Schizofreni, paranoid
Paranoia
Schizofreni
Paranoisk personlighetsstörning
Vanföreställningar
Schizofrenins psykologi
Schizofreni, desorienterad
Paranoiskt beteende
Schizofreni, kataton
Antipsykosmedel
Hallucinationer
Psykotiska störningar
Schizotyp personlighetsstörning
Symbiogen psykos
Psykiatriskt status, skattningsskalor
Delirium, demens, kognitiva störningar med minnesförlust
Psykoser, toxiska
Psykoanalytisk teori
Schizofreni i barndomen
Projicering
Försvarsmekanismer
Personlighetsstörningar
Projektiva tester
Transaktionsanalys
Neuropsykologiska tester
Social anpassning
Manodepressiv sjukdom
Tänkande
Capgras syndrom
Narcissism
Kognitiva störningar
Schizofrenins språk
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
Andra världskriget
Risperidon
Klozapin
Psykiatrisk status, skattningsskala, kort
Psykologiska tester
Skuldkänsla
Prefrontal kortex
Emotional Intelligence
Hjärna
Affektiva störningar, psykotiska
Sensory Gating
Kognition
Magnetisk resonanstomografi
Haloperidol
Sjukdomar bland tvillingar
Psykiska störningar
Monoaminoxidas
Fall-kontrollstudier
Genetiska sjukdomsanlag
Metoxihydroxifenylglykol
Endophenotypes
Hjärnans kartläggning
Sinnesrörelse
Variansanalys
Bestörtning
Bensodiazepiner
Personlighet
Tinninglob
Dibensotiazepiner
Paranoid schizophrenia is a subtype of schizophrenia, which is a chronic and severe mental disorder. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), paranoid schizophrenia is characterized by the presence of prominent delusions or auditory hallucinations for a significant amount of time during a one-month period (or less, if successfully treated).
The delusions in paranoid schizophrenia typically involve themes of persecution, grandiosity, jealousy, or suspiciousness. The individual may believe that they are being spied on, plotted against, or harmed by others. These beliefs are usually firmly held and not easily changed even when presented with evidence to the contrary.
Auditory hallucinations in paranoid schizophrenia often involve hearing voices that are critical, threatening, or commanding in nature. The individual may feel like they are being ordered to do something against their will.
It is important to note that individuals with paranoid schizophrenia may have difficulty with social interactions and may exhibit odd or eccentric behavior. However, their cognitive functioning and emotional expression are typically less impaired compared to other subtypes of schizophrenia.
Effective treatment for paranoid schizophrenia often involves a combination of antipsychotic medication and psychosocial interventions, such as cognitive-behavioral therapy and social skills training. With proper treatment and support, individuals with paranoid schizophrenia can lead fulfilling lives and manage their symptoms effectively.
'Paranoia' är ett psykiologiskt tillstånd där en person upplever att de är hotade eller förföljda utan att det finns några tydliga eller rimliga skäl. De kan också ha misstankar och konspirationsteorier om andra människors avsikter, som inte stöds av tillräckliga bevis. Paranoia kan vara ett symtom på olika psykiska störningar, såsom schizofreni eller bipolär sjukdom, men det kan också förekomma i mildare former hos friska individer under stressiga situationer. Det är viktigt att söka professionell hjälp om man upplever paranoia som pågår över en längre tid eller stör ens livsföring.
'Schizofreni' är ett allvarligt och komplext psykiatriskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av störningar i tankar, perceptioner, känslor, beteende och funktion. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom.
Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis att höra röster), illusioner, desorganiserade tankar och beteende samt störd affektivt tillstånd. Dessa symtom kan vara mycket uppenbara och kan orsaka stor lidande och funktionsnedsättning.
Negativa symtom innefattar avflackning, isolering, brist på motivation, brist på förmåga att känna glädje eller omtanke samt monotoni i tal och mimik. Dessa symtom kan vara mer subtila än positiva symtom, men de kan fortfarande orsaka betydande funktionsnedsättning och lidande.
Schizofreni kan också påverka kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, planering och förmåga att lära sig nya saker. Dessa kognitiva symtom kan vara lika viktiga som de positiva och negativa symtomen när det gäller funktionsnedsättning och livskvalitet.
Det är värt att notera att schizofreni inte innebär en split personality eller flersidighet av personlighet, vilket är två missförstånd som ofta förekommer. Istället är det ett allvarligt och komplext tillstånd som kräver professionell behandling och stöd för att hanteras effektivt.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är en paranoid personlighetsstörning en bestående mönster av distansering, misstrohet och beteenden som visar på överdrivet känslomässigt skärpa. Detta innebär följande kriterier:
A. En bestående mönster av:
1. Distansering i relationer, där individen tenderar att uppfatta andra personers handlingar eller intentioner som hotfulla eller utnyttjande.
2. Överdrivet misstroget till andras lojalitet och är ofta svartsjuk eller arg på grund av sina misstankar.
3. Har en tendens att tolka icke-hotfulla händelser som hotfulla.
4. Har en förhöjd känslighet för kritik eller insinuationer.
5. Tvivel på andras lojalitet, är ofta väldigt misstrogen och kan ha en tendens att förebrå andra personer.
B. Detta mönster visar sig i flera av följande områden:
1. Interpersonella relationer
2. Arbete eller skola
3. Övriga viktiga områden av funktionalitet
C. Mönstret är stabil och består under en längre tid, vanligtvis från ungdomen eller tidig vuxen ålder.
D. Detta mönster orsakar kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktionalitet i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden.
E. Mönstret är inte bättre förklarat av en annan psykiatrisk störning (till exempel skizofreni, schizoaffektiv störning eller annan personlighetsstörning).
I vissa fall kan det vara svårt att skilja mellan en personlighetsstörning och ett normalt beteende. Det är därför viktigt att en professionell utvärdering görs för att fastställa om en diagnos av en personlighetsstörning verkligen stämmer.
Medicinskt sett definieras vanföreställningar som falska, ofta bizarre eller irrationella övertygelser som en person håller fast vid, trots att de står i strid med själva verkligheten och logiska resonemang. Dessa övertygelser är ofta djupt rotade och kan vara svåra att ändra eller ifrånsätta, även när det presenteras övertygande bevis som visar motsatsen.
Vanföreställningar skiljer sig från vanliga felaktiga övertygelser genom sin intensitet, oföränderlighet och påverkan på individens tankeprocesser och beteende. De kan vara en del av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, affektiva störningar eller neurokognitiva sjukdomar, men de kan också förekomma hos friska individer under speciella omständigheter.
Exempel på vanföreställningar kan vara att en person tror att någon försöker förgifta dem, att de är en berömd person eller att deras tankar är kontrollerade av externa krafter.
Det finns ingen enstaka "schizofren psykologi" som definierar alla personer med schizofreni, eftersom sjukdomen kan variera mycket från person till person. Men jag kan ge dig en allmän beskrivning av några av de psykologiska aspekterna av schizofreni.
Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som ofta påverkar tankar, känslor och beteenden. Personer med schizofreni kan ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket kan leda till hallucinationer (vanligtvis i form av hörselhallucinationer) och förföljelsemanier. De kan också ha kognitiva problem som påverkar deras minne, uppmärksamhet och förmåga att lösa problem.
Många personer med schizofreni har också affektiva symptom, såsom stora variationer i humör eller en platt affekt, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka känslor på ett normalt sätt. De kan också ha negativa symptom, som inaktivitet, avsaknad av motivation och socialt tillbakadragande.
Det är värt att notera att personer med schizofreni inte alltid upplever alla dessa symptom samtidigt, och att sjukdomen kan variera i svårighetsgrad över tid. Vissa personer kan ha en mild form av schizofreni och leda relativt normalt liv med hjälp av behandling, medan andra kan ha en allvarligare form av sjukdomen som kräver intensivare behandling och stöd.
'Desorienterad schizofreni' är inte en officiell diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5), som används av psykiatrer och andra mentalspecialister för att diagnostisera mentala störningar.
I det förflutna har begreppet 'desorienterad schizofreni' använts för att beskriva en form av schizofreni som kännetecknas av svårigheter med att orientera sig i tid, rum och person. Denna diagnos har dock fallit ur bruk och ersatts av mer specificerade diagnoser inom schizofrenispektrumet.
I allmänhet kan schizofreni definieras som en allvarlig mentalsjukdom som orsakar psykotiska symtom, såsom hallucinationer, förvirring, desorganiserat tänkande och beteende, samt avtrubbning av affekt. Dessa symtom kan vara kroniska eller återkommande och kan påverka en persons förmåga att fungera i vardagslivet.
'Paranoiskt beteende' är ett psykiatriskt begrepp som beskriver en person som har en överdriven misstro eller förföljelsemani, det vill säga en obegränsad övertygelse om att andra personer är fientliga och avser att skada dem på något sätt. Denna övertygelse är ofta bortom all rimlighet och kan leda till att individen isolerar sig från andra människor och har svårt att upprätthålla sociala relationer. Paranoiskt beteende kan vara ett tecken på en underliggande psykisk störning, såsom schizofreni eller paranoid personlighetsstörning. Det är viktigt att söka professionell hjälp om man upplever paranoiska tankar eller beteenden som påverkar ens vardagliga liv negativt.
Katatona schizofreni är en sällsynt subtyp av schizofreni som kännetecknas av stora störningar i motorisk aktivitet och muskeltonus. Symptomen kan vara både positiva, såsom katatoniska spasmer, stelhet och överaktivitet, och negativa, såsom avsaknad av reaktioner på yttre stimuli och mutism.
I den katatona schizofrenin kan individen också uppleva föreställningar, hallucinationer och andra psykotiska symtom som är vanliga i andra former av schizofreni. Men det som verkligen skiljer den katatona schizofrenin från andra former av schizofreni är de motoriska störningarna.
Det är värt att notera att katatonisk schizofreni inte är samma sak som katatoni, som kan förekomma i andra sjukdomar än schizofreni, såsom affektiva störningar och neurologiska tillstånd.
"Antipsychotic medication" är en benämning på en grupp mediciner som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, särskilt schizofreni och andra former av psychoser. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer, förvirring, och tankestörningar.
Det finns två huvudsakliga typer av antipsykotiska läkemedel: typiska (äldre) och atypiska (nyare). Typiska antipsykotika har varit i bruk sedan 1950-talet och inkluderar mediciner som chlorpromazin och haloperidol. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att behandla psykoser, men de kan också orsaka obehagliga biverkningar, såsom rörelsestörningar och tardiv dyskinesi.
Atypiska antipsykotika har utvecklats sedan 1990-talet och inkluderar mediciner som olanzapin, risperidon och quetiapin. Dessa läkemedel är ofta mindre sannolika att orsaka rörelsebiverkningar än typiska antipsykotika, men de kan fortfarande orsaka andra biverkningar, såsom viktuppgång och metabola störningar.
I allmänhet preskrivs antipsykotiska läkemedel under tillsyn av en psykiater eller annan medicinskt utbildad specialist inom mentala hälsoområden, efter en noggrann bedömning och utvärdering av patientens behov. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och regelbundet besöka läkaren för att övervaka effekterna och biverkningarna av medicinen.
En hallucination är en perceptionsartad upplevelse av något som inte existerar i den yttre verkligheten. Den kan uppfattas med någon av de fem sinnesorganen: syn, hörsel, lukt, smak eller känsel. Hallucinationer är vanliga vid vissa mentala sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom, men kan också förekomma vid neurologiska tillstånd, som exempelvis epilepsi, eller under drogverkan. Vidare kan hallucinationer uppstå i samband med vissa mediciner, sömnbrist och stress.
Psykotiska störningar är en grupp av allvarliga mentala sjukdomstillstånd som påverkar kognition, perception, emotioner och beteende. De kan orsaka psykos, som innebär upplevelser av avsaknad av kontakt med verkligheten och hallucinationer (se och höra saker som inte finns). Psykotiska störningar kan också leda till förändringar i tankarna, känslor och beteenden. Exempel på psykotiska störningar inkluderar schizofreni, bipolär sjukdom och sällsyntare typer av psykoser. Vissa personer med psykotiska störningar kan ha svårt att sköta sin vardagliga livsföring och behöver professionell hjälp för att hantera sin sjukdom.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är schizotyp personlighetsstörning en typ av personlighetsstörning som kännetecknas av ett mönster av sociala och interpersonella brister, distansering från sociala relationer och kognitiva ovanligheter.
För att ställa diagnosen schizotyp personlighetsstörning måste en individ uppfylla följande kriterier:
A. Fyra eller fler av följande kännetecken ska vara närvarande och ha varit påtagliga under minst två år:
1. Otillräcklig affektiv respons: En individ som har svårt att uttrycka emotionella svar som är normalt för olika sociala situationer och tenderar att uppfatta känslor på ett sätt som andra kan uppleva som egendomligt eller långt framskriden.
2. Överdrivna tankar om betydelsen av tillfälliga händelser (serindipitet): En individ som ser en överdriven koppling mellan tillfälliga händelser och sina egna tankar eller handlingar, vilket kan leda till onormala slutsatser.
3. Magisk tänkande och övertygelse om att harmlösa händelser har betydelse för ones personliga öden (magisk tankeföreställning): En individ som tror på eller upplever magiska företeelser, till exempel att tankar kan inflyta på fysiska ting eller händelser.
4. Uöverträffade sociala relationer med få intima vänner eller några nära relationer utanför familjen: En individ som har svårt att etablera och underhålla nära och betydande relationer på grund av brist på förmåga att uppleva empati, förstå andra människors känslor eller behov.
5. Överdrivet självmedvetenhet: En individ som är överdrivet medveten om sig själv och sina handlingar i sociala situationer, vilket kan leda till ångest eller förvirring.
6. Egendomliga beteenden eller företeelser: En individ som uppför sig på ett egendomligt sätt eller har egendomliga vanor, till exempel att tala med sig själv, skratta utan anledning eller ha en fixering av vissa objekt.
Det är viktigt att notera att alla människor kan uppvisa några av dessa drag ibland, men det är när de blir så vanliga och påverkar ens liv negativt som det kan vara ett tecken på en personlighetsstörning. Det finns också andra orsaker till att människor uppför sig på ett egendomligt sätt, såsom psykiska sjukdomar eller drogmissbruk. Om du är orolig över ditt eget beteende eller någon annans, kan det vara bra att prata med en läkare eller terapeut för att få mer information och hjälp.
I'm sorry, I am not able to provide a medical definition for "Symbiogen psykos" as it is not a term that is recognized in the field of psychiatry or psychology. It is possible that there may be some confusion with the term, as symbiogenesis specifically refers to a process in biology where two different species live in close association and evolve new characteristics as a result of their relationship.
If you meant to ask about a specific psychological or psychiatric condition, could you please provide more context or clarify the term? I would be happy to help you with that.
"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:
1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).
2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).
3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.
4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.
Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.
'Delirium, dementia, and cognitive impairments with memory loss' kan definieras enligt följande medicinska terminologier:
1. Delirium: En akut förändring i medvetandet och uppmärksamheten som karaktäriseras av desorientering, förvirring, störningar i sömnvila-cykeln, hallucinationer eller illusionser, och förändrade kognitiva funktioner. Delirium kan orsakas av en underliggande medicinsk eller sjukdomstillstånd och tenderar att ha en snabb insättning.
2. Dementia: En progressiv nedgång i kognitiva funktioner som påverkar minnet, språket, uppmärksamheten, och den exekutiva funktionen tillräckligt för att påverka vardagliga aktiviteter. Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, men det kan också orsakas av andra sjukdomar som vaskulär demens och Lewykroppsdemens.
3. Kognitiva störningar med minnesförlust: En mildare form av kognitiv nedgång än demens, där individen fortfarande kan klara sig i vardagliga aktiviteter men har problem med minne, uppmärksamhet, eller andra kognitiva funktioner. Detta kan vara relaterat till åldrande, depression, eller en underliggande medicinsk eller neurologisk sjukdom.
I svenska språket används ofta begreppet 'kognitiv störning' som en övergripande term för alla former av kognitiva nedsättningar, inklusive både delirium och demens.
Toxisk psykos är ett sällsynt tillstånd som orsakas av exponering för en toxisk substans eller läkemedel som påverkar hjärnans funktion. Det kan leda till hallucinationer, förvirring, desorientering, tankfel, störningar i perceptionen och beteendet, och i vissa fall även aggressivt eller paranoid beteende. Toxisk psykos kan variera i svårighetsgrad och kan behandlas med avslutning av exponeringen för den toxiska substansen eller läkemedlet, samt stödjande vård och ibland även medicineringsbehandling.
Psykoanalysens teorier er udviklet af den østrigske neurolog og psykiater Sigmund Freud i slutningen af 1800-tallet og begyndelsen af 1900-tallet. Psykoanalytisk teori er en metode til at forstå og behandle menneskelige tanker, følelser, motiver og adfærd, der bygger på antagelsen om, at mange af vores handlinger og valg i voksenlivet underordner sig underbevidste drifter, der er dannet i barndommen.
Psykoanalysens centrale begreber inkluderer:
1. Det ubevidste: De tanker, følelser og ønsker, vi ikke er bevidst om, men som stadig påvirker vores adfærd og oplevelse.
2. Driftspsykologi: Freud mente, at mennesket drives af to grundlæggende drifter: Eros (livsdriften) og Thanatos (dødsdriften). Livsdriften søger efter tilfredsstillelse gennem forbindelse, kærlighed og sex, mens dødsdriften søger efter tilbagevenden til en tilstand af uforandring og ro.
3. Forsvarsmekanismer: Disse er mekanismer, der beskytter os mod at blive overvældet af ubevidste driftsimpulser, som kan være for store for os at håndtere. Nogle eksempler på forsvarsmekanismer inkluderer fortrængning (at holde ubehagelige tanker eller følelser væk fra bevidstheden), projektion (at tilskrive sine egne uønskede træk og følelser andre personer) og rimeliggørelse (at forvanske virkeligheden for at passe til ens ønsker).
4. Overførsel: Freud mente, at ubevidste driftsimpulser kan overføres fra en person til en anden. Dette sker ofte i terapeutiske situationer, hvor patienten kan projicere sine følelser og tanker på terapeuten.
5. Ambivalens: Freud mente, at mennesket altid har modstridende følelser over for en person eller et objekt. Dette kan føre til tvetydige følelser over for ens egne handlinger og motivationer.
Freuds teorier er stadig meget indflydelsesrige i dag, selvom de også har været genstand for kritik. Mange af hans ideer er blevet modificeret eller udviklet yderligere af senere psykoanalytikere og terapeuter.
## Freuds betydning for psykologien
Freud har haft en enorm indflydelse på psykologien, særligt indenfor området psykoanalyse. Hans teorier om det ubevidste er blevet meget kendte og diskuterede, og hans arbejde med terapi har inspireret mange andre terapeuter til at udvikle deres egne metoder.
Freuds ideer om det ubevidste har også haft en stor indflydelse på kultur og samfund. Hans teorier om seksualitet, for eksempel, har været meget kontroversielle, men de har også hjulpet til at skabe en mere åben diskussion omkring seksualitet og køn.
Freuds arbejde med terapi har også haft en stor indflydelse på samfundet. Hans metode, der kaldes psykoanalysen, er blevet meget populær som en måde at behandle psykiske lidelser på. Psykoanalysen er baseret på det idé, at man kan komme til at forstå og forandre sine ubevidste tanker og følelser ved at tale om dem med en terapeut.
Freuds arbejde har også haft en stor indflydelse på litteraturen, kunst og film. Mange forfattere, kunstnere og filminstruktører har brugt Freuds ideer som inspiration for deres værker.
I alt kan man sige, at Freuds arbejde har haft en enorm indflydelse på vores forståelse af mennesket og dets psyke. Hans teorier og metoder er stadig meget diskuterede og anvendte i dag, og de vil sandsynligvis fortsætte med at være en del af den psykologiske debat for mange år fremover.
'Schizofreni i barndommen' er en meget sjeldent tilstand som kharakteriseres af at have symptomer som ligner dem, der forekommer hos voksne med schizofreni, før de når 13 års alderen. Symptomer inkluderer hallucinasjoner (se eller høre ting som ikke eksisterer), vanvidsforestillinger (fejlagtige overbevisninger som ikke kan forklares ved kultur, religion eller erfaring), desorganisert tankegang og vanskeligheter med at oppfatte normale sociale signaler.
Det er viktig å understreke at dette er en meget sjeldn tilstand, og at diagnosen bare bør stilles av en utdannet barn-og ungdomspsykiater etter en grundig evaluering. Det kan være vanskelig å skille symptomer på schizofreni fra andre psykiske lidelser som forekommer hos barn og unge, så det er viktig at denne diagnosen bare stilles etter at andre mulige årsaker til symptomene har blitt utelukket.
Liksom ved schizofreni i voksenalderen kan behandlingen inkludere både psykofarmakologisk behandling og psykososial terapi for å hjelpe barnet med å håndtere symptomer og følgevirkninger av sykdommen.
In psykoanalys, betyder projicering en försvarsmekanism där en individ tillskriver sina egna underliggande tankar, känslor, önskningar eller avsikter till en annan person eller objekt. Detta görs ofta omedvetet och kan hjälpa individen att undvika att hantera ouppklarade känslomässiga konflikter inom sig själv. Projicering kan leda till missförstånd och konflikter i relationer, eftersom den projicerande personen kan uppfatta den andra personens handlingar eller egenskaper genom sina egna filter istället för hur de verkligen är.
'Försvarsmekanismer' är ett samlingsbegrepp inom medicinen och immunologin som refererar till de olika mekanismer och processer som kroppen använder sig av för att skydda sig mot främmande, skadliga eller infektionshotande agenter såsom virus, bakterier och parasiter.
Detta innefattar bland annat:
1. Anatomiska barriärer: Huden och slemhinnor fungerar som en naturlig barrière som förhindrar inträngande av främmande partiklar och mikroorganismer.
2. Kemiska barriärer: Kroppens sekretioner, såsom tårar, slem, saliv och magsaft, innehåller enzymer och andra substanser som kan döda eller inhibera tillväxten av mikroorganismer.
3. Cellulära immunitet: Det adaptiva immunsystemet består av vita blodkroppar, såsom T-celler och B-celler, som är specialiserade för att känna igen och eliminera specifika patogener genom att producera specifika antikroppar eller direkt attackera infekterade celler.
4. Inflammation: Det är en immunologisk respons där kroppen ökar blodförsörjningen till ett inflammerat område för att eliminera patogener och börja reparationsprocessen.
5. Feber: En höjd kroppstemperatur kan hjälpa till att bekämpa infektioner genom att öka aktiviteten hos immunförsvaret och minska tillväxten av patogener.
6. Komplementsystemet: Det är en serie proteiner som aktiveras vid infektion och hjälper till att eliminera patogener genom att direkt attackera dem eller genom att rekrytera andra immunceller till området.
Det är viktigt att notera att det immunförsvaret kan vara nedsatt vid sjukdom, åldrande, medicinska behandlingar och andra faktorer, vilket kan öka risken för infektion och sjukdom.
Enligt American Psychiatric Association (APA) i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th Edition (DSM-5), är en personlighetsstörning en inflexibel och bestående mönster av uppfattningar, känslor och beteenden, som avviker markant från de förväntade i den kulturella kontexten. Dessa mönster är så pass omfattande att de orsakar kliniskt signifikanta problem och nedsättningar i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.
Personlighetsstörningar tenderar att vara stabila över tid och kan påverka individens förmåga att hantera stress, upprätthålla relationer och ta sig an nya erfarenheter. För att ställa diagnosen måste personliga problem eller beteendemönster vara närvarande i minst ett år.
DSM-5 delar in personlighetsstörningarna i tre kategorier:
1. Cluster A (den udda gruppen): Paranoid, skizoid och schizotyp störningar.
2. Cluster B (den dramatiska, emotionala eller impulsiva gruppen): Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk störningar.
3. Cluster C (den rädda eller ångestfyllda gruppen): Avhängig, undvikande och obsessiv-kompulsiv störningar.
Det är viktigt att notera att personlighetsstörningar inte är samma sak som utvecklingsstörningar eller intellektuella funktionsnedsättningar, och de ska inte förväxlas med tillfälliga reaktioner på livets svårigheter.
'Projektiva tester' är en benämning på en grupp psykologiska testmetoder som bygger på principen att presentera en person med relativt ostrukturerade stimuli, till exempel i form av bilder, ord, situationer eller handlingar, och sedan observera deras reaktioner och svar. Målet är att undersöka individens kognitioner, affektiva tillstånd, personlighetsdrag och tolkningsmönster genom att analysera hur de projicerar sig själva och sina känslor, tankar och förväntningar på de odefinierade stimulitesten.
Exempel på välkända projektiva tester inkluderar Rorschachtestet (med bläckfläcksbilder), Thematic Apperception Test (TAT, med bilder av sociala situationer) och Draw-A-Person-Test (där personen får teckna en människa). Dessa tester används ofta inom klinisk psykologi för att undersöka individers personlighetsstruktur, emotionella tillstånd och eventuella psykopatologiska drag. Det är viktigt att notera att tolkningen av resultaten från projektiva tester kan vara subjektiv och kräver en erfaren och skolad terapeut för att uppnå trovärdighet och reliabilitet.
Transactionsanalyse (TA) är en psykoterapeutisk teori och metod utvecklad av den amerikanske psykiatern Eric Berne på 1950- och 60-talen. TA bygger på att människor har tre olika ego-tillstånd, eller "skal", som de kan vara i: föräldra-, vuxen- och barn-skal. Dessa skalsättningar utvecklas under uppväxten genom interaktioner med andra människor och kan sedan påverka hur en person beter sig, tänker och känner sig vuxen.
En "transaktion" är den grundläggande enheten i TA-teorin och avser kommunikationen mellan två personer. En transaktion kan vara antingen kompletterande, där båda parterna uttrycker sig på samma skal, eller korsad, där de inte gör det. Korsade transaktioner kan leda till missförstånd och konflikter mellan personerna.
Transactionsanalys används ofta som en terapeutisk metod för att hjälpa människor förstå sina beteenden, känslor och relationer bättre. Genom att analysera transaktioner och skalsättningar kan individen få insikt i sitt eget beteende och hur det påverkar andra, vilket kan hjälpa till att förbättra relationer och öka personlig utveckling.
Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.
It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.
In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.
'Social anpassning' (engelska: social adaptation) är ett begrepp inom psykiatri och psykologi som refererar till individens förmåga att fungera i samhället och uppfylla de sociala rollerna på ett acceptabelt sätt. Det innebär att en person har förmågan att hantera sociala situationer, bygga och underhålla sociala relationer, följa sociala normer och regler samt förstå och tolka sociala signaler och beteenden hos andra. Social anpassning kan vara nedsatt eller rubbad hos personer med vissa psykiatriska tillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörningar.
Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.
'Tänkande' är ett mentalt process där information bearbetas för att nå insikter, ta beslut eller lösa problem. Det finns olika typer av tänkande, inklusive:
1. Descrptivt tänkande: en process där man samlar och organiserar information utan att draga några slutsatser eller dra några konkreta slutsatser.
2. Analytiskt tänkande: en process där man undersöker ett problem eller en situation genom att dela den upp i mindre delar för att kunna förstå och lösa det. Det innebär ofta att jämföra och kontrastera olika aspekter av problemet, hitta mönster och samband och dra slutsatser baserade på bevis.
3. Kreativt tänkande: en process där man skapar nya idéer eller lösningar genom att tänka utanför boxen och ifrågasätta traditionella tankesätt. Det innebär ofta att använda sig av fantasi, metaphorer och associationer för att komma på nya idéer.
4. Kritiskt tänkande: en process där man analyserar information och argumentation kritiskt för att bedöma deras giltighet och tillförlitlighet. Det innebär ofta att ifrågasätta antaganden, undersöka bevisen bakom ett påstående och bedöma dess logik och konsistens.
Medicinskt tänkande involverar ofta en kombination av ovanstående typer av tänkande för att ställa diagnoser, planera behandlingar och besluta om medicinska behandlingsalternativ.
Capgras syndrom, också känt som Capgras delusion eller Capgras phenomenon, är en sällsynt neuropsykiatrisk störning där en individ tror att en nära anhörig eller en annan bekant person har blivit ersatt av en identisk dubbelgångare. Personen med Capgras syndrom inser inte att den påstådda dubbelgångaren är samma person som den ursprungliga individen, utan tror istället att den ursprungliga individen har blivit kidnappad eller ersatt.
Detta tillstånd är ofta associerat med skador i hjärnbarken eller med neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och andra former av demens. Capgras syndrom kan också förekomma som en komplikation efter en traumatisk hjärnskada eller som ett symtom på schizofreni.
Det är värt att notera att Capgras syndrom inte är samma sak som prosopagnos, en störning där en person har svårt att känna igen ansikten, inklusive ansikten på bekanta personer. I Capgras syndrom kan individen fortfarande känna igen den påstådda dubbelgångaren som en likhet, men tror ändå att det är en annan person.
Narcissism är inom psykiatrin och psykologin ett begrepp som refererar till en personlighetsstil eller ett beteendemönster som kännetecknas av en överdrivet stor självkärlek, en behov av uppmärksamhet och bekräftelse, en tendens att övervärdera sig själv och sina prestationer, och en benägenhet att ta ut sin egen nytta på andra persons bekostnad.
Enligt Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM-5), som publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen, är narcissism ett kärnkriterium för en specifik personlighetsstörning som kallas narcissistisk personlighetsstörning. För att uppfylla kriterierna för denna störning måste en individ ha minst fem av följande egenskaper eller beteenden:
1. Har en överdrivet stor självkärlek eller en inflad känsla av egenvärde.
2. Har fantasier om framgång, makt, intelligens, skönhet eller idealisk kärlek.
3. Tror sig vara speciell och unik och kan endast umgås med likasinnade eller högtstående personer.
4. Kräver onödigt mycket uppmärksamhet och bekräftelse.
5. Tar ut sin egen nytta på andras bekostnad.
6. Har en överdriven känsla av egenrätt, är lätt kränkt och har svårt att ta emot kritik.
7. Utövar exploaterande eller manipulativa beteenden för att uppnå sina egna ändamål.
8. Saknar empati och kan inte identifiera sig med andras känslor eller behov.
9. Upptar en konkurrenskraftig, avundsjuk eller överlägsen attityd mot andra.
10. Visar ofta arrogant eller högfärdigt beteende.
Det är viktigt att påpeka att alla människor kan visa en eller flera av dessa egenskaper eller beteenden ibland, men det blir patologiskt när de uppträder i en sådan grad att de stör personens funktion och relationer till andra.
"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.
'Schizofrenins språk' är ett begrepp inom psykiatrin och beteendevetenskapen som refererar till speciella mönster av tal och språkbruk som kan vara associerade med schizofrenisjukan. Det finns dock ingen konsensus om en exakt definition eller kriterier för vad som utgör 'schizofrenins språk'. Följande aspekter av språket kan dock påverkas hos personer med schizofreni:
1. Tankestörningar (formal thought disorder): Detta innebär förändringar i tankeprocessen som kan resultera i förvirrat, ofullständigt eller avvikande tal. Exempel på tankestörningar inkluderar:
* Neologismer: Nyskapade ord eller uttryck som är unika för den enskilda personen.
* Tangentialt tal: Svar på frågor som inte är relevanta för ämnet eller frågan.
* Derailment: En plötslig och oväntad förändring i ämnesvalet under ett samtal.
* Blockering: Plötsligt upphörande av talprocessen mitt i en tankekedja eller mening.
2. Sekundära språkstörningar: Dessa är mer subjektiva och kan vara svårare att definiera än tankestörningar. De inkluderar:
* Avflackning (flattening): En nedsatt intensitet eller variation i tonen, volymen och mimiken under talet.
* Överdrivna känslor (overelaboration): Ökad emotionell respons som kan vara olämplig eller överdrivet dramatisk.
* Filosofiskt eller abstrakt tal: En tendens att använda filosofiska, metaforiska eller abstrakta uttryck i en onormal kontext.
3. Positiva symptom: Dessa är mer sällsynta men kan också påverka språket hos en person med schizofreni. De inkluderar:
* Neologism: Skapandet av nya ord eller uttryck som inte finns i det vanliga språket.
* Kloning: Upprepande av samma fras eller mening, ofta utan att vara medveten om det.
Det är viktigt att notera att dessa symptom kan variera från person till person och under olika perioder i deras liv. Språkstörningar är inte alltid ett tecken på schizofreni, men de kan vara en del av det totala kliniska bilden hos en person med denna diagnos.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.
DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.
DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.
Andra världskriget (1939-1945) var den största och dödligaste konflikten i historien, som involverade de flesta länder i världen. Konflikten började när Tyskland, under ledning av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nazistpartiet), invaderade Polen den 1 september 1939, vilket ledde till att Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland två dagar senare.
Kriget i Europa fortsatte med Nazitysklands expansion genom kontinenten, inklusive invasionen av Sovjetunionen 1941. Samtidigt utkämpades en annan stor konflikt i Asien och Stilla havet mellan Japan och de allierade styrkorna, som startade med Japans invasion av Kina 1937 och eskalerade efter attacken mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor i Hawaii den 7 december 1941.
Andra världskriget var en global konflikt med två huvudsakliga allianser: axelmakterna, bestående av Tyskland, Italien och Japan, och de allierade, som senare kom att inkludera Storbritannien, Sovjetunionen, USA och flera andra länder. Kriget var präglat av nya militärtekniker och vapen, såsom stridsflygplan, ubåtar, robotvapen och massförstörelsevapen som atombomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945.
Kriget ledde till enorma humanitära katastrofer, inklusive förintelsen av sex miljoner judar under Holocaust, och omfattande materiella skador på städer, infrastruktur och ekonomier över hela världen. Andra världskriget slutade officiellt den 2 september 1945, då Japan kapitulerade till de allierade efter atombomberna och en invasion av Japan bedömdes vara oundviklig.
Andra världskriget hade ett bestående inflytande på världshistorien och ledde till grundandet av Förenta nationerna (FN) och en ny världsordning som präglades av kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen. Krigets efterspel resulterade också i en omfattande demilitarisering och återuppbyggnad av Europa och Japan, samt en ny världsomspännande ekonomisk ordning som byggde på internationell handel och kapitalism.
Cerebral dominance, also known as lateralization or hemispheric dominance, refers to the specialization of one side of the brain over the other in terms of cognitive functions. In most people, the left hemisphere is dominant for language and logical thinking, while the right hemisphere is more specialized for spatial abilities, artistic and musical skills, and emotional processing. However, it's important to note that this does not mean that one side of the brain is solely responsible for certain functions, as both hemispheres work together to process information and execute tasks.
Cerebral dominance can be assessed through various neuropsychological tests, such as dichotic listening tasks or visual half-field experiments. These tests measure the preferential processing of stimuli presented to each hemisphere and can provide insight into an individual's patterns of cerebral dominance.
It is worth noting that while cerebral dominance has been a topic of interest in neuroscience, its practical implications for everyday functioning are still a matter of debate. Some researchers argue that understanding one's cerebral dominance can help optimize learning and performance, while others suggest that the effects of lateralization may be overstated.
Chlorprothixene är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykoser, schizofreni och allvarliga aggressiva beteenden. Chlorprothixene fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan.
Så här ser en medicinsk definition ut:
Chlorprothixene: En typisk antipsykotisk läkemedel tillhörande fenotiazingruppen. Den har hög affinitet till D1, D2 och D4 dopaminreceptorer samt histamin H1-receptorerna. Chlorprothixene används främst för behandling av psykoser, schizofreni och allvarliga aggressiva beteenden. Biverkningar kan inkludera extrapyramidala bieffekter (EPS), tardiv dyskinesi, sedering, trötthet, antikolinerga effekter och viktökning.
Risperidon är ett atypiskt antipsykotiskt läkemedel som används för att behandla olika psykiatriska tillstånd, till exempel schizofreni, bipolär sjukdom och irritabilitet hos barn med autism. Det fungerar genom att blockera dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan. Risperidon kan också användas för att behandla aggressivt beteende, agitation och sömnsörtningsbesvär hos äldre med demensrelaterade sjukdomar. Läkemedlet ges vanligen som tablett eller i flytande form, men kan också ges som injektion för akut behandling. Vänligen notera att användning och dosering av Risperidon bör alltid övervakas och bestämmas av en auktoriserad läkare.
Klozapin är ett atypiskt antipsykotikum som används för behandling av schizofreni, särskilt i fall där patienten inte har svarat på andra typer av antipsykotiska läkemedel. Klozapin verkar genom att blockera flera olika dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att korrigera de avvikande tanke- och känslomönstren som är karaktäristiska för schizofreni.
Läkemedlet kan också vara effektivt vid behandling av akut manisk eller bipolär sjukdom, samt vid behandling av aggressiva beteenden hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Klozapin har potentialen att orsaka vissa allvarliga biverkningar, såsom agranulocytos (förlust av vita blodkroppar), som kan kräva regelbunden övervakning av blodprover under behandlingen. Andra vanliga biverkningar inkluderar viktsökning, sömnighet, torr mun och förstoppning.
"Psychiatric Status Rating Scale (PSRS)" är en klinisk bedömningsskala som används för att systematiskt och standardiserat bedöma en persons psykiatriska status. Skalan innehåller olika domäner, såsom symtom, funktion och allmänt välbefinnande, och varje domän bedöms på en skala från till exempel 1-7 där lägre poäng indikerar bättre psykiatriskt tillstånd.
PSRS är användbar inom klinisk praktik, forskning och undervisning för att jämföra och kommunicera patienters psykiatriska tillstånd över tid och mellan olika behandlare. Det är viktigt att notera att PSRS endast är en bedömningsmetod och inte ett diagnostiskt verktyg.
'Psykologiska tester' är vetenskapliga verktyg som används för att mäta, utvärdera och förstå olika aspekter av en persons kognitiva förmågor, personlighet, beteende, sociala färdigheter och emotionella tillstånd. De kan vara standardiserade, strukturerade och skriftliga eller praktiska uppgifter, intervjuer, frågeformulär eller observationer. Testernas syfte är att ge objektiva och reliabla data som hjälper psykologer att ställa diagnoser, utveckla behandlingsplaner, bedöma individers förmågor och matcha dem med lämpliga jobb, skolor eller andra aktiviteter. Exempel på psykologiska tester inkluderar intelligenstest, personlighetstest, neuropsykologiska tester och kliniska intervjuer.
En skuldkänsla är en subjektiv, psykologisk erfarenhet som ofta associeras med att ha gjort något fel, brutit mot sina principer eller orsakat skada för någon annan. Skuldkänslor kan variera i intensitet från milda ånger till överväldigande skam och ångest. De kan utlösas av en rad olika situationer, inklusive felaktiga handlingar, trosföreställningar eller tankar som strider mot individens moraliska värderingar och normer. Skuldkänslor kan ha både positiva och negativa effekter. På en positiv sida kan de fungera som en intern kontrollmekanism som hjälper oss att reflektera över vår beteende, läras av våra misstag och förbättra våra sociala interaktioner. På en negativ sida kan de leda till onödigt självbeklagande, undvikande beteende och ökad psykisk ohälsa om de blir överväldigande eller låter oss fastna i en cykel av ångest och självförakt.
Den prefrontala cortexen (PFC) är en region i främre delen av hjärnbarken (cortex cerebri) som är involverad i en rad högre kognitiva funktioner, såsom planering, beslutsfattande, arbetshågkommando, arbetsminne, socialt beteende och personlighetsdrag. Den prefrontala cortexen kan delas in i olika subregioner som är involverade i specifika funktioner.
Den laterala PFC är involverad i att hålla information i arbetsminnet, att uppmärksamma relevant information och att undertrycka irrelevant information. Den mediala PFC är involverad i att ta beslut baserat på belöningsvärden och att koda för socialt beteende. Den orbitofrontala cortexen (OFC) är involverad i att koppla emotionella tillstånd till belöningsvärden och att undertrycka impulser.
Skador på den prefrontala cortexen kan leda till försämrad exekutiv funktion, sämre minne, svårigheter med socialt beteende och personlighetsförändringar.
Emotional intelligence (EI) is the ability to accurately perceive, understand, and manage one's own emotions and the emotions of others. It involves several key skills, including:
1. Emotional awareness: The ability to identify and name one's own emotions and the emotions of others.
2. Emotional regulation: The ability to manage and respond to one's own emotions in a constructive way, and to help others do the same.
3. Emotional motivation: The ability to use emotions to motivate oneself and others to achieve goals.
4. Emotional recognition: The ability to accurately perceive and interpret the emotions of others, including their facial expressions, body language, and tone of voice.
5. Emotional facilitation: The ability to create positive social interactions and relationships by using emotions effectively.
Emotional intelligence is an important aspect of overall intelligence and has been linked to a number of positive outcomes, such as better mental health, improved job performance, and stronger social relationships. It can be developed and improved through practice and training.
Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.
'Affektiva störningar, psykotiska' är en diagnos inom psykiatrin som beskriver ett tillstånd där en individ upplever både affektiva symtom (störningar i känslolivet) och psykotiska symtom (förvrängda tankar, perceptioner eller sinnesförändringar).
Affektiva symtom kan inkludera:
* Onormalt höga eller låga humörsvängningar
* Långvarig depression eller onormal eufori
* Svävande eller labilt humör
Psykotiska symtom kan inkludera:
* Förvrängda tankar eller tankestörningar
* Hallucinationer (att höra, se, känna, smaka eller luka på saker som inte finns)
* Illusioner (felaktiga eller förvrängda sinnesintryck)
* Förvirring eller desorientering
* Tankestörningar som kan leda till svårigheter att tänka klart eller logiskt
Det är värt att notera att diagnosen 'affektiva störningar, psykotiska' inte är en officiell diagnos i DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), men det kan vara en beskrivande term som används av vårdpersonal för att beskriva en persons symptom.
Sensory gating är ett fenomen där det centrala nervösa systemet filtrerar irrelevant information från de sensoriska inputen för att förhindra överbelastning och fokusera på viktigare stimuli. Det kan beskrivas som en mekanism för att reducera svaret på repetitiva eller överflödiga stimuli, så att individen kan koncentrera sig på nya eller relevanta informationer.
I medicinsk kontext, sensory gating mäts ofta med hjälp av elektrofysiologiska tekniker som EEG (elektroencefalografi) och ERP (event-related potentials). Mätningar av sensory gating kan användas för att undersöka olika aspekter av sensorisk information behandling, såsom uppmärksamhet, perception, kognition och psykiatriska tillstånd som schizofreni.
Kognition är ett samlingsbegrepp inom psykologin och neurovetenskapen som refererar till de mentala processer som involveras i att uppfatta, bearbeta, lagra och använda information. Detta inkluderar bland annat perception, uppmärksamhet, learning, minne, språk, problemlösning, tänkande och beslutsfattande. Kognitionen är en central del av hur vi interagerar med vår omvärld och hur vi formar våra tankar, känslor och handlingar.
'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.
Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.
Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.
MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.
Haloperidol är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör butyrofenonklassen. Det används främst för behandling av schizofreni och andra psykoser, men kan också användas för att behandla allvarliga aggressiva beteenden, agitation och irriterbarhet hos äldre personer med demens. Haloperidol fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan. Dopamin är en signalsubstans som påverkar rörelse, känslor och tankar. Vid överdosering eller vid långvarig användning kan haloperidol orsaka rörelsesvårigheter, så kallade extrapyramidala bieffekter (EPS).
'Ansiktsuttryck' kan definieras som de muskulära rörelser och mimiken runt ögonen, munnen och pannan som bildar ett uttryck på ett ansikte. Ansiktsuttryck är en viktig del av icke-verbala kommunikationer hos människor och kan ge information om en persons känslor, tankar eller intentioner. De kan vara medvetna eller omedvetna och påverkas av kulturella, sociala och personliga faktorer.
Exempel på ansiktsuttryck inkluderar att le, skratta, fnissa, sucka, grimasa, bli röd, bli vit som en lilja, etc. Vissa ansiktsuttryck är universella och kan tolkas på samma sätt av människor över hela världen, medan andra kan variera mellan olika kulturer och sammanhang.
"Sjukdomar bland tvillingar" refererar till en situation där en eller båda tvillingsyskonen har en diagnoserad sjukdom. Det kan vara speciellt intressant att studera sjukdomar bland tvillingar eftersom de delar en stor andel av sina genetiska makeup och kan ha utsatts för liknande miljöfaktorer under sin uppväxt, vilket gör dem till ett naturligt experiment för att undersöka hur mycket som är genetiskt betingat och hur mycket som beror på miljön.
Det finns två huvudsakliga typer av tvillingar: enoygotiska (ett ägg) och dicygotiska (två ägg). Enoygotiska tvillingar delar 100% av sina gener, medan dicygotiska tvillingar normalt delar 50% av sina gener. Om en enoygotisk tvilling har en sjukdom, finns det en högre sannolikhet att den andre enoygotiska tvillingen också kommer att utveckla samma sjukdom jämfört med dicygotiska tvillingar.
Genetiska faktorer kan spela in i uppkomsten av många sjukdomar, men miljöfaktorer kan också vara viktiga. Genom att studera sjukdomar bland tvillingar kan forskare få en bättre förståelse för hur genetiska och miljömässiga faktorer interagerar och påverkar risken för att utveckla specifika sjukdomar. Detta kan hjälpa till att utveckla bättre preventiva strategier, diagnostiska metoder och behandlingsalternativ.
Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.
Monoaminoxidaser (MAO) är en typ av enzymer som bryter ner monoaminer, vilket är en viss typ av signalsubstanser i hjärnan. Det finns två huvudtyper av MAO-enzym: MAO-A och MAO-B. Dessa enzymer bryter ned olika monoaminer och har också olika betydelse för hälsan.
MAO-A bryter ner neurotransmittorerna serotonin, noradrenalin och dopamin, samt även tyramin som finns i vissa livsmedel. Förhöjda nivåer av MAO-A har visats vara relaterade till aggressivt beteende och depression.
MAO-B bryter ner dopamin och fenyletylamin, samt även neurotransmittorn phenylethanolamine (PEA). Förhöjda nivåer av MAO-B har visats vara relaterade till Parkinson's sjukdom.
MAO-hämmare är en typ av läkemedel som används för att behandla depression, ångest och andra psykiatriska tillstånd. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera MAO-enzymen, vilket ökar nivåerna av monoaminer i hjärnan och kan förbättra stämningsläget. Det är viktigt att vara medveten om att intag av vissa livsmedel som innehåller tyramin kan leda till en kraftig ökning av blodtrycket om man tar MAO-hämmare, så det är viktigt att följa din läkares instruktioner angående vilka livsmedel du bör undvika.
"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.
Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.
Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.
'Genetiska sjukdomsanlag' refererar till en persons predisposition eller benägenhet att utveckla vissa sjukdomar orsakade av avvikelser i deras genetisk make-up. Detta innebär att de har ärvt specifika gener från sina föräldrar som ökar risken för att utveckla en viss sjukdom, även om det inte garanterar att personen kommer att utveckla sjukdomen.
Det finns olika typer av genetiska sjukdomsanlag, beroende på hur många gener som är involverade och hur stor roll de spelar i sjukdomens uppkomst. Några exempel på genetiska sjukdomsanlag inkluderar:
1. Monogenetiska sjukdomsanlag: Orsakas av en enda gen som är defekt eller muterad. Exempel på monogenetiska sjukdomsanlag är cystisk fibros, Huntingtons sjukdom och sjukdomen Marfan.
2. Multifaktoriella sjukdomsanlag: Orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Exempel på multifaktoriella sjukdomsanlag är diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykiatriska störningar som schizofreni och depression.
3. Mitochondriella sjukdomsanlag: Orsakas av mutationer i mitokondrie-DNA, som är den del av DNA som finns utanför cellkärnan och som ärvs från modern. Exempel på mitokondriella sjukdomsanlag är Leigh syndrom, Kearns-Sayre syndrom och MELAS (mitochondriell encefalopati, läkemedelskänslig epilepsi, svårigheter att äta, huvudvärk och svimningar).
Det är viktigt att notera att genetisk predisposition för en viss sjukdom inte alltid leder till utveckling av sjukdomen. Miljömässiga faktorer som livsstil, näringsintag och exponering för skadliga ämnen kan också spela en roll i utvecklingen av en sjukdom.
Metoxihydroxifenylglykol (MXPG) är ett metaboliskt avfallsprodukt som bildas i kroppen efter att man har utsatts för bisfenol A (BPA), en kemisk substans som används i till exempel plastvaror och linjälar. MXPG bildas när BPA bryts ned i levern. Det är ett polart, vattenlösligt ämne som kan utsöndras från kroppen via urinen.
En endophenotype är en biologisk markör eller ett mått som kan hjälpa till att förklara genetiska mekanismer bakom en viss sjukdom. Denna term används ofta inom psykiatrin och beteendevetenskapen för att beskriva subtila, men ändå mätbara, skillnader i beteende, kognition eller neurofysiologiska funktioner som kan vara relaterade till en viss genetisk predisposition för en specifik sjukdom.
Exempel på endophenotyper inkluderar nedsatt working memory hos personer med schizofreni, eller förhöjd amygdalaaktivering hos personer med ångeststörningar. Genom att undersöka endophenotyper kan forskare få en bättre förståelse för de genetiska och neurobiologiska mekanismer som styr sjukdomsutvecklingen, vilket kan leda till nya behandlings- och preventionsmetoder.
'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:
1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.
Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.
"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.
Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.
Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.
"Bestörtning" kan definieras som en stark känsla av chock, förvåning eller förskräckelse över någonting oväntat eller plötsligt. På medicinskt språk kan detta kanske beskrivas som en form av akut stressreaktion eller en psykisk störning som uppstår till följd av ett traumatiskt eller chockartat evenemang.
Denna typ av reaktion kan vara tillfällig och lösas upp av sig själv över tiden, men i vissa fall kan den utvecklas till en mer beständig psykisk störning som exempelvis posttraumatisk stressstörning (PTSD). Symptomen på bestörtning kan inkludera bland annat ångest, sömnsvårigheter, minnesförlust, koncentrationssvårigheter och socialt tillbakadragande.
Bensodiazepiner är en grupp av läkemedel som används för att behandla ångest, sömnsörtningssvårigheter, muskelspasmer och epilepsi. De fungerar genom att öka effekten av ett neurotransmittor, GABA (gamma-aminobutyriska syran), i centrala nervsystemet, vilket orsakar en dämpande effekt på hjärnaktiviteten och ger en lugnande, ruskig eller senkande effekt. Exempel på bensodiazepiner inkluderar diazepam (Valium), alprazolam (Xanax) och lorazepam (Ativan). Liksom med alla läkemedel kan de också ha biverkningar och risker för beroende.
Frontallobben är en del av storhjärnan (cerebrum) och utgör ungefär en tredjedel av hjärnbarken. Det är den främsta delen av stora hemisfärerna och är indelad i olika delar som har olika funktioner. Frontallobben är involverad i planering, initiativ, arbetsminne, impulskontroll, socialt beteende, moraliska bedömningar och känslomässiga respons. Skador på frontalloben kan orsaka förändringar i beteende, emotionella svårigheter och kognitiva problem.
'Personlighet' er en begrep i psykiatri og psikologi som refererer til et samleord for en persons unike måte å tenke, føle og oppføre seg på. Personligheten utvikles over tid fra barndommen og ungdommen og blir mer stabil i voksen alderen. Den består av en række egenskaper, adferdsmønstre, motiver, emosjonelle reaksjoner og kognitive stilarter som er relativt konstante over tid og situasjoner.
Det finnes mange forskjellige teorier om hvordan personlighet utvikles og hvilke komponenter den består av. En populær teori er de fem store personlighetsfaktorer, også kalt Big Five, som inkluderer:
1. Åpenhet for eksperiens (Openness to experience): Denne faktoren beskriver en persons interesse for nye opplevelser og tanker, fantasi, estetisk vurdering, selvutvikling og spenning i kreativitet.
2. Samvittighet (Conscientiousness): Dette handler om en persons tendanse til at være organisert, pålitelig, planlegge orientert, samt å ha kontroll over impulser og handle ansvarlig.
3. Ekstravertethet (Extraversion): Denne faktoren beskriver en persons tendanse til å være utadvendt, aktiv, oppmerksomhetskrevende, positiv og sociabel.
4. Agreeableness: Dette handler om en persons tendanse til å være samarbeidende, forstående, nådig, pålitelig og ærlig i sine relasjoner med andre mennesker.
5. Neurotisisme (Neuroticism): Dette handler om en persons tendanse til å oppleve negative følelser som angst, vrede, lav selvvurdering og sorg.
Disse fem faktorer brukes ofte i personlighetspsykologi for å beskrive hvordan mennesker skiller seg fra hverandre på en generell måte. De er ikke ment å være et komplett sett av alle aspekter ved en persons personlighet, men de gir en god oversikt over noen grunnleggende træk som kan forklare hvordan vi oppfører oss og relaterer oss til andre.
## Hvorfor er det viktig å kjenne sin egen personlighet?
Kjennes du selv godt med din egen personlighet, kan det hjelpe deg med å forstå hvordan du fungerer i ulike situasjoner og hvilke typer av relasjoner som passer best for deg. Det kan også være nyttig når du skal ta beslutninger om din fremtid, for eksempel ved å velge en utdanning eller karrierevei.
Kjennes du godt med andres personligheter, kan det hjelpe deg med å forstå dem bedre og relatere til dem på en mer effektiv måte. Det kan også være nyttig når du skal jobbe sammen med andre eller bygge et team.
## Hvordan kan jeg kjenne meg selv bedre?
En god måte å kjenne seg selv bedre er å reflektere over sine handlinger og tanker, og forsøke å identifisere mønstre og træk i sin egen personlighet. Det kan også være nyttig å spørre andre om deres syn på deg, fordi de kan se ting som du selv ikke ser.
En annen måte er å ta en personlighetstest, som kan hjelpe deg med å identifisere træk i din personlighet som du ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.
## Hvordan kan jeg kjenne andre bedre?
En god måte å kjenne andre bedre er å observere dem nøye, og forsøke å identifisere mønstre og træk i deres personlighet. Det kan også være nyttig å spørre dem om deres tanker og følelser, fordi det kan gi deg en bedre forståelse av hvordan de ser på verden.
En annen måte er å ta en personlighetstest sammen med andre, som kan hjelpe dere med å identifisere træk i deres personligheter som dere ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det hjelpe deg med å kommunisere mer effektivt med dem. Du kan for eksempel forsøke å formulere dine tanker og følelser på en måte som de kan forstå, og du kan også forsøke å forstå hvordan de vil reagere på ulike situasjoner.
Du kan også bruke denne kunnskapen til å forbedre dine egne relasjoner ved å reflektere over hvordan du selv ser på verden, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med andre. Du kan for eksempel forsøke å være mer oppmerksom på dine egne reaksjoner, og reflektere over hvorfor du reagerer på en bestemt måte.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne verdier og overbevisninger. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.
Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner med andre?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.
Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.
## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv og mine relasjoner med andre?
Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for ek
Dopamin-beta-hydroxylas (DBH) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av dopamin till noradrenalin i centrala och perifera nervsystemet. Detta enzym finns främst i noradrenerga neuron och kräver koppar, askorbinsyra (vitamin C) och syre som kofaktorer för sin funktion. DBH-defekter kan leda till neuropsykiatriska symtom och är associerade med vissa genetiska sjukdomar.
'Uppmärksamhet' är ett centralt begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap, och refererar till den mentala process där individen aktivt fokuserar sin perception, tankar och handlingar på en viss sak eller händelse. Det kan delas upp i olika komponenter som att orientera sig mot en stimuli, selektiv uppmärksamhet (fokusera borta från distraktioner) och delad uppmärksamhet (hantera flera saker samtidigt). Inom medicinsk kontext kan uppmärksamhetsstörningar vara ett symtom eller en diagnos, som i ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) där svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet är centrala.
'Tinninglob' er en uttrykk som ikke brukes innenfor medisinsk terminologi. Jeg antar at du sannsynligvis refererer til "tinnitus", som er en bete designert for hørsel av lyd uansett om det finnes en ytre kilde eller ikke. Tinnitus kan oppleves som ringing, brumming, susing, pibbling eller andre typer lyd. Den kan være konstant eller intermittent og kan ha forskjellige intensitetnivåer. Tinnitus er ofte et tegn på et underliggende problem, som kan være relatert til øreproblemer, hoved-hals-sykdommer, høreleskade eller andre medisinske tilstander.
Dibenzotiazepiner är en grupp av läkemedel som har en kemisk struktur som påminner om bothiazepin och benzodiazepiner. Dibenzotiazepiner används främst som muskelrelaxerande medel, men kan även ha sedativ, sömngivande och smärtlevande effekter. Exempel på dibenzotiazepiner är baklofen och fenazepam.
Baklofen används främst för behandling av spasticitet orsakad av skada på ryggmärgen eller multipel skleros, medan fenazepam har använts som sömngivande medel men är numera nedclassat i många länder på grund av missbrukspotentialen.
Det är viktigt att notera att användning av dibenzotiazepiner skall ske under medicinskt övervakning och enligt riktlinjer, på grund av risk för biverkningar och potential för missbruk.
Paranoid schizofreni
Paranoid personlighetsstörning
Vanföreställningssyndrom
Born to Run (bok)
Grey's Anatomy
Sanna Sillanpää
Wilhelm Reich
Frances Farmer
Oslodådet 2022
Aaron Kosminski
Marilyn Monroe
22 July
Attacken i Kongsberg 2021
Torbjørn Hansen
Schizofreni
Psykos
Paranoia
Schizoid personlighetsstörning
John List
Schizotyp störning
Anders Behring Breivik
Peter Sutcliffe
Alice av Battenberg
Malcolm X
Schizofrent resttillstånd
Hebefren schizofreni
The Trap
Koder i DSM-IV
Vanföreställning
Neuroleptikum
Paranoid schizofreni - Wikipedia
Brunchrapporten 20111212 12 december 2011 - Brunchrapporten | Sveriges Radio
Ordlista - FASS Allmänhet
Så här skildrar en artist 10 psykiska störningar med verkligt chockerande illustrationer | Tips för hemmet 2023
Att leva med schizofreni - möt Marcus | Doktorn.com
Blonde Joyce Carol Oates bokrecension
är i själva verket underordnat hjärnstammen | Friskare barn och unga
Xxl skor nike
detet | Friskare barn och unga
Psykos - Vanföreställningssyndrom. | Praktisk Medicin
Schizofreni barn film
Dupuytrens kontraktur - Symtom, orsaker, diagnos, behandling, utredning - Medliv
schizofreni | ADHD ADD
Kognitiva störningar schizofreni
Schizofreni - Mental Health Disorders - MSD Manual Consumer Version (2023)
Sätt en »broms« på diagnoserna inom psykiatrin - Mad In Sweden
Funktioner av hjärnans lober - Hematom November
CBT VID PERSONLIGHETSSTÖRNING
Psykossjukdomar - NetdoktorPro.se
ADHD - Wikipedia
Klinisk prövning på Borderline Personality Disorder - ICH GCP
Jakobsdals charkuteri
Ha flera personligheter
Flata | ADHD ADD
Psykoanalytisk personlighetsbedömning av drogmissbrukare -metoder som utforskar personlighetsstörningar, egenskaper och...
Köp Ritalin Kapsel med modifierad frisättning, hård 60 mg Metylfenidat 30 kapsel/kapslar på Kronans Apotek | Kronans Apotek
Olika personlighetsstörningar test
Gaslighting Symtom | Exempel | Effekter och behandling
Psykos4
- Han blir tvångsinlagd på psyket och har paranoid psykos vid inläggningen. (doktorn.com)
- Finns tecken Har eller har patienten haft psykisk sjukdom eller störning, till exempel schizofreni, annan psykos eller. (web.app)
- Schizofreni är en psykisk störning som kännetecknas av förlust av kontakt med verkligheten (psykos), hallucinationer (vanligtvis höra röster), vanföreställningar, onormalt tänkande och beteende, minskat uttryck av känslor, bristande drivkraft, nedsatt mental funktion (kognition) och försämrad social och yrkesliv och i självförsörjning. (ruiton.best)
- Årligen drabbas cirka 23 personer per 100 000 innevånare i någon psykossjukdom, vilka omfattar schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen, vanföreställningssyndrom, schizoaffektiv psykos och kort reaktiv psykos. (netdoktorpro.se)
Personer5
- Personer med paranoid schizofreni har påfallande låga kortisolvärden och höga värden TSH (euthyroid-sick syndrome). (wikipedia.org)
- Schizofreni med dess negativa symtom kan kliniskt likna uttalad autism för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Materialets struktur underlättar för personer med kognitiva störningar att utnyttja sin 5 feb 2014 kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö nitiva störningar kan framstå som en generell kognitiv nedsättning. (web.app)
- För personer med en schizofren förälder eller syskon är risken att själva utveckla schizofreni 10 procent, jämfört med 1 procent för den allmänna befolkningen. (ruiton.best)
- Även om omfattningen och karaktären av symtom varierar mellan personer med schizofreni, är de vanligtvis tillräckligt allvarliga för att störa deras förmåga att arbeta, umgås och ta hand om sig själva. (ruiton.best)
- Schizofreni - kriterierna för diagnos baseras på följande symtom: Behandlingen av personer med antisocial personlighetsstörning är ligger i att man vid konstruktionen av kriterierna f r personlighetsst rningen betonade "Back From the Edge" offers guidance on treating Borderline Personality Disorder. (netlify.app)
Psykoser3
- Schizofreni och psykoser anses nuförtiden till stor del vara störningar där fler ångestsymtom och beteendeproblem i barndomen och fler kognitiva svårigheter Detta innefattar en genomgång av hur störningar av kognitiva funktioner kan ha grundläggande kunskap om olika psykiatriska sjukdomar, såsom schizofreni. (web.app)
- De schizoida har utvecklar schizofreni lättare och drabbas ibland utav milda psykoser. (web.app)
- Syndromet har absolut ingenting med diagnoser som schizofreni , borderline eller cykloida psykoser att göra. (web.app)
Psykisk sjukdom1
- Han var där i två veckor och läkaren misstänkte att det låg någon långvarig psykisk sjukdom bakom, troligen schizofreni. (doktorn.com)
Diagnosen2
- Det tog lång tid innan Marcus Sandborg fick diagnosen schizofreni. (doktorn.com)
- Först i slutet av 2001 fick han diagnosen Schizofreni och hans familj fick honom till slut att börja medicinera och då må bättre. (doktorn.com)
Symtom2
- De som har paranoid schizofreni har sällan så kallade negativa symtom. (wikipedia.org)
- yttre uppförande och tal som åtföljs av kognitiva och perceptuella störningar, Dessutom kan det finnas flera symtom på schizofreni enligt beskrivningen ovan Som namnet antyder är kognitiv beteendeterapi (KBT) en integrativ form av psykoterapi Depression och bipolär störning Psykotiska störningar/schizofreni. (web.app)
Vanligaste psykossjukdomen1
- Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. (web.app)
Psykossjukdom2
- Ärftlighet spelar störst roll för att man ska få en psykossjukdom, framför allt schizofreni. (web.app)
- Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schizofren psykossjukdom. (netlify.app)
Senare i livet2
- Debuterar senare i livet än schizofreni. (praktiskmedicin.se)
- Schizofreni kan dock börja i tonåren eller, också sällan, senare i livet. (ruiton.best)
Visar1
- Tillståndet Schizofreni visar en signalbild tydande på ökad suicidering och hibernering, vilket kanske blir som tydligast vid kataton Schizofreni. (adhd-npf.com)
Sjukdomar3
- Se hela listan på psykiatri-x.webnode.se Enligt WHO så klassas schizofreni som en av de 10 sjukdomar som orsakar mest sjukdomsbörda. (web.app)
- Se även Introduktion till schizofreni och relaterade sjukdomar Introduktion till schizofreni och relaterade störningar Schizofreni och relaterade psykotiska störningar - Kortfattad psykotisk störning, vanföreställningsstörning, schizoaffektiv störning, schizofreniform störning och schizotypisk personlighetsstörning. (ruiton.best)
- När det gäller personliga och ekonomiska kostnader anses schizofreni vara en av de mest förödande sjukdomar som mänskligheten känner till. (ruiton.best)
DIAGNOSER1
- Vid en tillbakablick i journalen visade det sig att hon hade ett flertal tidigare diagnoser: posttraumatiskt stressyndrom, atypisk autism, uppmärksamhetsstörning, paranoid schizofreni, schizoaffektivt syndrom, ångestsyndrom, självdestruktiva handlingar i sjukdomshistorien och missbruk av droger. (madinsweden.org)
Barndomen1
- Sällan sjukdomen börjar under barndomen Schizofreni hos barn och ungdomar Schizofreni är kronisk och kännetecknas av beteende-, kognitiva och tankestörningar och orsakar betydande interpersonella svårigheter och funktionsproblem. (ruiton.best)
Symptom2
- Paranoid schizofreni har samma symptom som schizofreni totalt sett, vilket bland annat kräver att symtomen pågått under ett antal månader. (wikipedia.org)
- Vanligt förekommande är att drabbas av tankestörningar som yttrar av T Engström · 2017 - fördelaktiga för behandling av främst kognitiva symptom vid schizofreni. (web.app)
Patienter3
- Att lida av schizofreni innebär även 15-20 år kortare dysfunktion, kognitiva nedsättningar som slutar i demens, neurologiska och Oftast rörde det sig om schizofreni eller manodepressiv sjukdom, men även ett stort förklaringsvärde när det gäller kognitiva störningar hos HS patienter. (web.app)
- Schizo-affektiv psykosdiagnos gäller patienter som fyller kriterierna för schizofreni men dessutom har haft minst en period av behandlingskrävande mani eller depression. (netdoktorpro.se)
- Enligt WHO:s klassificering av sjukdomsbörda hör schizofreni i den allra högsta handikappklassen tillsammans med terminal cancer och tetraplegi, och patienter med schizofreni har svårt att hävda sig i den öppna Personlighetsstörningar Med personlighetsstörningar brukar man symbolisera störningar och beteendemönster hos en person som märkbart avviker i miljö och situation. (netlify.app)
Depression2
- Slutligen har det också föreslagits att Gansers syndrom kan ha samband med psykiska störningar som depression och schizofreni. (medliv.se)
- Det finns viktiga riskfaktorer som förekomsten av psykopatologi (bipolär sjukdom, följt av missbruk, depression, schizofreni och borderline personlighetsstörning BORDERLINE. (netlify.app)
Symtomen1
- Innehåller en beskrivning av symtomen vid paranoid schizofreni. (wikipedia.org)
Exempel1
- Gaslighting exempel: "Du är så paranoid, tror alltid att jag ljuger. (balancelyxbehandlingshem.se)
20011
- Ett underbart sinne (2001) En film om schizofreni baserat på ett verkligt fall. (web.app)
Schizoid1
- Till dessa hör paranoid personlighetsstörning, schizoid personlighetsstörning, antisocial av T Vitulin · 2011 - anknytning och dissociation sågs dissociation ha sin grund i interpersonella skador i "kanske inte att man uppdelar i flera personligheter inom sig, som att. (web.app)
Allvarligt1
- Mannen som vägrade döda och Personen som börjar bränna pass och tala om ett världsmedborgarskap , ses snabbt som ett ypperligt allvarligt hot av försvarsmakten, gör chefen för försvarsstaben paranoid. (adhd-npf.com)
Hela1
- Schizofreni är ett stort hälsoproblem i hela världen. (ruiton.best)
Brukar1
- En person med paranoid schizofreni brukar ofta ha bisarra fixa idéer, till exempel vanföreställningar om sitt öde, anse sig vara särskilt utvald eller född till att utföra något historiskt, ha vanföreställningar om att kroppen förändras, eller att särskilda meddelanden är invävda i till exempel radioprogram. (wikipedia.org)
Prognos1
- Prognos som schizofreni. (praktiskmedicin.se)
Vanligaste2
- Paranoid schizofreni är en av de vanligaste varianterna av schizofreni, vilken kännetecknas framför allt av paranoia, vanföreställningar och hörselhallucinationer. (wikipedia.org)
- Vilka är de vanligaste orsakerna till att man hör röster och känner sig paranoid? (lassemattila.com)
Psykiskt1
- Den första visade att Behring är psykiskt sjuk i paranoid schizofreni och därför bör dömas till vård. (newsvoice.se)
Bland annat1
- Paranoid schizofreni har samma symptom som schizofreni totalt sett, vilket bland annat kräver att symtomen pågått under ett antal månader. (wikipedia.org)
Sociala1
- Schizofreni är en psykisk sjukdom som gör det svårt att skilja mellan verkliga och overkliga upplevelser, att tänka logiskt, att ha normala känslomässiga reaktioner och att uppträda normalt i sociala situationer. (sjukdomarna.se)
Beroende1
- Symptomen kan vara olika beroende på vilken typ av schizofreni. (sjukdomarna.se)
Timmar1
- Sjuttiotvå timmar senare hade han en paranoid personlighetsstörning. (firebaseapp.com)
Negativa1
- De som har paranoid schizofreni har sällan så kallade negativa symtom. (wikipedia.org)
Sjukdom1
- Schizofreni är en komplex sjukdom. (sjukdomarna.se)