under dagen och ökad risk för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Behandlingen innefattar ofta användande av ett kontinuerligt positivt luftvägspressionssystem (CPAP) eller en munplatta som håller luftvägen öppen under sömnen.

'Kontinuerligt positivt luftvägstryck' (CPAP) är en term inom medicinen, vanligen använd inom pneumologi och särskilt inom behandlingen av sömnapné. CPAP-terapi innebär att en patient ges ett kontinuerligt tryck i de övre luftvägarna med hjälp av en maskin som pumpar luft genom en mask som sitter över näsan eller munnen. Det kontinuerliga positiva lufttrycket håller andningsvägarna öppna under inandning och utandning, förhindrar andningsuppehör och underlättar andningen. CPAP används ofta för att behandla obstruktiv sömnapné (OSA), en typ av sömnapné som orsakas av upprepade andningsuppehåll eller andningssvårigheter under sömnen, vanligtvis på grund av att luftvägarna förträngs.

"Generalanestesi" är en medicinsk tillstånd som innebär att en patient under en operation eller ett ingrepp helt saknar medvetande, känsel och muskelkontroll. Det uppnås genom att ge patienten anestetiska läkemedel som verkar på centrala nervsystemet och får patienten att somna djupt. Under generalanestesi kan även andningen, hjärtverksamheten och andra kroppsliga funktioner ställas in eller regleras med hjälp av medicinsk utrustning. Patienten kommer inte ihåg något av ingreppet eftersom minnesfunktionerna är påverkade under anestesiperioden.

Intensivvårdsavdelningar, även kallade intensivvårdsenheter (IVE) eller kritiska vårdavdelningar, är specialinrättade enheter inom sjukvården där patienter med allvarliga och livshotande tillstånd ges speciell och intensiv medicinsk vård. Dessa avdelningar ställer höga krav på personalens kompetens och utrustning, då de ofta hanterar patienter med akuta organfailure, livshotande infektioner eller efter behandlingar som kan ha stor risk för komplikationer.

På en intensivvårdsavdelning finns avancerad övervakningsutrustning och specialiserad personal, såsom intensivvårdsläkare och sjuksköterskor med utbildning i intensivvård. Behandlingarna inkluderar ofta mekanisk ventilation, hemodynamisk stöd (till exempel med hjälp av intravenös drogterapi eller vasoaktiva substanser), näringsuppehållande behandlingar och andra specialiserade procedurer.

Intensivvårdsavdelningar är ofta indelade i subspecialiteter för att möta de specifika behoven hos patienter med olika former av allvarliga sjukdomstillstånd, såsom neurologiska intensivvårdsavdelningar, kardiologiska intensivvårdsavdelningar och traumatologiska intensivvårdsavdelningar.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

Hemodynamik är ett medicinskt begrepp som refererar till den gren av fysiologin som handlar om blodflödesförhållanden i kroppen. Det inkluderar studiet av hur hjärtat genererar tryck och flöde, hur blodet cirkulerar genom kroppens vasculära system, och hur olika faktorer påverkar dessa processer.

Här är några viktiga aspekter av hemodynamiken:

1. Hjärtfunktion: Det centrala konceptet inom hemodynamik är hjärtats pumpfunktion, som genererar tryck och flöde i blodomloppet. Hjärtat består av två separata kamrar - vänster och höger hjärtkammare - som arbetar tillsammans för att pumpa blod runt kroppen.

2. Blodtryck: Det tryck som skapas av hjärtat när det pumpar ut blod i de stora kärlen kallas systoliskt tryck, medan det tryck som finns kvar när hjärtat vilar mellan varven kallas diastoliskt tryck. Blodtrycket mäts vanligtvis i mmHg (millimeter kvicksilver) och är en viktig indikator på hälsan.

3. Blodflöde: Det volym av blod som pumpas genom kroppen per tidsenhet kallas för blodflödet, och mäts vanligtvis i liter per minut (L/min). Blodflödet beror på hjärtats pumpfunktion, det totala vaskulära motståndet och den centrala venerna kompliancen.

4. Vaskulär resistans: Det totala motståndet som motsätts blodflödet i kroppens vasculära system kallas för vaskulär resistans, och beror på det inre diameter och längden av de små och stora kärlen.

5. Kompensatoriska mekanismer: När hjärtats pumpfunktion minskar eller när vaskulär resistansen ökar kan kompensatoriska mekanismer aktiveras för att upprätthålla ett acceptabelt blodflöde och tryck. Dessa mekanismer inkluderar ökat sympatiska nervsystems aktivitet, ökad renin-angiotensin-aldosteron-systemaktivitet och ökad vasopressinutsöndring.

6. Hjärt-kärlsjukdomar: Vissa sjukdomar kan påverka hjärtats pumpfunktion, vaskulär resistans eller båda, vilket kan leda till försämrad blodflöde och höjd blodtryck. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar ateroskleros, hypertension, hjärtsvikt och kardiomyopati.

I slutändan är förståelsen av hur hjärtat och kärlen fungerar viktigt för att kunna förstå hur olika sjukdomar påverkar dessa system och hur de kan behandlas effektivt.

MITOKONDRIER: Mitokondrier är subcellulära organeller som återfinns i de flesta eukaryota celler och har en central roll i celldelning, tillväxt, apoptos (programmerad celldöd) och energiproduktion. De innehåller sin egen DNA (mitokondriellt DNA eller mtDNA), ribosomer och dubbelmembran. Deras främsta funktion är att producera ATP (adenosintrifosfat) genom oxidativ fosforylering, ett process där elektroner från matspjälkningen av näringsämnen överförs till syre och frigör energi som lagras i ATP. Mitokondrier delar sig själva genom en process som liknar binär fission hos prokaryota celler, men deras arvedelning kan också ske på ett icke-mendeliskt sätt via utbyte av mitokondriellt DNA mellan celler. Dessa organeller är dynamiska och kan förändra sin form och storlek genom fusion och fission, vilket bidrar till deras homeostas och funktion. Mitokondrier har också en viktig roll i andra cellytiska processer som kalciumreglering, hemosyntes och lipidsyntes. Dysfunktionella mitokondrier kan leda till en rad sjukdomar, inklusive neurodegenerativa sjukdomar, diabetes, cancer och åldersrelaterade skador.

Oxidativ fosforylering är ett metaboliskt process som sker inuti mitokondrier, de energiproducerande kompartmenten i celler. Det är den sista steget i celens aeroba respirationskedja där den slutliga elektronacceptorn, syre, accepterar elektroner från högenergiladdade redoxreaktioner och överför energi till ADP (Adenosindifosfat) för att producera ATP (Adenosintrifosfat), den huvudsakliga energibäraren i cellen.

Processen består av en elektrontransportkedja, inklusive komplexa I, II, III och IV samt koenzym Q och cytochrom c, som transporterar elektroner och protoner över mitokondriens inre membran. Dessa protoner pumpas ut under transporten av elektroner, vilket skapar ett koncentrationsgradient över membranet. ATP-syntas, en encymkomplex belägen i mitokondriens inre membran, använder denna gradient för att producera ATP genom att koppla tillbaka protonerna till mitokondriens matris.

Oxidativ fosforylering är en hög effektiv metod för celler att generera energi från näringsämnen och syre, men det kan också vara skadligt om processen inte regleras korrekt. Överproduktion av reaktiva syrefria radikaler under oxidativ fosforylering kan leda till celldamage och sjukdomar som åldersrelaterade degenerativa sjukdomar, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Elektrontransport är en biokemisk process som sker inne i celler och är en viktig del av cellandningen, eller celldygnets process. Det är en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

I mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellandningen, sker elektrontransporten i den så kallade elektrontransportkedjan. Denna kedja består av en serie komplexa proteiner och koenzym som sitter inbäddade i mitokondriens inre membran. Elektroner från reducerade coenzym, till exempel NADH och FADH2, passerar genom denna kedja och överförs till syre, vilket är det slutliga elektronacceptorn. Under transporten frigörs energi, som används för att pumpa protoner (H+) över mitokondriens inre membran, vilket skapar ett koncentrationsgradient. ATP-syntas, ett enzymkomplex beläget i mitokondriens inre membran, använder sedan denna gradient för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.

I alltså är elektrontransporten en viktig process som genererar energi i celler genom en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket leder till skapandet av ATP.

Levermitokondrier är de mitokondrier som finns i leverceller, också kända som hepatocyter. Mitokondrier är subcellulära organeller som fungerar som kraftverk inne i cellerna och producerar den energikälla som kallas ATP (adenosintrifosfat) genom celldygnets gång. Levermitokondrierna har en speciell betydelse för leverns metaboliska funktioner, såsom beta-oxidation av fettsyror, syntes av kolesterol och glukoneogenes (syntes av glukos). Dessutom spelar de en viktig roll i cellers apoptos (programmerad celldöd) och kan bidra till skada eller död av leverceller vid sjukdomar som leverinflammation, alkoholförgiftning och viral hepatit.

'Anaerobic' er en medisinsk betegnelse for noen organismer, celler eller prosesser som ikke trenger ilt for å overleve eller foregå. Det kan også referere til miljøer uten ilt. I biologisk sammenhenging, innebærer 'anaerobios' vanligvis bakterielle vækster i en iltfattig omgivelse, som resulterer i fermentering av organiske stoffer for å produsere energi i form av ATP (Adenosintrifosfat).

Der er to typer anaerobe prosesser: obligate anaerobe prosesser og fakultativt anaerobe prosesser. Obligate anaerobe organismer kan ikke overleve i iltrikende miljø, mens fakultativt anaerobe organismer kan tolerere ilt og kan vokse både i iltfattige og iltrende miljø.

Antimycin A är ett starkt, hämmande preparat som utvinns från vissa svampar och bakterier. Det verkar genom att hämma en viss andel av den cellulära andningen i mitokondrier, vilket kan leda till celldöd. Preparatet används inom forskning för att studera celldödlighet och andningsprocesser på cellnivå. Det bör inte användas som läkemedel eftersom det är giftigt för många olika levande varelser, inklusive människor.

"Aerobic" er en betegnelse for en biokemisk proces som skjer i tilstedeværelse av ilt. Det vil si at organismen eller celletypen bruker ilt for å oksidere substrater og frigjøre energi. Dette inkluderer også cellens respirasjon, hvor glukose oxideres til koldioxid og vann for å produsere ATP (adenosintrifosfat), som er en energibærer i cellen.

Så en medisinsk definisjon av "aerobios" vil være: "relatert til eller involverende biokjemisk aktivitet som skjer i tilstedeværelse av ilt, inkludert celleleg respirasjon."

En skyddsmask är en typ av andningsskydd som täcker munnen och näsan för att skydda bäraren från att andas in små partiklar, droppar med vätska eller luftburna ämnen som kan vara skadliga för hälsan. Skyddsmasker används ofta i sjukvården, laboratorier och industriella miljöer där det finns risk för exponering av luftburna partiklar som virus, batterier, kemikalier eller damm. Det finns olika typer av skyddsmasker, till exempel enkelvägsluftfiltermasker (N95-masker) och tvåvägsluftfiltermasker, som alla har olika nivåer av skydd och användningsområden.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Det saknas en universellt accepterad definition av begreppet "hållbar medicinsk utrustning". Men hållbarhet inom hälso- och sjukvården, inklusive medicinsk utrustning, kan definieras som en bred koncept som omfattar tre huvudsakliga aspekter:

1. Ekonomisk hållbarhet: Det handlar om att säkerställa tillgängligheten och tillgängligheten till viktig medicinsk utrustning under en lång tid, genom att minska livscykelkostnaderna och öka effektiviteten.

2. Social hållbarhet: Det handlar om att säkerställa att medicinsk utrustning är tillgänglig och tillgänglig för alla patienter, oavsett deras ekonomiska status eller geografiska placering, och att respektera etik och mänskliga rättigheter under hela livscykeln av produkten.

3. Miljömässig hållbarhet: Det handlar om att minska den negativa påverkan på miljön genom att minimera klimatpåverkan, föroreningar och resursförbrukning under design, tillverkning, distribution, användning och slutdisposition av medicinsk utrustning.

Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) är hållbar medicinsk utrustning en produkt som uppfyller dessa tre kriterier och bidrar till att förbättra patientresultat, öka effektiviteten i vården och minska den negativa miljöpåverkan.

Electronics is a branch of physics and engineering that deals with the design, construction, and operation of electronic devices and systems. It involves the study of electrical circuits, semiconductors, transistors, capacitors, inductors, and other electronic components, as well as their application in various devices such as radios, televisions, computers, smartphones, medical equipment, and industrial control systems.

In a medical context, electronics is used extensively in diagnostic and therapeutic equipment, including electrocardiogram (ECG) machines, magnetic resonance imaging (MRI) scanners, X-ray machines, ultrasound devices, pacemakers, cochlear implants, and robotic surgical systems. These medical electronics require a high degree of precision, reliability, and safety to ensure accurate diagnoses and effective treatments.

Therefore, the medical definition of 'electronics' refers to the application of electronic principles, devices, and systems in medicine to improve patient care, diagnosis, treatment, and overall health outcomes.

I medicinsk kontext är "småplaneter" inte en etablerad term. Termen används huvudsakligen inom astronomi för att referera till himlakroppar i vårt solsystem som är mindre än planeterna, men större än de flesta asteroider och kometer. De flesta småplaneter finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

Emellertid kan det finnas vissa medicinska tillämpningar där astronomiska begrepp används som metaforer eller analogier för att förklara biologiska fenomen, men "småplaneter" används inte rutinmässigt inom medicinen.

Chondromalacia patellae är en medicinsk term som används för att beskriva skada eller nedbrytning av det broskartade vävnad som täcker undersidan av knäskålens (patellans) baksida. Detta brosk fungerar som ett golv mellan knäskålan och lårbenet (femur), och hjälper till att glida smidigt när knäet böjs och rätas.

Chondromalacia patellae orsakas vanligtvis av överanvändning, trauma eller abnormalitet i knäts struktur som får patellans läge att förskjutas lateralt (mot knäets insida). Detta kan leda till att patellans pressar hårt mot lårbenet och skada brosket.

Symptomen på chondromalacia patellae inkluderar smärta eller obehag i framsidan av knät, särskilt när man stiger upp efter att ha suttit stilla under en längre tid, och under aktivitet som innebär stigning, hoppning eller hastig förflyttning. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiskt undersökande, patientens symptom och bilddiagnostik som röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datorstödd tomografi (CT). Behandlingen kan innefatta vila, fysioterapi, smärtstillande läkemedel, ortoser och i vissa fall kirurgi.