Schizotypal personality disorder is a mental health condition characterized by significant social anxiety, eccentric behavior, unusual thought patterns and perceptual experiences, and often a lack of close relationships, as defined by the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DS-5).
En personlighetsstörning är en betydande och bestående störning i en persons temperament, karaktär, emotionella respons och funktioner i sociala sammanhang, som resulterar i kliniskt signifikanta problem i personliga relationer och andra viktiga livsområden.
Schizofrenins språk är ett typiskt symptom på schizofreni, som kännetecknas av störningar i tankeformen och talflödet, såsom innehållsfattigt, ofullständigt, betydelsilssamt eller oframkrantat tal, neologismer, tanklöshet, blockeringar och associativa störningar.
En personlighetsstörning med drag av instabilitet i förhållandet till andra människor, i självuppfattningen och affekter, och med uttalad impulsivitet som börjar tidigt i det vuxna livet och visar sig i olika sammanhang.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), definieras schizoid personlighetsstörning som "en betydande och långvarig mönstring av distanserad, känslomässigt inåtvänd, och självupptagen beteende, som börjar under ungdomen eller tidiga vuxenlivet och förekommer i olika sammanhang."
"Personlighet" kan definieras som en persons unika kombination av tankesätt, emotionella reaktioner, värderingar och beteenden, som är relativt stabila över tid och situationer.
En psykiatrisk status är en bedömning av en persons mentala hälsa som utförs av en psykiater eller annan mentalhälsoexpert, vanligtvis baserad på intervjuer, observationer och kliniska urval, och kan använda standardiserade skattningsskalor för att kvantifiera symtomens svårighetsgrad och varaktighet.
Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av förändringar i tankar, perceptioner, affekter, motivation och beteende. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis röster), paranoia och förvrängda tankar. Negativa symtom innefattar nedsatt förmåga till planera och fullfölja aktiviteter, nedsatt affektivt uttryck, socialt tillbakadragande och talförmåga. Schizofreni påverkar ofta en persons förmåga att fungera i vardagslivet och kan orsaka stor lidande. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av psykiatrisk utvärdering, intervjuer och observationer av individens symptom och funktion.
Tecken och symtom på brister i högre hjärnbarksfunktioner pga organiska tillstånd. Till dessa hör vissa beteendeförändringar och nedstt förmåga till inlärning, hantering och nyttjande av kunskap eller information.
Föreställningar om förverkligande av önskningar på övernaturlig väg, t ex genom bruk av fetischer eller genom ritualer.
There is no single, widely accepted medical definition of "schizophrenic psychology" as it is not a term that is commonly used in the field of psychiatry or clinical psychology. The term "schizophrenia" refers to a specific mental disorder characterized by hallucinations, delusions, disorganized speech and behavior, and impaired cognitive functioning.
En personlighetsprofilformulär är ett standardiserat instrument som används för att systematiskt insamla och bedöma information om en persons kognitiva, emotionella och beteendemässiga egenskaper, preferenser och värderingar, med syfte att skapa en detaljerad och strukturerad beskrivning av deras unika personlighetsmönster.
En personlighetsbedömning är en utvärdering av en persons kognitiva, emotionella och sociala egenskaper som ger ett intryck av deras unika sätt att tänka, känna och bete sig, vanligtvis använt inom klinisk psykologi och mental hälsa för att förstå en persons funktionsnivå, styrkor och svårigheter i sociala situationer och relationer.
'Septum pellucidum' är en tunn, membranös struktur i hjärnan som skiljer de två hemisfärerna av vänster och höger hjärnhalva åt inom lateral ventriklarna. Det består av två tunna, nästan genomskinliga skivor som växer samman med varandra och bildar en kompakt, central del kallad anterior commissure. Septum pellucidum hjälper till att stödja och skydda de djupare strukturerna i hjärnan och är viktigt för normal hjärnfunktion.
Frivilligt upptagande av ett barn av andra föräldrar som sitt eget, vanligtvis på lagenligt sätt.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är ett system för klinisk klassificering och diagnostisering av mentala störningar som utvecklats och publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt inom psykiatrin, andra medicinska specialiteter, forskning, hälso- och sjukvårdssystem, försäkringsbolag och lagstiftande organ för att diagnostisera och dokumentera typ och svårighetsgrad av olika mentala störningar. DSM innehåller en detaljerad beskrivning av symtom, kriterier för diagnos och relaterade funktionsnedsättningar för varje störning. Den senaste upplagan är DSM-5 som publicerades år 2013.
En personlighetsstörning, vars genomgående drag är bristande hänsyn till, och kränkning av, andra människors rätt och som börjar i barndomen eller tonåren och sitter i till vuxen ålder. Personen skall definitionsmässigt ha fyllt 18 år och ha en bakgrund av beteendestörningar före 15 års ålder.
En medicinsk definition av 'Tinninglob' (latin: Glandula timpanica) är en liten endokrin körtel, belägen nära mittöronet inuti skallen. Den producerar ett hormon som kallas kalcitonin, vilket hjälper till att reglera kroppens kalciumnivåer och hinnerns hälsa.
En personlighetsstörning kännetecknad av ett känslomässigt avmätt handlingssätt, som är onödigt konventionellt, allvarsamt, formellt eller kinkigt, av besatthet av bagateller, regler, ordning och reda, tabeller och listor, obeveklig envishet, hängivenhet i arbetsuppgifter mm som går ut över personliga relationer, eller extrem beslutsångest.
"Verbal learning" är en form av inlärning som involverar att ta in, bearbeta och komma ihåg information genom att höra och upprepa talad eller skriftlig text, ofta med hjälp av metoder såsom lyssnande, upprepning, repetition och association.
"Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, perception, and executive functions, with the aim to evaluate brain-behavior relationships, identify cognitive strengths and weaknesses, and assist in diagnosing and monitoring neurological or psychiatric conditions."
Datorstödd tolkning och analys av olika matematiska funktioner, relaterade till en bestämd problemställning.
Wechsler's Scales are a series of standardized tests used clinically to assess various aspects of cognitive ability, including intelligence, memory, and problem-solving skills, in individuals ranging from children to adults.
"Personlighetstester" är en beteckning på standardiserade procedurer och frågeformulär som används för att mäta, jämföra och förutsäga individers personlighetsdrag, beteenden och kognitiva processer, genom att utvärdera svarsgivarens svar på en uppsättning specifika frågor eller situationer.
Svanskärnan i storhjärnan. Utdragen, gråaktig neostriatummassa intill hjärnans sidoventrikel.
En paranoid personlighetsstörning är en psykiatrisk diagnos som beskriver en bestående mönster av misstro och misstänksamhet, som leder till missförstånd, konflikter och social isolering.
En hjärnhalvas funktionella dominans över den andra.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Störningar i de mentala funktioner som är förknippade med tänkande, resonerande och ömdöme.
I medicinen refererar sidodominans till ett fenomen där två eller flera genetiska varianter (aleler) av samma gene delar upp arvet på ett sådant sätt att de båda alalterna uttrycks i samma individ, men i skilda celler eller i olika typer av celler. Detta står i kontrast till koddominans, där båda varianterna av genen uttrycks i samma cell och ger upphov till en kombinerad fenotyp.
"Desorienterad schizofreni" är inte en officiell diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5). Schizofreni är dock en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av hallucinationer, illusioner, desorganiserat tänkande och/eller beteende, negativa symptom såsom avsaknad av motivation eller emotionell respons, samt kognitiva problem. I vissa fall kan en person med schizofreni uppleva desorientering, men detta är inte ett nödvändigt kriterium för diagnosen.
Vätskefyllda och med varandra förbundna hålrum i hjärnan.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Falska föreställningar om sig själv eller personer eller föremål eller företeelser utanför sig själv, vilka består trots faktiska förhållanden och vilka av omgivningen inte betraktas som hållbara.
En affektiv störning kännetecknad av ett trängande och överdrivet behov av att bli omhändertagen, förenat med underkastelse och separationsrädsla. Personlighetesstörningen börjar tidigt i vuxen ålder och kan ses i olika sammanhang. Syn. borderline-personlighetsstörning.
Sinnestämning eller känslomässiga yttringar som inte passar till beteende eller stimulus.
Anhedonia är ett tillstånd där personen har problem med upplevelser av lust eller glädje, trots att de tidigare har kunnat uppleva dessa känslor. Det innebär ofta en förlust av förmågan att uppleva positiva emotioner i samband med aktiviteter som vanligtvis är behagliga eller njutbara, såsom umgänge med vänner, sexuell aktivitet eller konstnärliga intressen. Anhedoni kan vara ett tecken på en underliggande psykiatrisk störning, såsom depression eller schizofreni, men kan också förekomma i samband med andra medicinska tillstånd eller som biverkningar av vissa läkemedel.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
En personlighetsstörning som kännetecknas av överdrivet kraftiga reaktioner och intensivt och dramatiskt beteende, lätthet för överdrifter, känslomässig retlighet och störningar i relationerna till andra personer.
Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.
Ett riktat samtal avsett att ge information att användas för psykiatrisk diagnos, utvärdering, behandlingsplanering osv. Intervjun kan hållas av socialhandläggare eller psykolog.
En uppsättning statistiska metoder för analys av korrelationerna mellan flera variabler i syfte att beräkna antalet grundläggande storheter bakom observerade data och att beskriva och mäta de storheterna. Den används ofta vid konstruktion av poängsystem för skattningsskalor och enkäter.
Beteckning på ett personlighetstillstånd av utåtriktad uppmärksamhet.
En passiv-aggressiv personlighetsstörning är en persistet och pervasiv pattern av negativ, undvikande och motstridig attityd och beteende, som visas genom passivt resistance mot kraven och förväntningar från andra, oförmåga att uttrycka aggressiva känslor på ett direkt sätt samt ständiga besväranden i interpersonella relationer.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen, på hjärnans yta eller i hjärnan.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
I medicinsk kontext, definieras narcissism som ett beteendemönster eller en personlighetsdrag där en individ har en inflaterad och överdrivet positiv självbild, samt en begär efter att uppnå status och uppmärksamhet. Denna person kan vara övermäktig, självcentrerad, ha svårigheter med empati och vara benägen att manipulera andra för att uppnå sina egna ändamål. Narcissism är ett kontinuerligt spektrum, där alla människor har någon form av narcissistiska drag, men när det når en patologisk nivå kan det ställa till problem i personens liv och relationer till andra, och diagnostiseras då som Narcissistisk Personlighetsstörning.
Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.
Psykotiska störningar är en grupp med allvarliga mentala sjukdomar som kännetecknas av avvikande perceptioner, t tankar, känslor, och beteenden, såsom hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tänkande, starka eller olämpliga känslor, och ovanligt eller oförutsägbart beteende. Dessa symtom stör individens förmåga att fungera i vardagslivet, och kan vara relaterade till affektiva, kognitiva, och sociala funktioner.
"Personlighetsutveckling kan definieras som den process där individens personlighetsdrag, attitudeer, värderingar och beteendemönster utformas och mognar över tid, delvis beroende på genetiska faktorer och delvis på erfarenheter och miljö."
Neurotiska störningar är en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av upprepade och intensiva symtom på ångest, depression eller andra negativa emotioner, som orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning i vardagen, men saknar samband med skada på hjärnan, substansmissbruk eller annan klart urskiljbar orsak.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är schizotyp personlighetsstörning en typ av personlighetsstörning som kännetecknas av ett mönster av sociala och interpersonella brister, distansering från sociala relationer och kognitiva ovanligheter.

För att ställa diagnosen schizotyp personlighetsstörning måste en individ uppfylla följande kriterier:

A. Fyra eller fler av följande kännetecken ska vara närvarande och ha varit påtagliga under minst två år:

1. Otillräcklig affektiv respons: En individ som har svårt att uttrycka emotionella svar som är normalt för olika sociala situationer och tenderar att uppfatta känslor på ett sätt som andra kan uppleva som egendomligt eller långt framskriden.
2. Överdrivna tankar om betydelsen av tillfälliga händelser (serindipitet): En individ som ser en överdriven koppling mellan tillfälliga händelser och sina egna tankar eller handlingar, vilket kan leda till onormala slutsatser.
3. Magisk tänkande och övertygelse om att harmlösa händelser har betydelse för ones personliga öden (magisk tankeföreställning): En individ som tror på eller upplever magiska företeelser, till exempel att tankar kan inflyta på fysiska ting eller händelser.
4. Uöverträffade sociala relationer med få intima vänner eller några nära relationer utanför familjen: En individ som har svårt att etablera och underhålla nära och betydande relationer på grund av brist på förmåga att uppleva empati, förstå andra människors känslor eller behov.
5. Överdrivet självmedvetenhet: En individ som är överdrivet medveten om sig själv och sina handlingar i sociala situationer, vilket kan leda till ångest eller förvirring.
6. Egendomliga beteenden eller företeelser: En individ som uppför sig på ett egendomligt sätt eller har egendomliga vanor, till exempel att tala med sig själv, skratta utan anledning eller ha en fixering av vissa objekt.

Det är viktigt att notera att alla människor kan uppvisa några av dessa drag ibland, men det är när de blir så vanliga och påverkar ens liv negativt som det kan vara ett tecken på en personlighetsstörning. Det finns också andra orsaker till att människor uppför sig på ett egendomligt sätt, såsom psykiska sjukdomar eller drogmissbruk. Om du är orolig över ditt eget beteende eller någon annans, kan det vara bra att prata med en läkare eller terapeut för att få mer information och hjälp.

Enligt American Psychiatric Association (APA) i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th Edition (DSM-5), är en personlighetsstörning en inflexibel och bestående mönster av uppfattningar, känslor och beteenden, som avviker markant från de förväntade i den kulturella kontexten. Dessa mönster är så pass omfattande att de orsakar kliniskt signifikanta problem och nedsättningar i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.

Personlighetsstörningar tenderar att vara stabila över tid och kan påverka individens förmåga att hantera stress, upprätthålla relationer och ta sig an nya erfarenheter. För att ställa diagnosen måste personliga problem eller beteendemönster vara närvarande i minst ett år.

DSM-5 delar in personlighetsstörningarna i tre kategorier:

1. Cluster A (den udda gruppen): Paranoid, skizoid och schizotyp störningar.
2. Cluster B (den dramatiska, emotionala eller impulsiva gruppen): Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk störningar.
3. Cluster C (den rädda eller ångestfyllda gruppen): Avhängig, undvikande och obsessiv-kompulsiv störningar.

Det är viktigt att notera att personlighetsstörningar inte är samma sak som utvecklingsstörningar eller intellektuella funktionsnedsättningar, och de ska inte förväxlas med tillfälliga reaktioner på livets svårigheter.

'Schizofrenins språk' är ett begrepp inom psykiatrin och beteendevetenskapen som refererar till speciella mönster av tal och språkbruk som kan vara associerade med schizofrenisjukan. Det finns dock ingen konsensus om en exakt definition eller kriterier för vad som utgör 'schizofrenins språk'. Följande aspekter av språket kan dock påverkas hos personer med schizofreni:

1. Tankestörningar (formal thought disorder): Detta innebär förändringar i tankeprocessen som kan resultera i förvirrat, ofullständigt eller avvikande tal. Exempel på tankestörningar inkluderar:
* Neologismer: Nyskapade ord eller uttryck som är unika för den enskilda personen.
* Tangentialt tal: Svar på frågor som inte är relevanta för ämnet eller frågan.
* Derailment: En plötslig och oväntad förändring i ämnesvalet under ett samtal.
* Blockering: Plötsligt upphörande av talprocessen mitt i en tankekedja eller mening.
2. Sekundära språkstörningar: Dessa är mer subjektiva och kan vara svårare att definiera än tankestörningar. De inkluderar:
* Avflackning (flattening): En nedsatt intensitet eller variation i tonen, volymen och mimiken under talet.
* Överdrivna känslor (overelaboration): Ökad emotionell respons som kan vara olämplig eller överdrivet dramatisk.
* Filosofiskt eller abstrakt tal: En tendens att använda filosofiska, metaforiska eller abstrakta uttryck i en onormal kontext.
3. Positiva symptom: Dessa är mer sällsynta men kan också påverka språket hos en person med schizofreni. De inkluderar:
* Neologism: Skapandet av nya ord eller uttryck som inte finns i det vanliga språket.
* Kloning: Upprepande av samma fras eller mening, ofta utan att vara medveten om det.

Det är viktigt att notera att dessa symptom kan variera från person till person och under olika perioder i deras liv. Språkstörningar är inte alltid ett tecken på schizofreni, men de kan vara en del av det totala kliniska bilden hos en person med denna diagnos.

"Gränspsykos" (eller "gränsbetingat psykotiskt beteende") är ett begrepp inom psykiatrin som används för att beskriva en individ som visar tecken på vissa psykotiska symtom, men inte till den grad som uppfyller kriterierna för en fullt utvecklad psykos.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerat av American Psychiatric Association, definieras gränspsykos som:

"Att mötas kriterierna för ett eller flera psykotiska symtom, men inte uppfyller kriterierna för någon annan specifik psykiatrisk störning och inte är tillräckligt allvarliga för att påverka individens funktionsnivå i hög grad."

Exempel på psykotiska symtom som kan förekomma inkluderar: hallucinationer (att uppleva saker som inte finns), paranoia (orimlig misstänksamhet eller förföljelsemani) och andra kognitiva störningar.

Det är värt att notera att gränspsykos kan vara ett tidigt tecken på en fullt utvecklad psykos, så det är viktigt att individen får professionell hjälp och övervakning för att avgöra om symtomen förvärras eller förbättras över tiden.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är schizoid personlighetsstörning en typ av personlighetsstörning som kännetecknas av ett livslångt mönster av avdrag från sociala relationer och en restriktiv affektivhet. Personen med denna störning har ofta svårt att upprätthålla intima vänskapsrelationer eller nära familjeband, tenderar att vara ensamvillig och föredrar att delta i aktiviteter själv istället för tillsammans med andra. De kan också ha svårigheter med att uttrycka känslor och är ofta indifferenta inför beröm eller kritik.

För att ställa diagnosen schizoid personlighetsstörning måste individen uppfylla följande kriterier:

A. En pervasivt mönster av avdrag från sociala relationer och en restriktiv affektivitet, som börjar under ungdomen och är stabil över tid, inom olika sammanhang.

B. Fyra eller flera av följande kriterier måste vara närvarande:

1. Inte uppskattar nära och intim kontakt, inklusive sexuella relationer, med någon annan.
2. Har vanligtvis inga vänner eller är ensamvillig.
3. Prefererar att delta i aktiviteter själv istället för tillsammans med andra.
4. Har svårigheter att uttrycka känslor till andra.
5. Ingen avvikande affektiv respons i interpersonella situationer.
6. Ingen tendens att reagera på sociala smädelser eller anklagelser och inte visar någon egentlig skam, ilska, känslomässig sårbarhet eller behov av uppskattning.
7. Ingen tydlig njutning i att vara tillsammans med andra och inget intresse för sociala aktiviteter.
8. Visar ofta en likgiltighet inför goda eller dåliga händelser som annars skulle väcka starka känslor.

C. Kriterierna A och B orsakar kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden av livet.

D. Det finns inga andra psykiatriska störningar som kan förklara kriterierna A och B bättre än PDN.

E. Kriterierna är inte till följd av en annan medicinsk, neurologisk eller neuropsykiatrisk störning (till exempel skador på hjärnan, demens, autism).

'Personlighet' er en begrep i psykiatri og psikologi som refererer til et samleord for en persons unike måte å tenke, føle og oppføre seg på. Personligheten utvikles over tid fra barndommen og ungdommen og blir mer stabil i voksen alderen. Den består av en række egenskaper, adferdsmønstre, motiver, emosjonelle reaksjoner og kognitive stilarter som er relativt konstante over tid og situasjoner.

Det finnes mange forskjellige teorier om hvordan personlighet utvikles og hvilke komponenter den består av. En populær teori er de fem store personlighetsfaktorer, også kalt Big Five, som inkluderer:

1. Åpenhet for eksperiens (Openness to experience): Denne faktoren beskriver en persons interesse for nye opplevelser og tanker, fantasi, estetisk vurdering, selvutvikling og spenning i kreativitet.
2. Samvittighet (Conscientiousness): Dette handler om en persons tendanse til at være organisert, pålitelig, planlegge orientert, samt å ha kontroll over impulser og handle ansvarlig.
3. Ekstravertethet (Extraversion): Denne faktoren beskriver en persons tendanse til å være utadvendt, aktiv, oppmerksomhetskrevende, positiv og sociabel.
4. Agreeableness: Dette handler om en persons tendanse til å være samarbeidende, forstående, nådig, pålitelig og ærlig i sine relasjoner med andre mennesker.
5. Neurotisisme (Neuroticism): Dette handler om en persons tendanse til å oppleve negative følelser som angst, vrede, lav selvvurdering og sorg.

Disse fem faktorer brukes ofte i personlighetspsykologi for å beskrive hvordan mennesker skiller seg fra hverandre på en generell måte. De er ikke ment å være et komplett sett av alle aspekter ved en persons personlighet, men de gir en god oversikt over noen grunnleggende træk som kan forklare hvordan vi oppfører oss og relaterer oss til andre.

## Hvorfor er det viktig å kjenne sin egen personlighet?

Kjennes du selv godt med din egen personlighet, kan det hjelpe deg med å forstå hvordan du fungerer i ulike situasjoner og hvilke typer av relasjoner som passer best for deg. Det kan også være nyttig når du skal ta beslutninger om din fremtid, for eksempel ved å velge en utdanning eller karrierevei.

Kjennes du godt med andres personligheter, kan det hjelpe deg med å forstå dem bedre og relatere til dem på en mer effektiv måte. Det kan også være nyttig når du skal jobbe sammen med andre eller bygge et team.

## Hvordan kan jeg kjenne meg selv bedre?

En god måte å kjenne seg selv bedre er å reflektere over sine handlinger og tanker, og forsøke å identifisere mønstre og træk i sin egen personlighet. Det kan også være nyttig å spørre andre om deres syn på deg, fordi de kan se ting som du selv ikke ser.

En annen måte er å ta en personlighetstest, som kan hjelpe deg med å identifisere træk i din personlighet som du ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.

## Hvordan kan jeg kjenne andre bedre?

En god måte å kjenne andre bedre er å observere dem nøye, og forsøke å identifisere mønstre og træk i deres personlighet. Det kan også være nyttig å spørre dem om deres tanker og følelser, fordi det kan gi deg en bedre forståelse av hvordan de ser på verden.

En annen måte er å ta en personlighetstest sammen med andre, som kan hjelpe dere med å identifisere træk i deres personligheter som dere ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det hjelpe deg med å kommunisere mer effektivt med dem. Du kan for eksempel forsøke å formulere dine tanker og følelser på en måte som de kan forstå, og du kan også forsøke å forstå hvordan de vil reagere på ulike situasjoner.

Du kan også bruke denne kunnskapen til å forbedre dine egne relasjoner ved å reflektere over hvordan du selv ser på verden, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med andre. Du kan for eksempel forsøke å være mer oppmerksom på dine egne reaksjoner, og reflektere over hvorfor du reagerer på en bestemt måte.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne verdier og overbevisninger. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.

Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner med andre?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.

Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv og mine relasjoner med andre?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for ek

"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:

1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).

2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).

3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.

4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.

Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.

'Schizofreni' är ett allvarligt och komplext psykiatriskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av störningar i tankar, perceptioner, känslor, beteende och funktion. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom.

Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis att höra röster), illusioner, desorganiserade tankar och beteende samt störd affektivt tillstånd. Dessa symtom kan vara mycket uppenbara och kan orsaka stor lidande och funktionsnedsättning.

Negativa symtom innefattar avflackning, isolering, brist på motivation, brist på förmåga att känna glädje eller omtanke samt monotoni i tal och mimik. Dessa symtom kan vara mer subtila än positiva symtom, men de kan fortfarande orsaka betydande funktionsnedsättning och lidande.

Schizofreni kan också påverka kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, planering och förmåga att lära sig nya saker. Dessa kognitiva symtom kan vara lika viktiga som de positiva och negativa symtomen när det gäller funktionsnedsättning och livskvalitet.

Det är värt att notera att schizofreni inte innebär en split personality eller flersidighet av personlighet, vilket är två missförstånd som ofta förekommer. Istället är det ett allvarligt och komplext tillstånd som kräver professionell behandling och stöd för att hanteras effektivt.

"Kognitiva manifestationer" refererar till de observerade tecknen och symptomen på kognitiva störningar eller nedsättningar, som kan vara relaterade till olika medicinska tillstånd, sjukdomar eller skador. Dessa inkluderar:

1. Försämrad minnesförmåga: problem med att lära känna nya saker eller att komma ihåg information, som kan påverka både korttids- och långtidsminnet.
2. Språkstörningar: svårigheter med att förstå och använda språk, inklusive stavning, grammatik och ordförråd.
3. Sämre förmåga till omdöme och beslutsfattande: svårigheter med att bedöma situationer, lösa problem eller ta beslut.
4. Försämrad visuell/spatial perception: svårigheter med att tolka visuella stimuli, som kan påverka förmågan att orientera sig i rymden eller uppfatta avstånd och storlekar.
5. Exekutiva funktionsstörningar: svårigheter med att planera, organisera, initiera, underhålla och avsluta kognitiva uppgifter, som kan påverka förmågan att hantera flera uppgifter samtidigt.
6. Försämrad socialt beteende: svårigheter med att tolka sociala signaler, upprätthålla sociala kontakter eller förstå sociala konventioner.

Dessa kognitiva manifestationer kan vara temporära eller permanenta och kan variera i svårighetsgrad beroende på orsaken till dem. De kan vara relaterade till neurodegenerativa sjukdomar, trauma, infektioner, psykiatriska störningar, toxicitet, substancemissbruk eller andra medicinska tillstånd.

'Magi' refererer til de vise mænd, der ifølge Bibelen rejste fra Østens lande for at dyrke den nyfødte Jesus Kristus. Ordet 'magi' kan også have andre betydninger indenfor medicin og andre felter. I medicinen kan 'magi' referere til en overtroisk eller overnaturlig praksis, der sigtes til at forbedre sundheden eller behandle sygdomme. Disse praksisser er imidlertid ikke anerkendte af den videnskabelige medicin og betragtes ofte som pseudovidenskab.

Det finns ingen enstaka "schizofren psykologi" som definierar alla personer med schizofreni, eftersom sjukdomen kan variera mycket från person till person. Men jag kan ge dig en allmän beskrivning av några av de psykologiska aspekterna av schizofreni.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som ofta påverkar tankar, känslor och beteenden. Personer med schizofreni kan ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket kan leda till hallucinationer (vanligtvis i form av hörselhallucinationer) och förföljelsemanier. De kan också ha kognitiva problem som påverkar deras minne, uppmärksamhet och förmåga att lösa problem.

Många personer med schizofreni har också affektiva symptom, såsom stora variationer i humör eller en platt affekt, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka känslor på ett normalt sätt. De kan också ha negativa symptom, som inaktivitet, avsaknad av motivation och socialt tillbakadragande.

Det är värt att notera att personer med schizofreni inte alltid upplever alla dessa symptom samtidigt, och att sjukdomen kan variera i svårighetsgrad över tid. Vissa personer kan ha en mild form av schizofreni och leda relativt normalt liv med hjälp av behandling, medan andra kan ha en allvarligare form av sjukdomen som kräver intensivare behandling och stöd.

En personlighetsprofilformulär är ett verktyg som används inom psykologin och psykiatrin för att bedöma och beskriva en persons personlighet. Det kan vara en frågeformulär eller intervju som mäter olika aspekter av personligheten, till exempel personlighetsdrag, kognitiva stilar, värderingar, intressen och emotionella reaktioner.

Formuläret kan innehålla frågor om hur individen upplever sig själv och hur han eller hon uppfattas av andra, som till exempel "Jag blir ofta irriterad över småsaker" eller "Vännerna ser mig som någon som är mycket social". Responsen på dessa frågor kan kategoriseras och jämföras med normgruppen för att få en beskrivning av personligheten.

Personlighetsprofilformuläret används ofta inom klinisk praktik, men även inom arbetslivet för att matcha personer med lämpliga jobb och miljöer. Det är viktigt att notera att en personlighetsprofil inte är ett stelstansande eller definitivt beskrivning av en persons personlighet, utan snarare en ögonblicksbild som kan förändras över tiden och i olika situationer.

En personlighetsbedömning är en utvärdering av en persons kognitiva, emotionella och sociala egenskaper som tillsammans bildar den persons unika sätt att tänka, känna och bete sig. Den inkluderar bedömning av personlighetsdrag, intressen, värderingar, styrkor och svagheter, sociala förmågor och emotionell reglering. Personlighetsbedömningar kan användas inom olika områden, till exempel inom psykiatrin, klinisk psychologi, arbetslivet och utbildningsväsendet, för att förstå en persons funktionsnivå, behov och potential. Bedömningen kan bygga på intervjuer, observationer, självrapporteringar och standardiserade tester.

'Septum pellucidum' er en membranøs struktur i hjernen som skiller de to hemisfærene i hjernens limbiske system fra hinanden. Det består af to tynde, glatte lag av vitt hjernevæv og indeholder en lille mængde vedvarende cerebrospinalvæske. 'Septum pellucidum' har en vigtig funktion i at støtte den integritet og struktur af de forreste delene af hjernen, herunder corpus callosum, og spiller også en rolle i reguleringen af visse neuropsykiatriske processer.

'Adoption' är en medicinsk term som refererar till processen där ett barn blir en permanent del av en annan familj genom en juridisk överlämnande från sina biologiska föräldrar eller en fosterfamilj. Det innebär att adoptivföräldrarna får full laglig och social ansvar för barnets välbefinnande, uppfostran och omsorg. Adoption kan ske inom landet (inlandsadoption) eller från ett annat land (internationell adoption). Det är viktigt att notera att adoption innebär en stor livsändring för barnet och ska därför behandlas med stor respekt och omsorg.

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.

DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.

DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är en antisocial personlighetsstörning definierad som:

A. Ett mönster av beteenden som visar brist på tillit och omsorg för andras rättigheter särskilt när det gäller planera eller genomföra handlingar som kan skada andra. Detta mönster är stabilt och varaktigt, börjar i ungdomsåldern eller tidigare och förekommer i olika sammanhang.

B. Personen visar minst tre av följande beteenden:

1. Utnyttjar andra ofta till egen fördel eller skada.
2. Ljuger ofta till att få sig själv eller andra i en fördelaktig position, eller åtar sig inte ansvar för sina handlingar.
3. Har ofta brist på hänsyn till andras känslor.
4. Visar ofta brist på skam, känsla av skuld eller ånger.
5. Har ofta ett hotfullt, aggressivt eller våldsamt beteende.
6. Är ofta osympatiskt och cynisk.
7. Ignorerar eller bryter mot andra människors rättigheter på en impulsiv eller planerad basis (till exempel stjäl, våldtäkter, misshandlar barn eller äldre).
8. Visar ofta brist på tillförlitlighet i arbete, skola och andra betydelsefulla områden.
9. Är ofta irriterande eller störande för andra.

C. Personen är minst 18 år gammal.

D. Personens mönster av beteende inte kan förklaras bättre av en annan psykiatrisk diagnos (till exempel en personsktlighetsstörning, schizofreni eller bipolär sjukdom).

'Tinninglob' er en uttrykk som ikke brukes innenfor medisinsk terminologi. Jeg antar at du sannsynligvis refererer til "tinnitus", som er en bete designert for hørsel av lyd uansett om det finnes en ytre kilde eller ikke. Tinnitus kan oppleves som ringing, brumming, susing, pibbling eller andre typer lyd. Den kan være konstant eller intermittent og kan ha forskjellige intensitetnivåer. Tinnitus er ofte et tegn på et underliggende problem, som kan være relatert til øreproblemer, hoved-hals-sykdommer, høreleskade eller andre medisinske tilstander.

TVÅNGSNEUROS (ICD-10: F63.2) är en persistenter och upphävd beteendestörning som kännetecknas av att en person upprepade gånger utför specifika handlingar på ett onödigt sätt, oavsett om de vill det eller inte. Dessa handlingar ger ofta en känsla av tillfredsställelse eller lindring när de utförs, men följande ångest och skam kan uppstå efteråt.

Exempel på beteenden som kan ingå i en tvångsbeteendestörning är:

* TVÅNGSANKNYTNINGAR (excessiv rengöring, desinfektion eller ordning)
* TVÅNGSTANKAR (tanka om att skada sig själv eller andra, tveksamhet och tvivel)
* TVÅNGSHANDLINGAR (kontrollera saker och ting upprepade gånger, räkna, upprepa vissa ord eller fraser)

För att diagnosen ska ställas måste beteendena vara svåra att kontrollera, leda till kraftig ångest eller påverka personens vardagliga liv negativt. Dessutom får de inte bero på någon annan psykiatrisk störning, som exempelvis schizofreni eller bipolär sjukdom.

Det är viktigt att söka professionell hjälp om man tror sig ha en tvångsbeteendestörning, eftersom det finns effektiva behandlingsmetoder tillgängliga som terapi och mediciner.

'Verbal learning' refererar till den typen av inlärning som involverar språkliga eller verbala informationer, ofta genom att höra och upprepa informationen. Det kan handla om att lära sig fakta, listor, begrepp, idéer eller andra typer av information som kan uttryckas med hjälp av språket. Verbal inlärning kan ske aktivt genom att koncentrera sig och upprepa informationen i huvudet eller genom att tala högt, men den kan också ske passivt genom att lyssna på en lärare eller en inspelning.

Verbal inlärning är en viktig förmåga som används i många aspekter av vardagslivet och akademisk utbildning, särskilt inom humaniora och språkvetenskap. Den kan stödjas genom olika metoder såsom att upprepa informationen, använda associationer, skapa minnesvärda bilder eller koppla informationen till redan befintliga kunskaper.

Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, visuospatial skills, and executive functions. These tests are often used to help diagnose and evaluate neurological conditions, such as dementia, traumatic brain injury, stroke, and neurodevelopmental disorders. They can also be used to track the progression of a condition over time or to evaluate the effectiveness of treatment. The results of neuropsychological tests can provide valuable information about an individual's cognitive strengths and weaknesses, which can be useful in developing interventions and accommodations to help them function better in daily life.

It is important to note that neuropsychological testing should be conducted by a qualified professional with specific training in this area, such as a neuropsychologist. The tests are standardized and norm-referenced, meaning they have been administered to large groups of people in order to establish typical performance at different ages and levels of education. This allows the examiner to compare an individual's performance to that of similar individuals and identify any areas of weakness or impairment.

In summary, neuropsychological tests are a type of psychological assessment used to measure various aspects of cognition in order to help diagnose, evaluate, and track neurological conditions. They should be conducted by a qualified professional and the results interpreted in the context of the individual's age, education, and other relevant factors.

"Computer-supported mathematical analysis" refererar till användandet av datorer och digital teknik för att underlätta eller lösa matematiska analyser. Detta kan inkludera användning av datoralgoritmer, visualiseringstekniker och numeriska metoder för att analysera och lösa matematiska problem.

Exempel på tillämpningar av computer-supported mathematical analysis kan vara:

* Användning av numerisk differentiering och integration för att approximera derivator och integraler av komplexa funktioner.
* Användning av linjär algebra och matrisberäkningar för att lösa stora system av ekvationer.
* Användning av optimeringsalgoritmer för att hitta extrema värden av funktioner.
* Användning av statistiska metoder och maschinellt lärande för att analysera stora mängder data.

Genom att använda datorstöd kan matematiker och forskare i andra discipliner arbeta med mer komplexa problem än vad som är möjligt med hjälp av traditionella analytiska metoder, och de kan också effektivt visualisera och kommunicera resultaten.

Wechsler's Scales er en række intelligenstest, der er udviklet af den amerikanske psykolog David Wechsler. De mest kendte skalaer er:

1. Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) - en test designet til at måle intelligens hos voksne over 16 år. Den inkluderer undertests som bl.a. afprøver sproglig forståelse, perceptuel organisation, arbejdshukommelse og procesorienteret løsning af opgaver.
2. Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC) - en test designet til at måle intelligens hos børn i alderen 6-16 år. Den inkluderer undertests som bl.a. afprøver verbalt kendskab, perceptuel organisation, arbejdshukommelse og procesorienteret løsning af opgaver.
3. Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence (WPPSI) - en test designet til at måle intelligens hos børn i alderen 2½-7 år. Den inkluderer undertests som bl.a. afprøver verbalt kendskab, nonverbalt kendskab, arbejdshukommelse og procesorienteret løsning af opgaver.

Målingen af intelligens med Wechsler's Scales giver en samlet IQ-score, men også underindikatorer for de enkelte områder, der kan give mere specifik information om en persons kognitive styrker og svagheder.

Personlighetstestar är en typ av psykologisk test som används för att mäta och undersöka individens personlighetsdrag, beteenden, attityder och kognitiva processer. De kan vara standardiserade, strukturerade procedurer som innefattar frågor, uttalanden eller situationer som respondenten ska reagera på. Resultaten tolkas vanligtvis genom jämförelse med normgrupper och används ofta inom klinisk kontext för att hjälpa till att ställa diagnoser, planera behandlingar eller utvärdera effekterna av interventioner. Vissa personlighetstestar kan också användas inom arbets- och utbildningssammanhang för att matcha individers kompetenser och personlighetsdrag med specifika roller eller miljöer. Exempel på vanligt använda personlighetstestar är MMPI-2 (Minnesota Multiphasic Personality Inventory), 16PF ( sixteen Personality Factors) och Big Five Inventory.

Nucleus caudatus är en del av basala ganglierna i hjärnan och består av två stora, kanelformade strukturer på var sida om thalamus. Den utgör tillsammans med putamen den dorsolaterala delen av striatum, som är den inre av de två huvudsakliga inputstrukturerna till basala ganglierna (den andra är globus pallidus).

Nucleus caudatus har en viktig roll i reguleringen av motorisk kontroll, kognition och emotioner. Den tar emot afferenta signaler från barken (cortex) och projicerar sedan efferenta signaler till globus pallidus interna och substantia nigra pars reticulata, som är de två huvudsakliga outputstrukturerna i basala ganglierna. Dessa signaler hjälper till att modulera motorisk aktivitet och kognitiva processer genom att påverka aktiviteten i thalamus och barken.

Förändringar i nucleus caudatus har associerats med flera neurologiska och psykiatriska tillstånd, inklusive Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom, schizofreni och ADHD.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är en paranoid personlighetsstörning en bestående mönster av distansering, misstrohet och beteenden som visar på överdrivet känslomässigt skärpa. Detta innebär följande kriterier:

A. En bestående mönster av:

1. Distansering i relationer, där individen tenderar att uppfatta andra personers handlingar eller intentioner som hotfulla eller utnyttjande.
2. Överdrivet misstroget till andras lojalitet och är ofta svartsjuk eller arg på grund av sina misstankar.
3. Har en tendens att tolka icke-hotfulla händelser som hotfulla.
4. Har en förhöjd känslighet för kritik eller insinuationer.
5. Tvivel på andras lojalitet, är ofta väldigt misstrogen och kan ha en tendens att förebrå andra personer.

B. Detta mönster visar sig i flera av följande områden:

1. Interpersonella relationer
2. Arbete eller skola
3. Övriga viktiga områden av funktionalitet

C. Mönstret är stabil och består under en längre tid, vanligtvis från ungdomen eller tidig vuxen ålder.

D. Detta mönster orsakar kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktionalitet i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden.

E. Mönstret är inte bättre förklarat av en annan psykiatrisk störning (till exempel skizofreni, schizoaffektiv störning eller annan personlighetsstörning).

I vissa fall kan det vara svårt att skilja mellan en personlighetsstörning och ett normalt beteende. Det är därför viktigt att en professionell utvärdering görs för att fastställa om en diagnos av en personlighetsstörning verkligen stämmer.

Cerebral dominance, also known as lateralization or hemispheric dominance, refers to the specialization of one side of the brain over the other in terms of cognitive functions. In most people, the left hemisphere is dominant for language and logical thinking, while the right hemisphere is more specialized for spatial abilities, artistic and musical skills, and emotional processing. However, it's important to note that this does not mean that one side of the brain is solely responsible for certain functions, as both hemispheres work together to process information and execute tasks.

Cerebral dominance can be assessed through various neuropsychological tests, such as dichotic listening tasks or visual half-field experiments. These tests measure the preferential processing of stimuli presented to each hemisphere and can provide insight into an individual's patterns of cerebral dominance.

It is worth noting that while cerebral dominance has been a topic of interest in neuroscience, its practical implications for everyday functioning are still a matter of debate. Some researchers argue that understanding one's cerebral dominance can help optimize learning and performance, while others suggest that the effects of lateralization may be overstated.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.

'Sidodominans' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva ett tillstånd där två eller flera genetiskt skilda sjukdomar eller tillstånd förekommer hos samma individ, men var och en av dem påverkar olika kroppsdelar eller system. Det innebär att varje tillstånd har sin egen specifika uppsättning symtom och kan ha olika orsaker, men de förekommer samtidigt hos samma person.

Ett exempel på sidodominans är när en person har neurofibromatosis typ 1 (NF1) i en kroppshalva och tuberös skleros komplex (TSC) i den andra kroppshalvan. I detta fallet kan NF1 orsaka tumörer i huden och nervsystemet på ena sidan av kroppen, medan TSC kan leda till epilepsi och hjärntumörer på den andra sidan.

Det är viktigt att notera att sidodominans inte ska förväxlas med mosaicism, där en enda genetisk mutation orsakar två eller flera fenotypiskt distinkta tillstånd hos samma individ.

'Desorienterad schizofreni' är inte en officiell diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5), som används av psykiatrer och andra mentalspecialister för att diagnostisera mentala störningar.

I det förflutna har begreppet 'desorienterad schizofreni' använts för att beskriva en form av schizofreni som kännetecknas av svårigheter med att orientera sig i tid, rum och person. Denna diagnos har dock fallit ur bruk och ersatts av mer specificerade diagnoser inom schizofrenispektrumet.

I allmänhet kan schizofreni definieras som en allvarlig mentalsjukdom som orsakar psykotiska symtom, såsom hallucinationer, förvirring, desorganiserat tänkande och beteende, samt avtrubbning av affekt. Dessa symtom kan vara kroniska eller återkommande och kan påverka en persons förmåga att fungera i vardagslivet.

Hjärnventriklarna är utrymmen fyllda med cerebrospinalvätska (CSF) inne i hjärnan. Det finns fyra hjärnventriklar: de två laterala ventriklarna, den tredje ventrikeln och den fjärde ventrikeln. De laterala ventriklarna är belägna i varje hemisfär av hjärnbarken, den tredje ventrikeln ligger mellan de två halvkulorna av thalamus och den fjärde ventrikeln ligger under cerebellum och förbinder sig med central canalen i ryggraden. Hjärnventriklarna är viktiga för att producera, cirkulera och resorbiera CSF, som hjälper till att skydda hjärnan och nerverna genom att absorbera stötar och skada.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Medicinskt sett definieras vanföreställningar som falska, ofta bizarre eller irrationella övertygelser som en person håller fast vid, trots att de står i strid med själva verkligheten och logiska resonemang. Dessa övertygelser är ofta djupt rotade och kan vara svåra att ändra eller ifrånsätta, även när det presenteras övertygande bevis som visar motsatsen.

Vanföreställningar skiljer sig från vanliga felaktiga övertygelser genom sin intensitet, oföränderlighet och påverkan på individens tankeprocesser och beteende. De kan vara en del av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, affektiva störningar eller neurokognitiva sjukdomar, men de kan också förekomma hos friska individer under speciella omständigheter.

Exempel på vanföreställningar kan vara att en person tror att någon försöker förgifta dem, att de är en berömd person eller att deras tankar är kontrollerade av externa krafter.

En beroende personlighetsstörning (eng. dependent personality disorder) är en psykiatrisk diagnos som beskrivs i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), som används av mentalhälsofacken i USA och många andra länder för att diagnostisera och klassificera mentala störningar.

Enligt DSM-5 definieras en beroende personlighetsstörning som ett mönster av underordnande, rädsla för att bli övergiven eller skiljas från viktiga personer, och överdrivet behov av att få trygghet och stöd från andra. Detta mönster bör vara stabil och varaktigt och påverka flera områden av individens liv.

För att uppfylla kriterierna för en beroende personlighetsstörning måste en person ha minst fem av följande symptom:

1. Har svårighet att ta beslut utan råd eller vägledning från andra.
2. Tillkännager sig oförmögen att klara av vardagliga livsuppgifter utan stor hjälp från andra.
3. Har en överdrivet känsla av skyldighet att uppfylla andra människors önskemål eller behov.
4. Föreslår sig själv som lösning på små konflikter mellan andra, även om detta innebär en betydande egen bekymring eller förlust.
5. Har svårighet att uttrycka en åsikt som kan vara i konflikt med andras åsikter.
6. Förebrås sig själv för minsta misstag.
7. Tar illa vid sig över kritik eller uppmärksamhet på sina brister och har svårighet att korrigera dem objektivt.
8. Visar ökad rädsamhet när han eller hon är ensam utan den vanliga stödjande personen.
9. Följer ofta andra i sociala situationer, även om det innebär en betydande egen bekymring.

Det är viktigt att påpeka att alla människor kan visa några av dessa symtom från tid till annan, men om de flesta av dem förekommer och orsakar stor lidande eller funktionsnedsättning kan det vara tecken på en personlighetsstörning. Om du eller någon du känner har dessa symptom rekommenderas du att söka professionell hjälp från en psykiater, psykolog eller terapeut.

'Affektiva symtom' refererar till emotionella symptom inom psykiatrisk terminologi. De affektiva symptomen är relaterade till humör och känslolivet, och kan vara positiva eller negativa beroende på om de involverar överdrivna, underdrivna eller olägena känslor.

Positiva affektiva symtom innefattar:

1. Eufori: En excesivt glad, uppiggad och optimistisk stämning som kan vara patologisk om den är överdrivet stark eller långvarig.
2. Mani: En psykiska tillstånd med eufori, ökat energilevel, tankeflöde och ibland grandiositet eller irritabilitet. Manier kan förekomma i bipolär sjukdom.

Negativa affektiva symtom innefattar:

1. Depression: En sänkt, nedstämd och negativ stämning som varar under en längre period. Det kännetecknas av trötthet, sömnproblem, förlorad aptit, koncentrationssvårigheter, dåliga minnen och i vissa fall självmords tankar.
2. Dystymi: En mildare form av depression som varar under en längre tid (minst två år) men inte är lika invalidiserande som en major depression.
3. Ångest: En känsla av oro, rädsla eller oro som kan vara specifik eller obesvarad.
4. Apati: Brist på motivation, intresse och engagemang i livet. Det kan leda till försummelse av personlig hygien, socialt isolering och brist på energi.

Affektiva symtom kan variera från milda till allvarliga och kan ha en betydande inverkan på individens vardagliga funktioner och kvalitet på livet.

Anhedonia är ett medicinskt begrepp som refererar till oförmågan att uppleva nöje eller glädje i samband med aktiviteter som normalt skulle vara behagliga eller roliga. Det kan vara ett symtom på olika psykiatriska störningar, såsom depression, schizofreni och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Anhedoni kan uttryckas som en förlust av intresse för tidigare uppskattade aktiviteter, ett frånvaro av positiva känslor eller en nedsatt förmåga att känna igen positiva känslor.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

Histrionisk personlighetsstörning (HPD) är en psykiatrisk diagnos som beskrivs i Diagnostiskt och statistiskt manual för mentala störningar (DSM-5). Det är en typ av dramatisk och känslomässigt överdrivet beteende som påverkar personens tankar, känslor och relationer.

Enligt DSM-5 måste en person uppfylla följande kriterier för att diagnostiseras med HPD:

A. En pervasivt sedvanligt överdrivet och självcentrerat beteende, som visar sig i flera situationer, inklusive en stark behov av uppmärksamhet och en tendens till teatraliskt, smickrande eller provocerande beteende.

B. Ändringar i sinnesstämning eller känslor som är snabba och dramatiska. Känslorna kan vara extremt intensiva men också ytliga eller plötsligt avta.

C. En tendens att överdriva känslomässiga reaktioner till situationer, exempelvis att gråta lätt eller bli upprörd.

D. En tendens att vara självupptagen och ha en förhöjd självkänsla, som kan visa sig i ett överdrivet behov av att vara i centrum och få beröm.

E. Att använda sitt utseende och sexuella attraktionskraft för att attrahera uppmärksamhet.

F. Att ha en stiliserad och teatralisk sätt att kommunicera, som kan inkludera ett överdrivet eller påtagligt kroppsspråk.

G. Att vara lätt influenserbar av andra personers åsikter och känslor.

H. Att ha en ökad sannolikhet för att uppleva känslor av tomhet eller leda efter emotionellt intensiva relationer.

I. Att inte ta ansvar för sina egna handlingar eller att inte kunna hantera kritik.

Det är viktigt att notera att det finns en stor variation i hur människor kan uppföra sig och att detta beskrivet beteende inte nödvändigtvis innebär att en person har en specifik diagnos eller behandlingsbehov. Om du är orolig över ditt eget beteende eller ett anhöriges beteende kan du söka professionell hjälp från en psykiatriker, psykolog eller terapeut.

Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.

'Psykologsamtal' är ett samtalsinnehåll som sker mellan en klient och en auktoriserad psykolog. Syftet med samtalet är att hjälpa den sökande individen att reflektera över och förstå sina tankar, känslor och beteenden bättre, för att på så sätt kunna hantera livets utmaningar och problem effektivare. Under samtalet använder sig psykologen av sin professionella kompetens inom områdena klinisk psykologi och/eller psykoterapi för att stödja, behandla och främja den klientens mentala hälsa och personliga utveckling. Det är viktigt att understryka att en auktoriserad psykolog har genomgått relevant utbildning, praktik och examen för att kunna erbjuda psykologsamtal som en del av sitt yrkesmässiga arbete.

Factor analysis is a statistical method used to identify patterns or structures in a dataset by explaining the correlations between variables. It is a technique that allows researchers to reduce the complexity of large datasets and to uncover underlying factors that may explain the relationships among multiple variables.

In factor analysis, a set of observed variables are assumed to be influenced by a smaller number of underlying factors. These factors are not directly observable but are inferred from the patterns of correlations among the observed variables. The goal is to identify these factors and to determine how they relate to the observed variables.

The process involves several steps, including data preparation, factor extraction, and factor rotation. In the factor extraction step, the researcher identifies the underlying factors that explain the most variance in the data. In the factor rotation step, the researcher rotates the factors to achieve a simpler and more interpretable solution.

Factor analysis is commonly used in many fields, including psychology, sociology, education, and business. It can be used to identify underlying dimensions of attitudes, abilities, or behaviors, or to uncover patterns in large datasets with many variables.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är passiv-aggressiv personlighetsstörning inte längre en officiell diagnos. Istället har de symptomen som tidigare ingick i denna diagnos infogats under "negativistisk, undvikande och passiv-aggressiv personlighetsstil" inom den nya kategorin "anderen specifierade personlighetsstörningar".

Enligt DSM-5 beskrivs en negativistisk och passiv-aggressiv personlighetsstil som följande:

Individen med denna personlighetsstil visar ofta ett mönster av motstridiga, negativa attityder och ständig besvärlighet i sina interpersonella relationer. De kan vara uppenbart tveksamma eller vägra samarbete, vara passivt aggressiva i deras uppförande eller ha en känslomässig distans som gör det svårt för andra att uppmärksamma deras känslor.

Det är viktigt att notera att denna beskrivning inte utgör en officiell diagnos och att en professionell psykiatriker eller psykolog bör involveras för en fullständig bedömning och behandling av eventuella personlighetsstörningar.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

Electroencephalography (EEG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. Metoden registrerar de potentialskillnader som uppstår när neuron i hjärnbarken kommunicerar med varandra. Dessa potentialskillnader kan visas som en kurva över tiden, kallad ett elektroencefalogram.

EEG används ofta för att diagnostisera och monitorera olika former av sjukdomar och skador i centrala nervsystemet, till exempel epilepsi, sömnstörningar, hjärnskador, stroke och demens. Den kan även användas under operationer för att övervaka hjärtats funktion och under behandling med elektrochoke för att behandla svår epilepsi.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:

1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.

Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.

Narcissism är inom psykiatrin och psykologin ett begrepp som refererar till en personlighetsstil eller ett beteendemönster som kännetecknas av en överdrivet stor självkärlek, en behov av uppmärksamhet och bekräftelse, en tendens att övervärdera sig själv och sina prestationer, och en benägenhet att ta ut sin egen nytta på andra persons bekostnad.

Enligt Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM-5), som publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen, är narcissism ett kärnkriterium för en specifik personlighetsstörning som kallas narcissistisk personlighetsstörning. För att uppfylla kriterierna för denna störning måste en individ ha minst fem av följande egenskaper eller beteenden:

1. Har en överdrivet stor självkärlek eller en inflad känsla av egenvärde.
2. Har fantasier om framgång, makt, intelligens, skönhet eller idealisk kärlek.
3. Tror sig vara speciell och unik och kan endast umgås med likasinnade eller högtstående personer.
4. Kräver onödigt mycket uppmärksamhet och bekräftelse.
5. Tar ut sin egen nytta på andras bekostnad.
6. Har en överdriven känsla av egenrätt, är lätt kränkt och har svårt att ta emot kritik.
7. Utövar exploaterande eller manipulativa beteenden för att uppnå sina egna ändamål.
8. Saknar empati och kan inte identifiera sig med andras känslor eller behov.
9. Upptar en konkurrenskraftig, avundsjuk eller överlägsen attityd mot andra.
10. Visar ofta arrogant eller högfärdigt beteende.

Det är viktigt att påpeka att alla människor kan visa en eller flera av dessa egenskaper eller beteenden ibland, men det blir patologiskt när de uppträder i en sådan grad att de stör personens funktion och relationer till andra.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

Psykotiska störningar är en grupp av allvarliga mentala sjukdomstillstånd som påverkar kognition, perception, emotioner och beteende. De kan orsaka psykos, som innebär upplevelser av avsaknad av kontakt med verkligheten och hallucinationer (se och höra saker som inte finns). Psykotiska störningar kan också leda till förändringar i tankarna, känslor och beteenden. Exempel på psykotiska störningar inkluderar schizofreni, bipolär sjukdom och sällsyntare typer av psykoser. Vissa personer med psykotiska störningar kan ha svårt att sköta sin vardagliga livsföring och behöver professionell hjälp för att hantera sin sjukdom.

Personlighetsutveckling (eng. "personality development") är en term inom psykologin som refererar till den process genom vilken en persons personlighet och beteenden utformas och utvecklas över tid, från barndomen till vuxenlivet. Denna utveckling påverkas av både genetiska faktorer och miljöfaktorer som upplevelser, relationer och undervisning. Personlighetsutvecklingen innebär att en person utvecklar beständiga mönster av tänkande, känslor och beteenden som påverkar deras sätt att relatera till andra människor och deras sätt att hantera olika situationer. Processen inkluderar också en individuell utveckling av självkännedom, värderingar, mål och preferenser.

Neurotiska störningar är en kategori inom psykiatrisk diagnos som har blivit föråldrad i senare upplagor av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). I DSM-IV, publicerat 1994, definierades neurotiska störningar som en grupp psykiska tillstånd karaktäriserade av frekventa och upprepade symtom på ångest, oro eller depression.

Till neurotiska störningar hörde bland annat:

* Ångeststörningar (till exempel panikattacker, social fobi)
* Angst- och depressiva tillstånd
* Kronisk oro
* Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
* Reaktioner på allvarlig stress
* Somatoforma störningar (till exempel kroppslig oro utan organiska orsaker)
* Dissoziativa störningar (till exempel dissociativ amnesi, dissociativ fugue)
* Personlighetsförändringar som följd av allvarliga psykiska sjukdomar

I den senaste upplagan av DSM, DSM-5 från 2013, har neurotiska störningar ersatts med andra kategorier och diagnoser. Många av de tillstånd som tidigare ingick i kategorin neurotiska störningar ingår numera i kategorierna ångeststörningar, trauma- och stressrelaterade störningar samt somatoforma och dissoziativa störningar.

Bland psykiatriska sjukdomar korrelerar öppenhet med schizotyp personlighetsstörning och schizofreni. Medan öppenhet har en ...
Personer med schizoid personlighetsstörning har också ofta schizotyp personlighetsstörning, paranoid personlighetsstörning ... Schizoid personlighetsstörning är en differentialdiagnos till vissa psykossjukdomar, däribland schizotyp störning, schizofreni ... Schizoid personlighetsstörning, förkortat SPD eller SzPD, är en psykiatrisk diagnos och personlighetsstörning. Störningen ... Schizoid personlighetsstörning är ovanligt. En uppskattning och en enkät gjord i USA uppskattar att prevalensen är mellan 3,1 ...
... däribland schizotyp störning och paranoid personlighetsstörning. Schizofreni kan uppträda i samsjuklighet med andra psykiska ... Det är därför ett vanligt missförstånd att schizofreni skulle vara detsamma som multipel personlighetsstörning (DID). Vid den ... Schizofreni är inte detsamma som multipel personlighetsstörning eller "splittrad personlighet", som är ett vanligt missförstånd ... Impulskontrollstörningar, fobier, panikångest, antisocial personlighetsstörning, och mani förekommer, beroende på diagnos, i ...
Det förekommer även att personer med paranoid personlighetsstörning har andra personlighetsstörningar - främst schizotyp, ... Paranoid personlighetsstörning, förkortat PPD, är en personlighetsstörning med paranoida drag. I ICD-10 nämns undertyperna ... Personer med paranoid personlighetsstörning upplever sig ofta inte ha några problem, och söker därför inte hjälp. De som söker ... Om en person med paranoid personlighetsstörning utsätts för påtaglig påfrestning kan denne drabbas av kortvarig psykos, som kan ...
Paranoid personlighetsstörning Schizoid personlighetsstörning ^ "schizotyp personlighetsstörning". www.psykologiguiden.se. ... Schizotyp störning, även schizotyp personlighetsstörning, förkortat STPD, är en psykisk störning som karaktäriseras av ett ... DSM-5 definierar schizotyp personlighetsstörning som "genomgripande mönster av sociala och interpersonella brister präglade av ... Vanlig behandling mot schizotyp störning är psykoterapi. Ordet "schizotyp" myntades av den ungerske psykoanalytikern Sandor ...
Trots att Dahmer diagnostiserats med borderline personlighetsstörning, schizotyp störning och psykotisk störning ansågs han i ...
Paranoid personlighetsstörning Schizoid personlighetsstörning Schizotyp personlighetsstörning Kluster B - dramatiska, ... personlighetsstörning Omogen personlighetsstörning Narcissistisk personlighetsstörning Passiv-aggressiv personlighetsstörning ... personlighetsstörning Borderline personlighetsstörning Histrionisk personlighetsstörning Narcissistisk personlighetsstörning ... Fobisk personlighetsstörning Osjälvständig personlighetsstörning Tvångsmässig personlighetsstörning ICD-10 innehåller följande ...
UNS 301.0 Paranoid personlighetsstörning 301.20 Schizoid personlighetsstörning 301.22 Schizotyp personlighetsstörning 301.7 ... Antisocial personlighetsstörning 301.83 Borderline personlighetsstörning 301.50 Histrionisk personlighetsstörning 301.81 ... Narcissistisk personlighetsstörning 301.82 Fobisk personlighetsstörning 301.6 Osjälvständig personlighetsstörning 301.4 ... Tvångsmässig personlighetsstörning 301.9 Personlighetsstörning UNS 316 ... [Specifik psykisk faktor] som påverkar... [ange ...
Allvarlig dissociation förekommer vid schizotyp störning, och är då förknippad med benägenheten att fantisera. Dissociation är ... Natur och kultur ISBN 9789127070592 s. 71-74 ^ [a b] Näslund, Görel Kristina (1998) Borderline personlighetsstörning: Uppkomst ... Svår dissociation är dels ett symtom vid akut stressreaktion, dissociativa störningar, borderline personlighetsstörning, ... PTSD Komplext PTSD Akut stressreaktion Traumafokuserad KBT ^ Näslund, Görel Kristina (1998) Borderline personlighetsstörning: ...
Allvarlig dissociation förekommer vid schizotyp störning, och är då förknippad med benägenheten att fantisera. Dissociation är ... såsom The Dissociative Experiences Scale som avgör graden av multipel personlighetsstörning. Dissociation, såsom en passiv ...
Bland psykiatriska sjukdomar korrelerar öppenhet med schizotyp personlighetsstörning och schizofreni. Medan öppenhet har en ...
Schizotyp personlighetsstörning Letar du efter allmän definition av SPD? SPD betyder Schizotyp personlighetsstörning. ... Schizotyp personlighet - personlighetsstörningar. En person med schizoid personlighetsstörning är inte samma som en schizotyp ... När jag läser inser jag dock att schizotyp… - Schizotyp personlighetsstörning saknar vänner och känner obehag och ångest i nära ... En person med schizoid personlighetsstörning är inte samma som en schizotyp person. En schizoid personlighetsstörning skiljer ...
Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schizofren psykossjukdom. Missbruksanamnes och ev ... Test: Borderline - Personlighetsstörning . Om borderline - emotionell instabil personlighetsstörning. Test, anhörig, symptom, ... En personlighetsstörning är en personlighet som avviker från majoriteten a 6 okt 2014 Att vi använder olika sorters försvar ... Det finns ett flertal olika test som ibland används som Sociopati är en personlighetsstörning som är nära besläktad med ...
Personer med schizotyp personlighetsstörning kan uppleva perceptuella snedvridningar och har en tendens till magiskt tänkande. ... Schizotyp personlighetsstörning: Denna störning involverar excentriska beteenden, ovanliga övertygelser och svårigheter med ... Beroende personlighetsstörning: Personer med beroende personlighetsstörning har ett alltför stort behov av att andra tar hand ... Antisocial personlighetsstörning: Personer med antisocial personlighetsstörning visar brist på empati och förakt för andras ...
A hookup (colloquial American English) is a casual sexual encounter. Hookup glömt lösenordet. Vem är kock roble dat Dating en yngre skytten man. Glömt ditt. Lösenord. Logga in. Håll mig inloggad tills jag loggar ut.
... schizoid och schizotyp personlighetsstörning.. *B. Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk personlighetsstörning. ... För att få diagnosen personlighetsstörning måste patienten lida eller ha problem med att fungera. De olika ...
Det var missbrukarna med paranoid samt schizotyp personlighetsstörning som bidrog till detta resultat. Försvaret "inhibition" ... De 47 drogmissbrukarna med antisocial personlighetsstörning (ASP) i kluster B, plus en komorbid andra personlighetsstörning ... Abbass Affektfokuserad terapi Anknytning Barn & Ungdom Borderline Borderline personlighetsstörning BPS Depression effectiveness ... Abbass Affektfokuserad terapi Anknytning Barn & Ungdom Borderline Borderline personlighetsstörning BPS Depression effectiveness ...
Kluster A - udda eller excentriska störningar: Paranoid personlighetsstörning. Schizoid personlighetsstörning. Schizotyp ... Personlighetsstörning och kriminalitet - Theseus. Man ger aldrig en diagnos av personlighetsstörning till barn, eftersom det är ... I vissa fall kan detta bero på en personlighetsstörning som 10% av Sveriges befolkning lider av. En personlighetsstörning ... Många individer med personlighetsstörning är förmögna att klara av sitt vardagliga liv utan alltför stora problem, medan andra ...
En psykos avser... Läs mer ochschizotyp personlighetsstörning Schizotyp personlighetsstörning Schizotyp personlighetsstörning ... schizofreniform störning och schizotypisk personlighetsstörning... Läs mer .) ...
Paranoid · Schizoid · Schizotyp · Antisocial · Borderline · Histrionisk · Narcissistisk · Undvikande · Osjälvständig · ...
Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schitzofren psykossjukdom. Behandling med små ... Borderline personlighetsstörning; Histrionisk personlighetsstörning; Narcissistisk Paranoid är en personlighetsstörning som ... är en personlighetsstörning medan det är personer med paranoid schizofreni personlighetsstörning, och narcissism. personlig ... Schizoid personlighetsstörning kan övergå i schizofren psykos men kan också vara ett stabilt tillstånd i sig. Är möjligen en ...
Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schizofren psykossjukdom. Kluster B. Antisocial, ... Borderline personlighetsstörning innebär att man är känslomässigt instabil samt har svårt för att känna igen och handskas med ... Patienter med borderline personlighetsstörning har ofta även andra personlighetsstörningar eller sjukdomar, t ex depression, ... Det ena personer med borderline personlighetsstörning beskrevs rädsla som att "trippa omkring. Ny behandlingsform mot ...
Schizotyp personlighetsstorning. *Metod uppsats exempel. *Intern kontroll kommunallagen. *Glöggmingel recept. *Xing xing ...
  • Ältar Terapi för emotionellt instabil personlighetsstörning Jag får inte Adobe Flash Player att fungera som den ska, och det stör mig. (web.app)
  • Om borderline - emotionell instabil personlighetsstörning. (netlify.app)
  • Borderline personlighetsstörning kännetecknas av intensiva humörsvängningar, instabil självbild och svårigheter med interpersonella relationer. (lifeforum.se)
  • Det är en grupp av psykiska problem där en person har en lång mönster av beteenden, känslor och tankar som skiljer sig mycket från Boken tar speciellt upp hur DBT kan användas i arbete med patienter med IPS (emotionellt instabil personlighetsstörning), med annan terminologi kallad Formulär, Förkortning, Kategorier, Uppdaterad, Giltighet. (netlify.app)
  • Vi pratar också om Borderline, eller emotionell instabil personlighetsstörning, som en på avsnitt 28 där vi gjorde en liten översikt över personlighetsstörningar. (netlify.app)
  • Schizotyp Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, innebär att du hanterar starka känslor på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv. (netlify.app)
  • Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schizofren psykossjukdom. (netlify.app)
  • Personer med paranoid personlighetsstörning är överdrivet misstänksamma mot andra och uppfattar ofta godartade handlingar som hotande. (lifeforum.se)
  • Kluster A - udda eller excentriska störningar: Paranoid personlighetsstörning. (netlify.app)
  • Schizoid personlighetsstörning utvecklar man medans aspersgers syndrom är något du föds med. (web.app)
  • En person med schizoid personlighetsstörning är inte samma som en schizotyp person. (web.app)
  • En schizoid personlighetsstörning skiljer sig från den schizotypa genom att den förstnämnda inte har några kognitiva eller perceptuella störningar. (web.app)
  • Schizoid och schizotyp. (web.app)
  • Personer med schizoid personlighetsstörning tenderar att undvika sociala interaktioner och har begränsat känslomässigt uttryck. (lifeforum.se)
  • Antisocial personlighetsstörning - drabbar omkring 2 procent, vanligare bland män. (web.app)
  • Kluster B innefattar antisocial personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, histronisk personlighetsstörning och narcissistisk personlighetsstörning. (web.app)
  • Personer med antisocial personlighetsstörning visar brist på empati och förakt för andras rättigheter. (lifeforum.se)
  • Därför listar vi här nio punkter med råd till dig som vill stötta och finnas till för någon med borderline personlighetsstörning. (netlify.app)
  • Personer med schizotyp personlighetsstörning kan uppleva perceptuella snedvridningar och har en tendens till magiskt tänkande. (lifeforum.se)
  • Som tur är finns det andra personer i De betonar att social fobi är en diagnos som ringar in en fobisk personlighetsstörning och inte bara en social hämning. (web.app)
  • Moderns renlighetsiver som får anses MARSHA, SOM JAG CITERAR HÄR , SKRIVER: (citat:) "Personer med schizotyp personlighetsstörning saknar förmågan till socialt och Vad finns det för olika sätt att mäta människors personlighet och när kan dessa användas? (web.app)
  • Personer med histrionisk personlighetsstörning söker uppmärksamhet och kan uppvisa överdriven känslomässighet och ytlighet i sina interaktioner. (lifeforum.se)
  • Personer med narcissistisk personlighetsstörning har en uppblåst känsla av självbetydelse, brist på empati och en upptagenhet med fantasier om obegränsad framgång och makt. (lifeforum.se)
  • Personer med undvikande personlighetsstörning är extremt känsliga för avslag och kritik, vilket leder dem att undvika sociala situationer. (lifeforum.se)
  • Personer med beroende personlighetsstörning har ett alltför stort behov av att andra tar hand om dem. (lifeforum.se)
  • Många individer med personlighetsstörning är förmögna att klara av sitt vardagliga liv utan alltför stora problem, medan andra kan ha uttalade svårigheter i en mängd avseenden. (netlify.app)
  • Det finns ett flertal olika test som ibland används som Sociopati är en personlighetsstörning som är nära besläktad med psykopati. (netlify.app)
  • Bland psykiatriska sjukdomar korrelerar öppenhet med schizotyp personlighetsstörning och schizofreni. (wikipedia.org)
  • Se även Introduktion till schizofreni och relaterade sjukdomar Introduktion till schizofreni och relaterade störningar Schizofreni och relaterade psykotiska störningar - Kortfattad psykotisk störning, vanföreställningsstörning, schizoaffektiv störning, schizofreniform störning och schizotypisk personlighetsstörning. (ruiton.best)
  • Schizotyp personlighetsstörning - drabbar upp till 3 procent av de vuxna. (web.app)
  • Massor med roliga applikationer på Facebook funkar inte därför, och Det är inte lätt att leva med de sociala och emotionala svårigheter som schizotypal personlighetsstörning innebär. (web.app)
  • Man ger aldrig en diagnos av personlighetsstörning till barn, eftersom det är omöjligt att bedöma om sådana problem är bestående i barndom och tonår. (netlify.app)
  • Borderline personlighetsstörning innebär att man är känslomässigt instabil samt har svårt för att känna igen och handskas med känslor. (web.app)
  • Det året dog Dialektisk beteendeterapi är en specialinriktad behandling för människor med diagnosen Borderline personlighetsstörning (BPS) enligt diagnossystemet När personer med borderline pratar om sin psykiska ohälsa och hur deras störning visade sig som barn så relaterar jag till allt. (web.app)
  • Det ena personer med borderline personlighetsstörning beskrevs rädsla som att "trippa omkring. (web.app)
  • Personer med borderline personlighetssyndrom har ofta en instabil och hade mellan två och nio symtom på borderline personlighetsstörning vi gjorde en liten översikt över personlighetsstörningar. (web.app)
  • En person med borderline personlighetsstörning har oerhört svårt för separationer. (web.app)
  • I ett förhållande, kommer personer med sjuklig svartsjuka i paranoid personlighetsstörning anklagar ofta deras betydande andra för fusk eller annan misstänkt aktivitet. (firebaseapp.com)