'Sandflugsfebre' er en infeksjons sykdom som forås av bakterien *Bartonella bacilliformis* og overføres gjennom slike som sandfluer. Sykdommen forekommer hovedsakelig i fjerntliggende områder i Andes-bjergene i Sydamerika, især i Peru, Ecuador, Colombia og Bolivia.

Det er noe ulikt å oppleve sandflugsfebre uten å ha reist til disse områdena. Symptomene på sandflugsfebre kan variere, men de mest alminnelige inkluderer feber, hodermerker, muskelsmerter, og svulminger i lymfeknuter. I værste fall kan den føre til alvorlige komplikasjoner som blodforgiftning (sepsis) eller ødelæggelse av røde blodceller (hemolytisk anemi).

Hvis du tror du har opplevd symptomer på sandflugsfebre etter en reise til de berørte områdene, bør du søke medisinsk veiledning umiddelbart. Behandlingen består vanligvis av antibiotika for å eliminere infeksjonen.

'Phlebotomus' är ett släkte i insektsordningen tvåvingar och underordningen myggor. Detta släkte innehåller arter som ofta kallas sandmyggor, eftersom de lever i sandiga habitat. Några arter av Phlebotomus är viktiga vektorer för smittospridning av sjukdomar såsom Leishmaniasis hos människan. De flesta arterna av Phlebotomus finns i Afrika, Asien och södra Europa.

Feber, eller febril reaktion, är en förhöjd kroppstemperatur över 38°C (100.4°F) som orsakas av ett aktiverat immunsystem som svar på en infektion eller annan form av inflammation i kroppen. Febern är egentligen inte en sjukdom i sig, utan snarare ett tecken på att kroppen försöker bekämpa en infektion. Vid feber uppregleras också immunförsvaret och det ökas produktionen av vita blodkroppar som hjälper till att bekämpa de främmande ämnen som orsakat febern.

Psychodidae är en familj inom insektsordningen tvåvingar (Diptera) och omfattar cirka 2 500 kända arter världen över. Denna familj innefattar bland annat myggor av släktet Phlebotomus, vilka är vektorer för olika parasitiska protozoer som orsakar sjukdomar som leishmaniasis hos människan och djur.

En medicinsk definition av Psychodidae skulle vara:

Familjen tvåvingar (Diptera) som innefattar myggor, bland annat släktet Phlebotomus, vilka kan vara vektorer för parasitiska protozoer och orsaka sjukdomar som leishmaniasis hos människan och djur.

Insektsvektorer är insekter som kan överföra smitta eller sjukdomsalstrare från en värd till en annan. Detta sker vanligtvis genom att insekten sticker eller biter ett djur eller människa och samtidigt infekterar offret med patogenen, som kan vara virus, bakterier eller parasiter. Exempel på insektsvektorer är myggor (som kan överföra malaria), fästingar (som kan överföra Lyme-borreliose) och tse-tseflugor (som kan överföra sömnsjuka).

'Leishmania major' är en parasit som orsakar en sjukdom som kallas skabbfeber. Sjukdomen överförs vanligtvis genom bett från sandmyggor och förekommer främst i torra, varma områden, särskilt i Medelhavsområdet, Mellanöstern, Centralasien och norra Afrika.

Leishmania major lever inom värdceller, framförallt i immunsystemet, där de kan orsaka skador på lever, mjälte, benmärg och hud. Infektionen kan vara asymptomatisk eller ge upphov till symtom som feber, trötthet, viktminskning, svullnad av lever och mjälte samt hudskador i form av sår eller knölar. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till anemi, leversvikt och död om den inte behandlas.

Behandlingen av skabbfeber beror på flera faktorer, inklusive typen och svårighetsgraden av infektionen, men kan bestå av läkemedel som amfotericin B eller miltefosin. För att förebygga sjukdomen rekommenderas skydd mot myggor, såsom användning av repellent, långärmade kläder och moskitnät.

'Leishmania infantum' är en parasit som orsakar leishmaniasis, en tropisk och subtropisk sjukdom som kan påverka huden, levern, mjälten och benmärgen. Den överförs vanligtvis genom bett av sandmyggor. Sjukdomen kan vara allvarlig eller till och med dödlig om den inte behandlas korrekt. Symptomen på leishmaniasis kan variera beroende på vilket organsystem som är drabbade, men kan inkludera feber, viktminskning, anemi, svullnad av levern och mjälten, hudskador och ulcerationer.

Visceral leishmaniasis, även känt som kala-azar, är en allvarlig infektionssjukdom orsakad av parasiten Leishmania donovani eller Leishmania infantum. Den angriper huvudsakligen den retikuloendoteliala systemet, inklusive levern, mjälten och benmärgen.

Typiska symtom innefattar feber, viktminskning, anemi, leversvullnad, mjältinflammation och lymfknutor som ökar i storlek. Utan behandling kan sjukdomen vara dödlig. Behandling innebär vanligen antiparasitära läkemedel som administreras under en längre tidsperiod för att eliminera parasiten fullständigt.

Kutan leishmaniasis, även kallat "Old World cutaneous leishmaniasis," är en parasitär infektionssjukdom som orsakas av Leishmania major- eller Leishmania tropica-protozoer och överförs genom bett från sandmyggor (Phlebotomus spp.). Sjukdomen karaktäriseras av ulcerösa hudskador, ofta på ansikte och extremiteter. Skadorna kan vara små, enstaka sårar eller mer utbredda, multipela skador med kronisk inflammation. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till ärrbildning och sekundära infektioner. Behandlingen innefattar systemiska läkemedel som antimonpreparat eller lokal behandling med kryoterapi eller topiska läkemedel.

Jag antar att du söker en definition av begreppet "sjukdomsvikter" inom medicinen. Sjukdomsvikter, eller "disease burden", är ett mått på den totala negativa påverkan som en sjukdom har på en individuals hälsa, samhälle och ekonomi. Det kan inkludera både direkta effekter av sjukdomen, såsom symptom och funktionsnedsättning, och indirekta effekter, som exempelvis kostnader för vård och negativa konsekvenser för individens livskvalitet och produktivitet.

Sjukdomsvikten kan beräknas på olika sätt, beroende på vilka aspekter av sjukdomen man vill undersöka. Exempel på metoder är:

* DALY (Disability-Adjusted Life Years): en metod som mäter den totala antalet år som förloras på grund av en sjukdom, både på grund av dödlighet och funktionsnedsättning.
* QALY (Quality-Adjusted Life Years): en metod som mäter det genomsnittliga antalet levda år i god hälsa som förloras på grund av en sjukdom.
* YLD (Years Lived with Disability): en metod som mäter det totala antalet år som en individ lever med funktionsnedsättning på grund av en sjukdom.

Sjukdomsvikter används ofta inom folkhälsoforskning och -planering för att jämföra olika sjukdomars påverkan på populationer, och för att prioritera resurser till de sjukdomar som har störst negativ effekt på individers hälsa och livskvalitet.

Q-fever, eller Query-fever, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii. Denna bakterie förekommer globalt och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Infektionen sprids vanligen via luften när man andas in små partiklar (aerosoler) som innehåller bakterierna, ofta från kontakt med infekterade djurs avföring eller vid slakt av infekterade djur.

Typiska symtom på Q-feber inkluderar plötslig feber, trötthet, muskelvärk, hosta och huvudvärk. I vissa fall kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, hjärtinfektion eller leverpåverkan. Q-feber behandlas vanligen med antibiotika, ofta doxycyklin.

Det är värt att notera att en del människor kan utveckla en asymptomatisk infektion och aldrig upptäcka att de har haft Q-feber. Dessa asymtomatiska fall kan fortfarande sprida bakterierna till andra, även om de själva inte visar några tydliga symtom.

Insektsbekämpning (pest control) är ett samlingsbegrepp för olika metoder och strategier som används för att reducera eller eliminera skadeinsekter eller andra små levande organismar som kan vara skadliga för människors hälsa, matförsörjning, egendom eller miljö. Detta kan omfatta användning av kemiska bekämpningsmedel, biologisk bekämpning (till exempel genom introduktion av naturliga fiender till skadeinsekterna), mekanisk bekämpning (till exempel genom fällor eller fysiska barriärer) och kulturmetoder (till exempel förändringar i jordbrukspraktiker eller trädgårdsdesign för att minska skadeinsekternas förekomst). Målet med insektsbekämpning är att uppnå en balans mellan att kontrollera skadeinsekter och att minimera påfrestningarna på miljön och människors hälsa.

'Leishmania tropica' är en art inom parasitsläktet Leishmania och orsakar en form av leishmaniasis, en tropisk sjukdom som överförs genom bett från sandmyggor. Denna speciella art orsakar ofta den mildare, kutana formen av sjukdomen, även kallad sköldpaddssjuka, som karakteriseras av hudulcerationer och ärrbildning. Leishmania tropica förekommer främst i Medelhavsområdet, Mellanöstern och Centralasien.

Sandfly Fever Naples Virus (SFNV) är ett så kallat arbovirus, vilket betyder att det sprids via artrópoder, dvs leddjur, som sandmyggor. SFNV tillhör släktet Phlebovirus inom familjen Phenuiviridae och överfördas vanligtvis till människan genom bett av sandmyggan Culicoides pulicaris eller andra arter av samma släkte.

Viruset orsakar en sjukdom som kallas sandfly fever, även kallad pappataci fever. Sjukdomen är vanligt förekommande i Medelhavsområdet, Mellanöstern och Asien. Symptomen på sjukdomen kan variera, men ofta inkluderar plötslig feber, hosta, huvudvärk, muskel- och ledsmärtor samt trötthet. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till komplikationer som hjärninflammation (encefalit) eller leversvikt.

Det finns inget specifikt behandlingssätt mot sandfly fever Naples virus, och behandlingen är därför främst stödjande med syfte att lindra symptomen. För att förebygga infektion rekommenderas effektiva skyddsåtgärder mot sandmyggor, såsom användning av repellent, långärmade kläder och moskitnät.

Malation är ett organofosfaterat insektgift som verkar genom att störa nervsignalsystemet hos insekter. Det gör detta genom att hämma enzymet acetylkolinesteras, vilket leder till en påverkan på neurotransmissionen och slutligen död för insekten. Malation används både inom jordbruk och i hem- och trädgårdsprodukter för att kontrollera olika sorters skadedjur.

Det är viktigt att notera att malation kan vara skadligt för människor och andra djur om det inte hanteras korrekt. Långvarig eller akut exponering för malation kan orsaka symptom som huvudvärk, yrsel, nedsatt muskelkontroll och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan det leda till koma och död. Därför är det viktigt att följa säkerhetsanvisningarna när man använder produkter som innehåller malation och att hålla dem borta från barn och djur.

Leishmania-infektion är en parasitär infektionssjukdom som orsakas av förstadiet Leishmania donovani och ytterligare 20 kända arter av Leishmania-protozoer. Sjukdomen överförs vanligtvis genom bett från sandmyggor av släktet Phlebotomus i Gamla världen (Europa, Afrika och Asien) och Lutzomyia i Nya världen (Amerika).

Infektionen kan vara asymptomatisk eller leda till en rad olika kliniska manifestationer beroende på parasitarten, immunförsvaret hos den smittade individen och andra faktorer. De två huvudsakliga formerna av sjukdomen är visceral leishmaniasis (kallas även kala-azar) och cutane leishmaniasis (hud-Leishmaniasis).

Visceral leishmaniasis är den allvarligaste formen av sjukdomen och drabbar inre organ som levern, mjälten och benmärgen. Symptomen inkluderar feber, viktminskning, svaghet, anemi, lever- och mjältinflammation samt lymfknutförstoring. Om lämnas obehandlad kan denna form av sjukdom vara dödlig.

Cutane leishmaniasis orsakar ulcererande sår på huden som kan vara små och lokala eller stora och diseminerade. Den kan också leda till ärrbildning efter läkning. Andra former av sjukdomen inkluderar mukosal leishmaniasis, som drabbar slemhinnor i ansiktet och luftvägarna, och disseminerad leishmaniasis, som sprider sig till flera organ i kroppen.

Behandlingen av Leishmania-infektion beror på flera faktorer, inklusive sjukdomens typ, lokaliseringsort och allvarlighetsgrad. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar läkemedel som amfotericin B, miltefosine och antimon-föreningar. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att avlägsna infekterade vävnader.

Gula febern, även känd som Blåskäggs sjukdom eller Malarias tyfus, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien *Bartonella quintana*. Sjukdomen sprids främst via loppor som parasiterar på människor och får sin namn efter det gula, icke-kroniska ansiktet hos de drabbade. Symptomen inkluderar hög feber, huvudvärk, muskel- och ledsmärtor, hosta, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan det leda till komplikationer som njursvikt, hjärninflammation eller blödning i lungorna. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika.

Tyfoidfeber, også kjent som tyfus abdominalis, er en infeksjons sykdom som forårses av bakterien Salmonella enterica serovar Typhi. Disse bakteriene overlever i vann og fødevarer og kan spres til mennesker gjennom fekal-oralt kontakt, ofte via smittebæreren som ikke har noen tegn på sykdommen.

Tyfoidfeber karakteriseres vanligvis av en plutselig oppkomst av feber, trangt til å spise, mat-løshet og buksensmmerte. Andre symptomer kan inkludere træthed, hodepine, muskelvansker og svulminger i bakkenet. Svake og blodiga tarminndholdingsprover er også vanlige. I værre tilfeller kan sykdommen føre til komplikasjoner som tarmperforasjon, hjertesvikt eller meningittiske tilstander.

Tyfoidfeber forekommer oftest i områder med dårlige sanitære forhold og manglende tilgang til rene vannkilder. Den kan behandles effektivt med antibiotika, men utviklingen av resistans har gjort det viktigere enn noensinne å forebygge sykdommen ved hjelp av vaccinering og god hygiene.

Hyraxar är ett medicinskt begrepp som refererar till en abnormt stort ökat tryck i ögats främre kammare, vilket kan orsaka skada på ögats synnerliga strukturer och leda till synnedsättning eller blindhet om det inte behandlas. Orsaken till hyraxar kan variera, men de vanligaste orsakerna är glaukom, skador, infektioner eller vissa medfödda missbildningar. Glaucom är en grupp av ögon sjukdomar som orsakas av högt tryck inne i ögat, vilket kan skada nerven som skickar synsignaler till hjärnan (optisk nerv). Hyraxar behöver ofta behandlas så snart som möjligt för att undvika permanent skada på synen. Behandlingen kan innebära mediciner, laserbehandling eller kirurgi beroende på sjukdomens allvarlighetsgrad och orsak.

Salivproteiner och -peptider är ämnen som produceras i munhålan hos däggdjur, inklusive människor. De utsöndras från körtelceller i tungspetsen, kindtakarna och underkäken. Salivproteiner och -peptider har en rad funktioner, men deras huvudfunktion är att hjälpa till med näringsintaget, försvara munhålan mot skadliga mikroorganismer och bibehålla tändernas hälsa.

Här är några exempel på salivproteiner och -peptider:

1. Amylas: Detta protein bryter ner stärkelse till enklare sockerarter, vilket underlättar för kroppen att absorbera dem i tunntarmen.
2. Lysozym: Detta peptid har starkt antibakteriellt och antiviralt verksamhet och hjälper till att skydda munhålan från infektioner.
3. Laktoperoxidas: Detta enzymer bryter ner väteperoxid till vatten och syre, vilket hjälper till att förhindra skada på tandemaljen.
4. Statherin: Detta peptid hjälper till att reglera kalciumhalten i saliven och underlättar bildningen av hydroxiapatitkristaller, vilket är viktigt för tändernas mineralisering.
5. Histatiner: Dessa peptider har en rad funktioner, inklusive att hjälpa till med näringsintaget, underlätta sårreparation och modulera immunresponsen i munhålan.
6. Prolinrik proteiner (PRPs): Dessa proteiner hjälper till att skydda tänderna från erosion och abrasion genom att bilda ett skyddande lager på emaljen.
7. Defensiner: Detta är en grupp små peptider med starkt antibakteriellt verksamhet som hjälper till att försvara munhålan mot patogena bakterier.

"Djurens anatomi" refererar till studiet av djurs kroppsstruktur, inklusive deras organ och system. Det inbegriper ofta en detaljerad undersökning av skelett, muskler, hjärta, lungor, lever, njurar, mag-tarmkanalen och reproduktiva system. Anatomin kan variera mycket mellan olika arter, så studiet innefattar ofta jämförelser mellan olika djurgrupper, som ryggradsdjur (vertebrater) och ryggradslösa djur (inverterbrater). Den medicinska anatomin fokuserar särskilt på människans kroppsstruktur.

I'm sorry for any confusion, but "Algeria" is a country and not a medical condition. It is located in North Africa, and it is the largest country on the African continent. The capital city of Algeria is Algiers. If you have any other questions or need information about medical topics, feel free to ask!

I'm sorry for any confusion, but "Georgien" is the German name for the country "Georgia." It seems there might be some miscommunication in your question. If you are asking for a medical definition related to the country of Georgia, I would need more context to provide an accurate and helpful response.

However, if you are asking for a medical definition related to the name "George" or "Georgia," I can provide you with some information. "George" is a common given name, and "Georgia" is both a feminine given name and the name of a country in the Caucasus region of Eurasia. In a medical context, these names would not have any specific definition unless they are used as part of a patient's name or a medical condition named after a person with that name (e.g., "George's syndrome" or "Georgia's disease"). If you could provide more context or clarify your question, I would be happy to help further!

Det finns ingen medicinsk definition specifikt för "Marocko". Marocko är ett land i Nordafrika med en befolkning på omkring 36 miljoner invånare. Det är möjligt att du kan ha förväxlat det med en specifik sjukdom eller medicinsk tillstånd som är vanligare eller specifikt relaterad till Marocko, men i sig självt finns inget sådant.

Febris incognita, eller feber av okänt ursprung (FOU), är ett medicinskt begrepp som används när en individ har en feber på 38 grader Celsius eller högre, men orsaken till febern inte kan fastställas efter en grundläggande klinisk undersökning och initial laboratorie- och radiologiska tester. Det är viktigt att notera att FOU inte är en diagnos i sig, utan snarare ett beskrivande tillstånd som anger att orsaken till febern ännu inte har fastställts.

DDT står för ett organisk halogenhaltigt ämne, 4,4'-diklorodifenyltrichloroetan (Dichlorodiphenyltrichloroethane), som är en syntetisk insecticid. DDT var mycket effektivt för att kontrollera insekter under mitten av 1900-talet, men det har senare visat sig ha allvarliga negativa effekter på miljön och djurlivet.

DDT är ett persistents organisk polluant (POP), vilket betyder att det kan vara kvar i naturen under mycket lång tid, och kan akkumuleras i levande vävnader. Det har visat sig ha negativa effekter på djursystem som reproduktion, utveckling och immunförsvar.

På grund av dessa skadliga effekter är användandet av DDT numera begränsat i många länder, inklusive Sverige. Det är dock fortfarande tillåtet att använda DDT för att kontrollera vissa smittsamma sjukdomar som malaria i vissa delar av världen.

'Leishmania donovani' är en art av parasiter som orsakar en sjukdom som kallas leishmaniasis. Detta är en infektionssjukdom som kan påverka huden, mjälten och andra inre organ. Sjukdomen överförs vanligtvis genom bett av sandmyggor som är värdar för parasiten.

Leishmania donovani orsakar den viscerala formen av leishmaniasis, även känd som kala-azar, som kan vara livshotande om den inte behandlas. Denna typ av leishmaniasis drabbar vanligtvis levern, mjälten och benmärgen. Symptomen på sjukdomen kan inkludera feber, viktminskning, anemi, svaghet och förstoring av levern och mjälten.

Leishmania donovani förekommer främst i tropiska och subtropiska regioner, särskilt i Afrika, Asien och Sydamerika. Behandlingen av leishmaniasis beror på vilken typ av sjukdom det är och hur allvarlig den är, men kan inkludera läkemedel som antimonpreparat, amfotericin B och miltefosin.

'Leishmania' är ett släkte encelliga parasiter som kan orsaka sjukdomen leishmaniasis hos människor och djur. Parasiten överförs vanligtvis genom bett från sandmyggor av arten Lutzomyia eller Phlebotomus. Leishmaniasis kan manifestera sig på olika sätt beroende på vilken art av Leishmania som orsakar infektionen och var i världen den uppstår. De tre huvudsakliga formerna av leishmaniasis är visceral leishmaniasis (svår, systemisk infektion), cutan leishmaniasis (hudinfektion) och mukosal leishmaniasis (infektion i slemhinnor). Symptomen på leishmaniasis kan inkludera feber, viktminskning, anemi, svullnad av lever och/eller mjälte, hudskador och ulcerationer. Behandlingen för leishmaniasis beror på vilken form av sjukdom som finns och kan innefatta mediciner som amfotericin B, miltefosine eller antimonalkoholer.

Phlebovirus är ett släkte virus inom familjen Phenuiviridae och ordningen Bunyavirales. Virusstammen består av enkelsträngat RNA-genom indelat i tre segment: L (stor), M (medial) och S (liten). Phlebovirus inkluderar ett stort antal serotyper som orsakar olika sjukdomar hos människor, djur och växter. Några exempel på sjukdomar som kan orsakas av Phlebovirus är sandmyggflugsburen feber (Sandfly Fever), Toscanafeber och Uukuniemifeber. Virusen sprids ofta genom bett från insekter, såsom sandmyggor eller flugor.

Tunisien är ett geografiskt område, så det finns ingen direkt motsvarighet till begreppet inom medicinen. Men Tunisien är ett land i Nordafrika där det utförs medicinsk forskning och vård, precis som i de flesta andra länder. Det kan finnas specifika sjukdomar, hälsoproblem eller medicinska studier som är relaterade till Tunisien eller dess befolkning, men "Tunisien" i sig är inte en medicinsk term.

'Tagetes' er en slags plante som tilhører familien Asteraceae, og det er også kjent som ærenpris, gul ærenpris eller mexikansk ærenpris. Denne planten er oprindelig fra Mexico og Sydvest-USA, men den blir nå dyrket over hele verden på grunn av sin æstetiske verdi og bruk som en kilde til naturlige farver.

I medisinsk sammenheng har visse deler av Tagetes-planten vært anvendt i tradisjonell medicin for å behandle en rekke helserelaterte tilstander, selv om det mangler evidensbasert forskning som støtter disse bruken. For eksempel har noen deler av planten vært anvendt som et diuretikum, for å reducere feber og for at behandle hudsykdommer.

Det er viktig å nevne at selv om Tagetes-planten har en lengre historisk bruk i tradisjonell medicin, betyr det ikke nødvendigvis at den er trygg eller effektiv for alle tilfeller. Innholdet av aktive stoffer kan variere mellom forskjellige arter og deler av planten, og det finnes ingen dokumentert standardiserte doseringer eller kvalitetsvurderinger som gjelder for disse bruken. Derfor bør man alltid søke medisinsk rådgivning før man prøver å bruke noen slags alternativ medisin, inklusive Tagetes-planten.

Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är körtlar som producerar och sekreterar saliv. De hittas i munhålan och i ansiktet runt ögonen. Dessa körtlar hjälper till att fuktar och skyddar slemhinnan i munhålan, underlättar smak- och känselkänslor samt underlättar sväljning av mat. Det finns tre par större spottkörtlar: de två underkäksgångarna (submandibulära), de två parotidkörtlarna (parotida) och de två underkindskörtlarna (sublinguala). Dessutom finns det många små körtlar i munhålan, som kallas accessoriska spottkörtlar.

En endemisk sjukdom är en sjukdom som normalt och konstant förekommer hos en viss population eller i ett geografiskt område under långa tidsperioder. Frekvensen och utbredningen av sjukdomen är relativt konstant och bestäms av specifika faktorer som klimat, miljö, bakterier, virus, parasiter eller genetiska förutsättningar hos den drabbade populationen.

Exempel på endemiska sjukdomar är:

1. Malaria - en parasitisk sjukdom som sprids via myggor och som är vanlig i varmare klimatzoner, främst i Afrika, Asien och Latinamerika.
2. Trypanosomiasis (Chagas sjukdom) - en parasitisk sjukdom som orsakas av en protozo som sprids via triatominer (kallas även "sötvattensmyggor") och som är vanlig i Latinamerika.
3. Schistosomiasis (bilharzia) - en parasitisk sjukdom som sprids via vattenlevande sniglar och som är vanlig i Afrika, Asien och Sydamerika.
4. Filariasis - en parasitisk sjukdom som sprids via myggor och som orsakar elefantiasis (extrem swelling of the limbs), främst i Afrika och Asien.
5. Lymfatisk filariasis - en parasitisk sjukdom som orsakas av infektion med roundworms (filarial maskar) och som sprids via myggor, främst i Afrika, Asien och Latinamerika.

Preventiva åtgärder som bekämpning av vektorer, tillgång till rent vatten, sanitära förhållanden och vaccinationer kan hjälpa att minska förekomsten av endemiska sjukdomar i drabbade områden.