Rhodospirillaceae is a family of purple bacteria within the class Alphaproteobacteria. These bacteria are characterized by their ability to perform photosynthesis using bacteriochlorophyll and carotenoids, with some members being obligately anaerobic and others facultatively anaerobic. They typically have a curved or spiral-shaped morphology and can be found in various environments such as freshwater, marine habitats, and soil. Some species are capable of nitrogen fixation and play a role in the global nitrogen cycle. It is important to note that Rhodospirillaceae is a taxonomic group, and individual members may have different characteristics and ecological roles.
Rhodospirillum är ett släkte av purpurbakterier, som är gramnegativa stavformiga bakterier. De är fotosyntetiskt aktiva och kan producera bakteriochlorofyll, vilket gör dem kapabla till anaerob fototrof growth under ljusexponering. Rhodospirillum-arter förekommer vanligtvis i sötvattenmiljöer och har potentialen att spela en roll inom bioteknik, exempelvis genom sin förmåga att producera vätegas under fotosyntes.
Rhodopseudomonas är ett släkte av purpurbakterier, som är gramnegativa och fotosyntetiserande. Dessa bakterier är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan växa både under aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. De är också kapabla till fototrof livsstil, där de använder ljus som en energikälla för till exempel kolassimilation. Rhodopseudomonas-arter förekommer naturligt i vatten och jord och kan spela en roll i nedbrytningen av organiska material i dessa miljöer.
Organismer som påträffas i anaeroba och sulfidförande vattenmiljöer.
Ett släkte fototrofa, gramnegativa, ägg- till stavformade bakterier. SAmtliga arter brukar ammoniak som kvävekälla. Några stammar lever uteslutande i sulfidförande sötvatten under goda ljusförhållande n, medan andra kan leva i andra vattenmiljöer.
Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.
'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.
16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.
DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Rhodospirillaceae är en familj av purpurbakterier som tillhör proteobacteria. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen föda genom att använda ljusenergi i en process som kallas fotosyntes. De flesta arterna inom Rhodospirillaceae är anaeroba, det vill säga de kan inte leva i syrerika miljöer.

Rhodospirillaceae-bakterier har ofta en spiralformad eller stavformad morfologi och de kan vara rörliga eller immobila. De förekommer vanligtvis i sötvatten, bräckt vatten eller jord och de kan leva som fria levande organismer eller som symbionter med andra organismer.

Det är värt att notera att Rhodospirillaceae-bakterier inte ska förväxlas med Rhizobiacaeae, en annan familj av proteobacteria som också innehåller fototrofa bakterier men som har andra egenskaper och förekommer i andra miljöer.

Rhodospirillum är ett släkte av purpurbakterier som tillhör proteobacteria. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen föda genom att använda ljusenergi i en process som kallas fotosyntes. De flesta arter av Rhodospirillum är också aeroba, men de kan även växa anaerobt under speciella förhållanden.

Rhodospirillum-arterna har en unik morfologi med spiralformad cellstruktur och en polär flagell som de använder sig av för att röra sig framåt. De förekommer naturligt i vatten, jord och andra miljöer där det finns lite syre och mycket solljus.

Det är värt att notera att Rhodospirillum inte ska förväxlas med Rhodobacter, som också är ett släkte av fototrofa bakterier men har en något annorlunda morfologi och metabolism.

Rhodopseudomonas är ett släkte av purpurbakterier som tillhör proteobakteriadivisionen. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan utföra fotosyntes och använda ljus som energikälla. De kan också växa heterotrofiskt, det vill säga med hjälp av organiska ämnen som kolkälla. Rhodopseudomonas-arterna är vanligen stavformade och kan variera i färg från rödaktig till rosa eller orange, beroende på deras innehåll av karotenoider och bakteriekolas. Släktet innehåller ett antal arter, däribland Rhodopseudomonas palustris, som är en av de mest välstuderade fotosyntetiserande bakterierna.

Chromatiaceae är en familj av purpurbakterier som tillhör proteobacteria. Dessa bakterier är anaeroba och fototrofa, vilket betyder att de kan utföra fotosyntes utan syreproduktion. De är kända för sina karaktäristiska grana, som innehåller bakteriechlorofyll och karotenoidpigment, som ger dem deras distinkta färger, vanligtvis röda, bruna eller svarta. Chromatiaceae lever ofta i sötvatten- eller marina miljöer med låga syrehalter och höga sulfidkoncentrationer. De spelar en viktig roll i den biogeochemiska cykeln av svavel genom att oxidera svavelväte till svavel, som sedan kan konverteras till svavelsyra.

'Chromatium' er en genus av bakterier som tilhører fototrof gruppen, det vil si de kan bruke lys som energikilde for å drive deres metabolisme. Disse bakteriene er typisk fremstilt med en slik oval form og inneholder et grønt pigment kalt bacteriochlorofyll a, som de bruker i fotosyntesen. De lever vanligvis i søvekster og andre ilandsfattige miljøer, hvor de kan oksidere svovel for å produsere energi.

Dermed er en medisinsk definisjon av 'Chromatium' ikke relevant, men det er en type bakterie som forekommer naturlig i vårt miljø.

Den medicinska termen "bassängmassa" (på engelsk: "basement membrane") refererar till den speciella typen av extracellulär matrix (ECM) som ligger under epitelceller och endotelceller i flera typer av vävnader. Denna struktur hjälper till att stödja cellerna, reglera celldelning och migration samt bidrar till selektivt filtrering av molekyler som passerar genom den. Bassängmassan består huvudsakligen av proteiner som kollagen typ IV, laminin, nidogen och heparansulfatproteoglykaner.

Medicinskt sett betyder "saltvatten" oftast vatten som har en högre salthalt än vanligt dricksvatten. Detta innebär att saltvatten innehåller mer än 0,5% dissocierade salter, vilket motsvarar ungefär 5 000 milligram/liter (mg/L) eller 5 gram per liter (g/L).

Saltvatten förekommer naturligt i hav och oceaner, där salthalten kan variera beroende på flera faktorer som nederbörd, utflöde av floder och avdunstning. Genomsnittlig salthalt i haven är omkring 3,5%, men det kan variera mellan cirka 3-4%.

Saltvatten har också medicinska tillämpningar, framför allt inom balneoterapi (havsvattsbehandling) och hyperton saltbad. Dessa behandlingsmetoder använder sig av högre koncentrationer än det naturliga havsvattnet för att behandla olika sjukdomar och skador, såsom hudåkommor, muskuloskeletala problem och värkar.

RNA (Ribonucleic acid) er ein type nucleinsyre som er nøysomt involvert i overføringen av genetisk informasjon fra DNA til ribosomer, der proteiner syntesises. RNA er en lineær polymér av nukleotider med en pentos sugar, ribose, som er knyttet til tre baser: adenin, guanin og uracil.

Ribosomen er organell i ei celle som syntiserer proteiner ved å lese og overføre informasjon fra RNA-molekyler. De består av to deler, en større subunit og en mindre subunit, som tilsammen utgjør en maskin som sammenkobler aminosyrer i den rekke de skal ha for å forme ein protein.

16S rRNA (ribosomalt RNA) er en type RNA-molekylt som finns i ribosomer og er involvert i translasjonen av genetisk informasjon til proteiner. 16S rRNA er ein del av den mindre subuniten i prokaryote ribosomer (bakterier og arkeer). Den har en viktig rolle i identifisering og klassifisering av forskjellige bakterieslag, fordi den inneholder konservierte sekvensregioner som er unike for hvert slag. Disse regionene brukes i metoden kallaet 16S rRNA-sekvensanalyse for å identifisere og klasifisere ukjente bakterier basert på deres genetiske sekvenser.

Ribosom-DNA (rDNA) refererar till de specifika sekvenserna av DNA som kodar för ribosomalt RNA (rRNA), ett viktigt komponent i ribosomer, de subcellulära partiklar där protein syntesis sker i cellen. Ribosomer är nödvändiga för att bygga upp proteiner genom att översätta informationen från mRNA till aminosyror som bildar en polypeptidkedja.

I eukaryota celler, som exempelvis djur- och växtceller, finns rDNA-sekvenserna i kromosomernas nucleolus, ett område inne i cellkärnan där ribosomer tillverkas. Prokaryota celler, såsom bakterier, har också rDNA-sekvenser som ofta finns i plasmider eller andra extrakromosomala DNA-molekyler.

rRNA utgör en stor del av ribosomen och är känd för sin strukturella stabilitet och höga konservation mellan olika arter. Dessa egenskaper gör rDNA till ett användbart verktyg inom molekylärbiologi, exempelvis vid fylogenetisk analys och identifiering av okända organismer genom sekvensering av rDNA-sekvenser.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Rhodospirillaceae 0 frågor * Azospirillum 0 frågor Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som lever fritt i jorden eller är ...