Sebrafisk, Scientifically known as Danio rerio, is a small tropical fish species commonly used in biomedical research due to its genetic similarity to humans and easy cultivation in a laboratory setting.
"Sebrafiskproteiner" refererar till proteiner som härstammar från zebrafisken (Danio rerio), ett vanligt modellorganism inom biomedicinsk forskning på grund av sin enkla och snabba reproduktion, genomskinliga embryon och genetiska gemensamheter med människan. Dessa proteiner kan vara involverade i en rad olika cellulära processer och funktioner, inklusive utveckling, differentiering, homeostas och sjukdomsprocesser. Genom att studera Sebrafiskproteiner kan forskare få insikter om motsvarande proteiner hos människan och deras roll i fysiologiska och patofysiologiska processer, vilket kan bidra till utvecklingen av nya terapeutiska strategier.
Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.
Djur, vars genom förändrats med hjälp av genteknik, eller deras avkomma.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
Morpholinos är en typ av syntetiska oligonukleotider som används inom molekylärbiologi och genetisk manipulation. De består av en rad av förenade morfolinbaser, som är konjugerade till en fenylofenoxigrupp. Morpholinos är elektroneutra och kan därför penetrera cellmembran relativt lätt, vilket gör dem användbara för att störa specifika RNA-sekvenser i levande celler. De används ofta för att studera genfunktioner genom att blockera splicing av specifika RNA-molekyler eller att hämma översättningen av specifika mRNA-molekyler till protein.
Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.
Kroppsformen som den kommer till uttryck genom den genetiska kontrollen. Kluster av homeotiska gener kontrollerar kroppsdispositionens och kroppsdelarnas morfologi. Olika kroppsmönster kan uppstå till följd av förändringar i genantal, genreglering eller genfunktion. Ett begrepp inom evolutionsgenetik. (Se Nature 376(1995):nr 6540:479-485)
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
I medicinsk kontext refererar "animal fins" vanligtvis till simhjälpmedel som används för att stödja eller förbättra simning för personer med rörelsehandikapp eller andra funktionsnedsättningar. Dessa är ofta formade som små plattor eller paddlar som fästes vid händer, armar, fötter eller ben och hjälper användaren att driva sig framåt i vatten genom att skapa en mer effektiv rörelse.
Ett känselsystem hos fiskar och groddjur. Sidolinjen utgörs av känselorgan (kanaler och gropar) med neuromaster (mekanoreceptorer) som uppfattar tryckskillnader till följd av rörelser i vattnet.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
'Ruthjärna' (Substantia nigra) är ett delområde i hjärnbarken som består av cellgrupper med dopaminproducerande nervceller, vilka spelar en viktig roll i regleringen av rörelser och kognitiva funktioner.
Somiter är segmentlika strukturer som bildas tidigt under embryonal utvecklingen hos däggdjur och fåglar, och de ger upphov till ryggmärgens, muskelsystemets och skelettsystemets ryggradsdelar. Varje somit differencieras till specifika segment av ryggmärgen och ryggraden, samt de muskler och kotor som är kopplade till dem.
Morfologisk och fysiologisk utveckling hos embryon.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Gene knockdown techniques refer to scientific methods used to reduce the expression of a specific gene, typically through the inhibition of its messenger RNA (mRNA) molecule. This is often achieved using RNA interference (RNAi), where short double-stranded RNA (dsRNA) molecules are introduced into cells to trigger the degradation of corresponding mRNA sequences, thereby preventing protein synthesis. Another method includes using antisense oligonucleotides that bind to and block the translation of target mRNAs. These techniques are widely used in molecular biology research to study gene function and its impact on cellular processes and disease states.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Utvecklingen av anatomiska strukturer i formandet av en- eller flercelliga organismer. Morfogenesen leder till formförändringar av en del av, delar av eller hela organismen.
Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.
"Antisense oligonucleotides are short, synthetic single strands of DNA or RNA that are designed to bind to a specific RNA target through base-pairing, with the goal of modulating gene expression or protein production. This can include various mechanisms such as degradation of the target RNA, inhibition of translation, or splicing alterations."
"Nodal signaling ligands" refer to a group of proteins that bind to and activate the Nodal signaling pathway, which is a crucial developmental pathway involved in embryonic patterning and cell fate determination. The two main Nodal signaling ligands are Nodal and its closely related protein, Growth Differentiation Factor 1 (GDF1). These proteins are members of the Transforming Growth Factor-β (TGF-β) superfamily and play essential roles in various developmental processes, including mesoderm formation, left-right asymmetry establishment, and germ layer specification. Nodal signaling ligands exert their functions by binding to type I and type II activin receptors, leading to the phosphorylation and activation of SMAD2 and SMAD3 transcription factors, which then regulate the expression of target genes involved in cell differentiation, proliferation, and migration.
Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.
Gastrulation är en tidig utvecklingsprocess hos djur, inklusive ryggradslösa djur och ryggradsdjur, under vilken den tresidiga blastulaen omformas till en gastrula med tre germinativa lager: ektoderm, mesoderm och endoderm. Denna process etablerar grundplanen för den äldre embryots kroppslayers och organformation.
Den medicinska definitionen på 'Notochord' är en ryggradsdjurs stamcellsbund som ger stöd till den embryonala ryggmärgsremsan och senare utvecklas till en del av ryggradskärnan i vuxna djur.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
Område som innehåller parvis uppträdande gälbågar hos vattenlevande, lägrestående ryggradsdjur och hos embryon hos högrestående ryggradsdjur. Hos de sistnämnda omvandlas gälbågarna så småningom till d elar av hals och öron.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
"Organogenese" refererer til den biologiske proces, hvor organer dannes i et levende væsen under utviklingen av embryonet eller fosteret. Dette inkluderer differentieringen og specialiseringen av bestemte celler, som organisere seg i komplekse strukturer for å forme de forskjellige organene i kroppen, så som hjertet, lungene, leveren og hjernen. Organogenese starter tidlig under embryonal utvikling og kan fortsette opp til fødselen eller endda etter fødselen alt efter den specifikke art og organet.
En blastula är en tidig embryonal stadium hos djur, som bildas efter att en fertiliserad äggcell (zygota) har genomgått flera celldelningar under cellcykeln. Blastulan består av ett lagringslager av blastomérer som är omdanner från en compact morula. Den utgör den yttre cellskiktet i en blastocyst, vilket är en typ av embryon hos däggdjur.
Djur, utvalda pga specifika särdrag, som används i experimentellt syfte och för undervisning och tester.
Det mellersta germinallagret i ett embryo. Det härrör från tre pariga mesenkymaggregat längs neuralröret.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Kromatoforer (stora färgämnesceller hos fiskar, groddjur, kräldjur och många ryggradslösa djur) som innehåller melanin. Kortvariga färgförändringar sker genom en aktiv omfördelning av pigmentförande organeller (melanosomer). Däggdjur har inte melanoforer, men det har bevarats hos dem mindre färgceller, kallade melanocyter.
'Hedgehog proteins' refer to a family of signaling molecules that play crucial roles in embryonic development and tissue regeneration in both vertebrates and invertebrates. These proteins are named after the Drosophila melanogaster mutant phenotype, where overexpression leads to hedgehog-like spiky bristles on the fruit fly larvae. Hedgehog proteins have been highly conserved throughout evolution and are involved in various biological processes such as cell growth, differentiation, and migration during embryogenesis. They exert their functions by binding to specific receptors and initiating intracellular signaling cascades that ultimately regulate gene expression. Aberrant Hedgehog signaling has been implicated in several human diseases, including cancer, birth defects, and neurodegenerative disorders.
Takifugu är ett släkte av blåsfiskar som innehåller flera giftiga arter, däribland den berömda blowfish eller fugu som serveras som en delikatessrätt i japansk kokkonst. Det är emellertid viktigt att notera att endast speciellt utbildade och licensierade kökspersonal tillåts preparera och servera detta maträdjur på grund av dess starkt toxiska organ.
Den pariga , bakre delen av framhjärnan (prosencefalon), till vilken hör talamus, hypotalamus, epitalamus och subtalamus.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Pronephros är den enklaste formen av ett exkretoriskt organ hos embryon av ryggradsdjur, inklusive människan. Det är en tidig föregångare till den permanenta njuren och består av en rad tubuli och glomeruli som är inkapslade i peritonealt vävnad. Pronephros fungerar för att filtrera vätska från kroppen och producera urin under de tidiga stadierna av embryonal utveckling, men det blir snart ersatt av den mer avancerade mesonefrosen hos människan. I vissa djurarter behåller pronephros sin funktion som en del av det permanenta exkretoriska systemet.
I can't provide a single medical definition for "Neurallist" since it is not a standard term in the field of medicine. However, I can give you an idea based on its individual components: "neural" and "list."
"Vävnadsnybildning, eller fibros, är en patologisk process där normalt fungerande vävnad ersätts av keloid-liknande bindväv, vilket kan leda till stelhet, skada och organs dysfunktion."
'Näthinna' refererar till den membranösa struktur som skiljer ögats främre och bakre kammare. Det består av två delar: en central, transparent del som kallas cornea, och en mer perifer del som kallas limbus. Näthinnans huvudsakliga funktion är att skydda ögat, hålla vätskan i ögats främre kammare inne, och hjälpa till att fokusera ljus på näthinnan bakom den, där synen sker.
'Oryzias' är ett släkte av små sötvattensfiskar som tillhör familjen Adrianichthyidae. Den mest kända arten inom släktet är glasfisken (*Oryzias melastigma*), som är en populär akvariefisk på grund av sin litensta (ungefär 3,5 cm) och genomskinliga kropp. Dessa fiskar förekommer naturligt i Asien och östra Afrika, och de livnär sig främst på små djurplankton. Släktet 'Oryzias' har en betydande evolutionär och biogeografisk intresse eftersom det innehåller både äkta sötvattensfiskar och anadromiska arter, vilket ger forskare unika möjligheter att studera deras adaptiva evolution i olika miljöer.
I medicinsk kontext, refererar "svans" vanligtvis till coccyx, även känd som lilltå eller stjärtbenet. Detta är den nedre, triangulära delen av ryggraden som består av en till fem sammanvuxna ryggkotor och hittas hos de flesta däggdjur, inklusive människan. Även om svansen hos många djur har en funktionell roll i balans och rörelse, är coccyx hos människor oftast stillasittande och utgör endast ett mindre antal muskler och ligament. I vissa fall kan coccyx skada eller dislokera, vilket kan orsaka smärta eller obekvämlighet.
SOX-transkriptionsfaktorer är en familj av transkriptionsfaktorer som innehåller ett välbevarat domän, High Mobility Group (HMG)-boxen, som binder till DNA och reglerar genuttryck, särskilt under embryonal utveckling. De spelar nödvändiga roller i cell differentiering, organogenes och fosterdifferentiering i flera olika djurmodeller, inklusive människor.
Simning kan definieras som:
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.
"Nervsystemet är det komplexa nätverket av nervceller och signalvägar som styr, koordinerar och kontrollerar kroppens funktioner, såsom känsel, rörelse, tankeprocesser, minne, emotioner och homeostas. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) som bearbetar informationen och perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier) som förmedlar informationen mellan centrala nervsystemet och resten av kroppen."
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
Säckar eller utrymmen med tunna väggar som utgör en del av andningssystemet hos fåglar, fiskar, insekter och däggdjur.
Antisense oligodeoxynucleotides (ASOs) are short, synthetic single strands of DNA that are designed to bind to a specific RNA sequence in a process called hybridization. This binding prevents the translation of the targeted RNA into protein, either by inducing degradation of the RNA or by blocking the ribosome from translating the mRNA into a protein. ASOs are used as research tools and have potential as therapeutic agents for various genetic diseases and cancers.
P-aminoazobensen är ett aromatiskt amin som användes förr i tillverkningen av vissa färgämnen och som har visat sig vara cancerogent hos djur. Det bildar röd färg vid kopplingsreaktioner med diazoniumsalter och har därför använts som en kopplingskomponent i syntesen av vissa azo-färgämnen.
PAX2 är ett transkriptionellt faktorprotein som spelar en viktig roll under embryonal utveckling, speciellt i den tidiga urogenitala systemets differentiering och bildning av nyrebanor. Proteinet reglerar genuttrycket av olika gener involverade i cellcykeln, apoptos och celldifferentiering. Mutationer i PAX2-genen kan orsaka olika medfötta missbildningar som till exempel renalskada, hörselnedsättning och ögonsjukdomar.
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
T-box domain proteins are a family of transcription factors that play crucial roles in regulating embryonic development and organogenesis across various species, including humans. These proteins contain a highly conserved DNA-binding domain, known as the T-box, which specifically binds to T-box binding elements (TBE) in the promoter or enhancer regions of their target genes. The T-box domain proteins are involved in diverse biological processes such as mesoderm and endoderm formation, heart development, limb formation, and neural tube closure. Mutations in these proteins can lead to several congenital disorders and developmental abnormalities.
Notch-receptorer är en typ av transmembranproteiner som spelar en viktig roll i cellytans cellkommunikation och signaltransduktion under utvecklingen hos flera olika djur, inklusive människor. De består av ett extracellulärt domäner som interagerar med ligander på grannceller, följt av en transmembrandomäne och ett intracellulärt domäne som aktiveras när receptorn är aktiverad. När aktiverade, leda Notch-receptorerna till en kaskad av händelser inom cellen som kan påverka celldifferentiering, celldelning och apoptos (programmerad celldöd). Genmutationer i Notch-signalvägen har visats vara associerade med flera olika ärftliga sjukdomar, inklusive cancer.
Det innersta av embryots tre groddbladslager. Syn. entoderm.
"Ryggradsdjur, eller vertebrater, är en grupp djur som kännetecknas av att de har en ryggrad, även kallad vertebrala columna, som består av sammanlänkade benplattor (vertebrala centra) och som skyddar ryggmärgen. Denna grupp inkluderar djur som fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur."
I medicinsk kontext refererar "eye" till det organ som uppfattar ljus, skuggor och bilder och ger oss synen. Ögat är ett komplext sensoriskt system som består av flera strukturer, inklusive cornea, iris, pupill, lins, glaskropp, näthinna och optisk nerv. Alla dessa strukturer arbetar tillsammans för att uppfatta och tolka det ljus som faller på näthinnan och skapa synsinnet. Ögat är ett av de viktigaste sinnena som ger oss möjlighet att interagera med vår omgivning och uppleva världen runt oss.
En familj små polypeptidtillväxtfaktorer med flera gemensamma drag, inklusive en stark affinitet för heparin och en central, tunnformad kärna av 140 aminosyror med stor homologi mellan familjemedlemmarna. Den ursprungliga definitionen som fibroblasttillväxtstimulerande protein är inte längre nödvändig för hemmahörande i fibroblasttillväxtfaktorfamiljen.
Icke-kollagena faktorer, förmodligen proteiner, som finns i demineraliserad benmassa och stimulerar osteogenes (benbildning). De kan sätta igång benbildning i ektopiska områden och kan sålunda vara po tentiellt användbara för benreparation.
En fibroblasttillväxtfaktor som främst uttrycks under utvecklingsfas.
Proteiner från olika fiskarter.
Inneröra, eller inre öron, refererar till den innersta delen av örat som innehåller cochlea (hörselorganet), vestibularapparaten (som hjälper till att upprätthålla balansen) och det auditiva nervsystemet.
Tetraodontiformes är en ordning av strålfeniga fiskar som innehåller familjer såsom koffertfiskar, blåsfiskar, paddfiskar och kubbfiskar. Karaktäristiskt för denna ordning är deras komprimerade kroppsform, täta fjäll och ofta giftiga inälvor. Många arter inom Tetraodontiformes har också en speciell muskulatur som möjliggör för dem att svälja föda större än deras egen mun, genom att de kan expandera sin mag. Flera arter är även kända för sin förmåga att blåsa upp sig själva till en stor, klotrund form som en försvarsmekanism mot predatorer.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Veratrum alkaloids are a type of steroidal alkaloids that are found in plants from the genus Veratrum, including Veratrum album (white hellebore) and Veratrum viride (American false hellebore). These alkaloids have a complex structure and can have diverse pharmacological effects. They primarily act as anticholinergics, blocking the action of the neurotransmitter acetylcholine in the nervous system. Some veratrum alkaloids also have antiarrhythmic, hypotensive, and respiratory depressant properties. They are highly toxic and can cause serious adverse effects, including cardiac arrhythmias, seizures, and death, if ingested or improperly used.
"bHLH-proteiner (basic helix-loop-helix proteins) är en typ av transkriptionsfaktorer som innehåller ett välbevarat domän bestående av en basisk region följt av en aminosyrasekvens med två α-helixar som är separerade av en variabel loop. De spelar en central roll i reguleringen av cellulär differensiering, proliferation och apoptos under embryonal utveckling och adulthood."
"Transforming Growth Factor β (TGF-β) superfamily member, Growth Differentiation Factor 6 (GDF6), is a vital signaling molecule in the regulation of musculoskeletal system development and tissue repair, including chondrogenesis, osteogenesis, and neurogenesis."
Nervsystemets överordnade informationshanterande enheter, bestående av hjärnan, den förlängda märgen, ryggmärgen och hjärnhinnorna. Syn. CNS.
Cellers förflyttning från en plats till en annan.
Medfödd avsaknad av eller defekta käkstrukturer.
Cellers utvecklingshistoria som den kan följas från den första delnningen av embryots ursprungliga cell eller celler.
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
En organisms fullständiga arvsmassa, så som den är representerad i dess DNA eller, i vissa fall, RNA
'Wnt-proteiner' är en grupp signalsubstanser som spelar en viktig roll i cellers tillväxt, differentiering och överlevnad. De är involverade i en rad biologiska processer, inklusive embryonal utveckling, tumörbildning och celldelning. Wnt-proteinerna binder till receptorer på cellmembranet och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som reglerar genuttryck och cellfunktioner.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
Embryonal celldifferentieringsprocess, i vilken en cellgrupp framkallar och kontrollerar differentieringen av andra cellgrupper.
I medicinsk kontext, betyder "transgener" att en persons genderidentitet eller genderuttryck inte stämmer överens med deras biologiska kön vid födseln. Termen används ofta för att beskriva personer som är transsexuella eller transgendera. Det är viktigt att notera att det finns en mängd olika sätt att vara transgender och att alla transpersoner inte identifierar sig som transsexuella.
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
Radiation hybrid (RH) mapping är en teknik inom genetisk forskning som används för att kartlägga positionen och ordningen av gener och andra sekvenser på ett chromosom. Denna metod bygger på att man exponerar celler för joniserande strålning, vilket orsakar slumpmässiga brytningar i DNA-strängarna. Därefter fusimeras de skadade cellerna med en stabil celllinje, vanligtvis en hamstercell, för att bilda en hybridcell.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.
I en enda mening: 'Gälar' är ett medicinskt terminologi som refererar till de två strukturerna i halsen hos ryggradsdjur, inklusive människor, som spelar en central roll i andningsprocessen genom att tillåta syre- och kolmonoxidutbyte. De två gälarna hos människor kallas lungornas blodkärlsystem, där syrerik blod från kroppen cirkulerar för att fyllas på med syre och avge kolmonoxid innan det återförs tillbaka till hjärtat och cirkulerar i resten av kroppen.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Fina, rörliga utskott i grupper eller täcken på ytan av ciliater (Ciliophora) eller på den fria ytan hos celler som bygger upp flimmerhårepitel. Varje hår växer ut från ett korn i cytoplasmans övre sk ikt. Ciliernas (flimmerhårens) rörelser bidrar till att förflytta flimmerdjuren genom den vätska de lever i. Flimmerhåren på på en epitelyta har till uppgift att forsla undan slem eller vätska.
Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

Sebrafisk (latin: Danio rerio) er en liten, tropisk ferskvannsfisk som også brukes som modellorganisme innenfor biomedisinsk forskning. Den tilhører familien kyertfisker (Cyprinidae) og stammer fra de søyrker i Syd-Asia. Sebrafisken er en populær akvariefisk på grunn av sin lette holdbarhet og lave krav til akvariet. Den blir vanligvis mellom 3,5 til 4,5 cm lang og lever opp til tre år i fangenskap. Sebrafisken har en sidelengtre stribet kropp med røde farver på de siste skalerene i hver stribe. Den er ikke giftig eller skadelig for mennesker.

Sebrafiskproteiner refererer til proteiner som findes i zebrafisken (Danio rerio), en lille, tropisk ferskvandsfiskart. Zebrafisken er blevet et vigtigt modelorganisme inden for biomedicinsk forskning pga. dens simple opbygning, korte generationstid og store antal af afkom. Derfor har proteiner fra zebrafisk også fået betydning inden for forskningen.

Sebrafiskproteiner kan have mange forskellige funktioner i forskellige cellulære processer, herunder reguleringen af immunforsvar, celledeling, differentiering og apoptose (programmeret cellet død). Nogle sebrafiskproteiner kan have potentiale som terapeutiske mål eller markører for sygdomme hos mennesker. Derfor er studiet af sebrafiskproteiner vigtig for at forstå molekylære mekanismer bag mange cellulære processer og sygdomme.

En embryo hos icke-däggdjur (excl. behandling av människan) är ett organism i en tidig utvecklingsfas, vanligen från befruktning till att de specifika kroppsdelarna och systemen har bildats och börjar fungera koordinerat.

För exempelvis hos en amfibie, kan embryots utveckling delas in i olika faser: fertilisation, segmentering, gastrulation, neurulering, organogenes och systemgenes. Under denna tid kommer embryot att utvecklas från en zygot till en larv med en uppsättning fungerande organ.

Det är värt att notera att definitionen av "embryo" kan variera mellan olika arter och forskningsområden, så det är alltid viktigt att specificera vilket djur som avses när man diskuterar denna term.

Genmanipulerade djur definieras som djur vars genetiska material har ändrats genom användning av bioteknik, ofta med hjälp av tekniker såsom genteknik eller geneditering. Det kan innebära att ett eller flera gener har lagts till, tagits bort eller modifierats i djurets DNA-sekvens. Syftet med genmanipulation kan vara att introducera en ny egenskap hos djuret, förändra en befintlig egenskap eller ta bort en egenskap helt. Genmanipulerade djur används inom forskning, medicin och jordbruk.

"Genuttrycksreglering, också känd som epigenetik, refererar till de mekanismer som kontrollerar aktiveringen eller stängningen av gener utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen. Detta inkluderar processer som DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition, vilka kan påverka cellens funktion och dess svar på miljöfaktorer. Genuttrycksregleringen spelar en viktig roll under utvecklingen, då det kontrollerar när och var gener ska aktiveras eller stängas av för att ge upphov till de specifika egenskaper hos olika celltyper."

Morpholinos är en typ av syntetiska oligonukleotider som används inom molekylärbiologi och genetisk manipulation. De består av en rad av förenade morfolinringar, vilka i sin tur är modifierade heterocykliska kolväten med en aminosyragrupp och en fenolgrupp.

Morpholinos är designade för att binda specifikt till komplementära RNA-sekvenser genom basparning, vilket kan störa eller blockera translationen av genetisk information från DNA till protein. På det sättet fungerar Morpholinos som ett effektivt verktyg för att undersöka funktionen hos specifika gener och deras produkter i levande celler och organismer. De används också inom terapeutisk utveckling för att behandla genetiska sjukdomar genom att blockera muterade genuttryck.

In situ-hybridisering (ISH) är en teknik inom molekylärbiologi som används för att detektera och lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser i celler eller vävnader. Tekniken bygger på hybridisering av komplementära sequensemolekyler, vanligtvis små fluorescerande eller radioaktivt märkta probar (eller sonder), till målsekvensen in situ i den fysiska positionen där de finns i cellen eller vävnaden.

Denna metod används ofta för att undersöka genuttryck, genernas aktivitet och lokalisering samt för att detektera specifika virus eller patogener inom diagnostiska tillämpningar. In situ-hybridisering kan utföras som en manuell process eller med hjälp av automatiserade system, och det finns också olika varianter av tekniken, såsom FISH (Fluorescens in situ-hybridisering) och CISH (Chromogenisk in situ-hybridisering).

"Kroppsutformning" refererer til den generelle formen og proportionen av kroppen, inkludert muskelmasse, kroppsfett, knøytnad og vekt. Den kan være naturlig eller endres gjennom trening, ernæring og medisinske behandlinger. En person med en "gunn" kroppsutforming har typisk en høy muskelmasse og lavt kroppsfett, mens en person med en "stiv" kroppsutforming kan ha for mye kroppsfett i forhold til muskler og knøytnad. En sund kroppsutforming innebærer typisk en god balanse mellom muskelmasse, kroppsfett og knøytnad, og er viktig for å forebygge helseproblemer som f.eks. overvikt, hjerte-karsykdommer og diabetes.

I medicsin betyder "larv" ofta ett stadium i utvecklingen av vissa parasitiska organismers livscykel, där de lever som parasiter inuti värddjuret. Under larvstadiet kan parasiten fortplanta sig och/eller växa, innan den fortsätter till nästa stadium i sin livscykel.

Exempel på parasiter som har ett larvstadium inkluderar roundworms (ascaris), hookworms, threadworms och pinworms. Larven kan vara specialiserad för att infektera värddjuret genom olika sätt, till exempel via huden, mag-tarmkanalen eller andningsvägarna.

Det är viktigt att notera att termen "larv" kan ha andra betydelser inom andra vetenskapliga områden än medicin.

I'm sorry for any confusion, but the term "Animal Fins" is not a medical term. It is a general term used to describe the fins of aquatic animals such as fish, whales, and dolphins. These appendages help the animals swim, steer, and stabilize themselves in water. If you have any questions about animal anatomy or physiology, I'd be happy to try to help answer those!

'Sidolinje' er en term som oftest brukes innen medisin og tannlegering for å beskrive den hvite, skarp-definerte linjen som kan synes på overflaten av et tannstørre. Den dannes vanligvis som følge av en lengre periode med tørst eller mangel på slikking, og kan også være forbundet med tannsmerter eller andre tannhelseproblemer.

I mer teknisk termer, er sidolinjen en akkumulering av proteinrik proteiner og bakterielle depositter som har blitt mineralisert over tid. Den kan være lokaliseret på én eller flere steder i munnens hule, og kan være forskjellige i utseende fra en ganske diskret linje til en mer tydelig, hvit skiljelinje.

Sidolinjen kan ofte fjernes ved å rense tannene gründlig med en tandbørste og tandpasta, men i vissa tilfeller kan det være nødvendig å søke behandling hos en tannlege for å fjerne den og behandle eventuelle underliggende problemer.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Ruthjärna' är ett informellt och inte-medicinskt begrepp som ofta används för att hänvisa till den del av hjärnan som kallas cerebellum. Cerebellum, som betyder 'litet hjärna' på latin, ligger bakom storhjärnan och under flera hjärnvätskor (ventriklar). Det är ansvarigt för att kontrollera finmotorik, balans och koordination av muskulär rörelse. Informellt kan 'Ruthjärna' användas som en mer humoristisk eller nedsättande term för att beskriva någon som uppfattas vara klumpig eller oskicklig i sina rörelser.

Somiter är en del av embryots bakre delen, som utgör de första segmenten i ryggraden hos kroppssegmenterade djur, inklusive ryggradsdjuren. De bildas under den tredje veckan av embryonal utveckling och består av celler som kommer att bli en del av ryggkotorna, muskler och hud i varje segment. Varje somit delas gradvis upp i två delar, vilket resulterar i bildandet av totalt 33-35 par ryggkotor hos människan.

'Embryoutveckling' refererar till den process där ett befruktat ägg (zygota) utvecklas till en embryo under de första 8 veckorna av graviditeten. Under denna period sker snabba och komplexa förändringar, inklusive celltillväxt och differentiering, organogenes och systemisk differentiering. Den resulterande embryon utvecklas sedan till ett fostret och sedan till en fullt utvecklad fötus. Embryoutvecklingen styrs av genetiska och epigenetiska faktorer, som interagerar med miljöfaktorer för att producera den slutliga fenotypen.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

'Gene knockdown techniques' refer to a group of molecular biology methods used to reduce the expression or function of specific genes in order to study their role in biological processes. These techniques typically involve the use of small RNA molecules, such as short interfering RNAs (siRNAs) or short hairpin RNAs (shRNAs), to induce degradation or translational repression of target mRNAs.

The most commonly used gene knockdown technique is RNA interference (RNAi), which involves the introduction of double-stranded RNA (dsRNA) molecules that are processed into siRNAs by an enzyme called Dicer. The siRNAs then bind to and direct the degradation of complementary mRNAs, thereby reducing gene expression.

Another gene knockdown technique is the use of antisense oligonucleotides (ASOs), which are single-stranded DNA or RNA molecules that bind to and inhibit the translation or stability of target mRNAs.

Gene knockdown techniques have become valuable tools in functional genomics, drug discovery, and gene therapy research, as they allow researchers to investigate the effects of loss of function of specific genes in a controlled manner. However, it is important to note that these methods are not always specific or complete, and off-target effects can occur, leading to potential artifacts and limitations in their interpretation.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

"Morfogener" är ett begrepp inom utvecklingsbiologi och refererar till signaleringsproteiner som spelar en viktig roll i den process där celler organiserar sig och differensierar sig för att forma olika typer av vävnader och strukturer under embryonal utveckling hos djur. De två mest studerade familjerna av morfogener är Hedgehog, Wnt och TGF-β/BMP. Dessa proteiner verkar genom att binde till specifika receptorer på cellmembranet och aktivera intracellulära signaltransduktionsvägar som leder till ändringar i genuttryck och cellfunktioner. Morfogener har också visat sig vara involverade i celldelning, celldöd, cellyta och cellrörelser under utvecklingen.

"Grön fluorescerande protein" (GFP) er ein biologisk fluorescerende proteinet som oprinnelig kommer fra den lysende havhøne, Aequorea victoria. GFP-molekylet inneholder et hromofor som absorberer blått lys med en bølgelengde på om lag 480 nm og emitterer grønt lys med en bølgelengde på om lag 510 nm.

GFP-proteinet kan brukes i biomedisinsk forskning som et markør for ei spesifikk molekyltype, for eksempel ein gen, en proteinkompleks eller en celle. Dette gjør det mulig å studere hvordan disse molekyler oppfører seg under forskjellige fysiologiske tilstande og under forskjellige eksperimentelle vilkår. GFP-proteinet har vært en sentral komponent i mange grunnleggande biologiske forskningsprosjekter, og det har bidratt til en rekke betydelige gjenomfinninger innen molekylærbiologi og cellebiologi.

Antisense oligonucleotides (ASOs) are synthetic single-stranded DNA-like molecules that are designed to bind to specific RNA sequences through base-pairing, forming a DNA-RNA hybrid. This interaction can affect various stages of gene expression, such as transcription, splicing, or translation, leading to the inhibition or reduction of the production of a particular protein. ASOs have been widely studied and developed as potential therapeutic agents for various diseases, including genetic disorders, viral infections, and cancers.

"Nodal signaling ligands" refer to a group of proteins that bind to and activate the Nodal receptor complex, which plays crucial roles in embryonic development and adult tissue homeostasis. The Nodal signaling pathway is a member of the transforming growth factor-β (TGF-β) superfamily and is essential for establishing left-right asymmetry, promoting mesendoderm formation, and regulating stem cell pluripotency.

The primary Nodal signaling ligands are Nodal itself and its closely related homologs, such as Cyclops and Gdf1 (Growth Differentiation Factor 1). These proteins form a complex with type I and type II serine/threonine kinase receptors, leading to the phosphorylation of SMAD2 and SMAD3 transcription factors. The activated SMAD complex then translocates into the nucleus and regulates gene expression involved in various developmental processes.

In summary, Nodal signaling ligands are crucial proteins that initiate a cascade of intracellular events leading to the regulation of essential developmental genes and cell fate decisions during embryogenesis and adult tissue homeostasis.

Homeodomäneproteiner är en typ av transkriptionsfaktorer som binder till DNA och hjälper styra genuttrycket under utvecklingen hos flera olika levande organismer, inklusive djur, växter och svampar. Homeodomäneproteinernas struktur består av en 60 aminosyror lång region, känd som homeodomen, som bildar tre alfa-helixar som kan vecklas runt DNA:t. Denna struktur gör att proteinet kan binda till specifika sekvenser av DNA och hjälpa styra aktiviteten hos närliggande gener. Många homeodomäneproteiner är involverade i utvecklingen av kroppsplanen hos djur, inklusive reglering av organutveckling och celldifferentiering.

Gastrulation är ett tidigt stadium i den embryonala utvecklingen hos flertalet djur, inklusive ryggradsdjur (vertebrater), då de tre grundläggande celltyperna (ektoderm, endoderm och mesoderm) bildas genom cellytor som migrerar och differensieras. Detta processen skapar den embryonala layouten av olika cellager och tarplattor som kommer att leda till utvecklingen av olika organ och vävnader i kroppen. Gastrulation innebär en omfattande omorganisering av den ursprungliga enkla cellklumpan (blastula) till en mer komplex struktur med flera cellytor och skikt. Denna process är väsentlig för normal utveckling och olika missbildningar kan uppstå om gastrulationen störs.

Notokord är ett embryologiskt strukturelement hos ryggradsdjur, inklusive människan. Det utgör en flexibel, cylindrisk, sklerotom-liknande ryggmärgsstam som löper längs med ryggraden och ger stöd till den tidiga ryggradens utveckling. Notokordet är beläget under neuralplattan och hjälper till att forma ryggraden genom att sekretiera ett protein som kallas typ II collagen. Senare under fostertiden blir notokordet gradvis omgivet av vertebrala kroppar, vilka utvecklas från den omkringliggande mesodermen. I slutändan blir de flesta delarna av notokordet ersatta av ryggmärgsmärgen och benmärgen, men en liten rest kan förbli som notochordal celler i disken mellan varje ryggradsförbening (intervertebralt skiva) hos vuxna. Dessa celler har visat sig spela en roll i diskgenerativ sjukdom och åldersrelaterad ryggsmärta.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Sekvenshomologi, eller sekvenstillhörighet, inom biokemi och genetik refererar till den grad av likhet mellan två eller flera molekylära sekvenser, som kan vara DNA-sekvenser, RNA-sekvenser eller proteinsekvenser. När det gäller aminosyrasekvenser, handlar det om den ordningsföljd av specifika aminosyror som bildar en proteinmolekyl.

Aminosyrasekvenshomologi mellan två proteiner används ofta för att undersöka deras evolutionära släktskap och funktionella likheter. Hög sekvenshomologi kan indikera närbesläktade proteiner med möjligen liknande funktioner, medan låg homologi kan tyda på mindre närstående eller icke-relaterade proteinsekvenser.

Det är värt att notera att även om två proteiner har en hög sekvenshomologi kan deras struktur och funktion skilja sig ifrån varandra, eftersom aminosyrasekvenser inte alltid korrelerar perfekt med proteiners tredimensionella struktur eller biokemiska aktivitet.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

I medicinen kan "signalomvandling" definieras som den process där celler eller molekyler omvandlar inkommande signaler till en biologisk respons. Detta sker ofta genom en kaskad av reaktioner, där en initial signal aktiverar en receptor, som sedan aktiverar andra molekyler i en signalkedja. Den slutliga responsen kan vara en genetisk aktivering eller enzymatisk aktivitet, beroende på vilken typ av cell och signal som är inblandad. Signalomvandling är en central mekanism för cellkommunikation och koordinering av cellulära processer som tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-sekvenser och hjälper till att initiera transkriptionen av gener till mRNA. De aktiverar eller stänger av genuttryck genom att interagera med cis-regulatoriska element i promotorregionerna eller enhancerregionerna av gener. Transkriptionsfaktorer kan också hjälpa till att koordinera och integrera signaler från olika cellulära signaltransduktionsvägar för att kontrollera genuttrycket i olika typer av celler under olika fysiologiska eller patologiska tillstånd.

"Gälbågsregion" (latin: regio vena cava inferior) är en anatomisk region på människans kropp. Den definieras som den del av bukhålan (cavitas abdominis) som begränsas av levern ovan och blygdbenet under, samt av bukspettet lateralt.

Denna region innehåller stora vener som returnerar blod till hjärtat, däribland den nedre grova venen (vena cava inferior) som är den största venen i kroppen och transporterar deoxygenerat blod från underkroppen till höger atrium i hjärtat. Andra viktiga strukturer i gälbågsregionen inkluderar nedre hälsenan (vena iliaca communis), njurarnas vener (venae renales) och bukhinnans vener (venae parietales).

Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av gälbågsregionen kan variera beroende på källa och användningsområde.

Molekylär kloning är en biologisk teknik där man skapar exakta kopior av specifika gener eller andra stycken av DNA. Detta görs genom att skapa en rekombinant DNA-molekyl, vilken består av DNA från två olika källor. Denna rekombinanta DNA-molekyl innehåller oftast en önskad gen som är flankerad av kontrollsekvenser, så kallade promotor- och terminatorkärnor, som styr när och hur mycket av genen ska exprimera sig.

Den rekombinanta DNA-molekylen införs sedan i en värdcell, ofta en bakteriecell eller en eukaryot cell, där den kan replikera sig tillsammans med cellens egna gener. På det viset produceras stora mängder av den önskade genen eller DNA-sekvensen.

Molekylär kloning används inom forskning för att studera geners funktion och interaktion, för att producera proteiner i stor skala för medicinska tillämpningar och för att skapa genetiskt modifierade organismer som används inom jordbruk och bioteknik.

'Organogenese' refererer til den biologiske prosess, hvor organer dannes i et levende væsen. Det er en del af den mere generelle proces med fosterdannelse, kaldet embryogenese. Under organogenesen differeres cellerne og dele af cellerne specifikt ud til at danne de strukturer, der bliver til de forskellige organer i kroppen, såsom hjertet, lungerne, leveren og hjernen. Denne proces starter tidligt i fosterdannelse og kan fortsætte op til fødslen eller endda længere hen ad livet alt efter, hvilket organ der udvikles.

En blastula är en tidig embryonal fas hos djur, som bildas efter att en zygot (en befruktad äggcell) har genomgått cell divisioner och differensiering. Blastulan består av ett lager celler runt en central hålighet eller amniocavitet, och är den första embryonala struktur som uppvisar polaritet.

Blastulan kan vara sfärisk till form, men hos vissa djurarter kan den vara oregelbunden. Hos de flesta djurgrupper är blastulan en temporär struktur som sedan utvecklas till en morula (en klump av celler) och sedan ytterligare till en gastrula, innan organogenesen börjar och embryot utvecklas till ett fullvuxet djur.

Blastulan är en viktig struktur i embryonal utvecklingen eftersom den markerar den första cellulära differensieringen och polariseringen hos en zygot, och är också den plats där de första embryonala axlarna etableras.

"Animal models" er en betegnelse for brugen af dyr som forsøgsdyr i forskning, hvor dyrene svarer til mennesker på en eller anden måde. Dette kan være pga. en lignende anatomi, fysiologi, genetisk sammensætning eller sygdomsudvikling. Animal models anvendes ofte i biomedicinsk forskning for at opnå bedre forståelse for sygdomme, udvikle og teste nye behandlingsmetoder, og forudsige virkninger og bivirkninger af medicinske produkter før de prøves på mennesker. De dyr, der oftest anvendes som animal models, er mus, rotte, kanin, hund, kat, gris og primat.

'Mesoderm' är ett begrepp inom den medicinska embryologin och refererar till det mellersta av de tre germlayers som utvecklas under befruktningens tidiga skede hos däggdjur, fåglar och andra ryggradsdjur. Mesodermet ger upphov till en rad olika vävnader och strukturer i kroppen, inklusive skelett, muskler, bindväv, blodkärl, lymfkärl, könsorgan, njurar och hjärta. Det är ett viktigt koncept inom utvecklingsbiologi eftersom felaktig utveckling av mesodermet kan leda till en rad olika medfödda defekter och sjukdomar.

'Sequencing' är ett begrepp inom genetiken som refererar till metoder för bestämandet av raka rader (sekvenser) av nukleotider, de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA. 'Sequencing' används ofta för att undersöka gener och andra delar av DNA för att få information om deras struktur, funktion och evolutionära utveckling.

'Sekvensinpassning' (engelska: sequence alignment) är en metod inom bioinformatiken som används för att jämföra två eller flera DNA- eller proteinsekvenser för att hitta likheter och skillnader mellan dem. Genom att jämföra sekvenser kan forskare identifiera konserverade regioner, mutationer, evolutionära relationer och möjliga funktionella roller.

Sekvensinpassning kan användas för att undersöka olika aspekter av DNA- eller proteinsekvenser, till exempel struktur, funktion, evolutionärt ursprung och släktskap. Det är en viktig metod inom komparativ genetik, molekylär evolution och strukturell biologi.

I sekvensinpassning jämförs två eller flera sekvenser med varandra genom att lägga till luckor (gaps) i sekvenserna för att matcha upp dem så bra som möjligt. Det finns två huvudtyper av sekvensinpassning: global och lokal. Global inpassning jämför hela sekvenserna med varandra, medan lokal inpassning endast jämför delar av sekvenserna där likheter finns.

Sekvensinpassning kan användas för att hitta homologa sekvenser (sekvenser som har gemensam evolutionärt ursprung), identifiera mutationer och andra variationer, och studera evolutionära relationer mellan olika arter eller populationer. Det kan även användas för att förutsäga struktur och funktion hos okända sekvenser genom att jämföra dem med kända sekvenser med liknande egenskaper.

'Melanocyter' är en medicinsk term som refererar till celler i huden, ögat och hårsäcken som producerar melanin, ett pigment som ger huden, håret och ögats iris dess färg. Melanocyterna distribueras i det så kallade basala skiktet i huden och bildar en del av den pigmenterande systemet, tillsammans med kringliggande celler som tar emot melaninet från melanocyterna.

Melanin har en skyddande funktion mot ultraviolett strålning (UV-strålning) från solen och hjälper till att förhindra skada på DNA i hudceller. Skillnader i mängden, storlek och typ av melanin som produceras av melanocyterna är vad som ger upphov till olika hudfärger hos människor. Förändringar i melanocyterna kan leda till hudförändringar såsom födelsemärken, bruna fläckar eller cancer, exempelvis melanom.

Hedgehog proteins are a family of signaling molecules that play crucial roles in the development and regulation of various biological processes in animals. They were first discovered in genetic studies on fruit flies, where mutations in the hedgehog gene led to the appearance of fly larvae with spiky bristles resembling a hedgehog.

In humans, there are three known Hedgehog proteins: Sonic Hedgehog (SHH), Indian Hedgehog (IHH), and Desert Hedgehog (DHH). These proteins are synthesized as precursor molecules that undergo post-translational modifications, resulting in the formation of a mature, biologically active protein. The mature Hedgehog protein has a unique structure, characterized by an N-terminal signaling domain and a C-terminal autoprocessing domain.

Hedgehog proteins mediate their effects through a complex signaling pathway that involves several other proteins, including Patched (PTCH) receptors, Smoothened (SMO), and the Gli family of transcription factors. In the absence of Hedgehog protein, PTCH inhibits SMO activity, leading to the degradation of Gli transcription factors and the suppression of downstream target gene expression. When Hedgehog protein is present, it binds to PTCH, relieving its inhibition on SMO and allowing for the activation of Gli transcription factors and the subsequent expression of target genes involved in various cellular processes, such as cell proliferation, differentiation, survival, and migration.

Dysregulation of Hedgehog signaling has been implicated in several human diseases, including cancer, birth defects, and degenerative disorders. For example, aberrant activation of the Hedgehog pathway has been observed in various types of cancer, such as basal cell carcinoma, medulloblastoma, and pancreatic ductal adenocarcinoma, making it a potential target for therapeutic intervention.

'Takifugu' er en slags fisk som tilhører familien Tetraodontidae, og inkluderer arter som blir omtalt som kuglefisk eller pufferfisk. Mange arter i denne familien inneholder et giftig stoff som kalles tetrodotoksin (TTX), som kan være dødelig for mennesker hvis det konsumeres. Takifugu-fisken er en del av den japanske kjøkkenkulturen, og blir servert som en delikatesse etter at alle giftige organer har fjernet under en metode kalt 'fugufining'.

'Mellanhjärna' (substantia nigra/pars compacta) är en del av den centrala nervsystemet, belägen i hjärnbalken i hjärnan. Den består huvudsakligen av dopaminproducerande nervceller och är en viktig del av det extrapyramidala systemet, som reglerar rörelser och kognitiva funktioner. Skador på denna struktur kan leda till rörelsesjukdomar såsom Parkinson's disease.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

Pronephros är den första, primitiva njuranlagringen hos embryon i de tidiga stadierna av utvecklingen. Det består av ett par tubuli och glomeruli som bildas från mesodermceller i den cervikala regionen (halsregionen) av embrionet. Pronephros fungerar inte som en funktionell njure hos människan, utan är mer av en övergångsstruktur till det efterföljande mesonefron, som i sin tur utvecklas till den permanenta njuren, metanefros.

Vid denna tidiga utvecklingsfas hos människan kommer pronephros inte att ha någon funktionell relevans för den vuxna organismen. Men hos andra djur som lever i vatten under sin embryonalutveckling, till exempel groddjur och fiskar, kan pronefros vara en fullt fungerande del av de vuxnas urin systemet.

I'm sorry, but I couldn't find a medical definition for the term "neurallist." It is possible that it may not be a widely recognized or used term in the field of medicine. If you could provide more context or clarify what you are looking for, I would be happy to try and help further!

'Vävnadsnybildning' (engelska: 'tissue regeneration') är en naturlig process där skadat eller skört vävnader i kroppen repareras eller ersätts med nytt, friskt vävnadsmaterial. Denna process involverar celler som delar sig och differenseras för att bilda nya typer av vävnad, till exempel ben-, muskel- eller hudvävnad. Vävnadsnybildning kan också stimuleras konstlutligen med hjälp av medicinska behandlingar och terapier, såsom celltransplantation, vävnadstransplantation och användning av tillväxtfaktorer.

'Näthinna' är ett medicinskt begrepp som refererar till den tunn, genomskinliga membranen som täcker ytan på ögat och skyddar det från främmande partiklar, smuts och skada. Näthinnan, även känd som konjunktiva, består av två delar: den bulbära konjunktivan som täcker främre delen av ögonbulben och den palpebrala konjunktivan som ligger mellan ögonlocken och den bulbära konjunktivan. Näthinnan producerar också en vätska som håller ögat fuktigt och skyddar det mot infektioner.

"Oryzias" er ein slags fisk som tilhører familien Adrianichthyidae. Den mest kjente arten i denne gruppen er Oryzias latipes, også kjent som medakafisken eller risfisken. Disse fiskene er små og har en slank kroppsform. De lever vanligvis i brakvann eller søtvann i Øst-Asia og noen deler av Oceanien. Oryzias-arterne er også viktige modellorganismer innenfor forskning, speciellt innenfor studier av regenerering og uvikling.

'Svans’ er en anatomisk term som refererer til et organ som findes hos mange dyr, men ikke mennesker. Hos pattedyrer som hunde, katte og rævnaturer, består svansen av et lange, fleksible ledd i ryggemarksdelen av kroppen. Svansen brukes oftest til balanse og støtte under bevegelse, men kan også være involvert i kommunikasjon og varsel. Hos fugle er svansen også kjent som 'hale' og består av en bunke styv, fløyelike fjer som hjelper med styring under flyvning. Andre dyr, som ormar og firben, har også en form for svans, men denne er ofte mer stiv og brukes mer til forsvar enn balanse.

Sox-transkriptionsfaktorer är en familj av transkriptionsfaktorer som deltar i cellulär differentiering och utveckling, särskilt inom områdena som rör nervsystemet och urogenitala systemet. De binder till specifika DNA-sekvenser i promotor- och enhancerregioner av målgenerna och reglerar på så sätt genuttrycket. Namnet "SOX" är en akronym för "SRY-like HMG box", vilket refererar till det strukturella domänen som de olika proteinsmittorna innehåller och som liknar den hos SRY, ett protein som spelar en viktig roll i könsbildningen. Det finns över 20 olika SOX-proteiner hos däggdjur, varav var och en har sin specifika funktion och verkar tillsammans med andra transkriptionsfaktorer för att kontrollera cellulär differentiering och utveckling.

Simning definieras inom medicinen som en aktivitet där individen rör sig framåt i vattnet genom att använda armar och ben för att skapa framdrift. Simningen är en form av kroppsövning som involverar stora muskelgrupper och kan ge en hög grad av konditionell träning beroende på intensitet och volym.

Simning kan delas in i olika stilar, såsom frisim, ryggsim, bröstsim och fjärilsim, samt komplexare manövrer som turer och hopp. Varje simstil kräver specifika tekniker för att optimera framdriften och minska resistensen i vattnet.

Simning kan vara en lättrörlig aktivitet för de flesta, men det kan också finnas risker relaterade till andningssvårigheter, utmattning och skador på muskler och led. Därför är det viktigt att lära sig korrekt simteknik och gradvis öka intensiteten under träningen för att undvika skador.

Cell differentiation är en process där en obefläckad stamcell eller en tidigare differentierad cell blir mer specialiserad och tar på sig en specifik funktion i ett organism. Under cell differentieringen ändras cellens morfologi, biokemi och genuttryck för att utforma den specifika celltypen, till exempel en levercell, ett nervcell eller en röd blodkropp. Denna process är kontrollerad av både genetiska och epigenetiska faktorer samt signalsubstanser från omgivningen. Cell differentiering är en nödvändig del i utvecklingen av flerslagiga organism och för att underhålla homeostasen i vuxna organismer.

Mikroinjektion är en teknik inom biologi och medicin där en mycket liten volym (typ 0,1-1,0 femtoliter) av en vätska injiceras direkt in i en cell eller ett embryo med hjälp av en fin glasspruta. Tekniken används ofta för att införa DNA, RNA eller proteiner i celler, exempelvis för att skapa transgena djur eller växter eller för att studera celldelning och utveckling. Mikroinjektion kan också användas för att injicera läkemedel eller andra substanser direkt i ett specifikt område i kroppen, till exempel in i en lymfknut eller ett tumörvävnad.

'Nervsystemet' är det organ som har som funktion att leda, samordna och koordinera kroppens olika funktioner. Det består av hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna som sträcker sig ut från dessa strukturer till resten av kroppen. Nervsystemet är ansvarigt för att bearbeta sensorerisk information från omgivningen, kontrollera muskulaturen och andra organ samt reglera kroppens inre miljö. Det kan delas upp i det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (de perifera nerverna).

"Complementary DNA" (cDNA) är en syntetisk enkelsträngad DNA-molekyl som skapas genom att transkribera en messenger RNA (mRNA)-molekyl med hjälp av en revers transkriptas. cDNA används ofta i molekylärbiologiska experiment, till exempel för att klona specifika gener eller studera genuttryck.

Den komplementära naturen av cDNA och den ursprungliga mRNA-molekylen gör det möjligt att använda cDNA som en representation av den ursprungliga genen, eftersom basparningen mellan DNA och RNA följer komplementära regler (A parar sig med T respektive G parar sig med C). Detta gör cDNA till ett värdefullt verktyg inom molekylärbiologi, eftersom det ofta är lättare att arbeta med DNA än RNA.

Medicinskt sett refererar luftsäckar till membranosa (vätskefyllda) strukturer som hittas i lungorna. De kallas också alveoler och är mycket viktiga för andningen eftersom de möjliggör utbyte av syre och koldioxid mellan luften och blodet. Luftsäckarna är mycket tunna och har en väldigt stor yta, vilket gör det möjligt för dem att transportera syre till alla delar av kroppen.

Antisense oligodeoxynucleotides (ASOs) are short, synthetic single strands of DNA that are designed to bind to specific RNA sequences in a process called hybridization. This binding prevents the translation of the targeted RNA into protein, effectively "silencing" the gene. ASOs have shown promise as potential therapeutic agents for various genetic diseases and cancers. They work by triggering RNase H-mediated degradation of the RNA:ASO hybrid or by inhibiting the splicing or transport of the targeted RNA.

In summary, Antisense oligodeoxynucleotides (ASOs) are small synthetic DNA molecules that bind to specific RNA sequences through complementary base pairing, leading to the degradation or inhibition of the target RNA and thus reducing the production of the corresponding protein.

P-aminoazobensen är en organisk förening som består av ett bensenring med en p-substituerad aminogrupp (-NH2) och en azo grupp (-N=N-). Den har formeln C6H5NH2-N=N-C6H5.

Denna förening är känd för sin toxicitet och cancerframkallande egenskaper, och används inte längre inom medicinen eller i industriella tillämpningar. Den var tidigare använd i forskningssyfte för att studera cancerutveckling, men eftersom den är så skadlig har den blivit ersatt med säkrare alternativ.

PAX2 är ett transkriptionellt faktorprotein som hör till familjen PAX-gener, som kodas för av PAX2-genen. Detta protein spelar en viktig roll under den embryonala utvecklingen, särskilt i urinvägarnas och centrala nervsystemets (CNS) utveckling hos däggdjur.

PAX2-transkriptionsfaktorn fungerar som en regulator av genuttryck genom att binda till specifika DNA-sekvenser i målgenens promotor- och enhancerregioner. Detta kan leda till aktivering eller stängning av målgenen, beroende på kontexten.

I urinvägarna hjälper PAX2-transkriptionsfaktorn till att kontrollera cellulär differentiering och organogenes, inklusive nefronbildningen i njurarna. I CNS är det involverat i gränsdragning av olika hjärnregioner under embryonal utveckling.

Mutationer i PAX2-genen kan leda till flera genetiska sjukdomar, inklusive renalt kolagen typ IV nefropati (Alport syndrom), näthinnesjukdomar och neurologiska avvikelser.

"Bevarad sekvens" är ett begrepp inom genetik och molekylärbiologi som refererar till en del av DNA- eller RNA-molekylen som inte har genomgått någon form av mutation eller genetisk ändring. Den bevarade sekvensen är därför identisk med den ursprungliga sekvensen i det aktuella genomet.

I en medicinsk kontext kan begreppet användas för att beskriva en situation där en viss gen, kromosom eller DNA-sekvens har bevarats hos en individ, till exempel när man undersöker ärftliga sjukdomar eller genetiska markörer. En bevarad sekvens kan vara av intresse för forskare och kliniker eftersom den kan ge information om risken för att utveckla en viss sjukdom, svaret på en viss behandling eller andra medicinska aspekter.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

T-box domain proteins are a family of transcription factors that play crucial roles in the development and differentiation of various organisms, including humans. The name "T-box" refers to the highly conserved DNA-binding domain of these proteins, which is characterized by a specific three-dimensional structure and binds to T-box recognition elements in the DNA.

These transcription factors are involved in regulating gene expression during embryonic development, particularly in the formation of tissues derived from the mesoderm and endoderm germ layers. They have been implicated in several critical developmental processes, such as heart morphogenesis, limb development, and neural tube formation.

Mutations in T-box domain proteins can lead to various genetic disorders and congenital abnormalities. For example, mutations in the human TBX1 gene are associated with DiGeorge syndrome, a disorder characterized by cardiovascular defects, palatal abnormalities, and learning disabilities. Similarly, mutations in the TBX5 gene can cause Holt-Oram syndrome, which is characterized by upper limb malformations and heart defects.

In summary, T-box domain proteins are a family of transcription factors that play essential roles in embryonic development and organogenesis through their regulation of gene expression. Defects in these genes can lead to various genetic disorders and congenital abnormalities.

Notch-receptorer är en typ av transmembranproteiner som spelar en viktig roll i cellernas signalsystem och utveckling. De består av ett extracellulärt domän, en transmembrandomän och ett intracellulärt domän. Notch-receptorerna interagerar med ligander på andra celler, vilket leder till att den intracellulära delen klipps loss från membranen och transporteras in i nucleus där det fungerar som en transkriptionsfaktor och reglerar genuttrycket hos målgener. Notch-signalsystemet är involverat i en rad biologiska processer, såsom celltillväxt, celldifferentiering, apoptos och angiogenes.

'Endoderm' är ett medicinskt begrepp som refererar till den inre av de tre germinativa blad som bildas under embryonal utveckling hos däggdjur. Det är det innersta lagret av celler i gastrula-stadiet och kommer att bli den embryonala källan till många av de inre organen, inklusive lungorna, levern, bukspottkörteln och tarmarna.

Endoderm bildar också en del av det gastrointestinala systemet, såsom matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och kikhostblåsan. Det är viktigt att notera att endoderm inte inkluderar nervsystemet eller muskler, som istället utvecklas från ectoderm och mesoderm.

Ryggradsdjur, eller vertebrater, är en grupp djur som inkluderar däggdjur, fåglar, reptiler, amfibier och fiskar. Det är ett av de två stora grupperingarna av ryggradslösa djur (den andra är leddjur). Ryggradsdjuren kännetecknas av att de har en ryggrad, även kallad vertebral kolumn, som består av sammanlänkade ben, kotor. Ryggraden skyddar ryggmärgen och hjälper till att stödja och forma kroppen. Den innehåller också hålrum med vätska där nervbanorna passerar genom på väg till olika delar av kroppen.

In medical terms, "eye" refers to the specialized sense organ located in the front part of the head that is responsible for receiving and processing visual information. The eye is a complex structure made up of various parts including:

1. Cornea: The clear, dome-shaped surface at the front of the eye that refracts light and protects the eye.
2. Iris: The colored part of the eye that controls the amount of light entering the eye by adjusting the size of the pupil.
3. Pupil: The opening in the center of the iris that allows light to enter the eye.
4. Lens: A biconvex structure located behind the iris that further refracts light and focuses it onto the retina.
5. Retina: A layer of light-sensitive cells at the back of the eye that convert light into electrical signals that are transmitted to the brain.
6. Optic nerve: The nerve that carries the electrical signals from the retina to the brain, where they are interpreted as visual images.
7. Vitreous: A clear, gel-like substance that fills the space between the lens and the retina and helps maintain the shape of the eye.

Overall, the eye is responsible for capturing light, converting it into electrical signals, and transmitting those signals to the brain for processing and interpretation as visual information.

Fibroblast Growth Factors (FGF) är en familj av signalsubstanser som spelar en viktig roll i cellers tillväxt, överlevnad, differentiering och migration. De binder till specifika receptorer på cellmembranet och aktiverar en signaltransduktionskaskad som leder till olika cellulära svar. FGF-familjen innehåller 22 kända medlemmar, varav flera har potentialen att användas terapeutiskt i behandling av olika sjukdomar, till exempel vissa typer av cancer och neurologiska störningar.

Benmorfoegenesproteiner, också kända som bensklerotiserande proteiner eller benbildande proteiner, är en typ av protein som hjälper till att bilda och underhålla benvävnad. Dessa proteiner inkluderar bland annat kolagen, osteokalcin och alkalisk fosfatas. De aktiverar också celler som kallas osteoblaster för att producera mer benvävnad. Benmorfogenesproteiner spelar en viktig roll i benreparation och regeneration efter skada, samt i underhåll och hälsa av skelettet överlag.

Fibroblast Growth Factor 3 (FGF3) är ett protein som tillhör fibroblastväxtfaktorfamiljen och spelar en viktig roll i cellors regulering av celldelning, differentiering, migration och överlevnad. FGF3 verkar genom att binda till sin specifika receptor på cellsammanbindningsytan och aktivera intracellulära signaltransduktionsvägar.

FGF3 har visat sig vara involverat i flera biologiska processer, inklusive embryonal utveckling, hjärn- och ögonutveckling, ben- och muskelskelettsutveckling samt tumörgenes. Mutationer i FGF3 kan leda till olika genetiska sjukdomar och abnormaliteter.

'Fiskproteiner' refererer til proteiner som findes i fisk. Proteiner er essentielle næringsstoffer, der udgør byggestenene i levende væseners celler og er nødvendige for at understøtte en række kropslige funktioner, herunder vækst, reparation og opretholdelse af muskelmasse.

Fiskproteiner er højt værdisatte på grund af deres høje biologiske værdi, som betyder, at de nemt absorberes og assimileres i kroppen. De fleste fiskproteiner er fuldstændigt proteiner, hvilket betyder, at de indeholder alle essentielle aminosyrer, som kroppen ikke kan producere selv.

Fiskproteiner har også vist sig at have en række helbredsfremmende effekter, herunder at reducere inflammation, forbedre blodtryksreguleringen og styrke det immunforsvar. De er desuden lavt i fedtindhold og kalorier, hvilket gør dem til en sund alternativ proteinquelle til rødt kød og andre dyrefødevarer.

Inreörat (eller inre organen) är en term inom anatomi och medicin som refererar till de organ som ligger innanför kroppens håligheter, till skillnad från yttre organ som huden och det yttre skelettet. Inreörat inkluderar bland annat hjärtat, lungorna, levern, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, könsorganen och tarmarna. Dessa organ utför viktiga funktioner som att hjälpa till med näringsupptag, andning, nedbrytning av ämnen, hormonproduktion och avfallsborttransport.

Tetraodontiformes är en ordning av strålfeniga fiskar som innehåller familjer såsom koffertfiskar (Ostraciidae), blåsfiskar (Tetraodontidae), paddfiskar (Diodontidae) och kubburkar (Molidae). Karaktäristiskt för denna ordning är att fiskarna har täta, benplatta betäckta käkar med fyra hörntänder. Många arter inom Tetraodontiformes kan även blåsa upp sig själva till en boll som ett försvar mot predatorer. Flera arter inom denna ordning är giftiga och kan vara farliga för människor om de konsumeras eller kommer i kontakt med deras gift.

Den omvända transkriptaspolymeraskedjereaktionen (RT-PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera RNA till komplementär DNA (cDNA). Denna metod bygger på två olika enzymatiska reaktioner: transkription och PCR.

Transkriptionen är en process där en specifik typ av enzym, kallad revers transkriptas, används för att konvertera RNA till komplementärt DNA. Detta sker genom att revers transkriptasen läser av sekvensen i RNA-molekylen och bygger upp en komplementär DNA-sträng.

PCR (polymeraskedjereaktion) är en metod för att amplifiera specifika DNA-sekvenser genom att kopiera dem upprepade gånger med hjälp av enzym, temperaturcykling och specifika primare. I RT-PCR används den cDNA som skapats under transkriptionen som matris för PCR-reaktionen.

RT-PCR är en känslig metod som ofta används inom molekylärbiologi och medicinsk forskning för att detektera och kvantifiera specifika RNA-molekyler i ett prov, till exempel virus-RNA eller cellulärt RNA.

Veratrum alkaloider är en typ av giftiga alkaloider som förekommer naturligt i vissa växter, särskilt i släktingarna till jordrökar (*Veratrum*) och snokörter (*Cicuta*). Dessa alkaloider innehåller en heterocyklisk struktur med en steroidliknande kolv. De är starkt toxiska och kan orsaka bland annat yrsel, illamående, kräkningar, låg puls, låg blodtryck och i värsta fall till och med dödsfall om de intas. Exempel på Veratrumalkaloider är protoveratrin, veratrin och cicutoxin.

Basic helix-loop-helix (bHLH) proteiner är en typ av transkriptionsfaktorer som spelar en viktig roll i cellulär differensiering, proliferation och apoptos under utvecklingen hos flera olika organismgrupper, inklusive djur. Dessa proteiner har en välbevarad bHLH-domän som består av två α-helixar som är separerade av en variabel loop-region.

Den första helixen i bHLH-domänen är involverad i dimerisering, där två bHLH-proteiner interagerar med varandra och bildar en hetero- eller homodimer. Den andra helixen i domänen är involverad i DNA-bindning, där den specifikt binder till E-box-konsensussekvensen i DNA:t (5'-CANNTG-3').

bHLH-proteiner delas vanligen in i sex olika klasser baserat på deras struktur och funktion. Klass I bHLH-proteiner är involverade i grundläggande cellulära processer som celldelning och differentiering, medan klasser II till VI är involverade i mer specifika utvecklingsprocesser som neurala, muskulära och endokrina differensiering.

Exempel på bHLH-proteiner inkluderar MyoD, som spelar en viktig roll i muskelcellsdifferentiering, och MAX, som bildar dimer med andra bHLH-proteiner för att reglera transkriptionen av målgener.

Growth Differentiation Factor 6 (GDF6) är ett protein som tillhör TGF-β (transforming growth factor beta) superfamiljen. Det är involverat i skelett- och ledutveckling, samt i regeneration av vävnader efter skada. GDF6 har en specifik roll i att kontrollera cellers differentiering till brosk- och körtelceller, och påverkar också celldelning och apoptos (programmerad celldöd). Varianter av GDF6-generna har associerats med vissa ärftliga skelettsjukdomar.

"Centralt nervous system (CNS)" är en medicinsk term som refererar till det delområde av nervsystemet som inkluderar hjärnan och ryggmärgen. Detta är den kontrollcentralen för kroppens funktioner, där information bearbetas, sammanbinds och tolkas, och varifrån kommandon skickas ut till resten av kroppen via det perifera nervsystemet (PNS).

Hjärnan är ansvarig för högre mentala processer som tanke, minne, perception, emotion och medvetande, samt kontrollerar andning, hjärtrytm, blodtryck och andra autonoma funktioner. Ryggmärgen löper upp och ner i ryggraden och är ansvarig för att transportera sensoriska signaler till hjärnan och motoriska signaler från hjärnan till musklerna och andra organ.

CNS skyddas av tre höljen, de harbara men porösa meningeala membranerna, som hjälper att hålla det inre miljön stabilt och fri från skada. Dessutom är den omgiven av cerebrospinalvätska (CSF), en klar vätska som agerar som ett buffertämne och skyddar CNS mot stötar och skador.

"Cell movement" or "cell motion" refers to the ability of cells to change their location within an organism. This process is essential for various biological functions, including embryonic development, wound healing, and immune responses. There are several types of cell movements, such as:

1. **Random motility:** Also known as chemokinesis, this type of movement occurs when cells move randomly in response to changes in their environment, such as temperature or pH.
2. **Directed motility:** This type of movement is directional and occurs when cells respond to chemical gradients, a process called chemotaxis. For example, immune cells can migrate towards the site of an infection in response to chemicals released by bacteria.
3. **Cytokinesis:** This is the process by which a cell divides into two daughter cells during mitosis or meiosis. The cell membrane constricts and eventually pinches off, separating the two cells.
4. **Amoeboid movement:** This type of movement is characterized by the extension and retraction of pseudopodia (false feet), allowing the cell to move through its environment. This is common in certain types of white blood cells and single-celled organisms like amoebas.
5. **Actin-based motility:** Many types of cells use actin filaments, a type of protein, to generate forces for movement. The polymerization and depolymerization of actin filaments can push or pull the cell membrane, leading to cell movement.

These are just a few examples of cell movements with their own unique mechanisms and functions.

Käkmissbildningar, även kända som oralfaciala kongenitala anomalier (OFCA), är en grupp av medfött strukturella avvikelser eller felbildningar i ansiktet och munhålan. Dessa missbildningar kan variera från milda till allvarliga, beroende på vilka delar av käken och omgivande strukturer som är drabbade.

Exempel på olika typer av käkmissbildningar inkluderar:

1. **Överkäks-underkäksstapling (Class II malocclusion)**: Överkäken och underkäken staplas ihop, vilket orsakar en överbit eller retrognati.
2. **Underkäksbrist (Micrognathia)**: Underkäken är för liten, vilket kan leda till problem med andning, käkfunktion och utseende.
3. **Överkäksövervuxenhet (Macrogenia)**: Överkäken är för stor, vilket kan orsaka en underbit eller prognati.
4. **Käktilt (Asymmetri)**: Ena sidan av käken är förskjuten jämfört med den andra, vilket kan leda till problem med käkbewegligheten och utseendet.
5. **Överkäks-underkäksficka (Diastema)**: Det finns en lucka mellan överkäken och underkäken när tänderna möts, vilket kan vara estetiskt störande eller leda till problem med käkbewegligheten.
6. **Överkäks-underkäksförväxling (Transposition)**: Överkäken och underkäken har bytt plats, vilket kan orsaka allvarliga problem med andning, käkfunktion och utseende.

Det är viktigt att notera att vissa käkrelaterade tillstånd kan vara associerade med andra medicinska eller genetiska tillstånd. En professionell bedömning av en tandläkare, ortodontist eller kraniofascial specialist är rekommenderad för att fastställa diagnos och behandlingsplan.

"Cell heritage" er en betegnelse for de genetiske og epigenetiske egenskaber, som en celle arver fra sin oprindelige stamcellule. Dette inkluderer den specifikke kombination af gener, som cellen har fået via arvematerialet (DNA) fra sine forældre, samt de ændringer i genekspression og cellulær funktion, der er sket siden cellelinjen blev dannet.

Epigenetiske ændringer kan også påvirke cellens arv og bestemme, hvilken type celle den bliver, uden at ændre dens grundlæggende DNA-sekvens. Disse ændringer kan være reversible og kan skyldes faktorer som miljø, livsstil og alder.

I klinisk sammenhæng er cell heritage relevant for regenerativ medicin, hvor man benytter stamceller til at behandle sygdomme og skader. Forståelsen af cellens arv kan hjælpe med at prædikere, hvilken type celle der vil blive dannet og hvordan den vil opføre sig i et givent miljø.

"Nervvävnadsproteiner" är ett mycket brett begrepp som kan omfatta alla proteiner som finns i nervvävnad, inklusive hjärna, ryggmärke och nerver. Detta kan inkludera strukturella proteiner som utgör grunden för celler och deras processer, signalproteiner som används för kommunikation mellan celler, samt enzymer och andra proteiner som har betydelse för nervvävnadens funktion och homeostas. Exempel på specifika proteiner inkluderar neurofilament, tubulin, aktin, kinas, ligander och receptorer.

"Genuppsättning" är en ortopedisk term som används för att beskriva en abnormalitet i knäts benställning. Det exakta definitierandet av genuppsättning kan variera, men det vanligaste sättet att definiera den är när knäets rotationsaxel inte går genom den mellersta delen av knäskålens yta. I stället pekar axeln inåt (varusuppsättning) eller utåt (valgusuppsättning). Denna abnormalitet kan vara medfött eller aquired, och kan vara mild, moderat eller allvarlig. Genuppsättning kan orsaka smärta, ledbelastning och ökad risken för artros i knäet. Behandlingen kan innebära observation, fysioterapi, ortoser, skena eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen.

Wnt-proteiner är en typ av signalsubstanser som spelar en viktig roll i cellers kommunikation och koordinering av olika biologiska processer, såsom celldelning, celldifferentiering, cellyttväxling och embryonal utveckling. De är uppkallade efter två genfamiljer, Wingless i Drosophila melanogaster (fruktflugan) och Int-1 i mus, där de första medlemmarna upptäcktes.

Wnt-proteiner binder till receptorer på cellmembranet hos målceller och aktiverar en signaltransduktionsväg som kallas Wnt-signalvägen eller kanoniskt Wnt-signalväg. Denna väg involverar flera intracellulära proteiner, däribland β-catenin, som fungerar som en transkriptionsfaktor när den aktiveras. Aktivering av Wnt-signalvägen leder till att β-catenin accumulerar i cellkärnan och binder till TCF/LEF-transkriptionsfaktorer, vilket initierar en kaskad av genuttryck relaterat till cellproliferation, överlevnad och differentiering.

Dysfunktion eller mutationer i Wnt-signalvägen har visats vara involverade i flera patologiska tillstånd, inklusive cancer, neurodegenerativa sjukdomar och skelettrelaterade störningar.

"DNA-primers" är en medicinsk term som refererar till små, syntetiska eller naturliga, ensträngade DNA-molekyler som används för att initiera och stödja DNA-syntesen under processer som PCR (polymeraskedjereaktion), sekvensering och kloning. DNA-primers binder specifikt till en komplementär sekvens i mål-DNA:t och fungerar som en startpunkt för DNA-polymerasen, det enzym som kopierar DNA-sekvensen. Primern är vanligtvis några tiotals baspar lång och är designad för att vara komplementär till den specifika sekvensen i mål-DNA:t där syntesen ska initieras.

'Embryonal induction' är ett begrepp inom developmental biology och refererar till processen där en cell eller ett grupp cells signalsamverkan med andra celler orsakar en förändring i den tidiga embryonala utvecklingen. Detta kan leda till att en celldelning ändrar sin utvecklingslinje och differensieringsväg som en direkt konsekvens av den signalsubstans eller den genetiska information som har överförts från en annan grupp celler.

I många fall är embryonal induktion viktig för att bestämma den tidiga embryonala utvecklingen och bildandet av olika organ och system i kroppen. Exempelvis kan en grupp celldelningar som ursprungligen var bestämd att bli en del av hjärnan istället bli en del av ryggmärgen på grund av signalsubstanser från en annan grupp celler.

Embryonal induktion är ett komplext ämne som forskas kring intensivt inom developmental biology, och det finns många olika mekanismer och processer som är involverade i denna process.

Transgender är ett samlingsbegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det biologiska könet de blev födda med. Termen inkluderar en mängd olika könsupplevelser och uttrycksformer, och kan omfatta transpersoner som har genomgått hormonbehandling eller kirurgi för att ändra sitt könsuttryck, såväl som de som inte gjort några fysiska förändringar. Det är viktigt att notera att vara transgender är inte en psykiatrisk störning, utan snarare en naturlig variation av mänsklig könsuttryck och identitet.

Hjärta definieras inom medicinen som den muskulösa orgeln i kroppen som pumpar blod genom kroppens cirkulatoriska system. Det består av fyra kamrar: två överkamrar (höger och vänster förmak) och två underkamrar (höger och vänster kammare). Hjärtats funktion är att pumpa syresatt blod från lungorna till kroppen och pumpa syrefattigt blod till lungorna för att syresättas. Detta sker genom kontraktioner och relaxeringar av hjärtmuskulaturen, som koordineras av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem.

Radiation hybrid mapping är en metod inom genetisk kartläggning som används för att bestämma positionen och ordningen av genar och andra sekvenser på ett chromosom. Den bygger på användandet av strålning för att skapa hybrider mellan celler från två olika arter, där en del av det ena kromosomsättet har ersatts med fragment från det andra. Genom jämförelse av frekvenserna av hur ofta varje gen förekommer tillsammans med andra gener på de skilda ut fragmenten kan man bestämma deras relativa positioner och dra upp en karta över deras ordning på chromosomen. Metoden har använts framgångsrikt för att kartlägga mänskliga kromosomer, särskilt de som är svåra att studera med andra metoder, såsom akrocentriska kromosomer och sexkromosomen.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

'Blodkärl' är ett medicinskt begrepp som direkt översätts till 'blodkärl' på svenska. Blodkärl är en allmän term för de rörformiga strukturerna i kroppen som transporterar blod. Detta inkluderar både artärer, vener och kapillärer.

Artärer är muskel- och elastinfyllda blodkärl som transporterar syresatt blod från hjärtat till kroppens vävnader. De har tjocka väggar för att klara av det höga trycket som genereras av hjärtats slag.

Vener är tunnväggiga, mer flexible blodkärl som transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. De har valvulae som förhindrar att blod rinner tillbaka när hjärtat inte pumpar.

Kapillärer är mycket små, extremt tunna blodkärl som bildar ett nätverk mellan artärerna och venerna. De är så små att röda blodkroppar måste passera genom dem en i taget. Kapillärernas tunna väggar möjliggör utbyte av syre, näringsämnen och avfall mellan blodet och omgivande vävnader.

'Gälar' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan dock hänvisa till andningsorganen hos vissa djur, som fiskar och groddjur, som kallas gälar. Gälarna är vävnader som använder sig av diffusion för att ta upp syre från vattnet och avge kolmonoxid.

I medicinskt sammanhang kan 'gäle' även användas i överförd bemärkelse för att beskriva en persons andning eller andningsmönster, till exempel "den sjuke har ett djupt och jämnt gälande". Men detta är inte en officiell medicinsk term.

"Genuttryck" (engelska: "genetic imprinting") är ett fenomen där arvsmassan i en viss del av en kromosom eller ett visst genområde är "märkt" beroende på om det är den könsbestämda kromosomen som givits vid från modern eller fadern. Detta leder till att antingen moderns eller faderns version av genen är aktiv, medan den andra är inaktiv i cellen. Detta kan ha konsekvenser för uttrycket av genen och därmed på individens fenotyp (kroppslig utveckling och funktion). Ett exempel på ett sådant fall är Prader-Willi syndromet, som orsakas av en deletion eller avstängning av paternellt tillförda gener i kromosom 15.

Transaktivatorer är en typ av proteiner som hjälper att aktivera eller stänga av andra gener genom att binde till deras kontrollregioner, även kända som enhancer. Transaktivatorerna kan påverka genuttrycket genom att rekrytera andra proteiner till DNA:t, vilket orsakar en ökning eller minskning av transkriptionen av specifika gener.

Det finns olika typer av transaktivatorer, inklusive kärnreceptorer som binder till hormoner och andra signalsubstanser för att reglera genuttrycket i samband med cellsignalering. Andra exempel på transaktivatorer är transkriptionsfaktorer som aktiverar eller stänger av gener genom att interagera med deras enhancer.

Transaktivatorer kan spela en viktig roll i cellulär differentiering, utveckling och patologiska tillstånd som cancer. Dysreglering av transaktivatorer kan leda till onormal genuttryck och cellfunktion.

'Flimmerhår' er en uformell betegnelse for et symptom, hvor en persons hår stråler vokser meget langsomt, skrøbeligt og ofte med en krusesløjfeagtig form. Der findes ikke en officiel medicinsk definition af begrebet 'flimmerhår', men det er almindeligt kendt blandt læger og andre sundhedsfaglige.

Flimmerhår kan være associeret med forskellige sygdomme, herunder sklerocystisk polycycstisk ovaryrsindring (PCOS), hypothyreose, hypoparathyreoidisme og bestemte genetiske sygdomme som syndromet af Ehlers-Danlos. I nogle tilfælde kan flimmerhår være en bivirkning af visse mediciner eller behandlinger.

Det er vigtigt at bemærke, at hvis du eller nogen i din omgangskreds har bekymringer omkring hårsvøjet, skal du søge professionel rådgivning og undersøgelse hos en læge eller en anden sundhedsfaglig ekspert. De kan evaluere dine symptomer og fastslå en diagnose, hvis det er relevant, samt give vejledning om behandling og pleje af dit hår.

'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.

En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

... insektEkdysonNematodmedelAlbendazolMaskproteinerBakteriegifterMask-DNABiological Control AgentsSebrafiskproteinerMetopren ...