Rinosklerom är en sällsynt, kronisk inflammatorisk sjukdom som primärt berör näsans slemhinnor. Den karakteriseras av omfattande neosvullnad (ödem), fibros (förtjockning av bindväven) och bildning av granulomer (specifika inflammatoriska massor). Dessa förändringar kan leda till en gradvis förstoring och deformering av näsan, samt andningssvårigheter.

Sjukdomen har potentialen att sprida sig till andra sklerosensusceptibla områden, såsom ögats slemhinnor (konjunktivit), läppar (symblepharon) och könsorgan. Rinosklerom är ofta associerat med immunologiska störningar eller kan vara en del av några systemiska sjukdomar, såsom Wegenerers granulomatos och Churg-Strauss syndrom.

Rinosklerom behandlas vanligtvis med kombinationen av medicinska behandlingar (som kortikosteroider, immunosuppressiva läkemedel eller biologiska terapier) och eventuellt kirurgiska ingrepp för att korrigera deformerade strukturer.

Rinoplastik är ett medicinskt ingrepp och kirurgiskt förfarande som innebär formning eller omformning av näsa. Det kan involvera ändringar av brosk, ben och vävnad i näsa för att förbättra dess utseende och/eller funktion. Rinoplastik kan användas för att korrigera en deformitet, förbättra andningsfunktionen eller för att förändra storlek, form och proportioner av näsan för kosmetiska ändamål.

"Nästäppa" på medicinska svenska kan definieras som "epithelialiscystor" eller "retentionscystor". Det handlar om små, ofta opigmenterade, hudcystor som innehåller hartsvit skörbjuggssyra (kolsten). De kan förekomma över hela kroppen men är vanligast på ansikte och huvud. Nästäppor uppstår när hudens svettkörtlars utgångar blir blockerade, vilket leder till att en liten ficka bildas under huden. De flesta nästäpporna är ofarliga men kan ibland vara estetiskt störande och i vissa fall kan de även bli inflammerade eller infekterade.

Tiamfenicol är ett bakteriostatiskt antibiotikum som tillhör kolpenaminklassen. Det verkar genom att hämta protein syntesen i bakterier, vilket stoppar deras tillväxt och förökning. Tiamfenicol används främst för behandling av allvarliga infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar, ofta när andra antibiotika har visat sig vara verkningslösa.

Liksom med andra kolpenaminer kan tiamfenicol orsaka vissa biverkningar, såsom mag- och tarmbesvär, yrsel, huvudvärk och hudutslag. I sällsynta fall kan det även leda till allvarliga biverkningar som lever- eller njurskada, blodproppar eller förändringar i blodbilden.

Det är viktigt att notera att tiamfenicol inte bör användas hos gravida kvinnor eller barn under 12 år, eftersom det kan orsaka allvarliga biverkningar hos dessa grupper. Dessutom kan tiamfenicol interagera med andra mediciner, så det är viktigt att informera läkaren om alla läkemedel som används.

'Klebsiella pneumoniae' är en art av grampositiva, aeroba stavformade bakterier som förekommer naturligt i miljöer som jord, vatten och däggdjurs tarmflora. Vissa stammar av K. pneumoniae kan vara patogena och orsaka infektioner hos människor, särskilt hos individer med nedsatt immunförsvar eller vid komplikationer relaterade till sjukhusvistelse, så kallad nosokomiell infektion.

K. pneumoniae kan orsaka en rad olika infektioner, bland annat lunginflammation (pneumoni), urinvägsinfektioner, blodförgiftning (sepsis) och hud- eller sårinfektioner. Bakterien är resistent mot flera antibiotika, inklusive ampicillin och amoxicillin, vilket kan göra behandlingen av infektioner mycket svårare.

'Näsa' (eller 'naris' på latin) är en del av andningssystemet hos människor och andra djur. Det består av två öppningar i näsbihangen, som leder in till näshålan. Näshålan är tapetserad med små hår, så kallade cilier, och slemhinna. Cilierna hjälper till att filtrera luften från damm och bakterier, medan slemhinnan har en funktion som skyddar mot främmande partiklar och producerar slem för att fuktighetshålla luften. Från näshålan leds luften sedan vidare till struphuvudet och nedre andningsvägar.