Sömnbrist
Sömn
Sömn, REM
Vakenhet
Sömnstörningar
Elektroencefalografi
Sömnövervakning
Sömnstadier
Dygnsrytm
Insomningsproblem och tidigt uppvaknade
Sömnapne, obstruktiv
Sömnapnesyndrom
Onormalt stort sömnbehov
Sensorisk deprivation
Vattenbrist
Elektrookulografi
Psykomotorisk funktion
Introversion (Psykologi)
Psykosocial deprivation
Deltarytm
Tidsfaktorer
Variansanalys
Reaktionstid
Elektromyografi
Actigraphy
Proaktiv hämning
Kortikosteron
Trötthet
Arbetsprestation
Handhavande (Psykologi)
Sömngång
Sinnesrörelse
Melatonin
Hjärna
Kulturell utarmning
Skiftarbetestolerans
Centralstimulerande medel
Råttor, Sprague-Dawley
A1-adenosinreceptor
Kroppstemperatur
Benshydrylföreningar
Korttidsminne
Myoklon epilepsi, juvenil
Bilkörning
Narkolepsi
Kognitiva störningar
Kognition
Minnesförmåga (Psykologi)
Seasonal Affective Disorder
Aktivitetscykler
Minne
Hjärnbark
Sömnstörningar, dygnsrytm
Sömnapne, central
Cross-Over Studies
Neuropsykologiska tester
Händelserelaterade potentialer, P300
Leda
Mörker
Tandgnissling under sömn
D-asparaginsyra
Sömnrubbningar, intrinsiska
Råttor, Wistar
Octodon
Hypotalamus
Portion Size
Nervceller
A2-adenosinreceptorer
Vintersömn
Kroppstemperaturreglering
Erinring
Hippocampus
Period Circadian Proteins
Sömnbrist definieras som en subjektiv upplevelse av otillräcklig sömn eller sömnysselighet, ofta i kombination med en minskad prestationsförmåga under dagtime. Det kan bero på olika orsaker, såsom sömnstörningar, stress, depression, vissa mediciner eller droger, eller fysiska sjukdomar. I allvarliga fall kan det leda till sömnapné, trötthet, koncentrationssvårigheter och sänkt immunförsvar.
Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd som karaktäriseras av avsaknad av medvetande, rörelsemönstring och sänkt respons på yttre stimuli. Under sömnen genomgår individen olika stadier med olika typer av hjärnverksamhet och fysiologiska funktioner. Det finns två huvudsakliga typer av sömn: REM-sömn (rapid eye movement sleep) och icke-REM-sömn (non-rapid eye movement sleep), som varierar i intensitet och uppdelas i olika stadier. Sömn har en viktig roll för kognitiv funktion, minnesbildning, läkande processer, hormonutsöndring och allmänhet homeostasis.
REM-sömn, eller Rapid Eye Movement-sömn, är en typ av sömn som karakteriseras av snabba ögonrörelser, höjd hjärtslag och andningsfrekvens, och aktiva drömmar. Under REM-sömnen är hjärnan mycket aktiv, nästan lika aktiv som när man är vaken. Det är under denna fas av sömnen som de flesta drömmarna inträffar. REM-sömnen är en del av den normala sömncykeln hos människor och djur, och den alternerar med icke-REM-sömn under en typisk nattsömn.
'Vakenhet' definieras inom medicinen som ett medvetet tillstånd där en individ är fullt medveten och reagerar på sin omgivning. Det är den normala medvetna tillståndet under dagen, då individen kan tänka, kommunicera och agera aktivt. Vakenhet kontrolleras av ett komplext system som involverar flera hjärnstrukturer och neurotransmittorsystem, inklusive det retikulära aktiveringssystemet (RAS), thalamus och kortikala nätverk.
Sömnstörningar (Sleep Disorders) är en grupp medicinska tillstånd som kännetecknas av oönskade eller abnorma sömnbeteenden och/eller sömnrelaterade symtom. Dessa störningar kan påverka mängden, kvaliteten och regleringen av sömnen och leda till negativa konsekvenser under vakenhetstiden. Sömnstörningar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och karaktär, exempelvis insomnier (svårigheter att somna in eller stanna sovande), sömnlöshet (olämpliga uppvaknanden under natten eller tidigt på morgonen), sömnapné (andningsstörningar under sömn), parasomnier (abnorma beteenden under sömn) och circadian rythmstörningar (avvikande sömntider). Sömnstörningar kan ha en negativ påverkan på individens vardagliga funktion, mental hälsa, arbets- och skolprestationer samt kvaliteten på livet. Vissa sömnstörningar kan också vara förknippade med underliggande medicinska eller psykiatriska tillstånd.
I medicinsk kontext, betyder "uppväckande" ofta samma sak som "stimulerande". Det refererar till en process eller substans som aktiverar och ger energi till celler eller system i kroppen. I vissa fall kan det också användas för att beskriva en behandling som hjälper en person att återfå medvetande efter en period av medvetslöshet eller koma.
Electroencephalography (EEG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. Metoden registrerar de potentialskillnader som uppstår när neuron i hjärnbarken kommunicerar med varandra. Dessa potentialskillnader kan visas som en kurva över tiden, kallad ett elektroencefalogram.
EEG används ofta för att diagnostisera och monitorera olika former av sjukdomar och skador i centrala nervsystemet, till exempel epilepsi, sömnstörningar, hjärnskador, stroke och demens. Den kan även användas under operationer för att övervaka hjärtats funktion och under behandling med elektrochoke för att behandla svår epilepsi.
Sömnövervakning, även känd som polysomnografi, är en medicinsk undersökning som används för att diagnostisera sömnstörningar och andningsrelaterade sömnsjukdomar, såsom sömnlöshet, sömnapné och REM-relaterad respirationsrubbning. Den inkluderar en uppsättning av tekniker för att samtidigt övervaka flera kroppsliga funktioner under sömn, till exempel hjärnaktivitet, ögonrörelser, muskelaktivitet, andningsmönster och EKG. Denna information används sedan för att bedöma djupet av sömnen, eventuella störningar under sömnen och andra relaterade problem. Sömnövervakning utförs vanligtvis i en särskild klinisk miljö som är utformad för att simulera ett naturligt sömnmiljö, men kan också utföras hemma med vissa begränsningar.
Sömnstadier är en term inom sömnfysiologin och refererar till de olika faser och cykler som människans sömn genomgår under en natts sömn. Det finns vanligtvis fyra huvudsakliga sömnstadier, som upprepas i en typisk M-formad cykel under sömnen. Dessa stadier kan delas in i två kategorier: djup sömn (eller icke-REM-sömn) och REM-sömn (snabba ögonen rörelser).
1. Sömnstadium 1 (N1): Det första stadiet av sömnen, som ofta kallas inslumringsfasen eller lätta sömnen. Under denna fasen minskar hjärnaktiviteten och muskeltonusen, och individen kan uppleva kortvariga, lätta drömmar eller fantasier. Denna fas varar vanligtvis i 5-10 minuter.
2. Sömnstadium 2 (N2): Det andra stadiet av sömnen, som karaktäriseras av en minskad hjärt- och andningsfrekvens samt en lätt ökning av muskelrelaxationen. Under detta stadiet kan kroppen börja något djupare sömn, även om den fortfarande är relativt lättvaknad. Denna fas utgör cirka 45-55% av den totala sömntiden under en natts sömn.
3. Sömnstadium 3 (N3): Det tredje stadiet, även känt som djup sömn eller slow-wave sleep, är när individen upplever de mest fördelarna av sömnen. Under denna fasen är hjärnaktiviteten mycket låg och muskelrelaxationen är hög. Detta är också när kroppen regenererar sig och bygger upp energi, vilket gör att det kan vara svårare att vakna upp under denna fas. Denna fas utgör cirka 15-25% av den totala sömntiden under en natts sömn.
4. REM (Rapid Eye Movement) sömn: Det fjärde och sista stadiet är REM-sömnen, som karaktäriseras av snabba ögonrörelser, höjd hjärt- och andningsfrekvens samt en aktivare hjärnverksamhet. Denna fas är också känd för att vara den del av sömnen där drömmar ofta inträffar. REM-sömnen utgör cirka 20-25% av den totala sömntiden under en natts sömn och upprepas flera gånger under natten.
Det är viktigt att ha en balans mellan alla dessa faser för att få en god kvalitet på sömnen, eftersom de olika stadierna har olika funktioner som bidrar till vår allmänna hälsa och välbefinnande.
Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.
Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.
Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.
Inom medicinen definieras insomningsproblem (även känt som insomni) som svårigheter att somna, ha obehaglig eller otillräcklig sömn, tidiga uppvaknanden eller sömnlöshet. En person med insomningsproblem kan ha en av följande symptomer:
1. Svårt att somna (sömninsomni)
2. Vakenhet under natten (medelsvårigheter att stanna vaken under natten eller tidiga morgonvaknen)
3. Tidigt uppvaknanden (tidiga uppvaknanden med efterföljande svårigheter att somna tillbaka)
4. Sömnlöshet, trots att man har haft tillräcklig möjlighet till sömn
För att klassificera insomningsproblemet som ett medicinskt problem måste det pågå i tre månader eller längre och orsaka kliniskt signifikanta besvär under dagen, såsom trötthet, sömnlöshet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, minnesförlust eller sänkt humör.
Tidigt uppvaknande definieras som att vakna upp tidigare än man vill och inte kunna tillbringa den tid som återstår före morgonmåltiden i ett tillstånd av sömn. Detta kan leda till en känsla av trötthet under dagen, oro och stress samt påverka vardagsaktiviteterna negativt.
Obstruktiv sömnapnea (OSA) är en medicinsk tillstånd där andningen upprepade gånger pausas eller blir ytterst onormalt långsam under sömnen på grund av att luftvägarna förträngs eller helt blockeras. Detta orsakas vanligtvis av att mjuka strukturer i halsen, som tungan och svalget, ramlar tillbaka och blockerar luftflödet. OSA kan leda till sömnlöshet, trötthet under dagtime, minskad koncentration och minnesförlust, samt ökad risk för högt blodtryck, hjärtsjukdom och stroke. Diagnosen ställs vanligtvis genom en polysomnografi, en undersökning där sömnen övervakas med hjälp av olika sensorer och kameror. Behandlingen kan innefatta användande av ett CPAP-maskin (continuous positive airway pressure), viktminskning, lägga till sidosovning eller i vissa fall kirurgi.
Sömnapnesyndrom, även känt som narcolepsi med kataplexi, är en sällsynt neurologisk sjukdom som karaktäriseras av överväldigande sömniga episoder och kataplexi, som är plötsliga och ofrivilliga muskelsvagheter orsakade av starka emotionella reaktioner. Andra symtom kan inkludera hallucinationer, sömnlöshet och paralys av sömnen. Sjukdomen beror på en abnormitet i det del av centralnervösa systemet som reglerar sömnen och vakenheten.
'Onormalt stort sömnbehov' är ett medicinskt tillstånd där en person har ett överdrivet behov av att sova jämfört med normativa sömnstandarder för deras ålder och livsstil. Detta kan leda till betydande funktionsnedsättningar i vardagslivet, som problem med koncentration, minne, motivation och social interaktion.
Det onormalt stora sömnbehovet kan bero på en underliggande medicinsk orsak, såsom sömnapné, hypersomni eller annan neurologisk sjukdom. Ibland kan det också vara relaterat till psykiska störningar, som depression och ångest.
Det är viktigt att undersöka orsaken till onormalt stort sömnbehov för att kunna behandla underliggande sjukdomar och förbättra patientens kvalitet på livet. Behandlingen kan innefatta medicinsk behandling, kognitiv beteendeterapi eller andra icke-medicinska behandlingsmetoder.
'Sensorisk deprivation' refererer til et tilstand hvor en individs sanseorganer udsættes for en markant reduktion eller mangel på stimuli over en periode af tid. Dette kan føre til forstyrrelser i sensoriske, kognitive og emotionelle funktioner.
I medicinsk sammenhæng kan sensorisk deprivation forekomme som en del af behandlingen for visse sygdomme, hvor patienten placeres i en kontrolleret miljø med minimale sanse stimuli for at mindske stress, smerte eller forvirring.
Længerevarende sensorisk deprivation kan også forekomme under specielle cirkumstances, såsom isolation i fangenskab eller indespærring, hvor individet udsættes for en yderst begrænset miljø med få muligheder for at modtage sanseinput. Dette kan have negative virkninger på psyken og føre til emotionelle og adfærdsmæssige forstyrrelser, herunder hallucinationer, paranoia, desorientering og depression.
Medicinskt kan vattenbrist, också känt som dehydrering, definieras som ett tillstånd där kroppen har för lite vätska och elektrolyter. Detta kan orsakas av att inte dricka tillräckligt mycket, överdrivad svettning, diarré, illamående eller andra medicinska tillstånd som gör att kroppen tappar för mycket vätska. Symptomen på vattenbrist kan variera från milda till allvarliga och inkluderar among annat törst, torr mun, sänkt blodtryck, snabb hjärtslag, yrsel, förvirring och i allvarliga fall medvetslöshet.
Svältdiet, även känt som undervåttnad eller kalorirestriktion, är en medicinsk behandling där en persons dagliga kaloritillförsel begränsas under deras basalmetabolism för att uppnå viktminskning. Det används ofta som ett sista resort vid behandling av svår fetma när andra behandlingsalternativ har misslyckats.
En svältdiet bör endast skrivas ut och övervakas av en läkare eller en legitimerad hälsoprovidor, eftersom det kan medföra allvarliga hälsorisker om det inte görs korrekt. Risken för näringsbrist, muskelsvaghet, minskad benstyrka och nedsatt immunförsvar ökar vid långvarig svältdiet. Dessutom kan det leda till komplikationer som gallsten, hjärtarytmier och i värsta fall dödsfall.
Det är också viktigt att under en svältdiet få en noggrann näringsuppehållande plan för att undvika brister av väsentliga näringsämnen som protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler.
Elektrookulografi (EOG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter de elektriska potentialskillnaderna mellan olika delar av ögat och omgivande muskler. Denna metod används ofta för att utvärdera ögonrörelser och funktionen hos kringliggande muskler, särskilt i samband med diagnoser av neurologiska eller neuromuskulära sjukdomar.
Under en EOG-undersökning placeras eleroder på huden runt ögonen för att registrera de elektriska signalerna som genereras under olika former av ögonrörelser, såsom saccader (snabba, raska ögonrörelser) och pupillreflexer. Dessa signaler analyseras sedan för att bedöma ögats funktion och eventuella tecken på skada eller sjukdom.
EOG kan vara användbar inom flera områden, till exempel vid diagnostisering av neuromuskulära sjukdomar som myasthenia gravis, ALS (amyotrofisk lateralskleros) och andra former av motorneuronsjukdomar. Den kan också användas för att övervaka behandlingseffekter och förlopp hos patienter med dessa sjukdomar.
'Psykomotorisk funktion' refererer til den sammenhæng og samordning mellem psykiske processer (såsom tanker, følelser og perception) og motoriske handlinger. Det betyder, at det er evnen til at udføre fysiske handlinger, der kræver en vis grad af psykisk kontrol, opmærksomhed og koordination.
Denne funktion kan påvirkes af forskellige faktorer, herunder neurologiske forstyrrelser, psykiatriske lidelser, medicinering, alkohol- eller stofmisbrug, traumer og andre fysiske sygdomme. Psykomotoriske symptomer kan inkludere langsomme reaktioner, ustabile bevægelser, dårlig koordination, forringet opmærksomhed og koncentration, forvirret tænkning og forringet evne til at udføre hverdagshandlinger.
'Psykosocial deprivation' kan definieras som ett tillstånd där en individ saknar tillgång till de sociala och emotionella stimuli samt omsorg och stöd som behövs för att kunna utvecklas och fungera normalt på psykologisk nivå. Detta kan bero på brist på sociala interaktioner, omsorg eller ett tryggt och stabilt hemmiljö.
Orsakerna till psykosocial deprivation kan variera, men de kan inkludera fattigdom, försummelse, negligering, institutionaliserad vård och andra former av traumatiska upplevelser under barndomen eller senare i livet. Detta kan leda till en rad negativa konsekvenser för individens mentala och emotionella hälsa, inklusive sömnsvårigheter, aggressivt beteende, depression, ångest, svårigheter att lära sig och socialt isolering.
I allvarliga fall kan psykosocial deprivation leda till utvecklingen av psykiatriska störningar som schizofreni och borderline personality disorder. Det är viktigt att erkänna tecken på psykosocial deprivation och söka professionell hjälp så snart som möjligt för att minimera negativa konsekvenser och underlätta individens återhämtning.
"Deltavyyhtymä" on kardiovasculaaris terminologia, joka yleensä viittaa sydämellisten syöpälajeiden eri muotoihin. Se tarkoittaa usein erityistapauksia trikuspidalis- ja mitralisavuja (mitralisklappeja), joissa on todennäköisesti genetista perustetta. Deltavyyhtymät voivat aiheuttaa sydänrasahduksia, kurkkukonnat, hengitysvaivoja ja muita sydämen vika-aiheuttamia symtomia.
Tarkemmin sanoen, deltavyyhtymä on erittäin harvinainen sydänrasva, joka voi olla perustettu genetiikkaan tai sairauksiin, kuten endokardiitisiin tai reumatoidarheumiiseen. Se voi esiintyä eri muodoissa, mutta useimmiten se koskee mitralis- ja/tai trikuspidalisavun toimintaan, mikä saattaa aiheuttaa sydänrasahdukset ja muita vaikeuksia.
Deltavyyhtymän syöpälajien tunnistaminen ja hoidetta on tärkeätä, koska se voi johtaa vaarallisiin tautijako-ongelmiin, jos se ei hoideta oikein. Hoidon mahdollisuudet riippuvat useimmasta osin siitä, miten monimutkainen deltavyyhtymä on ja mistä syistä se johtuu.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.
Reaktionstid (latin: reactio, 'en handlings eller svarsrörelse') är inom medicinen och fysiologi den tid det tar från att en stimulus uppfattas till det att ett respons eller ett svar registreras. Den mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder, beroende på kontexten.
Reaktionstiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsotillstånd, typen av stimulus och omgivningens faktorer. Vissa läkemedel eller substanser kan också påverka reaktionstiden genom att påverka centrala nervsystemet.
I kliniska sammanhang är reaktionstid en viktig parameter vid bedömning av patienters neurologiska funktion, särskilt efter skador eller sjukdomar som kan påverka hjärnan eller nerverna.
Elektromyografi (EMG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i skelettmusklerna. Den består vanligen av två delar: en del där man registrerar muskelns vilorelaxation, kallad "registrering av spontan aktivitet", och en del där man studerar muskelns svar på nervstimulering och/eller patientens egen muskelaktivering, kallat "provocerande tekniker".
EMG-undersökningen utförs vanligen av en specialist i neurologi eller fysiatri, och används för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar som exempelvis muskeldystrofi, neuropati och skador på nervrötter. Resultaten tolkas i sammanhang med patientens kliniska symptom och andra undersökningsmetoder.
Actigraphy is a non-invasive method used to evaluate physical activity and sleep-wake patterns, typically over several days or weeks. It involves the use of a small device called an actigraph that is worn on the wrist, similar to a watch. The actigraph measures movement and generates data that can be analyzed to determine patterns of rest and activity.
In medical terms, actigraphy is often used as an objective measure in the assessment and diagnosis of sleep disorders such as insomnia, circadian rhythm disorders, and sleep-related breathing disorders. It can also be used to evaluate the effectiveness of treatments for these conditions. Actigraphy data can provide information about sleep onset and offset times, total sleep time, wake after sleep onset, and sleep efficiency, among other measures.
It is important to note that actigraphy is not a substitute for polysomnography (PSG), which is the gold standard for diagnosing sleep disorders. However, actigraphy can provide valuable complementary information and is often used in conjunction with PSG or other clinical assessments.
'Proaktiv inhibition' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan tolkas som en aktiv handling för att hindra eller fördröja en process eller ett tillstånd från att inträffa. Detta kan användas i olika sammanhang, t.ex. inom neurologi där proaktiv inhibering kan avse en mekanism där hjärnan aktivt undertrycker en automatisk eller betingad respons till en stimulus för att förbättra kognitiv kontroll och beslutsfattande.
Emellertid bör nämnas att det saknas vetenskapliga studier eller medicinska referenser som stödjer den specifika användningen av begreppet 'proaktiv inhibering' i medicinen, så dess betydelse kan variera beroende på sammanhang och tillämpning.
Homeostas är ett begrepp inom fysiologi och betecknar ett systems förmåga att upreta och underhålla en relativt konstant internt miljö, trots fluktuerande yttre förhållanden. Det innebär att levande organismer har mekanismer som reglerar och kontrollerar olika fysiologiska variabler, såsom kroppstemperatur, syre- och näringsomsättning, vätskebalans och elektrolytbalans, för att upprätthålla en jämn och balanserad inre miljö. Homeostas uppnås genom ett komplext regleringssystem som innefattar sensoriska mekanismer, integrationscentra och effektormekanismer. Exempel på homeostatiska processer är blodsockernivåers reglering av insulin och glukagon, kroppstemperaturreglering genom svettning och skälva samt vätske- och elektrolytbalansens reglering genom hormonella mekanismer.
'Kortikosteroid' är ett samlingsbegrepp för en grupp steroidhormoner som produceras i kortex, den yttre barken av binjuren. De har en rad biologiska effekter och används inom medicinen för att behandla en mängd olika sjukdomar och tillstånd.
Exempel på kortikosteroider är cortisol, aldosteron och de syntetiska glukokortikoiderna som används som antiinflammatoriska läkemedel, såsom dexametason och prednisolon. Dessa läkemedel minskar inflammation, undertrycker immunsystemet och påverkar även ämnesomsättningen.
Trötthet är ett subjektivt och komplex fenomen som kan variera i svårighetsgrad och kan definieras som en känsla av minskad fysisk och mentalt energi eller kapacitet att utföra vanliga aktiviteter på grund av långvarig eller intensiv aktivitet, stress, sömnbrist, sjukdom eller emotionell ansträngning. Det kan också vara en biverkning till vissa mediciner eller terapier. I allvarliga fall kan trötthet vara ett tecken på underliggande sjukdomar som anemi, diabetes, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar eller cancer.
"Arbetsprestation" är ett begrepp inom arbshälsa och medicin som refererar till en individ´s förmåga att utföra arbetsrelaterade uppgifter och ansvarsområden. Den medicinska definitionen av "arbetsprestation" kan variera, men ofta inkluderar den följande aspekter:
1. Kognitiv förmåga: innefattar förmågan att tänka klart, lära sig nya saker, ta beslut och lösa problem.
2. Fysiska förmågor: innefattar styrka, uthållighet, rörlighet, balans och koordination.
3. Psykiska förmågor: innefattar emotionell stabilitet, psykisk hälsa och välbefinnande.
4. Sociala förmågor: innefattar kommunikationsförmåga, samarbetsvilja och förmågan att bygga och underhålla relationer på arbetet.
5. Förmåga att hantera stress: innefattar förmågan att klara av arbetsrelaterad stress och andra stressorer i livet.
En läkare eller annan medicinsk expert kan utvärdera en persons arbetsprestation genom att undersöka deras symptom, funktionsnivå, sjukdomshistorik och andra relevanta faktorer. Syftet med en sådan utvärdering är ofta att fastställa om en person har några begränsningar eller funktionshinder som kan påverka deras förmåga att utföra sitt arbete, och om det behövs någon form av anpassning eller stöd för att underlätta deras arbetsprestation.
'Uppmärksamhet' är ett centralt begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap, och refererar till den mentala process där individen aktivt fokuserar sin perception, tankar och handlingar på en viss sak eller händelse. Det kan delas upp i olika komponenter som att orientera sig mot en stimuli, selektiv uppmärksamhet (fokusera borta från distraktioner) och delad uppmärksamhet (hantera flera saker samtidigt). Inom medicinsk kontext kan uppmärksamhetsstörningar vara ett symtom eller en diagnos, som i ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) där svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet är centrala.
Sömngång, även känt som somnambulism, är ett sömnrelaterat beteende där en person stiger upp och går runt i sömnen utan medvetenhet eller minne av händelsen. Det inträffar vanligtvis under djupa sömnfaserna under den långsamma vågen (NREM-sömnen) under det första tredjedelen av natten.
Personer som sover går ofta långsamt, har en stel blick och kan vara svåra att väcka. De tenderar också att ha ett förvirrat eller desorienterat beteende när de vaknar upp mitt under ett sömngångsanfall.
Även om det är vanligt att sova gå bland barn, kan det också förekomma hos vuxna. Sömngång kan vara relaterat till stress, sömnbrist, vissa läkemedel eller underliggande neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och epilepsi. I de flesta fallen behöver dock inget specifikt behandling, men i allvarliga fall kan mediciner eller terapi vara användbar.
"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.
Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.
Melatonin är ett hormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt i pinealklandet i hjärnan. Det spelar en viktig roll när det gäller att reglera sömnen och vakenhetscykeln. Melatoninnivåerna börjar öka sent på kvällen, när mörker råder, och når sin topp under natten. Därefter sjunker nivåerna igen i gryningen.
Melatonin kan också användas som läkemedel i form av tabletter eller kapslar. Denna typ av melatonin kallas exogent melatonin och används ofta för att behandla sömnstörningar, såsom problem med insomni eller oregelbunden sömn-vakningscykel. Det kan även användas för att hjälpa till att minska jetlag.
Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.
"Kulturell utarmning" är ett kontroversiellt och nedsättande begrepp som saknar en etablerad medicinsk definition. Det används ibland inom vissa sammanhang för att beskriva en situation där en persons kulturella identitet, traditioner, språk eller värderingar anses hotas, undertryckas eller förloras på grund av påverkan från en dominerande kultur. Termen har kritiserats för att vara förenad med essencialistiska och deterministiska synsätt på kultur och identitet, samt för att underd Laura Dern i Jurassic Parkvurdera potentialen till kulturell utveckling och förändring.
Dygnsrytmstörningar, eller störningar i circadian rytm, är en medicinsk term som refererar till en avvikelse i den naturliga biologiska dygnsrytmen hos människor. Dygnsrytmen är ett slags inre klocksystem som styr olika fysiologiska funktioner, såsom sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck och hormonutsöndring, över en tidsperiod på 24 timmar.
Störningar i dygnsrytmen kan orsakas av olika faktorer, såsom skiftarbete, jetlag, mental ohälsa eller neurologiska sjukdomar. Symptomen på dygnsrytmstörningar kan inkludera sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter, depression och irritabilitet.
Det finns olika typer av dygnsrytmstörningar, bland annat förskjutningssyndrom (jetlag), fördröjd sömnfasstörning och framtysk syndrom. Behandlingen av dygnsrytmstörningar kan innebära förändringar i livsstilen, ljusterapi, mediciner eller kombinationer av dessa.
"Shift work tolerance" refererar till individens förmåga att hantera och adaptera sig till skiftarbete, vilket innebär arbeta vid olika tider på dygnet, ofta varierande schemaläggningar och oregelbundna sömnmönster. Toleransen för skiftarbete kan variera mycket mellan olika individer och kan påverkas av en rad faktorer som individuella arvsanlag, ålder, hälsostatus, livsstil och personliga preferenser.
En hög skiftarbetestolerans innebär att en person har förmågan att effektivt utföra sitt arbete under olika tider på dygnet, hantera sömnsvårigheter och andra relaterade hälsoeffekter, samtidigt som de upprätthåller en acceptabel livskvalitet. Vissa individer kan ha en naturlig förmåga att anpassa sig till skiftarbete, medan andra kan utveckla tolerans genom goda sömnhygien, regelbundna rutiner och hälsosamma levnadsvanor.
I motsats till detta kan en låg skiftarbetestolerans leda till problem som sömnsvårigheter, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, stress och ökad risk för arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar. I värsta fall kan det leda till kronisk sömnbrist och allvarliga hälsoproblem som depression, diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar.
Centralstimulerande medel, även kända som psyko stimulanter, är en grupp av läkemedel som ökar aktiviteten i centralnervösa systemet (hjärnan och ryggmärgen). De verkar genom att påverka signalsubstanser i hjärnan, framförallt dopamin och noradrenalin.
Exempel på centralstimulerande medel inkluderar:
* Amphetaminer (såsom Adderall och Dexedrine)
* Metylphenidat (såsom Ritalin och Concerta)
* Modafinil (såsom Provigil)
Dessa läkemedel används ofta för att behandla neurologiska tillstånd som ADHD (uppfattningssvårigheter med/utan sömnlöshet), narkolepsi och vissa former av depression. De kan också användas off-label för att behandla andra tillstånd, såsom utmattning och kronisk trötthet.
Även om dessa läkemedel kan vara effektiva vid behandling av vissa medicinska tillstånd, kan de också ha en potential för missbruk och beroende. Därför är det viktigt att endast använda dem under en läkares övervakning och strikt efter recept.
Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.
Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.
Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.
A1-adenosinreceptorn är en typ av G-proteinkopplad receptor som binder till neurotransmittorn adenosin. Denna receptortyp är involverad i en rad fysiologiska processer, inklusive reglering av hjärtats frekvens och blodflöde, samt modulering av smärta och inflammation. Aktivering av A1-adenosinreceptorn leder till minskad cellulär aktivitet och kan ha en dämpande effekt på exciterade nervceller. Ligander som aktiverar denna receptor används i behandling av vissa hjärtsjukdomar, medan antagonister utvecklas för att behandla neurologiska störningar och smärta.
Kroppstemperatur (eller kroppsvärme) är den termiska energin som utgör förhöjd temperatur i djurs eller människors kropp, jämfört med omgivningen. Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar något beroende på tid på dygnet och aktivitet, men är vanligtvis runt 37°C (98,6°F) när den mäts i munnen eller under armarna. Kroppstemperaturen regleras av ett komplext system som inkluderar termoregulatoriska center i hjärnan och olika hormonella och nervsignaler som påverkar blodkärlen, svettningar och muskelaktivitet för att hålla kroppstemperaturen nära konstant. Värmeregleringen är viktig för att underlätta optimal cellfunktion, tillväxt och reparation samt för att skydda kroppen från skador som orsakas av extrem temperatur.
I'm sorry for any inconvenience, but I need a bit more context to provide an accurate and helpful response. The term "Benshydrylföreningar" does not have a direct equivalent in English medical terminology. However, if you are referring to "benzylhydramine" or "diphenylmethane derivatives," which are sometimes referred to as "benzhydryl compounds," I can provide some information on those.
Benzylhydramine is a type of antihistamine that contains a benzhydryl group, which is a functional group consisting of two phenyl rings connected by a methane bridge. Antihistamines work by blocking the action of histamine, a chemical released during an allergic reaction that causes symptoms such as itching, sneezing, and runny nose. Benzylhydramine has been used in the past to treat various conditions, including allergies, motion sickness, and insomnia, but it is not commonly used in modern medicine due to its sedative effects and potential for abuse.
Diphenylmethane derivatives are a class of compounds that contain a diphenylmethane group, which consists of a methane bridge connecting two phenyl rings. These compounds have various medical uses, including as local anesthetics, antihistamines, and antiarrhythmic agents. Some examples of diphenylmethane derivatives include diphenhydramine (an antihistamine), bupivacaine (a local anesthetic), and flecainide (an antiarrhythmic).
I hope this information is helpful! If you could provide more context or clarify your question, I would be happy to try to give a more specific answer.
'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.
En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.
'Korttidsminnet', eller 'working memory' som det kallas på engelska, är ett sammanfattande begrepp för de mentala processer och mekanismer som gör det möjligt för oss att hålla information aktiv och tillgänglig under en kort period av tid, vanligen uppemot 20-30 sekunder. Detta minne används ofta när vi till exempel läser ett telefonnummer innan vi skriver ner det eller för att lösa enkla matematiska problem i huvudet. Korttidsminnet är också viktigt för att kunna fokusera och hålla uppmärksamheten riktad mot en viss uppgift eller information. Det skiljer sig från långtidsminnet, som kan behålla information under mycket längre perioder av tid.
Juvenile myoclonic epilepsy (JME) is a type of generalized epilepsy that typically begins in adolescence. It is characterized by the presence of myoclonic jerks, which are sudden, brief, shock-like muscle jerks that can affect any part of the body. These myoclonic jerks often occur upon awakening and may be triggered by factors such as fatigue, stress, or alcohol consumption.
In addition to myoclonic jerks, people with JME may also experience generalized tonic-clonic seizures, which are characterized by a loss of consciousness and stiffening and shaking of the body. These seizures can be quite dramatic and are often what prompt individuals with JME to seek medical attention.
JME is typically treated with anti-seizure medications, and it is important for individuals with this condition to work closely with their healthcare providers to find a treatment plan that works for them. With appropriate treatment, many people with JME are able to lead full and active lives.
'Bilkörning' er en direkte översättning av 'driver's license' eller 'driving license' från engelska till svenska. Det är ett officiellt dokument som visar att en person har rätt att köra fordon på allmänna vägar, efter att ha genomgått och klarat en utbildning och en praktisk/teoretisk examen.
Enligt medicinsk terminologi kan 'bilkörning' definieras som en aktivitet som involverar kognitiva, sensoriska och motoriska förmågor för att kontrollera och navigera ett fordon på säker väg. Detta inkluderar förmågan att tolka information från omgivningen, ta beslut i realtid, samordna rörelser och reagera på oväntade händelser.
Det är värt att notera att vissa medicinska tillstånd kan påverka en persons förmåga att köra bil, vilket kan kräva begränsningar eller särskilda regler för deras 'bilkörnings'-rättigheter. Exempelvis kan personer med vissa neurologiska tillstånd, synproblem eller psykiatriska sjukdomar ha begränsade rättigheter att köra bil på grund av sina symptom.
Narkolepsi är en neurologisk sömnstörning som kännetecknas av överväldigande sömnsyner och plötsliga attacker av sömn under dagen, oavsett om individen har haft tillräckligt med sömn eller inte. Andra typiska symtom kan inkludera kataplexi (plötslig muskelsvaghet eller förlust av muskelkontroll), hallucinationer vid insomnandet och uppväckning, och sömnlöshet vid nattsömnen. Narkolepsi orsakas av avvikelser i hjärnbarkens reglering av sömn-vakenhetscykeln och är ofta förknippad med lägre än normala nivåer av hypocretiner (även kända som orexiner), signalsubstanser som hjälper till att reglera vakenhet, aptit och emotionell reglering. Det finns två huvudtyper av narkolepsi: typ 1, där kataplexi förekommer, och typ 2, där kataplexi saknas. Narkolepsi behandlas vanligtvis med mediciner som hjälper till att kontrollera symtomen och livsstilsförändringar som kan underlätta bättre sömnhygien och rutiner.
"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.
Kognition är ett samlingsbegrepp inom psykologin och neurovetenskapen som refererar till de mentala processer som involveras i att uppfatta, bearbeta, lagra och använda information. Detta inkluderar bland annat perception, uppmärksamhet, learning, minne, språk, problemlösning, tänkande och beslutsfattande. Kognitionen är en central del av hur vi interagerar med vår omvärld och hur vi formar våra tankar, känslor och handlingar.
'Seasonal Affective Disorder' (SAD) er en type af depression, der typisk opstår hos en person i de samme årstider, normalt om efteråret eller vinteren. Den karakteriseres ved at have følelser af tristhed, nedtrykthed, reduceret energilevelse, øget søvnbehov, øget appetit (især på kulhydratrige fødevarer), vægtøgning og socialt tilbagetræk sig. SAD antages at opstå som følge af mangel på naturligt lys, hvilket kan forstyrre den indre biologiske ure (cirkadian rytme) og nedsætte produktionen af neurotransmitter såsom serotonin og dopamin i hjernen. Behandlinger omfatter lysterapi, antidepressiva medicin og kognitiv adfærds terapi (CBT).
"Aktivitetscykel" är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan tolkas som en aktivitetsperiod under vilken en person med en kronisk sjukdom upplever förbättrad fysisk eller mentalt välbefinnande. Dessa cykler kan inträffa spontant eller utlösas av behandlingar, och de kan variera i längd och intensitet mellan olika individer.
Exempelvis kan en person med multipel skleros uppleva en förbättring av sina symtom under en viss tid, såsom förbättrad muskelstyrka eller ökad energi, innan de återgår till ett mer nedsatt tillstånd. Det är viktigt att poängtera att varje person upplever sin sjukdom på ett unikt sätt och att aktivitetscykler kan skilja sig mellan olika individer med samma diagnos.
'Minne' kan definieras som den kognitiva förmågan att behålla, lagra och återkalla information. Det är en del av vår korttids- och långtidss memory, och inkluderar förmågan att lära oss nya saker och erinra oss om dem. Minnet kan delas upp i olika typer beroende på vad det är som behöver minnas, till exempel verbalt (språk), visuellt (bilder) eller procedurally (rutiner och färdigheter).
'Hjärnbark' är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre vävnadslagern av hjärnan, även känd som cerebral cortex. Den består av nervceller och deras utskott (axoner och dendriter) och är indelad i olika områden med specifika funktioner, såsom sensoriska, motoriska och kognitiva funktioner. Hjärnbarken är den del av hjärnan som är involverad i högre mentala processer, inklusive tankeprocesser, minne, perception, språk och medvetande.
Sömnstörningar med förändrad dygnssyntomi (eng. Circadian Rhythm Sleep-Wake Disorders, CRSWD) är en grupp sömnstörningar som kännetecknas av en desynkronisering mellan den inre biologiska klockan och den sociala och/eller fysiska miljön. Detta leder till oregelbundenheter i sömnen och vakenhet, vilket kan påverka individens vardagliga funktioner negativt.
Det finns flera olika typer av CRSWD, exempelvis:
1. Förskjutning av dygnssyntomi (eng. Shift Work Sleep Disorder): en sömnstörning som beror på att en individ arbetar i skift som stör deras normala sömnschema.
2. Dyssynkroni (eng. Jet Lag Disorder): en sömnstörning som orsakas av snabba tidszonförskjutningar, vilket gör att den inre klockan inte hinner justera sig till den nya miljön.
3. Fördröjd sömnfas (eng. Delayed Sleep Phase Disorder): en sömnstörning där individen har svårt att somna och vakna på tidig morgon, utan tenderar att somna sent på kvällen och vakna sent på morgonen.
4. Avancerad sömnfas (eng. Advanced Sleep Phase Disorder): en sömnstörning där individen tidigt somnar och tidigt vaknar, ofta klockan 18-19 på kvällen och 3-4 på morgonen.
5. Icke-24-timmars sömn-vakenhetsrytm (eng. Non-24-Hour Sleep-Wake Disorder): en sömnstörning där individens inre klocka inte fungerar korrekt och inte följer en 24-timmars cykel, vilket kan leda till att personen har svårt att somna och vaknar vid samma tidpunkt varje dag.
Symptomen på de olika typerna av sömn-vakenhetsrytmstörningar kan variera, men inkluderar ofta problem med att somna och vakna vid rätt tidpunkt, sömnlöshet, trötthet under dagen, koncentrationssvårigheter och nedsatt kognitiv förmåga. Behandlingen kan bestå av förändringar i sömnhygienen, ljusterapi, mediciner eller kombinationer av dessa.
'Sömnapné, central' kan definieras som en sömnrelaterad andningsstörning där andningen periodvis upphör eller blir ytlig under sömnen, orsakat av ett fel i hjärnan som styr andningsmuskulaturen. Detta skiljer sig från 'obstruktivt sömnapné', där luftvägen blockeras på något sätt. Centralt sömnapné kan vara relaterat till neurologiska sjukdomar, hjärnskador eller vissa läkemedel, men det kan också förekomma hos friska individer under vila och särskilt under REM-sömn. I vissa fall kan centralt sömnapné vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom hjärnstamstumörer eller skador, men ofta är det en obehaglig men icke livshotande tillstånd. Behandlingen för centralt sömnapné kan innefatta behandling av underliggande sjukdomar, användning av andningsmaskiner eller annan medicinsk behandling.
En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.
Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.
Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.
Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.
Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.
It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.
In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.
P300 är en händelserrelaterad potential (ERP) som registreras i hjärnans elektriska aktivitet under en EEG-undersökning. Denna potential uppstår som ett positivt vågimpuls, det vill säga en topp på den elektriska signalen, omkring 300 millisekunder efter presentationen av en oväntad eller betydelsefull stimulus. P300 används ofta som ett mått på uppmärksamhet och kognitiv bearbetning i forsknings- och kliniska sammanhang. Det kan till exempel användas för att undersöka sjukdomar som ger upphov till kognitiva störningar, såsom demenssjukdomar och schizofreni.
I am not aware of a medical term specifically referred to as 'Leda.' The term 'Leda' is actually derived from Greek mythology, where Leda was a queen of Sparta who became the mother of two sets of twins, including Helen of Troy and Polydeuces, after being seduced or raped by Zeus in the form of a swan.
However, there are medical terms related to genetics that involve the concept of 'leda,' which is derived from the Greek word for 'lead' or 'leaden.' For example, 'leda stones' refer to dense, lead-like concretions found in the gallbladder. In addition, 'leda bodies' are small, round, basophilic inclusions found in the cytoplasm of some cells, such as those affected by certain types of leukemia or lymphoma.
Without more context, it is difficult to provide a more specific medical definition related to 'Leda.'
Motorisk aktivitet är en term inom medicinen och hälsa som refererar till rörelser och fysisk aktivitet i kroppen, driven av muskelkontraktioner. Det kan omfatta allt ifrån små rörelser som att blinka eller röra pekfingret, till större rörelser som gång, springa eller cykla. Motorisk aktivitet är viktig för att underhålla fysisk hälsa, stärka muskler och ben, förbättra balans och koordination samt minska risken för ohälsa som övervikt och sjukdomar relaterade till rörelseapparaten.
'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän term som används för att beskriva frånvaron av ljus eller dålig synbarhet. I medicinskt sammanhang kan man dock tala om "nattsyn" (night vision), vilket är ett mått på hur väl ögat fungerar i mörker. Nattsyn kan vara nedsatt hos vissa personer, till exempel på grund av åldring, näthinneförändringar eller vissa sjukdomstillstånd. Det finns också medicinska instrument som använder sig av intensifierad ljusförstärkning för att underlätta synen i mörker, så kallade nattsynsgranater eller nattsikten.
Tandgnissling under sömn, även känt som sleep bruxism, är en medveten eller omedveten aktivitet där personen pressar tänderna eller värjer på dem under sömnen. Det kan orsaka ohälsa till tänderna och käkmusklerna, samt leda till besvär som huvudvärk, smärta i ansiktet och öronen, och ökad känslighet för tänder. Tandgnissling under sömn kan vara relaterat till stress, vrede, ångest eller andra psykiska faktorer, men även till abnormalitet i det centrala nervsystemet eller till bruk av vissa läkemedel. Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av patientens symptom och en polysomnografisk undersökning under sömn. Behandlingen kan innefatta användande av en skyddsmunskydd, beteendeterapi, stresshantering och i vissa fall läkemedel.
Latin: "Acidum D-asparaginicum"
D-Asparaginsäure ist eine enantiomerenreine Form der Asparaginsäure, bei der alle Moleküle die gleiche dreidimensionale Orientierung (Konfiguration) haben. Es handelt sich um eine nicht-proteinogene α-Aminosäure, das heißt, sie wird normalerweise nicht in Proteine eingebaut. D-Asparaginsäure spielt jedoch eine Rolle bei einigen biochemischen Prozessen im menschlichen Körper und kommt in einigen Nahrungsmitteln vor.
Intrinsiska sömnrubbningar (engelska: Intrinsic sleep disorders) är en kategori av sömnstörningar som orsakas av en inre störning i själva sömnprocessen, till skillnad från sådana som orsakas av exempelvis livsförhållanden, mediciner eller andra sjukdomar. Detta innebär att personer med intrinsiska sömnrubbningar har en förändrad sömnarkitektur och/eller sömncykel som orsakas av en neurobiologisk störning i centrala nervsystemet. Exempel på intrinsiska sömnrubbningar är primära insomnier, primär hypersomni och näktergalssyndrom (engelska: Delayed Sleep Phase Syndrome).
Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.
Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.
Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.
Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.
'Octodon' er en slags gnagere som også kjennes under fællesnavnet "viscachaer". Den mest kjente arten i slæktet er Degus (*Octodon degus*). Disse dyr har en lignende livsstil og anatomi som eger, men de er ikke nær beslektet med dem.
Degus-dyrene kommer oprindelig fra Chile i Sydamerika, hvor de lever i grusbundne kolonier i ørkenområder. De veier mellom 170 og 350 gram og har en kropslengde på opp til 28 cm, inklusive en 12 cm lang hale. Deres pels er brun og grå med en lysere underside.
Degus-dyrene er herbivorer som lever av grønne planter, frøer og bark. De har et unikt tannsystem som tillater dem å knuse de hårde frøskallene de spiser.
I fangenskap kan Degus være interessante kjæledyr på grunn av deres aktive og sosiale natur, men de kræver en artifellig oppdrett med plass til å grave og gnage.
Medicinskt sett definieras "moderslöshet" som ett tillstånd hos en mor där hon har svårigheter att sköta sin barns behov på ett adekvat sätt. Det kan innebära brist på känslomässig respons, omsorg och engagemang, såväl som brist på förmåga att besvara barnets fysiska och emotionella behov. Moderslöshet kan vara relaterad till en rad olika orsaker, inklusive psykiska sjukdomar, drog- eller alkoholmissbruk, ung ålder, brist på socialt stöd och andra livsuppehållande faktorer. Det är viktigt att notera att moderslöshet inte bara handlar om morskap utan kan också drabba föräldrar av alla kön och i alla familjetyper.
Den hypothalamus är ett strukturellt och funktionellt delområde i hjärnan som utgör en viktig del av det endokrina systemet. Den hypothalamus har en central roll i att reglera och kontrollera flera kroppsliga funktioner, inklusive:
* Termoreglering (kroppstemperatur)
* Homöostasreglering (t.ex. vatten- och elektrolytbalans, hungerkänslor och näringsintag)
* Sömn-vakenhetscykeln
* Hormonella funktioner (till exempel produktion av hormoner som styr hypofysens funktion)
* Kardiovaskulära funktioner (t.ex. hjärtrytm och blodtryck)
* Stressrespons och affektiva tillstånd (t.ex. depression, rädsla och ilska)
Den hypothalamus är belägen i det ventrala delen av diencephalon och gränsar till tredje ventrikeln. Den består av flera nuclei (kärnor) med olika funktioner, inklusive supraoptiska kärnan, paraventriculariska kärnan, ventromediala kärnan och laterala hypotalamiska kärnan. Dessa kärnor kommunicerar med varandra och med andra delar av hjärnan via nervbanor och neurotransmittorer.
Den hypothalamus producerar också flera neuropeptider och hormoner, inklusive TRH (tyreoideastimulerande hormonfrisättande hormon), CRH (kortikotropinfrisättande hormon), GnRH (gonadotropinfreisättande hormon) och somatostatin. Dessa hormoner reglerar bland annat hypofysens produktion av tyreoideahormoner, kortisol, könshormoner och prolaktin.
Läkarambedeckning:
'Portionsstorlek' definieras som den mängd av ett matvaru- eller dryckesföremål som serveras, konsumeras eller rekommenderas att ägas upp vid en given tidpunkt. Portionsstorleken kan variera beroende på personens ålder, kön, vikt, fysisk aktivitet och hälsostatus. I medicinsk kontext används ofta referensvärden för portionsstorlekar som ett sätt att ge råd om kosthållning och att hjälpa individer att uppskatta mängderna av mat och dryck de bör äta för att underhålla en hälsosam livsstil.
'Nervceller', eller neuroner, är de specialiserade cellerna i nervsystemet som skickar och tar emot signaler, så kallade impulser, från varandra via sina utskott, axon och dendriter. Dessa signaler kan vara kemiska eller elektriska och används för att kommunicera information inom och mellan olika delar av nervsystemet. Nervcellerna är mycket viktiga för alla aspekter av kroppens funktion, inklusive sinnesintryck, rörelse, minne och känslor. De är också specialiserade till att överleva länge och har en hög grad av återbildning efter skada jämfört med andra celltyper i kroppen.
A2-adenosinreceptorer är en typ av G-proteinkopplade receptor som binder till neurotransmittorn adenosin. När adenosin aktiverar A2-adenosinreceptorer ökar intracellulära nivåer av cAMP (3',5'-cyklick adenosinmonofosfat) genom att aktivera en Gs-proteinkomplex, vilket leder till en varierad svar hos cellen beroende på celltyp. I det centrala nervsystemet är A2-adenosinreceptorer involverade i reguleringen av neurotransmission och har visat sig ha potential som terapeutiskt mål för behandling av neurologiska sjukdomar, såsom Parkinson's disease och smärta. I det perifera nervsystemet är A2-adenosinreceptorer involverade i inflammation och immunresponser.
'Vintersömn' är ett informellt begrepp och saknar en universell medicinsk definition. Termen används ofta för att beskriva en känsla av trötthet, sömnighet eller minskad energilevel under vintermånaderna, särskilt i tempererade klimatzoner där dagarna blir kortare och mörka. Detta fenomen kan delvis bero på en förändring av den naturliga ljus-mörkercykeln som styr vår inre biologiska klocka, eller circadian rytm. I vissa fall kan det vara relaterat till ett tillstånd som kallas säsongsbunden depression (SAD), även känt som vintersjukan, som är en form av klinisk depression som tenderar att uppträda under vintermånaderna. Emellertid bör det noteras att inte alla personer som upplever trötthet eller sömnighet under vintern har säsongsbunden depression.
Kroppstemperaturregleringen (eller termoregulering) är den process där kroppen reglerar sin egen temperatur för att hålla den inom ett normalt intervall, vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. Denna process styrs av det autonoma nervsystemet och involverar mekanismer som kyla ner eller värmer upp kroppen beroende på omgivningstemperatur och fysisk aktivitet. Värme kan genereras genom muskelaktivitet eller metaboliska processer, medan avkylning sker genom svettning eller vasodilation i huden för att öka värmetappningen.
In medical terms, "erinring" refers to a memory or recall of information from past experiences. It is the ability to remember and recollect information that has been learned or experienced before. Memory can be categorized into different types such as short-term memory, long-term memory, and sensory memory.
Memory is an essential cognitive function that allows individuals to encode, store, and retrieve information. The process of memory involves several brain regions, including the hippocampus, amygdala, and prefrontal cortex. Memory loss or impairment can occur due to various reasons, such as neurological disorders, aging, trauma, or certain medications.
In summary, 'erinring' is a medical term that refers to the cognitive process of remembering and recalling information from past experiences.
Den hippocampus är en del av limbiska systemet i hjärnan som spelar en viktig roll i minnes- och läringsprocesser. Det är ett par strukturer, en i varje hemisfär, som liknar en hästsko i formen och ligger djupt inne i tinningloben. Hippocampus består av flera regioner, inklusive cornu ammonis, dentatgyrus och subiculum, som tillsammans bildar en komplex neural nätverksarkitektur.
Hippocampus är speciellt känslig för skador orsakade av syrebrist, neuroinflammation och neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom. Forskning har visat att förlust av volym och funktion i hippocampus korrelerar med minnesförlust och kognitiva nedsättningar hos äldre vuxna och personer med demenssjukdomar.
Period Circadian Proteins (PER proteins) refer to a group of proteins that play a crucial role in the regulation of the circadian rhythm, which is the internal biological clock that regulates various physiological processes in living organisms. The term "PER proteins" specifically refers to the proteins encoded by the period genes, per1, per2, and per3, which were first discovered in fruit flies but have since been identified in many other species, including mammals.
The circadian rhythm is a complex system that involves a feedback loop of gene expression and protein regulation. The PER proteins are part of this feedback loop and help regulate the timing of various physiological processes such as sleep-wake cycles, feeding behavior, and hormone release.
In the positive arm of the feedback loop, the PER proteins are transcribed and translated in response to signals from other clock genes. Once produced, the PER proteins form complexes with another group of clock proteins called CRY (cryptochrome) proteins. These PER-CRY complexes then translocate to the nucleus where they inhibit the transcription of their own genes, forming a negative feedback loop.
Over time, the levels of PER and CRY proteins decrease, allowing for the transcription of the period genes to resume, starting the cycle again. This feedback loop helps maintain the circadian rhythm and ensure that various physiological processes are regulated in a timely and coordinated manner.
Defects in the regulation of the circadian rhythm have been linked to various health problems, including sleep disorders, mood disorders, and metabolic diseases. Therefore, understanding the role of PER proteins and other clock genes in the regulation of the circadian rhythm is an important area of research with potential implications for human health.
Androgenantagonists are a class of drugs that work by blocking the effects of androgens, which are male hormones like testosterone. These drugs are often used to treat conditions related to an excess of androgens, such as prostate cancer, benign prostatic hyperplasia (BPH), and hirsutism in women.
Androgen antagonists work by binding to the androgen receptors in cells, preventing testosterone and other androgens from binding and exerting their effects. This can help to reduce the growth of cancer cells in prostate cancer or shrink an enlarged prostate in BPH.
Examples of androgen antagonists include flutamide, bicalutamide, and enzalutamide for prostate cancer, and spironolactone and finasteride for BPH and hirsutism. It's important to note that these drugs can have side effects, such as sexual dysfunction, hot flashes, and breast tenderness, so they should be used under the close supervision of a healthcare provider.
Sömnbrist
Christian Benedict
Typ 2-diabetes
Uretrit
Sömn
Dysfori
Koncentrationssvårigheter
Stress
Bipolär sjukdom
Bevakningslotta
Sexsomni
Smitta
Hallucination
Sömn hos djur
Neurogenes
Våld vid psykisk sjukdom
Förkylning
Återhämtning
Dygnsrytm
Egodepletion
En kvinnas hämnd
Sinnesförvirring
Sommartid
Sömnmyokloni
Nattskräck
Huvudvärk
Tuberkulos
Våld
Autonomous sensory meridian response
Ljusarkitektur
Sömnbrist - Wikipedia
Mirijam Geyerhofer - blev sjuk av sömnbrist och skrev boken hon själv hade behövt | Författaren i fokus on Acast
Vad gör sömnen för din hjärna och varför påverkas vi så olika av sömnbrist? | Karolinska Institutet Nyheter
Sömnbrist
Sömnbrist - BaraSophia
sömnbrist - Creative Being
Sömnbrist barn symtom
Min sömnbrist | mitt nya liv
Lider du av sömnbrist - här kommer fem tips - Örebro Tribune
Stress - orsaken är för mycket salt i maten | illvet.se
Bättre sömn - Michael Mosley ger sina bästa tips | Doktorn.com
Sömnapné vanligt hos patienter med förmaksflimmer - | forskning.se
Länken mellan sömnmönster och migrän • euroClinix®
Familj | Vimedbarn - Topplistor för influencers
februari 2007 - Daniel Åberg
Sömn och ögon - iol
Du sökte efter forskning - Sida 2 av 130 - NewsVoice
Carro hade sex med en främling för att irritera sina vänner - och andra hemligheter | Föräldrasnack med Carro och Rebecka | Yle...
Alkohol, andra droger och spelvanor | Lunds universitet
Epilepsi - 1177
Sömnens påverkan på din träning | Valio
Om kroppen och Forskning-arkiv | Alla artiklar på en och samma sida.
Berättelse 44: Känner sorg över det lilla barnet jag var - Hälsa - svenska.yle.fi
Pigg och naturlig make up för kvinnor i mogen ålder | MåBra
Inskolning för Tyler och sommarens avslut på Kolmården! | mammaochpappablogg
Jobbar heltid på byggen i Sverige - sover på gatan - Byggnadsarbetaren
Barnhjärnans Dag | Event | Hjärnfonden
Stridsskrift för en bättre äldrevård
november 2021 - Egoinas
Stress6
- Mer ovanliga sömnbesvär är att gå i Smärtan känns ofta i pannan och vid tinningarna och kan bland annat bero på oro, sömnbrist och stress. (netlify.app)
- Sömnbrist, avbruten sömn och generella sömnproblem är direkta orsaker till stress och stressrelaterade sjukdomar, och den grupp som hade ett förhöjt saltintag visade också tydliga tecken på ökad irritabilitet och tydliga symptom på stress. (illvet.se)
- Moderns demens blev dessutom värre vid stress, sömnbrist och med hemtjänstpersonal som hela tiden skiftade. (ystadsallehanda.se)
- Kan det vara resultatet av veckans sömnbrist, eller stress ? (mabra.com)
- Vid infektioner, förkylning, hög stress eller sömnbrist kommer du ha förhöjd puls. (aktivitus.se)
- Det handlar till exempel om att sluta röka, se över sina alkoholvanor och sin kost, motionera mer och se till att du etablerar vanor som motverkar stress och sömnbrist. (bms.com)
Dessutom1
- Sömnbrist kan dessutom förvärra reumatisk värk. (reumatiker.se)
Bland annat2
- Akuta effekter av sömnbrist är bland annat sömnighet och försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga. (wikipedia.org)
- Kronisk sömnbrist har bland annat associerats med fetma och diabetes. (wikipedia.org)
Negativt1
- Sömnbrist kan inverka negativt på kroppslig hälsa och kognitiva funktioner, men också påverka sinnesstämningen och ge bristande im-pulskontroll. (netlify.app)
Jobb1
- Om du stressar och belastar hjärnan under dagen eller gör fysiskt tungt jobb har du Sömnbrist förvärrar symtomen, varför det är viktigt att utöka sömn och vila. (netlify.app)
Effekter3
- Hälsokedjan Life har kollat närmare på vilka effekter sömnbrist ger hos människan, här delar de med sig av de fem bästa tipsen för bättre sömn. (orebrotribune.se)
- Hälsokedjan Life har kollat närmare på vilka effekter sömnbrist ger och delar sina fem bästa tips för bättre sömn. (orebrotribune.se)
- Vilka effekter har sömnbrist egentligen på svenskarna? (orebrotribune.se)
Senaste2
- I den senaste upplagan av Hälsobarometern uppger en majoritet av svenskarna att de lidit av sömnbrist någon gång under de senaste 12 månaderna. (orebrotribune.se)
- Hälsobarometern visar att så mycket som 60 procent av svenskarna har lidit av sömnbrist under de senaste 12 månaderna. (orebrotribune.se)
Leda1
- Sömnbrist kan leda till mängder av åkommor och skador. (homepoint.se)
Lider1
- Jag lider av konstant sömnbrist i veckorna. (creativebeing.se)
Samband2
- Det finns tydliga samband mellan sömnbrist/sömnproblem och skärmtid. (janusinfo.se)
- Författarna tror att sömnbrist i samband med inkonsekventa sängtider kan hindra hjärnans utveckling. (lifestyletv.se)
Delar1
- Mirijam delar med sig av sina erfarenheter och tankar om att hantera sömnbrist, vi pratar också om hennes något brokiga utgivningshistoria och hur man skriver en fackbok om ett ämne man inte själv är expert på. (acast.com)
Vissa2
- Sömnbrist kan användas som tortyrmetod, och har också använts för att framkalla uppenbarelser inom vissa religiösa riktningar. (wikipedia.org)
- Vissa forskare jämför föräldrarnas sömnbrist med tortyr. (netlify.app)
Exempel2
- Sömnbrist kan vara både akut och kronisk, och kan vara frivillig (orsakad av en livsföring där man inte tillåter sig den mängd sömn man behöver) eller orsakad av en oförmåga att erhålla tillräckligt mycket sömn av god kvalitet, som till exempel är fallet vid insomni, sömnapnésyndrom eller kroniska värktillstånd som stör sömnen. (wikipedia.org)
- Sömnbrist under en kortare period ger tillfälliga symptom som till exempel trötthet och nedsatt koncentrationsförmåga. (netlify.app)
Tecken3
- 3 tecken på sömnbrist. (firebaseapp.com)
- Om du efter att ha läst om dessa tecken och symptom känner att du kanske har en hormonobalans borde du boka tid hos din Tecken på sömnbrist. (firebaseapp.com)
- 1) Detaljerad ledsenhet och överaktivitet är vanliga tecken på sömnbrist hos små barn. (firebaseapp.com)
Kroppen5
- Sömnbrist däremot har negativ påverkan på olika processer i kroppen inklusive immunfunktion, reproduktion, hormonbalans, humörreglering, minne och aptit. (orebronyheter.com)
- Nu ser forskare orsaken: sömnbrist skapar en inflammation i kroppen. (netlify.app)
- Hur länge kan man leva med sömnbrist, det vill säga att man inte kan sova Sömn och återhämtning är viktigt för dig som försöker leva så hälsosamt som Stress kan leda till högt blodtryck, ont i kroppen, minnes- och Nu ska studier vid Örebro universitet fokusera på störd sömn hos friska ostört, samt hur smärtan sprider sig i kroppen, säger Sofia Bergbom. (netlify.app)
- Inte förrän långt efteråt förstod jag att stresshormoner tar över kroppen vid sömnbrist. (netlify.app)
- Influence of Tryptophan and Serotonin on Mood and Cognition with a Possible &nbs 22 mar 2021 Vid sömnbrist hinner kroppen inte med sina arbetsuppgifter, vilket tillslut påverkar den hormonella balansen i kroppen. (netlify.app)
Leder2
- Sömnbrist med ökad hunger och sötsug leder ofta till att vi äter mer och framförallt att vi lättare faller för sockerrik mat (1). (netlify.app)
- Sömnbrist leder till längre och djupare stadier av NREM-sömn, och mindre REM-sömn. (wikipedia.org)
Kronisk1
- Sömnbrist kan vara både akut och kronisk, och kan vara frivillig (orsakad av en livsföring där man inte tillåter sig den mängd sömn man behöver) eller orsakad av en oförmåga att erhålla tillräckligt mycket sömn av god kvalitet, som till exempel är fallet vid insomni, sömnapnésyndrom eller kroniska värktillstånd som stör sömnen. (wikipedia.org)
Upplever1
- Vilka effekter upplever du att sömnbrist har på dig? (orebronyheter.com)
Trots3
- Trots sömnbrist så får man ändå energi nog att ut och solhänga, promenera och gulla med bebis. (aftonbladet.se)
- Efter återhämtningsperioden fann man dock att visceral fettvävnad hos patienter med sömnbrist fortsatte att öka, trots att kroppsvikten sjönk och subkutant fett minskade, och att ökningen av det totala bukfettet planade ut. (forskninghalsa.se)
- Trots en lång resa och sömnbrist blev landslagsdebuten något att minnas för Timothy Liljegren. (hd.se)
Psykisk1
- studier visar tydliga samband mellan sömnbrist och psykisk ohälsa. (nonsmoking.se)
Upplevt4
- Värst drabbad är åldersgruppen 31-40 år där nästan sju av tio upplevt sömnbrist. (orebronyheter.com)
- Att en stor majoritet av svenskarna har upplevt sömnbrist under det senaste året är givetvis inget roligt resultat. (orebronyheter.com)
- Har du upplevt sömnbrist under de senaste 12 månader? (orebronyheter.com)
- Sömnbrist är något som de allra flesta har upplevt eller kommer att uppleva. (firebaseapp.com)
Jobbigt1
- Det är också så att sömnbrist på sikt kan ge depression, då allt blir jobbigt ut en god natts sömn. (dinamediciner.se)
Visar3
- Hälsobarometern visar att så mycket som 60 procent av svenskarna har lidit av sömnbrist under de senaste 12 månaderna. (orebronyheter.com)
- I vad forskarna hävdar är den första studien någonsin som utvärderar sambandet mellan sömnbrist och omfördelning av kroppsfett, visar på en ökning av bukfett, och särskilt visceralt fett, som ett resultat av förkortad sömn. (forskninghalsa.se)
- Det visar att om du har sömnbrist kommer folk att bedöma dig på ett mindre fördelaktigt sätt. (vision.se)
Lidit1
- I den senaste upplagan av Hälsobarometern uppger en majoritet av svenskarna att de lidit av sömnbrist någon gång under de senaste 12 månaderna, Life har kollat närmare på vilka effekter sömnbrist ger och delar sina fem bästa tips för bättre sömn. (orebronyheter.com)
Skador1
- De nya resultaten öppnar för möjligheten att förebygga de skador som sömnbrist medför hos människor. (netlify.app)
Forskare1
- Naima Covassin, PhD, en forskare inom hjärt- och kärlmedicin vid Mayo Clinic i Rochester, Minnesota, USA, ledde denna randomiserade, kontrollerade studie av 12 friska, icke-överviktiga personer som slumpmässigt lottades till kontrollerad sömnbrist - 2 veckor med 4 timmars sömn per natt - eller kontrollerad sömn på 9 timmar per natt, följt av en 3-dagars återhämtningsperiod. (forskninghalsa.se)
Funktioner2
- Experimentellt framställd sömnbrist är vidare ett viktigt forskningsintrument inom sömnforskningen för att studera sömnens funktioner. (wikipedia.org)
- Sömnbrist kan inverka negativt på kroppslig hälsa och kognitiva funktioner men också påverka sinnesstämningen och ge bristande impulskontroll hos barnet. (5dok.org)
Vila1
- Sömnbrist och trötthet som inte går att vila bort är tidiga varningstecknet, säger forskaren och psykologen Agneta Sandström. (motivation.se)
Fysisk1
- Icke-farmakologisk behandling, främst fysisk träning och "sömnhygien", undvika sömnbrist. (janusinfo.se)
Kommentarer1
- Inga kommentarer till Valborg och sömnbrist! (justlotta.se)
Depression1
- Sänkt livskvalitet på grund av sömnbrist och sekundär depression är inte ovanligt i svårare fall. (janusinfo.se)