Postkolecystektomisyndrom
Oddis sfinkter
Sjukdomar i gemensamma gallgången
Teknetium Tc 99m-disofenin
Syndrom
Vaters ampull
Sfinkterotomi, endoskopisk
Postcholecystectomy syndrome (PCS) refers to a collection of symptoms that can occur after surgical removal of the gallbladder (cholecystectomy). The gallbladder is a small organ located in the upper right part of the abdomen, below the liver. It stores and concentrates bile, a digestive fluid produced by the liver, and releases it into the small intestine through a tube called the cystic duct during meals to help with fat digestion.
After cholecystectomy, bile flows directly from the liver into the small intestine through the common bile duct. In some cases, complications or abnormalities can arise that lead to PCS. The symptoms of PCS may include:
1. Abdominal pain: This is the most common symptom and can be felt in the upper right or middle part of the abdomen, often occurring after meals.
2. Nausea and vomiting: These symptoms can occur along with abdominal pain, especially after eating fatty foods.
3. Bloating and gas: Feeling bloated or passing excessive gas may be present in PCS.
4. Indigestion: Difficulty digesting food, particularly fats, is a common symptom of PCS.
5. Diarrhea: Chronic diarrhea can occur due to the malabsorption of fat and fat-soluble vitamins.
6. Jaundice: Yellowing of the skin and eyes (jaundice) may indicate a blockage in the bile ducts or inflammation of the liver.
7. Fever: A fever can be present if there is an infection, such as cholangitis (inflammation of the bile ducts).
PCS symptoms can vary in severity and may develop immediately after surgery or months to years later. The condition can be caused by several factors, including:
1. Bile reflux: When bile flows backward from the small intestine into the stomach, causing irritation and inflammation.
2. Stricture or blockage of the bile ducts: Scarring or narrowing of the bile ducts can lead to a partial or complete obstruction, resulting in symptoms such as jaundice and abdominal pain.
3. Sphincter of Oddi dysfunction: The sphincter of Oddi is a muscle that controls the opening and closing of the bile ducts. Dysfunction can cause spasms or narrowing, leading to symptoms like abdominal pain and jaundice.
4. Cholecystitis: Inflammation of the gallbladder may occur if small stones form in the bile ducts and become trapped in the gallbladder.
5. Cholangitis: Infection of the bile ducts can cause symptoms such as fever, chills, and abdominal pain.
6. Biliary dyskinesia: Abnormal or impaired movement of the bile ducts can lead to symptoms like abdominal pain and bloating.
7. Post-cholecystectomy syndrome: Symptoms that develop after gallbladder removal, such as indigestion, abdominal pain, and diarrhea.
Treatment for post-cholecystectomy syndrome depends on the underlying cause of the symptoms. Medications, dietary changes, or surgical interventions may be necessary to alleviate the discomfort and manage the condition effectively. Consulting with a healthcare professional is essential to determine the best course of action for each individual case.
Den äldre terminologin för muskler i analområdet inkluderade ett begrepp kallat "Oddi's sfinkter" eller "sfinktern i Oddi", uppkallad efter den italienske anatomist Luigirola Oddi (1844-1913). Termen refererar till en muskelring som kontrollerar avflödet från körtelarna i gallgången och bukspottkörteln.
I modern medicinsk terminologi har begreppet "Oddi's sfinkter" ersatts av "sfinktern i sammanflödet (convergenstenosen)" eller "sfinktern i Vater-Papilla", eftersom det är mer precist och beskriver den exakta anatomiska platsen för muskeln. Sfinktern i sammanflödet är en cirkulär muskel som omger den gemensamma utgången för gallgången och bukspottkörtelns utförsgång, där de mynnar ut i tolvfingertarmen (duodenum). Denna sfinkter reglerar avflödet av gallvätska och pankreassaft från körtelarna till tarmen.
I vardagligt tal kan man fortfarande möta begreppet "Oddi's sfinkter", men det är viktigt att vara medveten om att det i medicinsk kontext har ersatts av mer precisa termer.
En gallblåseoperation, också känd som kirurgisk kistektomi, är ett sjukhusinläggande ingrepp där man tar bort galblåsan. Detta görs vanligtvis för att lindra smärtor eller andra besvär orsakade av gallsten eller gallvätskeinflammation (kolesterolös kista).
Det vanligaste sättet att utföra en gallblåseoperation är laparoskopisk kistektomi, där man gör små snitt i magen och använder en kamera och speciella instrument för att nå och ta bort galblåsan. Denna metod medför ofta mindre smärta, sämre ärrbildning och snabbare återhämtning jämfört med den traditionella öppna kirurgiska metoden.
Efter en gallblåseoperation kan patienten vanligtvis lämna sjukhuset samma dag eller dagen efter operationen, och de flesta återgår till sin normala aktivitet inom två veckor.
'Sjukdomar i gemensamma gallgången' refererar till patologiska tillstånd som drabbar gallgångarna, vilka är rörliga strukturer som transporterar gallflüssan från levern till tarmen. Gallgångarna inkluderar huvudsakligen den gemensamma gallgången (ductus choledochus), som är den största gallgången, och den lilla gallgången (ductus cysticus), som förbinder leverns gallblåsa med den gemensamma gallgången.
Sjukdomar i gemensamma gallgången kan vara orsakade av en rad olika patologiska tillstånd, inklusive:
1. Gallsten (Cholelithiasis): Bildning av stenar i gallgångarna eller gallblåsan som kan blockera gallgångarnas lumen och leda till smärta, illamående, och gulsot (icterus).
2. Gallgångsinflammation (Cholecystitis): En inflammation av gallblåsan eller den gemensamma gallgången som kan orsakas av en infektion eller irritation.
3. Gallgångskräksjuka (Cholangitis): En infektion och inflammation av gallgångarna, ofta orsakad av en bakterieinfektion.
4. Gallgångscancer (Cholangiocarcinom): En ovanlig form av cancer som utvecklas i gallgångarnas slemhinna.
5. Struma av gallgångarna (Adenomyomatosis): En benign (godartad) tillväxt av gallgångarnas muskulatur.
6. Gallgångskvarnarjuka (Choledochal cyst): En sällsynt medfödd missbildning där en del av den gemensamma gallgången är utvidgad och kan leda till infektion, inflammation eller cancer.
Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever symtom som kan tyda på någon av dessa sjukdomar i gallgångarna.
Medicinskt sett betyder "gasbildning" oftast att gas bildas som en biprodukt inne i kroppen, vanligtvis som ett resultat av någon sorts metabolisk process eller infektion. Gasen kan accumulera och orsaka symptom beroende på var den ansamlas.
Exempel på medicinska tillstånd som kan involvera gasbildning innefattar:
1. Infektioner orsakade av gasproducerande bakterier, såsom lunginflammation (pneumoni) eller bukhinneinflammation (peritonit).
2. Intestinala obstruktioner, där normalt gas och fekalier inte kan passera genom tarmarna på grund av en fysisk blockering.
3. Gasbildande enteropatier, som exempelvis irritabelt tarmsyndrom (IBS) eller kolonpolyper, där ökad gasproduktion orsakas av bakteriell fermentation av mat i tjocktarmen.
4. Några sjukdomar som påverkar levern, såsom cirros och celiaki, kan också leda till ökad gasbildning.
Symptomen på gasbildning kan variera beroende på var gasen ansamlas, men de vanligaste symptomen innefattar buksmärtor, blåslåtande ljud från mag-tarmsystemet, uppblåsthet och onormala avsättningar. I vissa fall kan allvarliga komplikationer som perforation (genombrott) av tarmen eller andningsproblem uppstå ifall gasen ansamlas i lungorna.
Teknetium Tc 99m-disofenin är ett radiokemiskt preparat som används inom medicinen, mer specifikt inom nuclearmedicin. Preparatet består av den radioaktiva isotopen teknetium-99m (halveringstid: 6 timmar) kopplad till disofenin, en icke-ioniskt surfactant som är i position att binda till leverspecifika proteiner.
Efter intravenös injicering av Teknetium Tc 99m-disofenin ackumuleras preparatet huvudsakligen i gallgångarna och levern, där det binder till leverspecifika proteiner som är involverade i kolesteroltransport. Detta gör att man kan använda det för att undersöka leverfunktionen, gallvägsfunktionen och eventuell skada på lever eller gallgångar.
I en sådan undersökning, även kallad hepatobilär scintigrafi, följer man den radiaktiva signalen från teknetium-99m med hjälp av en gammakamera för att skapa bilder som visar hur preparatet distribueras i kroppen över tid. Dessa bilder kan användas för att diagnostisera och bedöma allvarligheten på olika lever- och gallvägsrelaterade sjukdomstillstånd, såsom levercancer, gallgångsinflammation eller skada efter trauma.
'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.
Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.
'Vaters ampull' eller 'ampulla hepatopancreatica' är den del av tarmkanalen där gallgången och bukspottkörtelgången mynnar ut. Den består av en expansion av de två gångarna, som bildar en slags mixningskammare innan de mynnar ut i tolvfingertarmen (duodenum). Ampullan är uppkallad efter den tyske anatomiprofessorn Abraham Vater.
'Endoscopisk sfinkterotomi' är en medicinsk procedur som innebär att man skär sönder en muskelring (sfinktern) i matstrupen med hjälp av en slank, böjlig tub (endoskop). Detta görs vanligen för att lindra symtom orsakade av en ökad tryck i matstrupen, till exempel vid en så kallad achalasi. Proceduren underlättar för sväljningen och minskar smärtan som kan uppstå när man äter eller dricker.