Progesteronreduktas
Nitratreduktaser
Hydroximetylglutaryl-CoA-reduktaser
Ribonukleotidreduktaser
Estradiol
Nitritreduktaser
Glutationreduktas
FMN-reduktas
Tioredoxin-disulfidreduktas
NADPH-ferrihemoproteinreduktas
Ferredoxin-NADP-reduktas
Oxidoreduktaser
Gulkropp
Cytokromreduktaser
Progesteronsläktingar
Mifepriston
Progestiner
Estrus
LH
Tetrahydrofolatdehydrogenas
Graviditet
Livmoder
Ovariektomi
Lutealfas
Metylentetrahydrofolatreduktas (NADPH2)
Ovary
Dräktighet
Ovulation
Livmoderslemhinna
Receptors, Estrogen
NADP
Methionine Sulfoxide Reductases
Progesteronreduktas er ein endokrin enzym som kan reversibelt redusera progesteron til pregnenolon. Dette enzymet er aktivert i særspesielle celler og under bestemte fysiologiske tilstander, som graviditet og stress. Progesteronreduktas spiller en viktig rolle i steroidhormonmetabolismen og kan ha en modulerende effekt på diverse fysiologiske funksjoner, inkludert reproduksjon og immunsystemet.
En nitratreduktase är ett enzym som katalyserar reduktionen av nitrat (NO3-) till nitrit (NO2-). Detta enzym förekommer naturligt i vissa bakterier, växter och djur, inklusive människan. I människokroppen är nitratreduktaser involverade i metabolismen av vissa läkemedel och kemikalier.
Det finns två huvudtyper av nitratreduktaser:
1. Den första typen, assimilatoriska nitratreduktas, hittas hos växter och bakterier som använder sig av denna process för att tillgodogöra sig kväve från miljön. Detta enzym finns i kloroplasten hos växter och reducerar nitrat till nitrit, vilket sedan kan konverteras till ammoniak och införlivas i aminosyror.
2. Den andra typen, dissimilatoriska nitratreduktas, återfinns hos vissa bakterier som använder nitrat som ett elektronacceptor under anaeroba förhållanden. Detta enzym är involverat i den process som kallas denitrifikation, där kväveoxider reduceras till gasformig kväve (N2).
Det är värt att notera att överexponering för nitratreduktaser kan vara skadligt eftersom höga nivåer av nitrit kan orsaka metemoglobinemi, en sjukdom där blodets förmåga att transportera syre minskar.
Hydroxy-3-metylglutaryl-coenzym A-reduktas (HMG-CoA-reduktas) är ett enzym som katalyserar den reaktion där HMG-CoA reduceras till mevalonat. Denna reaktion är den rate-limitierande steget i syntesen av kolesterol i kroppen.
HMG-CoA-reduktas är ett mål för statiner, en grupp läkemedel som används för att sänka kolesterolnivåer i blodet och förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Statinerna fungerar genom att blockera aktiviteten hos HMG-CoA-reduktas, vilket minskar syntesen av kolesterol i levern.
Ribonukleotidreduktaser (RNR) er ein viktig enzym i cellene, som regulerer produksjonen av deoxyribonukleotider (dNTPs), som er nødvendige for DNA-syntese og reparasje. RNR konverterer ribonukleotider til deoxyribonukleotider ved å redukere deres hydroxylgruppe (-OH) til en hydrogen (-H) gruppe. Dette skjer i to steg, hvor det første steget involverer ossasjon av en tyrosylresid i RNR av en molekyle tungt vann (H2O2), som genererer en tyrosyl-frie radikal. I det andre steget overføres denne radikalen til substratet, ribonukleotiden, hvorved hydroxylgruppen reduceres til en hydrogen.
RNR finst i alle levande organismer og er viktig for normal cellulær vekst og deling. Feilfunksjon av RNR kan føre til genetiske skade og er assosiert med ulike sykdommer, inkludert kreft og neurodegenerative lidelser. Derfor er RNR ein viktig mål for å utvikle nye terapeutiske strategier for å behandle disse sykdommene.
Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.
Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.
Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.
I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.
En nitritreduktase är ett enzym som katalyserar reduktionen av nitriter till någon form av kväve, inklusive ammoniak, kvävgas eller oxiderade kväveföreningar. Det finns två huvudsakliga typer av nitritreduktaser: assimilativa och dissimilativa. Assimilativa nitritreduktaser förekommer hos växter och många mikroorganismer, där de reducerar nitrit till ammoniak som en del av processen att använda kväve i biosyntesen av aminosyror. Dismilativa nitritreduktaser förekommer hos vissa anaeroba bakterier och arkéer, där de reducerar nitrit till kvävgas som en del av den processen att oxidera organiska ämnen för energiutvinning. Det finns också en tredje typ av nitritreduktas, kallas cytochrom c-nitritreduktas, som förekommer hos vissa proteobakterier och reducerar nitrit till niter eller kvävoxider.
Glutationreduktas (GR) är ett enzym som finns naturligt i levande celler och har en viktig roll i att hjälpa till att skydda cellerna mot skada. Det gör detta genom att hjälpa till att reglera nivåerna av glutation (GSH), ett antioxidativt ämne som hjälper till att neutralisera fria radikaler och andra skadliga molekyler i cellen.
Specifikt är GR ansvarigt för att reducera oxiderad glutation (GSSG) tillbaka till sin reducerade form (GSH), så att GSH kan fortsätta att agera som en effektiv antioxidant i cellen. GR använder NADPH som en kofaktor för att driva denna reaktion, och det är därför viktigt att ha tillgång till tillräckligt med NADPH för att säkerställa att GR fungerar optimalt.
GR har också visat sig spela en roll i andra cellulära processer, såsom regleringen av apoptos (programmerad celldöd) och immunresponsen. Dessutom kan nivåerna av GR vara förändrade vid vissa sjukdomstillstånd, såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och åldrande.
'FMN-reduktas' (eller Flavinmononukleotid-reduktasa) är ett enzym som reducerar FMN (Flavinmononukleotid) till FAD (Flavind Adamsyra) i en reversibel reaktion. Detta enzym spelar en viktig roll inom cellers metabolism, speciellt inom redoxreaktioner där elektronöverföring sker. FMN-reduktas finns naturligt i många olika levande organismer, inklusive människor.
Tioredoxin-disulfidreduktas (TDR) är ett enzym som hjälper till att reducera, eller sänka, oxidationsgraden på proteiner i celler. Det gör detta genom att överföra elektroner från NADPH till disulfidbryggor i proteinerna, vilket bryter dem ned och reducerar proteinet. TDR är viktigt för att hålla cellens reduktiva potential i balans och för att skydda cellen mot oxidativ stress. Det spelar också en roll i celldelning, signaltransduktion och andra cellulära processer.
NADPH-ferrihemoproteinreduktas, även känd som NADPH-oxidoreduktas eller NOX, är ett enzymkomplex som deltar i cellandningsprocessen (cellandning) och produktionen av reaktiva syrearter (ROS). Detta enzym finns naturligt i vissa celler, till exempel vita blodkroppar (fagocyter), och är involverat i försvaret mot infektioner genom att producera superoxidradikaler som dödar invaderande mikroorganismer.
NADPH-ferrihemoproteinreduktas katalyserar oxidering av NADPH till NADP+ och reduktion av ferrihemoproteinet (som innehåller järn i oxidationstillståndet +3) till ferrohemoproteinet (järn i oxidationstillståndet +2). Detta process ger upphov till en reaktiv syreart, superoxidradikal, som kan delta i ytterligare kemiska reaktioner och producera andra ROS.
Det finns flera isoformer av NADPH-ferrihemoproteinreduktas, varav NOX1 till NOX5 och DUOX1 till DUOX2 är de mest välstuderade. Dessa isoformer kan ha olika funktioner och distribution i kroppen.
Ferredoxin-NADP-reduktas, även känd som ferredoxin:NADP+ oxidoreduktas eller FNR, är ett enzym som katalyserar omvandlingen av ferredoxin (ett järn-svavelprotein) till sin reducerade form och NADP+ till NADPH. Denna reaktion är viktig inom cellens elektrontransportkedja, särskilt i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. FNR spelar en central roll i att reducera koldioxid till glukos under den ljusberoende fasen av fotosyntesen.
Oxidoreduktaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar o oxidations-reduktionsreaktioner, där elektroner överförs från ett ämne (donator) till ett annat (acceptor). I dessa reaktioner ändras donatorns oxidationstal medan acceptorns oxidationstal minskar. Oxidoreduktaser delas in i olika klasser baserat på de aktiva centra där elektronöverföringen sker, till exempel:
1. Oxidas (EC 1) - använder molekylär syre som acceptor
2. Dehydrogenaser (EC 1.1) - överför väteatomer mellan substrat och NAD+/NADP+ eller FAD
3. Reduktaoser (EC 1.2) - använder kemiska reduktanter som acceptorer
4. Oxidoreduktaser som överför elektroner till metalljoner (EC 1.16-1.19)
Oxidoreduktaserna är viktiga för cellens energiproduktion, metabolism och homeostas.
'Gulkropp' er en ikke-medisinsk betegnelse for den gula, äggformede delen av hypofysen, en endokrin kirtel lokaliseret i hjernen. Den medicinske betegnelse for gulkroppen er 'corpus luteum' og den dannes under østrogen- og progesteronproduktionen etter ægløsning i menstruationscyklusen hos kvinner. Ibland bruges begrebet 'gulkropp' også om en struktur som dannes i testiklerne hos mænd, men dette er mere korrekt at kalde for 'testis'.
Cytochrome reduktases are a group of enzymes that play a crucial role in the electron transport chain in the mitochondria of cells. They are responsible for accepting electrons from other components of the electron transport chain and transferring them to cytochromes, which are iron-containing proteins. This process is essential for the production of ATP, which is the primary source of energy for cells.
There are several types of cytochrome reduktases, including NADH dehydrogenase, ubiquinone reductase, and cytochrome c reductase. Each type plays a specific role in the electron transport chain and helps to facilitate the flow of electrons through the system.
NADH dehydrogenase, also known as Complex I, is the first component of the electron transport chain. It accepts electrons from NADH and transfers them to ubiquinone, which is a mobile carrier that moves electrons between complexes in the electron transport chain.
Ubiquinone reductase, or Complex III, accepts electrons from ubiquinone and transfers them to cytochrome c, another mobile carrier.
Cytochrome c reductase, or Complex IV, is the last component of the electron transport chain before oxygen. It accepts electrons from cytochrome c and transfers them to oxygen, which is the final electron acceptor in the chain. This process results in the production of water and releases energy that is used to generate ATP.
Defekter i cytochrome reduktaser kan leda till mitokondriell dysfunktion och är associerade med en rad olika sjukdomar, inklusive neurodegenerativa störningar, kardiomyopati och cancer.
Progesteron är ett steroidhormon som spelar en viktig roll i reproduktiva funktioner hos kvinnor. Progesteronsläktingar, även kända som progestagen eller gestagen, är syntetiska eller naturliga substanser som har en liknande hormonell verkan som progesteron. De används ofta i hormonbehandlingar för att efterlikna effekterna av progesteron i kroppen. Progestagen kan användas för att behandla åkommor som menstruationsrubbningar, endometriosrelaterade smärtor och för att förhindra östrogen-relaterad cancer i bröstvävnaden. Det finns också progestagenhaltiga p-piller som används för preventiv behandling.
Mifepriston är ett syntetiskt steroidliknande ämne som används inom medicinen. Det är en antiprogestogen, vilket betyder att det blockerar progesterons verkan i kroppen. Progesteron är ett hormon som spelar en viktig roll under graviditeten.
Mifepriston används vanligen tillsammans med misoprostol för att inducera abort under tidiga stadier av graviditeten, ofta inom de 49 dagarna efter den senaste menstruationen. Denna behandling kallas medicinsk abort och innebär att mifepriston blockerar progesterons verkan och därmed avbryter graviditeten, medan misoprostol orsakar kontraktioner i livmodern och leder till utdrivenhet av fostret och moderkakan.
Mifepriston kan också användas för att behandla gynekomasti (förstoring av brösten hos män) orsakad av överdosering av östrogen, samt för att behandla Cushings syndrom vid patienter som inte svarar på andra behandlingsalternativ.
'Progestin' er en betegnelse for syntetiske eller semi-syntetiske hormoner som har en liknende effekt som det naturlige progesteronhormonet i kroppen. Progestinerne brukes typisk i hormonbehandling, fødselkontrollemedler og ved behandling av visse typer av kræft. De hjelper til å regulere menstruasjonen, styrke svangerskapet og forebygge abort. Progestiner kan også ha en krefthemmende effekt på visse typer av hormonresponsivt kræft, som brystkræft og endometriokræft.
Estrus, även känt som "löpare" eller "hetta", är ett begrepp inom djurmedicin och beteendeforskning. Det refererar till den fas i en honas menstruationscykel då hon är sexuellt receptiv och kan bli befruktad. Under estrus uppvisar honan ofta specifika beteendemönster, såsom ökat flirtande med hannar eller ett ökat uttryck av sin genitalöppning. Den exakta varaktigheten och frekvensen av estrus kan variera mellan olika djurarter. I människor motsvaras estrus av den så kallade "ovulationscykeln", under vilken kvinnan är fruktsam, men i motsats till de flesta andra djurarter uppträder det inga tydliga beteendemönster som visar att en kvinna befinner sig i denna fas.
'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.
Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.
Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.
Tetrahydrofolatdehydrogenas (THFDH) er en viktig enzym i folatstoffskjemaet, som er involvert i syntesen av nukleotider og aminosyrer i kroppen. THFDH katalyserer oxidasjonen av tetrahydrofolat (THF) til dihydrofolat (DHF), som er en nøkkelreaksjon i folatmetabolismen.
THFDH finnes i to former: en cytoplasmatisk form og en mitokondriell form. Den cytoplasmatiske formen kaller vi også dihydrofolatredusertase (DHFR), som redukerer DHF tilbage til THF ved bruk av NADPH som reduktant.
THFDH er essensielt for cellers overlevelse og prosesser som celldeling, DNA-reparasjon og syntese av aminosyrer som serin, glycin og metionin. Dysfunksjon i THFDH kan føre til forstyrrelser i disse prosessene og medføre sykdommer som neurologiske skader, anemia og fosterskader.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.
Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimaktoperation". Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer, hormonrubbningar eller smärtsamma menstruationer. I vissa fall kan ovariektomi också utföras som en del av en könskorrigerande operation hos transpersoner. Efter operationen kommer kvinnan att uppleva menopaus och bli steril, eftersom äggstockarna är de organ där ägg befruktas och hormoner produceras.
I luteal fasen av menstruationscykeln, som också kallas den andra fasen eller tvåvätskefasen, utvecklas ett gulkroppsämne (corpus luteum) i äggstockarna efter att ett ägg har lossnat under ovulationen. Gulkroppsämnena producerar progesteron och mindre mängder estrogen, vilket förbereder livmodern för möjlig befruktning och eventuell graviditet. Om inget befruktat ägg implanteras i livmoderväggen kommer gulkroppsämnena att avta och leda till en menstruation. Luteal fasen varar vanligtvis ungefär 14 dagar, även om den kan variera från kvinna till kvinna.
'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.
'Dräktighet' är medicinsk terminologi för ett tillstånd där en graviditet har etablerats och en foster har befruktat ägget och har börjat utvecklas inne i livmodern hos en kvinna. Dräktighetens längd mäts vanligtvis från den första dagen av den senaste menstruationen och varar ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar. Under dräktigheten stöder kroppen fostrets tillväxt och utveckling genom att leverera näring och syre via moderkakan och navelsträngen.
Ovulation är den process då ett ägg mognar och friges från en kvinnas äggstock (ovarium) under hennes menstruationscykel. Detta sker vanligtvis mitt i cykeln, ungefär 14 dagar före nästa menstruation börjar. Ett gång utfrisat ägg kan sedan bli befruktat av spermier om det finns några tillgängliga i kvinnans kropp. Om befruktning sker kommer ägget att fästa sig i livmoderns (endometriet) inre vägg och utvecklas till ett foster. Om inte befruktning sker kommer ägget att upplösas och lämna kroppen genom menstruationen.
'Livmoderslemhinna' (endometrium) är den inre, slimsäckiga layern av livmodern (uetrum) hos däggdjur. Den består av glandulära celler som producerar en vätska rik på näringsämnen för att möjliggöra befruktning och embryots tidiga utveckling. Under menstruationscykeln genomgår livmoderslemhinnan regelbundna förändringar under inflytande av hormoner som östrogen och progesteron. Om en befruktning inte sker kommer den att avfallas, vilket orsakar menstruationen.
Estrogenreceptorer (ER) är proteiner som finns inne i eller på cellens yta och binder specifikt till östrogener, vilket är en typ av sexuell hormon. När ett estrogennukleotid binder till ER aktiveras receptorn, vilket leder till att genuttryck och celldifferentiering påverkas. Detta process är viktig för regleringen av celltillväxt, apoptos (programmerad celldöd) och homeostas i reproduktiva organ, men även i andra typer av vävnader som ben, hjärta och hjärna.
Det finns två huvudsakliga typer av estrogenreceptorer: ERα och ERβ, båda tillhör superfamiljen av nukleära receptorer. ERα och ERβ har olika funktioner och förekommer i olika proportioner i olika vävnader. ERα är vanligare i reproduktiva organ, medan ERβ är vanligare i andra typer av vävnader som lever, lungor och prostatakörtel.
Estrogenreceptorer spelar en viktig roll i patofysiologiska processer såsom cancerutveckling, där östrogenreceptorpositiv bröstcancer är den vanligaste formen av bröstcancer hos kvinnor. Behandling med antiöstrogener är ett vanligt behandlingsalternativ för ER-positiv bröstcancer.
NADP står för Nicotinamidadenindinukleotidfosfat, som är en viktig koenzym i cellens energihushållning och i flera metaboliska processer. Det förekommer i två former: NADP+ (oxiderad form) och NADPH (reducerad form). NADPH är ett starkt reduktionsmedel, vilket betyder att det kan donera elektroner till oxidationsreaktioner. Det spelar en viktig roll i biosyntes av fettsyror, kolesterol och andra biologiskt aktiva substanser, samt i neutraliseringen av toxiska ämnen som fri radikaler.
Methionine sulfoxide reductases (MSRs) are a group of enzymes that catalyze the reduction of methionine sulfoxides back to methionine. Methionine is an essential amino acid, meaning it cannot be synthesized by the human body and must be obtained through the diet.
Methionine can be oxidized to form two different stereoisomers of methionine sulfoxide: methionine-S-sulfoxide and methionine-R-sulfoxide. MSRs are responsible for reducing both forms back to methionine, with different MSR enzymes specific to each stereoisomer.
MSRs play important roles in protecting proteins from oxidative damage, as well as in regulating various cellular processes such as signal transduction and gene expression. Dysregulation of MSR activity has been implicated in several diseases, including neurodegenerative disorders and cancer. Therefore, understanding the function and regulation of MSRs is an active area of research with potential therapeutic implications.
"Hormonblockerare" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används för att blockera eller minska verkan av hormoner i kroppen. Dessa läkemedel används ofta inom medicinen för att behandla olika sjukdomar och tillstånd, exempelvis cancerformer som är beroende av hormoner för att växa och fortleva, såsom bröstcancer hos kvinnor (brast Cancer) och prostatacancer hos män.
Hormonblockerare fungerar genom att hindra hormonreceptorer på cellerna från att binda till sina respektive hormoner, vilket förhindrar aktivering av signalvägar som leder till celldelning och tillväxt. I vissa fall kan hormonblockerare också minska produktionen av specifika hormoner i kroppen.
Exempel på hormonblockerare inkluderar:
* Aromatashinhibitorer, som används för att behandla bröstcancer hos kvinnor efter menopaus och minskar produktionen av östrogen i kroppen.
* Antiandrogener, som används för att behandla prostatacancer hos män och blockerar verkan av androgener (manskliga könshormoner) i prostatan.
* Gonadotropinfrisättande hormonanaloger (GnRH-analoger), som används för att behandla både bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män genom att minska produktionen av könshormoner i kroppen.
Det är viktigt att notera att hormonblockerare kan ha biverkningar, och används vanligtvis under övervakning av en läkare för att säkerställa deras effektivitet och att de används på rätt sätt.