En respirator är ett medicinskt d device som används för att hjälpa patienter att andas. Den består vanligtvis av en mask eller ett rör som sitter i patientens mun och/eller näsa, och en maskin som pumpar luft till och från patientens lungor. Respiratorer används ofta vid allvarliga sjukdomstillstånd såsom lungsjukdom, överdosering av narkotika eller när patienten är under behandling med bedövning under operation. Respiratorn hjälper patienten att andas genom att leverera syre och/eller avlägsna koldioxid från lungorna. Den kan också användas för att stödja andningen hos patienter som har skador på andningsmuskulaturen eller andningscentrum i hjärnan.

'Respiratoravvänjning' (engelska: weaning) är inom medicinsk kontext den process där patienten gradvis förbereds och hjälps att övergå från beroende av mekanisk ventilation till spontan andning. Detta uppnås genom att successivt minska stödet från respiratorn, vilket kan ske genom att ändra ventilationsläget, reducera fraktionen av insufleras syre (FiO2) och positiv lufttryck i andningsvägen.

Under processen med respiratoravvänjning övervakas patientens andningsmönster, syrgashalt i blodet, puls, blodtryck och andra vitala tecken för att säkerställa att patienten tolererar avvecklingen av mekanisk ventilation. Det är viktigt att detta görs gradvis och under kontinuerlig observation för att undvika komplikationer såsom andningssvårigheter eller muskelsvaghet, som kan förlänga behandlingstiden på respiratorn.

Respiratoravvänjning är en viktig del av intensivvård och kräver erfarenhet och skicklighet från personalen för att optimera patientens andningsfunktion och minska risken för komplikationer.

Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.

'Andningsarbete' (eng. 'respiratory work') är ett medicinskt begrepp som refererar till de muskulära och mekaniska processerna som sker under andningen för att möjliggöra utbyte av syre och koldioxid i lungorna. Det inkluderar insmältning och utblåsning av luft, samt expansion och kontraktion av thorax (bröstkorgen) och diafragma (andningsmuskeln). Andningsarbetet regleras av andningscentrum i hjärnan och påverkas av olika faktorer som syre- och koldioxidnivåer, aktivitetsnivå och emotionella tillstånd.

Positive-pressure respiration är en typ av mekanisk ventilation där luft eller gas blåsas in i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett positivt tryck jämfört med atmosfärstrycket utanpå. Detta skapas vanligen genom att en andningsmask eller ett andningstuber placeras över patientens mun och näsa, varefter luften tvingas in i lungorna med hjälp av en andningsapparat.

Den positiva tryckskillnaden mellan lungsäcken och omgivningen under inandning ger upphov till en ökad volym av insukt luft jämfört med den vanliga, spontana andningen. Detta kan vara användbart i olika situationer, exempelvis när patienten inte har tillräcklig andningsvolym eller andningsfrekvens på egen hand, eller när det behövs en snabb och effektiv sätt att förse lungorna med syre.

Positiv-pressure respiration kan användas som ett akut behandlingsstöd under vård av patienter med andningssvårigheter, till exempel vid lunginflammation, skador på bröstkorgen eller muskelsvaghet. Det kan också användas som en långsiktig behandling för patienter med kroniska andningssvårigheter, såsom neuromuskulära sjukdomar eller restriktiv lungsjukdom.

'Anteilvolym' (også kalt andelstøttrykk eller fractional exhaled volume of carbon dioxide, FeCO2) er en måling af det relative indhold af CO2 i den udånde luft. Det er defineret som forholdet mellem udåndets CO2-volum og totalt udåndet volum under specifikke forsøgsbetingelser, typisk udført under kontrollerede vejrforhold og standardiserede respiratoriske manøvrer.

Anteilvolym er et vigtigt klinisk mål, der ofte anvendes i intensivmedicinsk pleje for at overvåge patienters respiratoriske funktion og tilpas behandlingen. For eksempel kan ændringer i andetagsvolymet vise på komplikationer som lungeemboli, lungeödem eller respirationssvigt.

Det er vigtigt at understrege, at korrekt tolkning af andetagsvolym må tage højde for patientens kliniske tilstand, medicinske behandling og andre faktorer, der kan påvirke dette mål. Derfor bør andetagsvolym altid overvåges i sammenhæng med andre kliniske data og under ledelse af en erfaren læge eller sygeplejerske.

'Andningssvikt' kan definieras som en situation där en persons andning blir hastig, ytlig och ibland också hemsken eller störd på annat sätt. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtsvikt. Andningssvikt kan också vara ett tecken på allvarliga tillstånd som lungemboli eller chock. I vissa fall kan andningssvikt behöva behandlas akut med syre, läkemedel eller mekanisk ventilation för att underlätta andningen och förhindra komplikationer.

Lungtänjbarhet (eng. Compliance) är ett mått på hur mycket luftvolym som förändras i lungorna när trycket mellan alveolerna och atmosfären ändras. Det kan ses som ett mått på lungornas elasticitet, där en högre komplians betyder att lungorna är mer "tänjbara" eller "deformationsbart". Lungtänjbarheten mäts ofta i liters per cm vatten (L/cmH2O).

Normalvärdet för lungtänjbarhet hos en vuxen person ligger vanligtvis mellan 100-200 ml/cmH2O. Vid sjukdom eller skada i lungorna kan lungtänjbarheten vara nedsatt, vilket kan leda till problem med andning och syreupptagningen.

En respirator med negativt tryck, även känd som en negativtrycksresparatör, är en typ av andningsstödutrustning som används inom sjukvården. Den fungerar genom att skapa ett undertryck i den lufttätna kammaren där patientens ansikte vilar, vilket får luften att strömma in i lungorna när patienten andas in. När patienten andas ut kommer luften att röra sig ut genom en utblåsventil till den omgivande atmosfären.

Den negativa tryckgradienten som skapas mellan kammaren och atmosfären gör att luften pressas in i patientens lungor, vilket underlättar andningen. Respiratorer med negativt tryck används ofta vid behandling av patienter med andningssvårigheter orsakade av skador, sjukdomar eller narkos.

Andningsmekaniken (respiratory mechanics) är det område inom fysiologi som handlar om de mekaniska processerna involverade i andningen. Det inkluderar studiet av de krafter och mekanismer som påverkar rörelserna hos lungorna och bröstkorgen under andning, samt hur dessa påverkar respirationsvolymer och luftflöden.

De viktigaste komponenterna i andningsmekaniken innefattar:

1. Kompliance (deformabilitet) av lungorna och bröstkorgen, som bestämmer hur mycket de kan expandera under tryckförändringar.
2. Resistans i luftvägarna, som påverkar hur lätt eller svårt det är att andas in och ut luft.
3. Olika muskelgrupper, såsom interkostalmusklerna, diafragen och hals- och bröstkorgsmuskulaturen, som arbetar tillsammans för att generera de nödvändiga tryckförändringarna för att möjliggöra andning.

Andningsmekaniken kan påverkas av en rad olika faktorer, inklusive ålder, kön, lungvolym, luftvägsdiameter och muskelstyrka. Dysfunktion i andningsmekaniken kan leda till andningssvårigheter och respiratoriska komplikationer, vilket gör det viktigt att förstå dessa processer för att kunna diagnostisera och behandla andningsrelaterade sjukdomar.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

'Respiratorassocierad pneumoni' (RAP) är en typ av lunginflammation som orsakas av en infektion och förekommer hos personer som använder mekanisk ventilation, ofta i samband med vård på intensivvårdsavdelningar. Infektionen kan orsakas av både gramnegativa och grampositiva bakterier, såväl som svampar och virus. Symptomen på RAP kan variera, men inkluderar ofta feber, hosta, utflöde från lungorna och andningssvårigheter. Diagnosen ställs vanligen genom kombinationen av kliniska symtom, röntgenologiska bilder och mikrobiologisk kultur. Behandlingen består vanligen av antibiotika eller antimykotika beroende på orsaken till infektionen.

Intermittent overpressure ventilation (IOV) är en typ av mekanisk ventilation där lungorna utsätts för perioder med övertryck, alternerat med perioder av kontrollerad eller obehindrad exspiration. Detta kan användas som en behandlingsstrategi för patienter med akut respiratorisk distress syndrom (ARDS) och andra sjukdomar som påverkar andningen.

Under övertrycksperioderna pressas lungorna ut med luft, vilket hjälper till att öppna upp de små luftvägarna (alveolerna) och förbättra syreutbytet. Under exspirationstiderna kan patienten andas fritt eller med en lättare kontrollerad mekanisk ventilation, beroende på behov.

IOV är en avancerad teknik som kräver noggrann övervakning och justering för att undvika skador på lungorna orsakade av alltför högt övertryck. Den kan vara användbar i vissa fall där standardventilation inte ger tillräcklig syresättning eller avlägsnande av koldioxid från blodet.

Intubering, intratrakeal, refererar till insertering av en endotracheal tube (ETT) genom munnen och ned i luftstrupen (trakean). Detta görs vanligtvis under allmänbedövning eller med lokalbedövning och sedering. Intuberingen används oftast för att underhålla och skydda luftvägen under behandlingar som involverar mekanisk ventilation, som vid allvarlig lungsvikt eller under allmänbedövning i samband med kirurgi. ETT:n sitter fast i luftstrupen och leder inandningsluften till lungorna samt avleder utandningsluften. Intuberingen måste utföras korrekt för att undvika skador på struphuvudet eller lungorna, och patientens syrgasmättnad och andning måste övervakas kontinuerligt under proceduren.

"Massolycksfall" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som används för att beskriva en plötslig, oväntad och allvarlig händelse som orsakar skada eller död på en individ eller en grupp individer. Det kan handla om akuta sjukdomstillstånd, skador, överdoser av läkemedel eller toxiner, eller andra händelser som kan hota en persons liv eller hälsa.

Exempel på massolycksfall innefattar hjärtinfarkt, stroke, allvarliga allergiska reaktioner, olyckor med flera skadade, och utbrott av smittsamma sjukdomar. Det är viktigt att identifiera och hantera massolycksfall snabbt och effektivt för att minska skadorna och rädda liv.

En andningsvårdsavdelning (engelska: Respiratory Care Unit, RCU) är en specialiserad avdelning inom vård och medicin som erbjuder intensivvård och behandling för patienter med allvarliga andningsrelaterade sjukdomstillstånd.

På en andningsvårdsavdelning ges ofta avancerad andningsstöd, till exempel mekanisk ventilation, noninvasiv ventilation och kontinuerlig positiv lufttryck (CPAP), för att underlätta andningen och stödja lägre luftvägar. Andningsvårdspersonal, som består av särskilt utbildade respiratorterapeuter, lungläkare och sjuksköterskor, arbetar tillsammans för att ge patienterna den bästa möjliga vården och återhämtningen.

Andningsvårdsavdelningar tar ofta emot patienter som har diagnostiserats med akut lungödem, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma, lungemboli, neuromuskulära sjukdomar och andra allvarliga andningsrelaterade tillstånd. Dessutom kan andningsvårdsavdelningar erbjuda avancerad diagnostik som bronskopi, lungfunktionsprov och blodgasanalys för att fastställa diagnosen och utvärdera behandlingens effektivitet.

'Högfrekvent jetventilation' (HFJV) är en form av mekanisk ventilation som innebär att patienten ges andningsstöd med mycket höga andningsfrekvenser, ofta över 100 andetag per minut. Detta görs vanligen med hjälp av en respirator som levererar små volymer luft i snabba intervaller.

Den huvudsakliga användningen av HFJV är att behandla svåra former av respiratorisk distress, såsom akut lungödem, ARDS (akut respiratorisk distress syndrom) och mekanisk ventilationsrelaterad lungskada. Genom att använda mycket höga andningsfrekvenser kan HFJV hjälpa till att rensa ut koldioxid från blodet och förhindra en ökning av koldioxidnivåerna i blodet (hyperkapni).

Det är viktigt att notera att användningen av HFJV bör övervägas vara en utlösande faktor för barotrauma, som orsakas av höga tryck i lungorna. Därför bör andningsvolymerna hållas så låga som möjligt under HFJV-behandlingen.

Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som obstruktiv sövnsapné eller sömnluftvägs obstruktion, är ett medicinskt tillstånd där luftvägarna försnörs eller helt blockeras under sömn, vilket kan leda till andningsuppehåll och syrgasmangel. Detta orsakas vanligtvis av att musklerna i struphuvudet slappnar av under sömnen, vilket får tungan att falla bakåt och blockera luftvägen. Andnödssyndrom hos vuxna kan leda till symtom som snarkning, andningsuppehåll, sömnlöshet, trötthet under dagen och ökad risk för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Behandlingen innefattar ofta användande av ett kontinuerligt positivt luftvägspressionssystem (CPAP) eller en munplatta som håller luftvägen öppen under sömnen.

'Lungventilation' (eller 'lunga ventilation') refererer til den proces hvor luft bevæges ind og ud af lungerne under respirationen. Det består af to faser: inhalation (inspiration) og exhalation (expiration). Under inhalation trækker musculaturen i thorax (brystkassen) luft ind i lungerne, hvilket øger volumenet og sænker trykket inde i lungerne. Under exhalation slapper musculaturen af, hvilket får brystkassen til at synke sammen igen, reducerer volumenet og forhøjer trykket inde i lungerne, så luften bliver presset ud igen. Dette er en nødvendig proces for at sikre levering af ilt til kroppen og fjerne affaldsstoffer som CO2 fra kroppen.

'Respiratory Rate' refererar till antalet andetag en person tar per minut. Det är en viktig vitalparameter som används för att bedöma en persons andningsstatus och hälsa. Normal respirationsfrekvens för en vuxen person vid vila ligger vanligtvis mellan 12 och 20 andetag per minut. Ändringar i andningsfrekvens kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, som exempelvis lunginflammationer, hjärtsjukdomar eller störningar i nervsystemet.

Intensivvårdsavdelningar, även kallade intensivvårdsenheter (IVE) eller kritiska vårdavdelningar, är specialinrättade enheter inom sjukvården där patienter med allvarliga och livshotande tillstånd ges speciell och intensiv medicinsk vård. Dessa avdelningar ställer höga krav på personalens kompetens och utrustning, då de ofta hanterar patienter med akuta organfailure, livshotande infektioner eller efter behandlingar som kan ha stor risk för komplikationer.

På en intensivvårdsavdelning finns avancerad övervakningsutrustning och specialiserad personal, såsom intensivvårdsläkare och sjuksköterskor med utbildning i intensivvård. Behandlingarna inkluderar ofta mekanisk ventilation, hemodynamisk stöd (till exempel med hjälp av intravenös drogterapi eller vasoaktiva substanser), näringsuppehållande behandlingar och andra specialiserade procedurer.

Intensivvårdsavdelningar är ofta indelade i subspecialiteter för att möta de specifika behoven hos patienter med olika former av allvarliga sjukdomstillstånd, såsom neurologiska intensivvårdsavdelningar, kardiologiska intensivvårdsavdelningar och traumatologiska intensivvårdsavdelningar.

Luftvägsmotstånd (Airway resistance) är ett mått på hur mycket luften möttr resistans när den passerar luftvägarna under andningen. Det beräknas som förhållandet mellan tryckfallet över luftvägarna och flödet av luft genom dem. Luftvägsmotståndet kan vara ökat vid olika lungsjukdomar, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungemfysem. Ökat luftvägsmotstånd kan leda till andnöd och sämre syresättning i blodet.

'Utrustningsfel' (eng. equipment failure) är inom medicinsk kontext en term som refererar till att ett medicinskt eller sjukvårdsrelaterat maskin- eller systemverktyg har misslyckats eller inte fungerar korrekt, vilket kan ha en negativ påverkan på patientens vård och säkerhet. Detta kan bero på flera faktorer, till exempel slitage, felaktig användning, underhållsbehov eller designbrister.

En utrustningsfel kan potentiellt leda till allvarliga konsekvenser för patienten, såsom skada, sjukdom eller död, beroende på vilken typ av utrustning som är inblandad och hur länge felet varar. Därför är det viktigt att ha rutiner och procedurer i placering för att regelbundet kontrollera, underhålla och reparera medicinsk utrustning för att undvika sådana incidenter.

In medical terms, "dead space" during breathing refers to the portion of each breath that does not participate in gas exchange. It is the air that fills the lungs but does not come into contact with alveoli (the tiny air sacs where oxygen and carbon dioxide are exchanged).

Dead space can be divided into two categories: anatomical dead space and physiological dead space.

Anatomical dead space refers to the airways that do not take part in gas exchange, including the nose, throat, trachea, bronchi, and bronchioles. This accounts for about 150 mL of air in a healthy adult at rest.

Physiological dead space is the sum of anatomical dead space and alveolar dead space, which refers to alveoli that are ventilated but not perfused (not receiving adequate blood flow). In healthy individuals, physiological dead space is usually less than 2 mL/breath or about 1% of tidal volume.

However, in certain conditions such as emphysema, pulmonary embolism, or acute respiratory distress syndrome (ARDS), the alveolar dead space can increase significantly, leading to impaired gas exchange and potentially life-threatening complications.

Noninvasive ventilation (NIV) är en form av mekanisk ventilation som inte kräver intubering eller en operativ ingrepp. Istället används en mask som sitter över näsen, munnen eller båda, för att leverera andningsgas till patienten och/eller avlägsna utandningsluften ifrån patienten. NIV används ofta för att stödja andningen hos patienter med akut eller kronisk respirationssvikt, såsom COPD (kronisk obstruktiv lungsjukdom), neuromuskulära sjukdomar och sömnapné.

Andnödssyndrom hos nyfödda, även känt som "neonatal respiratory distress syndrome (NRDS)", är ett lungsjukdomstillstånd som främst drabbar för tidigt födda barn. Det orsakas av brist på surfaktant, ett ämne i lungorna som hjälper till att hålla alveolerna öppna under andningen.

NRDS kännetecknas av andningssvårigheter, snabbt och ytligt andetag, grå/blå färg på huden (cyanos), ljudliga andningsljud och i vissa fall även lungor som hörs när barnet andas. Behandlingen innefattar ofta surfaktantbehandling, syrgas, CPAP (continuous positive airway pressure) eller mekanisk ventilation för att stödja barnets andning och ge lägre lufttryck i lungorna.

För tidigt födda barn rekommenderas ofta att få antenatal steroidbehandling till modern innan förlossningen, vilket kan hjälpa till att minska risken för NRDS genom att stimulera produktionen av surfaktant i barnets lungor.

'Munskydd' är ett föremål som används för att täcka mun och näsa, främst med syfte att reducera smittspridning av luftburen sjukdom. Det finns olika typer av munskydd, men de flesta är gjorda av ett tunt lagret av material som kan vara syntetiskt eller naturligt, som papper, plast eller tyg. Munskydd används ofta inom sjukvården och andra miljöer där smitta kan vara en risk, såsom laboratorier, livsmedelsindustrin och under pandemier eller utbrott av luftburen sjukdom. Det är viktigt att använda munskydd korrekt för att säkerställa effektiviteten och undvika onödig smitta.

Lungans gasutbyte, även känt som pulmonell gasutbyte, är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden syre och kolmonoxid som diffunderar över alveolär-kapillärmembranet i lungorna. Detta gasutbyte är en nödvändig process för att syre ska kunna transporteras från luften vi andas in till blodomloppet, och för att kolmonoxid ska avlägsnas från blodet och utandas igen.

Under normala förhållanden är lungans gasutbyte mycket effektivt, och syre-kolmonoxid-diffusionen sker fort och löper tillbaka till jämvikt. Därför kan andningen och syresättning i blodet hålla en konstant nivå, även under fysiskt aktiva tillstånd då behovet av syre ökar.

Även om lungans gasutbyte är en viktig process för att upprätthålla homeostas i kroppen, kan det påverkas negativt av olika sjukdomar och skador som exempelvis lungsjukdomar, hjärtsvikt och hög altitud. Dessa tillstånd kan leda till syrgasbrist eller hypoxi, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för kroppens funktioner och överlevnad.

"Högfrekvent ventilation" (HFV) är en typ av mekanisk ventilation som innebär att lungorna får fler, men mindre djupa andetag per minut jämfört med den konventionella ventilationen. Denna metod används ofta vid akut lungskada (ARDS) och andra former av respirationssvikt, då syretas exchange mellan lungorna och blodomloppet är störd.

Det finns olika typer av HFV, men de flesta involverar frekvenser på 60-150 andetag per minut, jämfört med den konventionella ventilationens 12-20 andetag per minut. Dessa högre frekvenser kan hjälpa till att minska skadan på lungorna som orsakas av den konventionella ventilationen och förbättra syresättningen.

Det är viktigt att notera att användning av HFV kräver speciell utbildning och erfarenhet eftersom den kan öka risken för komplikationer som barotrauma, volutrauma och hemodynamisk instabilitet.

En trakeostomi är ett chirurgiskt ingrepp där man skapar en permanent öppning (stoma) i halsen, för att få tillgång till luftstrupen (trachean). Detta görs vanligen när luftvägen är blockerad eller störd på något sätt, till exempel vid struma, missbildningar, skador eller sjukdomar som cancer.

Efter operationen får patienten bära en speciell andningsmask (trakeostomitub) i öppningen för att underlätta andningen. Trakeostomi kan vara permanent eller tillfällig, beroende på orsaken till behandlingen och patientens hälsotillstånd.

'Data visualization' er en metode for å presentere data i ein grafisk form, slik at det blir lettere å forstå og tolke informasjonen. Det kan innebyyde statistiske, matematiske eller grafiske representasjoner av data, som for eksempel linje- og stabbdiagram, histogram, sirkeldiagram, scatterplots, heatmaps, treetoppmaler osv.

Data visualiseringen kan være velegnet for å undersøke mønster, utviklinger og sammenhenger i store datasett, slik at man kan dra konklusjoner og ta beslutninger på ein bedre grunnlag. Det er også en effektiv måte å kommunisere informasjon til andre, fordi det ofte er lettere å forstå et bilde enn å lese en tekstfull rapport.

'Inhalation' är inom medicinen ett begrepp som refererar till att andas in eller ta in luft eller gaser genom näshålan eller munnen och ner i lungorna. Detta sker vanligtvis aktivt under andningen, men kan också ske passivt när man exponeras för ångor eller rök. Inhalation används också som metod för att ge läkemedel till patienter, där ett läkemedel i form av en aerosol eller gas inandas och absorberas direkt i lungorna.

'Respirator-induced lung injury' (RILI) eller 'ventilator-associated lung injury' (VALI) är en skada på lungorna som orsakas av mekanisk ventilation. Detta kan inträffa när lufttrycket eller volymen som används under respiratorbehandling är för hög, vilket kan leda till överdistension och barotrauma i lungorna. Symptomen på RILI kan variera från milda till allvarliga och inkluderar andningssvårigheter, hosta, feber och eventuellt även hypoxemi (syrgasbrist). Diagnosen ställs vanligen genom klinisk observation, röntgen av lungorna och ibland även genom att mäta gasutbyte i blodet. För att undvika RILI bör läkare vara försiktiga med inställningarna på respiratorn och regelbundet övervaka patientens andningsfunktion och lungstatus.

Lufttryck är ett mått på den kraft som atmosfärens luft ger upphov till på olika ytor och i olika djup. Det standardmått som används för att mäta lufttrycket är pascal (Pa), men det kan även uttryckas i millibar (mb) eller i mm kvicksilver (mmHg).

I medicinsk kontext avses ofta med lufttryck det tryck som andningsluften utövar på lungorna under inandning och utandning. Det normalt sett normala lufttrycket vid havsytan är ungefär 101 325 Pa (1 atm), men luftpressuren kan variera beroende på höjden över havet, väderförhållanden med mera.

I samband med sjukdomar eller skador på lungorna kan lufttrycket i lungorna bli förhöjt eller sänkt, vilket kan ha negativa effekter på andningsfunktionen och syresättningen av kroppen. Exempel på sådana tillstånd är lungsäcksinflammation (pneumothorax), lungkollaps (atelektas) eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

"Människa-maskinsystem" (Human-Machine System, HMS) är ett samlingsbegrepp inom medicinen som beskriver den interaktion och samverkan mellan en mänsklig operatör och en teknisk maskin eller apparat. Detta inkluderar alla aspekter av design, användning, integration och prestanda av systemet för att uppnå ett specificerat mål, ofta inom en klinisk kontext.

Ett exempel på ett människa-maskinsystem är when a doctor uses a medical imaging device, such as an MRI machine, to diagnose a patient's condition. The doctor interacts with the machine by inputting patient information, adjusting settings, and interpreting the resulting images to make an informed diagnosis. In this case, the människa-maskinsystem består av både den mänskliga operatören (doctorn) och den tekniska apparaten (MRI-maskinen).

It is important to consider both the human and machine components when designing and using a människa-maskinsystem, as successful integration and collaboration between the two can lead to improved efficiency, safety, and overall performance.

Patientövervakning (i medicinska sammanhang) kan definieras som den process där patientens tillstånd eller funktion aktivt övervakas och dokumenteras för att upptäcka eventuella avvikanden eller komplikationer under diagnostisering, behandling eller rehabilitering. Detta kan involvera kontinuerlig eller intermittent observering av vitala tecken (som puls, blodtryck, andning och temperatur), neurologiska funktioner, sömnmönster, fysisk aktivitet och andra relevanta biomarkörer beroende på patientens specifika tillstånd eller behandling. Patientövervakning kan utföras manuellt av en vårdpersonal eller med hjälp av teknik och teknologi som telemetri, monitorering av vitala tecken och elektroniska hälsoregister.

"Andningsvård" (ventilation in medical English) refererar till behandlingar och tekniker som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en person. Detta kan involvera mekanisk ventilation med hjälp av en maskin som pressar luft eller syre in i lungorna via en tub som placerats i luftvägarna (endotrachealtub). Andningsvård kan också innefatta icke-invasiva tekniker, såsom kontinuerligt positivt lufttryck (CPAP) eller bipap, där luft trycks in genom en mask som sitter över näshålan och munnen.

Andningsvården kan vara nödvändig för patienter med andningssvikt orsakad av skada, sjukdom eller operation. Det är också en del av intensivvården och används ofta för patienter som är i koma eller under bedövning under operation. Andningsvården måste övervakas och justeras kontinuerligt av välutbildad personal för att säkerställa att patienten får tillräckligt med syre och tar bort koldioxid från kroppen.

I medicinsk kontext, betyder "tryck" vanligtvis den kraft som verkar på en viss yta eller en fluidvolym. Det kan delas in i olika typer beroende på vilket sammanhang det används:

1. Blodtryck: Det kraft som utövas av blodet på väggarna i de blodkärl som försörjer kroppen med syre och näringsämnen. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter Quecksilbersøaka (mmHg) och består av två värden: systoliskt tryck (när hjärtat kontraherar) och diastoliskt tryck (när hjärtat utvidgas).
2. Intrakraniellt tryck (ICP): Det tryck som finns inne i skallgropen, där hjärnan och cerebrospinalvätskan (CSF) befinner sig. ICP mäts vanligtvis med en kateter placerad inuti det intrakraniella utrymmet och används för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra sjukdomar som kan påverka hjärnan.
3. Vätskebalans: Trycket i olika kroppsvätskor, till exempel interstitielt vätska (vätska mellan cellerna) och cerebrospinalvätska. Förhöjt vätsketryck kan vara ett tecken på sjukdom eller skada.
4. Andning: Trycket i luftvägarna under andningen, som påverkar luftflödet in och ut från lungorna. Det kan delas upp i positivt tryck (när luften trycks in i lungorna) och negativt tryck (när lungorna drar in luft).
5. Tryckulcus: En medicinsk procedur där en kateter placeras i en artär för att mäta blodtrycket kontinuerligt över tiden. Det används ofta under operationer eller vid intensivvård.

Fetma med alveolær hypoventilation (OHS) er en sjeldn sykdomsbild som kombinerer fedme og alvorlig større end ventilatorisk forstyrrelse i åndedrættet. Dette fører til lavere iltleverans til kroppen, hvilket kan medføre hypoxi (lavt iltniveau) og hyperkapni (højt kuldioxidniveau i blodet).

For å definere OHS må en person have en BMI på 30 eller derover samt dokumenterte tegn på alvorlig hypoventilation under søvn, som kan inkludere:
- Højt kuldioxidniveau i blodet (PaCO2 > 45 mmHg)
- Lavt iltniveau i blodet (PaO2 < 70 mmHg)
- Svakke eller utilstrækkelige åndedrætsbevægelser under søvn

Det er viktig å skille OHS fra andre årsaker til hypoventilation, som kan inkludere neuromuskulære lidelser, hjerte-lunge sykdommer eller virkninger av værste stoffer. OHS kan behandles med viktforlust, non-invasiv ventilatorisk støtte og andre terapeutiske tiltak for å forbedre åndedrættet og iltnivåene i kroppen.

Dimensional measurement accuracy in medical terms refers to the degree of closeness with which a measured dimension (e.g., length, width, height, volume) of an object or feature corresponds to its true value. It is typically expressed as a tolerance, specifying the maximum allowable deviation from the true value.

In clinical and research settings, accurate dimensional measurements are critical for various applications such as diagnosing medical conditions, monitoring disease progression, evaluating treatment responses, and conducting scientific studies. Factors that can affect measurement accuracy include the precision of the measuring instrument, the skill and experience of the person taking the measurement, and environmental factors such as temperature and humidity.

To ensure dimensional measurement accuracy in medical applications, it is important to use calibrated instruments, follow standardized measurement protocols, and document all measurements accurately. Regular quality control checks and training for personnel involved in measurement tasks can also help maintain high levels of measurement accuracy.

'Sjukskötersketeam' kan definieras som en grupp sjuksköterskor som arbetar tillsammans för att ge vård och stöd till patienter i olika medicinska sammanhang. Detta kan inkludera akutvård, operationsavdelningar, intensivvårdsenheter, onkologi, psykiatri och primärvård.

Ett sjukskötersketeam kan bestå av olika specialistutbildade sjuksköterskor med olika kompetens och erfarenhet, till exempel:

* Stationssjuksköterska: Ledningsansvarig för vården på en vårdavdelning.
* Sjuksköterska specialiserad inom område (exempelvis onkologi, intensivvård eller psykiatri): Har en specialistkompetens inom sitt område och kan vara ansvarig för att utveckla och implementera vårdsprocesser och riktlinjer.
* Funktionssjuksköterska: Har ett specifikt tekniskt eller kliniskt ansvar, till exempel anestesisjuksköterska, operationssjuksköterska eller dialyssjuksköterska.
* Hälsovårdare: Ger stöd i grundläggande vård- och omsorgsarbete samt patientundervisning.

Sjukskötersketeamet arbetar ofta tillsammans med andra medicinska specialister, såsom läkare, dietister, fysioterapeuter och socialarbetare, för att ge helhetlig vård till patienterna. Det är viktigt att alla medlemmar i teamet samarbetar effektivt och kommunicerar öppet för att uppnå bästa möjliga vårdenivåer och patientresultat.

Patienttransporter (eller patienttransportör) är en individ eller en tjänst som hjälper till att transportera patienter från ett ställe till ett annat, ofta mellan olika vårdmiljöer såsom sjukhus, kliniker, äldreboenden eller hem. Det kan handla om att använda sig av bårbilar, ambulansfordon eller andra specialutrustade fordon för att transportera patienter som behöver särskild vård under transporten.

Patienttransporter kan också involvera att hjälpa patienter att gå eller röra sig inom och mellan byggnader, såsom från en avdelning till en annan inom ett sjukhus. Patienttransporterna utförs ofta av välutbildad personal som har utbildats i säkerhetsaspekter, manuell hantering och patientomsorg under transporten.

'Sugning' er en medisinsk behandlingsmetode hvor et vakuum skabes for å fjerne væsker eller luft fra et område i kroppen. Denne metoden brukes ofte i medisinske tilfeller som å lage dråner under operasjoner, å avvase edema (svulst) eller å fjerne infeksjonsmateriale fra sår og sår. Sugning kan også være en del av behandlingen for å hjelpe med å fjerne luft fra lungsrammen ved respiratorisk distress syndrom (RDS).

Inandningskapacitet (total lung capacity, TLC) är ett mått på den totala volymen av luft som kan inandas i lungorna efter att ha utandat så mycket som möjligt. Detta innefattar fyra olika komponenter:

1. ERV (expiratory reserve volume): Den extra luft som kan andas ut över det vanliga utandningsvolymen.
2. IRV (inspiratory reserve volume): Den extra luft som kan andas in över det vanliga inandningsvolymen.
3. FRC (functional residual capacity): Den luft som återstår i lungorna efter ett normalt utandning.
4. VC (vital capacity): Den totala volymen av luft som kan andas in och ut under maximal ansträngning, vilket motsvarar ERV + IRV.

TLC är alltså summan av FRC, IRV och ERV: TLC = FRC + IRV + ERV. Normalvärden för TLC varierar beroende på ålder, kön och kroppsstorlek, men ligger ungefär mellan 4-6 liter för en genomsnittlig vuxen.

'Utandning' (engelska: 'exhalation') är inom medicinen och fysiologin den process där gaser, främst koldioxid och vattendamp, elimineras från lungorna under utandningsfasen i andningscykeln. Detta sker som en naturlig del av andningen när lungornas luvfickor (alveoler) expanderar och trycket inne i lungorna minskar jämfört med atmosfärstrycket, vilket leder till att luften strömmar ut genom luftvägarna och till slut ut ur näsan eller munnen. Utandning är en livsnödvändig process som hjälper till att reglera syre-koldioxid-balansen i kroppen.

'Utrustningssäkerhet' (engelska: equipment safety) är ett begrepp inom medicinsk teknik som handlar om att säkerställa att medicinsk utrustning används på ett sätt som minimerar riskerna för patienter, personal och användare. Det innefattar att utforma, tillverka, testa, installera, underhålla och använda utrustningen på ett säkert sätt, samt att informera användarna om risker och hur de ska användas korrekt.

En central del av utrustningssäkerheten är att följa relevanta nationella och internationella standarder och lagar, till exempel EU:s medicinteknikdirektiv och maskin direktiv. Dessutom bör en riskanalys genomföras för att identifiera, bedöma och hantera eventuella risker som kan uppstå under användningen av utrustningen.

Utrustningssäkerheten är viktig för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall som orsakas av felaktig användning eller felkonstruktion av medicinsk utrustning.

Helium är ett ädla gas med atomnummer 2 och kemisk beteckning He på periodiska systemet. Helium är det näst lättaste grundämnet efter väte och förekoms naturligt i jordens atmosfär till omkring 5 ppm (delar per miljon). Det upptäcktes första gången 1868 av den franske astronomen Pierre Janssen under en solförmörkelse.

Helium är ett färglöst, luktlöst och smaklöst gas som har en mycket låg densitet och kokpunkt (-269°C). Det används inom många olika områden, till exempel inom medicinen för att fylla upp ballonger som används vid lungprover, inom dykning för att rengöra andningsgasflaskor och i MRI-scanningar för att kyla ner supraledande magneter.

Helium är också ett icke-reaktivt gas, vilket betyder att det inte reagerar med andra grundämnen eller ämnen under normala förhållanden. Detta gör det till ett mycket användbart gas i många industriella och medicinska tillämpningar där en icke-reaktiv atmosfär behövs.

Kapnografi är en metod för att kontinuerligt övervaka andningens och ämnesomsättningens funktion genom att mäta koncentrationen av koldioxid (CO2) i utandningsluften. Det görs med hjälp av ett kapnografi- instrument som visar en kurva eller värden som representerar andetagens CO2-mönster över tiden.

Kapnografi används ofta under allmänbedövning, intensivvård och operationssammanhang för att snabbt identifiera andningsstörningar, övervaka effekterna av respiratorisk behandling och kontrollera syrgasyngrejser. Det kan också användas för att bedöma metaboliska störningar och diagnostisera olika sjukdomstillstånd relaterade till andnings- och ämnesomsättningsfunktioner.

Computer-supported therapy (datorstödd terapi) är en form av behandling där datorer och digital teknik används som ett komplement till traditionell terapi. Detta kan inkludera allt från att använda speciella program för att stödja kognitiv beteendeterapi, till att använda virtuella verkligheter för att simulera situationer som patienten kan behöva öva sig i.

Målet med datorstödd terapi är ofta att göra terapin mer tillgänglig och tillgänglig för en bredare publik, samt att ge patienten möjlighet att öva sig i sina färdigheter mellan terapitillfällena. Det kan också vara lättare för vissa patienter att öppna upp sig och prata om sina problem med en dator än med en mänsklig terapeut, vilket kan göra datorstödd terapi till en effektiv metod för att nå ut till dem som annars kan ha svårt att söka vård.

"Utbildningsförorening" är ett begrepp inom miljömedicin och betecknar påverkan på människors hälsa som orsakas av kemiska ämnen eller andra föroreningar i luft, vatten eller mark, vilka har kommit dit genom att de använts som delar av produkter eller utrustningar. Detta kan exempelvis handla om bly från bensindrift, ftalater från plastprodukter eller klorerade flamskyddsmedel från elektronisk utrustning.

Det är värt att notera att begreppet "utbildningsförorening" inte är en etablerad medicinsk term, men används istället inom miljövetenskap och hållbarhet för att beskriva hur produkter och utrustningar kan påverka miljön och människors hälsa.

Andningsförlamning, även kallat respiratorisk muskulatur flaccid paralys, är ett medicinskt tillstånd där andningsmuskulaturen blir slapp (flaccid) och inte kan fungera korrekt. Detta kan leda till att patienten har svårigheter att andas och transportera syre till kroppen, vilket kan vara livshotande.

Orsaken till andningsförlamning kan variera, men det kan exempelvis bero på skador på ryggmärgen, neurologiska sjukdomar, förgiftning eller påverkan av vissa läkemedel. I vissa fall kan andningsförlamning behandlas med respiratorisk stöd, till exempel med en mask som hjälper patienten att andas, eller med mediciner som stödjer andningsmuskulaturen. I allvarliga fall kan patienten behöva intuberas och placeras på livsuppehållande behandling i en intensivvårdsavdelning.

Neuromuskulära sjukdomar är en grupp sjukdomar som påverkar nervsystemet och muskelsystemet. Dessa sjukdomar kan drabba neuronerna (nerveceller) i hjärnan, ryggmärgen eller de perifera nerverna, vilket kan leda till muskelsvaghet, kramp, kramper, sensorisk förlust och andra neurologiska symtom. Exempel på neuromuskulära sjukdomar är muskeldystrofi, myasthenia gravis, ALS (amyotrofisk lateralskleros) och polyneuropati.

Intermittent övertrycksandning, även kallat intermittent hypertension eller skjutande blodtryck, är en medicinsk term som beskriver en typ av blodtrycksförändring där personen upplever plötsliga och tillfälliga ökningar av sitt systoliska blodtryck. Detta innebär att det övre värdet i ett blodtrycksmätning (systole) stiger över 140 mmHg, medan det undre värdet (diastole) förblir normalt eller något högre än normalt. Dessa blodtrycksspisar kan vara från milda till allvarliga och kan vara kopplade till olika sjukdomstillstånd eller fysiska reaktioner.

Intermittent övertrycksandning skiljer sig från den kontinuerliga övertrycksandningen, där både systoliskt och diastoliskt blodtryck är beständigt högt. Vid intermittent övertrycksandning kan personen ha normalt eller något högre än normalt blodtryck mellan de plötsliga spikarna.

Orsakerna till intermittent övertrycksandning kan variera, men de kan inkludera vissa mediciner, illegala droger, emotionell stress, fysiskt påfrestningar, vissa sjukdomar och förhöjda nivåer av hormoner som adrenalin. Ibland kan orsaken inte fastställas. Det är viktigt att undersöka orsakerna till intermittent övertrycksandning, eftersom det kan vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller livsstilsfaktorer som behöver behandlas.

Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.

I medicinsk kontext, betyder ‘fuktighet’ vanligen förekomsten eller nivån av vatten eller vätska på eller i kroppen. Denna fuktighet kan komma från kroppsvätskor, såsom svett, slem, blod eller andra kroppsfluider. Fuktigheten kan mätas eller bedömas i olika kroppsdelar, beroende på sammanhanget.

I vissa fall kan ‘fuktighet’ även användas för att beskriva ett tillstånd där slemhinnor i kroppen producerar för mycket slem, vilket kan ses vid allergier, influensa och andra respiratoriska sjukdomar.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

"En analys av utrustningsfel" refererar till en systematisk undersökning och bedömning av problem eller fel som uppstått i användandet av medicinskt utrustning. Detta kan innebära att man tittar på orsakerna till felet, dess konsekvenser och möjliga lösningar.

Denna analys kan involvera en teknisk undersökning av själva utrustningen för att fastställa vad som är fel, men den kan också innebära en klinisk bedömning av hur felet har påverkat patientvården och vilka risker det inneburit.

Målet med en analys av utrustningsfel är att ta reda på vad som har gått fel, varför, och hur man kan undvika att det händer igen i framtiden. Det kan också hjälpa till att fastställa om ett utbyte eller reparation behövs, samt att ge information till tillverkaren om felet för att eventuellt kunna förbättra produkten.

In medical terms, "andning" refererar till den process som innebär att luft fyller lungorna när vi andas in (inhalering), och att luften lämnar lungorna när vi andas ut (exhalering). Under inandningen dras syre rik av syre in i kroppen, medan koldioxid, ett avfallsgas som produceras under cellandningen, avges under utandningen.

Andningen är en nödvändig livsfunktion som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och regleras för att upprätthålla en balans mellan syre och koldioxid i blodet. Andningsfrekvensen varierar beroende på aktivitetsnivå, ålder och hälsotillstånd.

Tracheotomi är ett medicinskt ingrepp där man skapar en öppning genom halsen och skiljer trakean (luftstrupen) från matstrupen. Detta görs vanligen genom att skära ett hål i framsidan av struphuvudet och sedan in i luftstrupen.

Denna procedure utförs oftast när en patient har svårigheter med andningen på grund av någon form av luftvägsobstruktion eller när det behövs långvarigt mekaniskt stöd för andning, till exempel vid användning av respirator.

Efter en trakeotomi får patienten en så kallad trakeostoma, vilket är den konstgjorda öppningen i luftstrupen där en trakeostomisk tub kan placeras för att underlätta andningen och bortledning av slem eller sekret.

Enligt medicinskt perspektiv är en sprayapparat (även känd som en inhalationsenhet eller inhalator) ett medicinteknologiskt enhet som används för att leverera läkemedel i form av aerosoler eller andra finfördelade partiklar till luftvägarna. Sprayapparater är vanligtvis designade för att administrera läkemedel direkt till lungorna, vilket gör dem speciellt användbara för behandling av luftvägsrelaterade sjukdomstillstånd som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros.

Det finns två huvudsakliga typer av sprayapparater: pressad sprayapparat och tryckkammare inhalatorer. Pressade sprayapparater använder en mekanism som trycks in för att pressa ut läkemedlet i form av aerosol, medan tryckkammare inhalatorer använder en tryckkammare där patienten andas in läkemedlet genom att skapa ett negativt lufttryck. Varje typ har sina egna fördelar och nackdelar, och rätt typ av sprayapparat bör väljas utifrån patientens behov och förmåga att använda den korrekt.

'Vård vid livshotande sjukdom' (engelska: 'Palliative care for life-threatening illness') är en begrepp inom medicinen som refererar till den omfattande, aktiva, kontinuerliga vården och stöd som ges till patienter med allvarlig, ofta obotlig sjukdom, samt deras anhöriga. Syftet är att förbättra patientens kvalitet på livet, lindra smärta och andra besvär, stötta psykosocialt och spirituellt, samt hjälpa till att fatta beslut om behandlingar baserat på patientens önskemål, värderingar och preferenser.

Denna form av vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under aktiv behandling av underliggande sjukdom, under tiden då sjukdomen är i remission eller när den slutliga stadiet av livet närmar sig. Vård vid livshotande sjukdom kan ges på olika platser, såsom sjukhus, vårdhem, hemadministrerad vård och hospis.

Det är viktigt att skilja på begreppen 'Vård vid livshotande sjukdom' och 'Hospisvård'. Hospisvården är en del av vården vid livshotande sjukdom, men den fokuserar specifikt på patienter som befinner sig i slutstadiet av sin livslängd och behöver stöd för att hantera smärta och andra symtom, samt psykosocialt och spirituellt stöd under de sista dagarna, veckorna eller månaderna av livet.

En blodgasanalys är en laboratoriemetod för att bestämma syrgashalt, koldioxidhalt och pH-värde i ett blodprov. Denna analys används vanligen för att utvärdera patienters andnings- och syresättningsstatus, såsom vid andningssvikt, hjärt-lung-sjukdomar, metabola störningar och drogförgiftningar. Blodgasanalysen kan även ge information om elektrolytbalansen, syretransporten och acid-base-status i kroppen.

Anatomical models are three-dimensional representations of the structures and components of the human body or its parts. These models can be created in various forms such as physical models made of materials like plastic or wax, or digital models used in computer simulations. Anatomical models serve as educational tools for students, healthcare professionals, and researchers to visualize and understand complex anatomical structures and relationships that may be difficult to appreciate through two-dimensional images alone. They can also be useful for planning and practicing surgical procedures, studying pathologies, and developing medical devices or treatments.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

Interactive Ventilatory Support (IVS) är ett samlingsbegrepp för olika typer av mekanisk ventilation där patientens eget andningsmönster bevaras och stöds i en interaktiv process. IVS används ofta när patienten har nedsatt andningsförmåga, till exempel på grund av svår lungsjukdom eller efter en operation.

IVS kan innebära olika typer av mekanisk ventilatorisupport, såsom spontan andning med positiv lufttryck (SPA/CPAP), assisterad/assistans-kontrollerad andning (A/AC) eller synchroniserad intermittent mandatory ventilation (SIMV).

IVS-modeller är utformade för att vara flexibla och anpassningsbara efter patientens individuella behov, med syfte att underlätta andningen och ge andningsstöd samtidigt som patienten fortfarande har kontroll över sin egen andning. IVS kan hjälpa till att förhindra atelektaser (sammanfall av lungblåsor), minska arbetsbördan på andningsmuskulaturen och förbättra gasutbyte i lungorna.

'Tryckskada' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva skador på kroppen orsakade av onormalt högt tryck. Detta kan inträffa när en del av kroppen utsätts för en kraft under en längre period, vilket orsakar skada på vävnader och celler.

Tryckskador kan uppstå i olika sammanhang, men de är speciellt vanliga inom områden som medicinsk behandling, sport och arbetsmiljö. Exempel på tryckskador inkluderar:

* Trycksår (decubitus): Skador på huden och underliggande vävnad som orsakas av att en kroppsdel har varit under tryck under en längre period. Detta är vanligt bland patienter som ligger i sängen under lång tid, till exempel efter en stroke eller operation.
* Dykarsjuka: En sjukdom som orsakas av att andas in för mycket kvävgas under vattnet när man dyker. Detta kan leda till luftblåsor i kroppen och skador på hjärnan och nervsystemet.
* Barotrauma: Skador på lungor, örat eller tänderna som orsakas av skillnader i tryck mellan inandningsluften och omgivningen, till exempel vid dykning eller flygning.

För att undvika tryckskador bör man vara medveten om riskfaktorer och ta lämpliga försiktighetsmått, såsom att regelbundet byta position när man ligger i sängen, att följa rekommenderade dyktider och djup och att använda tryckreglerad andningsapparat (rebreather) vid dykning.

En intensivvårdsavdelning för barn, även kallad pediatrisk intensivvård eller neonatal intensivvård (om det handlar om nyfödda), är en specialiserad avdelning inom ett barnsjukhus där sjuka barn med allvarliga och livshotande sjukdomar eller skador ges intensiv medicinsk vård och observation.

På en intensivvårdsavdelning för barn kan barn behöva stöd för andningen, hjärt-lungmaskineri, monitoring av vitala funktioner, smärtlindring, näringsstöd och andra specialiserade behandlingar. Avdelningen leds ofta av en läkare som är specialist i pediatrisk intensivvård och stöds av en team av sjuksköterskor, respiratorterapeuter, dietister, socialarbetare och andra specialister.

Målet med vården på en intensivvårdsavdelning för barn är att stabilisera barnets tillstånd, behandla eller läka sjukdomen eller skadan, och underlätta en smidig övergång till en vanlig vårdavdelning eller hemifrån.

Pasteurisering är en process där livsmedel, oftast mjölk eller fruktjuicer, utsätts för kontrollerad värme under en viss tidsperiod för att döda eventuella förekommande patogena mikroorganismer och reducera populationen av icke-patogena mikroorganismer. Detta görs vanligtvis genom att hetta upp produkten till en temperatur på cirka 71–75 °C under en period av 15–20 sekunder, eller genom att hetta upp den till 63 °C under en period av 30 minuter. Efter pasteuriseringen sänks temperaturen snabbt för att förhindra ytterligare nedbrytning av produkten.

Pasteuriseringen uppfanns av Louis Pasteur och är uppkallad efter honom. Den används ofta inom livsmedelsindustrin för att förlänga hållbarhetstiden på produkter och minska risken för matförgiftning orsakad av bakterier som Listeria, Salmonella och E. coli. Det är värt att notera att pasteuriseringen inte steriliserar produkten fullständigt, utan reducerar bara antalet mikroorganismer till en säker nivå.

Hemsjukvård, även känd som prehospital vård eller förskyddsvård, är den medicinska vården som ges till patienter före deras ankomst till ett sjukhus. Detta kan inkludera akuta situationer såsom trauma, hjärtinfarkt eller andningssvårigheter, där snabb och effektiv vård är av högsta vikt. Hemsjukvårdare, ambulanssjukvårdare eller paramedics utför denna typ av vård ofta på plats i communityn, i ett ambulansfordon eller i luften med hjälp av luftambulans. Syftet med hemsjukvården är att stabilisera patientens tillstånd, lindra smärta och leda behandlingen tills patienten kan transporteras till ett sjukhus för fortsatt vård.

Syrgasbehandling, även kallat syreterapi, är en form av behandling där patienten ges extra syre att andas in. Detta görs vanligtvis genom ett syrgastank som är anslutet till en mask som patienten har på sig. Syret behandlar syrebrist i kroppen, även kallat hypoxi.

Syrebehandling kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, till exempel lungemboli, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk fibros och andningssvikt hos nyfödda. Behandlingen kan ge patienten mer syre till blodet, förbättra syresättningen i kroppen och underlätta andningen. Syrebehandling kan ges på olika sätt beroende på patientens behov, till exempel kontinuerligt eller vid specifika tillfällen när patienten är i behov av extra syre.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras en livshotande sjukdom som:

"En sjukdom som med sannolikhet kommer att leda till döden inom ett år om den inte behandlas eller om den förblir obehandlad."

Detta inkluderar allvarliga sjukdomstillstånd som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, levercirros och HIV/AIDS. Det är viktigt att notera att en livshotande sjukdom inte nödvändigtvis innebär att personen kommer att dö, utan snarare att prognosen är sannolikhet för dödlig utgång om inte behandling ges.

Andningsmuskulaturen, även kallad respirationsmuskulaturen, består av flera muskelgrupper som arbetar tillsammans för att hjälpa till att andas. De två viktigaste musklerna är diafragan och interkostalmusklerna.

Diafragman är en stor, platt muskel som skiljer bröstkorgen från bukhålan. När den kontraheras flyttas den nedåt, vilket ökar volymen i bröstkorgen och sänker trycket inne i lungorna, orsakande inandning av luft.

Interkostalmusklerna finns mellan varje revben och hjälper till att röra revbenen under andning. När de kontraheras under inandning flyttas revbenen uppåt och utåt, vilket ökar bröstkorgens volym och orsakar ytterligare luftintag i lungorna. Under utandning slappnar musklerna av och revbenen sänks nedåt och inåt, minskande bröstkorgens volym och pressande ut luften ur lungorna.

Andningsmuskulaturen kan också inkludera hals- och bukmuskler som hjälper till att andas under fysisk ansträngning eller vid sjukdom.

Energikällor för elektricitet är källor som används för att generera elektrisk energi. Det finns två huvudsakliga typer av energikällor: förnybara och icke-förnybara.

Förnybara energikällor är ogränsade i sin tillgång och kan förnyas naturligt över tiden, inklusive solkraft, vindkraft, vattenkraft, geotermisk energi och biobränslen. Dessa energikällor är miljövänliga eftersom de genererar låga eller inga koldioxidutsläpp under produktionen av elektricitet.

Icke-förnybara energikällor däremot är begränsade i sin tillgång och kan inte förnyas naturligt över tiden, inklusive kol, olja, gas och kärnkraft. Dessa energikällor har högre koldioxidutsläpp än förnybara energikällor och bidrar till den globala uppvärmningen.

Det är viktigt att utveckla och använda fler förnybara energikällor för att minska beroendet av icke-förnybara resurser och skydda miljön.

'Hyperkapni' betyder att ett persons koldioxidhalt i blodet är för hög. Normalvärdet för koldioxidpartialtryck (pCO2) i blodet ligger vanligtvis mellan 35 och 45 mmHg. Hyperkapni definieras som när pCO2-värdet överstiger 45 mmHg.

Hyperkapni kan orsakas av olika sjukdomar eller tillstånd, såsom lungförlamning, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), sömnapné och andra störningar i andningsmönstret. Symptomen på hyperkapni kan variera beroende på svårighetsgraden och kan inkludera yrsel, huvudvärk, trötthet, förvirring, andfåddhet och i allvarliga fall koma eller till och med död.

Behandlingen av hyperkapni beror på orsaken till tillståndet och kan innebära behandlingar som andningsstimulans, syreterapi, mekanisk ventilation eller behandling av underliggande sjukdom eller störning.

'Pleurahåla' er en anatomisk term som refererer til det hule rum som ligger mellom lungene og brystvæggen hos pattedyr, inklusiv mennesker. Det er oppdelt i to deler, den venstre og høyre pleurahulan, som hver især omgir en av lungene. Pleurahulan er beklaget med en tykk, slidseagtig membran kalt pleura. Denne membranen deler seg i to lag, et ytre og et indre lag, som glir over hverandre for å lette lungebevægelsene under respirasjonen. Mellem de to lagene finnes en liten mengde serøs væske som fungerer som smøremiddel for å mindske friksjonen mellom de to lagene og lette bevegelsene til lungene under inndraging og utslipping av luft. Pleurahulan inneholder også blodkar, lymfekar og nerver som forsyner og unner lungene og brystvæggen.

'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.

Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.

Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.

Chest wall oscillation is a medical treatment technique that involves the use of external vibrations to help clear secretions from the airways and lungs. This therapy is often used in patients with conditions such as cystic fibrosis, bronchiectasis, and chronic obstructive pulmonary disease (COPD).

During chest wall oscillation, a device called a vest or wrap is wrapped around the patient's chest. The vest or wrap is then connected to an air pulse generator that delivers rapid, high-frequency bursts of air, causing the chest wall to vibrate. This creates a pressure gradient within the airways, which helps to loosen and mobilize secretions.

The oscillations created by the device can reach deep into the lungs, helping to dislodge and move mucus up and out of the airways. The therapy is often used in conjunction with other treatments such as postural drainage, breathing exercises, and medication to help manage respiratory symptoms and improve lung function.

Overall, chest wall oscillation is a non-invasive and effective treatment option for patients with respiratory conditions that involve excessive mucus production or difficulty clearing secretions from the lungs.

Andningsstillestånd, även kallat apnea, definieras medicinskt som ett upphörande av andningen som varar i minst tio sekunder. Det kan delas in i olika typer beroende på orsaken till andningsstoppet: obstruktivt, centralt eller mixedn (en kombination av de två förra). Obstruktivt andningsstillestånd uppstår när det finns en mekanisk hindring för luftflödet i övre luftvägarna, medan centralt andningsstillestånd beror på störningar i andningscentrum i hjärnan.

Tetraplegi, också känt som quadriplegi, är en form av personskada orsakad av skada på ryggraden som resulterar i förlust av känsel och rörelseförmåga i alla fyra extremiteter – båda armarna och benen. Orsaken till tetraplegin kan vara en skada orsakad av trauma, som i fall av allvarliga bilolyckor eller falls skador, eller sjukdomar som cancer, ryggradscancer eller infektioner.

Nivån och svårighetsgraden av tetraplegi kan variera beroende på var skadan har inträffat i ryggmärgen. I allmänhet, ju högre upp på ryggraden skadan är placerad, desto mer omfattande blir symtomen och funktionsnedsättningen. Tetraplegi kan också orsaka andra komplikationer, såsom andningssvårigheter, sänkt blodtryck, sväljningssvårigheter och förhöjd risk för lunginfektioner.

Behandlingen av tetraplegi består ofta av kombinationen av medicinsk behandling, rehabilitering och livslånga vårdprogram, med syfte att underlätta aktiviteter i vardagslivet, förbättra kvaliteten på livet och förebygga komplikationer.

'Lungskada' er en allmenterm for skader på lungene, som kan være årsaket av mange forskjellige faktorer. Det kan for eksempel bero på infeksjoner, luftforurening, eksponering for toxiske stoffer eller sykdommer som røyke, kjemisk pneumonitt, aspiraionspneumonitt og andre. Symptomene kan inkludere hoste, produktiv hoste, trang til å respirere, brann i brystet, feber og andre generelle symptomer som træthed og muskelvondt. Behandlingen avhanger av årsaken til skaden og kan inneholde antibiotika, steroider, ilttiltak og andre terapier.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras barn som för tidigt födda om de föds före 37 kompletta veckor graviditet. För tidigt födda barn delas in i tre kategorier baserat på gestationsåldern:

1. Mycket för tidigt födda (extremt för tidigt födda): Födda före 28 veckor graviditet.
2. För tidigt födda (mycket för tidigt födda): Födda mellan 28 och 32 veckor graviditet.
3. Något för tidigt födda: Födda mellan 32 och 37 veckor graviditet.

Det är viktigt att notera att för tidigt födda barn kan ha en högre risk för komplikationer jämfört med fullväxta barn, och risken ökar desto tidigare barnet är fött.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungornas funktion. Denna typ av tester kan mäta lungvolymer, flödeskapacitet och syrgashalning i blodet. PFT inkluderar ofta:

1. Spirometri: Mäter luftvolym och flöde genom att andas in och ut i ett instrument som kallas spirometer. Detta kan mäta förhindringar i luftflödet, såsom obstruktion eller restriktion.

2. Lungvolymmätning: Mäter den totala lungvolymen och den residuala volymen (den luft som är kvar i lungorna efter maximal utandning). Detta kan göras med hjälp av olika metoder, till exempel body plethysmography eller helium-dilution.

3. Diffusionskapacitet: Mäter hur effektivt syre och kolmonoxid kan diffundera över alveolär-kapillärmembranet från lungorna till blodomloppet. Detta kan ge information om lungornas förmåga att utbyta gaser.

Andningsfunktionstester används ofta för att diagnostisera, övervaka och bedöma effekterna av behandlingar för lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk fibros och interstitiell lunga

Luftvägshinder är ett medicinskt begrepp som refererar till någonting som förhindrar luften från att flöda fritt genom andningsvägar, vilket kan orsaka andnöd eller andningssvårigheter. Detta kan bero på olika anatomiska avvikelser, strukturella skador, inflammation eller funktionella störningar i luftvägarna.

Exempel på luftvägshinder inkluderar, men är inte begränsade till:

1. Struma (en förstorad sköldkörtel som trycker på luftstrupen)
2. Epiglottit (inflammation eller svullnad av struphuvudet)
3. Obstruktion i näsan, svalget eller luftstrupen (till exempel orsakat av en tumör, polyper, främmande kropp eller andningsvägssekret)
4. Astma (kramp i de muskler som omger de små luftvägarna i lungorna)
5. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) (förträngning av de små luftvägarna orsakad av tobaksrökning eller andra skador)
6. Anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion som kan orsaka svullnad i svalget och andningsvägarna)
7. Åldersrelaterade förändringar i strukturen och funktionen av de övre luftvägarna.

En medicinsk definition av 'Air Filters' är: En enhet som tar bort partiklar, luftburna bakterier och andra föroreningar från luften genom att fånga dem i ett filter. Air filters används ofta i sjukvårdsinstitutioner, operationsrum, intensivvårdsavdelningar och andra miljöer där luftkvaliteten är viktig för patienters hälsa och säkerhet. Syftet med air filters är att förbättra luften som andas in av patienter, personal och besökare och minska risken för luftburen smitta och allergier. Det finns olika typer av air filters, till exempel HEPA-filter (High Efficiency Particulate Air) som kan fånga 99,97% av partiklar större än 0,3 Mikrometer.

Aerosoler definieras inom medicinsk kontext som en suspension av mycket små luftburen partiklar, ofta mindre än 5 mikrometer i diameter. Dessa partiklar kan innehålla bland annat virus, bakterier eller allergeni och kan hos människor orsaka andningssjukdomar när de inhaleras. Aerosoler kan genereras från olika källor såsom hostning, tal, exersiserande aktiviteter eller mekaniska processer som sprayar eller nebuliserar vätskor.

Toraxvägg, även kallad bröstvägg, är en anatomisk term som refererar till den muskulösa och skeletetstrukturen som skiljer toraxhålan (där lungorna, hjärtat och andra vitala organ finns) från den övriga kroppen. Toraxväggen består av flera strukturer:

1. Revbenen: Två par revben (övre revben och nedre revben) skyddar de främre delarna av lungorna och hjärtat.
2. Bröstmuskler: Mellanrevbenens muskler (intercostalmuskler) fäster på revbenen och hjälper till att forma en muskulös vägg som möjliggör andning genom att expandera och komprimera toraxhålan.
3. Bröstbenet (sternum): Det långa, platta benet i mitten av bröstkorgen som förbinder de övre revbenen med varandra.
4. Ryggkotorna: De bakre delarna av toraxväggen består av ryggkotorna och musklerna i ryggen, inklusive ryggradsmusklerna (paraspinalmusklerna) och andra muskler som stödjer kroppens rörelser.

Sammanfattningsvis är toraxväggen en viktig struktur som skyddar de vitala organen i brösthålan och hjälper till att underlätta andning genom expansion och kompression av toraxhålan.

Sjukdomar hos för tidigt födda, även kända som "pretermföddas sjukdomar", är ett brett spektrum av hälsoproblem som kan drabba barn som föds före 37 veckors graviditet. Följande är några exempel på sådana sjukdomar:

1. Respiratoriska distresssyndrom (RDS): Detta orsakas av brist på surfaktant, ett ämne som hjälper till att förhindra kollaps av lungornas luftväxlar. RDS är vanligare bland barn födda före 34 veckors graviditet.
2. Patent ductus arteriosus (PDA): Detta är en öppen förbindelse mellan lungartärien och aortan, som normalt stängs efter födseln. Om den inte stänger kan det leda till hjärtsvikt och andningssvårigheter.
3. Intraventrikulärt hemorragi (IVH): Detta är blödning i hjärnbarken eller inre hjärnhinnan hos ett för tidigt fött barn. Svårighetsgraden kan variera från mild till allvarlig.
4. Nekrotiserande enterokolit (NEC): Detta är en allvarlig tarmsjukdom som orsakas av inflammation och nekros (död) av tarmbogarnas slemhinna. Den kan leda till perforation (hål i tarmen) och sepsis.
5. Ögonsjukdomar: För tidigt födda barn är i högre risk för att utveckla ögonproblem som retinopati av prematuritet (ROP), en sjukdom som kan leda till blindhet om den inte behandlas i tid.
6. Utvecklingsfördröjning: För tidigt födda barn kan ha förseningar i sin utveckling, inklusive motorik, språk och kognitivt.
7. Hörsel- och synproblem: För tidigt födda barn är i högre risk för att utveckla hörsel- och synproblem än fullgångna barn.
8. Andra problem: För tidigt födda barn kan ha andra problem som andningssvårigheter, låg vikt vid födelsen, anemi och immunbrist.

I medicska sammanhang används termen "mannekänger" sällan, men kan i vissa fall syfta på en sorts dummy eller modell av en mänsklig kropp som används för att utbilda medicinska studenter eller simulera olika medicinska scenarier. Dessa mannekänger kan variera från enkelare, icke-mobila modeller till mer avancerade, robotliknande system som kan simulera livstecken och reagera på behandlingar.

Exempelvis kan en mannekäng användas för att träna läkarstudenter i att sätta in en intravenös kateter (slang) eller för att öva på olika kirurgiska procedurer. Ibland kan mannekängerna även vara utrustade med datorbaserade simuleringssystem som kan hjälpa till att undervisa i avancerare medicinska ämnen, såsom diagnostik och behandlingsplanering.

Det är dock värt att notera att termen "mannekäng" inte är specifik för den medicinska utbildningen eller sjukvården, utan kan användas i många olika kontexter för att referera till en dummy eller modell av en mänsklig kropp.

Intensivvårdavdelning för nyfödda, även kallat neonatal intensivvård (NICU), är en specialiserad avdelning inom ett sjukhus som erbjuder intensiv vård och specialiserad medicinsk behandling till nyfödda barn som är födda för tidigt, har låg födelsevikt eller har någon form av medicinska komplikationer.

På en NICU kan barn behöva extra stöd för andning, matspjälkning, värmereglering och andra livsviktiga funktioner. Avdelningen är utrustad med sofistikerade medicinska utrustningar och övervakningssystem som hjälper läkare och sjuksköterskor att övervaka barnens tillstånd kontinuerligt och ge behandling när det behövs.

Personal på en NICU är speciellt utbildade för att arbeta med nyfödda barn och deras familjer, och de arbetar ofta i nära samarbete med andra specialister som neonatologer, barnläkare, respiratorterapeuter, dietister och socialarbetare.

Målet för en NICU är att ge nyfödda barn den bästa möjliga vården och stöd så att de kan utvecklas och växa upp till friska, starka barn.

Extracorporeal Membrane Oxygenation (ECMO) är en teknik där blod utanför kroppen cirkulerar genom en maskin som tillhandahåller syre och tar bort kolmonoxid, vilket hjälper lungorna att vila och återhämta sig. Denna behandling används ofta när andra former av livsuppehållande behandlingar, såsom respiratorbehandling, inte har varit tillräckligt effektiva för att stödja patientens andningsfunktion. ECMO kan användas som korttidsstöd under en vecka eller två, men den kan också användas under längre perioder beroende på patientens behov och prognos.

I medicinskan betyder "mellangärde" ofta ett stadium under sjukdomsprocessen eller läketiden, där patienten inte längre befinner sig i den akuta fasen men ännu inte heller är helt återställd. Under mellangårdet kan vissa symtom fortfarande vara närvarande, även om de har avtagit i styrka jämfört med under den akuta fasen. Detta stadium kallas också för subakut fas eller rekonvalescens. Under mellangårdet kan patienten behöva fortsatt vård och/eller rehabilitering för att återhämta sig fullt ut.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Inhalationsskada orsakad av rök, även känd som lungskador orsakade av rök, är skador på lungorna och andra delar av andningssystemet som orsakas av att andas in rök. Detta kan inträffa när man exponeras för tobaksrök eller rök från bränder. Röken innehåller giftiga gaser, partiklar och föroreningar som kan skada lungornas luftvägar och alveoler (de små luftsäckarna där syre absorberas in i blodomloppet).

Symptomen på en inhalationsskada orsakad av rök kan variera beroende på allvarlighetsgraden och typen av exponering. Några vanliga symtom inkluderar hosta, andnöd, bröstsmärta, yrsel, irriterade ögon, näsa och hals samt försämrad lungfunktion. Vid allvarligare skador kan patienten utveckla lunginflammation, lungsäcksinflammation (pneumoni) eller akut respiratoris distresssyndrom (ARDS). Långvarig exponering för tobaksrök kan också leda till kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och andra allvarliga hälsoeffekter.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Hyalinmembransjukdom (HMS) är en sällsynt lungsjukdom som karaktäriseras av att hyalinmembran bildas i lungornas alveoler. Hyalinmembran är trasiga, glänsande och genomskinliga massor av extracellulär matrix, som består huvudsakligen av kollagen och proteoglykaner.

Sjukdomen kan vara idiopatisk eller sekundär till andra sjukdomar eller skador på lungorna, såsom svåra lunginfektioner, trauma, inhalation av främmande partiklar eller gaser, och vissa mediciner.

I de flesta fallen är HMS en reversibel sjukdom som förbättras spontant eller med behandling av underliggande orsaken. Men i vissa fall kan den leda till lungfibros och vara livshotande.

Det finns inga specifika symtom på HMS, men det kan vara samband mellan sjukdomen och andningssvårigheter, hosta, bröstsmärta eller hypoxi (syrgasmangel). Diagnosen ställs vanligen genom biopsi av lungan och histopatologisk undersökning.

Lungvolymmätningar (Lung Volume Measurements) är en grupp av tekniker som används för att mäta olika delar av luftvolymerna i lungorna. Det finns fyra huvudsakliga volymer som mäts:

1. Total Lung Capacity (TLC): Den totala lungkapaciteten är summan av alla luftvolymer i lungorna, inklusive den residuala volymen.
2. Vital Capacity (VC): Den vitala kapaciteten är den maximala mängden luft som kan andas ut efter en maximal inandning.
3. Inspiratory Reserve Volume (IRV): Det inspiratoriska reservvolymen är den extra luft som kan andas in över och above den normala inandningsvolymen.
4. Functional Residual Capacity (FRC): Den funktionella residualkapaciteten är den mängd luft som finns kvar i lungorna efter en normal utandning.

Lungvolymmätningar kan användas för att diagnostisera och övervaka behandling av lungsjukdomar som exempelvis COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) och astma, samt för att bedöma lungfunktionen före operationer där det är viktigt att känna till patientens lungvolymer.

"Gas monitoring equipment" refererar till de instrument och system som används för att mäta, övervaka och kontrollera halter av gaser i ett visst miljö. Detta kan inkludera syre, kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och andra potentiellt farliga gaser som kan förekomma i industriella eller medicinska sammanhang. Gasreningsutrustning används ofta för att säkerställa luftkvaliteten i arbetsmiljöer, operationssalar, intensivvårdsavdelningar och andra miljöer där människors hälsa kan vara i fara på grund av gasutsläpp. Detta inkluderar även utrustning för att upptäcka läckor i syrebehållare eller anestesiapparaturer.

Anestesiologi är en medicinsk specialitet som fokuserar på att sköta patienters smärta och medvetande under operationer, födslor och andra medicinska ingrepp. En anestesiolog är läkare som har specialiserat sig inom detta område. De ansvarar för att ge patienten rätt typ och dos av anestesi, så att de inte känner smärta under procedurerna och samtidigt säkerställer deras säkerhet genom att övervaka och hantera eventuella komplikationer som kan uppstå. Anestesiologer arbetar ofta i team med andra medicinska specialister, såsom kirurger och gynekologer.

'Sjukhussjuka' är ett begrepp som används för att beskriva en mängd olika infektionssjukdomar som kan spridas lätt och snabbt i miljöer där många människor samlas, till exempel skolor, äldreboenden och sjukhus. Sjukhussjukdomarna orsakas vanligen av virus eller bakterier och kan ge symtom som feber, hosta, snuva, diarré och magont. Exempel på sådana sjukdomar är exempelvis influensa, mässling, röda hund, norovirusinfektion och andra luftvägsinfektioner.

Det är viktigt att beakta att en person inte behöver vara sjukt för att sprida sjukdomen till andra. I vissa fall kan en individ vara smittsam innan de utvecklar några symtom eller känner av någon sjukdom. Därför är det viktigt att följa god hygien, till exempel tvätta händerna ofta och täcka mun och näsa när man hostar eller nysar, för att minimera risken för smitta.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Lunginflammation, eller pneumoni, är en infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter. Den resulterar i att det uppstår inflammation i de luftfyllda blåsl pocketarna (alveoler) i lungorna, vilket gör det svårare för syre att nå blodomloppet. Symptomen på lunginflammation kan inkludera hosta, andningssvårigheter, bröstsmärta, feber och utmattning. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen, men den kan bestå av antibiotika för bakteriella infektioner eller antivirala läkemedel för virala infektioner.

Intrinsic Positive-Pressure Respiration (IPPR) refers to a type of respiratory pattern that occurs when the pressure within the airways becomes positive during exhalation, making it difficult for the individual to breathe out fully. This can lead to breath stacking, where each new breath is added to the previous one, increasing the overall lung volume.

IPPR can be caused by various factors, including certain medical conditions such as chronic obstructive pulmonary disease (COPD), asthma, or neuromuscular disorders that affect the respiratory muscles. It can also occur in individuals who use mechanical ventilation with poorly adjusted settings.

Intrinsic positive-pressure respiration can result in several complications, including decreased lung compliance, reduced oxygenation, and increased work of breathing. Therefore, it is essential to manage IPPR through appropriate treatments such as bronchodilators, pulmonary rehabilitation, or adjustment of mechanical ventilation settings.

'Ventilation' refererer til den proces hvor luft bevæges ind og ud af lungerne, hvilket tillader udvekslingen af ilt og kuldioxid i blodet. Dette sker naturligt ved vejrbevægelser under åndedrættet, men kan også opnås mekanisk ved hjælp af en ventilator eller anden lignende udstyr. Ventilation er livsvigtig for at sikre, at kroppen får den ilt, den har brug for for at fungere korrekt.

"Partial pressure" är ett begrepp inom fysiologi och läkemedelsrelaterad forskning, som refererar till det tryck ett visst gasmolekyll utövar i en blandning av olika gaser. Det mest vanliga exemplet på detta är partialtrycket av syre (pO2) och kolmonoxid (pCO) i andningsluften och i blodet.

Partialpressuren av syre i luften vid havsnivå är ungefär 160 mmHg, men varierar beroende på höjden över havet och vädret. När luft inandas via andning, diffunderar syret genom lungornas alveoler och löses ut i blodet. Därvid kommer syrets partialtryck att minska i lungorna och öka i blodet.

Partialpressuren av kolmonoxid är vanligtvis mycket lägre än för syre, men kan vara skadlig om koncentrationen blir för hög. Kolmonoxid har en mycket högre affinitet till hemoglobin än syre, vilket gör att det kan ersätta syret i blodet och orsaka syrebrist (hypoxi) i kroppen.

I medicinska sammanhang mäts partialtryck ofta med hjälp av en blodgasanalys, som ger värden på pO2, pCO2 och pH i blodet. Dessa värden kan ge information om patientens andningsstatus, syrebrist och acidobasbalans.

I medicinsk kontext, betyder "vårdtid" ofta tiden som en patient behöver vård och observation efter ett medicinskt ingrepp, sjukdomsfall eller procedure. Det kan också vara tiden som en patient förväntas stanna på en vårdinrättning, såsom ett sjukhus, för att få behandling och/eller rehabilitering. Vårdtiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av medicinska problem, patientens allmänna hälsa, komplikationer under behandlingen och den specifika behandlingsplanen. Det är viktigt att notera att vårdtiden kan ändras baserat på patientens framsteg och respons på behandlingen.

Inhalationsbrännskador är skador på luftvägar och/eller lungor som orsakas av inandning av heta gaser, rök eller kemikalier. Det kan delas in i varma-gasbrännskador, där heta gaser direkt skadar slemhinnan i luftvägar och lungor, och kemiska brännskador, där kemikalier i röken orsakar skada. Symptomen på inhalationsbrännskador kan variera beroende på allvarligheten och typen av exponering, men kan inkludera hosta, andningssvårigheter, bröstsmärta, syrgasmangel och svullnad i ansiktet och halsen. Vid allvarliga fall kan inhalationsbrännskador leda till komplikationer som lungödem, lunginflammation och andningsstillestånd.

Organ Dysfunction Scores är ett sätt att kvantifiera och bedöma hur väl olika organ fungerar hos en patient, ofta i samband med sjukdom eller skada. Det finns flera olika system för att beräkna och presentera dessa poäng, men de flesta inkluderar poängsystem för olika organ som andningssystemet, cirkulationssystemet, njurarna och centrala nervsystemet.

Ett exempel på ett sådant system är Sequential Organ Failure Assessment (SOFA) score, som utvärderar funktionen hos sex olika organ: andning, hjärta, lever, blodkoagulering, njurar och metabolism. Varje organs funktion bedöms på en skala från 0 till 4, där högre poäng indikerar sämre funktion. Scores för varje organs funktion summeras sedan för att ge ett totalt SOFA-poäng som kan användas för att spåra patients tillstånd över tid och för att förutsäga prognos.

Andra exempel på Organ Dysfunction Scores inkluderar Multiple Organ Dysfunction Score (MODS) och Logistic Organ Dysfunction System (LODS).

'Kontinuerligt positivt luftvägstryck' (CPAP) är en term inom medicinen, vanligen använd inom pneumologi och särskilt inom behandlingen av sömnapné. CPAP-terapi innebär att en patient ges ett kontinuerligt tryck i de övre luftvägarna med hjälp av en maskin som pumpar luft genom en mask som sitter över näsan eller munnen. Det kontinuerliga positiva lufttrycket håller andningsvägarna öppna under inandning och utandning, förhindrar andningsuppehör och underlättar andningen. CPAP används ofta för att behandla obstruktiv sömnapné (OSA), en typ av sömnapné som orsakas av upprepade andningsuppehåll eller andningssvårigheter under sömnen, vanligtvis på grund av att luftvägarna förträngs.

'Luft i lungsäcken' (i medicinska sammanhang) är ett tillstånd där luft har accumulerat i pleuran, den yttre hinna som omger lungorna. Detta kallas ofta för en pneumothorax. Orsakerna kan variera, men det kan exempelvis bero på skada, sjukdom eller underlättas av vissa aktiviteter som dykning. Symptomen kan inkludera plötslig bröstsmärta, hosta, andnöd och i allvarliga fall hypoxi (syrgasbrist). Behandlingen beror på svårighetsgraden av tillståndet, men kan omfatta observation, syreterapi, aspiration av luften eller kirurgiskt ingrepp.

Lungsjukdomar, även kända som respiratoriska sjukdomar, är en samling medicinska tillstånd som drabbar lungorna och deras förmåga att fungera korrekt. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Astma: En kronisk luftvägsinflammation som orsakar hosta, andnöd och syrgasmangel.
2. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL): En grupp av sjukdomar som inkluderar kronisk bronkit och emfysem, vilket orsakar andningssvårigheter.
3. Lungcancer: Onkologiska tillstånd där cancerceller växer i lungorna.
4. Pneumoni: En infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus eller svampar.
5. Tuberkulos (TBC): En smittsam lungsjukdom orsakad av mykobakteriesläktet.
6. Fibros: En grupp sjukdomar där lungvävnaden blir skador och förtjockas, vilket orsakar andningssvårigheter.
7. Cystisk fibros: En ärftlig sjukdom som orsakar kraftig sekretproduktion i luftvägarna och kan leda till lunginflammation.
8. Lungemboli: En blodpropp i lungorna som ofta orsakas av blodproppar från benen eller höger hjärtkammare.
9. Sömnapné: Andningssvårigheter under sömn, vanligtvis orsakade av förträngning eller avslappnande av luftvägarna.
10. Asbestos: En lungsjukdom som orsakas av exponering för asbest, vilket kan leda till skador på lungvävnaden och cancer.

I medicinska sammanhang kan ‘framstupaläge’ (engelska: *prolapse*) definieras som en tillstånd där en kroppsdel, ett organ eller en struktur förskjuts från sin normala position. Detta kan ske till följd av slapp muskulatur, skada, åldrande eller ökat tryck på området.

Exempel på olika typer av framstupalägen inkluderar:

* Vaginal prolaps: När vaginans väggar förlorar stöd och faller ned i eller utanför slidan.
* Uterusprolaps: När livmodern (matris) förskjuts från sin normala position inne i bäckenet och pressar ned i slidan.
* Beckenbottenprolaps: När musklerna och bindväven i bäckenbotten försvagas och låter tarmslemhinnor, blåsa eller livmoder glida ned från sin normala position.
* Anal prolaps (rektal prolaps): När en del av rektum (slutet av tjocktarmen) glider ut genom anus, särskilt när man sträcker på sig för att göra en avföring.

Behandlingen för framstupalägen kan variera beroende på typ, svårighetsgrad och personliga faktorer, men den kan inkludera vila, övningar, mediciner, hjälpmedel eller kirurgi.

Lungsköljning, även kallat lungdusch eller bronkialdusch, är en medicinsk procedur där ett läkemedel inhaleras som i sin tur löser upp och hjälper till att transportera bort slem, smuts och skadliga substanser från de mindre luftvägarna i lungorna. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nebuliseringsapparat eller ett inhalationsspray som omvandlar läkemedlet till en aerosol, en fin dimpa som är lätt att andas in.

Det vanligaste läkemedlet som används under en lungsköljning är hyperton saltlösning (0,9% natriumklorid), men andra läkemedel kan också användas beroende på patientens behov och diagnos. Lungsköljning kan vara användbar för personer med lungsjukdomar som kronisk bronkit, astma, cystisk fibros och COPD (kronisk obstruktiv lungsjukdom).

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

"Anesthesia in the closed loop system" refererar till användandet av automatiserad kontroll och reglering av anestesin, där en dator programmeras för att ställa in och justera läkemedelsdoser baserat på patientens fysiologiska respons. Detta system använder sig ofta av tekniker som målinriktad dosering och kontinuerlig övervakning av patientens vitala tecken för att uppnå och underhålla ett önskat nivå av medvetande, smärtlindring och muskelavspänning.

I ett slutet system, kommer informationen om patientens tillstånd att vara kontinuerligt övervakad och användas för att justera doseringen av anestesimedel i realtid, vilket minskar risken för över- eller underdosering. Denna metod används ofta under operationer som kräver exakt kontroll av medvetandegrad och muskelavspänning, såsom hjärt-lungögonkirurgi.

Patientomflyttning (även känd som patienttransporter) är ett medicinskt begrepp som refererar till processen av att flytta en patient från ett sängplats till ett annat, vanligtvis inom samma vårdinrättning eller mellan olika vårdinrättningar. Detta kan ske för att ge patienten bättre vård och behandling, antingen genom att flytta dem till en mer specialiserad avdelning eller till en annan facilitet som har mer resurser tillgängliga. Patientomflyttning kan också vara nödvändig för att ge patienten bättre tillgång till familjemedlemmar och vänner, eller för att frigöra vårdresurser på en överbelastad avdelning.

Det är viktigt att notera att patientomflyttningar kan vara känsliga och stressfulla händelser för patienter, särskilt för de som har allvarliga sjukdomar eller skador. Därför är det viktigt att planera och genomföra patientomflyttningarna på ett säkert och smidigt sätt, med hänsyn till patientens behov och preferenser. Detta kan innebära att samarbeta med andra vårdpersonal, såsom sjuksköterskor, läkare och terapeuter, för att säkerställa en kontinuerlig och koordinerad vård under hela processen.

Hjärndöd är ett medicinskt tillstånd där hjärnans högre funktioner har upphört och inte kan återfås. Det innebär att individen saknar alla medvetna erfarenheter, är oförmögen att andas självständigt och saknar alla spår av hjärnstamreflexer. Hjärndödens diagnos ställs vanligtvis genom en kombination av kliniska observationer och specialiserade undersökningar som elektroencefalografi (EEG) och bedömning av hjärtflödesvolymen i hjärnan med hjälp av dopplersonografi eller annan bilddiagnostik.

Det är viktigt att skilja mellan livsuppehållande behandling och livshotande tillstånd, eftersom det finns en skillnad mellan att vara hjärndöd och vara i ett vegetativt tillstånd eller koma. En person som är hjärndöd har inga möjligheter till återhämtning av sina hjärnfunktioner, medan det kan finnas vissa begränsade möjligheter till förbättring i andra tillstånd där individen inte är hjärndöd.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Doxapram är ett medel som stimulerar andningssystemet och används vid behandling av andningsdepression, till exempel efter narkos eller vid lungsvikt. Det är en direktverkande andningsstimulans som verkar på andningscentrum i hjärnbarken.

I medicinska kretsar kan doxapram också benämnas med sin kemiska beteckning, (C6H9NO2)2SO2 eller sitt generiska namn, doxapram hydroklorid. Det marknadsförs under varunamnet Respiram® i vissa länder.

Sjukvårdspersonal bör vara försiktig när de använder doxapram, eftersom överdosering kan leda till allvarliga biverkningar som bland annat höjd blodtryck, hastigt hjärtslag och muskelspasmer.

Obstruktiva lungsjukdomar är en grupp sjukdomar som kännetecknas av ett förträngt luftflöde i de lägre luftvägarna (bronker och bronkioler) i lungorna. Detta orsakas vanligen av inflammation, slemavsättning eller muskulär överaktivitet som stänger till eller förtränger luftvägarna delvis eller helt.

Exempel på obstruktiva lungsjukdomar inkluderar:

1. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD): En kronisk inflammatorisk lungsjukdom som orsakas av exponering för skadliga ämnen, vanligtvis rökning. COPD innefattar både kronisk bronkit och emfysem.
2. Astma: En kronisk luftvägsinflammatorisk sjukdom som orsakas av en överreaktion på olika utlösare, såsom pollen, damm, rök eller stress. Astmans symptom inkluderar andnöd, hosta och syrgaspåtagande.
3. Bronkiektasi: En sjukdom där de mellersta luftvägarna i lungorna är skadade och utvidgade, vilket orsakar en förtjockning av luftvägarnas väggar och en ökad slemproduktion.
4. Cystisk fibros (CF): En ärftlig sjukdom som orsakas av mutationer i CFTR-genen, vilket leder till en förändrad saltbalans i kroppen och en överdrivet viskös sekret i luftvägarna.
5. Bronkiolit: En akut infektion som orsakas av virus och drabbar de små luftvägarna (bronkioler) i lungorna, vilket kan leda till andningssvårigheter hos spädbarn och små barn.

Det är viktigt att söka vård om man upplever andnöd, hosta eller andra andningssymptom som inte förbättras över tiden. En läkare kan undersöka orsaken till symptomen och ge en korrekt diagnos och behandling.

Bakteriell lunginflammation, också känd som pneumoni, är en infektion i lungorna orsakad av bakterier. Detta leder till inflammation och ökad produktion av slem (sputum) i de drabbade luftvägarna. Vanliga symptom inkluderar hosta, bröstsmärta, feber, trötthet och andningssvårigheter. Vid en bakteriell lunginflammation kan det vara nödvändigt med antibiotika för att behandla infektionen. De vanligaste bakterier som orsakar lunginflammation är Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae.

Ett behandlingsprotokoll (treatment protocol) är en skriftlig guide eller plan som beskriver den rekommenderade diagnos- och behandlingsvägen för en viss medicinsk tillstånd eller sjukdom. Protokollet innehåller ofta riktlinjer för att utvärdera patientens tillstånd, välja adekvat diagnostisk undersökning, och specificera behandlingsalternativ baserat på de senaste forskningsrönen och kliniska erfarenheterna.

Behandlingsprotokoll används ofta inom klinisk forskning för att standardisera behandlingen av patienter som deltar i kliniska prövningar, så att resultaten kan jämföras mellan olika studier och institutioner. Dessa protokoll är vanligen strikt reglerade och specificerar exakt vilka behandlingssteg som ska följas, inklusive doseringar, tidpunkter för administration och eventuella follow-up-besök.

I klinisk praktik kan behandlingsprotokoll användas som en hjälpmedel för läkare och andra vårdpersonal att erbjuda en konsistent, evidensbaserad vård till sina patienter. Protokollen kan vara mer flexibla än de använda inom forskning, men de bör fortfarande baseras på den senaste vetenskapliga forskningen och skapa möjligheter för individuell anpassning beroende på patientens specifika behov och preferenser.

'Rätten att dö' är ett etiskt och juridiskt koncept som refererar till en persons rätt att ta beslut om sitt eget slutvårdssätt, inklusive att välja att avsluta livsuppehållande behandling eller avsiktligt hasta döden under vissa förutsättningar. Detta koncept bygger ofta på principer som autonomi, self-determination och compassion. I vissa jurisdiktioner är det lagligt att ta beslut om assisterad självmord eller eutanasia under strikta villkor, medan andra länder har strängare lagar som förbjuder sådana praktiker.

Läkemedelstillförsel genom inandning, också känd som respiratorisk läkemedelstillförsel, är en metod för att administrera läkemedel där de inhaleras och absorberas av lungorna. Detta kan uppnås med hjälp av olika typer av inhalationsenheter, till exempel nebulizatorer, pratarinhalatorer eller torra pulverinhalatorer.

Den respiratoriska läkemedelstillförseln har flera fördelar jämfört med den systemiska administrationen (t.ex. per oral, intravenös) eftersom läkemedlen direkt når lungorna och kan ges i mycket lägre doser. Detta minskar potentiala biverkningar och ökar effektiviteten av behandlingen. Denna metod används ofta vid behandling av luftvägsrelaterade sjukdomstillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och cystisk fibros (CF).

Lungkollaps, också känd som pneumothorax, är ett tillstånd där luft ansamlas i pleurahuvan (den yttre höljet kring lungorna) och orsakar en delvis eller fullständig sammanpressning av lungan. Detta kan ske akut eller vara en långsam process. Orsaken kan vara en skada, ett sönderfall i lungvävnaden eller som komplikation till en underliggande lungsjukdom. Symptomen kan inkludera plötslig bröstsmärta, hosta, andfåddhet och ibland även halsvärk. Behandlingen kan vara observation, aspiration av luften eller placerande av en dränageförbindelse för att avlasta lungan och ge lägre tryck i pleurahuvan. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp behövas.

Luftrören (latin: Trachea) är en rörformad, muskulös och slitygig struktur i andningssystemet hos däggdjur. Det förbinder näshålorna och munhålan med de två lungornas bronker via stämbanden. Luftrörens främsta funktion är att leda luft till och från lungorna under andningen.

Luftrören börjar vid det nedre delarna av halsen, omedelbart under stämbanden, och sträcker sig ner till broncherna som delar upp sig i vardera lunga. Det är omgivet av brosk, vilket ger strukturen styrka och flexibilitet för att möta de mekaniska kraven under andningen och hostning.

"Bröstkorgssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar eller tillstånd som drabbar bröstkorgen, det vill säga den del av kroppen där lungorna, hjärtat och andra viktiga organ finns. Det kan inkludera:

1. Lungrelaterade sjukdomar: Till exempel lungsjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma, lungemboli, lungcancer och fibros.
2. Hjärt-kärlsjukdomar: Till exempel hjärtsjukdomar som ischemisk hjärt sjukdom, hjärtklappning, hjärtfel och blodproppar i artärerna till lungorna (pulmonal emboli).
3. Bröstkorgsvävnadssjukdomar: Till exempel bröstkorgsmuskelsjukdomar som muskelinflammation, muskelförslitning och skador på ribben.
4. Mediastinala sjukdomar: Tumörer eller andra tillstånd i det mediastinala rummet, som innehåller hjärtat, lungorna, esofagus, lymfknutor och stora blodkärl.
5. Andra sjukdomar som kan påverka bröstkorgen: Till exempel autoimmuna sjukdomar, infektionssjukdomar och cancer.

Det är viktigt att notera att detta är ett bredare begrepp och att en specifik medicinsk diagnos vanligtvis kräver en utförlig undersökning och bedömning av en läkare.

'Inblåsning' är ett medicinskt förfarande som kallas mekanisk ventilation. Det innebär att luft eller syre förs in i lungorna med hjälp av en maskin, ofta när en patient inte kan andas på egen hand. Detta kan vara nödvändigt under vissa former av behandling, operationer eller vid allvarliga sjukdomstillstånd som exempelvis lungsvikt. Inblåsning kan också användas för att hjälpa till att rensa lungorna från slem eller andra sekreter genom att blåsa ut dem med hjälp av den mekaniska ventilationen.

Hemvård, även kallat hemsjukvård eller hemtjänst, är en form av sjukvård där patienten ges vård och omsorg i sitt eget hem istället för på sjukhus eller äldreboende. Hemvården kan omfatta en mängd olika tjänster som till exempel läkemedelsadministration, personlig hygien, näringstagning, överblick av hälsotillstånd och behandlingsbehandlingar samt socialt stöd.

Hemvården kan vara lämplig för äldre eller funktionshindrade personer som har svårigheter att ta hand om sig själva, men som ändå vill bo kvar i sitt eget hem. Den kan också vara användbar för patienter som behöver rehabilitering efter en sjukdom eller skada och som kan fortsätta sin behandling i hemmet under viss tidsperiod.

Hemvården utförs ofta av legitimerade sjuksköterskor, vårdpersonal och omsorgsgivare, men kan även inkludera andra hälsoprofessionister som till exempel läkare, fysioterapeuter och dietister. Hemvården finansieras ofta delvis av offentliga medel, men privata alternativ finns också att välja på.

'Airway management' refererar till de metoder och tekniker som används för att säkerställa och underhålla en opåtaglig andningsväg för en patient. Detta är en central aspekt inom akut- och intensivvården, då en obstruerad eller instabil andningsväg kan leda till hypoxi (syrebrist) och allvarliga komplikationer, inklusive hjärtstopp.

Airway management kan involvera positionering av patientens huvud och hals för att öppna luftstrupens diameter, användning av olika typer av luftvägsutrustning (som oropharyngeal eller nasopharyngeal airways), intubation (insättning av en slang i luftstrupen) med hjälp av direkt laryngoskopi eller fiberoptisk bronchoskopi, samt eventuellt användande av alternativa tekniker som kraniotomi eller circothyrotomi.

Sedan intubationen har skett kan ventilation understödjas med hjälp av en mekanisk lungventilator. Det är också viktigt att pågående övervakning och bedömning av patientens andningsfunktion sker för att tidigt upptäcka eventuella komplikationer eller behov av ytterligare interventioner.

Bronchopulmonary dysplasia (BPD) er en lungsjukdom som primært påtrffes hos foetter og nyfødte barn som har vært underlegent utviklet og har hatt behov for mekanisk ventilasjon og oxygenoterapi i lengre tid etter fødselen. Sjukdomen kharakteriseres av en abnormal utvikling og skade på de smallere luftveiene (bronkene) og lungene, som kan føre til vanskeligheter med å respirere selvstendig og økt risiko for infeksjoner i lungsystemet.

BPD dannes oftest som en komplikasjon av andre lungs- eller lemforespensjonsproblemer hos foetter og nyfødte barn, særlig hos dem som har lav fødselsvikt og er født for tidlig. Andre faktorer som kan øke risikoen for å utvikle BPD inkluderer infeksjoner i lungsystemet, mekanisk ventilasjon med høy trykk og oxygenoterapi over lengre tidsperiode.

Symptomene på BPD kan variere, men inkluderer oftest tungt å respirere, økt frekvens av å hoste eller kvege, utvikling av blåhet (cyanos) under aktivitet og vanskeligheter med å spise og vekst. Diagnosen stilles vanligvis basert på kliniske symptomer, røntgenbilleder og lungfunksjonstester. Behandlingen av BPD kan inkludere kontinuerlig oxygenoterapi, medicinsk behandling for å reducere inflammation i lungsystemet og fysisk terapi for å styrke musklene brukt i å respirere. I værste fall kan barn med BPD ha behov for mekanisk ventilasjon og andre intensivsjukhusbehandlinger.

Silver sulfadiazine är ett topisk (yttre) läkemedel som används för att behandla brännskador och andra sår som orsakats av infektioner. Det innehåller silver, som har starkt antibakteriellt och antimykotiskt ( mot svampar) verksamhet, och sulfadiazin, ett antibiotikum.

Silver sulfadiazine fungerar genom att skapa en barré (barriär) över sårytan som dödar eller hämmar tillväxten av många olika bakterier och svampar, inklusive staphylococcus aureus och pseudomonas aeruginosa. Det används ofta för att behandla djupa brännskador eftersom det kan hjälpa att förebygga infektioner som kan fördröja läkningen.

Läkemedlet tillhandahålls vanligtvis i form av en kräm eller salva, och appliceras direkt på sårytan ett till tre gånger per dag. Vid användning av silver sulfadiazin kan patienten uppleva lokal iritation, sveda eller klåda på behandlingsstället. I mycket sällsynta fall har det rapporterats om allvarliga biverkningar som blodbrist (anemimi), leverfunktionsnedsättning och andra problem relaterade till njurarna, levern eller blodet. Dessa biverkningar är dock mycket ovanliga, och silver sulfadiazine anses i allmänhet vara säker och effektiv vid behandling av brännskador och infekterade sår.

Inhalationsanestesi är en form av generell anestesi där patienten får in inspirationen av en gasblandning som innehåller anestetika med syre, och ibland även med andra ämnen som exempelvis kvävgas eller luft.

Denna metod ger en snabb insättning och kontroll över anestesiplanen, samt en lättare och snabbare uppvaknande efter operationen jämfört med vissa andra former av anestesi. Inhalationsanestesi används ofta vid kortare operationer eller vid operationer där det är viktigt att ha möjlighet att snabbt justera djupet av anestesin under proceduren.

En membranoxygenator är ett medicintekniskt enhet som används under hjärt-lungmaskinbehandling för att ersätta lungans funktioner genom att tillföra syre till blodet och avlägsna koldioxid. Membranoxygenatorn består av en syntetisk membran som separerar blodet från gasen, vilket möjliggör en effektiv och säker gasutbyte utan att direkt blod och gas kommer i kontakt med varandra. Detta hjälper till att minska risken för komplikationer som blodkoagulation och infektion. Membranoxygenatorn är en viktig del av ett system som stödjer patientens hjärta och lungor under operationer då de inte kan fungera på egen hand, till exempel vid öppen hjärtkirurgi eller vid akut andnings- eller cirkulationssvikt.

Andningsfysiologi (engelska: Respiratory physiology) är ett medicinskt specialområde som handlar om hur andningssystemet fungerar och hur det påverkar kroppens homeostas. Det inkluderar studiet av gasutbyte i lungorna, blodets transport av syre och kolmonoxid, cellandningens syrebehov och produktion av kolmonoxid, samt regleringen av andningen. Andningsfysiologin undersöker också hur olika sjukdomar och tillstånd påverkar dessa processer.

Luftrörsinflammation, även känd som sinusit eller sinusinfektion, är en inflammation i de små hålrummen (sinus) runt näsa och ögon. Det kan orsakas av en infektion, allergi eller irritation. Symptomen på luftrörsinflammation kan inkludera tryck eller smärta i ansiktet, särskilt kring ögon och näsa, halsont, näsflöde, hosta, feber och trötthet. Luftrörsinflammation kan vara akut (kortvarig) eller kronisk (långvarig). Behandlingen beror på orsaken till inflammationen och kan innefatta antibiotika, avhjälpande medel för att lindra symtom och i vissa fall kirurgi.

'Resuscitation' er en medisinsk betegnelse for å genoprette livstilsyndene hos noen som har ophørt med å pulsere og/eller å holde vekkete. Dette involverer vanligvis å gjenopprette normal blodomsøking til viktige organer ved hjelp av kunstig åndedrakt og hjertekompresjon, også kjent som hjerte-luns-livssupport (HLL). Resusitasjon kan også inneholde andre behandlinger som er designet til å korrigere underliggende problemer som har ført til iltesituasjonen.

Målet med resusitasjon er å stabilisere pasienten så snart som mulig og å forberede dem på ytterligere behandlinger, slik som yderligere undersøkelser eller kirurgiske ingrep. Resusitasjonsprosessen kan være livreddende og kan redde livet til noen som ellers ville ha dødd.

Hypoventilering är ett medicinskt tillstånd där andningsvolymen eller andningsfrekvensen är för låg, vilket leder till att mängden syre i blodet minskar och mängden koldioxid i blodet ökar. Detta kan orsaka andningsbrist (hypoxi) och en förhöjd halter av koldioxid i blodet (hyperkapni). Orsakerna till hypoventilering kan vara många, inklusive neurologiska sjukdomar, muskuloskeletala problem eller läkemedelsverkan. Symptomen på hypoventilering kan variera beroende på allvarlighetsgraden och kan inkludera andnöd, yrsel, trötthet, sömnbrist och i allvarliga fall medvetslöshet eller koma. Behandlingen av hypoventilering kan bestå av andningsstimulans, andningshjälpmedel eller mekanisk ventilation.

Infektionskontroll (eller infection control) är en medicinsk term som refererar till preventiva åtgärder och metoder som används för att stoppa eller förhindra spridning av infektioner inom sjukvården. Detta kan omfatta allt från grundläggande hygienrutiner, som handhygien och personlig skyddsutrustning (PPE), till mer avancerade metoder såsom desinfektion och steroilization av utrustning och ytor. Infektionskontroll är en viktig del av infektionsprevention och hjälper till att skydda patienter, personal och besökare i sjukvårdsinstitutioner från oönskade infektioner.

En bronkvidgande medel, också känd som bronchodilatator, är ett läkemedel som används för att vidga de luftburna vägarna (bronker och bronkioler) i lungorna. Detta gör det lättare att andas, särskilt för personer med obstruktiva lungsjukdomar som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Bronkvidgande medel fungerar genom att slappna av den glatta muskulaturen runt de luftburna vägarna, vilket orsakar en ökning i deras diameter och minskar resistansen mot luftflödet. Detta kan leda till förbättrad andningsvolym, mindre andnöd och en förbättrad kvalitet på livet för personer med lungsjukdomar.

Det finns olika typer av bronkvidgande medel, inklusive beta-2-agonister, antikolinergika och teofyllin. Varje typ har sina egna specifika mekanismer och användningsområden, och de kan användas ensamma eller i kombination beroende på patientens behov och sjukdomstillstånd.

Medicinsk teknologiutvärdering (HTA) är ett systematiskt, transparent och strukturerat sätt att samla in, analysera och tolka information om medicinsk teknik för att underlätta beslutsfattande angående dess användning i hälso- och sjukvården. HTA tar hänsyn till kliniska, ekonomiska, etiska, sociala och organisationella aspekter av medicinsk teknik. Det kan inkludera bedömningar av effektivitet, säkerhet, kostnadseffektivitet, användbarhet, patientsäkerhet och etik. HTA används ofta för att informera policybeslut, kliniska riktlinjer och rekommendationer om användning av medicinsk teknik.

Albuterol, även känt som salbutamol, är ett kortverkande bronchodilatatorium som används för att lindra andningssvårigheter orsakade av astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och andra luftvägsåkommor. Det fungerar genom att relaxera musklerna i de smala luftvägarna i lungorna, vilket ökar luftflödet och underlättar andningen. Albuterol är tillgängligt som injektionsvätska, tablett, pulver för inandning och som aerosol för inandning.

'Ventilation-perfusionskvoten' (V/Q kvoten) är ett begrepp inom andnings- och cirkulationsfysiologi som beskriver förhållandet mellan luftutbytet (ventilation) och blodflödet (perfusion) i lungorna.

En normalt fungerande lunga har en jämn fördelning av både ventilation och perfusion, men i vissa fall kan det uppstå ojämna förhållanden. Ett exempel är när luftutbytet är högt i ett område medan blodflödet är lågt (låg V/Q kvot) eller tvärtom, när luftutbytet är lågt och blodflödet är högt (hög V/Q kvot).

En för låg V/Q kvot kan leda till hypoxemi (syrgasbrist i blodet), medan en för hög V/Q kvot kan leda till hyperkapni (för höga nivåer av koldioxid i blodet).

V/Q kvoten mäts ofta med hjälp av tekniker som använder sig av radioaktiva ämnen eller med hjälp av blodgasanalys.

Intensivvård av nyfödda, även kallat neonatal intensive care (NICU), är en specialiserad form av sjukvård som erbjuds nyfödda barn som har komplicerade hälsoproblem eller är födda för tidigt. Syftet med intensivvården är att ge den nyfödde barnet speciell vård och observation, samt att stödja och behandla eventuella sjukdomar eller skador.

Några exempel på problem som kan kräva intensivvård av nyfödda inkluderar:

* Extremt lågt födelsevikt (mindre än 1500 gram)
* För tidig födsel (född före 37 veckor graviditet)
* Andningssvårigheter eller andningsstörningar
* Hjärtsvårigheter
* Infektioner
* Neurologiska problem, såsom hjärnskador eller muskelsvaghet
* Föräldrars sjukdomar som kan påverka barnets hälsa, till exempel diabetes eller infektionssjukdomar

Intensivvården av nyfödda innebär ofta användning av avancerad medicinsk utrustning och tekniker, såsom syrgasbehandling, ventilatorbehandling, monitorering av vitala tecken, intravenös behandling och näringsgivning. Vårdteamet på en NICU består ofta av neonatologer (barnläkare specialiserade på nyfödda), barnsköterskor, respiratorterapeuter, dietister och socialarbetare.

Intensivvården av nyfödda kan vara en stressfull och utmanande tid för föräldrar, men vårdteamet arbetar ofta tätt med dem för att ge stöd och information under denna period. När barnet är tillräckligt frisk kan de vanligen lämna intensivvården och överföras till en vanlig pediatrisk avdelning eller hem till sina föräldrar.

Bronkoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel, belyst tub som kallas bronkoskop leds ner i luftvägarna (bronker) genom näsan eller munnen. Bronkoskopi används för att inspektera luftvägarnas inre ytor, t.ex. för att söka efter skador, inflammationer, tumörer eller andra abnormaliteter. Metoden kan också användas för att ta prover (t.ex. kroppsvätskor eller vävnadsprover) eller utföra vissa behandlingar direkt i luftvägarna, såsom att avlägsna främmande föremål eller tarmera varsemliganden.

"1700-talshistoria" är ett begrepp som refererar till historien och samhällsutvecklingen under 1700-talet. Det inkluderar politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och tekniska aspekter av tidsperioden.

I medicinskt hänseende kan "1700-talshistoria" syfta på utvecklingen av medicinsk vetenskap och praktik under 1700-talet. Under denna tid skedde många viktiga framsteg inom medicinen, bland annat:

* Utvecklingen av empirisk metod och observationella studier som grund för diagnos och behandling.
* Upptäckten av flera smittsamma sjukdomar och deras orsaker, såsom Edward Jenners upptäckt av vaccinationen mot smittkoppor 1796.
* Utvecklingen av nya metoder för att behandla skador och sjukdomar, såsom läkemedel, kirurgi och fysikalisk terapi.
* Utvecklingen av medicinska utbildningar och professionella standarder, som ledde till grundandet av flera medicinska skolor och samfund under 1700-talet.

Sammanfattningsvis kan "1700-talshistoria" inom medicinen ses som en viktig tidsperiod för utvecklingen av modern medicin, med framsteg inom forskning, diagnostik, behandling och professionell etik.

Aspirationspneumoni är en typ av lunginflammation som orsaks av inandning och aspiration (inandning) av oralt sekrett, mat eller andra förorenade substanser i de lägre luftvägarna och lungorna. Detta kan leda till en infektion som orsakas av bakterier, virus eller svampar som finns i det inandade materialet.

Symptomen på aspirationspneumoni kan variera, men ofta inkluderar hosta, andnöd, bröstsmärta, feber och halsont. Andra symtom kan vara yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar. Fysiska undersökningar som lungundersökning och röntgen av bröstet kan användas för att ställa diagnosen.

Behandlingen av aspirationspneumoni beror på orsaken till infektionen, men ofta behandlas den med antibiotika om det är en bakteriell infektion. Andra behandlingsmetoder kan inkludera att avlägsna orsaken till aspirationen, såsom avlägsnande av ett främmande objekt eller korrektion av sväljstörningar. I allvarliga fall kan patienten behöva intuberas och placeras på mekanisk ventilation för att underlätta andningen.