Rhizobium leguminosarum är en bakterieart som förekommer i jord och som bildar noduler på rötterna hos vissa grönsaker i familjen lökväxter, särskilt klövrar. I dessa noduler konverterar bakterien kvävegas till ammoniak, vilket används av växten för att bygga upp proteiner och andra organiska molekyler. Denna process kallas kvävefixering och är viktig för att underhålla markens näringsstatus. I en mening kan man säga att Rhizobium leguminosarum är en symbiotisk kvävefixerande bakterie som lever i noduler på rötterna hos klövrar och andra relaterade grönsaker.
Rhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växter, främst inom familjen Fabaceae (bönväxter). Dessa bakterier har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. I utbyte får bakterien en livsmiljö och energriktig kolhydratkälla från växten. Denna symbiotiska relation är viktig för att underhålla markens kvävehalt och för ökad produktion av proteinrika grödor, som till exempel bönor, lupiner och klövrar.
Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.
En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
'Vicia sativa', också känd som vicker, är en art inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är en örtartad växt som kan bli upp till 1 meter hög och har dubbelt utdragna blomställningar med små blå till lila eller vita blommor. Vicker odlas ofta som ett grönt kraftfoder för djur på grund av sina näringsrika frön och blad. Den kan också användas som en medicinsk växt, då extrakt från fröna traditionellt har använts för att behandla njursmärtor och urinvägsinfektioner. Emellertid bör det påpekas att användning av Vicia sativa till medicinska ändamål bör diskuteras med en kvalificerad hälsoexpert, eftersom det kan finnas begränsad forskning och potentiala risker relaterade till dess användning.
Rhizobium etli är en grampositiv, strikt aerob bakterie som har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak genom symbios med vissa växtarter, särskilt bönor i familjen Fabaceae. Denna bakteriestam är ursprungligen isolerad från jordbruksmark i Mexiko och har visat sig ha en specifik interaktion med den mexikanska bönan (Phaseolus vulgaris L.). R. etli producerar ett antal enzymer och signalkemikalier som är involverade i dess symbiotiska relation med värdväxten, inklusive Nod-faktorer som initierar nodulationsprocessen och enzymkomplexet nitrogenas som katalyserar kvävefixeringen.
'Vicia' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae) som innehåller omkring 140 arter av klättrande eller upprätta, fleråriga örter. De är vanligtvis kända under det gemensamma namnet ärtörter och förekommer vildväxande över stora delar av världen. Många arter odlas som foder- eller grönsaker, exempelvis vickra (Vicia sativa) och ärtor (Vicia faba).
'Trifolium' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är vanligtvis känt som klöver och innehåller flera arter, däribland de mest välkända är treklövern (Trifolium repens) och rödklöver (Trifolium pratense). Släktet karaktäriseras av sina blommor som vanligtvis är samlade i huvuden med tre små blommor per axel, därav namnet 'tri' för 'tre' och 'folium' för 'blad'. Dessa växter är viktiga som bete för boskap och har också använts inom traditionell medicin.
Den genetiska massan hos bakterier.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
"Sinorhizobium meliloti" är en gramnegativ bakterie som lever i symbios med vissa arter av klövrar, till exempel vitklöver och rödklöver. Den har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör den till en viktig mikroorganism i markens närings Cykel. Genom att bilda knölar på klövrarnas rötter skapar bakterien en miljö där kvävefixeringen kan ske. Detta är ett exempel på mutualism, där två organismer lever tillsammans till varandras fördel.
"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."
Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som huvudsakligen lever i symbios med växter. De är kända för sin förmåga att fixera kväve, vilket innebär att de kan omvandla atmosfärisk kväve till ammoniak, en form av kväve som kan användas av växter för att syntetisera aminosyror och andra organiska molekyler.
Ett växtsläkte av familjen ärtväxter (Fabaceae). Det skiljer sig från sötväppling (Melilotus), buskklöver (Lespedeza) och rödklöver (Trifolium).
Plasmider innehållande åtminstone en lambdafag-COS (cohesive-end site). De används som kloningsverktyg vid undersökning av avvikande eukaryota, strukturella gener och som genetiska vektorer för att föra in nukleinsyra från transformerande virus i odlade celler.
Ett släkte inom familjen Fabaceae (ärtväxter) vars frön används som föda. Den viktigaste arten är Lens culinaris.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Rhizobium tropici är en bakterieart som förekommer i jorden och har kapaciteten att fixera atmosfärisk kväve till organisk form, vilket gör den viktig för växters näringsintag. Denna bakteriestam är speciellt vanlig i tropiska och subtropiska regioner och bildar noduler på rötterna hos värdväxter som exempelvis såjans (*Phaseolus vulgaris*). I en medicinsk kontext kan R. tropici vara relevant inom forskning om symbiotiska associationer mellan bakterier och växter, samt möjligen i utvecklingen av biofertiliseringsmedel för jordbruk.
'Plant root nodulation' refers to the process by which certain plants, particularly legumes, form a symbiotic relationship with nitrogen-fixing soil bacteria called rhizobia. This results in the formation of specialized structures called nodules on the roots of the host plant. Within these nodules, the rhizobia convert atmospheric nitrogen into ammonia, which the plant can then use for growth and development. In return, the plant provides the bacteria with carbon sources and a protected environment for growth. This mutualistic relationship helps improve soil fertility and promotes sustainable agriculture.
Ett enzym som finns i bakterier. Det katalyserar reduktionen av ferredoxin och andra ämnen i närvaro av molekylärt väte och deltar i elektrontransport i den bakteriella fotosyntesen. EC 1.18.99.1.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Lipid A är den biologiskt aktiva beståndsdelen i lipopolysackarider. Den har en kraftigt endotoxisk verkan och uppvisar immunogena egenskaper.
"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Bacterial polysaccharides refer to complex carbohydrates that are produced and used by bacteria for various purposes, such as providing structural support, facilitating adhesion to surfaces, and evading the host immune system. These polysaccharides can be composed of repeating units of simple sugars (monosaccharides) or sugar derivatives, and can vary widely in their structure and function depending on the bacterial species. Some examples of bacterial polysaccharides include capsular polysaccharides, which form a protective layer around the bacterial cell, and exopolysaccharides, which are secreted by bacteria and can form biofilms that help them colonize surfaces.
Flavanoner är en typ av flavonoid, som är en grupp naturligt förekommande polifenoler i växter. Flavanoner har en specifik kemisk struktur med en två-ringad kärna och en hydroxylgrupp på position 3. De kan förekomma i olika former, till exempel som glykosider (kopplade till en sockermolekyl) eller aglykona (fria). Flavanoner har potentialella hälsoeffekter, bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som förekommer i jorden och har förmågan att fixera kväve genom symbios med vissa växtarter, främst klövrar (Fabaceae). Denna symbiotiska association sker genom bildandet av knölar på rothår eller rötter hos värdväxten, där bakterierna konverterar atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav den mest välkända är Sinorhizobium meliloti, som är associerad med klövrar som vitklöver och rödklöver. Andra arter inom släktet har förmågan att fixera kväve tillsammans med andra växtarter, till exempel Sinorhizobium fredii med sojabönor.
En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).
Dikarboxylsyror är organiska syror som innehåller två karboxylgrupper (-COOH). Exempel på dikarboxylsyror är oxalsyra (C2H2O4), malonsyra (C3H4O4), och succinsyra (C4H6O4). Dessa molekyler har viktiga funktioner inom kroppens energiproduktion och stoffomsättning.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.
En familj av organiska jontransportörer som specifikt transporterar dikarboxylsyror, som t ex alfa-ketoglutarsyra, genom cellulära membran.
Ett släkte gramnegativa, aeroba, stavformade bakterier som vanligtvis innehåller korn av polybetahydroxibutyrat. De invaderar rothåren på baljväxter där de lever i intracellulär symbios.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
'Phaseolus' är ett släkte av ärtväxter som innehåller flera vanligt förekommande grönsaker, till exempel bönor. Det mest kända arten inom släktet är jordböna (*Phaseolus vulgaris*). Släktet *Phaseolus* innefattar även andra ekonomiskt viktiga grönsaker som mungböna (*Phaseolus aureus*) och sojaböna (*Phaseolus lunatus*). Dessa arter odlas över hela världen för sina proteinrika frön, som är en viktig källa till näringsrikt föda i många länder.
Sockersyror, även kända som monosackarider, är enklas sockerarter som innehåller en molekylär formel med strukturen C(H2O)n, där n kan variera från 3 till 7. De är en typ av kolhydrat och inkluderar glukos, fruktose och galaktose. Sockersyror är viktiga energikällor för levande organismer och spela en central roll i cellulär metabolism.
Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.
I en enkel medicinsk kontext kan "nitrogenas" definieras som ett tillstånd där överskott av kväveoxider (som exempelvis stickoxyldioxid, NO2) eller ammoniak (NH3) ansamlas i kroppen. Dessa ämnen kan vara skadliga och orsaka andningssvårigheter, irritation av luftvägar och i vissa fall även skada lungor. Kväveoxider bildas ofta som en följd av exponering för luftföroreningar, medan ammoniak kan förekomma vid specifika medicinska tillstånd som exempelvis njursvikt eller leverfailure.
Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.
Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.
En grupp enzymer som katalyserar fosforylering av fruktos i närvaro av ATP. EC 2.7.1.-.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
"Växtexudat är den klibbiga, vitaktiga eller gulaktiga vätska som produceras av vävnader i samband med inflammation och innehåller vita blodkroppar, proteiner och andra substanser som bidrar till immunförsvaret."
Färglös gas som framställs genom reaktion mellan vatten och kalciumkarbid. Gasen är brännbar, explosiv och vattenlöslig och används som svetsgas.
Organiska föreningar som innehåller både hydroxyl- och karboxylgrupper.
Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Sammanfogning av strukturella gener för analys av proteinbeteende, eller sammanfogning av reglersekvenser med strukturella gener för att fastställa reglermekanismer.
"Agrobacterium tumefaciens" är ett gramnegativt, stavformigt bakteriesläkte som orsakar växtsjukdomen kroniska skvamosa infektion hos örter och träd. Det är speciellt känt för sin förmåga att överföra en liten plasmid, Ti-plasmiden, till värdväxternas celler genom en naturligt förekommande genetisk transformationsprocess. Denna process resulterar i oönskad växtcelltillväxt och bildandet av tumörliknande gallringar, därav bakteriens namn "tumefaciens", som latin för "galls formation".
Ett nukleosiddifosfatsocker som kan omvandlas till deoxisockret GDP-fukos, som ger fukos till lipopolysackarider i bakteriecellväggar. Det fungerar även som givare av mannos åt glykolipidsyntes.
Dihydro-2(3H)-furanon. En endogen substans, framställd ur gamma-aminobutyrat och prekursor till gamma-hydroxybutyrat, som även används farmakologiskt. Den verkar uppenbarligen som modulator vid bindni ngsstället för pikrotoxin på GABA-A-receptorer och kan också ha verkan på GABA-B-receptorer. Används huvudsakligen experimentellt. Bland andra systemiska effekter orsakar den en ökning av dopamin i hj ärnan genom att hämma frisläppandet från nervändarna. Har också bruk som industrellt lösningsmedel och prekursor.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
I medicinen refererer 'ramnos' til et sukker som findes i visse glycoproteiner og glycolipider i kroppen. Det er et hexose-sukker, der består af seks carbonatomer, og det kan have en vigtig rolle for cellernes funktioner, herunder celleadhæsion og signaltransduktion. Ramnos er også et substrat i nogle biokemiske reaktionsveje, såsom syntesen af glycosaminoglykaner.
Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.
Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Bärnstenssyra är en karboxylsyra med tre kolatomer, som naturligt förekommer i vissa djursyror och kan användas inom medicinen som ett smältpunktssänkande excipient i läkemedelstillverkning.
Enzymer i transferasklassen som katalyserar överföringen av en acylgrupp från en kemisk förening (givare) till en annan (acceptor). EC 2.3.
En parasexuell mekanism hos bakterier, alger, svampar och flimmerhårförsedda protozoer för överföring av kromosommaterial vid sammansmältning av två celler. Hos bakterier är överföringen enkelriktad, hos protozoer är utbytet dubbelriktat. Hos alger och svampar utgör utbytet av genetiskt material en form av fortplantning, genom att han- och honceller förenas.
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
Består av en polypeptidkedja och 4´-fosfopantetein kopplade till en serinrest med en fosfodiesterbindning. Acylgrupper binds som tiolestrar till pantotenylgruppen. Acylbärarprotein ingår i alla steg i cytoplasmasystemets fettsyrasyntes.
Restriktionskartläggning är en molekylärbiologisk metod som används för att bestämma den exakta ordningen av gener och andra sekvenser på ett DNA-molekyl, genom att karta positionerna för specifika restriktionsenzymer som kan klippa sönder DNA-strängarna vid vissa sekvensspecifika ställen.

'Rhizobium leguminosarum' är en bakteriestam som ingår i släktet Rhizobium. Dessa bakterier är gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växtarter, främst ärter (Leguminosae/Fabaceae). 'Rhizobium leguminosarum' har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör det möjligt för värdväxterna att använda denna näringsrik källa.

I symbiosen bildas knölar på värdväxtens rötter där bakterierna lever. Denna process är mycket viktig för jordbruket eftersom den minskar behovet av konstgjorda kvävegödsel och ökar jordens fruktbarhet. 'Rhizobium leguminosarum' kan indelas i tre biovarer (biotyp) baserat på deras värdväxtspecifika preferenser: triftar, klövrar och ärtväxter.

'Rhizobium' är ett släkte grampositiva, aeroba, encelliga bakterier som lever i symbios med vissa växter, särskilt klövrar och ärtväxter. Dessa bakterier har förmågan att fixera kväve från atmosfären till ammoniak, vilket sedan kan omvandlas till organiska kväveföreningar som används av växten för dess tillväxt och utveckling. I utbyte får bakterierna näringsrikt kolriktig föda från växten. Denna symbiotiska relation är mycket viktig för jordbruket eftersom den minskar behovet av konstgjord gödning och ökar jordens fertilitet.

Rhizobium-bakterierna bildar knölar på rötterna hos värdväxten, där de fixera kvävet. Varje Rhizobium-släkte eller art är vanligtvis specifikt associerad med en viss grupp växter och kan inte bilda effektiva knölar på andra växters rötter.

Sammantaget, 'Rhizobium' definieras som ett släkte grampositiva bakterier som lever i symbios med specifika grupper av klövrar och ärtväxter, fixerar kväve från atmosfären till ammoniak och bildar knölar på värdväxtens rötter.

Fabaceae, också känd som Leguminosae, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj inkluderar ett stort antal arter, däribland bönor, ärtor, lupiner och sötpotatis. Fabaceae-familjen kännetecknas av sina karaktäristiska frön som är inneslutna i en balja eller en skida. Många arter inom denna familj har ekonomisk betydelse för mänsklig konsumtion, djurfoder och industriella ändamål.

Kvävefixering är en biologisk process där kvävgas (N2) omvandlas till ammoniak (NH3) eller liknande föreningar som kan användas av levande organismer för att bygga upp proteiner och andra biomolekyler. Denna process sker genom en kemisk reaktion katalyserad av enzymer, vanligtvis i bakterier eller vissa växter. Nitrogenases enzymkomplex är ett exempel på ett sådant enzym som förekommer hos vissa bakterier och kan reducera kvävgas till ammoniak. Kvävefixering är en nödvändig process för att förse världens ekosystem med biologiskt tillgängligt kväve, eftersom kvävgas utgör cirka 78% av jordens atmosfär men är i sig självt inte direkt användbart för levande organismer.

'Symbiose' er ein begrep i biologien som refererer til ein forhold mellom to eller flere arter der de lever sammen i nært forhold til hverandre. Det kan for eksempel være en slags forhold der inneholder gjensidig fordel (mutualisme), en av arten får fordel mens den andre ikke skades (kommensalisme), eller ein forhold der er skadelig for én av arten mens den andre har fordel av (parasittisme). I noen sammenhenger kan symbiose også referere til en mer nært forhold der de involverte artene har utviklet spesielle egenskaper eller strukturer som er tilpasset dette forholdet.

I'm sorry for any confusion, but "Peas" is not a medical term that I am familiar with. If you are referring to a medical condition or treatment, could you please provide more context or clarify? I am here to help answer your questions to the best of my ability.

If you meant "pea" as in the small, round seed from the leguminous plant Pisum sativum, then it is not a medical term. However, peas are a good source of nutrients such as protein, fiber, vitamin C, and thiamin, which can contribute to overall health when included as part of a balanced diet.

Medicinalväxter, även kända som medicinalplantor eller farmakologiska växter, är växter som innehåller biologiskt aktiva ämnen som kan användas i medicinska syften. Dessa ämnen kan vara effektiva mot olika sjukdomar och hälso tillstånd när de används på rätt sätt. Medicinalväxter har använts i många kulturer under tusentals år för att behandla en rad medicinska problem, från smärta och inflammation till psykiska störningar och infektioner.

Exempel på vanliga medicinalväxter inkluderar:

* Läkeört (Valeriana officinalis) - används för att behandla sömnsjuka, oro och spasmer.
* Kamomill (Chamomilla recutita) - används för att lindra smärta, irriterad hud och mag-tarmproblem.
* Ginkgo (Ginkgo biloba) - används för att förbättra minnet och kognitiva funktioner.
* Knappte (Capsicum frutescens) - används för smärtlindring och ökad blodcirkulation.
* Echinacea (Echinacea purpurea) - används för att stärka immunförsvaret och behandla infektioner.

Det är viktigt att notera att medicinalväxter inte ska ses som en ersättning till konventionell medicinsk behandling, utan snarare som ett komplement. Det är också viktigt att alltid konsultera en läkare eller farmaceut innan man börjar använda någon form av medicinalväxt, eftersom de kan interagera med andra läkemedel och orsaka biverkningar.

"Vicia sativa" er en botanisk artnavn for en plante som også kjennes under det felles navnet "alsikekløver". Denne planten tilhører familien Fabaceae (bønnefamilien) og er vanligvis brukt som foderplante for dyr, men den kan også være en del av grønnsaksmix i salater.

I medicinsk sammenheng har "Vicia sativa" vært anvendt som tradisjonell behandling for en rekke helseproblemer, men det mangler evidensbasert forskning for å støtte mange av disse brukene. Nogle studier har funnet at den kan ha positive effekter på blodsukkerregulering og fordøyelsen, mens andre har vist på mulige bivirkninger som allergiske reaksjoner og mag-tarmsymptomer.

Det er viktig å konsekvent snakke med en helsefagperson før man prøver å bruke "Vicia sativa" eller noen annen tradisjonell behandling, særlig hvis du har en eksisterende medisinsk forskriving eller er gravid.

'Rhizobium etli' är en grampositiv bakterie som har förmågan att fixera kväve, vilket betyder att den kan konvertera atmosfärisk kvävgas till ammoniak, en form av kväve som växter kan använda för att bygga upp sina proteiner och andra biologiskt viktiga molekyler. Denna bakterie är en symbiont, vilket betyder att den lever i en mutualistisk relation med vissa växtarter, främst baljväxter som bönor och linser. I denna relation bor bakterien inne i rotnodlarna hos växten och ger tillbaka fixerad kväve till växten i utbyte mot näringsrikt kolrikt livnära.

Det är värt att notera att 'Rhizobium etli' är en art som främst förekommer i jordmånen i Mexiko och Centralamerika, där den är associerad med baljväxter av arten Phaseolus vulgaris (bönor).

'Vicia' är ett latinskt namn på ett släkte av ärtväxter, också kända som bondbönor eller vickrar. Släktet innehåller ungefär 140 arter, däribland vanliga grönsaker som gulerica (Vicia sativa) och ärtbolmört (Vicia ervilia), liksom många vildväxande arter. Många av dessa arter används som foder till boskap, men några kan också vara skadliga för betesdjur eftersom de innehåller giftiga substanser.

Jag kan ge en botanisk definition av Trifolium, som är det vetenskapliga namnet på klövrar. "Trifolium" kommer från latin och betyder "trebladigt", vilket refererar till de tre bladen som sitter i varje blomställning hos många arter av klövrar.

Klövrar är en växtsläkte inom familjen Fabaceae (bönväxter) och innehåller cirka 300 arter. De flesta arterna är ettåriga eller fleråriga örter med krypande jordstammar eller upprätta stjälkar. Bladen är vanligen parbladiga med tre små blad, även om det finns några arter som har fem blad i varje bladveck.

Klövrar är viktiga betesväxter för boskap och används också som prydnadsväxter i trädgårdar. De innehåller ofta symbiotiska bakterier i rötterna som fixerar kväve från luften, vilket gör att de kan växa på närings fattiga jordar och förbättra jordens näringsvärde.

"Bacterial generation" is not a standard medical term, but I believe you are asking for a definition of "bacterial growth."

Bacterial growth refers to the reproduction and increase in numbers of bacterial cells over time. Bacteria typically reproduce through a process called binary fission, where a single cell divides into two identical daughter cells. This process can occur rapidly under favorable conditions, such as when there is an adequate supply of nutrients and moisture, and the temperature is within the optimal range for bacterial growth.

Bacterial growth can be measured in various ways, including by counting the number of colonies formed on a culture plate or by measuring the increase in optical density using a spectrophotometer. The rate of bacterial growth can also be affected by several factors, such as pH, moisture, temperature, and the presence of inhibitory substances like antibiotics.

It is important to note that uncontrolled bacterial growth can lead to infections and other health problems, making it essential to maintain good hygiene practices and take appropriate measures to prevent bacterial contamination and proliferation.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

Sinorhizobium meliloti är en gramnegativ bakterie som tillhör ordningen Rhizobiales. Den är känd för sin förmåga att fixera kväve genom att bilda noduler på rötterna hos värdväxter i familjen Fabaceae (bönväxter). Specifikt kan den bilda symbios med gröna ärtor som lucerna och klövrar. I symbiotiska associationer konverterar bakterien atmosfäriskt kväve till ammoniak, vilket gör det tillgängligt för växternas näringsintag. Detta underlättar växtens tillväxt och utveckling i kväven deficitära jordar.

Sinorhizobium meliloti har en genomsnittlig storlek på 2-3 mikrometer och har en bakteriochlorofyll a-baserad fotosyntetisk förmåga under anaeroba villkor. Den har ett stort, cirka 6,7 megabaspar (Mbp) stort genoom som består av ett kromosomalt huvudgenom och två plasmider. Genomet innehåller omkring 6 200 gener, varav många är involverade i symbiosen med värdväxterna. Bakteriens taxonomiska klassificering har ändrats flera gånger och har tidigare tillhört släktena Rhizobium och Bradyrhizobium.

'Root nodules, plant' refererer til specielle fordybninger eller udvækster på roden hos visse planter, især de som har en symbiotisk forbindelse med bakterier fra slægten *Rhizobium*. Disse bakterier er i stand til at omdanne atmosfærisk kvælstof til ammoniak, der kan bruges af planten som næringsstof. I bytte for dette manglende næringstof giver planten bakterierne sukker og andre organisk stoffer.

De fleste noduler dannes på de finrødder, der er mindre end 2 mm i diameter. Nodulerne består af to zoner: (1) en zonen med store cellevarer, der indeholder bakterier og (2) en ydre zone med mindre cellevarer, der ikke indeholder bakterier.

Det er værd at notere, at nodulerne ikke dannes på alle planter, men kun hos dem, som har udviklet den symbiotiske forbindelse med *Rhizobium* bakterier. Disse planter inkluderer bl.a. ærter, bønner, kløver og lupiner.

Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som tillhör ordningen Rhizobiales. Familjen innehåller flera släkten, däribland Rhizobium, Bradyrhizobium och Sinorhizobium, som alla är kända för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak i symbios med växter. Dessa bakterier lever främst i jord och bildar noduler på rötterna hos värdväxter som är bland andra klövrar, baljväxter och näckrosor. I nodulerna konverterar de kvävegasen till ammoniak, vilket används av växten för att bygga upp proteiner och andra kvävehaltiga molekyler. Rhizobiaceae-bakterier är därför viktiga för jordbruk och hållbar odling eftersom de kan minska behovet av konstgjord gödning.

'Medicago' är ett släkte av växter som tillhör familjen ärtväxter (Fabaceae). Det vetenskapliga namnet kommer från det latinska ordet för klöver (*medica* = "klöver"). Släktet innehåller cirka 80 arter, varav flera odlas som foder- eller medicinalväxter.

En av de mest kända arterna är läkeklöver (Medicago sativa), även kallad esparsetsvicker. Denna art har länge använts inom medicinen, främst för att behandla hudåkommor och inflammationer. Läkeklöver innehåller också flavonoider som kan ha en positiv effekt på blodkärlsfunktionen och minska risken för kardiovaskulära sjukdomar.

Andra arter i släktet, såsom Medicago lupulina (vitklöver) och Medicago arabica (jordkrypare), har också använts inom folkmedicinen för att behandla diverse åkommor som hudutslag, inflammationer och diarré.

Det är värt att notera att användning av växter från släktet Medicago i medicinskt syfte bör ske under läkares tillsyn, eftersom de kan ha biverkningar eller interagera med andra läkemedel.

I'm sorry for the confusion, but "cosmider" is not a medical term that I am familiar with. It is possible that there may be some misunderstanding or miscommunication here. Could you please provide more context or clarify what you are looking for? I would be happy to help further if I can.

I en medicinsk kontext refererar "lins" vanligtvis till linsen i ögat, som är en del av ögats brytande system. Linsen är en transparent, biconvex struktur som sitter bakom pupillen och focusing ljus på näthinnan. Den kan ändra form och tjocklek för att skärpa synen och fokusera på objekt i olika avstånd, ett process som kallas akommodation. Med åldern kan linsen bli mindre flexibel och transparent, vilket kan leda till åldersförändringar i synen som närsynthet (presbyopi) eller grumlig syn (katarakt).

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Rhizobium tropici är en bakterieart som tillhör rhizobiaceae familjen och har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till organisk form, vilket gör den viktig för växtväxternas tillväxt. Denna art är speciellt intressant eftersom den kan bilda effektiva symbios med en rad olika tropiska leguminosor, inklusive vissa arter av bönor och acaciasläktet.

Rhizobium tropici har utvecklat mekanismer för att klara av stressfaktorer i sin växtvärd, såsom höga temperaturer och torka, vilket gör den till en anpassningsbar symbiont som kan överleva under hårda miljöförhållanden. Dess genetiska material innehåller också plasmider som kodar för specifika symbiotiska gener som är involverade i nodulär formation och kvävefixering.

I medicinsk mening kan Rhizobium tropici vara av intresse på grund av dess potential att producera bioaktiva molekyler med möjliga farmaceutiska tillämpningar, såsom antibiotika och antifungala ämnen. Dock är det fortfarande mycket forskning kvar för att utvärdera denna potential fullt ut.

'Plant root nodulation' refererer til dannelse af knolde (noduler) på rødderne hos visse planter, som er koloniseret af kvælstoffsammensluttende bakterier, kaldet rhizobia. Disse bakterier har evnen til at konvertere atmosfærisk kvælstof (N2) til ammonium (NH4+), som planten så kan absorbere og bruge i sit stofskifte. Dette er en form for symbiose, hvor begge parter får fordele af forholdet. Planten får adgang til en næringsskabende form for kvælstof, mens bakterierne får en voksested og energikilde i form af organiske stoffer fra planten. De fleste planter i denne symbiose hører under ærteplanternes familie (Fabaceae), herunder såvel dyrkede afgrøder som kløver, lucerne og bønner.

Hydrogenase är ett enzym som katalyserar omvandlingen av väte (H2) till protoner och elektroner eller vice versa. Det finns två typer av hydrogenaser: vanliga ([Fe-Fe]-hydrogenas) och adliga ([Ni-Fe]-hydrogenas). Dessa enzymer förekommer hos bakterier, arkéer och vissa eukaryota celler, som exempelvis grönalger. Hydrogenaser är viktiga i mikroorganismernas energibalans och kan användas för produktion av vätegas som en förnybar energikälla.

En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikeras separat från det kromosomala DNA:t hos bakterier och andra encelliga organismers celler. Plasmider tenderar att vara relativt små jämfört med värdorganismens kromosomalt DNA och de innehåller ofta gener som ger värden en evolutionär fördel, såsom resistans mot antibiotika eller förmågan att bryta ned föroreningar. Plasmider kan överföras mellan olika individer av samma art eller mellan olika arter genom horisontell genöverföring, vilket gör dem till ett viktigt forskningsobjekt inom molekylärbiologi och genteknik.

'Reglering av genuttryck, bakterier' refererer til den biologiske prosessen hvorved celler kontrollerer hvilke gener som aktiveres og deaktiveres i bakteriers genom. Genuttrykk er den proces hvorved information i DNA-strengen oversatt til proteinsyntese. I bakterier kan regleringen av genuttryck styres ved forskjellige mekanismer, inkludert:

1. Operon-regulering: Her brukes en operon, som er en gruppe relaterte gener som kontrolleres av en enkelt promotor og terminatorsignal. Regulatorproteinet binder seg til operonens promotor for å enten aktivere eller inaktivere transkripsjonen av alle gener i operonen.

2. Repressor-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og forhindrer transkripsjonen av et gener. Når repressoren blir inaktivert, tillates transkripsjonen å skje.

3. Activator-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og aktiverer transkripsjonen av et gener ved å hjelpe RNA-polymerasen til å starte transkripsjonen.

4. Attenuering: Dette er en mekanisme der regulatorproteinet påvirker transkripsjonsprosessen ved å endre strukturen av mRNA-molekylet under transkripsjonen.

5. Bakteriens respons til ytre stimuli kan også regulere genuttrykk, for eksempel ved å aktivere two-component systems der består av en sensor og en responseregulator. Når sensoren oppfanger et ytterlig stimuli, blir den aktivert og aktiverer responseregulatorproteinet som deretter kan påvirke genuttrykk.

Regleringen av genuttrykk er viktig for bakteriers å overleve i forskjellige miljøer og tilpas seg til endringer i omgivelsene.

'Lipid A' är ett centralt beståndsdel i lipopolysackarider (LPS), som är en viktig komponent i yttre membranet hos Gram-negativa bakterier. Lipid A utgör den hydrofoba basen till LPS och är ansvarigt för dess endotoxiska egenskaper. Det består av en disackaridstruktur som är kovalent bundet till ett antal fettsyror, vilket gör det till en amfifil betaktad molekyl. Lipid A interagerar med toll-like receptor 4 (TLR4) på immunceller och utlöser därmed en inflammatorisk respons hos värden.

I medicinsk kontext, avser "växtrötter" ofta underjordiska delar av vissa växter som kan användas för medicinska ändamål. Dessa delar kan vara rötter, rhizomer (horisontella underjordiska stjälkar) eller jordstammar (förtjockade, uppåtriktade underjordiska stjälkar). Exempel på växtrötter som används inom medicinen är kurkuma (Curcuma longa), kryddväxtrod (*Smilax aristolochiifolia*) och valfriskar (*Valeriana officinalis*).

Det är viktigt att notera att användning av växtrötter eller andra naturläkemedel bör diskuteras med en läkare, särskilt om man tar några mediciner eller har några hälsoproblem, eftersom det kan förekomma interaktioner mellan olika substanser.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

Bacterial polysaccharides are complex carbohydrates that consist of long chains of sugar molecules (monosaccharides) linked together by glycosidic bonds. These polysaccharides are produced and secreted by bacteria as part of their cell walls, capsules, or slime layers. They play various roles in bacterial physiology, including providing structural support, helping the bacteria to evade host immune responses, and facilitating adherence to surfaces.

Bacterial polysaccharides can be broadly classified into three categories:

1. Capsular polysaccharides (CPS): These are tightly associated with the bacterial cell surface and form a protective capsule around the bacterium. They are often involved in pathogenesis, as they can help bacteria to evade host immune responses by inhibiting phagocytosis and complement activation.

2. Cell wall polysaccharides: These are integral components of the bacterial cell wall and provide structural support. They include peptidoglycans, lipopolysaccharides (LPS), and teichoic acids. LPS, found in the outer membrane of Gram-negative bacteria, contains a core oligosaccharide and a highly antigenic O-polysaccharide that plays a crucial role in host immune recognition.

3. Exopolysaccharides (EPS): These are secreted by bacteria into their surrounding environment and can form a slimy layer known as a biofilm. Biofilms provide protection for the bacteria, making them more resistant to antibiotics and host immune responses. EPS can also serve as a source of nutrients and help bacteria adhere to surfaces, facilitating colonization and infection.

Bacterial polysaccharides have attracted significant interest in medical research due to their potential as vaccine candidates, diagnostic markers, and therapeutic targets.

Flavanoner är en typ av flavonoid, som är en grupp naturligt förekommande ämnen i växter. Flavanoner har en speciell kemisk struktur och tillhör den större klassen av polyphenoler. De kan ha potentiala hälsoeffekter, bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Exempel på flavanoner är hesperetin, naringenin och eriodictyol.

Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som tillhör ordningen Rhizobiales. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve genom symbios med växter, särskilt med vissa arter av ärtväxter. Genom denna symbiotiska relation bildas noduler på rothårssystemet hos värdväxten där bakterierna konverterar kvävgas till ammoniak som kan användas av växten för dess tillväxt och utveckling.

Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav de mest studerade är S. meliloti, S. medicae och S. fredii. Dessa arter bildar noduler på olika arter av ärtväxter som exempelvis klövrar (Melilotus spp.), luserner (Medicago spp.) och sojabönor (Glycine max).

I medicinsk kontext kan Sinorhizobium spela en roll i forskning relaterad till symbiotiska associationer mellan bakterier och växter, samt deras potentiala användning inom bioteknologi och hållbar odling.

'Medicago sativa' er kjent på engelsk som "alfalfa" eller "lucerne", og det er en art i familien Fabaceae (bønnevegetasjon). Det er en flerårig, urteagtig plante som vanligvis vokser til en høyde av 30 til 120 cm. Den har trelappet blade og blå til lilla blomster i små klaser.

Medicago sativa er også kjent som en viktig fôrplante på grunn av sine høye næringsinnhold og evne til å fikse kvælstoffet i jorden. Den inneholder også et antall aktive komponenter som har potensielt medisinske egenskaper, slik som saponiner, flavonoider og kumariner.

I medicinsk sammenheng kan Medicago sativa brukes som en diuretikum, for å reducere høyt blodtrykk, for å reducere kolesterolnivået og for å lindre symptomer ved reumatisme og artrose. Det er også vært påmerket at den har antioksidative egenskaper og kan være nyttig i behandlingen av diabetes, men det trenger fortsatt å bli bedre undersøkt.

Dikarboxylsyror är en grupp organiska syra molekyler som innehåller två karboxylgrupper (–COOH). De två karboxylgrupperna gör att dessa syror har starkare surhetsgrad än enkarboxylsyror, som endast har en karboxylgrupp. Exempel på dikarboxylsyror inkluderar oxalsyra (C2H2O4), malonsyra (C3H4O4), och succinsyra (C4H6O4). Dikarboxylsyror har många användningsområden inom biokemi, medicin och industri.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

'Test för genetisk komplementering' är ett laboratoriemässigt test som används för att undersöka om en fungerande kopia av en viss gen kan komplettera eller kompensera för den defekta genen hos en individ med en genetisk sjukdom. Testet innebär att man inför en normalt fungerande genkopia i celler som saknar en fungerande kopia av samma gen, och sedan ser på om detta leder till en korrekt produktion av det protein som genen kodar för.

Genetisk komplementering används ofta inom forskning för att undersöka samband mellan specifika gener och sjukdomar, men kan även användas i kliniska sammanhang för att fastställa om en viss genförändring orsakar en specifik sjukdom. Testet kan också användas för att undersöka effekterna av genterapi, där man ersätter en defekt gen med en fungerande kopia.

Dikarboxylsyratransportörer (eng. Dicarboxylate transporters) är en typ av membranproteiner som transporterar dikarboxylsyror, såsom succinat och malat, över cellytorna i både eukaryota och prokaryota celler. De är viktiga för cellers metabolism, särskilt för citronsyracykeln (även känd som Krebs-cykeln eller citronacidcykeln).

Det finns två huvudsakliga familjer av dikarboxylsyratransportörer: SLC13 och SLC25. SLC13-familjen inkluderar transportörerna NaDC1, NaDC3 och Pat1, som transporterar dikarboxylsyror i utbyte mot en natriumjon (Na+). Dessa transportörer finns främst i nyre-, hjärn- och leverceller.

SLC25-familjen inkluderar mitokondriella dikarboxylsyratransportörer, såsom Citric acid transporter 1 (CAT-1) och 2 (CAT-2), som transporterar dikarboxylsyror över mitokondriens inner membran. Dessa transportörer är viktiga för att underhålla citronsyracykeln och produktionen av ATP i mitokondrien.

Förkortningarna SLC, NaDC, Pat och CAT står för:

* SLC (Solute Carrier): En familj av membranproteiner som transporterar olika små molekyler över cellytorna.
* NaDC (Sodium-dependent dicarboxylate cotransporter): En grupp av transportörer som transporterar dikarboxylsyror i utbyte mot en natriumjon.
* Pat (Proton-assisted amino acid transporter): En familj av transportörer som använder sig av protoner för att transportera olika ämnen över cellytorna, inklusive dikarboxylsyror.
* CAT (Citric acid transporter): En grupp av mitokondriella transportörer som transporterar citronsyra och andra dikarboxylsyror över mitokondriens inner membran.

Bradyrhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som tillhör ordningen Rhizobiales. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak genom en symbios med vissa växtarter, främst långsamväxande ärtväxter som sojabönor och lupiner. Denna process gör det möjligt för växterna att ta upp kväve som de kan använda för tillväxt och utveckling, även i näringsfattiga jordar.

Bradyrhizobium-bakterier har en stor genombredd av värdväxter och förekommer globalt i olika ekosystem, inklusive jord, vatten och luft. De är viktiga för att underlätta växttillväxten och bidra till en hållbar jordbrukspraxis genom minskad användning av kemiska gödselmedel.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

'Phaseolus' är ett släkte inom familjen Hovedøksne-familien (Fabaceae) och innehåller flera arter av bönor, däribland vitslätskat böna (*Phaseolus vulgaris*) och mungböna (*Phaseolus aureus*). Dessa är två mycket vanliga grödor som odlas över hela världen för sina proteinrika frön (bönansätet). Vitslätskat böna är ursprunget till en mängd olika sorter och varianter, inklusive kidneybönor, flageoletter, jordnötter och sojabönor. Mungbönan är också känd under namnet grön böna när den är immature och används i asiatisk kök som en grönsak.

Släktet 'Phaseolus' innehåller även andra arter, såsom teparybönan (*Phaseolus acutifolius*), limabönan (*Phaseolus lunatus*) och åkerslätskat böna (*Phaseolus coccineus*). Dessa är också viktiga grödor i vissa regioner av världen.

Sockersyror, även kända som monosackarider eller enkla socker, är en typ av kolhydrat som består av en enkel sugringring. De har en kemisk formel som kan skrivas som (CH2O)n, där n är ett heltal som varierar från 3 till 7. De vanligaste sockersyrorna inkluderar glukos (dextros), fruktos (levulos) och galaktos, som alla har sex kolatomer. Andra exempel på sockersyror är ribos (ett pentos) och dessulfo (ett hexos).

Sockersyror kan vara linjära eller cykliska, beroende på om de har en öppen sockerring eller en sluten sockerring. De flesta sockersyror förekommer i naturen som cykliska socker, där den linjära sockerringen har cycliserats genom att en hydroxylgrupp (–OH) och en hydrogenatom (–H) bildar en eterbindning mellan kolatomen vid position 1 och 5 i ringen.

Sockersyror är viktiga källor av energi för levande organismer, eftersom de kan oxideras till koldioxid och vatten genom cellandningen, en process som frigör energiriket ATP. De kan också syntetiseras från andra kolhydrater eller föreningar i processer som fotosyntesen och glukoneogenes.

I medicinsk kontext kan sockersyror vara av intresse när de används som diagnostiska markörer för olika sjukdomstillstånd, till exempel när blodsockret är högre än normalt (hyperglycemi) eller lägre än normalt (hypoglycemi). Även för att spåra diabetes och försöka hålla blodsockret på en jämn nivå.

"Kassetmutagen" är ett samlingsbegrepp inom genetisk toxicologi för kemiska ämnen som kan orsaka skada på DNA i cellkärnan. Begreppet kommer från "Ames-testet", en metod för att screening av mutagena ämnen, där man använder bakterier i en liten behållare (på engelska: "cassette") som innehåller ett genetiskt modifierat stam av bakterien Salmonella typhimurium.

Kassetmutagener är ämnen som kan orsaka mutationer i DNA-sekvensen hos levande organismer, vilket kan leda till negativa hälsokonsekvenser såsom cancer och genetiska defekter. Dessa ämnen kan förekomma naturligt eller kan vara syntetiska och kan finnas i vardagsprodukter, industrier eller miljön.

Det är värt att notera att en kassetmutagen inte nödvändigtvis kommer att vara cancerogent, men det finns en korrelation mellan mutagena ämnen och cancerutveckling.

'Nitrogenasis' är ett biologiskt fenomen där vissa bakterier eller archaea kan fästa (fixera) kvävegas (N2) från atmosfären och omvandla det till ammoniak (NH3). Denna process katalyseras av en grupp enzymer som kallas nitrogenas. Detta är en viktig biologisk process eftersom kväve är ett essentiellt element för livet, men i sin gasform är det nästan outnyttjbart för de flesta organismer. Genom nitrogenas kan dessa mikroorganismer konvertera denna oframkomliga form av kväve till en form som kan användas för att bygga upp aminosyror, nukleotider och andra organiska molekyler. Nitrogenas är därför en grundläggande process i närings- och energicykeln i naturen.

En kolhydratsekvens refererar till en rad av sammanlänkade monosackarider (enkelkolhydrater) som tillsammans bildar ett kolhydratmolekyl. Kolhydrater är organiska föreningar som består av kol, väte och syre, och de kan delas in i enklare enheter som monosackarider (enkelkolhydrater), disackarider (dubbelsocker) och polyoler. När dessa enheter sammanlänkas bildar de kolhydratsekvenser, även kända som oligosackarider eller polysackarider beroende på antalet monosackarider i sekvensen.

Exempel på kolhydratsekvenser inkluderar stärkelse (ett polysackarid bestående av flera hundra glukosenheter), cellulosa (ett polysackarid bestående av tusentals glukosenheter) och dextran (ett oligosackarid bestående av 10-100 glukosenheter). Dessa kolhydratsekvenser kan spela en viktig roll i biologiska processer, såsom energiomsättning, cellytstruktur och cellkommunikation.

I et genetiskt system hos prokaryota celler, är ett operon en grupp av genar som transkriberas tillsammans som en enhet under kontroll av en enda promotor och terminator. Operonerna innehåller ofta genar som kodar för proteiner som är involverade i samma metaboliska väg eller cellulära process, såsom lactoseoperonet hos E. coli, vilket inkluderar gener som kodar för proteiner involverade i nedbrytningen och transporten av laktos. Operonkonceptet är centralt för regleringen av genuttryck hos prokaryoter.

Fruktokinaser är ett enzym som katalyserar den första steget i fruktosemetabolismen, nämligen konversionen av fruktose till fruktose-1-fosfat. Detta enzym finns naturligt i levern, njurarna och tarmen hos människor. Fruktokinaser spelar därför en viktig roll i kroppens energibalans och metabolism av kolhydrater. I levern kan överaktivitet hos fruktokinaser leda till ökad produktion av fettsyror och insulinresistens, vilket kan bidra till utvecklingen av metabola störningar som typ 2-diabetes och fetma.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

I medicinsk kontext kan 'växter' (plants) definieras som organismer som tillhör domänen *Eukarya* och kungörer riket *Plantae*, vilka karaktäriseras av celldelning genom mitos och meios, cellkärnor med en definitiv dubbelmembran, och en plastid (chloroplast) som innehåller gröna fotosyntetiska pigment. Dessa egenskaper gör att växter kan producera sin egen näring genom fotosyntes, vilket är en process där de omvandlar solljus till kemisk energi i form av socker (glukos).

Det bör noteras att den taxonomiska gruppen Plantae är något omstridd och kan inkludera olika arter beroende på vilken taxonomisk skola man följer. En vanlig definition inkluderar mossor, levermossor, ormbunkar, barrträd och blommor som del av Plantae, medan andra forskare kan exkludera vissa grupper som mossor och levermossor till andra taxonomiska grupper.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

"Växtexudat" är ett medicinskt begrepp som refererar till den vätska eller det material som produceras och accumulerar i en vävnad eller organ som orsakats av inflammation, infektion, skada eller sjukdom. Exudatet kan innehålla olika slags celler, såsom leukocyter (vita blodkroppar), proteiner, näringsämnen och andra substanser beroende på vad som orsakat vätskan att accumulera. Ofta har exudatet en geléartad konsistens och kan vara färgat, beroende på vilka celler och ämnen som ingår. Exempel på olika typer av exudat är serös exudat, fibrinös exudat, purulent exudat och nekrotiskt exudat.

'Acetylen' (etan, C2H2) er en einfach chemisk forbindelse bestående av KARBON og Wasserstoff. Det er en uunsaturert kolvatensidtype med en trippelbinding mellom de to KARBON-atomene. Acetylen er en gas under normale temperatur- og trykkforhold, men kan komprimeres eller lette for å bli en likvid. Det er ugiftig og har en brannpunkt på -20°C (−4°F).

I medisinsk sammenheng er acetylen ikke vanligvis i bruk. Men det kan være skadelig hvis man blir utsatt for høye koncentrasjoner av gassen, som kan føre til sirkulasjons- og åndedrettsproblemer.

Hydroкси syror är en typ av organiska syror som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) bundet till kolatom i sin molekyl. På grund av närvaron av den polära hydroxylgruppen tenderar hydroxisyror att vara mer vattenlösliga än motsvarande karboxylsyror med samma antal kolatomer. Exempel på en enkel hydroксиsyra är askorsyra (C6H8O7), som innehåller en hydroxylgrupp och sex kolatomer. Andra exempel på hydroxisyror är salicylsyra, galakturonsyra och glukuronsyra. Hydroxisyror har viktiga biologiska roller i levande organismer, till exempel som en del av strukturen hos vissa kolhydrater och som intermediärer i metabolismen.

Lipopolysaccharides (LPS) är en typ av molekyler som förekommer i yttermembranen hos Gram-negativa bakterier. De består av en lipid- och en polysackariddel. Lipiddelen kallas lipid A och är ansvarig för den endotoxiska verkan hos LPS, det vill säga dess förmåga att orsaka inflammatoriska reaktioner i värdorganismen. Polysackariddelen består av en kort kedja av repeaterenheter och kan variera mellan olika bakteriestammar, vilket gör den användbar som taxonomisk markör. När LPS separeras från bakterien eller bryts ned kan det utlösa en stark immunrespons, inklusive released av cytokiner och inflammatoriska mediatorer, som kan leda till sjukdom hos värden.

Molekylär kloning är en biologisk teknik där man skapar exakta kopior av specifika gener eller andra stycken av DNA. Detta görs genom att skapa en rekombinant DNA-molekyl, vilken består av DNA från två olika källor. Denna rekombinanta DNA-molekyl innehåller oftast en önskad gen som är flankerad av kontrollsekvenser, så kallade promotor- och terminatorkärnor, som styr när och hur mycket av genen ska exprimera sig.

Den rekombinanta DNA-molekylen införs sedan i en värdcell, ofta en bakteriecell eller en eukaryot cell, där den kan replikera sig tillsammans med cellens egna gener. På det viset produceras stora mängder av den önskade genen eller DNA-sekvensen.

Molekylär kloning används inom forskning för att studera geners funktion och interaktion, för att producera proteiner i stor skala för medicinska tillämpningar och för att skapa genetiskt modifierade organismer som används inom jordbruk och bioteknik.

"Artificiell genfusion" refererar till en laboratorieteknik där DNA från två olika organismer kombineras genom molekylärbiologiska metoder. Detta skapar ett hybridmolekyl som kallas rekombinant DNA. Genom att införa det rekombinanta DNA:t in i en värdcell och låta denna cell replikera sig kan nya gener producera specifika proteiner eller andra substanser av intresse.

Den artificiella genfusionen används ofta inom forskning, medicin och bioteknologi för att producera vacciner, diagnostiska reagens, terapeutiska proteiners produktion och studier av genfunktioner.

'Agrobacterium tumefaciens' är en bakterie som orsakar växtsjukdomen kroniska skvamosa infektion hos örter och träd. Den är speciell eftersom den kan överföra en del av sitt eget genmaterial till växternas celler, vilket leder till att de utvecklar tumorartade tillväxter, så kallade kronokärl. Bakterien gör detta genom att använda sig av ett plasmid (ett cirkulärt DNA-molekyl) som innehåller en genetisk sekvens som kodar för en protein som kan överföra en del av plasmidet till växtcellen.

Denna egenskap har blivit användbar inom forskning och bioteknik, där man använder sig av bakterien som ett verktyg för att införa specifika gener i växters genom. Detta kallas genförädling och är en viktig metod inom bland annat växtförädlingsforskning och medicinsk forskning.

Guanosindifosfatmannos (GDP-mannos) är ett organisk molekyl som består av en guanosindifosfatgrupp (GDP) kopplad till en mannos monosackarid via en glycosidbindning. Det förekommer naturligt i celler och är involverat i proteinglykosylering, ett posttranslationellt modifieringsprocess där kolhydrater fogas till proteiners sidokedjor för att påverka deras funktion och stabilitet.

I synnerhet är GDP-mannos en viktig donator av mannosresiduer i N-linked glykosylering, ett vanligt sätt att modifiera proteiner i eukaryota celler. I denna process överförs mannos från GDP-mannos till en oligosackarid som sitter kovalent bundet till asparaginsyra på proteinets asparaginrest via enzymatisk katalys.

GDP-mannos är därför en viktig molekyl i cellulär biokemi och proteinfunktion, och dess störningar kan leda till olika sjukdomstillstånd som exempelvis kongenitala disordrar av glykosylering.

4-Butyrolactone, även känt som gamma-butyrolacton (GBL), är en organisk förening med formeln C4H6O2. Det är en cyklisk ester av 4-hydroxibutansyra och har strukturen av en femledad ring med en carbonylgrupp i position 4.

I medicinsk kontext kan 4-butyrolactone användas som ett läkemedel för att behandla muskelspasticitet hos patienter med cerebral pares eller multipel skleros (MS). Det fungerar genom att öka GABA (gamma-aminobutyrsyra) aktiviteten i centrala nervsystemet, vilket leder till en minskad muskelspasticitet.

Det är värt att notera att 4-butyrolactone också kan missbrukas som en rekreationell drog på grund av dess förmåga att orsaka eufori och sömnlöshet. Dess användning utanför medicinska sammanhang är dock illegal och kan vara farlig för hälsan.

Sekvenshomologi, eller sekvenstillhörighet, inom biokemi och genetik refererar till den grad av likhet mellan två eller flera molekylära sekvenser, som kan vara DNA-sekvenser, RNA-sekvenser eller proteinsekvenser. När det gäller aminosyrasekvenser, handlar det om den ordningsföljd av specifika aminosyror som bildar en proteinmolekyl.

Aminosyrasekvenshomologi mellan två proteiner används ofta för att undersöka deras evolutionära släktskap och funktionella likheter. Hög sekvenshomologi kan indikera närbesläktade proteiner med möjligen liknande funktioner, medan låg homologi kan tyda på mindre närstående eller icke-relaterade proteinsekvenser.

Det är värt att notera att även om två proteiner har en hög sekvenshomologi kan deras struktur och funktion skilja sig ifrån varandra, eftersom aminosyrasekvenser inte alltid korrelerar perfekt med proteiners tredimensionella struktur eller biokemiska aktivitet.

Ramnos, också känt som Rhamnose, är en hexos, en typ av monosackarid, som består av sex kolatomer. Det är en deoxysyra, vilket betyder att det saknar en hydroxylgrupp (-OH) som vanligtvis finns på den sjätte kolatomen hos en hexos. Ramnos förekommer naturligt i vissa glykosider och polysackarider hos växter och mikroorganismer, men det är inte speciellt vanligt hos djur. Det har potentialen att användas inom medicinen för behandling av olika sjukdomar, till exempel kan det hämma bakteriens förmåga att bilda biofilm och på så sätt göra dem mer känsliga för antibiotika.

"Translocatable DNA segments" refer to pieces of DNA that can move or be transferred from one location in a genome to another, or between different organisms. This movement can occur through various mechanisms, such as transposition (where a mobile genetic element moves to a new location) or horizontal gene transfer (where DNA is transferred between organisms without reproduction). Translocatable DNA segments can include transposons, retrotransposons, plasmids, and bacteriophages, among others. These mobile elements can have significant impacts on the genomes they inhabit, potentially altering gene expression, genome structure, and evolution.

'Jordmikrobiologi' er en del av miljømikrobiologien og handler om studiet av mikroorganismer som lever i jorden, så som bakterier, svamp, arkæer og protozoer. Dette inkluderer også studiet av deres forekomst, aktivitet, interaksjon med hverandre og med jordens fysiske og kjemiske egenskaper. Jordmikrobiologi har betydning for flere aspekter av økologi, landbruk, bioteknologi og miljøforvaltning.

En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

Bärnstenssyra, även känd som Succinisk acid, är en organisk syra med den kemiska formeln C6H8O4. Den förekommer naturligt i bärnsten och kan extraheras genom destillation. Bärnstenssyra används inom medicinen som en ingrediens i vissa preparat för behandling av muskelsmärtor, artrit och andra smärttillstånd. Den verkar genom att öka blodets syreupptagning och minska muskelspasmer.

Enligt medicinskt eller biokemiskt begrepp är en acyltransferas ett enzym som katalyserar överföringen av en acylgrupp från en donator till en acceptor. Denna reaktion kan skrivas som:

Donator + Acceptor → Donator-produkt + Acyl-acceptor

Acyltransferaser deltar i olika metaboliska processer, inklusive lipidmetabolism och aminosyremetabolism. Exempel på acyltransferaser är acetyl-CoA-acetyltransferas (förkortat ACAT), som katalyserar bildandet av acetoacetat från två molekyler acetyl-CoA, och cholesterolacyltransferas (förkortat CAT), som överför en acylgrupp från ett fettsyrastyrt kolväte till kolesterol för att bilda kolesterolester.

Genetisk konjugation är ett fenomen där två bakterieceller av olika sorter interagerar med varandra och utbyter DNA-molekyler. Detta sker när en donatorcell (givare) överför en plasmid, en liten ringformad DNA-molekyl, till en acceptorcell (mottagare). Genetisk konjugation är ett sätt för bakterier att sprida genetiskt material mellan varandra och utveckla resistens mot antibiotika eller andra skadliga ämnen. Detta fenomen upptäcktes av Joshua Lederberg och Edward Tatum år 1946, för vilket de fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1958.

Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet i sekvensen av baspar som finns mellan två eller flera DNA- eller RNA-molekyler. När sekvenserna har en hög grad av homologi, innebär det att de delar en gemensam evolutionär historia och är relaterade till varandra.

Sekvenshomologi mäts ofta som procentsatsen av identiska baspar mellan två sekvenser, men det kan också räknas in antalet substitutioner, insertioner och deletioner som skiljer sekvenserna åt. En hög grad av sekvenshomologi kan vara ett tecken på att två gener kodar för proteiner med liknande funktioner eller att de utför samma biokemiska reaktion i olika organismer.

Det är värt att notera att när vi pratar om sekvenshomologi hos nukleinsyror, så kan det finnas både konserverade regioner och variabla regioner i sekvenserna. Konserverade regioner är de delar av sekvensen som har varit under stark selektionstryck och därför har bevarats oförändrade över tid, medan variabla regioner kan ha varierat mer under evolutionen.

Sekvenshomologi används ofta inom bioinformatik och molekylärbiologi för att undersöka evolutionära relationer mellan olika arter eller organismer, för att identifiera genar och proteiner med okänd funktion samt för att utveckla nya läkemedel och terapeutiska strategier.

Acyl-CoA binding proteins (ACBPs) är en typ av protein som binder till och transporterar acyl-CoA-molekyler inom cellen. Acyl-CoA-molekyler är viktiga intermediärer i metabolismen, särskilt vid fettsyre- och kolesterolsyntes. ACBPs hjälper till att reglera aktiviteten hos acyl-CoA-beroende enzymer genom att leverera substratet acyl-CoA till rätt plats i cellen. Dessa proteiner förekommer hos många olika levande varelsers celler, inklusive djur, växter och svampar.

I medicinsk kontext, betyder "restriktionkartläggning" (på engelska: "genetic mapping by restriction analysis") en metod för att undersöka och kartlägga genetiska avvikelser eller variationer i ett individuellt genom. Denna metod använder sig av restriktionsenzymer, speciella enzym som klipper DNA-strängar vid specifika sekvenser, för att skära upp individuets DNA i små fragment. Därefter jämförs storleken och mängden av dessa fragment med referensvärden, vilket kan hjälpa till att lokalisera och identifiera genetiska variationer som kan vara associerade med specifika sjukdomar eller tillstånd. Restriktionkartläggning är en äldre metod som idag ofta ersatts av mer avancerade tekniker, såsom nästa generationens sekvensering (NGS).

Danielsson, C.E. (1949). "Seed Globulins of the Gramineae and Leguminosae" (på engelska). The Biochemical Journal 44: sid. 387- ... Liksom många baljväxter kan sojabönor fixera atmosfäriskt kväve, på grund av närvaron av symbiotiska bakterier från Rhizobia- ...
Danielsson, C.E. (1949). "Seed Globulins of the Gramineae and Leguminosae" (på engelska). The Biochemical Journal 44: sid. 387- ... Liksom många baljväxter kan sojabönor fixera atmosfäriskt kväve, på grund av närvaron av symbiotiska bakterier från Rhizobia- ...