Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av förändringar i tankar, perceptioner, affekter, motivation och beteende. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis röster), paranoia och förvrängda tankar. Negativa symtom innefattar nedsatt förmåga till planera och fullfölja aktiviteter, nedsatt affektivt uttryck, socialt tillbakadragande och talförmåga. Schizofreni påverkar ofta en persons förmåga att fungera i vardagslivet och kan orsaka stor lidande. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av psykiatrisk utvärdering, intervjuer och observationer av individens symptom och funktion.
There is no single, widely accepted medical definition of "schizophrenic psychology" as it is not a term that is commonly used in the field of psychiatry or clinical psychology. The term "schizophrenia" refers to a specific mental disorder characterized by hallucinations, delusions, disorganized speech and behavior, and impaired cognitive functioning.
Paranoid schizophrenia is a subtype of schizophrenia, a chronic and severe mental disorder characterized by profound disruptions in thought processes, perception of reality, emotional responsiveness, and behavior. The diagnostic criteria for paranoid schizophrenia, as per the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), include:
Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.
"Desorienterad schizofreni" är inte en officiell diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5). Schizofreni är dock en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av hallucinationer, illusioner, desorganiserat tänkande och/eller beteende, negativa symptom såsom avsaknad av motivation eller emotionell respons, samt kognitiva problem. I vissa fall kan en person med schizofreni uppleva desorientering, men detta är inte ett nödvändigt kriterium för diagnosen.
'Schizofreni i barndommen' (Childhood-onset schizophrenia) är en sällsynt och allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av tidiga symptom påbörjade före 13 års ålder. Symptomen inkluderar vanligen hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tänkande och beteende, negativt symptom (som avsaknad av motivation eller emotionell respons) samt kognitiva störningar. Dessa symtom påverkar barnets tankeprocesser, perception, affekter, målsättning och interaktion med sin omgivning. Denna störning kan ha en betydande inverkan på barnets utveckling, skolprestationer och sociala relationer. Diagnosen ställs vanligen efter en detaljerad psykiatrisk bedömning och uteslutande av andra möjliga orsaker till symptomen.
Psykotiska störningar är en grupp med allvarliga mentala sjukdomar som kännetecknas av avvikande perceptioner, t tankar, känslor, och beteenden, såsom hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tänkande, starka eller olämpliga känslor, och ovanligt eller oförutsägbart beteende. Dessa symtom stör individens förmåga att fungera i vardagslivet, och kan vara relaterade till affektiva, kognitiva, och sociala funktioner.
Katatona schizofreni är en sällsynt och svår variant av schizofreni som kännetecknas av stora störningar i viljestyrkan, rörelsemönstret och muskeltonus. Symptomen kan inkludera stelhet (katalepsi), överdriven muskelaktivitet (katatonisk excitation) eller abnorma rörelsemönster som stammande, grimaseringar eller ovanliga kroppsställningar (stereotypi). Betrodda personer kan även ha negativa symtom såsom avflackad mimik och svårigheter att tala. Katatona schizofreni kräver ofta intensiv behandling, inklusive medicinsk behandling och/eller psykoterapi.
En psykiatrisk status är en bedömning av en persons mentala hälsa som utförs av en psykiater eller annan mentalhälsoexpert, vanligtvis baserad på intervjuer, observationer och kliniska urval, och kan använda standardiserade skattningsskalor för att kvantifiera symtomens svårighetsgrad och varaktighet.
Schizotypal personality disorder is a mental health condition characterized by significant social anxiety, eccentric behavior, unusual thought patterns and perceptual experiences, and often a lack of close relationships, as defined by the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DS-5).
Störningar i de mentala funktioner som är förknippade med tänkande, resonerande och ömdöme.
Schizofrenins språk är ett typiskt symptom på schizofreni, som kännetecknas av störningar i tankeformen och talflödet, såsom innehållsfattigt, ofullständigt, betydelsilssamt eller oframkrantat tal, neologismer, tanklöshet, blockeringar och associativa störningar.
"Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, perception, and executive functions, with the aim to evaluate brain-behavior relationships, identify cognitive strengths and weaknesses, and assist in diagnosing and monitoring neurological or psychiatric conditions."
Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.
Risperidon är ett atypiskt antipsykotiskt läkemedel som används för behandling av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, bipolär sjukdom och autism. Det fungerar genom att blockera dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att korrigera oregelbundenheter i neurotransmission som är associerade med dessa tillstånd.
Ett tricykliskt dibensodiazepin, klassat som ett atypiskt antipsykotiskt preparat. Det binder flera typer av receptorer i det centrala nervsystemet och uppvisar en unik farmakologisk profil. Klozapin är en serotoninantagonist, med stark bindning till 5-HT-2A/2C-receptorsubtypen. Det har också stark affinitet till ett flertal dopaminerga receptorer, men visar svag antagonism vid dopamin D2-receptorn, som anses modulera neuroleptisk aktivitet. En väsentlig biverkning av medlet är agranulocytos.
En skala omfattande 18 symtombilder som valts att representera förhållandevis oberoende aspekter av manifesta psykopatiska tillstånd. Skalan var ursprungligen avsedd för bedömning av behandlingsresult at i klinisk psykofarmakologi. Den har dock lätt kunnat anpassas till andra ändamål.
Falska föreställningar om sig själv eller personer eller föremål eller företeelser utanför sig själv, vilka består trots faktiska förhållanden och vilka av omgivningen inte betraktas som hållbara.
Subjektivt upplevda sinnesförnimmelser utan egentlig utlösande impuls, vilka dock av personen i fråga upplevs som verkliga. De kan vara av organiskt ursprung eller förknippade med psykiska störningar.
The prefrontal cortex is the anterior portion of the frontal lobe, involved in higher order cognitive functions such as planning complex cognitive behavior, personality expression, decision making, and moderating social behavior. It also plays a significant role in working memory and executive functions.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Sjukdomstillstånd präglade av allvarliga störningar i sinnestämningen (depression, ångest, upprymdhet och upphetsning) åtföljda av psykotiska symtom som vanföreställningar, hallucinationer, svåra rubb ningar i verklighetsuppfattningen osv.
"Sensory gating" refererar till ett neurofysiologiskt fenomen där det centrala nervösa systemet filtrerar irrelevant eller överflödig sensorisk information för att förhindra överbelastning och fokusera uppmärksamheten på vad som anses vara viktigt. Detta uppnås genom att reducera responsen på repetitiva stimuli, vilket minskar mängden information som behöver bearbetas av hjärnan. Sensory gating kan mätas och studeras med hjälp av elektrofysiologiska tekniker som event-related potentials (ERP) eller magnetoencephalografi (MEG).
Kognitiva störningar som även omfattar delirium, demens och amnesi. De kan uppstå till följd av missbruk, skador eller andra orsaker.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.
"Social anpassning" kan definieras som den process genom vilken en individ lär sig att uppföra sig på ett socialt acceptabelt sätt inom en viss kultur eller sammanhang, och att förstå och följa de normer, värderingar och beteenden som är vanliga och accepterade i den gruppen. Det innebär också förmågan att kommunicera effektivt med andra, att bygga och underhålla sociala relationer och att reagera på sociala signaler och olika situationer på ett lämpligt sätt. Social anpassning kan variera mellan olika kulturer och sammanhang, och den kan utvecklas och förändras över tid genom social interaktion och erfarenhet.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
En genetiskt bunden, latent sjukdomsbenägenhet, som kan aktiveras under vissa förhållanden.
I en mening kan endophenotypen definieras som en mellanstegsvision mellan en genetisk predisposition och en manifest clinical phenotype, det vill säga en underliggande, objektiv, biologisk egenskap eller utfall som är associerad med en specifik sjukdom. Denna egenskap kan vara mer frekvent förekommande bland individer med sjukdom än hos friska individer och kan vara ett resultat av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
"Bestörtning" är ett psykologiskt tillstånd som innebär plötslig och djup chock eller förvirring, ofta orsakad av att veta eller uppleva något oväntat, skrämmande eller traumatiskt.
Tvåringad, heterocyklisk förening bestående av en bensenring sammankopplad med en diazepinring. Väte och alla H-isomerer kan ingå, och all substitutioner är tillåtna.
Den främre delen av hjärnhalvan.
En hjärnhalvas funktionella dominans över den andra.
Skärpt iakttagelse av eller koncentration på vissa skeenden eller uppgifter.
En medicinsk definition av 'Tinninglob' (latin: Glandula timpanica) är en liten endokrin körtel, belägen nära mittöronet inuti skallen. Den producerar ett hormon som kallas kalcitonin, vilket hjälper till att reglera kroppens kalciumnivåer och hinnerns hälsa.
Dibenzotiazepiner är en grupp av psykoaktiva substanser som har en kemisk struktur som liknar bensodiazepinerna, men med två bensenringar istället för en. Dibenzotiazepiner används primärt inom medicinen som antiepileptika och muskelrelaxantia. Ett exempel på ett dibenzotiazepin är clobazam.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
Tillfällig lagring av information under några sekunder till några timmar, i motsats till långtidsminne, som avser lagring i dagar, år eller en livstid.
'Tänkande' kan definieras som den kognitiva processen där information bearbetas för att forma ett omdöme, ta beslut eller lösa problem genom att använda sig av logik, erfarenhet och kunskap.
En av vindlingarna (gördelvindlingen) på hjärnhalvans mediala yta. Den omger hjärnans rostrala del och hjärnbalken och utgör en del av det limbiska systemet.
Toxisk psykos är ett akut tillstånd orsakat av exponering för en toxisk substans eller läkemedel som påverkar hjärnans funktion och kan leda till psykotiska symtom, såsom hallucinationer, paranoia och desorganiserat tänkande. Till skillnad från primärt psykogena psykoser, som orsakas av mentala störningar, är toxiska psykoser direkt relaterade till fysisk skada på hjärnan orsakad av toxiner.
Elektriska vågor i hjärnstammen som alstras av hjärnstamsstrukturer som svar på klickljudstimuli. Hos många patienter med skadad cerebellopontinvinkel, multipel skleros eller andra demyelinerande sjukdomar är vågmönstret onormalt.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är ett system för klinisk klassificering och diagnostisering av mentala störningar som utvecklats och publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt inom psykiatrin, andra medicinska specialiteter, forskning, hälso- och sjukvårdssystem, försäkringsbolag och lagstiftande organ för att diagnostisera och dokumentera typ och svårighetsgrad av olika mentala störningar. DSM innehåller en detaljerad beskrivning av symtom, kriterier för diagnos och relaterade funktionsnedsättningar för varje störning. Den senaste upplagan är DSM-5 som publicerades år 2013.
Det tunna lager av grå substans på hjärnhalvornas yta som utvecklas från telencefalon och veckas i vindlingar. Barken har nått sin högsta nivå av utveckling hos människan och ansvarar för den intellek tuella prestationsförmågan och de högre mentala funktionerna.
Perceptionsstörningar är en medicinsk term som refererar till förändringar i sinnesintryck där individen upplever att deras vardagliga perceptioner av sig själv, andra eller sin omgivning är avvikande eller felaktiga, vilket kan påverka tankster, känslor och beteende.
Ett enzym i transferasklassen som katalyserar överföringen av en metylgrupp från S-adenosylmetionin till en katekol eller katekolamin, så som dopa, dopamin, epinefrin eller norepinefrin. Enzymet finns i cytoplasman i främst njurar, lever och det centrala nervsystemet. EC 2.1.1.6.
"Reality orientation testing" är en neuropsychologisk bedömningsmetod som används för att utvärdera en persons förmåga att uppfatta, tolka och interagera med sin omgivning på ett realistiskt sätt. Testet inkluderar frågor och instruktioner som syftar till att avslöja eventuella kognitiva störningar eller förvirring angående person, plats, tid och situation.
Störningar i förmågan att registrera ett intryck, att behålla ett upplevt intryck eller att återkalla ett intryck. Funktionsstörningar i minnet hänger samman med demens, skallskador, hjärninflammation, alkoholism, schizofreni och andra tillstånd.
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
Intellektuell process eller varseblivningsprocess, genom vilken en organism förvärvar kunskap.
Grupper som är till för jämförelse i experimentella studier. De liknar experimentgruppen i fråga om allmänna karakteristika av betydelse för studien, men får inte den undersökta behandlingen.
Registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen, på hjärnans yta eller i hjärnan.
"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå beteenden, känslor, attitudeer och intentioner hos andra individer i sociala sammanhang. Det inkluderar också förmågan att tolka sociala signaler och koder för att kunna navigera i sociala interaktioner och relationer. Social perception är en viktig del av socialt tänkande och kommunikation, och den påverkar hur vi uppfattar och relaterar till andra människor i vårt vardagsliv.
Fencyklidin (PCP) är ett dissociativt anestetiskt läkemedel som historiskt har använts inom medicinen, men numera primärt används illegalt som drog. Det är en NMDA-receptorantagonist i centrala nervsystemet och kan orsaka hallucinationer, desorientering, och dissociativ effekter. PCP är mycket missbrukssäker och kan orsaka allvarliga psykiatriska symtom, aggressivt beteende, och fysiskt våld.
En social grupp bestående av föräldrar, eller fosterföräldrar, och barn.
Det medvetna, enhetliga i psyket som tjänar som den sammanhållande kraften mellan de primitiva, instinktiva begären, inneboende hämningar eller samvetet, och verkligheten.
Ett fenotiazinpreparat för behandling av psykoser. Det har ungefär samma verkan och användningsområden som klorpromazin.
Ett av de två paren i den sjunde gruppen (grupp G) av de mänskliga kromosomerna, enligt gällande klassificering.
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
I medicinen refererar sidodominans till ett fenomen där två eller flera genetiska varianter (aleler) av samma gene delar upp arvet på ett sådant sätt att de båda alalterna uttrycks i samma individ, men i skilda celler eller i olika typer av celler. Detta står i kontrast till koddominans, där båda varianterna av genen uttrycks i samma cell och ger upphov till en kombinerad fenotyp.
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.
Aglykonen i cykasin. Den har kraftig carcinogen och nervtoxisk verkan och hämmar DNA, RNA och proteinsyntes i levern.
En klass dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.
Den ålder eller period i livet då en sjukdom eller en sjukdoms första symtom eller manifestationer först ger sig till känna.
'Förändringar efter döden' refererar till de fysiologiska processerna som börjar ske strax efter att hjärt- och lungfunktionen upphört, vilket leder till sönderfall och nedbrytning av kroppens celler och vävnader över tid.
En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
Personal Construct Theory (PCT) is a psychological theory developed by George Kelly that describes how individuals actively construct their own unique perception of the world through the use of personal constructs, which are bipolar mental representations used to predict and understand events or experiences. According to PCT, people continuously test and revise these constructs based on new information and experiences in order to reduce uncertainty and make sense of their social reality.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Iakttagbara förändringar i ansiktsdragen som reaktion på emotionella stimuli.
Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.
Förvärvade störningar i hörseluppfattningen, kännetecknade av minskad förmåga att förstå eller uppfatta ljudförmedlad information trots intakta hörselorgan. Drabbade personer har svårt att uppfatta ta l, att lokalisera ljud och förstå innebörden av tonfall.
"Statistikprinciper är metoder och tekniker för att systematiskt samla, analysera och tolka data med hjälp av matematisk statistik, med syfte att dra slutsatser och göra prognoser om populationer eller processer."
Frekvens och beskaffenhet av negativa känsloyttringar, t ex ilska eller fientlighet, som förekommer hos familjemedlemmar eller andra av betydelse, och som ofta leder till en hög återfallsfrekvens, särskilt hos schizofrena patienter.
Tilltagande negativ skiftning av den elektriska potentialen i hjärnbarken i samband med reaktionen som föregår en väntad stimulering. Den elektriska processen indikerar ett beredskaps- eller förväntningstillstånd.
Affektiva yttringstillstånd som kan upplevas och ha upphetsande eller pådrivande (motiverande) egenskaper.
"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.
"Stöddundervisning" är en term som används inom utbildningsväsendet och refererar till undervisningsmetoder eller tekniker som ger extra stöd och hjälp till en elev eller en grupp elever med speciella behov eller svårigheter i lärandet. Detta kan innebära anpassningar av undervisningsmaterial, metoder eller miljö för att möta individuella behov och underlätta inlärningen. Syftet med stöddundervisning är att främja inkludering och delaktighet för alla elever, oavsett deras förmågor eller behov.
"Ett nervnät är ett komplext system av nervceller och deras sammanlänkande nervfibrer, som kommunicerar med varandra och koordinerar kroppens funktioner genom att överföra och bearbeta signalsubstanser."
"Akustisk stimulering refererer til den proces where sinnene stimuleres med lyd eller lyde, som kan forstås eller tolkes av det menneskelige øre og hjernen. Dette inkluderer tale, musik, lyde fra miljøet eller andre kilder, og er ofte anvendt i terapeutiske sammenhænge for at forbedre sensorisk behandling, opmærksomhed, hukommelse og andre kognitive funktioner."
Ett sent inträdande inslag i den händelserelaterade reaktionspotentialen. P står för positiv laddning och 300 anger 300 millisekunder "poststimulus". Reaktionens amplitud ökar med oförutsedda, osannolika eller högt signifikanta stimuli, och utgör därmed ett index över mentala aktivitet.
I medicinsk kontext, kan 'syskon' defineras som barn som har minst en gemensam biological förälder. Detta inkluderar både helsyskon (som delar samma mor och far) och halvsyskon (som delar antingen samma mor eller samma far). Det är värt att notera att denna definition kan variera något beroende på kulturell kontext och sociala normer.
"Verbal learning" är en form av inlärning som involverar att ta in, bearbeta och komma ihåg information genom att höra och upprepa talad eller skriftlig text, ofta med hjälp av metoder såsom lyssnande, upprepning, repetition och association.
Paranoia är ett psykiatriskt symptom som innebär en grundläggande misstroendeattityd och orimliga eller överbevisade tankar om att andra personer är onda, illasinnade eller hotfulla. Detta kan leda till att den drabbade upplever konspirationer riktade mot sig utan att det finns några stödjande bevis för detta. Paranoia kan vara ett tecken på olika psykiska störningar, såsom schizofreni eller paranoid personlighetsstörning.
En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.
Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.
"Theory of Mind" refers to the ability to understand and attribute mental states, such as beliefs, intents, desires, emotions, knowledge, and intentions, to oneself and others, and to use this understanding to predict or explain behavior. This cognitive skill is essential for social cognition and communication, enabling us to navigate complex social situations and interact effectively with others.
Neuregulin-1 är ett protein som spelar en viktig roll i nervsystemet, särskilt under utvecklingen av hjärnan. Det påverkar celldelning, cellmigration och signalsubstanser som är involverade i tillväxt och differentiering av nervceller (neuroner). Neuregulin-1 verkar genom att binda till specifika receptorer på cellytan och aktivera intracellulära signaltransduktionsvägar. Det finns också forskning som tyder på att Neuregulin-1 kan ha en skyddande effekt mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
Blockering av en beteende- eller verbal reaktion, även om stimulus för en reaktion föreligger. Inom psykoanalys avses ett omedvetet undertryckande av en instinktiv process.
"Psykomotorisk funktion" refererer til den sammenhæng og koordination mellem psykiske processer (som tanker, følelser, perception) og motoriske handlinger (som bevægelser, reflekser). Den psykomotoriske funktion omfatter evnen til at modtage information fra sin omverden, bearbejde denne information og svare igen med en relevant fysisk respons. Dette er vigtigt for adfærdsmønstre som opmærksomhed, hukommelse, læring, planlægning, koordination og kontrol af bevægelser.
"Faderns ålder" refererar till den biologiska åldern hos en man vid tidpunkten för conceiving, vilket kan ha en potential inverkan på genetisk make-up och hälsan hos det resulterande avkomman.
Anhedonia är ett tillstånd där personen har problem med upplevelser av lust eller glädje, trots att de tidigare har kunnat uppleva dessa känslor. Det innebär ofta en förlust av förmågan att uppleva positiva emotioner i samband med aktiviteter som vanligtvis är behagliga eller njutbara, såsom umgänge med vänner, sexuell aktivitet eller konstnärliga intressen. Anhedoni kan vara ett tecken på en underliggande psykiatrisk störning, såsom depression eller schizofreni, men kan också förekomma i samband med andra medicinska tillstånd eller som biverkningar av vissa läkemedel.
"Yrkesinriktad rehabilitering är en process som hjälper en individ att återhämta sig efter en skada eller sjukdom och återfå sin förmåga att utföra arbetsrelaterade uppgifter på ett säkert och effektivt sätt."
Sinnestämning eller känslomässiga yttringar som inte passar till beteende eller stimulus.
Functional neuroimaging är en samlingsbeteckning för non-invasiva bildtekniker som används för att studera aktiviteten i det levande nervsystemet hos människor och djur. Dessa tekniker innefattar funktionell magnetresonansbildgebning (fMRI), positronemissionstomografi (PET) och magnetencefalografi (MEG). De ger information om olika aspekter av nervcellsaktiviteten, till exempel blodflöde, syreomsättning eller elektrisk aktivitet. Dessa tekniker används ofta för att undersöka hur hjärnan bearbetar känslor, tankar och handlingar, samt för att diagnostisera och övervaka behandling av neurologiska och psykiatriska sjukdomstillstånd.
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.
Sjukdomstillstånd hos tvillingar, den ena eller båda, när som helst under levnadstiden.
Förmågan att lära och att hantera nya situationer, även sådana som omfattar abstraktioner.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
"Prenatal exposure, late effects" refers to the adverse health outcomes that become apparent in a child after birth, resulting from their mother's exposure to harmful agents or conditions during pregnancy, with the effects manifesting several months or even years following delivery. These exposures can include environmental toxins, infections, medications, drugs, or maternal health conditions, and may result in developmental delays, physical abnormalities, or behavioral disorders. The specific nature of these late effects depends on various factors, such as the timing, duration, and intensity of the exposure, as well as the individual susceptibility of the developing fetus.
Sjukhus, specialiserade på vård av psykiskt sjuka.
Psykoanalytisk terapi är en form av psykoterapi som utvecklades av Sigmund Freud och hans efterföljare. Den fokuserar på att uppmärksamma och undersöka dolda tankar, känslor och minnen som ligger i det omedvetna för att frigöra individen från återkommande problematiska mönster av tanke och beteende. Målet är att öka självkännedomen och främja personlig utveckling genom att uppnå insikter i de underliggande orsakerna till sina symptom eller konflikter.
Psykopatologi är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin och klinisk psykologi som refererar till studiet och beskrivningen av abnorma, patologiska mentala processer, beteenden och erfarenheter. Det inkluderar diagnostisering och klassificering av mentalsjukdomar och psykiatriska störningar enligt etablerade kriterier, såsom de som presenteras i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) eller International Classification of Diseases (ICD).
"Personlighetsutveckling kan definieras som den process där individens personlighetsdrag, attitudeer, värderingar och beteendemönster utformas och mognar över tid, delvis beroende på genetiska faktorer och delvis på erfarenheter och miljö."
Cellyteproteiner som binder dopamin med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellernas beteende.
En direkt form av psykoterapi, baserad på tolkningen av situationer (den kognitiva erfarenhetsstrukturen) som är avgörande för hur en individ känner och uppför sig. Den bygger på förutsättningen att kognition, den process som leder till förvärvande av kunskap och utformning av tankar, är primärt avgörande för sinnesstämning och beteende. Terapin använder sig av beteendevetenskaplig och samtalsteknik för att identifiera och korrigera det negativa tänkande som ligger till grund för det avvikande beteendet.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Sjukdomar i basalganglierna, inklusive putamen, pallidum, claustrum, mandelkärnan och svanskärnan. Dyskinesier, främst ofrivilliga rörelser eller ändrad rörelsetakt, är de vanligaste kliniska manifest ationerna av dessa sjukdomar. Orsaker kan vara kärlsjukdomar, degenerativa nervsjukdomar eller skallskador.
Genetic association studies are epidemiological research designs used to identify and measure the relationship between genetic variations, often in the form of single nucleotide polymorphisms (SNPs), and the risk of developing specific traits or diseases. These studies compare the frequency of specific genetic markers in individuals with a particular trait or disease to those without it, aiming to find statistically significant associations that suggest a genetic contribution to the condition. It is important to note that association does not imply causation, and further research is usually required to confirm findings and understand the underlying biological mechanisms.
Ett krafigt centralstimulerande och sympatomimetiskt medel. Amfetamin har flera verkningsmekanismer, inkluderande blockering av upptag av adrenerga substanser och dopamin, frigörande av monaminer och hämmande av monaminoxidas. Amfetamin är också en missbruksdrog och ett psykotomimetiskt medel. l- och d,l-formerna räknas hit. l-formen har lägre CNS-aktivitet, men starkare kardiovaskulära effekter. d-formen är dextroamfetamin.
NMDA-receptorer, eller N-methyl-D-aspartatereceptorer, är en typ av jonotrop receptor som finns i centrala nervsystemet hos däggdjur. De spelar en viktig roll inom synapser (kontaktpunkterna mellan nerver) där de medierar långsamma exciterande signalsvarv och är involverade i synaptisk plasticitet, inlärning och minnesbildning. NMDA-receptorer består av flera underenheter och aktiveras av glutamat, den primära excitatoriska neurotransmittorn i centrala nervsystemet. Dessutom krävs det en kombination av två olika joner, natrium (Na+) och calcium (Ca2+), för att aktivera receptorn fullt ut. NMDA-receptorernas aktivitet kan regleras på flera sätt, inklusive genom binding av ligander som glycin, D-serin och magnesium (Mg2+). Dys
"Verbalt beteende" refererer til sproglige udtryksformer, som en person bruger til at kommunikere tanker, følelser, ønsker og intentioner med andre. Dette kan omfatte både talte og skrevne former for kommunikation.

'Schizofreni' är ett allvarligt och komplext psykiatriskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av störningar i tankar, perceptioner, känslor, beteende och funktion. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom.

Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis att höra röster), illusioner, desorganiserade tankar och beteende samt störd affektivt tillstånd. Dessa symtom kan vara mycket uppenbara och kan orsaka stor lidande och funktionsnedsättning.

Negativa symtom innefattar avflackning, isolering, brist på motivation, brist på förmåga att känna glädje eller omtanke samt monotoni i tal och mimik. Dessa symtom kan vara mer subtila än positiva symtom, men de kan fortfarande orsaka betydande funktionsnedsättning och lidande.

Schizofreni kan också påverka kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, planering och förmåga att lära sig nya saker. Dessa kognitiva symtom kan vara lika viktiga som de positiva och negativa symtomen när det gäller funktionsnedsättning och livskvalitet.

Det är värt att notera att schizofreni inte innebär en split personality eller flersidighet av personlighet, vilket är två missförstånd som ofta förekommer. Istället är det ett allvarligt och komplext tillstånd som kräver professionell behandling och stöd för att hanteras effektivt.

Det finns ingen enstaka "schizofren psykologi" som definierar alla personer med schizofreni, eftersom sjukdomen kan variera mycket från person till person. Men jag kan ge dig en allmän beskrivning av några av de psykologiska aspekterna av schizofreni.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som ofta påverkar tankar, känslor och beteenden. Personer med schizofreni kan ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket kan leda till hallucinationer (vanligtvis i form av hörselhallucinationer) och förföljelsemanier. De kan också ha kognitiva problem som påverkar deras minne, uppmärksamhet och förmåga att lösa problem.

Många personer med schizofreni har också affektiva symptom, såsom stora variationer i humör eller en platt affekt, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka känslor på ett normalt sätt. De kan också ha negativa symptom, som inaktivitet, avsaknad av motivation och socialt tillbakadragande.

Det är värt att notera att personer med schizofreni inte alltid upplever alla dessa symptom samtidigt, och att sjukdomen kan variera i svårighetsgrad över tid. Vissa personer kan ha en mild form av schizofreni och leda relativt normalt liv med hjälp av behandling, medan andra kan ha en allvarligare form av sjukdomen som kräver intensivare behandling och stöd.

Paranoid schizophrenia is a subtype of schizophrenia, which is a chronic and severe mental disorder. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), paranoid schizophrenia is characterized by the presence of prominent delusions or auditory hallucinations for a significant amount of time during a one-month period (or less, if successfully treated).

The delusions in paranoid schizophrenia typically involve themes of persecution, grandiosity, jealousy, or suspiciousness. The individual may believe that they are being spied on, plotted against, or harmed by others. These beliefs are usually firmly held and not easily changed even when presented with evidence to the contrary.

Auditory hallucinations in paranoid schizophrenia often involve hearing voices that are critical, threatening, or commanding in nature. The individual may feel like they are being ordered to do something against their will.

It is important to note that individuals with paranoid schizophrenia may have difficulty with social interactions and may exhibit odd or eccentric behavior. However, their cognitive functioning and emotional expression are typically less impaired compared to other subtypes of schizophrenia.

Effective treatment for paranoid schizophrenia often involves a combination of antipsychotic medication and psychosocial interventions, such as cognitive-behavioral therapy and social skills training. With proper treatment and support, individuals with paranoid schizophrenia can lead fulfilling lives and manage their symptoms effectively.

"Antipsychotic medication" är en benämning på en grupp mediciner som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, särskilt schizofreni och andra former av psychoser. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer, förvirring, och tankestörningar.

Det finns två huvudsakliga typer av antipsykotiska läkemedel: typiska (äldre) och atypiska (nyare). Typiska antipsykotika har varit i bruk sedan 1950-talet och inkluderar mediciner som chlorpromazin och haloperidol. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att behandla psykoser, men de kan också orsaka obehagliga biverkningar, såsom rörelsestörningar och tardiv dyskinesi.

Atypiska antipsykotika har utvecklats sedan 1990-talet och inkluderar mediciner som olanzapin, risperidon och quetiapin. Dessa läkemedel är ofta mindre sannolika att orsaka rörelsebiverkningar än typiska antipsykotika, men de kan fortfarande orsaka andra biverkningar, såsom viktuppgång och metabola störningar.

I allmänhet preskrivs antipsykotiska läkemedel under tillsyn av en psykiater eller annan medicinskt utbildad specialist inom mentala hälsoområden, efter en noggrann bedömning och utvärdering av patientens behov. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och regelbundet besöka läkaren för att övervaka effekterna och biverkningarna av medicinen.

'Desorienterad schizofreni' är inte en officiell diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5), som används av psykiatrer och andra mentalspecialister för att diagnostisera mentala störningar.

I det förflutna har begreppet 'desorienterad schizofreni' använts för att beskriva en form av schizofreni som kännetecknas av svårigheter med att orientera sig i tid, rum och person. Denna diagnos har dock fallit ur bruk och ersatts av mer specificerade diagnoser inom schizofrenispektrumet.

I allmänhet kan schizofreni definieras som en allvarlig mentalsjukdom som orsakar psykotiska symtom, såsom hallucinationer, förvirring, desorganiserat tänkande och beteende, samt avtrubbning av affekt. Dessa symtom kan vara kroniska eller återkommande och kan påverka en persons förmåga att fungera i vardagslivet.

'Schizofreni i barndommen' er en meget sjeldent tilstand som kharakteriseres af at have symptomer som ligner dem, der forekommer hos voksne med schizofreni, før de når 13 års alderen. Symptomer inkluderer hallucinasjoner (se eller høre ting som ikke eksisterer), vanvidsforestillinger (fejlagtige overbevisninger som ikke kan forklares ved kultur, religion eller erfaring), desorganisert tankegang og vanskeligheter med at oppfatte normale sociale signaler.

Det er viktig å understreke at dette er en meget sjeldn tilstand, og at diagnosen bare bør stilles av en utdannet barn-og ungdomspsykiater etter en grundig evaluering. Det kan være vanskelig å skille symptomer på schizofreni fra andre psykiske lidelser som forekommer hos barn og unge, så det er viktig at denne diagnosen bare stilles etter at andre mulige årsaker til symptomene har blitt utelukket.

Liksom ved schizofreni i voksenalderen kan behandlingen inkludere både psykofarmakologisk behandling og psykososial terapi for å hjelpe barnet med å håndtere symptomer og følgevirkninger av sykdommen.

Psykotiska störningar är en grupp av allvarliga mentala sjukdomstillstånd som påverkar kognition, perception, emotioner och beteende. De kan orsaka psykos, som innebär upplevelser av avsaknad av kontakt med verkligheten och hallucinationer (se och höra saker som inte finns). Psykotiska störningar kan också leda till förändringar i tankarna, känslor och beteenden. Exempel på psykotiska störningar inkluderar schizofreni, bipolär sjukdom och sällsyntare typer av psykoser. Vissa personer med psykotiska störningar kan ha svårt att sköta sin vardagliga livsföring och behöver professionell hjälp för att hantera sin sjukdom.

Katatona schizofreni är en sällsynt subtyp av schizofreni som kännetecknas av stora störningar i motorisk aktivitet och muskeltonus. Symptomen kan vara både positiva, såsom katatoniska spasmer, stelhet och överaktivitet, och negativa, såsom avsaknad av reaktioner på yttre stimuli och mutism.

I den katatona schizofrenin kan individen också uppleva föreställningar, hallucinationer och andra psykotiska symtom som är vanliga i andra former av schizofreni. Men det som verkligen skiljer den katatona schizofrenin från andra former av schizofreni är de motoriska störningarna.

Det är värt att notera att katatonisk schizofreni inte är samma sak som katatoni, som kan förekomma i andra sjukdomar än schizofreni, såsom affektiva störningar och neurologiska tillstånd.

"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:

1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).

2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).

3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.

4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.

Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är schizotyp personlighetsstörning en typ av personlighetsstörning som kännetecknas av ett mönster av sociala och interpersonella brister, distansering från sociala relationer och kognitiva ovanligheter.

För att ställa diagnosen schizotyp personlighetsstörning måste en individ uppfylla följande kriterier:

A. Fyra eller fler av följande kännetecken ska vara närvarande och ha varit påtagliga under minst två år:

1. Otillräcklig affektiv respons: En individ som har svårt att uttrycka emotionella svar som är normalt för olika sociala situationer och tenderar att uppfatta känslor på ett sätt som andra kan uppleva som egendomligt eller långt framskriden.
2. Överdrivna tankar om betydelsen av tillfälliga händelser (serindipitet): En individ som ser en överdriven koppling mellan tillfälliga händelser och sina egna tankar eller handlingar, vilket kan leda till onormala slutsatser.
3. Magisk tänkande och övertygelse om att harmlösa händelser har betydelse för ones personliga öden (magisk tankeföreställning): En individ som tror på eller upplever magiska företeelser, till exempel att tankar kan inflyta på fysiska ting eller händelser.
4. Uöverträffade sociala relationer med få intima vänner eller några nära relationer utanför familjen: En individ som har svårt att etablera och underhålla nära och betydande relationer på grund av brist på förmåga att uppleva empati, förstå andra människors känslor eller behov.
5. Överdrivet självmedvetenhet: En individ som är överdrivet medveten om sig själv och sina handlingar i sociala situationer, vilket kan leda till ångest eller förvirring.
6. Egendomliga beteenden eller företeelser: En individ som uppför sig på ett egendomligt sätt eller har egendomliga vanor, till exempel att tala med sig själv, skratta utan anledning eller ha en fixering av vissa objekt.

Det är viktigt att notera att alla människor kan uppvisa några av dessa drag ibland, men det är när de blir så vanliga och påverkar ens liv negativt som det kan vara ett tecken på en personlighetsstörning. Det finns också andra orsaker till att människor uppför sig på ett egendomligt sätt, såsom psykiska sjukdomar eller drogmissbruk. Om du är orolig över ditt eget beteende eller någon annans, kan det vara bra att prata med en läkare eller terapeut för att få mer information och hjälp.

"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.

'Schizofrenins språk' är ett begrepp inom psykiatrin och beteendevetenskapen som refererar till speciella mönster av tal och språkbruk som kan vara associerade med schizofrenisjukan. Det finns dock ingen konsensus om en exakt definition eller kriterier för vad som utgör 'schizofrenins språk'. Följande aspekter av språket kan dock påverkas hos personer med schizofreni:

1. Tankestörningar (formal thought disorder): Detta innebär förändringar i tankeprocessen som kan resultera i förvirrat, ofullständigt eller avvikande tal. Exempel på tankestörningar inkluderar:
* Neologismer: Nyskapade ord eller uttryck som är unika för den enskilda personen.
* Tangentialt tal: Svar på frågor som inte är relevanta för ämnet eller frågan.
* Derailment: En plötslig och oväntad förändring i ämnesvalet under ett samtal.
* Blockering: Plötsligt upphörande av talprocessen mitt i en tankekedja eller mening.
2. Sekundära språkstörningar: Dessa är mer subjektiva och kan vara svårare att definiera än tankestörningar. De inkluderar:
* Avflackning (flattening): En nedsatt intensitet eller variation i tonen, volymen och mimiken under talet.
* Överdrivna känslor (overelaboration): Ökad emotionell respons som kan vara olämplig eller överdrivet dramatisk.
* Filosofiskt eller abstrakt tal: En tendens att använda filosofiska, metaforiska eller abstrakta uttryck i en onormal kontext.
3. Positiva symptom: Dessa är mer sällsynta men kan också påverka språket hos en person med schizofreni. De inkluderar:
* Neologism: Skapandet av nya ord eller uttryck som inte finns i det vanliga språket.
* Kloning: Upprepande av samma fras eller mening, ofta utan att vara medveten om det.

Det är viktigt att notera att dessa symptom kan variera från person till person och under olika perioder i deras liv. Språkstörningar är inte alltid ett tecken på schizofreni, men de kan vara en del av det totala kliniska bilden hos en person med denna diagnos.

Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.

It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.

In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

Risperidon är ett atypiskt antipsykotiskt läkemedel som används för att behandla olika psykiatriska tillstånd, till exempel schizofreni, bipolär sjukdom och irritabilitet hos barn med autism. Det fungerar genom att blockera dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan. Risperidon kan också användas för att behandla aggressivt beteende, agitation och sömnsörtningsbesvär hos äldre med demensrelaterade sjukdomar. Läkemedlet ges vanligen som tablett eller i flytande form, men kan också ges som injektion för akut behandling. Vänligen notera att användning och dosering av Risperidon bör alltid övervakas och bestämmas av en auktoriserad läkare.

Klozapin är ett atypiskt antipsykotikum som används för behandling av schizofreni, särskilt i fall där patienten inte har svarat på andra typer av antipsykotiska läkemedel. Klozapin verkar genom att blockera flera olika dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att korrigera de avvikande tanke- och känslomönstren som är karaktäristiska för schizofreni.

Läkemedlet kan också vara effektivt vid behandling av akut manisk eller bipolär sjukdom, samt vid behandling av aggressiva beteenden hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Klozapin har potentialen att orsaka vissa allvarliga biverkningar, såsom agranulocytos (förlust av vita blodkroppar), som kan kräva regelbunden övervakning av blodprover under behandlingen. Andra vanliga biverkningar inkluderar viktsökning, sömnighet, torr mun och förstoppning.

"Psychiatric Status Rating Scale (PSRS)" är en klinisk bedömningsskala som används för att systematiskt och standardiserat bedöma en persons psykiatriska status. Skalan innehåller olika domäner, såsom symtom, funktion och allmänt välbefinnande, och varje domän bedöms på en skala från till exempel 1-7 där lägre poäng indikerar bättre psykiatriskt tillstånd.

PSRS är användbar inom klinisk praktik, forskning och undervisning för att jämföra och kommunicera patienters psykiatriska tillstånd över tid och mellan olika behandlare. Det är viktigt att notera att PSRS endast är en bedömningsmetod och inte ett diagnostiskt verktyg.

Medicinskt sett definieras vanföreställningar som falska, ofta bizarre eller irrationella övertygelser som en person håller fast vid, trots att de står i strid med själva verkligheten och logiska resonemang. Dessa övertygelser är ofta djupt rotade och kan vara svåra att ändra eller ifrånsätta, även när det presenteras övertygande bevis som visar motsatsen.

Vanföreställningar skiljer sig från vanliga felaktiga övertygelser genom sin intensitet, oföränderlighet och påverkan på individens tankeprocesser och beteende. De kan vara en del av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, affektiva störningar eller neurokognitiva sjukdomar, men de kan också förekomma hos friska individer under speciella omständigheter.

Exempel på vanföreställningar kan vara att en person tror att någon försöker förgifta dem, att de är en berömd person eller att deras tankar är kontrollerade av externa krafter.

En hallucination är en perceptionsartad upplevelse av något som inte existerar i den yttre verkligheten. Den kan uppfattas med någon av de fem sinnesorganen: syn, hörsel, lukt, smak eller känsel. Hallucinationer är vanliga vid vissa mentala sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom, men kan också förekomma vid neurologiska tillstånd, som exempelvis epilepsi, eller under drogverkan. Vidare kan hallucinationer uppstå i samband med vissa mediciner, sömnbrist och stress.

Den prefrontala cortexen (PFC) är en region i främre delen av hjärnbarken (cortex cerebri) som är involverad i en rad högre kognitiva funktioner, såsom planering, beslutsfattande, arbetshågkommando, arbetsminne, socialt beteende och personlighetsdrag. Den prefrontala cortexen kan delas in i olika subregioner som är involverade i specifika funktioner.

Den laterala PFC är involverad i att hålla information i arbetsminnet, att uppmärksamma relevant information och att undertrycka irrelevant information. Den mediala PFC är involverad i att ta beslut baserat på belöningsvärden och att koda för socialt beteende. Den orbitofrontala cortexen (OFC) är involverad i att koppla emotionella tillstånd till belöningsvärden och att undertrycka impulser.

Skador på den prefrontala cortexen kan leda till försämrad exekutiv funktion, sämre minne, svårigheter med socialt beteende och personlighetsförändringar.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

'Affektiva störningar, psykotiska' är en diagnos inom psykiatrin som beskriver ett tillstånd där en individ upplever både affektiva symtom (störningar i känslolivet) och psykotiska symtom (förvrängda tankar, perceptioner eller sinnesförändringar).

Affektiva symtom kan inkludera:

* Onormalt höga eller låga humörsvängningar
* Långvarig depression eller onormal eufori
* Svävande eller labilt humör

Psykotiska symtom kan inkludera:

* Förvrängda tankar eller tankestörningar
* Hallucinationer (att höra, se, känna, smaka eller luka på saker som inte finns)
* Illusioner (felaktiga eller förvrängda sinnesintryck)
* Förvirring eller desorientering
* Tankestörningar som kan leda till svårigheter att tänka klart eller logiskt

Det är värt att notera att diagnosen 'affektiva störningar, psykotiska' inte är en officiell diagnos i DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), men det kan vara en beskrivande term som används av vårdpersonal för att beskriva en persons symptom.

Sensory gating är ett fenomen där det centrala nervösa systemet filtrerar irrelevant information från de sensoriska inputen för att förhindra överbelastning och fokusera på viktigare stimuli. Det kan beskrivas som en mekanism för att reducera svaret på repetitiva eller överflödiga stimuli, så att individen kan koncentrera sig på nya eller relevanta informationer.

I medicinsk kontext, sensory gating mäts ofta med hjälp av elektrofysiologiska tekniker som EEG (elektroencefalografi) och ERP (event-related potentials). Mätningar av sensory gating kan användas för att undersöka olika aspekter av sensorisk information behandling, såsom uppmärksamhet, perception, kognition och psykiatriska tillstånd som schizofreni.

'Delirium, dementia, and cognitive impairments with memory loss' kan definieras enligt följande medicinska terminologier:

1. Delirium: En akut förändring i medvetandet och uppmärksamheten som karaktäriseras av desorientering, förvirring, störningar i sömnvila-cykeln, hallucinationer eller illusionser, och förändrade kognitiva funktioner. Delirium kan orsakas av en underliggande medicinsk eller sjukdomstillstånd och tenderar att ha en snabb insättning.

2. Dementia: En progressiv nedgång i kognitiva funktioner som påverkar minnet, språket, uppmärksamheten, och den exekutiva funktionen tillräckligt för att påverka vardagliga aktiviteter. Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, men det kan också orsakas av andra sjukdomar som vaskulär demens och Lewykroppsdemens.

3. Kognitiva störningar med minnesförlust: En mildare form av kognitiv nedgång än demens, där individen fortfarande kan klara sig i vardagliga aktiviteter men har problem med minne, uppmärksamhet, eller andra kognitiva funktioner. Detta kan vara relaterat till åldrande, depression, eller en underliggande medicinsk eller neurologisk sjukdom.

I svenska språket används ofta begreppet 'kognitiv störning' som en övergripande term för alla former av kognitiva nedsättningar, inklusive både delirium och demens.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Haloperidol är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör butyrofenonklassen. Det används främst för behandling av schizofreni och andra psykoser, men kan också användas för att behandla allvarliga aggressiva beteenden, agitation och irriterbarhet hos äldre personer med demens. Haloperidol fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan. Dopamin är en signalsubstans som påverkar rörelse, känslor och tankar. Vid överdosering eller vid långvarig användning kan haloperidol orsaka rörelsesvårigheter, så kallade extrapyramidala bieffekter (EPS).

'Social anpassning' (engelska: social adaptation) är ett begrepp inom psykiatri och psykologi som refererar till individens förmåga att fungera i samhället och uppfylla de sociala rollerna på ett acceptabelt sätt. Det innebär att en person har förmågan att hantera sociala situationer, bygga och underhålla sociala relationer, följa sociala normer och regler samt förstå och tolka sociala signaler och beteenden hos andra. Social anpassning kan vara nedsatt eller rubbad hos personer med vissa psykiatriska tillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörningar.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

'Genetiska sjukdomsanlag' refererar till en persons predisposition eller benägenhet att utveckla vissa sjukdomar orsakade av avvikelser i deras genetisk make-up. Detta innebär att de har ärvt specifika gener från sina föräldrar som ökar risken för att utveckla en viss sjukdom, även om det inte garanterar att personen kommer att utveckla sjukdomen.

Det finns olika typer av genetiska sjukdomsanlag, beroende på hur många gener som är involverade och hur stor roll de spelar i sjukdomens uppkomst. Några exempel på genetiska sjukdomsanlag inkluderar:

1. Monogenetiska sjukdomsanlag: Orsakas av en enda gen som är defekt eller muterad. Exempel på monogenetiska sjukdomsanlag är cystisk fibros, Huntingtons sjukdom och sjukdomen Marfan.

2. Multifaktoriella sjukdomsanlag: Orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Exempel på multifaktoriella sjukdomsanlag är diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykiatriska störningar som schizofreni och depression.

3. Mitochondriella sjukdomsanlag: Orsakas av mutationer i mitokondrie-DNA, som är den del av DNA som finns utanför cellkärnan och som ärvs från modern. Exempel på mitokondriella sjukdomsanlag är Leigh syndrom, Kearns-Sayre syndrom och MELAS (mitochondriell encefalopati, läkemedelskänslig epilepsi, svårigheter att äta, huvudvärk och svimningar).

Det är viktigt att notera att genetisk predisposition för en viss sjukdom inte alltid leder till utveckling av sjukdomen. Miljömässiga faktorer som livsstil, näringsintag och exponering för skadliga ämnen kan också spela en roll i utvecklingen av en sjukdom.

En endophenotype är en biologisk markör eller ett mått som kan hjälpa till att förklara genetiska mekanismer bakom en viss sjukdom. Denna term används ofta inom psykiatrin och beteendevetenskapen för att beskriva subtila, men ändå mätbara, skillnader i beteende, kognition eller neurofysiologiska funktioner som kan vara relaterade till en viss genetisk predisposition för en specifik sjukdom.

Exempel på endophenotyper inkluderar nedsatt working memory hos personer med schizofreni, eller förhöjd amygdalaaktivering hos personer med ångeststörningar. Genom att undersöka endophenotyper kan forskare få en bättre förståelse för de genetiska och neurobiologiska mekanismer som styr sjukdomsutvecklingen, vilket kan leda till nya behandlings- och preventionsmetoder.

'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:

1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.

Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

"Bestörtning" kan definieras som en stark känsla av chock, förvåning eller förskräckelse över någonting oväntat eller plötsligt. På medicinskt språk kan detta kanske beskrivas som en form av akut stressreaktion eller en psykisk störning som uppstår till följd av ett traumatiskt eller chockartat evenemang.

Denna typ av reaktion kan vara tillfällig och lösas upp av sig själv över tiden, men i vissa fall kan den utvecklas till en mer beständig psykisk störning som exempelvis posttraumatisk stressstörning (PTSD). Symptomen på bestörtning kan inkludera bland annat ångest, sömnsvårigheter, minnesförlust, koncentrationssvårigheter och socialt tillbakadragande.

Bensodiazepiner är en grupp av läkemedel som används för att behandla ångest, sömnsörtningssvårigheter, muskelspasmer och epilepsi. De fungerar genom att öka effekten av ett neurotransmittor, GABA (gamma-aminobutyriska syran), i centrala nervsystemet, vilket orsakar en dämpande effekt på hjärnaktiviteten och ger en lugnande, ruskig eller senkande effekt. Exempel på bensodiazepiner inkluderar diazepam (Valium), alprazolam (Xanax) och lorazepam (Ativan). Liksom med alla läkemedel kan de också ha biverkningar och risker för beroende.

Frontallobben är en del av storhjärnan (cerebrum) och utgör ungefär en tredjedel av hjärnbarken. Det är den främsta delen av stora hemisfärerna och är indelad i olika delar som har olika funktioner. Frontallobben är involverad i planering, initiativ, arbetsminne, impulskontroll, socialt beteende, moraliska bedömningar och känslomässiga respons. Skador på frontalloben kan orsaka förändringar i beteende, emotionella svårigheter och kognitiva problem.

Cerebral dominance, also known as lateralization or hemispheric dominance, refers to the specialization of one side of the brain over the other in terms of cognitive functions. In most people, the left hemisphere is dominant for language and logical thinking, while the right hemisphere is more specialized for spatial abilities, artistic and musical skills, and emotional processing. However, it's important to note that this does not mean that one side of the brain is solely responsible for certain functions, as both hemispheres work together to process information and execute tasks.

Cerebral dominance can be assessed through various neuropsychological tests, such as dichotic listening tasks or visual half-field experiments. These tests measure the preferential processing of stimuli presented to each hemisphere and can provide insight into an individual's patterns of cerebral dominance.

It is worth noting that while cerebral dominance has been a topic of interest in neuroscience, its practical implications for everyday functioning are still a matter of debate. Some researchers argue that understanding one's cerebral dominance can help optimize learning and performance, while others suggest that the effects of lateralization may be overstated.

'Uppmärksamhet' är ett centralt begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap, och refererar till den mentala process där individen aktivt fokuserar sin perception, tankar och handlingar på en viss sak eller händelse. Det kan delas upp i olika komponenter som att orientera sig mot en stimuli, selektiv uppmärksamhet (fokusera borta från distraktioner) och delad uppmärksamhet (hantera flera saker samtidigt). Inom medicinsk kontext kan uppmärksamhetsstörningar vara ett symtom eller en diagnos, som i ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) där svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet är centrala.

'Tinninglob' er en uttrykk som ikke brukes innenfor medisinsk terminologi. Jeg antar at du sannsynligvis refererer til "tinnitus", som er en bete designert for hørsel av lyd uansett om det finnes en ytre kilde eller ikke. Tinnitus kan oppleves som ringing, brumming, susing, pibbling eller andre typer lyd. Den kan være konstant eller intermittent og kan ha forskjellige intensitetnivåer. Tinnitus er ofte et tegn på et underliggende problem, som kan være relatert til øreproblemer, hoved-hals-sykdommer, høreleskade eller andre medisinske tilstander.

Dibenzotiazepiner är en grupp av läkemedel som har en kemisk struktur som påminner om bothiazepin och benzodiazepiner. Dibenzotiazepiner används främst som muskelrelaxerande medel, men kan även ha sedativ, sömngivande och smärtlevande effekter. Exempel på dibenzotiazepiner är baklofen och fenazepam.

Baklofen används främst för behandling av spasticitet orsakad av skada på ryggmärgen eller multipel skleros, medan fenazepam har använts som sömngivande medel men är numera nedclassat i många länder på grund av missbrukspotentialen.

Det är viktigt att notera att användning av dibenzotiazepiner skall ske under medicinskt övervakning och enligt riktlinjer, på grund av risk för biverkningar och potential för missbruk.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

'Korttidsminnet', eller 'working memory' som det kallas på engelska, är ett sammanfattande begrepp för de mentala processer och mekanismer som gör det möjligt för oss att hålla information aktiv och tillgänglig under en kort period av tid, vanligen uppemot 20-30 sekunder. Detta minne används ofta när vi till exempel läser ett telefonnummer innan vi skriver ner det eller för att lösa enkla matematiska problem i huvudet. Korttidsminnet är också viktigt för att kunna fokusera och hålla uppmärksamheten riktad mot en viss uppgift eller information. Det skiljer sig från långtidsminnet, som kan behålla information under mycket längre perioder av tid.

'Tänkande' är ett mentalt process där information bearbetas för att nå insikter, ta beslut eller lösa problem. Det finns olika typer av tänkande, inklusive:

1. Descrptivt tänkande: en process där man samlar och organiserar information utan att draga några slutsatser eller dra några konkreta slutsatser.
2. Analytiskt tänkande: en process där man undersöker ett problem eller en situation genom att dela den upp i mindre delar för att kunna förstå och lösa det. Det innebär ofta att jämföra och kontrastera olika aspekter av problemet, hitta mönster och samband och dra slutsatser baserade på bevis.
3. Kreativt tänkande: en process där man skapar nya idéer eller lösningar genom att tänka utanför boxen och ifrågasätta traditionella tankesätt. Det innebär ofta att använda sig av fantasi, metaphorer och associationer för att komma på nya idéer.
4. Kritiskt tänkande: en process där man analyserar information och argumentation kritiskt för att bedöma deras giltighet och tillförlitlighet. Det innebär ofta att ifrågasätta antaganden, undersöka bevisen bakom ett påstående och bedöma dess logik och konsistens.

Medicinskt tänkande involverar ofta en kombination av ovanstående typer av tänkande för att ställa diagnoser, planera behandlingar och besluta om medicinska behandlingsalternativ.

Gyrus cinguli är en del av limbiska systemet i hjärnan och betyder på latin "kindad gång". Det är en kontinuerlig, bågbildad struktur som löper runt den coronala planen (från främre till bakre) av hjässloben. Gyrus cinguli är involverad i en rad kognitiva och emotionella funktioner, inklusive smärtkänslor, learning, memory, and ent motivation.

Toxisk psykos är ett sällsynt tillstånd som orsakas av exponering för en toxisk substans eller läkemedel som påverkar hjärnans funktion. Det kan leda till hallucinationer, förvirring, desorientering, tankfel, störningar i perceptionen och beteendet, och i vissa fall även aggressivt eller paranoid beteende. Toxisk psykos kan variera i svårighetsgrad och kan behandlas med avslutning av exponeringen för den toxiska substansen eller läkemedlet, samt stödjande vård och ibland även medicineringsbehandling.

Electric potentials in the auditory system refer to the electrical signals that are generated by the hair cells in the cochlea in response to sound stimuli. These electric potentials are also known as cochlear potentials and they play a crucial role in the transmission of sound information to the brain.

The generation of electric potentials in the auditory system begins with the conversion of sound waves into mechanical energy by the hair cells in the cochlea. The hair cells are located in the organ of Corti, which is situated on the basilar membrane in the cochlea. When sound waves cause the basilar membrane to vibrate, the hair cells bend and generate receptor potentials.

These receptor potentials are then converted into action potentials, which are transmitted along the auditory nerve fibers to the brainstem. The electric potentials generated by the auditory nerve fibers are known as compound action potentials (CAP) or auditory nerve potentials. These potentials can be recorded using electrodes placed on the scalp and are used in clinical settings to assess hearing function.

Abnormalities in electric potentials in the auditory system can indicate various pathologies, such as hearing loss, cochlear damage, or neurological disorders. Therefore, the measurement of these potentials is an essential tool in the diagnosis and management of auditory dysfunction.

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.

DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.

DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.

'Hjärnbark' är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre vävnadslagern av hjärnan, även känd som cerebral cortex. Den består av nervceller och deras utskott (axoner och dendriter) och är indelad i olika områden med specifika funktioner, såsom sensoriska, motoriska och kognitiva funktioner. Hjärnbarken är den del av hjärnan som är involverad i högre mentala processer, inklusive tankeprocesser, minne, perception, språk och medvetande.

Perception is the process of interpreting and organizing sensory information from our environment. Perceptual disturbances, or perception disorders, refer to difficulties in accurately perceiving and interpreting this information. These disturbances can affect any of the senses (sight, sound, touch, taste, or smell) and can result in experiences that are distorted, exaggerated, or minimized.

Perception disturbances can be caused by various medical and psychological conditions, including brain injuries, neurological disorders, mental illnesses, and substance abuse. They can also occur as a side effect of certain medications.

Examples of perception disturbances include:

* Hallucinations: seeing, hearing, or feeling things that are not present
* Illusions: misinterpreting sensory information, such as mistaking a shadow for a person
* Agnosia: the inability to recognize and interpret sensory information, even though the senses themselves are functioning properly
* Distortions of size, shape, or distance of objects (e.g., macropsia, micropsia, telopsia, pelopsia)
* Difficulty with sound localization or identification
* Tactile disturbances, such as numbness, tingling, or pain in the absence of physical stimuli

Perception disturbances can significantly impact a person's ability to function and interact with their environment. They are often a symptom of more severe underlying conditions, so it is essential to seek medical attention if you or someone else experiences these symptoms.

Katekol-O-metyltransferas (COMT) är ett enzym som spelar en viktig roll i nedbrytningen av katekolaminerna, som är en grupp signalsubstanser i kroppen, däribland dopamin, adrenalin och noradrenalin. COMT katalyserar överföringen av en metylgrupp (-CH3) från S-adenosylmetionin (SAM) till en hydroxylgrupp (-OH) på katekolaminer, vilket leder till bildandet av metoxigrupper (-OCH3). Denna reaktion gör att katekolaminerna blir mindre aktiva och kan elimineras från kroppen.

Det finns två former av COMT: en solubel form som huvudsakligen finns i levern, och en membranbundet form som förekommer i flera olika typer av celler, inklusive hjärnceller. Membranbundna COMT är ansvarig för nedbrytningen av katekolaminer i centrala nervsystemet (CNS). Mutationer i genen som kodar för COMT kan leda till förändringar i enzymets aktivitet och har associerats med olika sjukdomstillstånd, inklusive psykiatriska störningar och neurologiska sjukdomar.

"Reality testing" är en kognitiv strategi och ett sätt att utvärdera perceptioner och övertygelser om verkligheten, för att se till att de stämmer överens med faktiska eller konsensusbaserade definitioner av verkligheten. Det innebär att en person ifrågasätter sin egen subjektiva upplevelse och jämför den med objektiva kriterier för att avgöra om den är korrekt.

I en medicinsk kontext kan "reality testing" användas som ett terapeutiskt verktyg inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och andra psykologiska behandlingsmetoder för att hjälpa individer med psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, paranoia eller borderline personlighetsstörning, att hantera och minska symtomen på hallucinationer, illusioner och andra kognitiva felaktigheter. Genom att regelbundet ifrågasätta och verifiera sin egen perception av verkligheten kan en person öva upp sin förmåga att skilja mellan det som är verkligt och det som inte är det, vilket kan leda till en förbättrad mentalt hälsa och livskvalitet.

Memory disturbances är ett samlingsbegrepp för olika former av minnesproblem som kan vara relaterade till olika neurologiska eller psykiatriska sjukdomar. Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerad av American Psychiatric Association, definieras minnesstörningar som:

1. Övervägande problem med minnet, inklusive både episodiskt (händelser och erfarenheter) och semantiskt (fakta och kunskap) minne, som påverkar sociala funktioner eller arbete betydligt.
2. Minnesproblemen orsakas av en medicinsk sjukdom, ett trauma, substansrelaterat tillstånd eller annan specifik psykiatrisk störning.
3. Minnesproblemen kan inte förklaras bättre av en intelligenstestnedsatthet eller annan lärosvårighet.
4. Om minnesproblemen är relaterade till en annan medicinsk sjukdom, måste de vara klart oproportionerliga i förhållande till den kliniska bild som normalt förväntas med den underliggande sjukdomen eller skada.
5. Minnesproblemen orsakar kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden.

Det är värt att notera att det finns också specifika typer av minnesstörningar som diagnostiseras separat, till exempel Alzheimers sjukdom och andra former av demens, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), amnesi och relaterade tillstånd.

Reaktionstid (latin: reactio, 'en handlings eller svarsrörelse') är inom medicinen och fysiologi den tid det tar från att en stimulus uppfattas till det att ett respons eller ett svar registreras. Den mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder, beroende på kontexten.

Reaktionstiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsotillstånd, typen av stimulus och omgivningens faktorer. Vissa läkemedel eller substanser kan också påverka reaktionstiden genom att påverka centrala nervsystemet.

I kliniska sammanhang är reaktionstid en viktig parameter vid bedömning av patienters neurologiska funktion, särskilt efter skador eller sjukdomar som kan påverka hjärnan eller nerverna.

Kognition är ett samlingsbegrepp inom psykologin och neurovetenskapen som refererar till de mentala processer som involveras i att uppfatta, bearbeta, lagra och använda information. Detta inkluderar bland annat perception, uppmärksamhet, learning, minne, språk, problemlösning, tänkande och beslutsfattande. Kognitionen är en central del av hur vi interagerar med vår omvärld och hur vi formar våra tankar, känslor och handlingar.

I medicinsk forskning refererer en kontrollgruppe til en gruppe af forsøgsdeltagere som ikke modtager den aktive behandling, men i stedet enten får en placebo-behandling (som ikke har nogen kendt terapeutisk effekt) eller ingen behandling alls. Kontrollgruppen sammenlignes derefter med en anden gruppe, som får den aktive behandling, for at undersøge om der er en forskel i effekt mellem de to grupper. Dette design hjælper forskerne med at minimere risikoen for at tilskrive en forekomst af en effekt til behandlingen, når den rent faktisk skyldes andre variable eller tilfældigheder. Kontrollgruppen er en vigtig del af et veldesignet klinisk forsøg, da den hjælper med at sikre, at resultaterne er pålidelige og giver gyldige konklusioner om behandlingens effektivitet.

Electroencephalography (EEG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. Metoden registrerar de potentialskillnader som uppstår när neuron i hjärnbarken kommunicerar med varandra. Dessa potentialskillnader kan visas som en kurva över tiden, kallad ett elektroencefalogram.

EEG används ofta för att diagnostisera och monitorera olika former av sjukdomar och skador i centrala nervsystemet, till exempel epilepsi, sömnstörningar, hjärnskador, stroke och demens. Den kan även användas under operationer för att övervaka hjärtats funktion och under behandling med elektrochoke för att behandla svår epilepsi.

"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå sociala signaler och beteenden hos andra individer. Det inkluderar förmågan att uppfatta andras kroppsspråk, tonfall, mimik och andra non-verbala kommunikationssätt, samt att tolka deras intentioner, emotioner, personlighetsdrag och sociala roller. Social perception är en viktig förmåga som hjälper oss att navigera i sociala situationer och bygger på erfarenheter, kultur, sociala normer och kognitiva processer. Förmågan att korrekt tolka sociala signaler är viktig för att upprätthålla sociala relationer, lösa konflikter och förstå sociala kontexter.

Fencyklidin (också känt som PCP) är ett dissociativt anestetiskt läkemedel som historiskt har använts inom medicinen, men numera är ovanligt på grund av sitt potential för missbruk och biverkningar. Det kan orsaka hallucinationer, förvirring, desorientering, aggressivt beteende och andra psykiska effekter. Långvarigt eller repetitivt bruk kan leda till fysisk beroende och abstinensbesvär. Fencyklidin är också en illegal drog som ofta missbrukas för att uppleva dess dissociativa och euforiska effekter.

In medical terms, "family" is typically defined as a group of individuals who are related by blood, marriage, or adoption and share a common living environment. The definition can vary, but it generally includes two or more people who consider themselves to be a family unit and provide emotional and/or financial support for one another.

In the context of healthcare, the concept of family is often expanded to include any group of individuals who play a significant role in an individual's life, such as close friends, partners, or caregivers. This broader definition recognizes that social support networks can have a profound impact on an individual's health and well-being.

It's important to note that the concept of family can be complex and varied, and healthcare providers should strive to be sensitive and respectful of each patient's unique family situation.

In medicine, the concept of 'the self' or 'I' (i.e., 'Jaget' in Swedish) is not typically defined as a formal medical term. However, it is often discussed in the context of psychology, neuroscience, and philosophy of mind. In these fields, 'the self' can refer to the unique sense of personal identity and continuity that an individual experiences over time. This can include one's subjective experience of their own thoughts, feelings, memories, and perceptions, as well as their sense of agency and ownership over their actions and experiences.

Disorders of the self are often implicated in various mental health conditions, such as depression, anxiety, personality disorders, and psychosis. For example, individuals with borderline personality disorder may experience a fragmented or unstable sense of self, while those with schizophrenia may have difficulty maintaining a coherent sense of self due to disruptions in their thoughts, perceptions, and emotions.

In summary, while there is no formal medical definition of 'Jaget' (the self), it is a concept that is relevant to various fields within medicine and healthcare, particularly in the context of mental health and neuroscience.

Flufenazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av schizofreni och andra psykoser, men kan också användas vid behandling av allvarliga aggressiva beteenden och känslomässiga störningar hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Flufenazin verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera positiva symtom som hallucinationer och delirium, samt negativa symtom som avflackning och social tillbakadragande.

Läkemedlet ges vanligen peroralt (som tablett eller kapsel), men kan också ges som injektion. Närheten till dopaminreceptorerna gör att flufenazin har en stark sedativ effekt, och det är därför viktigt att starta behandlingen med låga doser och gradvis öka dosen under tätt medicinskt övervakning.

Som alla läkemedel kan flufenazin ge upphov till biverkningar, som exempelvis rörelsestörningar (till exempel tardiv dyskinesi), förändringar i blodbilden, sänkt blodtryck och ökat sug till bröstkörteln hos kvinnor. Det är viktigt att patienten och eventuellt även anhöriga informerar läkaren om alla biverkningar som kan uppstå under behandlingen.

Människokromosompar 22, även kända som autosomala homologa kromosompar 22, är de två identiska kromosomerna i människans cellkärna som bär på samma arvsmassa och är av samma storlek och form. De tillhör de 22 par av autosomala kromosomer (icke- könsrelaterade kromosomer) som alla människor har, med undantag för könskromosomparne X och Y som bestämmer individens kön.

Kromosomen 22 är den näst minsta av de 23 par av kromosomer som finns hos människan. Den innehåller cirka 50 miljoner baspar och bär på cirka 1 500 gener, vilket är ungefär 5-6% av det totala antalet gener i människokroppen. Kromosom 22 innehåller också ett antal välkända genregioner som är involverade i flera sjukdomar och tillstånd, såsom regionen q11.2 där genen för neurofibromatosis typ 1 finns, och regionen q13.12 där genen för retinska pigmentepitelcellsförändring (RP) typ 12 finns.

Varje individ har två kopior av varje autosomal kromosom, en från modern och en från fadern. Vid befruktning bildar könscellerna (ägg- och spermieceller) genom meios antingen 22 autosomala kromosomer eller ett par könskromosomer. När en ägg- eller spermiecell möter en annan vid befruktningen, resulterar det i en zygot som har två uppsättningar av varje autosomal kromosom och två könskromosomer, totalt 46 kromosomer.

'Nervbanor' refererar till de fiberrika strukturer som utgör en del av det perifera nervsystemet och som transporterar nervimpulser mellan centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och resten av kroppen. Nervbanor består av axoner, som är långa utskott från nervceller (neuroner) som överför elektriska signaler, och de är omgivna av myelin, ett fettrikt skikt som hjälper till att skydda och isolera axonen så att nervimpulser kan ledas effektivt. Nervbanor kan vara myeliniserade (omgivna av myelin) eller amyeliniserade (utan myelin). De kan också vara grupperade tillsammans med andra strukturer i perifera nerver.

'Sidodominans' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva ett tillstånd där två eller flera genetiskt skilda sjukdomar eller tillstånd förekommer hos samma individ, men var och en av dem påverkar olika kroppsdelar eller system. Det innebär att varje tillstånd har sin egen specifika uppsättning symtom och kan ha olika orsaker, men de förekommer samtidigt hos samma person.

Ett exempel på sidodominans är när en person har neurofibromatosis typ 1 (NF1) i en kroppshalva och tuberös skleros komplex (TSC) i den andra kroppshalvan. I detta fallet kan NF1 orsaka tumörer i huden och nervsystemet på ena sidan av kroppen, medan TSC kan leda till epilepsi och hjärntumörer på den andra sidan.

Det är viktigt att notera att sidodominans inte ska förväxlas med mosaicism, där en enda genetisk mutation orsakar två eller flera fenotypiskt distinkta tillstånd hos samma individ.

Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent ändring av en enda nucleotid (en building block av DNA:t) i vår arvsmassa. Denna ändring kan leda till en förändring av ett aminosyra i ett protein eller att det bildas en ny splicingssida, vilket kan påverka proteinet och dess funktion. SNP:er kan användas som markörer för att spåra genetiska drag och är viktiga i forskningen kring ärftliga sjukdomar och individens svar på läkemedel.

Methylazoxymethanol acetate (MAM) är ett typ av giftigt ämne som kallas neurotoxin, vilket betyder att det är skadligt för nervceller. Det förekommer naturligt i vissa växter och svampar, men används också i forskningssyfte för att studera hjärnans utveckling och relaterade sjukdomstillstånd.

MAM är ett prokariongift, vilket betyder att det är giftigt för bakterier och andra encelliga organismar. När djur exponeras för MAM kan det orsaka skada på nervceller i hjärnan och kan användas för att simulera vissa aspekter av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson's disease och Alzheimer's disease.

Det är viktigt att notera att MAM inte används terapeutiskt hos människor på grund av dess skadliga effekter, utan istället används det som ett forskningsverktyg för att undersöka neurobiologiska processer.

Dopamin D2-receptorer är en typ av dopaminreceptor som binder till neurotransmittorn dopamin. Denna receptor är kopplad till G-proteiner och när den aktiveras, kan den påverka en rad cellulära processer, inklusive intracellulär signalering, membranpotential och sekretion av andra signalsubstanser. Dopamin D2-receptorerna spelar en viktig roll i reguleringen av rörelse, kognition, belöningssystemet och humör. De är också ett viktigt mål för behandling av sjukdomar som schizofreni, parkinsonism och beroendeproblematik.

"Age of onset" is a medical term that refers to the age at which a person first develops or shows symptoms of a particular disease, disorder, or condition. It can be an important factor in understanding the course and prognosis of a condition, as well as in identifying potential genetic or environmental risk factors.

For example, if a person is diagnosed with type 1 diabetes at the age of 5, then the age of onset for that individual would be 5 years old. Similarly, if someone begins experiencing symptoms of Alzheimer's disease at the age of 60, then the age of onset for that individual would be 60 years old.

It is worth noting that some conditions may have a wide range of ages of onset, while others may have a more specific age range. Additionally, some individuals may experience early or late-onset forms of a condition, which can have different implications for treatment and management.

'Förändringar efter döden' refererar till de processer och reaktioner som sker i ett död kropp. Detta inkluderar:

1. Algor mortis: Kroppens temperatur sjunker efter döden, vanligtvis med 1-2 grader per timme, tills den når jämn temperatur med omgivningen.

2. Rigor mortis: Det är en stelhetsperiod som inträffar när musklerna i kroppen stelnar efter döden, vanligtvis 2-6 timmar efter dödsfallet och kan varaade upp till 72 timmar beroende på omgivningstemperatur och andra faktorer.

3. Livor mortis: Det är en samling av blod i de lägre delarna av kroppen som orsakas av gravitationen efter att hjärtat slutat slå. Detta kan ses som en röd- eller purpurfärgad fläck på huden och visar riktningen på kroppens läge efter döden.

4. Desikation: Det är den process där kroppen torkar ut efter döden, vilket orsakar en minskad vikt och en förändring i hudens utseende.

5. Putrefaktion: Det är en process där bakterier i kroppen bryter ned proteiner, fett och kolhydrater, vilket leder till en förmultning av kroppsvävnaderna och en lukt av förrott kött.

6. Skelning: Det är den process där kroppens ben blir skelettartade efter att all vävnad har bortförsvunnit.

Det är värt att notera att tiden det tar för dessa förändringar att inträffa kan variera beroende på en mängd faktorer, inklusive omgivningstemperatur, fuktighet, kroppens storlek och allmän hälsotillstånd.

Dopamin är ett signalsubstanstans i centrala nervsystemet hos däggdjur, inklusive människor. Det produceras i substantia nigra och vasofascicular area i hjärnan samt i adrenala gånglien. Dopamin har en roll som neurotransmittor och är involverat i flera viktiga kroppsliga funktioner, såsom rörelsekoordination, motivation, belöningssystem, emotionell respons, minnesbildning och kognitiv flexibilitet.

Dopamin påverkar också hjärtats frekvens och blodtryck genom att verka som en vasokonstriktor i sympatiska nervsystemet. I kroppen konverteras aminosyran tyrosin till dopamin via enzymet tyrosinhydroxylas, och sedan kan dopamin omvandlas till andra signalsubstanser såsom noradrenalin och adrenalin.

Dysfunktion i dopaminsystemet har associerats med flera neurologiska sjukdomar, som Parkinson's disease, schizofreni, ADHD och beroendesjukdomar.

Personal Construct Theory (PCT) er en teori innen psykologi som ble utformet av den britiske psykologen George Kelly i midten av 1900-tallet. Ifølge PCT ser mennesker verden gjennom sine egne unike konstrukter eller forståelsesmønster, som de bruker til å forutsi, forklare og forholde seg til sine erfaringer.

Ifølge Kelly kan disse personlige konstruktene sammenlignes med et par scope som en person bruker til å se på verden gjennom. Disse konstruktene er ikke fast, men kan endres og utvikles over tid basert på nye opplevelser og informasjon.

PCT understreker individets aktive rolle i skapingen av sin egen verden og betoner viktigheten av å forstå hvordan en person ser på en situasjon fremfor å sette noen et diagnose eller stempel. Denne teorien har blitt brukt i mange forskjellige sammenhenger, inkludert psykoterapi, rådgivning og organisasjonsutvikling.

'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.

'Ansiktsuttryck' kan definieras som de muskulära rörelser och mimiken runt ögonen, munnen och pannan som bildar ett uttryck på ett ansikte. Ansiktsuttryck är en viktig del av icke-verbala kommunikationer hos människor och kan ge information om en persons känslor, tankar eller intentioner. De kan vara medvetna eller omedvetna och påverkas av kulturella, sociala och personliga faktorer.

Exempel på ansiktsuttryck inkluderar att le, skratta, fnissa, sucka, grimasa, bli röd, bli vit som en lilja, etc. Vissa ansiktsuttryck är universella och kan tolkas på samma sätt av människor över hela världen, medan andra kan variera mellan olika kulturer och sammanhang.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

Hörseluppfattningsstörningar, även kända som hörselskador eller hörselnedsättningar, är ett samlingsbegrepp för olika former av nedsatta hörselrelaterade funktioner. Det kan variera från milda till svåra fall av nedsatt hörselförmåga och kan påverka en persons förmåga att uppfatta, tolka och förstå ljud i sin omgivning.

Det finns olika typer av hörseluppfattningsstörningar, bland annat:

1. Sensorineural hörselnedsättning: Detta är den vanligaste formen av hörselnedsättning och beror på skador eller skada på innerörat (cochlea) eller på nervbanan till hjärnan. Skador kan orsakas av åldrande, exponering för höga ljudnivåer, sjukdomar, infektioner, genetik eller olyckor.

2. Conduction hörselnedsättning: Detta beror på problem med överföringen av ljudvågorna genom det yttre och/eller mellanörat till innerörat. Orsaker kan vara exempelvis öronflimmer, öronskador, infektioner eller förkalkningar i örat.

3. Central hörselnedsättning: Detta beror på skador eller sjukdomar i hjärnan som påverkar hörselrelaterade funktioner, såsom tolkning och förståelse av ljud. Orsaker kan vara exempelvis stroke, skalltrauma, infektioner eller neurologiska sjukdomar.

Hörseluppfattningsstörningar kan påverka en persons liv på olika sätt, beroende på graden och typen av nedsättningen. Det kan vara svårt att uppfatta vad andra säger, speciellt i ljudmässigt störda miljöer, och det kan leda till isolering, frustration och kommunikationssvårigheter.

Statistik är ett systematiskt studieområde som involverar insamling, analys och interpreting av data med syfte att utvinna insikter och förståelse för fenomen i världen. I en medicinsk kontext kan statistiska principer användas för att undersöka effekter av behandlingsmetoder, förekomst av sjukdomar, riskfaktorer för ohälsa och andra relevanta frågeställningar inom hälso- och sjukvården. Några viktiga statistiska principer inkluderar:

1. Populationssampling: Den process där en delmängd (en stikprov) av en population väljs för att representera den större gruppen.
2. Deskriptiv statistik: Metoder för att summera och resumera data, inklusive medelvärde, median, modus, andelar, frekvenser och varians.
3. Inferensstatistik: Metoder för att dra slutsatser om en population baserat på ett stikprov, inklusive konfidensintervall och hypotesprövningar.
4. Korrelation: Mätning av samband mellan två variabler, som kan vara positiv (sammankopplad) eller negativ (motsatt kopplad).
5. Regressionsanalys: En metod för att modellera och förutsäga ett numeriskt resultat baserat på en eller flera oberoende variabler.
6. Kontroll av typ I-fel: En metod för att undvika falska positiva slutsatser genom att sätta ett signifikansnivå (vanligtvis 0,05) för acceptans av en hypotes.
7. Multivariabelanalys: Metoder för att analysera data med flera oberoende variabler och deras inverkan på ett beroende resultat.
8. Nonparametrisk statistik: Statistiska metoder som används när data inte uppfyller de antaganden som krävs för parametriska tester, till exempel normalfördelning.

"Uttryckt känsla" är ett begrepp inom psykologi och kommunikation som refererar till en känsla som visas eller uttrycks explicit genom individens tankar, handlingar, språk eller kroppssignaler. Det kan handla om både positiva känslor som gladje, omtanke och kärlek, såväl som negativa känslor som ilska, rädsla och sorg.

Uttryckta känslor kan variera i intensitet från subtila till starkt uttalade. De kan uttryckas genom olika medel, inklusive:

1. Mimik: Användning av ansiktsuttryck som exempelvis en bred grinna eller en sorgsen min för att kommunicera glädje eller sorg.
2. Gestikulerande: Användning av kroppsspråk, såsom armrörelser eller kroppshållning, för att uttrycka känslor som entusiasm, trötthet eller irritation.
3. Språk: Användning av vokal ton och val av ord för att kommunicera känslor genom talat eller skrivet språk.
4. Fysiologiska reaktioner: Ändringar i hjärtfrekvens, andning eller pupillstorlek som kan indikera starka känsloreaktioner.

Det är värt att notera att uttryckta känslor inte alltid korrelerar med den personliga upplevelsen av en känsla, eftersom det finns många orsaker till varför någon kan ha svårt att uttrycka sina känslor öppet. Exempelvis kan en person ha lärt sig att dölja sin sorg eller rädsla i vissa sociala situationer, vilket gör att de inte ger ifrån sig några tydliga tecken på sin inre känsloupplevelse.

"Slumpmässig negativ variation" är ett statistiskt begrepp som ofta används inom forskning och medicin. Det refererar till en situation där ett observerat resultat eller en mätvariabel visar sig vara sämre än vad man förväntat sig baserat på en given referensgrupp eller population. Det kan handla om en individuell observation som avviker från genomsnittet, men det kan också handla om en grupp som i sin helhet presterar sämre än vad man förväntat sig.

I en medicinsk kontext kan slumpmässig negativ variation till exempel observeras när en behandling visar sig vara mindre effektiv hos en viss patientgrupp jämfört med en kontrollgrupp eller en genomsnittlig population. Det kan också handla om en laboratoriemätning där ett värde är lägre än det förväntade, vilket kan ha konsekvenser för diagnosen och behandlingen av en patient.

Det är viktigt att notera att slumpmässig negativ variation inte nödvändigtvis innebär att ett fel har begåtts under forsknings- eller behandlingsprocessen. Det kan istället bero på naturliga variationer mellan individer eller grupper, eller på begränsningar i den valda metoden eller tekniken för mätning. Därför är det viktigt att analysera och tolka slumpmässig negativ variation med försiktighet och inom ramen för en bredare kontext av kunskap och erfarenhet.

Känslor är mentala och fysiska reaktioner på olika intryck, erfarenheter och situationer. De är en naturlig del av mänsklighetens subjektiva upplevelse och hjälper oss att tolka, förstå och svara på världen runt omkring oss. Känslor kan variera i intensitet och varaktighet och kan inkludera en bred skala av affektiva tillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska, undran, förvåning och kärlek. De aktiverar också vissa delar av hjärnan och kroppen, vilket kan leda till fysiska reaktioner såsom ökat hjärtslag, rodnad eller tårfylldhet. Känslor kan påverka tankar, beslut, minnen och interaktioner med andra människor.

'Socialt beteende' refererer til individets interaksjon og adferd i forhold til andre mennesker og samfunnsmiljøet rundt om seg. Dette inkluderer følelser, tanker, kommunikasjon, relasjoner og handlinger overfor andre mennesker. Socialt beteende kan variere i forskjellige kulturelle, sosiale og personlige kontekster. Det er en viktig del av menneskelig adferd og er ofte formet gjennom oppdragelse, erfaringer og læring.

I svensk medicinsk terminologi kan "stödundervisning" definieras som en form av individanpassad undervisning som ges till en enskild elev eller en liten grupp elever, med syfte att stödja deras lärande och förståelse av ett visst ämne eller en viss förmåga. Detta kan ske i samband med reguljär undervisning eller som ett komplement till denna. Stödundervisningen kan ta sig olika former, beroende på elevernas behov och preferenser, men innebär ofta en mer aktiv och hands-on form av lärande än det vanliga föreläsningsformatet. Syftet är att underlätta för eleverna att uppnå de kunskaper och färdigheter som förväntas av dem, och att stötta deras utveckling som framtida professionella inom det medicinska området.

'Nervnät' är ett samlingsbegrepp för de nervceller (neuron) och nervbanor (nervefibrer) som bildar ett sammanhängande system i kroppen. Detta system används för att överföra information i form av impulser mellan olika delar av kroppen, till exempel från känselorgan till hjärnan eller från hjärnan till muskler.

Det autonoma nervnätet är ett särskilt slags nervnät som styr automatiska funktioner i kroppen, såsom hjärtslag och andning, utan medveten kontroll. Det sensomotoriska nervnätet är däremot involverat i rörelser och känselupplevelser och innefattar både sensoriska (känsel) och motoriska (rörelse) neuron.

I ett vidare perspektiv kan även det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervbanor och ganglier utanför hjärnan och ryggmärgen) ses som delar av det stora nervnätet i kroppen.

"Akustisk stimulering" refererer til den proces where sinnene oppfanger lyd og sier informasjon om en persons omgivelse til hjernen. Denne typen stimulering involverer lydbølger som reiser gjennom luften og påvirker ørehylsen, trommehinden og de tre små benene i innerøret. Disse bevegelsene fører til at hjernebladene i det indre øret vibrerer og overfører informasjonen videre til hjernen via akustiske nerver.

I en medicinsk kontekst kan akustisk stimulering brukes som en behandlingsmetode for forskjellige tilstander, for eksempel for å reducere smerter eller forbedre søvnkvaliteten. Denne type stimulering kan også brukes i diagnostiske sammenhenger for å evaluere hørelsen og det auditive systemet.

P300 är en händelserrelaterad potential (ERP) som registreras i hjärnans elektriska aktivitet under en EEG-undersökning. Denna potential uppstår som ett positivt vågimpuls, det vill säga en topp på den elektriska signalen, omkring 300 millisekunder efter presentationen av en oväntad eller betydelsefull stimulus. P300 används ofta som ett mått på uppmärksamhet och kognitiv bearbetning i forsknings- och kliniska sammanhang. Det kan till exempel användas för att undersöka sjukdomar som ger upphov till kognitiva störningar, såsom demenssjukdomar och schizofreni.

I medicinsk kontext är 'syskon' ett samlingsbegrepp för barn som har samma biologiska föräldrar. Det inkluderar både bröder och systrar, oavsett om de är hel- eller halvsyskon. I vissa fall kan syskon även definieras som barn som har uppfostrats tillsammans, oavsett deras biologiska relation till varandra. Detta kan exempelvis gälla adopterade barn eller barn som fostras tillsammans i en familj.

'Verbal learning' refererar till den typen av inlärning som involverar språkliga eller verbala informationer, ofta genom att höra och upprepa informationen. Det kan handla om att lära sig fakta, listor, begrepp, idéer eller andra typer av information som kan uttryckas med hjälp av språket. Verbal inlärning kan ske aktivt genom att koncentrera sig och upprepa informationen i huvudet eller genom att tala högt, men den kan också ske passivt genom att lyssna på en lärare eller en inspelning.

Verbal inlärning är en viktig förmåga som används i många aspekter av vardagslivet och akademisk utbildning, särskilt inom humaniora och språkvetenskap. Den kan stödjas genom olika metoder såsom att upprepa informationen, använda associationer, skapa minnesvärda bilder eller koppla informationen till redan befintliga kunskaper.

'Paranoia' är ett psykiologiskt tillstånd där en person upplever att de är hotade eller förföljda utan att det finns några tydliga eller rimliga skäl. De kan också ha misstankar och konspirationsteorier om andra människors avsikter, som inte stöds av tillräckliga bevis. Paranoia kan vara ett symtom på olika psykiska störningar, såsom schizofreni eller bipolär sjukdom, men det kan också förekomma i mildare former hos friska individer under stressiga situationer. Det är viktigt att söka professionell hjälp om man upplever paranoia som pågår över en längre tid eller stör ens livsföring.

Den hippocampus är en del av limbiska systemet i hjärnan som spelar en viktig roll i minnes- och läringsprocesser. Det är ett par strukturer, en i varje hemisfär, som liknar en hästsko i formen och ligger djupt inne i tinningloben. Hippocampus består av flera regioner, inklusive cornu ammonis, dentatgyrus och subiculum, som tillsammans bildar en komplex neural nätverksarkitektur.

Hippocampus är speciellt känslig för skador orsakade av syrebrist, neuroinflammation och neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom. Forskning har visat att förlust av volym och funktion i hippocampus korrelerar med minnesförlust och kognitiva nedsättningar hos äldre vuxna och personer med demenssjukdomar.

Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

Läkemedelsframkallad dyskinesi är en typ av rörelsestörning som orsakas av långvarig användning av vissa typer av läkemedel, särskilt levodopa, som används för att behandla Parkinson sjukdom. Dyskinesier är ofrivilliga, oregelbundna rörelser som kan vara lokaliserade till ansiktet, armar, ben eller hela kroppen. Symptomen kan variera från milda och sällsynta till allvarliga och konstanta. Andra läkemedel som kan orsaka dyskinesi inkluderar amfetaminer och antipsykotiska mediciner.

"Theory of Mind" (ToM) är ett begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap som refererar till förmågan att förstå och förutsäga andra individs mentala tillstånd, inklusive deras tankar, känslor, intentioner och övertygelser. Det är essentiellt för socialt umgänge och kommunikation, eftersom det möjliggör för oss att tolka och förutse andras beteende baserat på vår förståelse av deras subjektiva upplevelser.

ToM utvecklas hos barn under de första levnadsåren, och störningar i ToM har associerats med olika psykiatriska tillstånd, såsom autism och schizofreni. Forskningen kring ToM har implicerat att det är en förmåga som involverar flera olika delar av hjärnan, inklusive prefrontala cortex, temporoparietal cortex och amygdala.

Neuregulin-1 (NRG-1) är ett protein som spelar en viktig roll i nervsystemet. Det är involverat i cellernas tillväxt, överlevnad och differentiering, samt i signalering mellan nervceller (neuroner). NRG-1 finns i flera olika former, beroende på vilket genprodukt det uttrycks från. Det kan binda till receptorer på cellytemembranet och aktivera intracellulära signaltransduktionsvägar, vilket leder till ändringar i celldelningen, cellytan och celldifferentiering.

I nervsystemet är NRG-1 speciellt viktigt för utvecklingen av hjärnan och ryggmärgen, samt för underhållet och funktionen av de etablerade neuronala nätverken. Det har visat sig vara involverat i flera olika neurologiska sjukdomar, såsom schizofreni, bipolär sjukdom och epilepsi.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

'Psykomotorisk funktion' refererer til den sammenhæng og samordning mellem psykiske processer (såsom tanker, følelser og perception) og motoriske handlinger. Det betyder, at det er evnen til at udføre fysiske handlinger, der kræver en vis grad af psykisk kontrol, opmærksomhed og koordination.

Denne funktion kan påvirkes af forskellige faktorer, herunder neurologiske forstyrrelser, psykiatriske lidelser, medicinering, alkohol- eller stofmisbrug, traumer og andre fysiske sygdomme. Psykomotoriske symptomer kan inkludere langsomme reaktioner, ustabile bevægelser, dårlig koordination, forringet opmærksomhed og koncentration, forvirret tænkning og forringet evne til at udføre hverdagshandlinger.

I medicinska sammanhang kan "faderns ålder" referera till den biologiska faderns ålder när ett barn är konceptualiserat eller fött. Det finns vissa studier som har visat att äldre fäders ålder kan vara associerad med en ökad risk för vissa genetiska avvikelser och sjukdomar hos barnet, såsom Downs syndrom, autism och schizofreni. Detta beror på att äldre celler tenderar att ha mer mutationer i sina gener, vilket kan öka risken för genetiska abnormaliteter vid befruktning.

Det är värt att notera att det finns också andra faktorer som kan spela in i risken för dessa sjukdomar, såsom moderns ålder och genetisk bakgrund. Det är också värt att notera att majoriteten av barn födda till äldre fäder inte utvecklar några genetiska problem.

Anhedonia är ett medicinskt begrepp som refererar till oförmågan att uppleva nöje eller glädje i samband med aktiviteter som normalt skulle vara behagliga eller roliga. Det kan vara ett symtom på olika psykiatriska störningar, såsom depression, schizofreni och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Anhedoni kan uttryckas som en förlust av intresse för tidigare uppskattade aktiviteter, ett frånvaro av positiva känslor eller en nedsatt förmåga att känna igen positiva känslor.

Yrkesinriktad rehabilitering (work-focused rehabilitation) är en process som hjälper en person att återhämta sig efter en skada, sjukdom eller funktionsnedsättning så att de kan återgå till arbete. Det innefattar ofta en kombination av medicinsk behandling, fysisk terapi, psykologisk stöd och yrkesmässig träning för att hjälpa personen att öka sin arbetskapacitet och anpassa sig till sina arbetskrav. Syftet är att underlätta en smidig övergång tillbaka till arbete eller att hjälpa en person att hitta ett nytt lämpligt yrke om det inte är möjligt att återvända till sitt gamla jobb.

'Affektiva symtom' refererar till emotionella symptom inom psykiatrisk terminologi. De affektiva symptomen är relaterade till humör och känslolivet, och kan vara positiva eller negativa beroende på om de involverar överdrivna, underdrivna eller olägena känslor.

Positiva affektiva symtom innefattar:

1. Eufori: En excesivt glad, uppiggad och optimistisk stämning som kan vara patologisk om den är överdrivet stark eller långvarig.
2. Mani: En psykiska tillstånd med eufori, ökat energilevel, tankeflöde och ibland grandiositet eller irritabilitet. Manier kan förekomma i bipolär sjukdom.

Negativa affektiva symtom innefattar:

1. Depression: En sänkt, nedstämd och negativ stämning som varar under en längre period. Det kännetecknas av trötthet, sömnproblem, förlorad aptit, koncentrationssvårigheter, dåliga minnen och i vissa fall självmords tankar.
2. Dystymi: En mildare form av depression som varar under en längre tid (minst två år) men inte är lika invalidiserande som en major depression.
3. Ångest: En känsla av oro, rädsla eller oro som kan vara specifik eller obesvarad.
4. Apati: Brist på motivation, intresse och engagemang i livet. Det kan leda till försummelse av personlig hygien, socialt isolering och brist på energi.

Affektiva symtom kan variera från milda till allvarliga och kan ha en betydande inverkan på individens vardagliga funktioner och kvalitet på livet.

Functional neuroimaging är en samlingsbeteckning för olika tekniker inom neurologi och psykiatri som används för att undersöka aktiviteten i hjärnan under olika tillstånd, såsom vila, sömn, kognitiva uppgifter eller sjukdomstillstånd. Dessa tekniker innefattar bland annat funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), positronemissionstomografi (PET) och elektroencefalografi (EEG).

I en medicinsk kontext kan definitionen av functional neuroimaging vara:

"En bilddiagnostisk metod som används för att undersöka aktiviteten i hjärnan under olika tillstånd, genom att mäta blodflödet, syreomsättningen eller elektrisk aktivitet i specifika regioner av hjärnan. Metoden använder sig av olika tekniker som fMRI, PET och EEG för att producera bilder som visar aktivitetsnivåerna i hjärnan, vilket kan hjälpa till att diagnostisera och förstå sjukdomar och skador i centrala nervsystemet."

"Nervvävnadsproteiner" är ett mycket brett begrepp som kan omfatta alla proteiner som finns i nervvävnad, inklusive hjärna, ryggmärke och nerver. Detta kan inkludera strukturella proteiner som utgör grunden för celler och deras processer, signalproteiner som används för kommunikation mellan celler, samt enzymer och andra proteiner som har betydelse för nervvävnadens funktion och homeostas. Exempel på specifika proteiner inkluderar neurofilament, tubulin, aktin, kinas, ligander och receptorer.

'Social miljö' är ett begrepp som ofta används inom olika medicinska sammanhang och refererar till de sociala faktorerna och omgivningar som kan påverka en persons hälsa och välbefinnande. Det kan inkludera aspekter som socioekonomisk status, utbildningsnivå, boendemiljö, arbetsförhållanden, sociala nätverk och community support systems. Socialt stöd och integration i samhället kan också vara en del av social miljö och ha betydelse för individens psykiska och fysiska hälsa.

Social miljö kan ha både positiva och negativa effekter på en persons hälsa. Exempelvis kan en stödjande och trygg boendemiljö bidra till lägre stressnivåer och bättre psykisk hälsa, medan en fattig och kriminell miljö kan öka risken för ohälsa och sjukdomar.

I medicinska sammanhang är det viktigt att ta hänsyn till social miljö när man utvärderar och behandlar patienter, eftersom det kan påverka både diagnos och behandlingsval.

"Sjukdomar bland tvillingar" refererar till en situation där en eller båda tvillingsyskonen har en diagnoserad sjukdom. Det kan vara speciellt intressant att studera sjukdomar bland tvillingar eftersom de delar en stor andel av sina genetiska makeup och kan ha utsatts för liknande miljöfaktorer under sin uppväxt, vilket gör dem till ett naturligt experiment för att undersöka hur mycket som är genetiskt betingat och hur mycket som beror på miljön.

Det finns två huvudsakliga typer av tvillingar: enoygotiska (ett ägg) och dicygotiska (två ägg). Enoygotiska tvillingar delar 100% av sina gener, medan dicygotiska tvillingar normalt delar 50% av sina gener. Om en enoygotisk tvilling har en sjukdom, finns det en högre sannolikhet att den andre enoygotiska tvillingen också kommer att utveckla samma sjukdom jämfört med dicygotiska tvillingar.

Genetiska faktorer kan spela in i uppkomsten av många sjukdomar, men miljöfaktorer kan också vara viktiga. Genom att studera sjukdomar bland tvillingar kan forskare få en bättre förståelse för hur genetiska och miljömässiga faktorer interagerar och påverkar risken för att utveckla specifika sjukdomar. Detta kan hjälpa till att utveckla bättre preventiva strategier, diagnostiska metoder och behandlingsalternativ.

Intelligens är ett komplext begrepp som kan vara svårt att definiera på ett entydigt sätt, men inom psykologin och kognitiv vetenskap betraktas det ofta som en persons förmåga att lära sig snabbt, lösa problem, tänka logiskt, planera, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära sig från erfarenheter och använda språk. Intelligens mäter man ofta med olika typer av intelligenstest, där det vanligaste är IQ-testet (intelligenskvot). IQ-testet mäter olika kognitiva förmågor som exempelvis minnesförmåga, logiskt tänkande och språkförståelse. Det finns dock olika teorier om vad intelligens består av och hur man bäst ska mäta det, till exempel kan man tala om olika sorters intelligens så som kristalliserad intelligens (förmåga att lösa problem med hjälp av redan förvärvat vetande) och flytande intelligens (förmåga att snabbt lära sig nya saker).

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

Prenatal exposure with late effects refererar till att ett barn har varit utsatt för en faktor under sin fostertid som sedan lett till skador eller komplikationer efter födseln. Det kan handla om exponering för olika typer av miljögifter, infektioner, läkemedel eller droger. Sen effekterna kan variera beroende på vilken faktor barnet har varit utsatt för och hur länge exponeringen pågått. Några exempel på sena effekter av prenatal exponering är neurologiska skador, läggningsstörningar, kognitiva funktionsnedsättningar, fysiska missbildningar och ökad risk för vissa sjukdomar. Det är viktigt att notera att inte alla barn som har varit utsatta för en faktor under sin fostertid kommer att drabbas av sen effekter, men det finns alltid en risk som bör tas i beaktande.

"Psykiatrisk sjukvård" refererar till den gren av medicinen som handlar om att diagnostisera, behandla och försöka förebygga psykiska störningar och sjukdomar. Psykiatriska sjukhus är specialiserade sjukhus där patienter med allvarliga psykiska störningar eller sjukdomar kan få vård och behandling.

Psykiatriska sjukhus kan erbjuda både öppna och slutna vårdupplevelser, beroende på patientens behov och potentiala risk för självskada eller skada av andra. Slutna avdelningar innebär att patienten inte kan lämna sjukhuset utan tillstånd, medan öppna avdelningar tillåter patienten att komma och gå som de vill under vissa tider på dagen.

Behandlingarna som erbjuds på psykiatriska sjukhus kan inkludera mediciner, terapi, rådgivning, sociala aktiviteter och skapande konstterapi. Målet är att hjälpa patienten att hantera deras symptom, förbättra deras funktion och öka deras livskvalitet.

Det är värt att notera att psykiatriska sjukhus inte är de enda platser där psykiatrisk vård och behandling erbjuds. Psykiatrisk vård kan också ges på utpatientskliniker, i privatpraktiserande läkarämbeten och i andra community-baserade settingar.

Psykoanalytisk terapi er en slags psykoterapi som bygger på Sigmund Freuds teorier om det ubevidste og personlighetsudviklingen. Målet med terapien er ofte at hjælpe patienten med at forstå og bearbejde undertrykte følelser, tanker og oplevelser, der kan have en negativ indvirkning på deres liv og adfærd.

Under psykoanalytisk terapi vil terapeuten typisk arbejde tæt sammen med patienten for at udforske deres barndomshistorie, forhold til deres forældre og andre betydningsfulde personer, drømme, ønsker, frygt og forsvarsmekanismer. Terapeuten vil også hjælpe patienten med at opdage og forstå de ubevidste tanker og følelser, der kan drive deres adfærd og reaktioner.

Psykoanalytisk terapi er ofte en langvarig proces, der kan tage mange år, men den kan have en dybdegående virkning på patientens liv og forhold til sig selv og andre. Den er sædvanligvis mest effektiv hos dem, der lider af svære psykiske problemer, såsom angst, depression, personlighedsforstyrrelser og traumatiske oplevelser.

'Psykopatologi' er en betegnelse for studiet og beskrivelsen af psykiske lidelser, abnormiteter eller sindsbetingede sygdomme. Det inkluderer undersøgelse og klassifikation af forskellige typer sindslidenskaber som f.eks. skizofreni, affektive lidelser (som depression og mani), neurotiske tilstande (som angst og stressrelaterede tilstande), personlighedsforstyrrelser, kognitive forstyrrelser og andre abnorme adfærdsmønstre. Psykopatologien anvender viden fra flere forskellige områder som psykiatri, klinisk psykologi, neurologi, biologi, sociologi og filosofi for at forstå årsagerne til, diagnostiseringen af og behandlingen af disse lidelser.

Personlighetsutveckling (eng. "personality development") är en term inom psykologin som refererar till den process genom vilken en persons personlighet och beteenden utformas och utvecklas över tid, från barndomen till vuxenlivet. Denna utveckling påverkas av både genetiska faktorer och miljöfaktorer som upplevelser, relationer och undervisning. Personlighetsutvecklingen innebär att en person utvecklar beständiga mönster av tänkande, känslor och beteenden som påverkar deras sätt att relatera till andra människor och deras sätt att hantera olika situationer. Processen inkluderar också en individuell utveckling av självkännedom, värderingar, mål och preferenser.

Dopaminreceptorer är proteiner som finns i cellmembranet hos däggdjur och andra organismers nervceller. De är receptorerna där neurotransmittorn dopamin binder till och utlöser en biokemisk signaltransduktion inne i cellen. Dopaminreceptorer spelar en viktig roll i flera kroppsliga funktioner, såsom rörelsekoordination, motivation, belöningssystem, emotionell respons, och kognitiv funktion.

Det finns fem huvudsakliga typer av dopaminreceptorer, indelade i två övergripande klasser: D1-like (D1 och D5) och D2-like (D2, D3 och D4). Varje typ har olika molekylära egenskaper och funktioner. Aktivering av dopaminreceptorer kan leda till en mängd olika cellulära respons, beroende på vilken receptortyp som aktiveras och i vilket omfång. Dysfunktion eller störningar i dopaminsystemet, inklusive dopaminreceptorerna, har visats vara involverade i en rad medicinska tillstånd, såsom Parkinson's sjukdom, schizofreni och beroendesjukdomar.

Kognitiv terapi (CT) är en form av psykoterapi som utvecklades under 1960-talet av psykiatern Aaron T. Beck. CT bygger på kognitiva modeller och teorier om hur individens tankar, känslor och beteenden hänger samman.

CT fokuserar på att identifiera och utmana negativa och irrealistiska tankemönster, sätta igång positiva tankeprocesser och främja emotionell balans och välbefinnande. Metoden innefattar också tekniker för stresshantering, problemlösning och kommunikationsförbättring. CT har visat sig vara effektivt vid behandling av en rad psykiska störningar, bland annat depression, ångeststörningar, personlighetsstörningar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

Basalgangliesjukdomar är en grupp neurodegenerativa sjukdomar som primärt påverkar basala ganglier, en del av hjärnan som är involverad i kontrollen av rörelser och kognitiva funktioner. De två vanligaste formerna av basalgangliesjukdomar är Parkinson's disease (PD) och Huntington's disease (HD).

Parkinson's disease är karaktäriserad av en progressiv förlust av dopaminproducerande nervceller i substantia nigra, en del av basala ganglierna. Detta leder till symptom som rörelsekoordinationssvårigheter, tremor, stelhet och balansproblem.

Huntington's disease är en arvgenetisk sjukdom orsakad av en expansion av CAG-repeater i Huntingtin-genen, vilket leder till en abnorm proteinaggregering i neuronerna. Detta orsakar symptom som kognitiva svårigheter, psykiatriska problem och rörelsekoordinationssvårigheter.

Det finns också andra sällsynta former av basalgangliesjukdomar, såsom progressive supranuclear palsy (PSP) och multiple system atrophy (MSA), som har liknande symptom men skiljer sig kliniskt och patologiskt från PD och HD.

'Genetic association studies' är en typ av forskningsstudier inom genetiken som undersöker sambandet mellan genetiska varianter och ett visst sjukdomstillstånd eller en viss fenotyp (ett synligt, mätbart eller på annat sätt iakttagbart drag hos en organism).

Studierna jämför ofta frekvenserna av specifika genetiska varianter, till exempel enlelsningar (SNPs), hos individer med ett visst sjukdomstillstånd jämfört med friska individer. Genetiska varianter som visar sig vara vanligare eller sällsyntare hos de drabbade individerna kan vara associerade med sjukdomen och kan ge forskarna insikter om dess genetiska bas.

Det är värt att notera att en association inte automatiskt betyder att det finns en orsakssamband mellan genetisk variant och sjukdom. Det kan finnas andra faktorer som påverkar sambandet, till exempel miljöfaktorer eller interaktioner mellan olika gener. Därför behöver associationer bekräftas i flera studier innan de kan betraktas som robusta och trovärdiga.

Amfetamin är en centralstimulerande drog som tillhör gruppen fenyletilaminer. Den verkar genom att öka frisättningen och blockera återupptagandet av neurotransmittorerna noradrenalin och dopamin i hjärnan, vilket leder till en ökning av dessa signalsubstanser i synapsspalterna i centrala nervsystemet. Detta resulterar i en ökad aktivitet i hjärnan och ger upphov till effekter som ökad uppiggelse, öronsus, eufori, förbättrat koncentrationsförmåga och minskad aptit.

Amfetamin används terapeutiskt vid behandling av vissa medicinska tillstånd såsom ADHD (upphörlighetsstörning) och narkolepsi (en sömnstörning). Dock kan amfetamin missbrukas och leda till beroende, vilket kan medföra allvarliga hälsoproblem och sociala konsekvenser.

NMDA-receptorer, eller N-methyl-D-aspartat-receptorer, är en typ av jonkanaler som finns i hjärnan och ryggmärgen. De är glutamatreceptorer, vilket betyder att de aktiveras av den signalsubstans (glutamat) som används för excitering av nervceller. NMDA-receptorerna har en särskild roll i långtidspotentiering, ett fenomen där synapser stärks och blir mer effektiva efter frekvent stimuli. Dessa receptorer är också involverade i lära- och minnesprocesser samt i flera patologiska tillstånd som skada hjärnan, såsom stroke, neurodegenerativa sjukdomar och smärta.

'Verbalt beteende' refererer til måden, hvorpå en person kommunikerer og udtrykker sig gennem sproglige udtryksformer. Dette inkluderer både det, hvad en person siger (inholdet), såvel som den måde, hvorpå det bliver sagt (formen). Verbalt beteende kan være mundtligt eller skriftligt og kan afsløre mange ting om en persons tankegang, følelser, attitude, motivation, selvforståelse og sociale relationer.

I et medicinsk eller psykiatrisk sammenhæng kan verbalt beteende være særligt relevant at observere og analysere, da abnormiteter i verbalt beteende ofte er forbundet med forskellige psykiske lidelser, neuropsykiatriske forstyrrelser eller neurologiske skader. Eksempler på sådanne abnormiteter kan være stammende, snakken i søvn, tankeforvirring, sproglige forstyrrelser, sværhed med at finde de rigtige ord (afasi), gentagelse af ord eller sætninger (palilali) og andet.

I ICD-10 förekommer diagnoserna paranoid schizofreni, hebefren schizofreni, kataton schizofreni, odifferentierad schizofreni, ... Schizofreni är en psykossjukdom, där symtomen kan vara varaktiga eller återkomma i skov. Symptom vid schizofreni innefattar ... Slutsatsen i studien är att det inte är schizofreni i sig utan schizofreni och samtidigt missbruk av alkohol eller droger som ... Konästesier förekommer som en särskild variant som ibland särskiljs från andra typer av schizofreni, liksom cyklisk schizofreni ...
... har samma symptom som schizofreni totalt sett, vilket bland annat kräver att symtomen pågått under ett ... Paranoid schizofreni är en av de vanligaste varianterna av schizofreni, vilken kännetecknas framför allt av paranoia, ... Personer med paranoid schizofreni har lägre plasmanivåer prolaktin på morgonen än friska och andra former av schizofreni (utan ... De höga värdena TSH och låga värdena kortisol skiljer möjligen paranoid schizofreni från andra former av schizofreni. Det är ...
Kriterierna för smygande schizofreni var mycket vaga och flexibla. Den drabbade kunde fungera helt normalt i vardagen, men ... Hur många som egentligen låstes in för smygande schizofreni är okänt. Det finns listor med tusentals namn, men detta är endast ... Smygande schizofreni (ryska: вялотеку́щая шизофрени́я vjalotekusjtjaja sjizofrenija) var en psykiatrisk diagnos i Sovjetunionen ... Diagnosen smygande schizofreni skapades av Andrej Snezjnevskij (1904-1987), chef för psykiatriska institutionen vid ...
... eller desorganiserad schizofreni, är en psykisk störning och en variant av schizofreni, som skiljer sig ... Hebefren schizofreni är en form av schizofreni, varmed allmänna schizofrena symtom alltid förekommer, såsom psykos som varat ... Till skillnad från vid till exempel paranoid schizofreni, saknar de med hebefren schizofreni något tydligt livsmål, och är ... Hebefren schizofreni är en diagnos som vanligen ställs i mycket ung ålder. Prognosen är sämre än för de övriga schizofrenierna ...
... är en form av schizofreni som har motoriska symtom eller symtom som yttrar sig i personens rörlighet, så ... En kataton schizofreni kännetecknas dels av att personen uppfyller de allmänna symtomen på schizofreni, med en psykos som varat ... Kataton typ av schizofreni har minskat kraftigt i västvärlden, men är inte lika ovanligt i andra delar av världen. ...
Vid schizofreni är kynurensyra förhöjt och så även dopaminaktiviteten när kynurensyra är förhöjt (drastiskt ökar halterna av ... Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. Stockholm: Statens beredning för medicinsk ... Alla atypiska antipsykotika är godkända av läkemedelsverket för användning i behandling av schizofreni. Några har godkända ... Med forskning som stödde dess effektivitet vid behandlingsresistent schizofreni och utvecklingen av ett övervakningssystem för ...
De kräver tolkning, något som har visat sig ha höga mått av falska positiva (mellan 1 av 18 och 1 av 30). Schizofreni är inte ... https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykos-och-vanforestallningar/schizofreni/. Läst 21 juni ...
Psykotisk sjukdom som diagnostiserats sent i livet; diagnostiserad schizofreni; samt narkotikabruk bedöms vara riskfaktorer för ...
Psykotisk sjukdom som diagnostiserats sent i livet; diagnostiserad schizofreni; samt narkotikabruk bedöms vara riskfaktorer för ...
Ajanki, Tord (1999). Vanvettets kurer: om schizofreni. Stockholm: Apotekarsocieteten. Libris 7756548. ISBN 91-86274-84-8 Sondén ...
Brudos fick diagnosen schizofreni. År 1961 gifte sig Brudos med en 17-årig kvinna och fick med henne två barn. Han frågade ...
... är ämnat schizofreni. Ziprasidon används också för att behandla mani som kan förekomma vid bipolär sjukdom. Under år ... än haloperidol gällande negativa symptom av schizofreni. Farmakologerna och forskarkemister som syntetiserade ziprasidon sa ...
"Läkemedelsbehandling vid schizofreni - bakgrundsdokumentation". Arkiverad från originalet den 4 januari 2017. https://web. ...
En hörselhallucination är därför varken ett nödvändigt symtom för schizofreni, eller ett symtom på sjukdom. En psykiskt frisk ... Vid schizofreni dominerar hörselhallucinationer. Omkring 65 % av personer med schizofrenidiagnos har hörselhallucinationer ... I västerländsk kultur associeras hallucinationer ibland med psykisk sjukdom och speciellt schizofreni. De kan också framkallas ...
En hysterisk psykos behandlas med psykoterapi, inte med neuroleptika (vilket kan förvärra tillståndet). Kataton schizofreni ... Hörselhallucinationer överväger, men också synhallucinationer förekommer (vilket sällan förekommer vid schizofreni). En person ... Tillståndet misstas ofta för schizofreni. En hysterisk psykos kännetecknas framför allt av att den är reaktiv: den uppkommer i ... Psykomotorisk hämning Dopamin-beta-hydroxylas Cykloid psykos Skymningstillstånd Johan Cullberg, "Schizofreni eller dissociation ...
Schizofreni kan till exempel förvärras. I likhet med andra psykofarmaka rekommenderas inte samtidigt intag av alkohol. Cipramil ...
Enligt boken fick hon först felaktigt diagnosen borderline[källa behövs]. Slutligen fick hon diagnosen schizofreni. Uppföljaren ...
Den kallades tidigare för bland annat borderline schizofreni och pseudoneurotisk schizofreni. DSM-5 definierar schizotyp ... Ett fåtal personer med schizotyp störning utvecklar senare schizofreni, men de flesta gör det inte. Vid bruk av metamfetamin ... Individen får vidare aldrig ha uppfyllt kriterierna för schizofreni. Ungefär hälften av alla med schizotyp störning har också ... ICD-10 klassificerar schizotyp störning (F21) som en psykisk störning associerad med schizofreni, snarare än en ...
Temat är en metafor för schizofreni. Thad Beaumont är en författare som skriver seriösa romaner, och prisas av kritiker men ...
... schizofreni (varav namnet) samt Aspergers syndrom. Den har med andra ord vissa gemensamma drag med dessa tillstånd. Tillsammans ... såsom vid schizofreni, i kombination med vanföreställningar och hallucinationer. Det är en av de ovanligare ...
Hos nära anhöriga till personer med schizofreni eller vanföreställningssyndrom är andelen högre. Likväl är andelen högre hos ... Vanföreställningssyndrom, paranoid schizofreni och bipolära sjukdomar med psykotiska inslag kan särskiljas från paranoid ... Ej att förväxla med Paranoid schizofreni. Paranoid personlighetsstörning, förkortat PPD, är en personlighetsstörning med ... Ibland diagnostiseras den paranoida personlighetsstörningen före eventuell schizofreni eller vanföreställningssyndrom. Förhöjd ...
Om psykosen yttrar sig i hallucinationer, kan det förekomma både synhallucinationer och dofthallucinationer; vid schizofreni ...
Den som en gång fått stämpeln - etiketten eller diagnosen - schizofreni får i fortsättningen sitt beteende förklarat av sin ... Varför gav psykiatrikerna psykiskt friska människor diagnosen schizofreni? Ett enkelt svar, skriver Rosenhan, kan vara att ... Samtliga blev inlagda, oftast med diagnosen schizofreni. Med experimentet ville Rosenhan undersöka hur välgrundade psykiatriska ... "schizofreni". Han ifrågasätter inte att vissa beteenden är ovanliga eller konstiga, inte heller att ångest och depression ...
Han är Schizofreni och lagar skor på natten. Hans ena njure kommer från Vance Connor. I början av säsongerna, var Carl sällan ... Carl lider av både schizofreni och diabetes. I ett avsnitt nämns det Carl är (eller har varit) gift, då han berättar att han ...
Där vårdas huvudpersonen Páll som har schizofreni. Han tillägnade romanen sin bror som efter år av psykisk sjukdom tog sitt liv ...
Vid uttalad schizofreni saknar personen mimik - uttrycket brukar beskrivas som ett stenansikte - rösten är monoton och dämpad, ... Vid schizofreni är affekterna vanligen generellt avflackade; vissa mentala symtom (till exempel paranoia) kan skrämma den ... Stimuli som normalt hade väckt känslor, är den som drabbats av schizofreni vanligen oberörd av; personen blir inte glad, ... Till det avflackade känslolivet kan den som drabbats av schizofreni samtidigt ha opassande känslor, till exempel skratta utan ...
Wilbur misstänkte att modern led av schizofreni. Masons diagnos har ifrågasatts. Psykiatern Herbert Spiegel träffade Mason ...
Responsen vid schizofreni är däremot övervägande normal. Å andra sidan förekommer också bland personer med depression och ...
... icke-cykloid schizofreni) eller övergå i remission (cykloid schizofreni). En person som drabbas av schizofreni, drabbas först, ... Vissa personer med schizofreni kan därmed botas från delar av psykosen. De så kallade negativa symtomen på psykos kan dock ... Generellt för schizofreni gäller att hippocampus är asymmetrisk och deformerad (dock inte atrofisk), men det finns inga ... Alla former av schizofreni kan vara kroniska; sjukdomen kan antingen bli kvar i ett resttillstånd ( ...
De skulle löpa ökad risk för schizofreni. Pykniska (av pyknos, tät eller satt) människor kännetecknades av hög vikt i ...
I ICD-10 förekommer diagnoserna paranoid schizofreni, hebefren schizofreni, kataton schizofreni, odifferentierad schizofreni, ... Schizofreni är en psykossjukdom, där symtomen kan vara varaktiga eller återkomma i skov. Symptom vid schizofreni innefattar ... Slutsatsen i studien är att det inte är schizofreni i sig utan schizofreni och samtidigt missbruk av alkohol eller droger som ... Konästesier förekommer som en särskild variant som ibland särskiljs från andra typer av schizofreni, liksom cyklisk schizofreni ...
Läkemedel vid schizofreni och andra psykossjukdomar. Behandling vid psykoser består bland annat av antipsykotiska läkemedel och ... Vid en långvarig psykossjukdom som schizofreni behöver du läkemedel under en längre tid, ofta resten av livet. ...
77% av Sveriges läkare läser Läkartidningen, vilket är den överlägset högsta räckvidden i målgruppen. Vare sig du ska lansera en ny produkt eller rekrytera en läkare så kan vi hjälpa dig att hitta den mediamix som passar dina behov bäst.. ...
Schizofreni är enligt så gott som alla tidigare studier vanligare bland män än kvinnor, men den manliga dominansen visade sig ... Avhandlingen ingår i ett större projekt kring schizofreni i Butajiraregionen. Det övergripande syftet är att undersöka om ... Onsdagen den 25 september försvarar Teshome Shibre vid Umeå universitet en avhandling som beskriver hur schizofreni tar sig ... I ett senare steg gjordes expertintervjuer för att bekräfta förekomsten av schizofreni, och i avhandlingen redovisas ...
Att leva med schizofreni - möt Marcus. Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela ... Först i slutet av 2001 fick han diagnosen Schizofreni och hans familj fick honom till slut att börja medicinera och då må ... Det tog lång tid innan Marcus Sandborg fick diagnosen schizofreni.. Efter många år av självdestruktivt beteende vill han nu ... Dels fick jag prova en ny medicin mot Schizofreni och dels blev jag inspirerad av en kompis att gå 12-stegsbehandling. ...
Schizofreni-gen spåras i hönsstudie. Mycket är okänt om vilka gener som är inblandade vid olika psykiatriska störningar. Genom ... Dessutom kunde tre av dem länkas till motsvarande gener hos människa, två som associerats till schizofreni och en till bipolär ... Vill du ge en gåva till forskningen om schizofreni?. Domesticering, tämjandet av vilda djurpopulationer till husdjur, har ... hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid Linköpings universitet identifierat gener som påverkar schizofreni och ...
Invega används för behandling av schizofreni som är en allvarlig psykisk störning med komplex symtombild. LFN har i tidigare ... Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, avslår ansökan om subvention för Invega som är ett läkemedel för behandling av schizofreni. LFN ...
Unga killar som missbrukar cannabis har en ökad risk att utveckla schizofreni, enligt en dansk studie. På senare tid har allt ... När Åsa Konradsson Geuken var tonåring insjuknade hennes bror i schizofreni och i dag forskar hon om sjukdomen som docent i ... En stark koppling mellan cannabismissbruk och schizofreni konstaterades hos både kvinnor och män, men sambandet var starkast ... mer forskning pekat på kopplingen mellan tidig droganvändning och schizofreni - vilket den nya studien bekräftar. Samtidigt ...
Vuxna med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Intervention/Insats:. Bupropion. Jämförelse:. Placebo. Utfall:. ... Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Stockholm: Statens beredning för ... Bupropion jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende rökreduktion och rökfrihet ... Bupropion jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende rökreduktion och rökfrihet ...
Mer om schizofreni. "Kära moster Anna-Greta, varför fick du schizofreni?". "Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som ... "Vi vill slå hål på myterna om schizofreni". "Schizofreni är fortfarande en tung diagnos och det är viktigt att visa att det går ... "Samhället sviker dem med schizofreni". "Att schizofreni-patienter i dag inte är berättigade till stöd enligt LSS är ett svek ... Fakta om schizofreni varvat med historier om att leva med en psykossjukdom. Ingen väljer sin sjukdom och ingen är sin sjukdom. ...
Att få diagnosen schizofreni är för de flesta en chock. Vad händer sen, hur ska man kunna leva sitt liv med en sådan sjukdom? ... Schizofreni är fortfarande en tung diagnos och det är viktigt att visa att det går att skapa sig ett meningsfullt liv trots ... Schizofreni är en svår sjukdom som drabbar unga människor. Den är livslång och fördomarna kring sjukdomen är många. Det gör att ... Schizofreni - Livet med en psykossjukdom. Tips och stöd för att hantera oro under pandemin "Psykisk hälsa under coronapandemin ...
Här kan du läsa om sjukdomen schizofreni. Bland annat beskrivs vad sjukdomen är och vad den ger för symtom. Dessutom besvaras ... Är schizofreni smittsam? Schizofreni är en psykologisk åkomma och smittar därmed inte. Tvärtom är det viktigt för den drabbade ... Om schizofreni. Schizofreni kan manifesteras på olika sätt hos den drabbade och sjukdomen utvecklas ofta under en längre tid, ... Vad är Schizofreni?. Schizofreni är den psykossjukdom som är mest förekommande och innebär att den drabbades ...
Schizofreni med dess negativa symtom kan kliniskt likna uttalad autism för psykosociala insatser vid schizofreni och ... Kognitiv Beteendeterapi KBT vid schizofreni. - PDF Free. Schizofreni är en psykisk sjukdom som ofta får psykiska, sociala och ... Att känna till gra- den av Tabellen redovisar effektstorlek för schizofreni och bipolär Schizofreni och ... kvalitativ forskning Majoriteten av patienter med diagnosen schizofreni behöver regelbundna Schizofreni, schizotypa störningar ...
FULLBOKAT - Kungen av Atlantis - en film om schizofreni. Det visar ny Schizofreni är en sjukdom som ofta är förödande och ... FULLBOKAT - Kungen av Atlantis - en film om schizofreni. Svenska]; Att förstå psykos och schizofreni : varför människor ibland ... är schizofreni? för schizoreni eller annan schizofreni psykotisk sjukdom Bulimia där ett barn eller ungdom utvecklar STROKE ... Schizofreni under barndomen existerar, och precis som vuxna så upplever dessa barn hallucinationer och villfarelser som kan ...
Schizofreni Orsaker. Dopaminteorin om Schizofreni. Den mest framträdande teorin om schizofreni och dess orsaker har varit ... AdrenalinAdrenochromeAdrenolutindopaminNoradrenalinschizofreniSchizofreni Orsaker. NPF, Vetenskap Schizofreni Orsaker - ... Glukos metabolismGrå substansschizofreniSynaptisk Densitet. NPF, Samhälle - politik, Vetenskap Schizofreni Orsaker Stress. 8 ... AmobarbitalAmytalApomorfinBafilomycinCO2Kataton SchizofreniKoldioxidO2Oxygenschizofreni. NPF, Samhälle - politik, Vetenskap ...
Vad är schizofreni?. Schizofreni är en psykiatrisk diagnos som omfattar en mängd olika symtom och tillstånd. Sjukdomen påverkar ... Vilka är symtomen på schizofreni?. Sjukdomen kan bryta ut akut med till exempel vanföreställningar men den kan också komma ... Orsaken till Schizofreni är inte vetenskapligt klarlagd men man vet att det genetiska arvet spelar stor roll. I hela ... Schizofreni. Posted by Doktorn , jun 29, 2017 , Psykisk hälsa, Psykisk sjukdom , 0 ...
Detta är en digital version av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med ... Start Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ... Bostad med särskild service anpassad för personer med schizofreni. Viss. Fortbildning och handledning av personalen förväntas ... Här kan du söka efter rekommendationer och indikatorer som ingår i nationella riktlinjer för schizofreni och ...
Schizofreni under barndomen existerar och precis som drabbade vuxna så upplever dessa barn hallucinationer och olika former av ... A Beautiful Mind: Att hantera schizofreni. Denna film berättar hur en person lärde sig leva med schizofreni genom hela sitt liv ... Utveckling och prognos rörande schizofreni under barndomen. Som vi tog upp i början har schizofreni under barndomen inte en så ... Vilka är orsakerna till schizofreni under barndomen?. Precis som med många andra tillstånd har schizofreni under en barndomen ...
Hej, Fick alla dessa diagnoser, känner mig tomt, kraftlös och dum. Jag har tappat all intress. Inget kan göra mig glad. Jag bara är här utan lust för nått. Om jag stava fel, ursäkta mig. Jag är dum! Folk titta…
Ett fördjupningsarbete i Psykologi 1 med fokus på den psykiska sjukdomen schizofreni. Eleven redogör för vilka symtom som ... Psykiska sjukdomar: Schizofreni , Fördjupningsarbete. Ett fördjupningsarbete i Psykologi 1 med fokus på den psykiska sjukdomen ... Material relaterade till Psykiska sjukdomar: Schizofreni , Fördjupningsarbete. * Psykologi. Psykologiska perspektiv och ... schizofreni. Eleven redogör för vilka symtom som kännetecknar sjukdomen, samt dess orsaker och olika behandlingsmetoder. Notera ...
Schizofreni är en psykisk störning som kännetecknas av förlust av kontakt med verkligheten (psykos), hallucinationer ( ... Hur uppträder schizofreni? , Gesundheitsinformation.deSchizofreni: tecken och behandlingSchizofreni: symtom och varningstecken ... ävenIntroduktion till schizofreni och relaterade sjukdomar Introduktion till schizofreni och relaterade störningar Schizofreni ... symtom på schizofreni. Schizofreni kan komma plötsligt, över dagar och veckor, eller långsamt och gradvis över år. Även om ...
... och insatsprogrammet för schizofreni och liknande tillstånd. Där finns mer utförliga texter. ... Många patienter med schizofreni känner sig tveksamma att söka tandläkare och måste ha ett särskilt stöd för att kunna genomföra ... Utifrån den kraftigt ökade risken för metabola sjukdomar hos personer med schizofreni och liknande tillstånd är det mycket ... Den här texten utgår från det omvårdnadsrelaterade innehållet i nationella vård- och insatsprogrammet för schizofreni och ...
Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än ... Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än ... schizofreni, bipolaritet, depression och autism (de tre senare har tidigare kopplats till schizofreni). Till deras förvåning ... eftersom vi ser att personer med schizofreni i familjen har högre risk för behandlingsresistent schizofreni. Nu behöver vi dock ...
Från Vitlök till Schizofreni på en svavelbrygga 2. 21 juli, 2009. p-o Lämna en kommentar ... Vido klipp om ADHD och en Schizofreni diagnosmetod. Crack Kokain & Metamfetamin: Skador. Crack och framförallt Metamfetamin kan ...
... är schizofreni och paranoia? För personer med schizofreni kan upplevelsen av paranoia eller psykos vara ihållande, extremt ... Vad är schizofreni och paranoia? För personer med schizofreni kan upplevelsen av paranoia eller psykos vara ihållande, extremt ... Vad är behandlingen för schizofreni?. Behandling av schizofreni innefattar användning av antipsykotisk medicin. Tanken är att ...
Kursen syftar till kompetenshöjning i schizofreni och likande tillstånd för specialistläkare i psykiatri. ...
Att vara barn till en förälder med schizofreni. Simon gjorde filmen Kungen av Atlantis som gick på biograferna 2019 och som ... handlar om hur det varit för honom att växa upp med en pappa som har diagnosen Schizofreni. I programmet framträder Petter för ...
2.12.2012 - Då man nämner ordet "slaveri", tänker de flesta av oss troligtvis på den transatlantiska slavhandeln och de miljoner människor som transporterades med slavskepp från den Afrikanska kontinenten till Amerika. Denna mörka period i mänsklighetens historia kastar sin skugga över oss än idag, och bör såklart inte glömmas bort. Det var under 1400-talets senare hälft som européerna började handla med slavar längs Afrikas västkust och år 1867 hade mellan 7 och 10 miljoner slavar skeppas till Amerika. Slaveriet i Afrika avskaffades officiellt i samband med kolonialismen på 1800-talet, antingen som ett resultat av direkt erövring eller genom avtal mellan afrikanska ledare och främst Storbritannien.. Den 2:a december firar vi den internationella dagen för avskaffandet av slaveri, och fokus i år ligger speciellt på det moderna slaveriet - det som alltför ofta faller i glömska, eller som många av oss är omedvetna om. Idag finns det fler slavar i världen än någonsin ...
Kväll om schizofreni, anordnad av Infoteket och IFS: 26 april kl 18-20. Infoteket och visningstorget finns på Kungsgärdets ... Intresseföreningen för schizofreni och andra psykoser ansluter dig som är själverfaren, närstående, personal eller intresserad ... Åsa Konradsson Geuken kommer att berätta om sin erfarenhet som anhörig och sin forskning om schizofreni. Kurt, Maj och Linda ...
Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter eller det sociala samspelet ... Start Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ... Ett självständigt liv, ESL, och Illness Management and Recovery, IMR) till personer med schizofreni och schizofreniliknande ... Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter eller det sociala samspelet ...
  • Med namnet "schizofreni" ville Bleuler fånga den funktionella separationen mellan personlighet, tankeverksamhet, minne och perception, men ett vanligt missförstånd är att drabbade personer har en 'delad personlighet' i stil med huvudpersonen i Robert Louis Stevensons Dr. Jekyll och Mr. Hyde. (wikipedia.org)
  • Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor. (sbu.se)
  • Schizofreni med dess negativa symtom kan kliniskt likna uttalad autism för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Materialets struktur underlättar för personer med kognitiva störningar att utnyttja sin 5 feb 2014 kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö nitiva störningar kan framstå som en generell kognitiv nedsättning. (web.app)
  • Aktuelle kompetansemål: - beskrive ulike former for psykiske vansker og lidelser - drøfte utfordringer ved å være pårørende eller venner til personer med psykiske lidelser, og gi eksempler på mestringsstrategier Intresseföreningen för schizofreni och andra psykoser ansluter dig som är själverfaren, närstående, personal eller intresserad. (web.app)
  • Personer med obehandlad schizofreni kan tappa kontakten med familj och vänner och ofta hamna på gatorna i storstäderna. (ruiton.best)
  • För personer med en schizofren förälder eller syskon är risken att själva utveckla schizofreni 10 procent, jämfört med 1 procent för den allmänna befolkningen. (ruiton.best)
  • Även om omfattningen och karaktären av symtom varierar mellan personer med schizofreni, är de vanligtvis tillräckligt allvarliga för att störa deras förmåga att arbeta, umgås och ta hand om sig själva. (ruiton.best)
  • Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. (ki.se)
  • Personer kan bli diagnostiserade med behandlingsresistent schizofreni om deras symtom inte blir bättre efter behandling med minst två olika antipsykotiska läkemedel. (ki.se)
  • Det är framförallt intressant att se att personer med behandlingsresistent schizofreni tenderar att ha lägre IQ innan insjuknande jämfört med personer som svarar på behandling. (ki.se)
  • Detta tyder på att delade miljörisker kan spela en roll i hur man svarar på behandling, eftersom vi ser att personer med schizofreni i familjen har högre risk för behandlingsresistent schizofreni. (ki.se)
  • För personer med schizofreni kan upplevelsen av paranoia eller psykos vara ihållande, extremt obehaglig och till och med farlig. (healthchoicesglobal.com)
  • Ett självständigt liv, ESL, och Illness Management and Recovery, IMR) till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter eller det sociala samspelet med andra. (socialstyrelsen.se)
  • Man har kunnat påvisa förändringar i genernas struktur, så kallade copy number variants (CNV), hos vissa personer med schizofreni. (ki.se)
  • En andel personer med schizofreni har ett ökat antal ovanliga kromosomförändringar, särskilt sådana strukturella förändringar som har potential att ändra genernas funktion. (ki.se)
  • Vi kontaktar personer som varit inlagda på sjukhus vid två eller fler tillfällen med svåra depressioner och psykossjukdomar som schizofreni och bipolär/manodepressiv sjukdom under perioden 1973-2001. (ki.se)
  • Medicinen ska i första hand ges till personer med schizofreni eller mani men kan också ges till alzheimerpatienter under en kortare tid, enligt bipacksedeln ändå i högst sex veckor. (yle.fi)
  • Medicinen ska ges till personer med schizofreni eller mani. (yle.fi)
  • Författarna vill komma tillrätta med fördomarna, okunskapen och stigmatiseringen för att bidra till att göra schizofreni till en sjukdom bland andra sjukdomar. (gothiakompetens.se)
  • Se hela listan på psykiatri-x.webnode.se Enligt WHO så klassas schizofreni som en av de 10 sjukdomar som orsakar mest sjukdomsbörda. (web.app)
  • Schizofreni och psykoser anses nuförtiden till stor del vara störningar där fler ångestsymtom och beteendeproblem i barndomen och fler kognitiva svårigheter Detta innefattar en genomgång av hur störningar av kognitiva funktioner kan ha grundläggande kunskap om olika psykiatriska sjukdomar, såsom schizofreni. (web.app)
  • Se även Introduktion till schizofreni och relaterade sjukdomar Introduktion till schizofreni och relaterade störningar Schizofreni och relaterade psykotiska störningar - Kortfattad psykotisk störning, vanföreställningsstörning, schizoaffektiv störning, schizofreniform störning och schizotypisk personlighetsstörning. (ruiton.best)
  • När det gäller personliga och ekonomiska kostnader anses schizofreni vara en av de mest förödande sjukdomar som mänskligheten känner till. (ruiton.best)
  • Forskarna undersökte även om det fanns några genetiska kopplingar mellan behandlingsresistent schizofreni och fyra psykiatriska sjukdomar: schizofreni, bipolaritet, depression och autism (de tre senare har tidigare kopplats till schizofreni). (ki.se)
  • Däremot är det sparsamt med beskrivningar som stämmer in på diagnosen schizofreni före 1800-talet och benägenheten att tolka psykiska symtom enligt religiösa förtecken var stor. (wikipedia.org)
  • Det tog lång tid innan Marcus Sandborg fick diagnosen schizofreni. (doktorn.com)
  • Först i slutet av 2001 fick han diagnosen Schizofreni och hans familj fick honom till slut att börja medicinera och då må bättre. (doktorn.com)
  • Att få diagnosen schizofreni väcker många tankar och känslor. (gothiakompetens.se)
  • Att få diagnosen schizofreni är för de flesta en chock. (schizofreniforbundet.se)
  • Simon gjorde filmen Kungen av Atlantis som gick på biograferna 2019 och som handlar om hur det varit för honom att växa upp med en pappa som har diagnosen Schizofreni. (sverigesroster.se)
  • Schizofreni är en psykossjukdom, där symtomen kan vara varaktiga eller återkomma i skov. (wikipedia.org)
  • Vid en långvarig psykossjukdom som schizofreni behöver du läkemedel under en längre tid, ofta resten av livet. (1177.se)
  • Boken Schizofreni - livet med en psykossjukdom är fylld med fakta om sjukdomen såsom orsaker, medicinering, behandling, hur ser vården ut, sysselsättning och arbete, forskning om sjukdomen, varvat med historier ur verkliga livet - hur det är att leva med eller nära någon med schizofreni. (gothiakompetens.se)
  • Jag hade önskat att den här boken hade funnits när min bror drabbades av schizofreni, säger Åsa Konradsson Geuken, docent i farmakologi och schizofreniforskare vid Uppsala universitet, som tillsammans med psykiatrikerna Sten Friberg och Ylva Wächter har skrivit boken Schizofreni - livet med en psykossjukdom . (schizofreniforbundet.se)
  • Schizofreni är den psykossjukdom som är mest förekommande och innebär att den drabbades verklighetsuppfattning skiljer sig från andras. (vitaenova.se)
  • Ärftlighet spelar störst roll för att man ska få en psykossjukdom, framför allt schizofreni. (web.app)
  • Du med schizofreni, schizofreniliknande tillstånd eller annan psykossjukdom. (laholm.se)
  • Schizofreni är en kronisk psykossjukdom som kan leda till för tidig död. (tlv.se)
  • Symptom vid schizofreni innefattar hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tal eller beteende samt negativa symtom. (wikipedia.org)
  • År 1986 föreslog Tim Crow en uppdelning av schizofreni i typ-1 med övervägande positiva symtom och typ-2 med övervägande negativa symtom. (wikipedia.org)
  • Kända symtom på schizofreni är dels depression, dels en förändrad verklighetsuppfattning. (vitaenova.se)
  • yttre uppförande och tal som åtföljs av kognitiva och perceptuella störningar, Dessutom kan det finnas flera symtom på schizofreni enligt beskrivningen ovan Som namnet antyder är kognitiv beteendeterapi (KBT) en integrativ form av psykoterapi Depression och bipolär störning Psykotiska störningar/schizofreni. (web.app)
  • Schizofreni är en psykiatrisk diagnos som omfattar en mängd olika symtom och tillstånd. (vard.se)
  • Vi studerar miljömässiga och ärftliga riskfaktorer för bl a autism, anorexia nervosa, ADHD och för psykossjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom (manodepressivitet) och förlossningspsykoser. (ki.se)
  • Schizofreni är fortfarande en tung diagnos och det är viktigt att visa att det går att skapa sig ett meningsfullt liv trots allt. (gothiakompetens.se)
  • Att man drabbas av en depression behöver alltså inte betyda att man håller på att utveckla schizofreni. (vitaenova.se)
  • Genetikforskare har hittat hundratals gener som är kopplade till schizofreni, där var och en bidrar med en liten del till risken för att utveckla sjukdomen. (web.app)
  • Resultatet visade att de som hade flera släktingar med schizofreni och män med lågt IQ vid 18-årsålder hade en betydligt högre risk för att utveckla behandlingsresistent schizofreni än schizofreni som kunde behandlas. (ki.se)
  • Av dem som har en förälder som har eller har haft schizofreni får tio procent sjukdomen medan 40 procent drabbas om både föräldrar är eller har varit sjuka. (vard.se)
  • Ett fördjupningsarbete i Psykologi 1 med fokus på den psykiska sjukdomen schizofreni. (studienet.se)
  • Sällan sjukdomen börjar under barndomen Schizofreni hos barn och ungdomar Schizofreni är kronisk och kännetecknas av beteende-, kognitiva och tankestörningar och orsakar betydande interpersonella svårigheter och funktionsproblem. (ruiton.best)
  • Studier av de antika grekerna och det antika Rom har dock kommit fram till att det i dessa samhällen inte fanns något nedskrivet fall som skulle motsvara de moderna diagnostiska kriterierna för schizofreni, men att allmänheten förmodligen hade ett begrepp för psykotiska störningar. (wikipedia.org)
  • Att lida av schizofreni innebär även 15-20 år kortare dysfunktion, kognitiva nedsättningar som slutar i demens, neurologiska och Oftast rörde det sig om schizofreni eller manodepressiv sjukdom, men även ett stort förklaringsvärde när det gäller kognitiva störningar hos HS patienter. (web.app)
  • Denna film berättar hur en person lärde sig leva med schizofreni genom hela sitt liv genom att applicera en regel som heter "varje problem har en l. (utforskasinnet.se)
  • Detta kapitel handlar om exempelvis psykos och schizofreni. (janusinfo.se)
  • Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2018. (sbu.se)
  • Här kan du söka efter rekommendationer och indikatorer som ingår i nationella riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. (socialstyrelsen.se)
  • Detta är en digital version av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med syfte att göra riktlinjens rekommendationer sök- och filtrerbara. (socialstyrelsen.se)
  • Den här texten utgår från det omvårdnadsrelaterade innehållet i nationella vård- och insatsprogrammet för schizofreni och liknande tillstånd. (kunskapsstodforvardgivare.se)
  • Den första tydliga beskrivningen av schizofreni publicerades av John Haslam 1810 i boken Illustrations of Madness där ett av patientfallen stämmer väl överens med sjukdomsbilden vid paranoid schizofreni. (wikipedia.org)
  • Han talar om livet för John Forbes Nash, en matematiker med paranoid schizofreni som vann en Nobelpris 1994. (web.app)
  • Schizofreni under barndomen är inte så värst vanligt, och det finns därför ännu inte så värst mycket kunskap om ämnet. (utforskasinnet.se)
  • Vilka är orsakerna till schizofreni under barndomen? (utforskasinnet.se)
  • Vissa studier har även associerat schizofreni under barndomen med ångestsjukdomar och ADHD i personens familjehistoria. (utforskasinnet.se)
  • Under barndomen blir schizofreni till en kronisk sjukdom. (utforskasinnet.se)
  • Som vi tog upp i början har schizofreni under barndomen inte en så värst lovande prognos. (utforskasinnet.se)
  • Vid avdelningen bedrivs undervisning och klinisk forskning främst avseende förstämningssyndrom, suicidala tillstånd, schizofreni, cykloida psykoser och psykoorganiska syndrom. (lu.se)
  • Vanligt förekommande är att drabbas av tankestörningar som yttrar av T Engström · 2017 - fördelaktiga för behandling av främst kognitiva symptom vid schizofreni. (web.app)
  • Vilka är symtomen på schizofreni? (vard.se)
  • Tillståndet Schizofreni visar en signalbild tydande på ökad suicidering och hibernering, vilket kanske blir som tydligast vid kataton Schizofreni. (adhd-npf.com)
  • Så småningom upplever de allra flesta med schizofreni perioder med hallucinationer och ibland förställningar om att man är förföljd. (vard.se)
  • Schizofreni är en psykisk störning som kännetecknas av förlust av kontakt med verkligheten (psykos), hallucinationer (vanligtvis höra röster), vanföreställningar, onormalt tänkande och beteende, minskat uttryck av känslor, bristande drivkraft, nedsatt mental funktion (kognition) och försämrad social och yrkesliv och i självförsörjning. (ruiton.best)
  • Han var där i två veckor och läkaren misstänkte att det låg någon långvarig psykisk sjukdom bakom, troligen schizofreni. (doktorn.com)
  • Lillasyster till Mats Konradsson som lider av schizofreni, och som har gjort bokens illustrationer. (gothiakompetens.se)
  • Denna grupp lider av vad som kallas behandlingsresistent schizofreni, ett tillstånd som är kopplat till högre risk för självmord och höga vårdkostnader. (ki.se)
  • Man vet inte alltid varför någon utvecklar schizofreni men man vet att ärftlighet kan öka risken. (vitaenova.se)
  • Åsa Konradsson Geuken kommer att berätta om sin erfarenhet som anhörig och sin forskning om schizofreni. (blogspot.com)
  • Medverkar Jag sammanställer här filmen Mitt Monster som handlar om PANS och PANDAS och medicinsk behandling med IVIG - se länk till filmen här Schizofreni har kallats för det sista tabut och som barn hade jag varit tacksam om någon trätt fram och berättat sin historia. (web.app)
  • Så det är en bra idé att lära sig att känna igen tecknen på schizofreni hos barn. (utforskasinnet.se)
  • Schizofreni hos barn har kunnat diagnostiseras redan när barnet är ett år gammalt. (utforskasinnet.se)
  • Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid Linköpings universitet identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom hos människa. (hjarnfonden.se)
  • Dessutom kunde tre av dem länkas till motsvarande gener hos människa, två som associerats till schizofreni och en till bipolär sjukdom . (hjarnfonden.se)
  • De senaste åren har man identifierat ett antal tänkbara specifika gener, så kallade kandidatgener, som kan knytas till utvecklandet av t ex schizofreni. (ki.se)
  • Det gäller även diagnoser som exempelvis schizofreni. (sala.se)
  • Orsaken till Schizofreni är inte vetenskapligt klarlagd men man vet att det genetiska arvet spelar stor roll. (vard.se)
  • Varken orsaken eller mekanismen för schizofreni är känd. (ruiton.best)
  • Den faktiska orsaken till schizofreni är okänd, men aktuell forskning tyder på en kombination av ärftliga och miljöfaktorer. (ruiton.best)
  • Resultaten ger starkt stöd för att orsaken till schizofreni delvis kan relateras till effekterna av sådana strukturella genförändringar, både sett över hela uppsättningen arvsmassa och hos specifika kromosomer. (ki.se)
  • Missuppfattningen uppstår kanske på grund av den ordagranna betydelsen av "schizofreni" (delat sinne). (wikipedia.org)
  • Ett underbart sinne (2001) En film om schizofreni baserat på ett verkligt fall. (web.app)
  • Gunillas sökande på internet ledde mestadels till sidor om schizofreni, men så plötsligt kom hon in på Simon Settergren växte upp med en pappa med schizofreni. (web.app)
  • Schizofreni är en svår sjukdom som drabbar unga människor. (schizofreniforbundet.se)
  • Schizofreni drabbar cirka 1 % av världens befolkning, både män och kvinnor. (ruiton.best)